Hälsoinriktat arbete i region Uppsala

Transkript

1 Bil HSFOUU Hälsoinriktat arbete i region Uppsala Programrådet Levnadsvanor HFS regiongrupp och sjukhusen (patient-, befolkning-, medarbetar-, ledning o styrning) Folkhälsoenheten Personal på samtliga förvaltningar Regionkontoret - Ekonomi och hållbar utveckling - HR- och kommunikationsavdelningen - Hälso- och sjukvårdsavdelningen

2 Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor Karin Salomonsson Wohlin & Karin Kauppi Programråd Levnadsvanor

3

4

5

6 Rekommendationer Nyhet i Reklistan Levnadsvanor som behandling

7 Uppdrag och stöd för arbetet Levnadsvanearbetet ingår i förvaltningarnas uppdrag via: Regionplan och budget Verksamhetsuppdrag Programråd Levnadsvanor HFS på Akademiska och Enköping Folkhälsoenheten Nära vård och hälsa Regiongemensamma rutiner i Kunskapsunderlag Levnadsvanor i DocPlus Vårdöversikter levnadsvanor Utdatarapporter

8 Levnadsvanor i Uppsala Län, Liv & hälsa 2017 Andel i länet Spridning Sverige Dagligrökare 6 % 5-12 % 9 % Vill sluta 69 % Togs upp vid vårdbesök Primärvård 13 % Sjukhus 11 % Rökare psykiatrin 46 % Snusare 10 % 8-16 % Togs upp vid vårdbesök Primärvård 11 % Sjukhus 9 % Riskbruk alkohol 14 % 9-15 % 17 % Vill dricka mindre (alla) 13 % Togs upp vid vårdbesök Primärvård 14 % Sjukhus 11 % Riskbruk psykiatrin 29 %

9 Levnadsvanor i Uppsala Län Andel i länet Spridning Sverige Otillräcklig fysisk akt. 33 % % 35 % Togs upp vid vårdbesök Primärvård 27 % Sjukhus 18 % Psykiatri 36 % Frukt/grönt 5 port/dag 8 % 5-9 % 20 % Betydande ohälsosamma matvanor Psykiatri 36 % 20 % Matvanor vid vårdbesök Primärvård 20 % Sjukhus 13 % Övervikt och fetma 51 % % 51 % Vill gå ner i vikt 57 % (alla)

10 Riskfaktorn rökning jämlik fördelning Sveriges befolkning/eftergymnasial utbildning = 5 % Dagligrökare Knivstas befolkning/alla utbildningsnivåer = 5 % Dagligrökare Räkneexemplet visar minskade kostnader med ca: 26 miljoner kronor på fem år.

11 Vad görs idag? Styrkor Intresserad och engagerad personal Strukturella förutsättningar: Kunskapsunderlag Åtgärder enligt rekommendationer: Tobaksavvänjning Dietister FaR & friskvårdslotsning Alkoholteam i PV Utdatarapport Utbildningar: MI utbildningar Webbutbildningar Alkoholverkstäder Tobaksavvänjarutbildningar FaR - utbildningar Levnadsvanedagen Riktade utbildningar inom varje levnadsvana Obligatoriskt för st-läkare

12 Socialstyrelsens uppföljning, rökare

13 Riskbruk av alkohol

14 Otillräcklig Fysisk aktivitet

15 Ohälsosamma matvanor

16 Svagheter Bristande ägarskap hos chefer Personalsituationen Saknas resurser och prioriteras lätt bort, Svårigheter med strukturerad dokumentation och utdata- Journalsystem som inte svarar mot behoven Programrådet saknar mandat Verksamheter för utsatta grupper behöver mer fokus på hälsoinriktat arbete

17 Behov för framgång Långsiktigt, strategiskt och integrerat arbete Att arbetet med levnadsvanor tillmäts prioritet Mer resurser för vården att arbeta hälsoinriktat Tydliggöra i uppdrag att chefer och ledning har ansvar för att verksamheten arbetar hälsoinriktat Ökad kunskap om levnadsvanornas betydelse Tydliggöra levnadsvanor i den lokala programområdes-strukturen Representation från diagnosspecifika programråd i PR levnadsvanor Integrera arbetet med levnadsvanor i den kliniska vardagen Anpassa åtgärder för de med de största behoven- patientmedverkan Utveckla journalsystemet, för att underlätta dokumentation

18 Sammanfattning Mycket görs redan idag, intresse finns Goda förutsättningar finns, men har inte fått fäste Medel för att utjämna ojämlikheter i hälsa Besparingar på sikt möjliga Kräver ökad prioritering och resurser Aktivt ägarskap behövs från ledning

19 Liv & hälsa ung- åk 7, 9, åk 2 gymn 2017 Andel i länet, flickor pojkar Har aldrig rökt 75 % 75 % Andel som aldrig rökt, snusat, druckit har ökat sedan 2013 och 2015 Har aldrig snusat 80 % 75 % Har aldrig druckit alkohol Ca 60 % Ca 60 % Fysisk aktivitet mer än 60 min/dag Andelen har ökat sedan 2013 Ca 40 % Ca 50% Fysisk träning 3-6 ggr/v Ca 50 % Ca 65 %

20 Bil HSFOUU ALF-utvärderingen Andreas Scheutz Forsknings- och innovationsdirektör Region Uppsala

21 Bakgrund Enligt ALF-avtalet ska från och med 2019 en ny fördelningsmodell för ALF-ersättningen för klinisk forskning användas. Denna modell innebär att 20 procent av ersättningen ska fördelas baserat på en utvärdering av den kliniska forskningens kvalitet. Vetenskapsrådet har fått i uppdrag att utvärdera den kliniska forskningens kvalitet vid de landsting som omfattas av ALF-avtalet avseende följande huvudområden: den vetenskapliga produktionens kvalitet (50 %) forskningens kliniska betydelse och samhällsnytta (25 %) forskningens förutsättningar (25 %)

22 All klinisk forskning som bedrivs av landsting/region och universitet (ALF-region) har utvärderats. Utvärderingarna har genomförts av tre externa och oberoende expertpaneler. Med utgångspunkt i bedömargruppernas yttranden beslutar Vetenskapsrådet att gruppera varje ALFregion i någon av följande tre kategorier: undermålig kvalitet god hög kvalitet mycket hög kvalitet

23 Resultat

24 Eftersom 1-3 andra ALF-regioner har fått högsta betyg på någon eller flera paneler (och enbart en ALF-region har fått betyget Undermålig kvalitet i en av panelerna) kommer det innebära en minskning i tilldelning av medel till Uppsala Modellen för beräkningen är komplex och alla parametrar är ännu inte kända

25 Uppsala universitet och Region Uppsala tillsätter en gemensam arbetsgrupp (3 + 3 personer) för att genomlysa utredningens resultat och föreslå åtgärder.

