Handlingar till sammanträde med regionutvecklingsnämnden. 1 februari 2013

Transkript

1 Handlingar till sammanträde med regionutvecklingsnämnden 1 februari 2013

2 Föredragningslista Sida: 1(4) Sammanträde med regionutvecklingsnämnden den 1 februari 2013 Plats: Hotell Scandic Crown, Göteborg Tid: Kl ca (inkl. lunch) fika serveras från Program: - Mötets öppnande - Upprop - Val av justerare - Genomgång av dagens ärenden - Ajournering för gruppmöten - Fortsatt sammanträde - beslutssammanträde ÄRENDEN Handlingsprogram 1. Västra Götalandsregionens handlingsprogram för hållbara transporter Dnr RUN Västra Götalandsregionens handlingsprogram för hållbar energi Dnr RUN Västra Götalandsregionens handlingsprogram för Life Science Dnr RUN Västra Götalandsregionens handlingsprogram för livsmedel och gröna näringar Dnr RUN POSTADRESS: Regionens hus Box Göteborg BESÖKSADRESS: Norra Hamngatan 14 Göteborg TELEFON: HEMSIDA: E-POST: namn@vgregion.se

3 Sammanträdesdatum: Sida: 2(4) EKONOMI 5. Årsredovisning för regionutvecklingsnämnden 2012 Dnr RUN PROJEKTSTÖD Innovationer och förnyelse i små och medelstora företag 6. Ny utlysning avseende affärs- och innovationsinsatser inom programmet Främja kvinnors företagande Dnr RUN Medel till innovationer och kapitalandelslån Dnr RUN Kultur-, besöks och upplevelsenäring 8. Möten för tillväxt Dnr RUN Regionala styrkeområden Forskning och utveckling, kluster och industriutveckling 9. Kraftsamling Smarta nät 2013 Dnr RUN Kompetensförsörjning 10. Kompetensplattform Västra Götaland 2013 Dnr RUN Möjligheternas Värld (handlingar skickas ut senare) Dnr RUN Utvecklings- och omställningsåtgärder för Naturbruksstyrelsens verksamheter 2013 Dnr RUN

4 Sammanträdesdatum: Sida: 3(4) Infrastruktur och IT/bredband 13. Norra Bohusbanan (tidigare beslut RUN ) Dnr RUN ÖVRIGA ÄRENDEN 14. Anpassning av regiongemensamma riktlinjer för reklam och sponsring (Bordlades RUN ) Dnr RUN Attesteringsrätt 2013 regionutveckling Dnr RUN Redovisning till RS angående nämndens/sekretariatets säkerhetsarbete Dnr RUN Plan för intern kontroll Dnr RUN YTTRANDEN/TJÄNSTESKRIVELSER 18. Förslag till yttrande över Målbild Tåg 2035 utveckling av tågtrafiken i Västra Götaland Dnr RUN Förslag till yttrande över betänkandet Ökad och säkrare cykling en översyn av regler ur ett cyklingsperspektiv (SOU 2012:70) Dnr RUN Förslag till yttrande över motion av Marit Hesse (M) och Anders G Högmark (M) om samarbete mellan Västra Götalandsregionen och Samhall Dnr RUN Förslag till yttrande över motion av Anders Fasth (KD) om ökade insatser mot ungdomsarbetslösheten Dnr RUN

5 Sammanträdesdatum: Sida: 4(4) ÖVRIGT 22. Anmälan av delegationsbeslut Dnr RUN Återrapportering av slutredovisade projekt dec 2012 jan 2013 Dnr RUN Sammanställning av anmälningsärenden (två ärenden bifogas, se nedan) Dnr RUN Regeringsbeslut gällande villkor för budgetår Skrivelse med information gällande sammanslagning Almi och Innovationsbron 25. Återrapportering av företagsstöd och projektmedel fördelade till anslag 1:1 (statliga medel) år 2012 Dnr RUN (sitter i en pärm till sammanträdet) Eventuellt tillkommande ärenden Birgitta Losman Ordförande Kollektivtrafikförbindelser till Göteborg den 1 februari 2013 Från Avgång Ankomst (Gbg central/n Ericssonterminalen) Borås (Buss 100) Mariestad (Buss 500,byte i Skövde till regiontåg mot Gbg) Uddevalla (Västtågen mot Gbg C) Vänersborg (Västtågen mot Gbg) Skövde (SJ Regiontåg) Om du tar bilen - tänk på att samåka!

6 Ärende 1

7 FoUU-enheten Tjänsteutlåtande Referens Datum Diarienummer Hans Fogelberg RUN Till Regionutvecklingsnämnden Handlingsprogram för hållbara transporter Regionutvecklingsnämnden har gett regionutvecklingssekretariatet i uppdrag att ta fram ett förslag på treårigt handlingsprogram för hållbara transporter. Handlingsprogrammet är ett samarbete inom Västra Götalandsregionen mellan Regionutvecklingsnämnden, Kollektivtrafiknämnden och Miljönämnden. Utvecklingsarbetet har pågått under 2012 i en arbetsgrupp med representanter från regionutvecklingssekretariatet, miljösekretariatet och kollektivtrafiksekretariatet. Innehållet i handlingsprogrammet grundar sig på utvärdering av tidigare program (InMotion), analyser och statistik samt dialogmöten med representanter från företag, akademi, institut, samverkansplattformar (Science Parks) samt nationella myndigheter. Handlingsprogrammet för hållbara transporter anger inriktning för nämndernas insatser på området och styr prioriteringarna under Inom ramen för handlingsprogrammet kommer Västra Götalandsregionen att initiera och driva utvecklingsarbete samt öppna upp för aktörer att ansöka om finansiering via löpande ansökningsförfarande och utlysningar. Beredning av ärenden sker i samverkan mellan sekretariaten för regionutveckling, miljö och kollektivtrafik. Beslut om insatser och resurser tas i respektive ansvarig nämnd. Regionutvecklingsnämnden har i detaljbudgeten för 2013 avsatt 20 mkr för insatser inom ramen för programmet. Kontaktuppgifter samt löpande information om handlingsprogrammet genomförande kommer att finnas på Förslag till beslut Regionutvecklingsnämnden beslutar att anta handlingsprogrammet för hållbara transporter enligt förslaget. REGIONUTVECKLINGSSEKRETARIATET Bertil Törsäter Helena L Nilsson

8 Handlingsprogram Hållbara transporter Dnr KTN / MN / RUN FÖRSLAG Västra Götalandsregionens handlingsprogram för hållbara transporter Inledning Handlingsprogram för hållbara transporter är ett samverkansprogram för regional tillväxt och utveckling inom fordon och transporter. Programmet är ett av Västra Götalandsregionens verktyg för att uppfylla målen i Vision Västra Götaland Det goda livet samt målen inom Tillväxtstrategin för Västra Götaland. Handlingsprogrammet syftar till att driva fram lösningar på kort och lång sikt, för en omställning till ett hållbart transportsystem. Med hållbara transporter avses ekologisk, social och ekonomisk långsiktig hållbarhet för transportområdet. Programmet tar sikte på att driva och finansiera utvecklingsaktiviteter som byggs kring breda offentlig-privata samarbeten där frågornas natur är sådana att de måste lösas i samverkan mellan flera aktörer. I stor utsträckning stöttar programmet samverkan och utveckling via redan etablerade partnerskap. För områden där det saknas partnerskap kan programmet stötta att ny samverkan skapas. Det sker omfattande planering och insatser för infrastruktur, kollektivtrafik och egna transporter. För att kunna realisera lösningar i Västra Götaland som är attraktiva internationellt inom området hållbara transporter behöver utvecklingsaktiviteter i programmet integreras med infrastrukturplanering. Handlingsprogrammet siktar även på att påverka att egen verksamhet inom Västra Götalandsregionen ligger i framkant inom hållbara transporter. Bränslen och farkostteknik för sjöfart ingår i Handlingsprogram för hållbar energi. Handlingsprogrammet för hållbara transporter är ett samarbete inom Västra Götalandsregionen mellan regionutvecklingsnämnden, kollektivtrafiknämnden och miljönämnden. Utmaningar Globala utmaningar och regionala lösningar med internationell attraktivitet För att begränsa effekter av klimatförändring behöver de totala utsläppen av växthusgaser inom EU och bland världens industrialiserade länder i övrigt minska med mellan 80 och 95 procent jämfört med 1990 års nivåer. Transportsektorn, som står för ungefär en tredjedel av samhällets totala utsläpp av växthusgaser, behöver reducera sin andel av utsläppen. Det nationella målet för transportsektorn är att vi ska ha en fossiloberoende fordonsflotta till 2030 och redan 2020 ska vår energianvändning vara 20 procent effektivare. Klimatstrategin för Västra Götaland har som mål att den västsvenska ekonomin inte ska vara beroende av fossil energi år Västra Götalandsregionens miljöprogram går före genom ett mål om att organisationen ska vara fossiloberoende redan år Det är en stor utmaning att nå nationella och regionala mål, särskilt när man beaktar utvecklingen hittills. Förslag

9 Transportsektorn är en sektor där minskning av klimatpåverkande utsläpp har varit svår att genomföra. En orsak står att finna i att transportsektorns användning av energi nästan uteslutande baseras på fossilt bränsle och att alternativa energikällor och energibärare inte varit tekniskt och ekonomiskt konkurrenskraftiga. En annan orsak är sambandet mellan samhällets välfärd och dess transporter. På samhällsnivå har tillväxt i ekonomin samvarierar med ökad energiförbrukning, och, eftersom transportsektorns energi är fossil, ökande utsläpp av växthusgaser. Även i framtiden förväntar vi oss välfärd och om inga större förändringar genomförs så kommer utsläppen sannolikt att öka. Om dagens styrmedel för att reducera utsläpp har förväntad effekt kan utsläppen hållas ungefär konstanta. Om vi däremot ska uppnå ett trendbrott och radikal reduktion av utsläpp behöver vi agera kraftfullt och effektivt inom en rad områden samtidigt. Handlingsprogrammet för hållbara transporter syftar till att stötta åtgärder som bidrar till att frikoppla ( de-couple ) sambandet mellan ekonomisk tillväxt och ökade utsläpp från transportsektorn. Kan vi vända sambandet så att regional ekonomisk tillväxt kan ske med minskande utsläpp? Enbart tekniska lösningar, alternativt enbart sociala och beteendemässiga lösningar kommer inte att fungera. Troligtvis inte ens en kombination av båda kommer att fungera, om de ses som separata insatsområden. Det är först när vi inser att alla lösningar i grunden innebär samtidig och integrerad teknisk och social förändring som vi kan börja ta stegen mot det hållbara framtida transportsystemet. Det finns därför ett stort behov av att på lokal och regional nivå organisera, utveckla, testa och demonstrera lösningar som är attraktiva lösningar även i andra regioner och på internationella marknader. Utan åtgärd Beslutade styrmedel 2-grader Figur: Vägtrafikens klimatpåverkan i Sverige Index: 2004=100. Källa: Trafikverket (2010) Trafikslagsövergripande planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan. Publikation 2010:095, s. 23. Regionala transporter i Västra Götaland - behov av omställning Västra Götaland är en viktig nod för gods till Sverige. Drygt 50 procent av den svenska godsimporten i vikt räknat har Västra Götaland som destination och prognoser pekar av samma skäl på att transportarbetet inom gods kan komma att öka mer i Västra Götaland än i andra län. Västra Götaland är därför en viktig nationell nod för framtida lösningar för transporteffektivitet och överflyttning av gods till mindre miljöbelastande transportslag. Transportsektorn i Västra Götaland står för ungefär en tredjedel av uppskattade totala utsläpp av koldioxid från fossilt ursprung i området. Vägtrafiken och särskilt biltrafiken svarar för en dominerande del av dessa utsläpp. Västra Götaland är ett av de län där biltrafiken ökar. Det finns i Västra Götaland 2

10 planer för stora satsningar på vägar och kollektivtrafik och ökat resande. Syftet är framförallt att underlätta arbetsresor i hela regionen, så kallad regionförstoring. Det finns en motsättning mellan regionförstoring som ger upphov till ökat resande och klimatmålet som med dagens teknik kräver reducerat resande. Investeringarna i den nationella och regionala infrastrukturplanen liksom trängselskatten och Västsvenska paketet påverkar hur resande och transporter fördelas och utvecklas mellan olika trafikslag. Vägutbyggnader kommer att öka resande och transporter på väg i regionen. Andra åtgärder i den nationella och regionala planen är inriktade på att öka resande med kollektivtrafik, gång- och cykeltrafik samt öka andelen godstransporter på järnväg och till sjöss. I det regionala trafikförsörjningsprogrammet finns den strategiska utvecklingen för kollektivtrafiken beskriven. Inriktningen är att bygga ut där potentialen för ökat resande är stor samtidigt som det ska finnas en grundläggande samhällsservice i hela Västra Götaland. Inom ramen för dessa aktuella och kommande planerade satsningar finns möjligheter att skapa nya socialt attraktiva och säkra transportlösningar vilka kan reducera utsläpp och stärka Västra Götalands attraktivitet och industriella konkurrenskraft. Samtidigt är det troligt att regionförstoring, bättre infrastruktur och ökad tillväxt och välfärd sannolikt på kort och medellång sikt kommer att leda till ökade utsläpp av koldioxid. Det är därför viktigt att visa hur de stora infrastruktursatsningar som genomförs kan integreras med det långsiktiga behovet av omställning av transportssystemet. Innovation i transportsektorn drivkraft för regional utveckling Fordonsindustrin i Västra Götaland representerar en stor andel av Sveriges kompetens och utvecklingskapacitet inom området. Industrin är centrum i ett fordonskluster som består av fordonstillverkare, underleverantörer, teknikkonsulter, institut, samt för fordonsindustrin riktad forskning och utbildning inom universitet och högskolor i Västra Götaland. Omkring personer, motsvarande cirka fyra procent av arbetskraften i Västsverige, är anställda inom i fordonsklustret. Sektorn är förhållandevis utvecklingsintensiv men FoU-kapaciteten är nästan uteslutande centrerad till de stora fordonsföretagen samt till universitet och högskolor. Fordonsindustrins totala FoU-budget i Sverige är ca 16 miljarder kronor per år varav en betydande del av den utvecklingen sker inom Västra Götaland eller hanteras av de aktörer som finns här. Statens stora sektoriella forskningsprogram för fordonsstrategisk forskning och innovation (FFI) omsätter cirka en miljard kronor per år, varav ungefär hälften hanteras av företag i Västra Götaland och en stor del av utvecklingen sker i Västra Götaland. Stora delar av svensk fordonsindustris konkurrenskraft sammanfaller därför med den regionala fordonsindustrins konkurrenskraft. Många av utvecklingsfrågorna kring alternativa bränslen och elektrifiering av drivsystem är systemiska och fordonsindustrin och andra aktörer behöver samverka för att en systemomställning ska vara möjlig. Transport- och logistikföretag utgör ett annat utvecklingskluster i Västra Götaland. Industrigrenen står för en central del av den regionala ekonomin. Medan antalet anställda lågutbildade minskar inom fordonsindustrin ökar antalet anställda inom transport och logistik. Det gods som transporteras genom Västsverige och det gods som hamnen hanterar utgör en stor del av det gods som importeras till Sverige. Transport- och logistikindustrin har generellt sett inte varit lika forskningsintensiv som fordonsindustrin men det framtida behovet av nya effektiva lösningar för högre transporteffektivitet och överflyttning av gods till mindre miljöbelastande transportslag kommer att kräva mer forskning och utveckling. Kollektivtrafiken har gått från att i första hand vara en infrastruktur där det betonats social jämlikhet till att också vara en viktig framgångsfaktor för att skapa ekonomisk utveckling. Kollektivtrafiken står nu inför en kraftig utbyggnad vilken i närtid baseras på utbyggnad av existerande lösningar. Om kollektivtrafiken ska kunna axla en framtida roll som starkt drivande för förnyelse i samhället kommer det att behövas helt nya lösningar, fordon och system. Persontransporter behöver integreras med hela samhällsplaneringen och framförallt med lokalisering av bostäder, verksamheter m.m. 3

