Hälso- och sjukvårdsdirektören ansvarar för att genomföra och följa upp handlingsplanen.

Transkript

1 HANDLINGSPLAN FÖR SUICIDPREVENTION I SKÅNE Sammanfattning Varje år tar cirka 200 personer i Skåne sitt liv. Under 2016 sågs en ökning av suicid bland unga vilket oroar. Föreliggande handlingsplan föreslår sju åtgärder för att långsiktigt och konsekvent minska suicid och suicidförsök i Skåne. I korthet ser åtgärdsplanen ut som följande. 1 Den regionala samordnaren för suicidprevention får i uppgift att skapa en regional samverkansgrupp för suicidprevention samt för att leda, koordinera och administrera det suicidpreventiva arbetet i Skåne enligt planen. 2 En regional plan för begränsning av tillgång till dödliga medel för suicid upprättas. 3 Föreslå och koordinera folkhälsofrämjande skolbaserade program om psykisk ohälsa. 4 Översyn och utveckling av vårdkedjor för personer med ökad suicidrisk. 5 Fortbildning av personal inom primärvården i psykisk ohälsa och särskilt i diagnostik och behandling av depression, ångest och alkoholmissbruk. 6 Personal inom Region Skåne ska genomföra Suicidprevention i Svensk sjukvård (SPiSS) en utbildning om och i suicidprevention. 7 En kommunikationsstrategi utarbetas för att på bred front informera om och utbilda i suicidprevention i Skåne. Hälso- och sjukvårdsdirektören ansvarar för att genomföra och följa upp handlingsplanen. Bakgrund Varje år tar cirka 200 personer sitt liv i Skåne. Nästan fyra personer i veckan, någon varannan dag. Suicid är den främsta dödsorsaken för män år. Bakom dessa siffror finns vid varje tillfälle en person med namn, historia och socialt sammanhang. Varje suicid representerar en oerhörd tragedi, främst för personen som av olika anledningar kände sig tvungen att avsluta sitt liv, för närstående som får leva med den sorgen resten av sina liv men även för samhället som mister en medlem och en resurs. Idag vet man att allvarliga suicidtankar oftast uppkommer som ett resultat av påfrestande faktorer utanför individens kontroll, där psykisk ohälsa, den sociala miljön och strukturella samhällsfaktorer spelar en avgörande roll. Dessa faktorer kan många gånger påverkas. Effektiva behandlingar, ofta läkemedel och samtalsterapi i kombination, finns att tillgå som kan hjälpa individen att återfå livsmodet och förbättra förmågan att hantera framtida kriser. Det finns också preventiva åtgärder som kan vidtas för att förbättra livsvillkoren för utsatta personer och grupper. Åtgärderna ska också innebära att begränsa tillgången till dödliga suicidmedel. Det finns alltså hopp och mycket som kan göras. Många suicid kan undvikas. Faktum är att tack vare bättre behandlingar och prevention sjönk antalet suicid i Sverige påtagligt under åren 1980 till Därefter har totala antalet suicid i Sverige varit ganska stabilt. Fram till och med 2015 har det funnits en viss ökning av suicid hos unga i hela landet. Under 2016 sågs en markant ökning av suicid hos unga i Skåne. För att rädda fler liv, vända den oroande trenden bland unga och konsolidera den allmänna minskningen av antal suicid behövs nya krafttag och nya sätt att närma sig frågan. Med tanke på hälso- och sjukvårdens ansvar att åstadkomma en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen bör Region Skåne ligga i framkant nationellt och internationellt när det gäller suicidprevention. 1