26 Forskningsbokslut Andreas Scheutz Forsknings- och innovationsdirektör Region Uppsala

27 Principerna för mått Principerna för val av gemensamma mått har varit att måtten skall vara relevanta, mäta olika dimensioner, möjliga och enkla att ta fram (klinisk betydelse är relevant men svårt att mäta), användbara för olika typer av landsting/regioner, användbara på olika organisationsnivåer och även relativa vilket tillåter jämförelser mellan olika stora organisationer. Viktigt har varit att framtagande av måtten inte skapar ett orimligt merarbete för sjukvårdsorganisationerna. Där så är relevant ska måtten också redovisas uppdelat på kön.

28 Måtten speglar fyra dimensioner I forskningsbokslutet ingår totalt 10 mått: Bygga forskningskompetens 5 mått Producera kunskap 1 mått Skapa nytta för sjukvården och samhället 1 mått Tillgängliga ekonomiska medel 3 mått

29 Måtten 1(2) Bygga forskningskompetens Antal forskarstuderande Antal disputationer - tre senaste åren Antal forskarutbildade medarbetare Antal docenter/ bitr. professorer Antal professorer Producera kunskap Antal publikationer - tre senaste åren

30 Måtten 2(2) Skapa nytta för sjukvården och samhället Antal medarbetare i styrgrupp nationella kvalitetsregister Tillgängliga ekonomiska medel Avsatta egna medel för forskning ALF forskningsmedel Stödkompetens

31 Allmänna definitioner Tidpunkt då måtten mäts är 31 december varje år. Invånarantalet som används vid beräkningar per invånare är 31 december varje år. Medarbetare är en person med tillsvidareanställning eller kombinationstjänst eller tjänst som AT-läkare som är landstingsanställd/regionanställd 31 december. Anställningsgraden skall vara minst 20%.

32 Bil HSFOUU Information STUNS struktur

33 Strategidiskussioner STUNS Tre övergripande frågeställningar är: Vad vill stiftarna med STUNS? Hur styr stiftarna STUNS? Hur följer en framtida roll för STUNS ändamålsparagrafen? Strategidiskussionen genomfördes under mitten mars med Länsstyrelsen, Uppsala universitet, SLU, Region Uppsala, Uppsala kommun och Handelskammaren = STUNS stiftare.

34 a) STUNS arbetssätt skyddsvärt! Stiftarna är överens att STUNS som en samverkansplattform är unik och ska bevaras. Samverkan behövs mer än någonsin. STUNS arbetssätt: god förståelse för företagande och näringslivets behov, nätverksbaserat och bygger bl a på personliga strategiska kontakter tar initiativ till att pröva nya utvecklingsinsatser baserat på stiftarnas utvecklingsbehov. icke fungerande insatser snabbt kan avslutas. initiera utvecklingsverksamhet som hanteras av STUNS via styrelsebeslut, via STUNS kanslis nätverk, via befintliga verksamheter inom life science och energi, via enskilda stiftare STUNS kärnvärden är ledstjärnan i arbetssättet.

35 b) STUNS ändamålsparagraf och kärnvärden bibehållet ramverk Stiftarna är överens om att bibehålla stiftelseformen och att STUNS ändamålsparagraf kan användas som utgångspunkt för nutida utvecklingsfrågor. Stiftarna är överens om att STUNS ska bibehålla sina kärnvärden Oberoende organisation, en stiftelse i sin egen rätt Bred förankring, där stiftarna är likvärdiga Plattform för samverkan för genomförande av strategiska satsningar Arbetssätt som ger tydliga tilläggsvärden till stiftarnas ordinarie verksamhet

36 c) Strategiska frågor en balansakt mellan allt fler intressen (1) Stiftarna är överens om att STUNS ska arbeta mer med strategiska frågor. Detta möjliggör nya utvecklingsområden för STUNS att bereda. Vad som är en strategisk fråga på styrelsenivå vill stiftarna förtydliga i höst. De av styrelsen utpekade prioriteringarna av nya utvecklingsområden ligger till grund för en treårig strategisk plan. Tas fram i höst. Näringslivets utvecklingsfrågor och tillväxtplaner måste beaktas.

37 c) Strategiska frågor en balansakt mellan allt fler intressen (2) Stiftarna vill bredda diskussionen till mer övergripande och långsiktiga utvecklingsfrågor. Exempel på utvecklingsfrågor: företagsetableringar stadsutvecklingsprojektet södra staden utmaningar med åldrande befolkning implementering av platsvarumärket

38 d) Styrelsens sammansättning mer fokus på strategi Styrelsen är överens om att ingen förändring föreslås när det gäller stiftelsens styrelse. Styrelsen består av en ledamot samt en suppleant per stiftare. Styrelsen är överens om att vid styrelsemöten ska endast ordinarie ledamot och suppleant delta. Tillsättning av ledamöter regleras av stiftelsens stadgar.

39 e) Besluts- och beredningsgrupp utökat mandat och ansvar Stiftarna är överens om att beredningsorganisationen ska stärkas. Ett effektivare beredningsarbete ska ske genom att nuvarande beredningsgrupp omformas och benämns STUNS ledningsgrupp. Ledningsgruppen ges beslutsbefogenheter och medarbetare från stiftarna involveras handfast direkt i beredningsarbetet (in-kind). Beredningsarbetet sker huvudsakligen i av ledningsgruppen utsedda projektgrupper. Ledningsgruppen kan fatta beslut om insatser inom av styrelsen utpekade och beslutade strategiska områden. Respektive stiftare utser ledningsgruppens representanter

40 f) Operativ verksamhet inom STUNS bygger värde för stiftarna Stiftarna är överens om vikten av att STUNS gör verkstad genom att ta initiativ till olika satsningar som fångas via STUNS kanslis nätverk eller via stiftarna. Det får inte stanna i strategier och utredningar. Därför ska det finnas en operativ verksamhet inom STUNS. Stiftarna är överens om att en årlig översyn av pågående verksamhet inom stiftelsen ska genomföras. Detta kan leda till att verksamhet avslutas alternativt överflyttas till annan huvudman.