11 Den framtida kompetensförsörjningen inom en växande kollektivtrafikbransch behöver säkerställas. Fördubblingsmålet med dess inriktning pekar inte bara ut en infrastrukturutbyggnad utan utgör främst starten på en process där persontransportsystemen förnyas och kommer att på olika sätt ta en mer framträdande plats in samhället. En resenärscentrerad utveckling kommer att ställa krav på omstöpning av kollektivtrafiken. Forskning, utveckling, innovation och organisatorisk innovation i samverkan med offentliga och privata aktörer, nya högteknologiska, och nyskapande lösningar kommer att vara centrala. Programmets tematiska inriktning - Tillväxt och utveckling genom omställning inom tre områden Det råder enighet om att nuvarande transportutveckling måste brytas. Transportområdet är ett samhällsområde som haft svårt att ställa om. Samtidigt som det är en utmaning är det också en möjlighet i att vara långt framme i en utveckling som är global. Det är framförallt klimatpåverkan som diskuteras men åtgärder måste även till för att förbättra hälsan (luftföroreningar och buller) och landskapet (biologisk mångfald). Det finns också en social dimension kring hälsa, buller, säkerhet och livsrum som kopplar till transportsystemens utformning. Med klimatet som ledstjärna och med social och ekonomisk hållbarhet som integrerade dimensioner är det åtgärder inom tre områden som vi måste klara av att organisera och genomföra på lång sikt. Dessa är 1) drastiskt förbättrad energieffektivitet 2) övergång från fossil till förnybar energi, samt 3) samhällsplanering och överflyttning av transporter till mer miljöanpassade alternativ. Västra Götalandsregionen stöttar redan en rad plattformar för omställning och innovation med koppling till transportområdet. Via separata verksamhetsbidrag finansieras Lindholmen Science Park och Innovatum, vilka har verksamhet inom flera områden men där transportområdet är tydligt fokus för båda plattformarna. Dessa två plattformar har en roll i handlingsprogrammet för att mobilisera och bygga partnerskap och samverkan för hållbara transporter. Flera av nedanstående miljöer och projekt är resultat av det arbetet. Via dessa plattformar samt i förekommande fall via universitet och högskolor delfinansierar Västra Götalandsregionen riktade utvecklingsmiljöer med koppling till transportsektorn; AstaZero forskning och test för aktiv säkerhet i fordon och trafik samt test av infrastruktur för elektrifiering. CLOSER transportlogistik och transporteffektivitet, TSS - test och demonstration av nya transportlösningar, f3 - systemstudier kring fossilfria bränslen. Via projektfinansieringsverktyg har stöd getts till bl a: Waste Refinery/Recovery - Biogas från avfall, Biogas Väst - Biogasfordon, Svenskt bränslecellscentrum vätgasteknik, Elmer arena för elfordonsutveckling, samt K2 - nationellt centrum för kollektivtrafikforskning. Projekten GoSmart och SendSmart avser att mobilisera bredare partnerskap för resenärscentrerad innovation respektive innovativa godstransportlösningar. Handlingsprogrammet stärker pågående samverkan och åtaganden samt slår fast nya inriktningar och strategier för att ta ansvar för en omställning i regionen, samtidigt som programmet är öppet för nya förslag och inriktningar. Många av åtgärderna som krävs är av nationell, europeisk och global karaktär. Detta handlingsprogram är anpassat efter de regionala förutsättningar som finns i Västra Götaland och baseras dels på Västra Götalandsregionens tillväxtuppdrag och historiska roll i att utveckla samverkan och miljöer för innovation, dels på faktorer som att det här finns en stark fordonsindustri, att området är transportintensivt, samt att kollektivtrafiken behöver byggas ut och utvecklas. 4

12 Det krävs en radikal utveckling av transportsystemet om det ska bli mycket mer energisnålt och en omställning måste påbörjas i närtid även om resultaten inte kan realiseras förrän på lång sikt. Programmet prioriterar åtgärder som syftar till att samtidigt utveckla hållbara transporter och skapa långsiktig regional tillväxt. Den långsiktiga målbilden för programmet är att transportsystemet ska vara radikalt omställt till Västra Götalandsregionen har antagit ett mål om att Västra Götalands ekonomi ska vara oberoende av fossil energi till år Systemomställning tar tid, särskilt inom transportsektorn, och om inte tillräckligt kraftiga åtgärder vidtas finns det risk att sektorn kommer vara fortsatt beroende av fossil energi år Handlingsprogrammet, som gäller åtgärder för , kombinerar därför kortsiktiga åtgärder för övergång från fossilt till förnybart inom existerande transportsystem med åtgärder för att förbereda den långsiktiga omställningen till ett transportsnålt, fossiloberoende, effektivt och mer elektrifierat transportsystem. Energieffektiv transportteknik Utmaning Syftet med åtgärder som leder till mer energieffektiv teknik inom transportområdet är att få ut så mycket arbete som möjligt per insatt energienhet. För att nå ett trendbrott är en kraftig effektivisering av energianvändningen nödvändig. Mer effektiva förbränningsmotorer, lättare fordon, mer ändamålsanpassade fordonskoncept samt drivsystem med el- och elhybridteknik bidrar till en mer energieffektiv transportteknik. Programmet håller öppet för dessa och andra utvecklingsvägar. Energieffektiviteten i fordon utgör en stor andel av transporternas totala energieffektivitet. Elektrifiering av transportsektorn i form av elhybrider, elhybrider med möjlighet till laddning från nätet, fordon för ren eldrift via batterier, bränsleceller eller via kontinuerlig tillförsel av el kommer därför att vara viktiga lösningar för att nå en kraftig effektivisering av energianvändningen. Målbilden för 2050 är ett i hög grad elektrifierat transportsystem där förnybara drivmedel används i elhybrider och där biodrivmedel i fordon utan elhybridlösning prioriteras för de delar av transportsektorn där elektrifiering av drivsystem är svår, kostsam eller inte ger någon fördel. De delar av transportsektorn där drivsystem är baserade enbart på förbränningsmotordrift behöver bli betydligt mer effektiva och klara av att ta ytterligare steg mot det som är teoretiskt möjligt för otto-, diesel- och andra förbränningsmotorkoncept. Flera viktiga moment i planering för och implementering av den nödvändiga tekniken behöver ske i samverkan mellan offentliga och privata aktörer. Ökad elektrifiering av transportsektorn är ett mål på lång sikt, men utbyggnaden måste planeras och påbörjas redan nu. För elektrifiering är situationen den att en grundläggande infrastruktur för distribution av bränslet finns utbyggd (förutom det viktiga sista steget från nät till fordon), men det stora problemet är att det saknas fordon vilka i huvudsak drivs med nätel. Implementeringen av hybrider, pluginhybrider, batterielbilar och bränslecellsfordon är påbörjad men kommer att ske troligtvis långsamt. På lång sikt kan särskilt bränsleceller utgöra en viktig del av lösningen. För en utveckling mot mer eldrift måste livscykeln för produktion av el också ställas om så att elen utvinns från förnyelsebara energikällor. Det saknas idag en gemensam bild av hur en ökad andel elektromobilitet i Västra Götaland kan realiseras och för vilka sektorer det bör ske. Det handlar om att planera för framtida elektromobilitet och energieffektiv användning av förnybara bränslen i lätta fordon, bussar samt andra tunga fordon. Västra Götaland har unika möjligheter att genomföra en omställning om det sker i samarbete mellan näringsliv, akademi och samhälle. Under detta avsnitt behandlas också området aktiv säkerhet och nya trafiksäkerhetslösningar. 5

13 Långsiktiga mål med insatser inom området är att: ställa om till mer energieffektiv teknik i transportsystemen energieffektiviteten i fordon och förbränningsmotorer ökar så att förnybara drivmedel används effektivt säkerheten ökar på fordon och i transportsystemet som helhet För att bidra till målen ska Västra Götalandsregionen under perioden : ta fram underlag för hur samverkan för elektromobilitet och ökad andel fordon med helelektriska eller delelektriska drivsystem kan genomföras. En funktion med uppgift att koordinera västsvenska aktiviteter etableras. planera och förbereda för att möjliggöra hög andel elektrifierad kollektivtrafik i tätortsområden till år förbereda för och stötta att energieffektiva fordon ökar i Västra Götaland genom fordonsupphandling tillsammans med kommunerna, för kommunala fordonsflottor och för kollektivtrafikens bussar och båtar. initiera och stötta samverkan i test och demonstration i Västra Götaland med utvecklingshöjd och med stöd i aktörssystemet. ge stöd till tester och demonstration av aktiv säkerhet. kommunicera hur Västra Götalandsregionen stöttar energieffektiv teknik för att locka fler aktörer att delta i arbetet. medverka till projekt som syftar till att öka energieffektiviteten vid användning av biogas. medverka till samarbetsprojekt inom EU för att utveckla energieffektiva fordon och socialt attraktiva lösningar. Förnybara drivmedel Utmaning Tillgång till förnybara drivmedel är en central lösning för långsiktig hållbarhet. Förnybara drivmedel är en begränsad resurs och måste på sikt användas så effektivt som möjligt. På kort sikt är bränslesubstitution en viktig metod för att påbörja ett trendbrott. För bränslesubstitution med biodrivmedel och andra förnybara drivmedel är situationen den att fordonen finns utvecklade men drivmedlet saknas. På kort och medellång sikt behöver produktion av biodrivmedel ökas för att kunna öka andelen fossiloberoende fordon. Distribution av dessa drivmedel saknas till del men kan byggas ut. På lång sikt är inte biodrivmedel i existerande fordonskoncept en lösning eftersom biomassan sannolikt inte räcker till för att ersätta all bensin och diesel. Bränslen, motorer och fordon är ett system som behöver bli mycket mer effektivt för att förnybara bränslen ska räcka till för transportbehoven på lång sikt. Motorer har fortfarande en god effektiviseringspotential och elhybridlösningar kan ge hög energieffektivitet i lätta och medeltunga fordon. Det kommer att finnas en rad sektorer inom transportsystemet, t.ex. långväga transporter, där biodrivmedel och andra förnybara drivmedel kommer att behöva användas i existerande fordonskoncept under lång tid framöver. Transportsystemet måste ställas om i grunden och energieffektiviseras och troligtvis elektrifieras i så hög grad som möjligt. Bioenergi för transportsektorn ska därefter användas energieffektivt som biodrivmedel i nya mer effektiva motorer, hybridlösningar samt som biobränsle för att producera el för elektrifierade fordon. Långsiktiga mål med insatser inom området är att: förnybara drivmedel produceras hållbart och inte konkurrerar med livsmedel produktionen av förnybara drivmedel ökar och att de används energieffektivt 6

14 kollektivtrafiken ställer om till förnybara drivmedel (inkl förnybar el) med målet 90 procent fossilfri energi till 2020 och 95 procent till år För att bidra till målen ska Västra Götalandsregionen under perioden : ta fram underlag för hur samverkan för en långsiktigt hållbar omställning av drivmedel kan ske. Västra Götalandsregionen kan ta ett initialt samordningsansvar för att i samverkan med regionala parter utveckla och ta fram en plan för området. fortsätta att utveckla och ta fram nästa regionala program till 2020 för att stödja en energieffektiv produktion och användning inklusive infrastruktur för biogas. Västra Götalandsregionen tar samordningsansvar och fortsätter stödja plattformsarbetet inom biogasområdet. stödja utveckling av flytande biogas för godstransporter stödja att andelen fordon som drivs med förnybara drivmedel ökar inom kollektivtrafiken och inom egna verksamheter genom t.ex. genom fordonsupphandling tillsammans med kommunerna. stödja aktörs- och utvecklingsplattformar för förnybara bränslen, bl.a. bränslen ur avfall, med målet att vara nationellt ledande i utvecklingen. kommunicera hur Västra Götalandsregionen stöttar förnybara drivmedel för att locka fler aktörer att delta i arbetet. delta i samarbetsprojekt inom EU för att utveckla området alternativa bränslen. Samhällsplanering och överflyttning (inklusive transporteffektivitet) Utmaning En transporteffektiv och transportsnål samhällsutveckling samt effektivt och ändamålsenligt utnyttjande av transportinfrastruktur och transportslag sker inte av sig självt utan måste organiseras av samhälls- och transportaktörer. Samhällsplanering och överflyttning till mer hållbara och samhälleligt attraktiva transportlösningar är nödvändigt för att minska utsläppen och uppnå en väsentligt högre effektivitet i existerande transportsystem och i de framtida transportsystem som måste byggas. Ett transportsnålt samhälle innebär ett samhälle och transportsystem där bilen har en förändrad roll som transportmedel och där tillgängligheten löses genom effektiv kollektivtrafik eller nya transport- och tillgänglighetslösningar samt genom förbättrade möjligheter att gå och cykla. I ett transportsnålt samhälle minimeras transporter av varor genom att produktion och konsumtion förs närmare varandra. De förflyttningar som måste ske genomförs effektivt och utgår från individen och transportbehovet. Där det är möjligt flyttas inrikes- och kortare utrikesresor över från flyg till järnväg. Godstransporter som idag baseras på fossil energi flyttas över till transportslag med lägre andel fossil energi eller där transporterna av gods kan ske med lägre energiförbrukning. Transportsystemen behöver inte bara vara effektiva utan också socialt hållbara med avseende på fordonsoch trafiksäkerhet, markutnyttjande samt annan form av påverkan t.ex. i form av buller eller visuell utformning. Samhällsplanering genomförs så att transport och tillgänglighet prioriteras delvis framför andra samhällsmål. Målkonflikter kommer att uppstå, men ett transporteffektivt lokalsamhälle kommer troligtvis att uppfattas vara en attraktiv miljö för många människor. Överflyttning av resor och gods till mindre miljöbelastande transportsätt kräver sannolikt ny organisation, finansiering, samt nya regleringar och stödsystem. Det finns sannolikt stort utrymme för innovativa lösningar och system vilka medger ökad transporteffektivitet. Aktörer i Västra Götaland har genom sin uppenbara tyngd inom transportområdet och för planeringsprocesser goda förutsättningar att ha en ledande roll i den utvecklingen. 7

15 Långsiktiga mål med insatser inom området är att: transporteffektiviteten ökar i infrastrukturen och transporterna minskar genom ökad samordning mellan samhällsplanering och planering av transportsystem person- och godstransporter genomförs logistiskt effektivt, samt att onödigt transportarbete undviks överflyttning sker från ett transportslag till ett ur miljö- och energisynpunkt bättre transportslag kollektivtrafiken blir mer attraktiv och transporteffektiv samt att kollektivtrafikens andel av det motoriserade resandet ökar hälsostatusen i Västra Götaland ökar genom mer gång- och cykeltrafik För att bidra till målen ska Västra Götalandsregionen under perioden : ta fram underlag som belyser hur samverkan mellan planeringsprocesser för samhälle och för transporter kan utvecklas. T ex för att belysa hur tillsammans med kommunerna en infrastruktur kan realiseras som har transport- och energieffektivitet i fokus. medverka till att attraktiva och pålitliga intermodala lösningar utvecklas för hela resan för resenärer och för transporter dörr till dörr för gods. Stödja plattformar och miljöer för att fokusera frågor om vardagsresande och transporteffektivitet. genomföra insatser för forskning, utveckling och innovation inom kollektivtrafikområdet kopplat till det nationella kunskapscentrat för kollektivtrafikforskning i Lund. stötta samarbetsprojekt med kommuner där kollektivtrafikaspekten och cykel finns med i den fysiska planeringen, samt bedriva insatser med syftet få att fler att gå och cykla. initiera och stötta test och demonstration i Västra Götaland som har utvecklingshöjd och sker i samverkan mellan aktörer inom området. kommunicera hur Västra Götalandsregionen stöttar området transporteffektivt samhälle för att locka fler aktörer att delta i arbetet. arbeta med påverkansfrågor för nationella och internationella regelverk samt för styrmedel som stödjer transport- och energieffektivitet. medverka till samarbetsprojekt inom EU för att utveckla området samhällsplanering och/eller transporteffektivitet. Regional samordnad strategi inom och mellan de tre områdena Åtgärder för ökad energieffektivitet, högre andel förnybara bränslen och ökad transporteffektivitet i samhället är tre delar vilka behöver utvecklas samtidigt och integrerat. Strategier för delarna och för hur dessa delar ska samordnas är en prioriterad fråga för framtiden. Handlingsprogrammet påbörjar analysen och tar de första stegen mot ökad samhandling. Programmets målgrupper och insatsformer Målgrupper Målgrupper för programmet är etablerade nätverk och partnerskap men även nya aktörskonstellationer som behövs för att utveckla innovativa initiativ och för att anta de långsiktiga utmaningarna. Insatsformer Utveckling av nya lösningar, tjänster och processer Programmet ska bidra till utveckling av nya lösningar, tjänster, och processer som stödjer hållbar utveckling inom området och ger förutsättningar för långsiktig hållbar tillväxt. 8