2 2

3 Utgångspunkter De senaste 15 åren har en strategi för suicidprevention vuxit fram på nationell nivå. Utgångspunkten är en vision och en stark övertygelse att ingen ska behöva ta sitt liv och den benämns ofta Nollvisionen och anger både riktning och ambitionsnivå. Övertygelsen är att suicid bör ses som en psykologisk olycksfallskada som kan förebyggas. Denna övertygelse formar förhållningssättet till problemet och antyder en metod för att tackla det. Dessa två utgångspunkter kan avläsas i regeringens proposition En förnyad folkhälsopolitik (2007/08:110). Där formuleras också nio åtgärdsområden som ses som grunden i det suicidpreventiva arbetet. I Folkhälsomyndighetens (FoHM) dokument Ett nationellt handlingsprogram för suicidprevention från 2016 återges dessa nio punkter på följande sätt: Att förbättra livschanser för mindre gynnade grupper Att minska alkoholkonsumtionen generellt och i högriskgrupper Att minska tillgänglighet till höggradigt dödliga medel för suicid Att börja hantera suicid som psykologiska olycksfall Att tidigt uppmärksamma personer i behov av medicinska, psykologiska och psykosociala insatser Att sprida kunskap om evidensbaserade metoder för att minska suicid Att öka kunskapen om självmordsnära personer hos personal och andra nyckelpersoner i vården Att införa händelseanalys av Lex Maria anmälda suicid Att stödja frivilligorganisationer Region Skånes ansvar 2015 tilldelades FoHM huvudansvaret att samordna suicidprevention på nationell nivå. Detta görs i nära samarbete med andra berörda nationella myndigheter såsom Socialstyrelsen (SoS), Inspektionen för vård och omsorg (IVO), Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), Nationellt Centrum för Suicidforskning och Prevention av Psykisk Ohälsa (NASP), Nationell samverkan för psykisk hälsa (NSPH), Riksförbundet för suicidprevention och efterlevandes stöd (SPES), Sveriges kommuner och landsting (SKL) och Socialdepartementet. FoHM har föreslagit en ansvarsfördelning mellan nationella, regionala och lokala myndigheter (se Struktur för kunskapsbaserad suicidprevention 2015). Enligt den fördelningen har regioner och landsting ansvar att på regional nivå bidra till att: genomföra det nationella handlingsprogrammet för suicidprevention samverka med andra landsting, regioner, länsstyrelser och kommuner samt med civilsamhället, forskningslärosäten och andra relevanta aktörer för kunskapsuppbyggnad och kunskapsförmedling utveckla ett långsiktigt, tvärsektoriellt kunskapsbaserat regionalt och lokalt förebyggande arbete, samt utbilda och utveckla kompetensen Tidigare initiativ i Region Skåne Inom Region Skåne har det suicidpreventiva arbetet intensifierats och utvidgats successivt på senare år. Psykiatrin i Skåne har, med start 2012, gjort en omfattande kompetenshöjning avseende suicidprevention. Som del av denna satsning, SPiSS, skapades webbaserade kurser och handledarledda samtalsgrupper för medarbetarna med utgångspunkt från fingerade patientfall. En markant nedgång av antal Lex Maria anmälningar avseende suicid i division psykiatri har noterats de senaste åren. 3