41 Förslag ny beredningsordning STUNS Styrelsens roll: -arbetar med strategiska frågor baserat på aktiv omvärldsanalys. - prioriterar nya utvecklingsområden kopplat till STUNS ändamålsparagraf. - beslutar om en treårig strategisk plan

42 Förslag ny beredningsordning STUNS Ledningsgruppens roll: Organisation - består av STUNS VD, en representant per stiftare samt tre representanter från näringslivet. - representanter utses av respektive stiftare. Handelskammaren utser i samråd med STUNS VD näringslivets representanter. Samråd sker mellan stiftarna så att sammansättningen speglar den kompetens som behövs för att organisera och styra beredningsarbetet inom prioriterade utvecklingsområden.

43 Diarienummer: LS Suicidpreventiv strategi för Region Uppsala Datum: Fastställd av regionstyrelsen

44 Innehåll 1. Inledning Syfte och målsättning Strategi för att förebygga suicid Det nationella handlingsprogrammet för suicidprevention - utgångspunkt för arbetet Ledning och samordning förstärks Tre områden prioriteras Barn och unga år... 5 Grupper med förhöjd suicidrisk... 6 Äldre Kunskaper om suicid i Uppsala län fördjupas Revidering av strategin... 8 Bilaga 1. Representanter i det suicidpreventiva arbetet... 9 Bilaga 2. Statistik över suicid och suicidförsök i Uppsala län Bilaga 3. Folkhälsomyndighetens nationella riktlinjer kring suicidprevention Bilaga 4. Journalgranskningsstudie

45 1. Inledning Enligt Socialstyrelsens dödsorsaksregister är det i Uppsala län årligen cirka 50 personer som tar sitt liv. Varje liv som går förlorat på detta vis är en tragedi och ska försöka förebyggas. Uppskattningar kring förhållandet mellan antalet fullbordade suicid och suicidförsök bedöms generellt till att det utförs cirka 10 gånger så många suicidförsök som antalet fullbordade suicid. Till detta kan också adderas att uppskattningar kring antalet berörda anhöriga kring varje suicid och suicidförsök bedöms vara cirka 6 10 personer. Det innebär att när det årligen dör cirka 50 personer i suicid i Uppsala län, utförs det cirka 500 suicidförsök och det i sin tur är påverkar årligen mellan anhöriga till dessa människor. På nationell basis är motsvarande siffror människor, suicidförsök och mellan anhöriga. Siffrorna visar att det är en mycket angelägen samhällsfråga som kräver långsiktiga strategier, kunskapsinsatser och ett brett perspektiv. Det suicidpreventiva arbetet är systemiskt. Det vill säga att Uppsala län är ett system där alla delar som berörs av ämnet påverkar varandra, och behöver därför inkluderas i en konstruktiv samverkan som arbetar mot samma mål. Långsiktigt behöver arbetet bedrivas med många aktörer i länet som berörs av frågan. Regionstyrelsen i Region Uppsala beslutade 2017 om inrättande av en samordningsfunktion för samordning av det suicidpreventiva arbetet (Dnr LS , ). Det långsiktiga målet med samordningen är att via ett länsgemensamt suicidpreventivt arbete minska antalet suicid i Uppsala län. 2. Syfte och målsättning Syfte Det övergripande syftet med strategin och den efterföljande handlingsplanen är att upprätta långsiktigt bärande strukturer för det suicidpreventiva arbetet inom Region Uppsala. Målsättning Det övergripande målet med allt suicidpreventivt arbete är att minska antalen suicid och suicidförsök i Uppsala län. Då området suicid är komplext och det statistiska underlaget visar att utfallet skiftar årligen är detta inte en målsättning där det i nuläget är möjligt eller lämpligt att sätta specifika statistiska årliga mål. En viktig del i det suicidpreventiva arbetet är att belysa hur omfattande detta område är. Det handlar inte om att enstaka verksamheter behöver ha ett fungerande suicidpreventivt arbete för att uppnå målet att minska antalet suicid och suicidförsök i Uppsala län. Det är en fråga som berör samtliga medarbetare och samtliga verksamheter i olika grad. I detta initiala skede strävar Region Uppsala att genom upprättande av strategi, handlingsplan och övriga suicidpreventiva insatser bidra till att minska antalet suicid och suicidförsök i Uppsala län. 3

46 3 Strategi för att förebygga suicid Strategin omfattar fyra fokusområden; det nationella handlingsprogrammet för suicidprevention utgör utgångspunkt för arbetet, ledning och samordning av arbetet förstärks, tre områden prioriteras och kunskapsläget fördjupas. 3.1 Det nationella handlingsprogrammet för suicidprevention - utgångspunkt för arbetet Folkhälsomyndigheten har sedan maj 2015 regeringens uppdrag att samordna arbetet med suicidprevention på nationell nivå. Den nationella samordningen syftar till att stödja samverkan mellan myndigheter och andra aktörer vars uppdrag och verksamhet har betydelse för att förebygga suicid. Arbetet vägleds av den nationella riktlinjen Nationella handlingsprogrammet för suicidprevention 1 som antogs av riksdagen 2008 som en del av propositionen En förnyad folkhälsopolitik. Programmets vision är att: ingen människa ska behöva hamna i en sådan utsatt situation att självmord ses som den enda utvägen. Den så kallade nollvisionen kring självmord uttrycker övertygelsen att suicid bör ses som ett psykologiskt misstag som kan förebyggas. 2 Det nationella handlingsprogrammet för suicidprevention består av nio strategiska åtgärdsområden som syftar till att minska antalet suicid: 1. Främja goda livschanser för mindre gynnade grupper. 2. Minska alkoholkonsumtionen i befolkningen och i högriskgrupper för suicid. 3. Minskad tillgängligheten till medel och metoder för självmord. 4. Se suicid som psykologiska misstag. 5. Förbättra de medicinska, psykologiska och psykosociala insatserna. 6. Sprid kunskap om evidensbaserade metoder för att minska suicid. 7. Höj kompetensen hos nyckelpersoner. 8. Gör händelseanalyser efter suicid. 9. Stöd till frivilligorganisationer. Region Uppsalas suicidpreventiva arbete ska utgå ifrån det nationella handlingsprogrammet för suicidprevention. 3.2 Ledning och samordning förstärks I enlighet med strategins syfte; att upprätta långsiktigt bärande strukturer för det suicidpreventiva arbetet inom Region Uppsala behövs långsiktigt bärande struktur och organisation kring detta omfattande arbete som berör så många olika verksamheter samtidigt. Följande modell föreslås: Suicidpreventionssamordnare En funktion som syftar till att verka som motor kring allt övergripande suicidpreventivt arbete inom Region Uppsala. Samordnaren ska ingå i relevanta nätverk och verka som sammankallande kring möten i anslutning till det suicidpreventiva arbetet inom Region Uppsala. 1 Se bilaga 3. 2 Motsvarande arbete pågår även globalt, där Världshälsoorganisationen (WHO) antog som mål 2013 att antalet suicid i medlemsländerna ska minska med minst tio procent till år