16 Miljöer och samverkansplattformar för kunskapsutveckling och innovation Programmet ska stötta attraktiva och internationellt konkurrenskraftiga kunskaps- och utvecklingsmiljöer och plattformar för aktörssamverkan vilka kan initiera och driva omställningsarbete och utveckling för en mer hållbar inriktning inom strategiska områden. Test och demonstration för ökad samverkan mellan offentliga och privata aktörer Programmet ska bidra till att test och demonstration av ny teknik och nya lösningar utvecklas och utgör en del av en helhetssyn på innovationsprocessen. Insatser för test och demonstration ska vara förankrad bland relevanta aktörer och kunna vara motor både för ny kunskap och implementering. Insatser i tidiga faser av innovationsupphandling Programmet medverkar till att utveckla metoder för innovationsupphandling samt att stötta i tidiga faser av innovationsupphandling genom insatser och projekt. Upphandlingsverktyget i egen verksamhet Programmet arbetar för att Västra Götalandsregionen i ökad omfattning ska använda upphandling som verktyg för att bidra till programmets mål och vara en föregångare inom området. Internationalisering Programmet stöttar deltagande i internationella forsknings- och innovationssamarbeten samt arbetar med påverkan på program och policy. Riktat stöd kommer exempelvis att finnas för att underlätta för västsvenska aktörer att delta i EU:s kommande ramprogram för forskning och innovation, Horizon 2020, samt i relevanta strukturfondsprogram. Företagsstöd Programmet stöttar genom samarbete med Programmet för FoU-kort att små och medelstora företag ges möjligheter att konkurrera på globala marknader genom kunskapsöverföring från akademi och forskningsinstitut. Regeringens uppdrag för regional kompetensplattform Programmet samverkar med det regionala kompetensplattformsarbetet med syfte att kartlägga kompetensbehov och bidra med underlag för utbildningsplanering inför en omställning till hållbar utveckling inom specifika näringar i Västra Götaland. Finansiering och genomförande Inom ramen för handlingsprogrammet kommer Västra Götalandsregionen att initiera och driva utvecklingsarbete men också öppna upp för aktörer att ansöka om finansiering för samverkansprojekt via löpande ansökningsförfarande och riktade utlysningar. Västra Götalandsregionen genomför insatser för hållbar utveckling i egna verksamheter samt tar initiativ till och genomför riktade insatser för utveckling av det regionala partnerskapet. Programmet anger inriktningen på detta arbete. Medel både inom och utanför programmets ram används för detta ändamål. Finansiering av samverkansprojekt kan ske upp till ca 50 procent av total projektbudget. Programmet avser främst att komplettera och växla upp andra och existerande finansieringsformer. Samverkansprojekt kan formuleras som förstudie eller projekt. Arbetssättet för sökande är att projekt utvecklas och förankras i relevanta partnerskap samt att det genomförs diskussion med finansiärer och relevanta aktörsplattformar och miljöer i Västra Götaland innan en formell och slutlig ansökan skickas in. Enskilda företag kan endast söka medel via insatsformen företagsstöd. De tre nämnderna regionutvecklingsnämnden, miljönämnden och kollektivtrafiknämnden samverkar och avsätter gemensamt medel till handlingsprogrammet för hållbara transporter. De tre nämnderna förenas i sina uppdrag när det gäller att stötta regionalt hållbar utveckling och tillväxt. Respektive nämnd kommer 9

17 årligen att besluta om ramen och löpande under året ta ställning till projekt som successivt beviljas inom ramen för programmet. Respektive nämnd prioriterar sin insats i projekten med utgångspunkt i sitt grunduppdrag. Regionutvecklingsnämndens uppdrag är att stötta regional utveckling. Fokus ligger på åtgärder som innebär att det regionala näringslivet och arbetsmarknaden med koppling till transporter kan fortsätta växa och utvecklas på ett hållbart sätt. Miljönämnden har som uppgift att arbeta med miljöutveckling d.v.s. ett strategiskt översiktsarbete för miljön i hela Västra Götaland med inriktning på det ekologiskt hållbara perspektivet. Miljönämndens fokus ligger på ett hållbart transportsystem och exempel på satsningar är biogasutvecklingen. Kollektivtrafiknämndens uppdrag är att utveckla kollektivtrafiken. Det övergripande målet handlar om att öka kollektivtrafikens marknadsandel för att skapa en attraktiv och konkurrenskraftig region. Ett viktigt delmål är en fossiloberoende kollektivtrafik till år För att uppnå målet om en ökad marknadsandel måste man se till hela resan dörr till dörr, och invånarens behov. Projektansökningar mottas löpande. Projekt utvecklas i dialog med finansiären. Ansökningar bereds normalt i dialog med en programgrupp. Gruppen består av representanter från kollektivtrafiksekretariatet, miljösekretariatet och regionutvecklingssekretariatet. I förekommande fall använder sig programgruppen av extern expertis för bedömning av ansökningar. Uppföljning och utvärdering Handlingsprogrammet för hållbara transporter syftar till att stötta en systemomställning och har flera långsiktiga mål som sträcker sig utöver programmets treårsperiod. Programmet har utformats för och ses som en pågående satsning som kommer att förändras genom en revidering av programstrategi och inriktning i slutet av varje programperiod inför en nästa programperiod eller annan regional insatsform inom området. Programmet ska matcha regionala behov, vilka ändras över tid utan att tappa siktet på systemomställningen på lång sikt. Varje projekt kommer att utvärderas enligt praxis och kopplat till Västra Götalandsregionens modell för projektstöd. En samlad utvärdering av hela projektportföljen genomförs efter programslut, avseende energieffektiv transportteknik förnybara bränslen det transporteffektiva samhället I utvärderingen ingår även en bedömning av programmets strategi och arbetssätt. Programmet är treårigt och kommer därefter att revideras. 10

18 Ärende 2

19 Näringslivsenheten Tjänsteutlåtande Referens Datum Diarienummer Anders Carlberg RUN Till Regionutvecklingsnämnden Handlingsprogram för hållbar energi Bakgrund Regionutvecklingsnämnden har gett regionutvecklingssekretariatet i uppdrag att ta fram ett förslag på ett treårigt handlingsprogram för hållbar energi. Handlingsprogrammet är ett samarbete inom Västra Götalandsregionen mellan Regionutvecklingsnämnden och Miljönämnden. Underlag till handlingsprogrammet har tagits fram genom en omfattande förstudie som inriktades på att identifiera Västra Götalands styrkeområden inom energisektorn samt att kartlägga centrala kompetenser. I förstudien fördes dialog med över 100 organisationer och fristående experter. Med utgångspunkt från studien kunde ett antal nyckelområden prioriteras. I urvalet ingår områden där aktörer i Västra Götaland har stark konkurrenskraft och samtidigt kan bidra på ett substantiellt sätt till produktion av hållbar energi. De utpekade områdena är basen för handlingsprogrammet. Handlingsprogrammet för hållbar energi anger den långsiktiga inriktningen för insatserna och kommer att styra Regionutvecklingsnämndens prioriteringar under Ansökningar till handlingsprogrammet kan göras inom ramen för ett löpande ansökningsförfarande samt riktade utlysningar. Programmet medger också att Västra Götalandsregionen initierar och driver utvecklingsarbete. Västra Götalandsregionen har en ambition att samverka med andra finansiella aktörer på nationell nivå och EU i genomförandet av utvecklingsprojekt. Beredning av ärenden sker i samverkan mellan sekretariaten för regionutveckling och miljö. Beslut om insatser och resurser tas i respektive ansvarig nämnd. Regionutvecklingsnämnden har i detaljbudgeten för år 2013 avsatt 20 mnkr till handlingsprogrammet. Miljönämnden har också utvecklingsresurser till handlingsprogrammets genomförande. Kontaktuppgifter samt löpande information om handlingsprogrammet kommer att finnas på Förslag till beslut: Regionutvecklingsnämnden beslutar att anta handlingsprogrammet för hållbar energi enligt förslaget. REGIONUTVECKLINGSSEKRETARIATET Bertil Törsäter Agneta Mårdsjö

20 Handlingsprogram Hållbar energi Dnr MN /RUN FÖRSLAG Västra Götalandsregionens handlingsprogram för hållbar energi Handlingsprogram för hållbar energi syftar till att främja utvecklingen av ett hållbart energisystem och företagande och sysselsättning inom området. Programmet har tagits fram i samarbete mellan Västra Götalandsregionens miljönämnd och regionutvecklingsnämnd, parallellt med handlingsprogrammen för livsmedel, transporter och life science. Inom flera områden finns kopplingar till övriga handlingsprogram, inte minst för utvecklingsinsatser som rör energi och bränsle i landbaserade transporter. Ansökningar inom sistnämnda område kommer primärt att behandlas inom ramen för Västra Götalandsregionens handlingsprogram för hållbara transporter. Inledning Handlingsprogrammet för energi är ett av Västra Götalandsregionens verktyg för att gå i riktning mot Vision Västra Götaland- Det goda livet och Västra Götaland Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland Energi är en central del i flera av regionens prioriterade styrkeområden och utgör därför ett utpekat insatsområde. Handlings-programmet för energi utgår ifrån mål i Klimatstrategin för Västra Götaland samt mål för regional tillväxt och utveckling. Syftet med handlingsprogrammet är att stimulera insatser inom energi- och klimatområdet och att påskynda utvecklingen mot en hållbar energiförsörjning i Västra Götaland. Handlingsprogrammet präglas av utmaningsdriven innovation där marknad och efterfrågan för lösningar inte enbart bestäms av kommersiella krafter utan också av de politiska beslut och samhälleliga engagemang som kommer av de energi- och klimatutmaningar som Västra Götaland, Sverige och omvärlden står inför. Västra Götalandsregionens handlingsprogram för hållbar energi har förberetts genom en kartläggning och analys av västsvenska styrkeområden och kompetenser inom energisektorn. Rapporten bygger på intervjuer med cirka hundra experter från näringsliv och akademi samt analys av befintliga underlag. Handlingsprogrammet bygger också på miljönämndens och regionutvecklingsnämndens erfarenheter av tidigare utvecklingsinsatser, bland annat InMotion, miljönämndens handlingsplan för energi och miljö samt miljönämndens Program för energieffektiva byggnader. Hållbar regional energiförsörjning - en förutsättning för att nå globala klimat- och energimål En betydande del av de Sveriges klimatpåverkande utsläpp beror på produktion och användning av energi. För att begränsa den globala uppvärmningen till det internationellt antagna 2-gradersmålet måste världens industrialiserade länder minska sina utsläpp av växthusgaser med procent till 2050 jämfört med nivån De nationella klimat- och energimålen för 2020 innebär 40 procent minskning av klimatutsläppen, minst 50 procent förnybar energi, 20 procent effektivare energianvändning och minst 10 procent förnybar energi i transportsektorn i förhållande till 1990 års nivåer. Förslag

21 Sedan 1995 har energianvändningen i Sverige ökat. Inom industrin samt bostäder och service är den totala energianvändningen närmast oförändrad medan den stadigt ökat inom transportsektorn. Den totala elanvändningen har under samma period stigit, en trend som är särskilt tydlig inom sektorn bostäder och service. År 2010 uppgick den totala energianvändningen i Sverige till 411 TWh och fördelade sig sektorsvis enligt bild 1 nedan. Bild 1. Sveriges totala energianvändning 2010, angivet i TWh och uppdelat på sektorer. Kommentar: utöver segmentet fossil är även delar av el- och fjärrvärme fossilbaserad. Energianvändningen i Västra Götaland korresponderar i stort med riket som helhet, men skiljer sig på några punkter. Liksom i resten av landet är tranportsektorn den sektor där fossilanvändningen är särskilt dominerande. Bostäder och service är den sektor som har allra störst energianvändning. Även om den fossila andelen av energianvändningen är relativt liten inom sektorn finns ett stort behov av att frigöra onödigt använd energi för bland annat uppvärmning från denna sektor till andra ändamål i samhället. Exempelvis förutsätter elektrifiering av transportsystemet att el från både industri och bostäder/service kan frigöras till tranportsektorn. Energianvändningen i industrin i Västra Götaland skiljer sig åt något jämfört med landet i övrigt. Dels genom att den förhållandevis utgör en större andel dels för att andelen fossil energi är större. Detta förklaras av att Västra Götaland har stor energikrävande processindustri och merparten av landets petrokemiska industri och pekar på behovet av energiomställning i den västsvenska industrin. Utvecklingen i Västra Götaland är en viktig kugge i att möta de nationella och internationella klimatutmaningarna. Omställningen från fossilbaserade till hållbara, fossiloberoende energisystem är nödvändig för att klara de uppsatta målen och ställer krav på Västra Götaland att aktivt stimulera framväxten av effektiva och konkurrenskraftiga lösningar. Handlingsprogrammet för hållbar energi vill ta tillvara möjligheterna till regional utveckling genom att stimulera till insatser i Västra Götaland som bidrar till detta. Västra Götaland nuläge och förutsättningar Västra Götaland har en karaktäristik som innebär såväl utmaningar som möjligheter i omställningen till ett hållbart energisystem. Här finns storstad och mindre samhällen, områden med befolkningstillväxt och områden med mer konstant befolkning eller utflyttning. En ihållande trend i Västra Götaland, liksom på andra håll nationellt och globalt är att människor i allt större utsträckning dras till de större städerna. En stor befolkningsandel i städer medför att frågor som rör energianvändning och klimatpåverkan i 2

22 bebyggd miljö får en stor betydelse, liksom stadens egna möjlighet att bidra till produktion av förnybar energi, t.ex. genom solenergi. I Västra Gotland finns närheten till Västerhavet, omfattande slättbygder och skogsmarker. Resurser från hav och landsbygd är en nödvändig förutsättning för en hållbar energiförsörjning inte minst i städer och inom industri. Ett ömsesidigt beroendeförhållande mellan stad, landsbygd och havsmiljö råder för möjlighet till energiförsörjning, sysselsättning och kompetensförsörjning och ett fungerande samspel mellan land och stad är därför en central fråga för ett hållbart energisystem. Västra Götaland har en lång kustremsa och fungerar med sina två stora hamnar som en transportnod för hela Skandinavien. Närheten till havet innebär en stor utvecklingspotential för maritima verksamheter. Goda vindlägen och tillgängliga kuststräckor möjliggör utveckling av såväl havsbaserad vindkraft som våg-, strömnings- och tidvattenkraft. Redan idag har Västra Götaland mest vindkraft i landet. En omfattande sjöfart innebär samtidigt stora utmaningar förknippade med utsläpp av koldioxid, svaveloxid och kväveoxid, men också utvecklingspotential för lösningar för energieffektivitet och alternativa fartygsbränslen. I Västra Götaland finns en stark industristruktur som bland annat inkluderar merparten av landets petrokemiska industri. Idag är den västsvenska processindustrin starkt energiintensiv och till stor del baserad på fossila insatsråvaror, men inom bland annat kemiklustret i Stenungsund finns en tydligt uttalad ambition om en framtida verksamhet baserad på förnybara råvaror och energi. Klustersamarbetet mellan industrierna är världsunikt och kan skapa kemi- och materialprodukter från bioråvara vilket ger ett högt förädlingsvärde och låg klimatpåverkan. En tydlig trend är den ökade efterfrågan på bioråvara bioenergi och biomassa för såväl förgasning och uppvärmning och inte minst som insatsråvara i t.ex. kemi- och materialtillverkning. Detta innebär affärsmöjligheter för biomassaproducenter i Västra Götaland, men också utmaningar när det gäller att optimera uttaget på ett ansvarsfullt sätt. Att biomassaresursen riskerar att bli, och delvis redan är, en bristvara ställer ökade krav på analys av resursfördelning och resursflöden, och på bättre resursutnyttjande genom att biomassaresursen används i flera steg innan förbränning. Det ökar också kravet på att undvika onödig uppvärmning, t ex i byggnader, där den första principen för energieffektivisering är att minimera värmebehovet genom att isolera och förbättra byggnadens klimatskal. I Västra Götaland finns flera välutvecklade forskningsmiljöer utifrån såväl ett tekniskt, samhällsvetenskapligt som systemvetenskapligt perspektiv. Göteborgs universitet, Chalmers tekniska högskola, Högskolorna i Borås och Skövde samt Högskolan i Väst är starka kunskaps- och forskningsmiljöer inom bland annat energi, materialvetenskap, samhällsbyggnad och transport och flera utvecklingscentra finns kopplade miljöer. Västsverige har flera år placerat sig högt både nationellt och internationellt när det gäller satsningar på forskning och utveckling. FoU-verksamheten i Västra Götaland är betydligt mer koncentrerad till industrin än vad som är fallet i övriga storstadslän. Prioriterade åtgärdsområden För att möjliggöra hållbar energiförsörjning krävs inom alla samhällssektorer a) minskad energianvändning, b) effektivare produktion, distribution och användning av energi samt c) ökad produktion och användning av förnybar energi. Som beskrivet tidigare i handlingsprogrammet står Västra Götaland inför flera stora utmaningar. En av utmaningarna är energianvändningen och det stora fossila inslaget inom transportsektorn. Andra utmaningar är den höga energianvändningen i staden (den bebyggda miljön) och inom industrin, där ett betydande inslag av fossil energi är ett ytterligare problem att möta. Frågor som rör energi och bränsle i landbaserade transporter kommer huvudsakligen att hanteras i Västra Götalandsregionens program för hållbara transporter och berörs därför inte vidare här. Kartläggningen och analysen av västsvenska styrkeområden och kompetenser inom energisektorn pekar ut ett antal områden som starkt kan bidra till ett hållbart energisystem och där Västra Götaland samtidigt har hög potential för näringslivsutveckling. De identifierade styrkeområdena är energi i tranporter 3