4 De webbaserade kurserna har varit tillgängliga för all personal anställda i Region Skåne i flera år men relativt få personer utanför specialistpsykiatrin har hittills genomfört kurserna. Region Skånes Hälsooch sjukvårdsnämnd (HSN) avsatte medel för suicidprevention hösten Med stöd av dessa medel gjordes 2016 en satsning för personal i primärvården att göra kurserna. De vårdcentraler där mer än 80 procent av personalen gjort de två grundläggande kurserna gavs målrelaterad ersättning. Det resulterade i att cirka personer på vårdcentralerna i Skåne genomförde kurserna med godkänt resultat och frågan om suicidprevention upplevdes av många som mer närvarande därefter. SPiSS-kurserna har också erbjudits till bland annat alla kommuner i Skåne. Upphandlade leverantörer av psykiatri, alla mottagningar inom vårdvalet för Läkemedelsassisterad behandling av opioidberoende (LARO) och företagshälsovården Previa. Flera andra landsting i Sverige har genom avtal fått tillgång till kurserna. Hittills har cirka kurser genomförts med godkänt resultat i Skåne, och cirka kurser i landet i övrigt Under 2016 genomfördes fyra kunskapsdagar i suicidprevention som samlade mer än 600 personer från olika samhällsaktörer, bland andra hälso- och sjukvård, socialtjänst, hemtjänst, skola, trossamfund, polis, kriminalvård och räddningstjänst. Dessutom fick några grupper i de skånska kommunerna tillfälle att samtala kring suicidprevention enligt den modell som använts i division psykiatri. Handlingsplanens mål och perspektiv Det övergripande målet för handlingsplanen är att under säkra en fortsatt minskning av antal suicid och suicidförsök i Skåne. Ett särskilt fokus är att vända den negativa trenden bland ungdomar. För att göra det behövs: att skapa formella och organisatoriska förutsättningar för en resurseffektiv, målinriktad och långsiktig strategi samt att vidta konkreta preventiva åtgärder med god evidens Perspektivet är systemiskt, det vill säga att Skåne är ett system där alla delar som berörs av ämnet påverkar varandra, och måste därför inkluderas i en konstruktiv samverkan som går mot samma mål. Ett gott mått på systemets effektivitet blir då dess förmåga att förebygga suicid så tidigt som möjligt samt att kunna ta hand om suicidnära personer varhelst i systemet de ger sig till känna. Hälso- och sjukvårdsdirektören ansvarar för att genomföra och följa upp handlingsplanen. Evidens i suicidprevention Det suicidpreventiva arbetet måste stå på säker grund och helst stark evidens. Mycket forskning har bedrivits i ämnet och har lett till ett antal slutsatser som denna handlingsplan utgår ifrån. Evidensen är hög när det gäller vikten av att begränsa tillgång till dödliga medel för suicid, inte minst beträffande tillgång till smärtstillande läkemedel samt hopp från höga höjder, så kallade hot-spots. Hög evidens finns också för behandlingar mot depression (med både läkemedel och psykoterapi) samt för betydelsen av en fungerande vårdkedja för suicidnära patienter. För dessa insatser finns det alltså stark evidens för att de är suicidpreventiva. Skolbaserade preventionsprogram visar sig vara effektiva i förebyggandet av suicidförsök och suicidtankar hos ungdomar. Evidensen är svagare när det gäller screeningprogram inom primärvården, breda utbildningssatsningar, internetbaserade interventioner samt tillgång till stöd- eller hjälplinjer. 4

5 Att evidensen är svagare för dessa insatstyper betyder inte nödvändigtvis att de är ineffektiva. Det betyder helt enkelt att de i nuläget inte kan utvärderas med samma höga precision som de tidigare nämnda insatstyperna, oftast på grund av att det saknas randomiserade studier. Här behövs mer forskning. Följande diagram är ett sätt att visa evidensläget inom suicidprevention på ett överskådligt sätt. Det nationella handlingsprogrammet för suicidprevention förtydligar vad som anses viktigt i Sverige, utifrån vår kultur och värderingar, samt vad som tidigare visat sig vara effektivt. Programmets åtgärdsområden ligger på ett mer övergripande plan där målet mer generellt är att skapa ett jämlikare och rättvisare samhälle som förutsättning för en effektiv suicidprevention. Det nationella handlingsprogrammet understryker vikten av att sprida kunskap om evidensbaserade metoder för att minska suicid. 5