47 Styrgrupp En styrgrupp med beslutsmandat kring frågor som berör verksamheter. Gruppen behöver ha adekvat kunskap kring området suicid/suicidprevention och har det huvudsakliga uppdraget att styra arbetet kring suicidprevention i rätt riktning. Referensgrupp För att ha möjlighet att få input i arbetet, att diskutera insatser och frågor ur ett brett medarbetarperspektiv behövs en referensgrupp med delaktighet från Region Uppsalas förvaltningar, privata vårdaktörer samt intresseorganisationerna med representation i Uppsala län SPES, Suicide Zero. En god arbetsplats en grundförutsättning för ett suicidpreventivt arbete För att det suicidpreventiva arbetet ska vara framgångsrikt krävs kontinuitet och långsiktighet. Därför är det viktigt att vårdens viktigaste resurs, medarbetarna, trivs i sitt arbete och väljer att jobba vidare inom Region Uppsala. Att Region Uppsala systematiskt arbetar för att uppnå en bra arbetsmiljö som främjar hälsa, förebygger ohälsa och stödjer rehabilitering, det vill säga en hälsofrämjande arbetsplats som är hållbar över tid, är en grundförutsättning för ett framgångsrikt suicidpreventivt arbete. Ett bra stöd för detta har Region Uppsala i sitt medlemskap i det nationella nätverket hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS). Ett av nätverkens huvudteman är hälsofrämjande arbetsplats. Psykisk ohälsa utgör sedan 2014 den främsta anledningen till sjukskrivningar. 3 Region Uppsala ska som arbetsgivare bedriva ett aktivt arbetsmiljöarbete gentemot sina egna medarbetare i suicidpreventivt syfte. Förstärkt samordning med länets kommuner och andra aktörer i länet Samordning på regional nivå är viktig för att operativa parter från olika verksamheter lättare ska kunna dela kunskap och erfarenheter med varandra, diskutera insatser och ansvarsfördelning, och samverka exempelvis genom att ta fram regions- eller länsövergripande handlingsprogram för suicidförebyggande åtgärder. Region Uppsala ska vara en aktiv och drivande part i arbetet med att upprätta ett länsgemensamt suicidpreventivt arbete. Förstärkt samordning inom sjukvårdsregionen År 1997 tog Nationellt centrum för Suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa, NASP, initiativet till att skapa en regional samordningsstruktur med sex regionala nätverk för suicidprevention som organiserades utifrån geografiska regioner. Region Uppsala som aktör i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion ska aktivt bidra till att sjukvårdsregionen ingår i NASP:s samordningsstruktur för att ta del av forskningsnätverket 3.3 Tre områden prioriteras Region Uppsalas suicidpreventiva arbete ska fokusera på tre olika grupper i befolkningen mot bakgrund av den statistik och den kunskap som finns tillgänglig kring riskgrupper. Barn och unga år Gruppen barn och unga i åldern år utmärker sig i negativ bemärkelse i Uppsala läns suicidstatistik. I synnerhet i gruppen unga flickor finns en markant ökning av antalet suicid gällande suicidförsök under en period från 2000-talets början. I gruppen saknas även den generellt sjunkande trend beträffande fullbordade suicid som märks i andra ålderskategorier, i synnerhet under perioden som föregick 2000-talet, men även under 2000-talet. Detta är en av de grupper som behöver prioriteras i ett suicidpreventivt perspektiv dafe6ad/korta_analyser_2016_2.pdf?MOD=AJPERES 5

48 Åldersindelningen år följer de standardiserade åldersindelningarna kring suicidstatistik som både Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen använder. Det är dock viktigt att betona att även om antalet fullbordade suicid i synnerhet, men även suicidförsök i åldersgruppen strax under 15 år, år, är förhållandevis låga är det mycket viktigt att det finns en observans kring den åldersgruppen då suicidförsök i så pass unga åldrar kan vara en indikator för svårare psykisk ohälsa och fler suicidförsök i högre åldrar. Grupper med förhöjd suicidrisk Det finns flera olika grupper i samhället som statistiskt sett löper en högre risk att försöka ta sitt liv. Genom att lyfta fram fyra av dessa grupper ökar kunskaperna om vikten av medvetenhet kring dessa grupper samt att det möjliggörs ett antal insatser kopplade till respektive grupp. Vad gäller riskfaktorer finns det flertalet att ta hänsyn till, men de enskilt starkaste riskfaktorerna för suicid är ett tidigare suicidförsök samt psykisk sjukdom. 4 HBTQ-personer Socialstyrelsens rapport från 2016 kring HBTQ-personers psykiska ohälsa konstaterar att hbtqpersoner löper en högre risk att dö i förtid, i synnerhet män. Suicid var vanligare i samkönade äktenskap, allra högst var förekomsten bland män som både varit gifta med en person av samma kön och en person av motsatt kön. Långvarig och allvarlig stress till följd av diskriminering skapar ökad psykisk ohälsa bland hbtq-personer. Det är vanligare med bland annat depressioner, psykoser och riskbruk av alkohol. Det finns även en ökad risk för självmord. 5 Regeringens kartläggning kring transpersoners villkor och situation i samhället från 2017 visar bland annat att en relativt hög andel av transpersonerna inte kan leva i enlighet med sin könsidentitet och att detta försämrar hälsan. Det finns också en tydlig skillnad inom gruppen transpersoner, där ickebinära i högre utsträckning skattar sin hälsa som dålig, liksom de som uppger att de inte kan leva i enlighet med sin könsidentitet. Unga transpersoner skattar sin livskvalitet som lägre än unga cis-personer. 6 Självmordstankar och självmordsförsök är vanligare bland transpersoner än bland befolkningen i stort. Bland unga transpersoner uppger en majoritet att de har haft självmordstankar. 7 Personer med bipolär sjukdom Den diagnos som innebär störst suicidrisk är bipolär sjukdom, tidigare kallad manodepressiv sjukdom, följt av psykossjukdom. Det är en snabbt svängande sjukdom med medföljande depressioner som i kombination med en kraftig handlingsberedskap kan innebära en uppenbar risk. Karolinska institutet har gjort en forskningsstudie kring vilka psykiatriska sjukdomar patienter avlidna i suicid led av och vilken metod de använt vid det tidigare självmordet. Resultatet visar att de som löper allra störst risk att fullborda ett självmord är de personer som lider av bipolär sjukdom följt av psykossjukdom En ickebinär person känner sig inte som man och inte som kvinna heller. En cisperson är någon vars biologiska kön överensstämmer med deras juridiska, sociala och upplevda kön. Cisperson är motsatsen till en transperson. 7 forslag-for-starkt-stallning-och-battre-levnadsvillkor 8 6