23 (hanteras av transporthandlingsprogrammet), energieffektiva byggnader och stadsutveckling, marin energi och biobaserad energi och material. Utöver dessa områden, där kompetens- och marknadsaktörer är väletablerade och konkurrenskraftiga redan idag finns ytterligare två områden - solenergi och landbaserad vindkraft - som är viktiga eftersom de utgör en stor outnyttjad resurs och är nödvändiga beståndsdelar i ett framtida fossilfritt energisystem. Med utgångspunkt från västsvenska styrkeområden och den inneboende utvecklingspotential inom energiområdet som finns i hela Västra Götaland, i staden, på landsbygden, längs kusterna och i industriella miljöer har fyra åtgärdsområden prioriterats för insatser inom Västra Götalandsregionens handlingsprogram för hållbar energi : Stadens energisystem och hållbar stadsutveckling Marin energi Förnybar energi och råvara från landsbygden Energiomställning i industrin Prioriterat åtgärdsområde: Stadens energisystem och hållbar stadsutveckling Energianvändningen förknippad med den bebyggda miljön (bostäder och lokaler) står för ca 40 % av samhällets totala energianvändning. Målet om en halvering av energianvändningen inom sektorn kan inte nås ens om varje ny byggnad som uppförs byggs med bästa möjliga teknik. Det krävs också energieffektiviserande insatser i redan bebyggd miljö, inte minst vid renovering och ombyggnation. Med åtgärdsområdet stadens energisystem och hållbar stadsutveckling menas här utveckling av nya och befintliga bebyggda miljöer i större och mindre städer och samhällen. I detta sammanhang sätts särskild fokus på energifrågorna kopplade till hållbart byggande och stadsutveckling, men i en bredare mening där även perspektiv som människan i centrum, ekonomisk hållbarhet och social hållbarhet kan rymmas. Åtgärdsområdet stadens energisystem och hållbar stadsutveckling omfattar exempelvis: Byggnaders energianvändning Verksamheters energi- och resursanvändning Produktion av förnybar energi - främst solenergi - i bebyggd miljö Resurskedjan (resursoptimering, återanvändning, energi- och materialåtervinning och näringsåterföring) Den bebyggda miljön som en del av energisystemet (interaktion med omgivning, inkluderat smarta nät-lösningar) Logistiklösningar (hanteras av eller i samverkan med handlingsplan för hållbara transporter) Området hållbar stadsutveckling uppfyller flera kriterier som styrkeområde för Västra Götaland. Här finns en stor mängd aktiva företag och forsknings- och utvecklingsverksamhet. I Göteborg finns bland annat Mistra Urban Futures, ett nationellt kunskapscentrum för hållbar stadsutveckling. Det offentliga engagemanget är väl förankrat och det finns ett flertal uppstartade aktiviteter. När det gäller t.ex. energieffektiva byggnader finns det studier som visar att Västra Götaland bygger betydligt större andel energieffektiva byggnader än landet i övrigt. Det finns omfattande behov av förändringar av stadsmiljöerna fram mot Det handlar dels om upprustning av miljonprogramsområden och folkhemsområden, men även om att möta en ökande stadsbefolknings behov av nya bostäder. Andra behov som efterfrågar lösningar är demografiska förändringar med en åldrande befolkning och klimatanpassning av stadsmiljöer. Området hållbart byggande och stadsutveckling kan generera god näringslivsutveckling. Bara för Göteborg talas om planer motsvarande en mellanstor svensk stad. 4

24 Även inom Västra Götalandsregionens egen organisation finna omfattande planer på energieffektivisering och områdesutveckling, bland annat på Östra sjukhusområdet, som kan bidra till utveckling inom området.många olika aktörer och satsningar gör att det finns ett behov av ökad koordinering inom området. Ett annat uttalat behov är att bättre synliggöra nya tekniker och metoder inom området och att stötta och lyfta fram exempel på bra helhetslösningar, både för nybyggda områden och utveckling i redan bebyggda miljöer. Mål med insatser inom stadens energisystem och hållbar stadsutveckling Minskad energianvändning i bebyggd miljö inklusive verksamhetsenergin Ökad andel solenergi i bebyggd miljö Ökad återanvändning och återvinning i, samt återföring av material och resurser från staden/den bebyggda miljön Ökad konkurrenskraft för företag som levererar produkter, tjänster och lösningar inom området stadens energisystem och stadsutveckling Åtgärder inom energieffektiva byggnader Bidra till koordinering och samordning av insatser för energieffektiva byggnader Initiera och stödja projekt som tar fram och visar på nya lösningar för energieffektiva produkter och system för den bebyggda miljön inklusive metoder för återkoppling av brukarens energibeteende Främja fler installationer av solenergi i bebyggd miljö Stödja insatser för optimal resursanvändning med koppling till byggande och bebyggd miljö. Stöd till test och demonstration av lösningar i bebyggda miljöer, nya och upprustade, som visar på en bra helhet, energi- och miljömässigt liksom ekonomiskt och socialt Bidra till att attrahera nationella och internationella ekonomisk medel till demonstrationsverksamhet och utvecklingsinsatser i Västra Götaland inom området. Prioriterat åtgärdsområde: Marin energi Energianvändning respektive -produktion i marin miljö är ett område som står inför stora förändringar. I handlingsprogrammet är området Marin energi uppdelat i två delar; dels energieffektivisering och alternativa drivmedel för sjöfart, dels förnybar marin energi med betoning på vind-, våg- och vågkraft samt bioenergi. Sjöfarten är särskilt konkurrenskraftig när det gäller att transportera tunga och stora godsvolymer över långa avstånd. Men sjöfartens potential som transportmedel har länge undergrävts av undermåliga drivmedel som leder till höga utsläpp av svavel, kväve och partiklar. Det vanligaste bränslet ca 90 % av världens fartygsbränsle - är så kallad bunkerolja eller marin tjockolja/marine residual fuel som egentligen är en restprodukt från olje-raffinaderierna. Svavelhalten är i genomsnitt ca 3 %. Diesel på landsidan som fordonsbränsle har i Sverige och flera EU-länder en svavelhalt på max 0,0001 %. En EU-studie har nyligen visat att utsläppen av kväveoxider från fartygstrafiken i Europa kommer att vara större än de samlade utsläppen från landbaserade källor år 2016 om inga åtgärder genomförs. En studie från Chalmers visar att fartygen står för nästan 70 % av svaveldioxidutsläppen, nära hälften av utsläppen av kväveoxider och för nästan 20 % av partikelutsläppen i Göteborg. Utsläppen av cancerogena kolväten så kallade polycykliska aromatiska kolväten som ofta sitter fästa på partiklarna - från ett medelstort fartyg ( dwt) som anlöper en hamn motsvarar de cancerogena utsläppen från ca långtradare/tunga lastbilar. Genom introduktion av drivmedel med lägre utsläpp, t.ex. flytande naturgas (LNG), kan utsläppen minska drastiskt och sjöfarten därigenom realisera en betydligt större del av sin potential som miljöanpassat transportmedel. 5

25 År 2015 sker en viktig och positiv regelförändring för sjöfarten i Nordsjön och Östersjön. När fartygen går över till bränsle som inte får överstiga 0,1 procent svavel minskar utsläppen väsentligt. I och med beslutet realiserar sjöfarten en betydande del av sin potential som miljöanpassat transportmedel. Inom området förnybar marin energi förväntas en snabb utveckling under kommande år. EU:s stora utmaning är att minska utsläppen av växthusgaser med % till Det innebär att all elproduktion måste bli koldioxidfri. Samtidigt förväntas elektrifieringen av transportsystemet och ersättningen av fossila bränslen för uppvärmning att öka efterfrågan på el i många europeiska länder. Havsbaserad vindkraft kan starkt bidra till att vända trenden och att införa fossilfri el i stor skala. År 2011 producerades 14 TWh men EU:s medlemsländer förväntar sig en tiofaldig ökning till Den långsiktiga potentialen är ännu större - Storbritannien och Tyskland bedömer sina egna potentialer till 400 respektive 300 TWh. Medan havsbaserad vind redan introduceras i stor skala i Nordsjön ligger våg-, tidvatten- och strömningsenergi i en betydligt tidigare utvecklingsfas, som innebär att kommersiella anläggningar kan bli verklighet först på 2020-talet. Västra Götaland befinner sig dock i täten genom att världens största vågkraftpark, Sea Based, är under uppbyggnad utanför Lysekil. Marin bioenergi representerar också en stor energipotential i övergången till fossiloberoende energisystem, men även inom detta område är den tekniska utvecklingen fortfarande i ett tidigt skede. Dock pågår forskning inom alla dessa områden i Västra Götaland och flera utvecklings-bolag har också startat upp. Åtgärdsområdet Marin energi omfattar: Energieffektivisering av sjöfart Alternativa drivmedel för fartyg Havsbaserad vindkraft Våg-, tidvatten- och strömningsenergi (s.k. ocean energy) Marin bioenergi Västra Götalandsregionen bedömer att inriktningen inom Marin energi svarar mot branschkluster i Västra Götaland där företagen har stark konkurrenskraft. Inom sjöfartsområdet finns en stor mängd tekniska underleverantörer till sjöfarten. Det finns ett uttalat intresse att arbeta med energieffektivisering av sjöfart och introduktion av lågsvavliga drivmedel. Shippingföretag, tekniska konsulter och fou-institut har inlett samarbete kring alternativa drivmedel. Det finns flera innovationsplattformar med anknytning till sjöfart t.ex. Lighthouse och Zero Vision Tool som fokuserar på miljöanpassning av sjöfarten. Även inom förnybar marin energi finns ett företagskluster som är uppdelat på leverantörer av vindkraftsteknik och leverantörer av maritim know-how och teknik för etablering, drift och underhåll av offshoreanläggningar. Offshore olja- och gas har ett branschkluster i Göteborgsområdet som har möjlighet att erbjuda kostnadseffektiva och robusta tillämpningar inom den förnybara offshore sektorn. Forskning och utbildning på Chalmers lägger grunden för stark kompetens inom elteknik, vindkraft och maritima operationer. Mål med insatser inom marin energi Ökad användning av lågsvavliga bränslen i sjöfarten Minskade CO 2 -utsläpp från sjöfarten i Västra Götaland Utbyggnad av havsbaserad vindkraft i Västra Götaland i tillståndsgivna parker Utveckling av effektiv teknik för våg-, tidvatten- och strömningskraft Ökad konkurrenskraft för såväl västsvenska företag som är verksamma inom såväl alternativa drivmedel och energieffektivisering för sjöfart, som för företag som är verksamma inom förnybar marin energi. 6

26 Åtgärder Främja framväxten av konkurrenskraftigt cleantechkluster för sjöfarten i Västra Götaland Främja framväxten av hållbara energilösningar i kust- och närsjöfart inklusive inre vattenvägar Stödja uppbyggnaden av demonstration och pilotanläggningar inom både drivmedel för sjöfart och förnybar marin energi Stöd innovationsplattformar och -nätverk som leder till energieffektivisering och alternativa drivmedel inom sjöfarten och stärker konkurrenskraften. Främja teknikutveckling inom havsbaserad och övrig förnybar energi Främja tekniksamverkan mellan havs- och landbaserad vind Främja innovationsplattformar och -nätverk som leder till näringslivs- och FoU-samverkan inom förnybar marin energi och stärker konkurrenskraften. Bidra till att attrahera nationella och internationella ekonomisk medel till demonstrationsverksamhet och utvecklingsinsatser i Västra Götaland inom området. Prioriterat åtgärdsområde: Förnybar energi och råvara från landsbygden Åtgärdsområdet omfattar landsbygdsutveckling genom de gröna näringarna som producerar, förädlar och levererar förnybar energi i ett hållbart energisystem. Förenklat kan de hållbara energifrågorna inom de gröna näringarna indelas i produktion och användning av energi enligt: a) Produktion av förnybar energi och råvara för att tillgodose samhällets och marknadens behov av t.ex. biomassa, biogas, vindkraft, solenergi och bioråvara. b) Hållbar energianvändning i egen drift och produktion, t.ex. energieffektivisering, egen sol- och vindenergi, närvärme och fossilfri maskinflotta Området är viktigt av två skäl. Landsbygdsutveckling möjliggörs genom sysselsättning kopplat till produktion av förnybar energi samt förädling av bioenergi och biomassa. Efterfrågan på bioenergi och biomassa ökar och frågor kopplade till produktion och förädling av bioenergiresursen är en central hållbarhetsfråga. Möjligheten att tillgodose behoven av biomassa som insatsråvara i flera olika industriella processer är avgörande för att minimera behovet av fossila insatsråvaror. Skälet till att stödja även förnybar energi i den egna driften inom de gröna näringarna är flera. Dels främjas en hållbarhetsprofil för bioenergi- och biomassaprodukter i hela kedjan, vilket ökar värdet på produkterna ur ett hållbarhetsperspektiv, men framöver sannolikt även ur ett marknadsperspektiv. Dels bidrar ett energieffektivt lantbruk till konkurrenskraftiga lantbruksföretag i Västra Götaland med ökade förutsättningar att konkurrera med den globala marknaden om lokala/regionala kunder. Det finns behov av att säkerställa att uttaget av biomassaresursen sker på ett sådant sätt att inte andra värden missgynnas, t.ex. livsmedelsproduktion, natur- och kulturmiljöer. Lantbruksföretagen skiftar i storlek men är överlag förhållandevis små företag. Därför finns ett stort behov av samordning av insatser och samordning mellan lantbruksföretagen för att på ett konkurrenskraftigt sätt kunna möta marknadens behov och önskemål. Mål med insatser inom Förnybar energi och råvara från landsbygden Ökad hållbar produktion av bioenergi och biomassa/bioråvara från jord- och skogsbruk i Västra Götaland Ökad produktion av landbaserad vindkraft i Västra Götaland Ökat inslag av förnybar energi i egen drift inom jord- och skogsbruk i Västra Götaland Ökad konkurrenskraft inom produktion av bioråvara inom jord- och skogsbruk i Västra Götaland Åtgärder 7

27 Främja ökad hållbar produktion av bioenergi och biomassa från jord- och skogsbruk i Västra Götaland Främja ökad produktion av landbaserad vindkraft i Västra Götaland Stödja plattform för samverkan mellan lantbrukets aktörer Stödja samverkansprojekt som syftar till hållbar egen drift inom jord- och skogsbruk Stödja insatser som syftar till att öka kontaktytan mellan lantbruksföretagen och marknadens aktörer Bidra till att attrahera nationella och internationella ekonomisk medel till demonstrationsverksamhet och utvecklingsinsatser i Västra Götaland inom området Prioriterat åtgärdsområde: Energiomställning i industrin Som tidigare konstaterats har Västra Götaland en relativt stor andel energikonsumtion genom en relativt stor industrisektor som också är energiintensiv i och med att processindustrin utgör en betydande andel av industrin. Fossilberoendet inom denna del av industrin är betydande, vilket innebär att industrins energiomställning är en prioriterad utmaning. Bränsleanvändningen i kemiklustret i Stenungssund motsvarar drygt en procent av den svenska elanvändningen. Biomassa är en knapp resurs som förutom användning som bioenergi även kan användas som råvara för kemiindustrins produkter grön kemi. Strategisk samverkan mellan svensk processindustrin och skogsindustrin är avgörande för fortsatt konkurrenskraft i bägge industrier. Avvägningen men nyttjandet av biomassa för energi respektive för användning i förnybara insatsvaror och produkter är ytterst en fråga om ekonomiska och andra styrmedel vilka bör utformas med hänsyn till resursoptimering och effektivitet. Ett viktigt initiativ inom kemi- och materialsektorn är visionen Hållbar Kemi 2030 som knyter an till Västra Götalands mål om fossiloberoende år Kemiföretagen i Stenungsund, Sveriges största kemioch materialkluster, har samlat sig kring ambitionen att bidra till ett fossiloberoende Västra Götaland Då ska Västra Götaland vara ett nationellt och internationellt centrum för tillverkning av hållbara produkter inom kemiindustrin med en verksamhet baserad på förnybara råvaror och energi, och bidra till ett hållbart samhälle. Visionen fokuserar på fyra områden: Förnybara råvaror inkl. energi Förnybara kemi- och materialprodukter Förnybara fordonsbränslen Resurs- och energieffektivitet inkl. återvinning Västra Götalandsregionen samarbetar med industrin, i Stenungssund men även i andra delar av Västra Götaland, inom alla ovanstående områden, dels genom direkta utvecklingsinsatser och dels genom samverkan i det västsvenska Kemiindustriklustret. Som ett led i detta stödjer Västra Götalandsregionen stödjer kemiklustrets omställning mot fossilobereonde genom projektet Samverkan för hållbar kemi. Mål med insatser inom Energiomställning i industrin Ökad användning av förnybar energi i industrin Minskad specifik energianvändning i industrin Ökad samverkan på strategisk nivå mellan processindustrin och skogsindustrin Förbättrad effektivitet i nyttjandet av biomassa för energi respektive insatsvaror för grön kemi-produkter Ökat nyttiggörande av spillvärme från processindustrin i regionalt fjärrvärmenät Åtgärder 8