6 Samverkansmodell ur systemperspektiv Systemet Suicidprevention i Skåne innefattar aktörer med samhällsansvar på olika nivåer: lokala, regionala och nationella. Utanför den offentliga sektorn finns många andra berörda aktörer som kommer i kontakt med suicidnära personer och som kan mobiliseras för att förebygga suicid: ideella föreningar, trossamfund, arbetsgivare, media med flera. Följande bild är ett försök att identifiera dessa olika aktörer, styrdokument och initiativ som finns eller kan finnas i systemet. Framför allt illustrerar bilden systemets komplexitet och de mellanrum som uppstår. Mellanrummen representerar både möjligheter och risker. Möjligheterna finns i det omfattande skyddsnät som systemet tillhandahåller när personer befinner sig i utsatta lägen och har behov av stöd. Mycket görs redan, och görs bra, med både kompetens och engagemang. Risken är dock att suicidnära personer kan trilla mellan stolarna eftersom skyddsnätet aldrig är eller kan vara heltäckande. Denna risk är desto större då suicidrisk hos en individ kan vara svår att upptäcka och att kunskaper om hur man närmar sig suicidnära personer ofta är bristfälliga. Dessutom är vårdkedjan för suicidnära personer inte alltid tydlig eftersom dessa personer kan finnas var som helst i vårdsystemet. Det är viktigt att dessa mellanrum ses som potentiella kontaktytor mellan samhällsaktörer som är inbegripna i det suicidpreventiva arbetet eller som har ett intresse av att vara det. Det är först då som systemet har möjlighet att erbjuda ett finmaskigt skyddsnät för personer och grupper i farozonen. Det är först då som riskerna kan förvandlas till nya möjligheter. Det är då nya hävstänger i det suicidpreventiva arbetet kan uppstå. Med tanke på behovet av ett mer systemiskt perspektiv och utifrån befintlig evidens och forskning föreslås följande åtgärder. 6

7 Åtgärder ÅTGÄRD 1: Den regionala samordnaren för suicidprevention får i uppgift att skapa en regional samverkansgrupp för suicidprevention Den regionala samordnaren för suicidprevention får i uppgift att skapa en regional samverkansgrupp för suicidprevention samt för att leda, koordinera och administrera det suicidpreventiva arbetet i Skåne. I Region Skåne finns en utsedd regional samordnare för suicidprevention. Denna funktion får nu ett tydligt uppdrag för att tillsammans med en nyskapad samverkansgrupp för suicidprevention stödja implementeringen av handlingsplanen för suicidprevention. I samordnarens uppdrag ska bland annat ligga att: Tydliggöra gemensamma drivkrafter i systemet för att förebygga och förhindra suicid Skapa personligt engagemang kring frågan hos medarbetare i Region Skåne Implementera handlingsplanen och utvärdera de initiativ som tas Bistå medlemmarna i samverkansgruppen i framtagande av behovsanalyser Upprätthålla och utveckla samverkan med brukarorganisationerna och andra berörda intresseorganisationer Samordna kompetenshöjande insatser Skapa kanaler för informationsspridning och kommunikation kring suicidpreventivt arbete i Skåne med hjälp av särskilt utsedd kommunikatör Stödja arbetsgrupperna internt och med externa aktörer i Region Skåne Vara kontaktlänk mellan nationell, regional och lokal nivå Undersöka möjligheten att göra en epidemiologisk kartläggning av suicidstatistiken gällande Skåne för att fastställa om det finns regionala mönster och tendenser som är signifikanta och som därför borde iakttas Den regionala samverkansgruppen för suicidprevention bör träffas regelbundet och innefatta representanter från följande aktörer: Region Skåne (hälso- och sjukvård, Skånetrafiken, Regionfastigheter med flera), kommuner, brukar- och patientorganisationer, intresseorganisationer engagerade i suicidprevention, universitet och högskolor, nationella myndigheter verksamma på regional nivå och skola. ÅTGÄRD 2: Upprätta en regional plan för begränsning av tillgång till dödliga medel för suicid Evidens visar att ett effektivt sätt att begränsa suicid är att minska tillgång till dödliga medel som används i detta syfte. Vilka medel det är frågan om beror på den kulturella kontexten och kan variera från land till land. Medan tillgången till smärtstillande läkemedel innebär den största risken i vissa länder, såsom Sverige, är det istället tillgången till bekämpningsmedel, koffeintabletter eller skjutvapen som utgör de stora farorna i andra, det kan också finnas regionala variationer. Utifrån den bedömningen föreslås att den regionala samordnaren, i samarbete med alla berörda parter, upprättar en regional plan för begränsning av tillgång till dödliga medel för suicid. Planen bör identifiera vilka åtgärder som kan ha stor preventiv effekt och vilka samarbetsparters som kan vara mest behjälpliga med att utforma och tillämpa effektiva suicidpreventiva strategier. Arbetet bör inkludera både verksamheter inom Region Skåne, såsom Regionfastigheter och Skånetrafiken, såväl som externa samarbetspartner såsom ideella föreningar, Trafikverket, Länsstyrelsen och Kriminalvården. 7