49 Asylsökande personer Karolinska institutet har på uppdrag av Socialstyrelsen kartlagt suicidrisken hos asylsökande i Sverige i rapporten Kartläggning av självskadebeteende, suicidförsök, suicid och annan dödlighet bland ensamkommande barn och unga. Antalet självmord bland ensamkommande upp till 21 år var 51,2 per personer år 2017, att jämföra med 5,2 per personer bland jämnåriga i landet under De allra flesta identifierade fallen av suicid och suicidförsök begås av pojkar och unga män upp till 21 år, som ursprungligen kommer från Afghanistan och som väntar på besked om de ska få asyl i Sverige eller inte. Alla de asylsökande som tog sitt liv under 2017 var pojkar och män upp till 21 år. Nästan alla kom från Afghanistan och samtliga hade sökt uppehållstillstånd Studien betonar att suicidrisken hos asylsökande återfinns inte hos personer som fått uppehållstillstånd i Sverige. Generellt medföljer suicidrisknivåer från ursprungslandet i samband med migration. 9 Personer med missbruk och psykisk ohälsa Missbruk eller beroende i kombination med psykisk ohälsa medför en ökad risk för suicid, särskilt om personen har fått sociala problem eller kroppsliga besvär. Det är vanligt med samsjuklighet mellan psykisk sjukdom och missbruk. 10 Skamkänslor och den stigmatisering som finns kring överanvändande av alkohol är ett hinder för att söka vård för alkoholproblem. Detta leder till att vården missar att fånga upp patienter med ett riskabelt alkoholbruk förrän de fått psykiska och fysiska komplikationer. Personer som har ett riskabelt alkoholbruk kontaktar ofta sjukvården för frågor om sin egen konsumtion men kan ofta inte tänka sig ett fysiskt besök på en beroendemottagning. 11 Äldre 65+ Inom gruppen äldre, är gruppen äldre män kraftigt överrepresenterade i suicidstatistiken. Av de som begick suicid under åren var 16,5 procent män i åldern 65 år eller äldre. I hela befolkningen var bara 7,5 procent män i den åldern. Samtidigt visar Socialstyrelsens dödsorsaksregister att självmordstalet (antalet självmord per invånare) är mer än 40 procent högre bland äldre män (65 år och äldre) än bland män under 65 år, och tre gånger så högt som bland kvinnor. Gör man en uppdelning i mindre åldersgrupper så framgår det tydligt att det är bland de äldsta männen, 85 år och äldre, som självmord är särskilt vanligt. Perioden var deras självmordstal fem gånger så högt som bland män i tonåren (15 19 år), nästan tre gånger så högt som bland män år och nästan dubbelt så högt som bland män år. 12 Depression och kroppsliga sjukdomar är vanligaste orsaken till äldres självmord enligt NASP. I Region Uppsalas suicidpreventiva arbete ska gruppen äldre, och i synnerhet äldre män i åldern år vara ett av fokusområdena. 3.4 Kunskaper om suicid i Uppsala län fördjupas Det kvarstår ett fortsatt behov av att fördjupa kunskapen om Uppsala läns invånare utifrån ett suicidpreventiv perspektiv. Två huvudsakliga fördjupande kunskapsuppdrag behöver därmed påbörjas - en journalgranskningsstudie via Lund universitet samt en process för att säkerställa att så många suicidförsök som möjligt registreras inom de verksamheter som finansieras av Region Uppsala Åtgärdsområde 7 i det nationella handlingsprogrammet för suicidprevention

50 Journalgranskningsstudie Studien Retrospektiv granskning av journaler för sjukvård gällande individer som tagit sitt liv 2015 och 2012 via Lunds universitet kommer att granska journaler från samtliga avlidna i suicid under 2015 i majoriteten av Sveriges regioner/landsting, samt från samtliga avlidna i suicid i Landstinget Kalmar under Projektet kommer att behandla vårdkontakten de senaste två åren före suicid för män respektive kvinnor, för patienter med eller utan kontakt med psykiatri, för patienter med olika typer av psykiatriska sjukdomar, för patienter med eller utan somatiska sjukdomar och för patienter inom olika åldersgrupper. Kontakt med anhöriga och faktorer gällande suicidrisk och psykisk status kommer särskilt att undersökas. 13 Region Uppsala kommer som en av flera regioner/landsting att vara delaktiga i studien som i sin tur blir den största journalgranskningsstudie som genomförts kring detta område. Registrering av suicidförsök De enskilt starkaste riskfaktorerna för suicid är tidigare suicidförsök och psykisk sjukdom. Risken att avlida efter ett suicidförsök är högre om personen vid försöket har en kliniskt påvisbar psykisk störning. Risken är också förhöjd om personen gjort flera suicidförsök och då använt en våldsam metod. Suicidförsök bland äldre leder oftare till fullbordade suicid än bland yngre personer. 14 Att avgöra vad som varit en avsiktlig självdestruktiv handling och vad som inte varit det, det vill säga om det funnits en avsikt eller inte bakom en handling, rymmer i många fall stora svårigheter. I dagsläget finns det inte någon universell definition av självskada. Avsikten bakom självskadebeteendet är sällan entydig eller enkelt att ta reda på. I svensk statistisk brukar uppgifter om självskada hämtas från Socialstyrelsens patientregister där patienter som erhållit slutenvård eller specialiserad öppenvård i samband med självskadan finns registrerade. Studier visar att mindre än en fjärdedel av alla personer med självskada återfinns i register över slutenvård. 15 Region Uppsala kommer påbörja en process för att säkerställa att så många suicidförsök som möjligt registreras inom de verksamheter som finansieras av Region Uppsala. 4. Revidering av strategin Utifrån erfarenheterna av det suicidpreventiva arbetet samt de fördjupade kunskaper som inhämtas under tidsperioden kommer arbetet med att revidera strategin att inledas under våren Se bilaga