28 Främja effektivt nyttjande av bioenergi i processindustrins energisystem inklusive utveckling av styrmedel Främja strategisk samverkan mellan skogsindustrin och kemiklustret i Västra Götaland för ökad tillgång till biomassa som möjliggör kemisektorns omställning Främja utveckling av teknik och metoder för att öka kemiindustrins energieffektivitet Främja tillkomsten av innovationsnätverk och -plattformar mellan näringslivet och forskning som även omfattar SMF Främja samverkan mellan Handlingsprogrammet för energi respektive projektet Samverkan för hållbar kemi Främja förutsättningarna för effektivt tillvaratagande av processindustrins spillvärme i regionalt fjärrvärmenät Bidra till att attrahera nationella och internationella ekonomisk medel till demonstrationsverksamhet och utvecklingsinsatser i Västra Götaland inom området. Finansiering och genomförande Kontinuerligt samråd mellan miljö- och regionutvecklingssekretariatet säkerställer ett effektivt genomförande av handlingsprogrammet för hållbar energi. Projektmedel från regionutvecklingsnämndens och miljönämndens budgetar möjliggör medfinansiering av projekt som bidrar till att uppfylla målen i handlingsplanen. Både regionutvecklingsnämnden och miljönämnden har ansvar för sysselsättning och näringslivsutveckling i Västra Götaland. Miljönämnden har särskilt fokus på miljöutvecklingen i Västra Götaland och det kommer att styra valet av insatser inom programmet. På motsvarande sätt kommer regionutvecklingsnämnden, utöver näringslivsutveckling, också att prioritera kompetensförsörjning som stärker konkurrenskraften i Västra Götaland. Både miljönämnden och regionutvecklingsnämnden prioriterar även internationella forsknings- och utvecklingssamarbeten. Riktade stöd kommer exempelvis att finnas för västsvenska aktörers deltagande i EU:s ramprogram för forsknings och innovation, Horizon Miljönämndens tar ett övergripande ansvar för genomförande av de prioriterade åtgärdsområdena Stadens energisystem och hållbar stadsutveckling samt Landsbygden som producent av förnybar energi medan regionutvecklingsnämnden övergripande ansvarar för genomförande inom området Marin Energi. Ett gemensamt ansvar tas för genomförande av det prioriterade åtgärdsområdet Energiomställning i industrin med utgångspunkt från den inriktning som beskrivs i föregående stycke. Inte bara miljö- och regionutvecklingsnämnderna utan även andra verksamheter inom Västra Götalandsregionen är viktiga för handlingsplanens genomförande. Samverkan med andra finansiärer förstärker Västra Götalandsregionens insatser. Fler strategiska samarbeten med såväl regionala som nationella och internationella finansiärer utvecklas under programperioden. Uppföljning och utvärdering Handlingsprogrammet för hållbar energi har som mål att utveckla näringslivet genom att främja innovationer, kompetensutveckling och konkurrenskraft för de företag, fou-institut och andra aktörer som genom sin verksamhet kan bidra till en hållbar energiförsörjning. Arbetet är långsiktigt men det aktuella programmet omfattar insatser under tidsperioden De kvalitativa och kvantitativa resultaten av alla projekt inom handlingsprogrammet ska följas upp enligt Västra Götalandsregionens rutiner. För att mäta de kvantitativa resultaten kommer indikatorer med koppling till programmets mål att tas fram. En slututvärdering av hela handlingsprogrammet ska göras med avseende på programmets genomförande, resultat och måluppfyllelse. 9

29 Ärende 3

30 FoUU-enheten Tjänsteutlåtande Referens Datum Diarienummer Marika Hellqvist Greberg RUN Till Regionutvecklingsnämnden Handlingsprogram för Life Science Regionutvecklingsnämnden har gett regionutvecklingssekretariatet i uppdrag att ta fram ett förslag på treårigt handlingsprogram för Life Science. Programmet syftar till att stärka utvecklingen och den regionala tillväxten inom området life science med särskilt fokus på insatser där samverkan sker mellan akademi, företag och hälso- sjukvård. Handlingsprogrammet för Life Science anger inriktning för Regionutvecklingsnämndens insatser på området och styr prioriteringarna under Programmet samspelar med och förstärker de omfattande satsningar som hälso- sjukvården gör på infrastruktur, FoUprojekt samt de sk ALF/TUA-medlen. Utvecklingsarbetet har genomförts i dialog med hälso- sjukvårdsavdelning. Innehåll och inriktning har presenterats och diskuterats i Regionstyrelsens FoU-beredning. Innehållet i handlingsprogrammet grundar sig på utredningen Life Science i Västra Götaland utmaningar och möjligheter (Ingvar Carlsson 2011) samt analys och statistik som tagits fram i samråd med VINNOVA. Handlingsprogrammet är nära kopplat till den klustersatsning på life science som pågår i Västra Götaland i samverkan mellan Västra Götalandsregionen, Business Region Göteborg, Göteborgs universitet, Chalmers och näringslivet. Inom ramen för handlingsprogrammet kommer Västra Götalandsregionen att initiera och driva utvecklingsarbete samt öppna upp för aktörer att ansöka om finansiering via löpande ansökningsförfarande och utlysningar. Löpande avstämningar görs med hälsosjukvårdsavdelningen vad gäller beredning av ärenden. Regionutvecklingsnämnden har i detaljbudgeten för 2013 avsatt 20 mkr för insatser inom ramen för programmet. Kontaktuppgifter samt löpande information om handlingsprogrammet genomförande kommer att finnas på Förslag till beslut Regionutvecklingsnämnden beslutar att anta handlingsprogrammet Life Science enligt förslaget. REGIONUTVECKLINGSSEKRETARIATET Bertil Törsäter Helena L Nilsson

31 Handlingsprogram Life science Dnr RUN FÖRSLAG Västra Götalandsregionens handlingsprogram för life science Inledning Handlingsprogram för life science syftar till att stärka utvecklingen och den regionala tillväxten inom området life science med särskilt fokus på insatser där samverkan sker mellan akademi, företag och hälso- och sjukvården. Programmet är ett av Västra Götalandsregionens verktyg för att uppfylla målen i Vision Västra Götaland Det goda livet samt målen inom Tillväxtstrategin för Västra Götaland. Programmet bygger på samspelet mellan Västra Götalandsregionens uppdrag inom regional utveckling och hälso- och sjukvård. Detta handlingsprogram är en fortsättning på det tidigare programmet FoU för tillväxt- Innovativ hälso- och sjukvård. Det övergripande målet med handlingsprogrammet är att Västra Götaland ska vara en attraktiv och konkurrenskraftig region för FoU intensiva företag inom life science och attrahera FoU medel och kapital, nationella och internationella, till akademi, institut och företag. Programmet skall också bidra till att stärka kunskapsintensiteten och utvecklingsförmågan i hälso- och sjukvården till nytta för medborgarna i Västra Götaland. Avgränsningar av området Life science är ett brett begrepp och kan definieras som: Forskning, företag och kunskapsutveckling som berör biologiska system, från celler och deras beståndsdelar till hela organismer (inklusive människor) och de miljöer de förekommer i. I detta begrepp finns det då även kopplingar till grön kemi, det marina området och hållbarhetsfrågor. Handlingsprogrammet för life science kommer dock att fokusera på life science inom biomedicinområdet. Utmaningar Inom life science ryms ett stort antal utmaningar från global till regional nivå och även möjliga lösningar till dessa problem. Under de senaste åren har ett flertal rapporter kommit som beskriver utmaningar och behov inom life science-sektorn. Bland annat gjorde tidigare statminister Ingvar Carlsson en översyn av situationen för life science-sektorn i Västra Götaland oktober mars 2011 på uppdrag av Västra Götalandsregionen, Life Science i Västa Götaland Möjligheter och utmaningar 1. Vinnova och Västra Götalandsregionen har också tagit fram analyser över hur life science-företagen ser ut i Västra Götaland 2. Dessa rapporter pekar ut ett antal utmaningar som beskrivs nedan. 1 ag% pdf 2 n.html Förslag

32 Framtidens hälsa En utmaning som såväl OECD, EU 2020 som Sveriges regering identifierat är Hälsa, demografiska förändringar och välbefinnande. En god hälsa hos befolkningen är också en förutsättning för hållbar ekonomisk tillväxt. Vi står inför en demografisk förändring med en allt mer åldrande befolkning som t.ex. kommer att kräva nya lösningar på vård i hemmet. Komplexa sjukdomsbilder med flera diagnoser kommer att bli vanligare. Hur dessa påverkar varandra känner man ännu inte till, vilket får konsekvenser vid behandling av olika symtom. Det kommer också att krävas nya terapier och behandlingssätt för att bemästra stora folksjukdomar som hjärtinfarkt, stroke, cancer, fetma och diabetes. Det börjar också bli allt tydligare att de tidigare så effektiva antibiotikabehandlingar som revolutionerat hälso- och sjukvården under 1900 talet i många fall börjat bli verkningslösa på både nya och gamla mikroorganismer. Förutom detta står också hälso- och sjukvårdsleverantörerna inför nya utmaningar där man behöver hantera ökade krav på kvalitet, tillgänglighet, kostnadseffektivitet och en mer individualiserad behandling. Detta är utmaningar som gör att det finns ett stort behov av forskning och innovation för att bidra till att skapa framtidens hälsa. Konkurrenskraft och attraktivitet för tillväxt Sverige har sedan många år en stark life science-sektor som bland annat kommer ur en lång tradition av ett nära samarbete mellan den svenska läkemedelsindustrin och hälso- och sjukvården. Vi har en befolkning med mycket hög utbildningsnivå inom life science, (se tabell nedan), och en förhållandevis stor del av svensk BNP kommer ur denna sektor. Nu är dock life science branschen under stark omvandling. Detta märks i hela världen genom framförallt sammanslagningar, uppköp och nya affärsmodeller. I Sverige har vi sett hur bolag omstrukturerat och lagt ner och flyttat sin forskning utanför landet men även att bolag blir uppköpta och flyttar ägandet. Astra Zeneca t.ex.. har samlat stora delar av sin FoU i Mölndal och lagt ner sin forsknings- och utvecklingsverksamhet på flera andra ställen i Sverige och övriga världen. Dessa förändringar i bolagen beror i sin tur bl.a. på bristande produktivitet, ökade kostnader och hårdare regulatoriska krav som ställer nya krav på företagen. Inom läkemedelsbranschen går de stora läkemedelsföretagen från att själva ta fram till att mer köpa upp substanser från mindre bolag. Man har också valt att utlokalisera mer av sin FoU i samverkansprojekt med mindre bolag och universitet. Det begrepp som myntats för denna typ av samverkan är Open innovation. Framtidens läkemedel är också mer specifika och har mindre målgrupper till skillnad från de tidigare storsäljarna och man går mot en person specifik behandling, personalized medicine. Följden blir att man måste ändra sitt arbetssätt inom industrin men även inom hälso- och sjukvården. De nya terapierna är ofta mycket dyra men för rätt patienter ger de effektiv bot och även besparingar för hälso- och sjukvården. Denna utveckling ställer krav på miljön i Västra Götaland att fortsatt vara attraktiv och relevant i kontakten med företag. Exempelvis behövs fler små- och medelstora företag som kan samverka med de stora och även med varandra. Man behöver våga pröva andra sätt för att få fram läkemedel och medicintekniska produkter som är mer integrerade med behovet och den kliniska kunskapen som finns i hälso- och sjukvården. Det behöver dessutom finnas en högkvalitativ vetenskaplig forskning med förmåga till samverkan med näringslivet och samtidigt krävs en hälso- och sjukvårdmiljö som är aktiv vad gäller FoU samarbeten, nationella och internationella, och kliniska prövningar. Förutsättningar i Västra Götaland I Västra Götaland finns goda förutsättningar att klara av att bidra till lösningar på dessa utmaningar i form av ett av Europas största universitetssjukhus, internationellt ledande kliniskforskning och forskning inom såväl biomedicin som naturvetenskap samt en stark forskningsbaserad industri inom biomaterial och en megasite inom global läkemedelsutveckling för att ge några exempel. 2

33 Den nära kopplingen mellan Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborgs universitet genom Sahlgrenska akademin och Chalmers är en styrka i regionen. Västra Götalandsregionens dubbla uppdrag inom hälso- och sjukvård och regional utveckling skapar unika möjligheter och tillsammans kan dessa resurser samverka för att möta utmaningarna inom life science. En stor möjlighet är också att de verktyg och metoder som utvecklats inom det biomedicinska området nu flyttar ut till angränsande områden som t.ex. kemi, där kopplingen till klustret Grön kemi i Stenungsund är ett konkret exempel. Life science sektorn i Sverige Andel sysselsatta med Andel sysselsatta med forskarutbildning % eftergymn > 3 år % Stockholmsregionen Västra Götaland Skåne 9 30 Riket Antal företag efter storleksklass 1-9 anst anst anst 250+ Totalt Stockholmsregionen Västra Götaland Skåne Riket Förändring antal företag % 1-9 anst anst anst 250+ Totalt Stockholmsregionen Västra Götaland Skåne Riket Fakta över hur life science sektorn har utvecklats under vad gäller antal företag, företagsstorlek och anställdas utbildningsnivå. Insatsområden och aktiviteter Infrastruktur för FoU inom hälso- och sjukvården Motiv För att skapa en framgångsrik life science industri i Sverige behövs en koppling mellan forskning, sjukvård och industri och förmågan att driva och genomföra klinisk forskning. Här är konkurrensen från andra länder stor. En stor fördel för Sverige är fortfarande våra kvalitets- och patientregister, som gör det möjligt att följa individer och koppla samman behandling med effekt. Men detta möjlighetsfönster utsätts nu för konkurrens. Man behöver också samverka mellan olika regioner och huvudmän för att hantera prövning av nya typer av läkemedel med kanske bara ett par hundra patienter i hela Sverige. Här behövs samverkande system som t.ex. möjliggör utbyte av data för att utnyttja den potential som finns inom svensk hälso- och sjukvård. 3

34 Den alltmer tekniska utvecklingen i samhället påverkar givetvis hälso- och sjukvården som har fler och fler avancerade tekniska lösningar. Denna utveckling är viktig för att skapa en bättre och effektivare hälso- och sjukvård för både patienter och de som arbetar. Det ger också tillväxtmöjligheter för befintliga och nya medicintekniska företag i Västra Götaland. Regelverket kring medicintekniska produkter har de senaste åren skärpts och idag måste nästan all teknisk apparatur genomgå lika avancerade prövningar som ett läkemedel. Detta gör att företagen som utvecklar dessa produkter behöver tillgång till hälso- och sjukvården på liknande sätt som läkemedelsbranschen. De stora satsningar som görs på infrastruktur inom hälso- och sjukvården i Västra Götaland i form av t.ex. nytt Bild- och interventionscentrum behöver också göras tillgängliga för forskning och industriellt samarbete. Både Göteborgs universitet och Chalmers satsar på nya professurer inom bildbehandling. Detta ger ett utrymme för samverkan där forskare från akademin och även näringslivet kan få tillgång till avancerad utrustning och dessutom kan oväntade och produktiva samarbeten ske mellan forskare från olika discipliner och sjukvårdspersonal samt näringsliv och akademi. Inriktningsmål med insatser inom området är att Västra Götaland, och Sverige, ska vara den mest attraktiva platsen att genomföra klinisk forskning och prövning i Europa Företag och forskare upplever att de har tillgång till infrastruktur såsom apparatur på Bild och Interventionscentrum, biobanker och register För att bidra till målen ska Västra Götalandsregionen under perioden Göra insatser för att genomföra den nationella IT-strategin3 Göra insatser för fortsatt strategisk utveckling av Gothia Forums förmåga att genomföra klinisk forskning och kliniska studier Bidra till att skapa en nationell modell och arbetssätt för klinisk forskning och prövning Göra insatser för fortsatt utveckling av Bild- och interventionscentrum för forskning och industriellt samarbete Göra insatser för att utveckla Testbäddsfunktion där företag kan få hjälp att få en klinisk koppling och utvärdering Bidra till etablering av nytt kvalitetsregistercentrum inom Västra Götalandsregionen i samverkan med Registerforskningscentrum inom GU FoU i samverkan Motiv Life science-branschen har en hög utbildningsnivå och investerar mycket i FoU jämfört med många andra branscher. Man är därför beroende av en nära samverkan med akademin, både för rena forskningssamarbeten men också för att säkra sin kompetensförsörjning. På grund av detta är det naturligt att life science-bolag etablerar sig i en närmiljö där de kan få tillgång till dessa interaktioner på ett enkelt sätt. Därför behöver den forskning och utbildning som bedrivs på regionens lärosäten vara internationellt konkurrenskraftig. I Västra Götaland finns mycket framgångsrik forskning kopplat till life science-sektorn som manifesterats genom ett flertal nationella och internationella satsningar. Det har också under senare år vuxit fram en naturlig samverkan mellan Göteborgs universitet och Chalmers och det är viktigt att fortsätta denna utveckling. I Västra Götaland finns en tradition att samverka mellan akademi och näringsliv. Storsäljare som Losec tillkom genom ett nära samarbete mellan Göteborgs universitet, Sahlgrenska sjukhuset och dåtidens 3 Utgångspunkten för insatserna som slås fast i strategin är att IT är ett av de viktigaste verktygen för att förnya och utveckla vård och omsorgsverksamheterna. Patientsäkerhet, vårdkvalitet och tillgänglighet kan kraftigt förbättras genom användning av olika former av IT stöd. För att dessa nyttoeffekter ska kunna uppnås krävs en fördjupad nationell samverkan. I mars 2005 tillsattes därför den nationella ledningsgruppen för IT i vård och omsorg. 4