8 ÅTGÄRD 3: Föreslå och koordinera skolbaserade program om psykisk hälsa Suicid har ökat bland ungdomar. I Skåne noterades en kraftig ökning under Samtidigt visar evidensen att skolbaserade program om psykisk ohälsa har god preventiv effekt på suicidförsök. Alltså finns det hopp om att kunna vända den negativa trenden. Detta kräver en effektiv samverkan mellan Region Skåne och kommunerna, och särskilt med skolorna och skolhälsovården. I linje med sitt ansvar att främja folkhälsan bör därför Region Skåne stärka sitt samarbete med skolan och vara behjälplig med att föreslå och koordinera preventiva insatser. Ett exempel på en sådan insats är att utbilda instruktörer i utbildningsprogrammet Youth Aware of Mental Health (YAM) vilket skulle ställas till skolans förfogande. Utbildningsprogrammet har utvecklats för skolelever i åldersgruppen år. Programmet hjälper ungdomar utveckla färdigheter för att möta livets svårigheter och öka kunskapen om psykisk hälsa. Åtgärd 4: Översyn och utveckling av vårdkedjor för personer med ökad suicidrisk Evidens visar vikten av en säker vårdkedja för suicidnära personer. Därför bör beskrivningen och implementeringen av en sådan vårdkedja vara av hög prioritet i Skåne. Suicidnära personer ger sig till känna på många olika platser i systemet. Exempelvis visar det sig att de flesta personer som tar sitt liv har vårdkontakter månaden före sitt suicid men ofta inte i psykiatrin. En översyn av befintliga vårdkedjor och av de utvecklingsbehov som finns ska göras inkluderande bedömning av behov av vårdprogram eller regionala riktlinjer. Situationen specifikt för yngre och äldre, som är stora riskgrupper, måste ingå i översynen. Etableringen av ett så kallat snabbspår för akut suicidala patienter bör övervägas. ÅTGÄRD 5: Fortbilda personal inom primärvården i psykisk ohälsa och särskilt i diagnostik och behandling av depression, ångest och alkoholmissbruk Studier visar att säkrare diagnostik och behandling av depression inom primärvården gör stor skillnad när det gäller suicidprevention. Därför bör all personal inom primärvården i Skåne fortbildas inom detta område. En sådan fortbildning bör också erbjuda deltagarna möjligheten att dryfta mer allmänna frågor kring suicidprevention som kan öka deras medvetenhet och engagemang i frågan. En modell och plan för fortbildningssatsningen ska utarbetas under ÅTGÄRD 6: All personal i Region Skåne ska utbildas i SPiSS Kunskap och medvetenhet om hur man agerar suicidpreventivt i olika situationer där någon överväger att ta sitt liv kan vara livsavgörande. Genom ökad kunskap och medvetenhet förbättras förutsättningarna för en stark och trygg vårdkedja. Utbildningen SPiSS erbjuder möjligheten att ta del av relevant fakta och annan information gällande suicid. Alla medarbetare i Regionen ska under genomföra de webbaserade SPiSS- kurserna Suicidologi och Risk- och skyddsfaktorer. Kurserna tar minuter vardera att genomföra och avslutas med ett kunskapstest. ÅTGÄRD 7: En kommunikationsstrategi utarbetas för att på bred front informera om och utbilda i suicidprevention i Skåne Befolkningen i Skåne behöver information och utbildning om suicidprevention. En kommunikationsstrategi som identifierar relevanta och potentiellt verksamma kommunikationsmål, -medel och -åtgärder ska utarbetas. En hemsida som informerar om ämnet och som snabbt kan slussa suicidala besökare till stödresurser ska ges prioritet. En stark närvaro i sociala medier är också viktigt. En utsedd kommunikatör ska kopplas till det suicidpreventiva arbetet i Skåne. 8