51 Bilaga 1. Representanter i det suicidpreventiva arbetet Styrgrupp Åsa Törnkvist, Biträdande verksamhetschef Akademiska sjukhuset psykiatri. Inge Bruce, Chefsläkare, Regionkontoret. Margareta Öhrvall, Chefsläkare, Akademiska sjukhuset. Louise Hamark, Verksamhetschef, Nära vård och hälsa. Referensgrupp Elisabeth Haddleton, Akutsjukvård och internmedicin. Lisa Arnelo, Akutsjukvård och internmedicin. Elisabeth Lindström, SPES. Karin Allera, Verksamhetsutvecklare, Primärvården. Anna-Cari Lindh, Verksamhetschef, Folktandvården. Pia-Marit Ekström, Kulturstrateg, kulturenheten. Mariette Veideskog, HR-strateg, Regionkontoret. Mikael Landsten, HR-strateg, Regionkontoret. Gudrun Rosén, Präst, sjukhuskyrkan. Frida Winnberg, Suicide Zero. Elin Valentin, Verksamhetschef, Wemind. Pernilla Lennernäs, Avdelningschef Barn- och ungdomspsykologer, Akademiska sjukhuset Inger Moritz, Barn- och ungdomspsykologerna, Akademiska sjukhuset. Utöver referensgruppen har Lasarettet i Enköpings ledningsgrupp givits information kring det suicidpreventiva arbetet och haft möjlighet att ge synpunkter på det. Samordnare Erik Klingenberg, Suicidpreventionssamordnare, Region Uppsala 9

52 Bilaga 2. Statistik över suicid och suicidförsök i Uppsala län Uppsala län suicidtal Antal säkra suicid per invånare genomsnittsvärde Västerbottens län Uppsala län Stockholms län Jönköpings län Dalarnas län Södermanlands län Skåne län Östergötlands län Riket Hallands län Kronobergs län Västernorrlands län Västra Götalands län Västmanlands län Blekinge län Norrbottens län Gävleborgs län Värmlands län Örebro län Jämtlands län Kalmar län Gotlands län 0,00 5,00 10,00 15,00 20,00 25,00 Antal osäkra suicid per invånare genomsnitssvärde Västerbottens län Västra Götalands län Jönköpings län Östergötlands län Kalmar län Jämtlands län Norrbottens län Värmlands län Örebro län Skåne län Blekinge län Västernorrlands län Hallands län Riket Kronobergs län Stockholms län Södermanlands län Uppsala län Dalarnas län Gotlands län Gävleborgs län Västmanlands län 0,00 2,00 4,00 6,00 8,00 Källa: Socialstyrelsens dödsorsaksregister. Kommentar: Noterbart är att Uppsala län tillhör de län med lägsta suicidtal, antal suicid per invånare, när det gäller säkra suicid. Samtidigt tillhör Uppsala län det län med högst andel osäkra suicid i genomsnittsvärde för de senaste fem registrerade åren. 10

53 Uppsala län säkra suicidförsök kvinnor och män, åldersdifferentierat Suicidförsök (säkra) Uppsala län Kvinnor Källa: Socialstyrelsens dödsorsaksregister. Kommentar: Noterbart är den påtagliga ökningen av antalet suicidförsök i åldersgruppen år som startade i början av 2000-talet. Suicidförsök (säkra) Uppsala län Män Källa: Socialstyrelsens dödsorsaksregister. Kommentar: Noterbart är de höga toppar av suicidförsök kring åldersgruppen år som infaller med jämn intervall under 2000-talet. 11

54 Uppsala län fullbordade suicid (säkra och osäkra), åldersdifferentierat 25 Fullbordade suicid (säkra och osäkra) Uppsala län Kvinnor Källa: Socialstyrelsens dödsorsaksregister. Kommentar: Noterbart är dels de stora differenser inom ålderskategorierna som sker från år till år, samt att ålderskategorin år i genomsnittsvärde inte har den sjunkande trend som funnits i övriga ålderskategorier sett över tid. 25 Fullbordade suicid (säkra och osäkra) Uppsala län Män Källa: Socialstyrelsens dödsorsaksregister Kommentarer: Noterbart är att grupperna år och år har en ökning av antalet suicid de senaste åren. Den sistnämnda gruppen är dock hälften så stor som den förstnämnda, så suicidtalet i gruppen år är betydligt större än i gruppen år. 12

55 Bilaga 3. Folkhälsomyndighetens nationella riktlinjer kring suicidprevention Folkhälsomyndigheten har sedan i maj 2015 i uppdrag av regeringen att samordna arbetet med suicidprevention på nationell nivå. I uppdraget verkar Folkhälsomyndigheten för att det förebyggande arbetet ska bedrivas enligt bästa tillgängliga kunskap genom ett behovsanpassat och ändamålsenligt kunskapsstödjande arbete. I rapporten Förslag till nationellt handlingsprogram för suicidprevention presenteras nio punkter för hur antalet suicid ska minskas. Programmet överlämnades till regeringen i december 2006 av Socialstyrelsen och dåvarande Statens folkhälsoinstitut. I juni 2008 antog riksdagen de nio strategiska åtgärdsförslagen som en del av propositionen En förnyad folkhälsopolitik. Regeringen uttryckte tydligt i propositionen att ingen människa ska behöva hamna i en sådan situation att självmord ses som den enda utvägen. De nio åtgärdsområdena i handlingsprogrammet utgår dels från ett befolkningsperspektiv, dels ett individperspektiv: Strategiska åtgärdsområden för att förebygga suicid 1. Insatser som främjar goda livschanser för mindre gynnade grupper 2. Insatser som minskar alkoholkonsumtionen i befolkningen och i högriskgrupper för självmord 3. Minskad tillgänglighet till medel och metoder för självmord 4. Självmordsprevention som hantering av psykologiska misstag 5. Medicinska, psykologiska och psykosociala insatser 6. Spridning av kunskap om evidensbaserade metoder för att minska självmord 7. Kompetenshöjning hos personal och andra nyckelpersoner i vård och omhändertagande av personer med självmordsproblematik 8. Händelseanalyser av lex Maria-anmälningar 9. Stöd till frivilligorganisationer Det individinriktade arbetet bedrivs i huvudsak inom hälso- och sjukvården med syfte att få bästa möjliga omhändertagande av personer med risk för suicid, medan det befolkningsinriktade arbetet har en bred folkhälsovetenskaplig ansats och omfattar många olika samhällsaktörer. Syftet med det befolkningsinriktade förebyggande arbetet är att utveckla och förstärka stödjande och riskfria miljöer samt att minimera tillgången till medel för suicid. De individ- och befolkningsinriktade perspektiven kompletterar varandra och anses nödvändiga för att en nationell satsning på att reducera antalet suicid ska kunna förväntas ge effekt. I de nio punkterna framhålls också att grundläggande faktorer i människors livsvillkor har en tydlig koppling till suicidförekomst. 13