35 Hässle. Även de framgångsrika titanimplantat som idag används inom tandvården och sjukvården har sitt ursprung i Västra Götaland och har tillkommit genom nära samverkan. Idag ser näringslivsstrukturen annorlunda ut genom att företagen ofta har globala ägare. Det som företagen dock efterfrågar är en plattform för samverkan med tydliga kontaktytor och supportfunktioner för respektive område, vilket idag saknas för life science. De regionala plattformar som utvecklats runt Västra Götalands Science Parks har varit framgångsrika för att mobilisera och samla aktörer kring strategiska satsningar på prioriterade områden såsom t.ex. transporter, samhällssäkerhet och energi. I dessa miljöer kan akademi, näringsliv och offentlig- och ideell sektor mötas på en neutral plats och här kan oväntade samarbeten uppkomma och framgångsrika innovationsprocesser skapas. Science Parks initierar och driver innovationsprocesser genom att samla aktörer inom speciella kompetens- och teknologiområden. Science Parks spelar en allt viktigare roll i det regionala innovationssystemet 4. Det är också tydligt att utvecklingen av nya terapier och teknikutvecklingen kan leda till behov av nya utbildningar, både för att utbilda ny personal för näringslivet och hälso- och sjukvården men också för att ge möjlighet till kompetensutveckling och vidareutbildning av dem som redan är ute i näringslivet. En tydlig utveckling är kombinationen av teknik och biologikunskaper. Det kan också finnas behov av nya yrkesgrupper inom hälso- och sjukvården då diagnostik och behandlingar blir mer avancerade och specialiserade. Inriktningsmål med insatser inom området är att Västra Götaland ska ha en fortsatt stark akademisk forskningsmiljö inom life science med relevans för företagen och hälso- och sjukvården Säkerställa framtida kompetensbehov inom näringslivet och hälso- och sjukvården Fortsatt aktiv samverkan mellan näringsliv, akademi och hälso- och sjukvård För att bidra till målen ska Västra Götalandsregionen under perioden Göra insatser för fortsatt utveckling av styrkeområden Göra insatser för att utveckla och utvärdera nya potentiella områden Etablera samverkansarenor (Open arena) enligt modell från andra Science Park Bidra till insatser för att säkerställa framtida kompetensbehov, t.ex. forskarskolor Genom kompetensplattformen skapa mötesplatser där framtida kompetensbehov diskuteras Bidra till att studenter och forskare attraheras till de starka forskningsmiljöerna exempelvis genom ett internationellt forskarutbytesprogram Innovation och företagstillväxt Motiv Det regionala innovationssystemet inom life science i Västra Götaland har fokus på att öka flödet av idéer och stärka möjligheter till finansiering i tidiga skeden. Det sker bl.a. genom satsningar på entreprenörskapsutbildningar, inkubatorer, såddfinansiering och starka forsknings- och innovationsmiljöer. Viktiga aktörer är Sahlgrenska Science Park, GU holding, Chalmers Innovation och Innovationskontor Väst. I rapporten Life Science i Västra Götaland Möjligheter och utmaningar framkom att det i Västra Götaland, förutom de stora bolagen såsom t.ex. AstraZeneca och Mölnlycke Health Care, finns få medelstora bolag med fler än 10 anställda. Det finns däremot många mikrobolag med 1-2 anställda. Det behövs insatser för att ge dessa mikrobolag möjlighet att växa. Det är också viktigt att göra insatser för att attrahera medelstora företag som vill etablera sig. 4 Ny roll för Science Park som utvecklats i Västra Götaland och också uppmärksammats av OECD som framgångsrik 5

36 Genom att erbjuda en attraktiv miljö i form av excellent FoU och nära koppling till den kliniska verksamheten finns det stora möjligheter till det. Ingångar till sjukvården är avgörande för dessa företags framgång. Sedan 2009 bedriver Västra Götalandsregionen ett projekt, Innovationsluss Västra Götaland, för att ta tillvara och utveckla innovationskraften inom den egna organisationen. Detta är ett viktigt komplement till det övriga systemet. Utveckling av life science-företag skiljer sig till viss del från övrig företagsutveckling. Exempelvis behövs möjligheter för tidig verifiering och stor tillgång till kapital för att kunna genomföra tester av olika slag. Många idéer som kommer fram inom både innovationssystemet och Innovationsslussen kan också vara svåra att kommersialisera. Men de kan nyttiggöras inom hälso- och sjukvården och skapa värden i form av effektivare processer eller underlätta för patienter och/eller personal vilket leder till besparingar. Innovationsupphandling är en viktig process för hälso- och sjukvården att få tillgång till ny teknologi och kunskap samtidigt som man kan stödja forskning och utveckling i företag genom sin roll som kund. Detta är fullt möjligt att genomföra inom ramen för EU:s upphandlingsdirektiv, om det genomförs på ett reglerat och transparent sätt. Det har dock visat sig vara trögare att genomföra än vad man först trodde och därför behövs ökade insatser för att driva de problem som uppstår och skapa insatser som kan ta bort hindren. Inriktningsmål med insatser inom området är att Få fler nya innovationer inom life science i Västra Götaland Få fler bolag med > 10 anställda Etablera innovationsupphandling inom Västra Götalandsregionen För att bidra till målen ska Västra Götalandsregionen under perioden Effektivisera innovationssystemet genom att bidra till samverkan mellan aktörer Stärka förmågan att få fram nya innovationer i både nya och befintliga bolag genom t.ex. FoU kort 5 Stärka och sprida entreprenöriellt tänkande inom hälso- och sjukvårdsutbildningar samt genom GIBBS 6 Ge stöd till mikroföretag som behöver genomföra kliniska tester Ge stöd till aktiviteter för att etablera nya företag i Västra Götaland och också för att få företag att vilja investera i de små mikroföretagen Fortsätta att utveckla Innovationsluss Västra Götaland och etablera den bredare inom Västra Götalandsregionen och ytterligare öka samverkan med övriga innovationssystemet Etablera innovationsupphandling och arbeta aktivt för att lyfta problem och förslag som finns till en nationell nivå Samhandling nationellt och internationellt Motiv Västra Götalands aktörer inom life science har som tydligt mål att vara erkända nationella och internationella aktörer inriktade på samverkan. Det är därför självklart att tillsammans med de andra starka life science-regionerna i Sverige delta i arbetet med att bygga en nationell agenda. 5 utveckling i sma och medelstora foretag/ 6 Masters program inom affärsskapande och entreprenörskap inom biomedicin 6

37 De stora satsningar som nu görs i Stockholm/Uppsala-regionen genom främst SciLifeLab och ESS behöver mottagare och medaktörer för att bli verkligt nationella. Här finns möjlighet för forskare i Västra Götaland att få tillgång till världsledande forskningsinfrastruktur. Det är också viktigt att knyta internationella kontakter både i sin närmiljö i Skandinavien, Europa och i övriga världen såsom Asien och Nordamerika för att hänga med i forskningsfronten. EU:s nya forskningsprogram, Horizon 2020, kommer att göra stora satsningar på området Hälsa och här är det viktigt att regionens aktörer agerar samfällt för att kunna få tillgång till medel för att kunna bidra till att lösa framtidens utmaningar. Den ökade globaliseringen bidrar till att det växer fram starka ekonomier framförallt i Asien. Hur ska Västra Götaland kunna samverka och lära av dessa? Det behövs gemensamma strategier för att skapa avtryck och funktionella samarbeten som leder till tillväxt i Västra Götaland. Inriktningsmål med insatser inom området är att Öka medlen till Västra Götaland från nationella och internationella FoU aktörer Öka antalet nationella och internationella samarbeten med Västra Götalands aktörer För att bidra till målen ska Västra Götalandsregionen under perioden Göra fortsatta insatser för samverkan Göteborg Oslo Fortsätta samarbetet inom Scan - Balt Bidra till att ta fram en nationell life science-strategi genom att delta i olika projekt t.ex. innovationsagendor Göra insatser för påverkan och medverkan i EU:s kommande FoI-program, Horizon 2020 Vidareutveckla en stödfunktion inom Västra Götalandsregionen för att stödja de egna verksamheterna att delta i EU-program Bidra till kontakter med övriga världen och delta i gemensamma aktiviteter med t.ex. Business Region Göteborg och akademin Bidra till en gemensam kommunikationsplattform för life science aktörerna i Västra Götaland Finansiering och genomförande Handlingsprogrammet lyfter upp de gemensamma satsningar som Västra Götalandsregionen gör gemensamt inom regional utveckling och hälso- och sjukvård på områdena forskning och innovation. Regionutvecklingsnämnden avsätter 20 MSEK/år inom styrkeområde life science för insatser som ligger inom ramen för handlingsprogrammet. Hälso- och sjukvårdsavdelningen fördelar dessutom närmare en miljard kronor på FoU 7 i form av forskning och utvecklingsmedel till projekt, här ingår även de statliga ALF/TUA medlen, och medel till infrastruktur för forskning till såsom centrum för stressmedicin, bildoch interventionscentrum, stroke centrum för att nämna några. Dessa satsningar är viktiga förutsättningar för utveckling av både forskning i akademin och i företagen. Regionutvecklingsnämnden finansierar framförallt förstudier och projekt. För dessa medel gäller att de ligger i linje med handlingsprogrammet. Projektmedlen kräver en medfinansieringsgrad på minst 50 %. Satsningar där Regionutvecklingsnämndens medel kan växlas upp med nationella eller internationella medel prioriteras. Programmet stöttar deltagande i internationella forsknings- och innovationssamarbeten samt påverkan på program och policy. Riktat stöd kommer exempelvis att finnas för att underlätta för västsvenska aktörer att delta i EU:s kommande ramprogram för forskning och innovation, Horizon 2020, samt i relevanta strukturfondsprogram. Utöver detta finns stöd till innovationssystemet i form av inkubatorer, såddfinansiering och annat företagsstöd såsom t.ex. FoU-kortet och konsultcheckar som kommer life science-sektorn tillgodo. 7 Gotalandsregionen/startsida/Vard och halsa/forskning och utveckling/ 7

38 Regionutvecklingssekretariatet koordinerar genomförandet men avstämning och samverkan sker regelbundet med hälso- och sjukvårdsavdelningen och genomförandet ska också ske i nära samverkan med övriga aktörer inom life science klustret såsom akademi och näringsliv. Insatser beslutas och följs upp av regionutvecklingsnämnden och rapporteringar sker även till regionstyrelsens FoU-beredning. Uppföljning och utvärdering Handlingsprogrammet för life science syftar till en positiv utveckling av life science-sektorn i Västra Götaland men också till en positiv utveckling av medborgarnas hälsa genom en hälso- och sjukvård i framkant. Arbetet är långsiktigt men det aktuella programmet omfattar insatser under tidsperioden De kvalitativa och kvantitativa resultaten av alla projekt inom handlingsprogrammet ska följas upp enligt Västra Götalandsregionens rutiner. För att mäta de kvantitativa resultaten kommer indikatorer med koppling till programmets mål att tas fram. Oberoende utvärderingar av genomförande och effekter ska göras av samtliga större projekt (projekt som får ett bidrag som överstiger 1 mnkr). En slututvärdering av hela handlingsprogrammet ska göras med avseende på programmets genomförande, resultat och måluppfyllelse. 8

39 Ärende 4

40 Näringslivsenheten Tjänsteutlåtande Referens Datum Diarienummer Agneta Mårdsjö RUN Till Regionutvecklingsnämnden Handlingsprogram för livsmedel gröna näringar Bakgrund Regionutvecklingsnämnden har gett regionutvecklingssekretariatet i uppdrag att ta fram ett förslag på ett treårigt handlingsprogram för livsmedel gröna näringar. Handlingsprogrammet är ett samarbete inom Västra Götalandsregionen mellan Regionutvecklingsnämnden och Miljönämnden. Underlag till handlingsprogrammet har tagits fram genom analys av statistik, företagsintervjuer och rundabordssamtal med aktörer inom området. Totalt har drygt ett 40-tal aktörer deltagit varav hälften är företag. Underlagsmaterialet kommer att läggas ut på Handlingsprogrammet för livsmedel gröna näringar anger den långsiktiga inriktningen för insatserna och kommer att styra prioriteringarna under Tillsammans med handlingsprogrammet för hållbar energi utgör det en stor del av regionens satsning på de gröna näringarna. Inom ramen för handlingsprogrammet kommer Västra Götalandsregionen att initiera och driva utvecklingsarbete men också öppna upp för aktörer att ansöka om finansiering för samverkansprojekt via löpande ansökningsförfarande och riktade utlysningar. Beredning av ärenden sker i samverkan mellan sekretariaten för regionutveckling och miljö. Beslut om insatser och resurser tas i respektive ansvarig nämnd. Regionutvecklingsnämnden har i detaljbudgeten för år 2013 avsatt ca 15 mnkr till handlingsprogrammet varav 7 mnkr till nya projektinitiativ. Miljönämnden har också utvecklingsresurser till handlingsprogrammets genomförande. Kontaktuppgifter samt löpande information om handlingsprogrammet kommer att finnas på Förslag till beslut Regionutvecklingsnämnden beslutar att anta handlingsprogrammet för livsmedel gröna näringar enligt bifogat förslag. REGIONUTVECKLINGSSEKRETARIATET Bertil Törsäter Agneta Mårdsjö

41 Handlingsprogram Livsmedel och gröna näringar Dnr MN /RUN FÖRSLAG Västra Götalandsregionens handlingsprogram för livsmedel och gröna näringar Handlingsprogrammet för livsmedel gröna näringar har tagits fram i samarbete mellan Västra Götalandsregionens regionutvecklingsnämnd och miljönämnd. Programmet utgör en väsentlig del av Västra Götalandsregionens satsning på de gröna näringarna. Även delar av handlingsprogrammet för hållbar energi bidrar till utveckling av de gröna näringarna. Livsmedelsprogrammet tangerar också Västra Götalandsregionens maritima strategi när det gäller fisk och skaldjur. Utvecklingsfrågor som rör produkter från jordbruk, sjöar och hav kommer att omhändertas av något av dessa program. Inledning Den globala utvecklingen ställer allt högre krav på hållbar livsmedelsförsörjning och energiomställning. Konkurrensen om jordbruksmark tilltar och de gröna näringarna ökar i betydelse. Handlingsprogrammet för livsmedel gröna näringar är ett av Västra Götalandsregionens verktyg i arbetet för Vision Västra Götaland om Det goda livet och för Västra Götaland Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland Livsmedel är ett av Västra Götalandsregionens prioriterade styrkeområden och utgör därför ett utpekat insatsområde. Programmet syftar till att påskynda utvecklingen mot en hållbar livsmedelsförsörjning i Västra Götaland på kort och lång sikt. Underlag har tagits fram genom rundabordssamtal med tema 1) forskning och utbildning, 2) livsmedelsproduktion (inklusive intervjuer av livsmedelsföretag), 3) konsumtion av livsmedel och 4) offentliga aktörers roll för livsmedelsutveckling. Ridderheimsrapporten ger en internationell utblick då det gäller konsumtionstrender och experters bedömningar av livsmedelskonsumtion i framtiden och även andra källor för omvärldsbevakning har använts. Livsmedel som näring i dubbel bemärkelse Västra Götaland är Sveriges till ytan största jordbrukslän med landets största arealer av ekologisk odling; 23 % av den ekologiska odlingen i Sverige. Produktionen av mjölk och nötkött dominerar, vilket präglar landskapet genom att vall odlas på nästan hälften av jordbruksmarken. Jordbruk, fiske, livsmedels- och dryckestillverkning, partihandel och restaurangverksamhet sysselsatte nästan personer i Västra Götaland under Detaljhandel av livsmedel sysselsatte ytterligare några tusen personer, men i statistiken går det inte att skilja mellan detaljhandel av livsmedel och andra produkter. Svensk import av jordbruksvaror och livsmedel låg 2011 på nästan 100 miljarder kronor, medan exporten stannade på 54 miljarder kronor. Siffrorna illustrerar den konkurrenssituation som livsmedelsproducenterna i Västra Götaland verkar i. 1 På uppdrag av företaget Ridderheims Falbygdens AB har Kairos Future tagit fram en ny trendrapport för livsmedel under Rapporten heter Future Shopping, Cooking and Eating och är den fjärde Ridderheimsrapporten som presenterats. Förslag

42 Balanserad kost är en friskfaktor medan motsatsen leder till försämrad livskvalité och hälsoproblem som övervikt och dålig tandhälsa. Konsumtionen per capita av färskt och fryst kött har ökat kraftigt (81 %) sedan 1990, framför allt av fjäderfäkött. Konsumtionen av charkuterivaror har ökat med 17 % under samma tid (Jordbruksstatistisk årsbok, 2012). Tillförseln av protein har ökat med 29 % sedan 1980, från 87 g per person och dag till 112 g per person och dag Detta kan jämföras med WHO:s rekommendation på gram protein per dag till en vuxen person som äter blandad kost (Livsmedelsverkets webbsida). De ändrade konsumtionsvanorna har stora miljökonsekvenser. Handlingsprogrammet för livsmedel och gröna näringar tar utgångspunkt i några av Västra Götalandsregionens viktiga uppdrag: ansvaret för medborgarnas hälsa och ansvaret för prioritering och insatser för den regionala utvecklingen. Övergripande mål Västra Götaland ska ha en hållbar livsmedelsförsörjning 2030, där utveckling av livsmedelsproduktionen och goda matvanor står i fokus. Handlingsprogrammets perspektiv 1. Livsmedelssektorn från jord till bord en viktig bransch med påverkan på sysselsättning och hållbar utveckling. 2. Goda matvanor under hela livet är grundläggande för att främja hälsa och att undvika ohälsa. Västra Götalandsregionens egna verksamheter Naturbruksgymnasierna ägs av Västra Götalandsregionen och samordnas i en gemensam gymnasieförvaltning. Naturbruksgymnasierna bedriver utbildning inom jordbruk och djurskötsel. Tre av dessa driver KRAV-certifierat jordbruk Dingle, Strömma och Sötåsen. På den Biologiska Yrkeshögskolan i Skara (BYS) utbildas agrotekniker, bioenergitekniker och hovslagare. Västra Götalandsregionen producerar jordbruksprodukter genom att naturbruksgymnasierna producerar spannmål, kött, mjölk, potatis, trädgårdsprodukter etc. Västsvenska Turistrådet har länge sett måltidsturismen som en viktig del av besöksnäringen. För att restauranger ska få använda varumärket Västsvensk Mersmak krävs utbildning och certifiering. Stor vikt läggs vid måltidsupplevelsen och den lokala anknytningen. Måltider i Västra Götalandsregionens egna verksamheter visar på en stor spännvidd; allt från en frukost på något av våra sjukhus till en middag på den Svanen-märkta restaurangen på GöteborgsOperan. I båda fallen är måltiden ett skyltfönster för Västra Götalandsregionens arbete inom miljö, kvalité och folkhälsa. Den dominerande volymen av måltider levereras av sjukhusens måltidsverksamheter cirka måltider produceras varje dag. Det ekonomiska värdet av inköpta livsmedel under 2011 var cirka 130 miljoner kronor. Det långsiktiga arbetet med att öka andelen ekologiska livsmedel har lett till att ca 25 % av de inköpta livsmedlen under 2011 var ekologiska. Främst i omställningen ligger några av naturbruksgymnasierna och folkhögskolorna. 2

43 Viktiga verktyg för genomförande Västra Götalandsregionen har en rad verktyg i sin hand för att främja utvecklingen av en hållbar livsmedelskedja från jordbruk och fiske till konsumtion. De egna verksamheterna kan gå före, exempelvis då det gäller miljöutveckling och genom att underlätta för små- och medelstora företag att komma in på marknaden. Det är viktigt att säkerställa att Västra Götalandsregionens generella insatser för att främja innovation, företagsutveckling, kompetensutveckling etc. anpassas även för livsmedelsbranschens behov. Västra Götalandsregionen kan bidra till att skapa nätverk mellan organisationer som kan bidra till genomförande av handlingsplanen. Samverkan med andra politiska nivåer bör utvecklas för att på bästa sätt kunna tillvarata möjligheter som ges via EU:s sammanhållningspolitik. Livsmedelsförsörjningen från jord till bord kan ses som ett system där Västra Götalandsregionen kan bidra genom att identifiera felande länkar och ineffektiva processer. Miljönämnden och regionutvecklingsnämnden kan initiera eller medverka till åtgärder som skyndar på förändringsprocessen mot en mer hållbar livsmedelsförsörjning. Projektmedel är ett viktigt verktyg för detta. Det är människor som avgör om en förändring till ett mer hållbart samhälle kommer att ske. Små och stora beslut, som prioriteringar på jobbet och i privatlivet, formar framtiden. Det är viktigt att försöka förstå de drivkrafter som leder fram till besluten och att bidra med kunskap för att anställda och medborgare ska kunna fatta initierade beslut. Regionens ansvar och möjlighet att verka för ökad kompetens är därför av avgörande betydelse. Utmaningar och åtgärder Kunskapsförsörjning och bristande attraktivitet i branschen Inriktningsmål Programmet ska bidra till ökad kunskap om matens betydelse för hållbar utveckling och till förbättrad kompetensförsörjning för livsmedelsbranschen. Kunskap om mat, hälsa och miljö ger en viktig grund för medborgarna att själva kunna ta ansvar för sitt välbefinnande. Tillsammans med föräldrar har förskola och skola stora möjligheter att ge alla barn den möjligheten. Mat är ett tacksamt ämne att integrera i traditionella skolämnen som matematik, geografi och kemi. Självklart har skolan också en viktig uppgift att erbjuda bra mat som inspiration och bränsle för barnens kunskapsinhämtning. För den som siktar på en yrkesbana inom livsmedelsområdet ger gymnasieskolan den första möjligheten till vägval. Naturbruksgymnasierna och skolorna med restaurangprogram och dylikt spelar en viktig roll för ett yrkesliv inom branschen. Inom yrkeshögskolan finns också möjligheter att utbilda sig inom storkök, restaurang etc. Naturbruksgymnasiernas styrelse och ledning har ett uppdrag att genomföra en fördjupad översyn av relevanta framtidsfrågor. Detta uppdrag syftat till att tillvarata den struktur och kompetens som finns på naturbruksgymnasiernas och utveckla arbetet med hållbar utveckling i regionen. Skolorna har ett brett uppdrag om att vara kunskaps- och kompetenscentrum för näringens utveckling samt att analysera utbildnings- och kompetensbehov. I Västra Götaland finns flera universitet och högskolor grundutbildning, forskarutbildning och forskning inom livsmedel SLU i Skara, Chalmers 3

44 tekniska högskola, Göteborgs universitet och Skövde högskola som bidrar med kompetens inom produktionsteknik. I dialogprocessen har behov av att skapa bättre koppling mellan de olika utbildningsnivåerna identifierats, t.ex. gymnasium och högskola, men också på samma nivå. Ett exempel på detta är att arbetsgivare anser att elever som examineras från restauranggymnasier har för liten kunskap om råvarornas ursprung, skillnaden mellan ekologisk och konventionell produktion etc. Livsmedelssektorn är en bransch där medarbetarna har en relativt låg utbildningsnivå, och många av de större livsmedelsföretagen vittnar om svårigheter att få tag på utbildad arbetskraft. Samtidigt har livsmedelsutbildningar fått läggas ner på grund av bristande intresse från sökande. Ett medvetet arbete för att utveckla arbetslivet och öka intresset för livsmedelsutbildningar är nödvändigt för att branschen ska kunna få en gynnsam utveckling och klara konkurrensen. Västra Götalandsregionen har också en roll när det gäller att lyfta fram livsmedelsbranschens betydelse. Det finns behov av att skapa bättre koppling mellan de olika utbildningsnivåerna där Västra Götalandsregionen har ett direkt ansvar för naturbruksgymnasierna. Livsmedelsföretag i Skaraborg lyfter speciellt fram svårigheten att rekrytera högskoleutbildad personal. En stor andel av de anställda inom livsmedelssektorn har gymnasieutbildning. Yrkesinriktad vidareutbildning, gärna på distans, efterfrågas och är viktig för att anställda ska kunna utvecklas och stanna kvar inom branschen. Många företag har uppgett att deras anställda deltagit i kortare kurser på SIK, institutet för livsmedel och bioteknik. Ett Branschråd för livsmedel har skapats på initiativ av Rådhuset i Skara och huvudfrågorna för verksamheten är kompetensförsörjning till livsmedelsföretagen men man har också uppmärksammat företagens eget ansvar att skapa utvecklande och attraktiva arbetsplatser. Åtgärder Underlätta samverkan inom och mellan utbildningsnivåer för ökad kunskap om livsmedlens roll för hållbar utveckling. Uppdrag till naturbruksgymnasierna om att söka samverkan med restauranggymnasier för att skapa ömsesidig förståelse och kunskap om andra delar av livsmedelskedjan. Främja kompetensförsörjningen till livsmedelsbranschen samt riktade satsningar på exportkompetens Nyttiggörande av forskning och innovation Inriktningsmål Programmet ska bidra till utvecklingen av nya varor och tjänster för en hållbar livsmedelsförsörjning. Livsmedelforskning bedrivs av universiteten men också av instituten, främst av SIK, institutet för livsmedel och bioteknik som har inriktning på forskning och utveckling för livsmedelssektorn. Instituten har en viktig roll i att utgöra länk mellan forskning och tillämpning i näringslivet. Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) bedriver främst forskning inom jordbruksproduktionen men också inom andra viktiga områden som produktkvalité och miljö. SLU i Skara har potential att kunna spela en viktig roll för utvecklingen av jordbruks- och livsmedelssektorn i Västra Götaland, men den utnyttjas inte tillräckligt idag. Ökat samarbete med, och koppling till, andra universitet och högskolor på grundutbildnings- och forskarutbildningsnivå skulle kunna ge nya möjligheter. Möjligheten att koppla 4

45 institutsrollen tydligare till verksamheten bör också undersökas. I anslutning till SLU i Skara och Green Tech Park, planerar Skaraborg en satsning som avser att organisera, samordna och utveckla en stödstruktur för gröna näringars utveckling. Verksamheten i en Grön Processarena kan utveckla nya företag, nya marknader och ny kunskap för hela Västra Götaland. Chalmers tekniska högskola bedriver forskning inom livsmedelteknik samt livsmedel och miljö, exempelvis livsmedelslogistik. På Göteborgs universitet finns forskning och lärarutbildning inom kost, hälsa och miljö. På Handelshögskolan forskar man inom måltidsturism och där Centrum för konsumtionsvetenskap (CFK) bedriver tvärvetenskaplig forskning bland annat inom livsmedel. I Göteborg byggs ett centrum för hållbar stadsutveckling upp, Mistra Urban Futures. Det finns behov av att koppla arbetet med hållbar stadsutveckling till ett forsknings- och utvecklingsarbete om samspelet mellan stad och land, inte minst inom gröna näringar inklusive livsmedelsproduktion och försörjning. Food Best är ett konsortium som arbetar för att en Knowledge and Innovation Community inom EUs forskningsprogram (KIC) ska utlysas och när det sker ska Food Best ansöka om att få driva den. Sverige och Danmark kommer att bilda en gemensam nod i ett nätverk av europeiska centra för innovation inom livsmedelsområdet. Aktörer från universitet, högskola, näringsliv och offentlig sektor ska medverka. The Grand Challenges livsmedelssäkerhet, hållbar utveckling och hälsa inkluderas i Food Best. I de företagsintervjuer som genomförts finns intresse av konkret och tillämpat utvecklingsarbete. Det finns ett stort stöd för en satsning på FoU och kompetenshöjning inom smakområdet i företagsintervjuerna. Goda kunskaper om smakupplevelse och smakpreferenser ses som ett konkurrensmedel både då det gäller att behålla eller öka marknadsandelen på den inhemska marknaden och möjligheten att öka exporten. Genom att bättre kunna anpassa livsmedelsprodukter efter konsumenternas önskemål ökar utvecklingsmöjligheterna för företagen. Åtgärder Stärka kunskapscentra för samverkan mellan forskning, företag och samhälle. Bidra till internationella samarbeten för ökad innovation och nyttiggörande av forskning Stärka livsmedelsproduktionen och förbättra tillgången till marknader för företag i regionen Inriktningsmål Västra Götaland ska utvecklas till en stark livsmedelsregion med förbättrad tillgång till olika marknader. Västra Götaland har ett gynnsamt läge med livsmedelsråvaror som kommer från jordbruk, fiske och jakt. Det är fortsatt viktigt att öka värdet av produkterna genom förädling snarare än försäljning av råvaror, att tydliggöra produkternas ursprung och att skapa effektiva vägar till marknaden, både den inhemska och exportmarknaden, för att klara konkurrensen. De generella åtgärderna för att främja företagens utveckling ska komma livsmedelssektorn till godo i startfasen, under tillväxtfasen, när företaget mognar och då det behöver förnyas. Mer branschspecifikt utvecklingsstöd ges idag av Lokalproducerat i Väst som har samlat ett nätverk av drygt 400 företag inom småskalig livsmedelsförädling. Tillsammans med Västsvenska Turistrådet utvecklas varumärket Smaka på Västsverige som innebär en kvalitetssäkring av produktionen och tydligare kommunikation av 5

46 ursprunget till konsumenterna. Lokalproducerat i Väst hjälper företagen i nätverket att växa och fungerar som en länk till marknaden genom sina kontakter med detaljhandeln och restaurangsektorn. För att utreda de större företagens behov har en intervjuundersökning och ett rundabordssamtal genomförts. De större företagen ser inget generellt behov av nätverkande på regional nivå, men de uttrycker intresse för samverkan inom specifika områden. Det har framförts att de större företagen ser det som ett problem att de små företagen omhuldas medan de stora ofta framställs mindre positivt. Lokalproducerat i Väst ser också nackdelar med denna uppdelning och det finns spirande samarbeten mellan stora och små företag för gemensamma lösningar. Många företag är beroende av sina leverantörer då det gäller produktutveckling. Leverantörer av kryddblandningar, syltblandningar etc. står ofta för smakutvecklingen. Större grad av innovation och förnyelse skulle stärka många företag. Tillgång till stark logistikkompetens kommer att vara avgörande för livsmedelsföretagens framtid. Västra Götaland är ledande inom logistikområdet både då det gäller kompetens och verksamheter inom logistikområdet. Det är viktigt att knyta ihop livsmedelssektorn med starka logistikaktörer, exempelvis för att utveckla logistikcentra och gemensamma tjänster som för livsmedelsföretagen kan nyttja gemensamt. Det är centralt att verka för att föra över livsmedelsflöden till miljömässigt effektiva lösningar. Utvecklingen av den stadsnära odlingen och livsmedelsproduktionen har nu börjat ta fart i Sverige, men det är en del av en trend som ses i många länder. Detta kan både handla om husbehovsodling och om produktion för försäljning. Intresset för företeelsen är större än omfattningen idag, men det finns intressanta utvecklingsmöjligheter där det finns klara kommersiella möjligheter. Åtgärder Främja utvecklingen av livsmedelsföretagen och stärka samverkan mellan företagen, även mellan små och stora företag. Innovation och produktutveckling behöver stärkas. Från miljösynpunkt är det särskilt viktigt att vegetariska eller halvvegetariska produkter tas fram. Utveckling av kostnadseffektiva miljölogistiska lösningar för livsmedel i Västra Götaland är nödvändig. Bidra till utvecklingen av stadsnära odling och livsmedelsproduktion. Hållbar konsumtion av livsmedel Inriktningsmål Tillgång till bra mat under hela livet och i olika måltidssituationer utgör en självklar del av Det goda livet i Västra Götaland. God och hälsosam mat i livets alla skeden är en naturlig del av folkhälsoarbetet som kan förenas med ambitioner inom näringslivs- och miljöutveckling. Konsumenter och konsumtionsmönster förändras ständigt. Kunskap om konsumtionsvanor, trender, smakpreferenser etc. ger konkurrensfördelar. Val av mat och diet ingår i människors identitetsbyggande. Inte bara produkter utan också information om produkterna är viktig för många konsumenter och kraven på spårbarhet kommer successivt att införas för olika produktgrupper inom EU-området. 6