56 Bilaga 4. Journalgranskningsstudie Genom att sammanställa vårdens egna utredningar efter suicid fångar denna studie ett stort material och kan sprida kunskaperna om identifierade brister i vården av suicidala patienter som kan användas i vården av suicidala patienter. Eftersom många av patienterna söker någon typ av sjukvård någon månad innan de tar sitt liv borde det finnas möjlighet för sjukvården att i en del fall vidta preventiva åtgärder för att förhindra dödsfallet. I en del fall kan det vara så att psykisk ohälsa/psykisk sjukdomen inte upptäckts eller förblivit obehandlad trots kontakt med sjukvården. Det skulle i sin tur kunna vara en av förklaringarna till svårigheten att minska antal suicid i Sverige. Resultaten kommer att redovisas som artiklar i referee-granskade vetenskapliga internationella tidskrifter, doktorsavhandlingar och som posters och föredrag på nationella och internationella vetenskapliga konferenser. Resultaten kommer även att redovisas inom populärvetenskapliga sammanhang, på konferenser och i tidskrifter riktade till sjukvårdspersonal, svenska myndigheter samt administrativt och politiskt ansvariga för sjukvården. Exempel på frågeställningar i studien 1. Skiljer sig gruppen som har haft en vårdkontakt med psykiatrin från den övriga gruppen som har tagit sitt liv men inte har haft någon sådan kontakt? Faktorer som analyseras är bla kön, ålder, somatisk/psykiatrisk sjukdom, given vård inom primärvård, somatisk specialistvård, vårdkonsumtion, känd kontakt med andra myndigheter, psykosociala och socioekonomiska faktorer. 2. Finns det några skillnader mellan män och kvinnor som suiciderat bla vad gäller typ av vårdkontakt, symptombild, innehållet i given vård, vårdkonsumtion, kontaktorsak, somatisk/psykiatrisk sjukdom, känd kontakt med andra myndigheter, psykosociala faktorer, socioekonomiska faktorer och om suicid var befarat eller inte? 3. Finns det några skillnader mellan olika åldersgrupper vad gäller typ av vårdkontakt, innehållet i given vård, vårdkonsumtion, kontaktorsak, somatisk/psykiatrisk sjukdom, känd kontakt med andra myndigheter, psykosociala faktorer, socioekonomiska faktorer och om suicid var befarat eller inte? 4. Finns det några skillnader mellan personer med olika typer av psykiatriska diagnoser som suiciderat bla vad gäller typ av vårdkontakt, innehållet i given vård, vårdkonsumtion, kontaktorsak, somatisk/psykiatrisk sjukdom, känd kontakt med andra myndigheter, psykosociala faktorer, socioekonomiska faktorer och om suicid var befarat eller inte? 5. Frågeställningar som analyserar specifikt hur sjukvårdspersonal (psykiatri och primärvård) dokumenterat kring psykiatriskt status i journalen för patienter som sedan suiciderat. När i tiden innan suicid har personen haft kontakt med vårdgivare och hur har denne då dokumenterat: psykiatriskt status? emotionell kontakt? dödsönskan s-tankar? s-planer? suicidriskbedömning? Finns det dokumenterat i journalen kring eventuella tidigare suicidförsök? 6. Frågeställningar kring anhörigkontakt till klienter som suiciderar. Finns det dokumenterat i journalen att man tagit kontakt med anhöriga i samband med senaste besöket? Under de senaste 12 månaderna? 14

57 Bil HSFOUU Dnr LS Regionkontoret Sofie Schwan Tfn Socialstyrelsen Remissyttrande avseende förslag till ändring i förskrifter om ordination och hantering av läkemedel samt föreskrifter om ambulanssjukvård Dnr /2018 Sammanfattande överväganden Region Uppsala är överlag positiv till de föreslagna förändringarna. Föreskrifterna ger tydliga direktiv gällande delar av larmkedjan samt en utökning av de läkemedel som får administreras av annan personal än sjuksköterskor i den prehospitala miljön. Tillägget om att personal inom räddningstjänsten ska inkluderas bland dem som får ge dessa läkemedel är positivt. Region Uppsala har noterat slutsatsen i en tidigare rapport om att polisens eventuella roll avseende naloxon behöver utredas i särskild ordning (Uppdrag om ökat tillgängliggörande av vissa läkemedel i syfte att motverka narkotikarelaterad dödlighet, Läkemedelsverket 2018 Dnr: ). Vår ambulansverksamhet vill i samband med denna remiss ändå framhålla att det pågår ett arbete med att involvera polisväsendet i akut livräddande insatser. De bedömer att det blir svårt för utlarmningstjänster att strukturera larm på ett effektivt sätt om man kan involvera både polis och räddningstjänst vid vissa larm men inte andra. Vidare rör sig polisen i kretsar där narkotika förekommer och de borde ges möjlighet att inleda behandling för att spara tid på samma sätt som de agerar vid ett hjärtstopp. Allt bör ske i samverkan med sjukvård på samma sätt som under IVPA-verksamhet men handläggningen i ett akut skede kan komma att skilja sig. För Region Uppsala Vivianne Macdisi Hälso-, sjukvårds- och FoUU-utskottets ordförande Regionkontoret Storgatan 27 Box Uppsala tfn vx fax org nr

58 Bil HSFOUU Dnr LS Akademiska sjukhuset Anna Beskow Tfn E-post Socialdepartementet Remissyttrande avseende Framtidens biobanker Sammanfattande överväganden I slutbetänkandet lämnas förslag gällande att anpassa lagstiftning för att underlätta utvecklingen och förbättra förutsättningarna för användning av prov och tillhörande uppgifter i svenska biobanker för patientens, hälso- och sjukvårdens och forskningens behov. Det presenteras även förslag gällande andra ändamål där provtillgång önskas. Region Uppsala välkomnar utredningens förslag. Region Uppsala anser att det är angeläget att de föreslagna lagändringarna träder i kraft snarast. Ökad spårbarhet av prov kommer att få stor betydelse för vården av patienter och deras genetiska släktingar samt forskare. Ett samlat personuppgiftsansvar innebär också en väsentligt minskad administration vid beslut om utlämnande av personuppgifter. Region Uppsala välkomnar också att förslaget innebär ett utökat integritetsskydd, samt stora fördelar för life-science området. Lagförslaget behöver genomföras för att PKU ska kunna utöka sin screeningverksamhet. Region Uppsala önskar betona den stora betydelsen som biobankerna har för hälso- och sjukvården som är huvudman för de mest omfattande biobankerna och provsamlingarna. Tillgång till prov och biobanker med hög standard är i många fall avgörande för att kunna tillhandahålla bästa möjliga vård för patienter och deras genetiska släktingar. En god vård och en förbättrad livskvalitet ligger i både samhällets och den enskilda personens intresse. Vidare har biobankerna en stor betydelse för utveckling av vården genom bland annat medicinsk forskning angående orsaker till sjukdomars uppkomst, förbättrad diagnostik, vacciner och framtagande av nya läkemedel eller mer riktade behandlingar. Kommentarer Region Uppsala kommenterar inte närmare kapitel 7, 14, 19 och 24 då de har besvarats i sin helhet i remissvar till delbetänkandet (För dig och för alla, SOU 2017:40). Region Uppsala kommenterar närmare i det följande några av de förslag som presenteras i slutbetänkandet. Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

59 2 (9) Biobankslagens definitioner, kapitel 5 Utredningen föreslår vissa förändringar av biobankslagens definitioner, exempelvis gällande biobank, provsamling, prov och provgivare. Region Uppsala stödjer de föreslagna definitionerna. De begrepp som används i biobankslagen ska vara klart och tydligt definierade för en enhetlig tolkning och tillämpning av biobankslagen. Ordlistan är framtagen utifrån den som är framtagen av Nationella Biobanksrådet (numera Biobank Sverige) som är väl inarbetad inom landstingen/regionerna. Region Uppsala anser att även rollen biobanksansvarig bör definieras i ordlistan och att utredningens uttryck ansvarig för biobank genomgående bör ändras till begreppet biobanksansvarig i en kommande proposition. Biobankslagens tillämpningsområde, kapitel 6 Biobankslagen ska vara tillämplig på identifierbara prov som används för vård och behandling eller andra medicinska ändamål, forskning, klinisk prövning, produktframställning, eller utbildning, kvalitetssäkring eller utvecklingsarbete inom vård, forskning eller produktframställning. Region Uppsala stödjer förslaget. Det är viktigt att en avgränsning sker mellan aktuell vård och behandling som journalförs enligt patientdatalagen, som patienten inte kan motsätta sig, och lagring av prov och provinformation i biobank i syftet framtida vård och behandling, som kräver patientens samtycke. Prover som förändras genom bearbetning, kapitel 8 Biobankslagen ska inte vara tillämplig på prover som har blivit väsentligt modifierade inom ramen för forskning eller produktframställning, förutsatt att information om detta har lämnats och samtycke till användningen därefter har inhämtats enligt bestämmelserna i lagens fjärde kapitel. Region Uppsala stödjer förslaget men anser att genomförandet av förslaget skulle underlättas med en definition av väsentlig modifiering. Region Uppsala betonar att individers rätt till självbestämmande är en oerhört viktig grund för hälso- och sjukvård och forskning. Region Uppsala instämmer dock i att det måste finnas en gräns när så mycket resurser använts för bearbetning av ett prov, eller att så betydande resultat har uppnåtts, att det inte längre är rimligt att det fortsatta arbetet ska vara beroende av provgivarens inställning. Detta under förutsättning provgivaren har informerats om och samtyckt till användningen. Regionen anser att detta ska gälla såväl inom ramen för forskning såsom inom ramen för produktframställning. Biobankslagens förhållande till annan lagstiftning, kapitel 9 Biobankslagen ska i fortsättningen inte generellt vara subsidiär i förhållande till annan lagstiftning. Det ska dock vara möjligt att genom bestämmelser i andra lagar tillåta att

60 3 (9) prover samlas in till och bevaras i biobanker utan att biobankslagens krav på informerat samtycke uppfylls. Bestämmelserna om behandling av personuppgifter i biobankslagen ska ha företräde framför andra lagars bestämmelser om behandling av personuppgifter. Bestämmelsen om insamlande och bevarande av prover från barn utan vårdnadshavarens samtycke ska ha företräde framför bestämmelser i annan lag. Region Uppsala stödjer förslaget. Inrättande och huvudmannaskap för biobanker, kapitel 10 Huvudman för biobank är en vårdgivare, universitet eller annan juridisk person som innehar en biobank. I samband med beslutet om inrättande ska huvudmannen för biobanken också besluta vem som ska vara biobanksansvarig och vilket eller vilka ändamål den ska få användas för. Huvudmannen för en biobank ansvarar för att det finns förutsättningar för att kraven i biobankslagen ska kunna uppfyllas i verksamheten. Huvudmannen är också ansvarig för den behandling av personuppgifter som biobanken utför. Biobanksansvarige ska leda verksamheten i enlighet med lagens krav. Huvudmannen för en biobank ansvarar för att beslutet om inrättande av biobanken anmäls till Inspektionen för vård och omsorg inom en månad från beslutet om att inrätta biobanken. Anmälan ska innehålla uppgifter om biobankens ändamål, vem som är biobanksansvarig och vilken omfattning biobanken avses få. Om ändring sker av något förhållande som omfattas av en tidigare gjord anmälan, ska detta anmälas till Inspektionen för vård och omsorg inom en månad från det att ändringen inträdde. Prover i en biobank ska förvaras på ett sådant sätt att de inte riskerar att förstöras och obehöriga inte får tillgång till dem. Regeringen eller den myndighet som regeringen utser får meddela närmare föreskrifter om ledningssystem och kodning av prov. Region Uppsala stödjer förslaget. Regler om bevarandetider, kapitel 11 Socialstyrelsen eller den myndighet som regeringen utser ska bemyndigas att utfärda föreskrifter om bevarandetider gällande prover som ska bevaras inom klinisk patologi och cytologi. Om ett prov på grund av bestämmelser i lag eller annan författning inte längre får bevaras i en biobank, ansvarar den som är ansvarig för biobanken för att provet förstörs eller avidentifieras. Regeringen eller den myndighet som regeringen utser får bemyndigas att meddela närmare föreskrifter om bevarandetider gällande prov bevarade inom andra medicinska discipliner samt om gallring av prov i biobanker. Region Uppsala stödjer förslaget. Region Uppsala instämmer med utredningens rekommendation och betonar ytterligare att det är viktigt att de aktuella medicinska disciplinerna (via deras specialistföreningar) involveras i framtagandet av föreskrifter eller rekommendationer av bevarandetider.