47 Den globala livsmedelsförsörjningen står inför stora utmaningar. Efterfrågan på livsmedel i världen förväntas dubbleras inom 40 år. Trenden i Sverige med ökande konsumtion av kött till lågt pris och av låg kvalité behöver brytas för att minska klimatpåverkan och markanvändningen. Konsumenterna behöver hjälp med attraktiva alternativ på helt eller delvis vegetariska produkter. Matavfall uppstår i olika led i livsmedelskedjan och beroende på produkt varierar svinnet mellan 10 och 50 % för hela kedjan, men ett genomsnitt på ca 25 %. Detta innebär både onödiga kostnader och onödig belastning på miljön som måste åtgärdas. Offentlig sektor har gått före i viktiga frågor, som övergången till ekologiska livsmedel. Andelen ekologiska produkter som köptes av offentliga aktörer i Västra Götaland under 2011 var 17 %, medan andelen ekologiska livsmedel i detaljhandeln låg på ca 4 %. Västra Götalandsregionen är en stor konsument av livsmedel genom kostverksamhet och restauranger på sjukhus, egna skolor, besöksmål etc. Under 2011 köptes livsmedel för ca 130 miljoner kr in till regionens egna verksamheter. Det är viktigt att koppla inköpen till Västra Götalandsregionens strävanden att minska miljöpåverkan, stärka det lokala näringslivet etc. Vidareutvecklingen av den offentligt finansierade maten kan ske genom samordning och samverkan, där Skolmatsakademin är ett exempel med 30 kommuner och stadsdelar i Västra Götaland som är medlemmar. Skolmatsakademin är ett nätverk för erfarenhetsutbyte och gemensam kompetensutveckling. Det saknas ett samlat arbete i Västra Götaland för att utveckla kompetensen för måltider till äldre, där projektet Matglädje till äldre som bedrivs i Skåne kan ge inspiration. Göteborg utsågs till Sveriges Matlandethuvudstad under 2012 vilket har lett till fördjupat samarbete inom måltidsturism mellan Göteborg & CO, Västsvenska Turistrådet och Lokalproducerat i Väst. Detta har lagt en grund för fortsatt samarbete mellan aktörer på landsbygden och i staden. Åtgärder Främja ökad samverkan mellan offentliga aktörer för att maten som serveras ska bidra till Västra Götalandsregionens ambitioner inom miljö- och näringslivsutveckling samt folkhälsa. Öka medvetenheten och insatserna för att minska det resursslöseri och den onödiga miljöpåverkan som orsakas av det omfattande matsvinnet. Inom ramen för Smart Energi bjuder Västra Götalandsregionen in andra aktörer till samverkan inom området. Medverka till att köttkonsumtionen minskar och att det kött som konsumeras bidrar till näringslivsutveckling och ökad biologisk mångfald i Västra Götaland. Stärka den regionala matkulturen och främja måltidsturismen i Västra Götaland. Förnyelse och förstärkning av relationer mellan producent och konsument Mål Främja nya affärsmodeller som svarar mot nya behov på marknaden. Matkassar som levereras direkt till hushållen med färdiga recept blir allt vanligare. Det är ett exempel på att marknaden svarar mot ett behov som uppstår då tidsbrist blir ett hinder för ett ökande matintresse. Detta ger möjlighet till profilering och vi ser redan matkasse-koncept som bygger på värderingar, t.ex. miljö- och klimatsmart eller hög andel lokala råvaror. 7

48 Det förutspås att konsumenter i ökande utsträckning kommer att agera som medproducenter, exempelvis genom andelssystem, delägarskap eller någon form av så kallad crowd funding. Det är trender som sprider sig inom andra branscher också. Stora mängder förstklassig mat slängs på grund av svårigheten att prognosticera behov, felmärkning eller liknande. Det finns exempel på företag som hittat en nisch i att erbjuda företag tjänsten att hämta produkter som inte sålts och att leverera dessa varor till aktörer som hjälper samhällets utsatta. Åtgärder Bidra till att otraditionella affärsmodeller som möter nya behov på marknaden ska få stöd att utvecklas. Organisering av det livsmedelsfrämjande arbetet Inriktningsmål Effektivare organisering av det livsmedelsfrämjande arbetet i Västra Götaland. Livsmedel i Väst och de tre dotterbolagen Agroväst, Food & Health Concept Center och Lokalproducerat i Väst är organisationer som har uppdrag från regionutvecklingsnämnden och miljönämnden. Denna organisering är inte optimal för att genomföra uppdraget utan behöver förändras. Åtgärder Implementera en effektivare och mer ändamålsenlig organisation för det livsmedelsfrämjande arbetet. Regionutvecklingsnämnden kommer att ompröva verksamhetsbidragen under våren Finansiering och genomförande Kontinuerligt samråd mellan miljösekretariatet- och regionutvecklingssekretariatet säkerställer ett effektivt genomförande av handlingsprogrammet för hållbar livsmedelsförsörjning. Projektmedel från regionutvecklingsnämndens och miljönämndens budgetar möjliggör medfinansiering av projekt som bidrar till att uppfylla målen i handlingsplanen. Både regionutvecklingsnämnden och miljönämnden har ansvar för sysselsättning och näringslivsutveckling i Västra Götaland. Miljönämnden har särskilt fokus på miljöutvecklingen i Västra Götaland och det kommer att styra valet av insatser inom programmet, exempelvis genom stöd till åtgärder för att öka andelen ekologiska livsmedel och för att minska svinnet i hela livsmedelskedjan. På motsvarande sätt kommer regionutvecklingsnämnden, utöver näringslivsutveckling, också att prioritera kompetensförsörjning som stärker konkurrenskraften i Västra Götaland. Regionutvecklingsnämnden prioriterar även internationella forsknings- och utvecklingssamarbeten. Stöd kommer exempelvis att finnas för västsvenska aktörers medverkan i EU:s ramprogram för forskning och innovation. Inte bara miljönämnden och regionutvecklingsnämnden utan även andra verksamheter inom Västra Götalandsregionen är viktiga för handlingsprogrammets genomförande. Samverkan med andra finansiärer förstärker Västra Götalandsregionens insatser. Samarbetet med Länsstyrelsen inom Landsbygdsprogrammet är ett gott exempel att båda organisationerna, och framför 8

49 allt landsbygdsutvecklingen i Västra Götaland, främjas av samarbetet. Fler strategiska samarbeten behöver utvecklas under programperioden. Uppföljning och utvärdering Handlingsprogrammet för hållbar livsmedelsförsörjning syftar till en positiv utveckling av livsmedelsbranschen men också till att ge medborgarna tillgång till goda matvaror och matvanor. Arbetet är långsiktigt men det aktuella programmet omfattar insatser under tidsperioden Varje projekt kommer att följas upp enligt praxis och kopplat till Västra Götalandsregionens modell för projektstöd. En samlad utvärdering av hela projektportföljen genomförs efter programslut. I utvärderingen ingår även en bedömning av programmets strategi och arbetssätt. Styrparametrar som kommer att följas upp är: Sysselsättningstillväxt Tillväxt i förädlingsvärde Produktivitet (förädlingsvärde per sysselsatt) Andel högutbildade Andel ekologisk produktion och konsumtion 9

50 Ärende 5

51 Regionutveckling Tjänsteutlåtande Referens Datum Diarienummer Karin Stadig Roswall RUN Till Regionutvecklingsnämnden Regionutvecklingsnämndens årsredovisning 2012 Årsredovisningen ska ge regionfullmäktige, regionstyrelsen och lokala nämnder och styrelser en sammanfattning av händelser under det gångna året och en redovisning av det ekonomiska resultatet och övrig måluppfyllelse. Grundmaterialet i årets årsredovisning är rapporterat i regionens beslutade texthanteringsverktyg Cockpit Communicator. Till årsredovisningen bifogas bilagor. Bilagor Bilaga Verksamhet Verksamhet/processperspektiv RUN 2012 Bilaga 1 Resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys RUN 2012 Bilaga 1:1 RUN:s avsättningar per Bilaga 2 Statligt finansierade projekt 2012 Förslag till beslut: Regionutvecklingsnämnden godkänner årsredovisningen för år 2012, förklarar protokollet under denna paragraf omedelbart justerat och översänder redovisningen till regionstyrelsen. REGIONUTVECKLINGSSEKRETARIATET Bertil Törsäter POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON TELEFAX E-POST Regionens Hus Box GÖTEBORG Norra Hamngatan 14 Växeln Direkt regionenshus.goteborg@vgregion.se

52 Dnr RUN Årsredovisning 2012 Regionutvecklingsnämnden

53 Sida 1(26) Datum Diarienummer RUN REGIONUTVECKLINGSNÄMNDEN Årsredovisning Sammanfattning och slutsats Regionutvecklingsnämndens arbete är inriktat på att stimulera entreprenörskap och företagande, stärka innovationer och kunskapsöverföring till små och medelstora företag, öka tillgången till riskkapital och skapa samarbeten och utveckling i företagsnätverk och kluster. Att stärka det västsvenska transportsystemet är ytterligare ett viktigt område. Att stärka utvecklingen av kompetens för ökad konkurrenskraft är ett annat centralt område. Verksamheten har en långsiktig inriktning för att skapa fler jobb. Det innebär att förändringarna mellan år eller delår inte blir dramatiska. Svängningar i ekonomin, kombinerad med strukturförändringar inom industrin och en hög arbetslöshet har ändå aktualiserat behoven av relativt snabba och mer koncentrerade insatser. En utförlig beskrivning av nämndens verksamhet finns i Bilaga Verksamhet. Nämndens verksamhet har fortgått med fortsatta ambitiösa satsningar inom de olika prioriterade områdena. Samtidigt har ett omfattande arbete med att lägga grunden för kommande års insatser gjorts genom arbetet med de program som nu kommer att fastställas under Ekonomiskt redovisar nämnden ett överskott på 9 mnkr. Nämnden behövde inte använda det disponibla egna kapitalet på grund av förseningar i planerade infrastruktur resp. IT satsningar. Därför blir resultatet väsentligt bättre än tidigare prognoser. 2. Verksamhetens övergripande uppdrag Verksamheterna inom tillväxt och utveckling; kultur, miljö och regionutveckling syftar till att skapa hållbar utveckling. Uppdraget är att ge goda livsmöjligheter för invånarna i Västra Götaland genom att skapa förutsättningar för ett rikt kulturliv, en bra miljö och ett framgångsrikt näringsliv som ger fler jobb. Regionutvecklingsnämndens (RUN) uppdrag är att besluta om fördelning av ekonomiska resurser som regionfullmäktige och regionstyrelse ställt till nämndens förfogande. Nämnden svarar även för uppdrag till utförarverksamheterna samt för uppföljning och utvärdering av uppdragen. Västra Götalandsregionen har ett ansvar för att medverka till att infrastrukturen för vägar, järnvägar och kollektivtrafik byggs ut, att utbudet av kollektivtrafik förbättras och att företag och hushåll i hela länet får möjlighet till internetuppkoppling med god kvalitet och kapacitet. Beredningen för hållbar utveckling (BHU) har till uppgift bl a att ta fram underlag för regionstyrelsens och regionfullmäktiges beslut i strategiska utvecklingsfrågor och att svara för samordningen av genomförandet av Vision Västra Götaland. Uppdragen att ansvara för investeringsplaneringen i transportinfrastruktur jämte utbyggnaden av bredband hanteras av BHU. Regionfullmäktiges beslut innebär att såväl nämndens verksamheter som beredningens

54 Sida 2(26) Datum Diarienummer RUN REGIONUTVECKLINGSNÄMNDEN aktiviteter finansieras inom regionutvecklingsnämndens budget. Regionutvecklingsnämndens verksamhet är inriktad på att medverka i genomförandet av Vision Västra Götaland. Tillväxtprogrammet är tillsammans med budgeten det viktigaste operativa dokumentet. 3. Medborgar-/Patient-/Kundperspektivet Bra Regionutvecklingsnämndens uppdrag är att arbeta för goda levnadsmöjligheter för invånarna i Västra Götaland, genom att skapa förutsättningar för ett framgångsrikt näringsliv som ger fler jobb. Utbyggnaden av infrastruktur och bredband har en mer direkt påverkan på invånarnas villkor än nämndens övriga verksamhet. De beslutade stora satsningarna på att bygga ut väg-, järnvägs- och kollektivtrafikinfrastrukturen kommer att stärka möjligheterna till snabba, säkra och miljövänliga resor inom och mellan existerande arbetsmarknadsregioner. Utbyggnaden av bredband fortsätter och är en nödvändighet för hushåll och företag. De kommersiella incitamenten för en utbyggnad av såväl fast som mobilt bredband i de mer glest bebyggda delarna av länet är mycket begränsade, vilket stärker betydelsen av den utbyggnadsstrategi som beslutats av regionstyrelsen. 3.2 Insatser för kommunikation Hemsidan är en viktig kanal gentemot medborgarna. Regionmagasinet, som gått ut till alla hushåll i Västra Götaland, lades ned våren Det innebär att det strategiska arbetet med att lyfta det regionala utvecklingsarbetet på webben till våra medborgare blir än mer angeläget. Insidan, regionens eget intranät och seminarier är andra viktiga kanaler för att öka kunskap och kännedom om regionutvecklingsarbetet för våra medarbetare. Sidorna som handlar om regionutveckling på hade i genomsnitt cirka 200 besök per dag under året. Majoriteten av besöken på vgregion.se är relaterade till hälso- och sjukvård. Några av de mest googlade begreppen/orden, som ledde till besök till regionutvecklingssidorna under året, var Västsvenska paketet, såddfinansiering, European Maritime Day, konsultcheckar och innovationsslussen. Ett exempel på en aktivitet som skett under året, är att samla statistik och fakta relaterat till Västra Götaland. Denna information låg tidigare utspridd på webbplatsen under respektive förvaltning. Nu finns en ingångssida, en statistikportal ( för att underlätta för besökarna att hitta. Ytterligare en nyhet är interaktiv statistik, som presenterar analyser, trender och statistik på ett lättillgängligt och visuellt sätt. Under året lanserades webbplatsen Genvag.nu, guide för entreprenörer, innovatörer och

55 Sida 3(26) Datum Diarienummer RUN REGIONUTVECKLINGSNÄMNDEN företagare i Västra Götaland. En viktig del av Genvag.nu är att erbjuda en samlad evenemangskalender, där aktörer har möjlighet att själva publicera relevanta evenemang som riktar sig till målgrupperna entreprenörer, innovatörer och företagare. Genvag.nu är även en del i arbetet med att utveckla kulturella näringar. Under året lanserades även en ny webbplats för Innovationssluss Västra Götaland. I Västsvenska paketet, där vi samarbetar tätt med övriga parter har det arrangerats kunskapsseminarier för medarbetare, politiker och press. I Älvrummet i Göteborg har det hållits öppet hus för allmänheten under hösten. Speciellt fokus i media har det varit vid införandet av trängselskatt vid årsskiftet, som krävt mycket kommunikationsinsatser. Sekretariatet har både arrangerat och deltagit vid olika evenemang och mässor under året. Ett av dem var European Maritime Day som hölls i maj i Göteborg, där Västra Götalandsregionen var en av värdarna. Årets final i Venture cup hölls även den i Göteborg och under Almedalsveckan ingick vi i den Västsvenska arenan tillsammans med fyra andra Västsvenska aktörer och arrangerade seminarier inom områden som Life Science, Kompetensförsörjning och hållbar tillväxt av nya maritima näringar. Vi var också en av arrangörerna av Scandinavian Maritime Conference som hölls i Norge i november. I slutet av året beslutades det att Västra Götalandsregionen går in som partner i Nobel Dialogue Week. Nästa år hålls konferensen i Göteborg, detta som ett resultat av ett nytt samarbete mellan Västra Götalandsregionen, Göteborgs Stad och Nobel Media Rättighetsfrågor Regionutvecklingsnämnden har antagit en handlingsplan för jämställd regional tillväxt, som kommer att genomföras under Genomförandet kommer att ske i bred samverkan med tillväxtfrämjande aktörer och enheten för rättighetsfrågor då vissa av åtgärderna i handlingsplanen är kopplade till den av regionfullmäktige antagna CEMR-deklarationen. Förutsättningarna för att etablera ett Center för interkulturell dialog har undersökts under året. Syftet med centrat är att samla kunskap och kompetens som kan omsättas i verksamheter som främjar demokrati, delaktighet och social sammanhållning. Insatser har gjorts för att visa, att det lönar sig med jämställdhet och mångfald. Bland annat genom projektet WorkOnBoard, vars syfte är att bidra till ökad jämställdhet och mångfald i bolagsstyrelser och i projektet All Aboard, som på ett tydligt sätt har visat mervärdet av att ta med genus- och tillgänglighetsaspekter vid utveckling av fritidsbåtar. Genom att ta in dessa aspekter i innovations- och produktutvecklingsarbetet når man en större marknad. Det sistnämnda projektet har rönt stor medial uppmärksamhet i flera länder och ett flertal fritidsbåtstillverkare har visat intresse för den utvecklingsmetod man använt sig av. Arbetet med att utveckla innovationer med utgångspunkt i mänskliga rättigheter har fortsatt med stöd från Vinnova i förstudien MR som drivkraft för innovation. Kunskapsutbyte om hur man kan arbeta med att integrera tillgänglighetsaspekter i produktutveckling har bl.a. skett

56 Sida 4(26) Datum Diarienummer RUN REGIONUTVECKLINGSNÄMNDEN med några av Japans största företag samt forskningsstiftelsen Accessible Design Foundation of Japan. I samtliga EU-program är jämställdhet, liksom miljö och integration/mångfald, ett horisontellt mål som beaktas i urval, genomförande och uppföljning/utvärdering av projekt. Krav ställs på insatser för att EU-medel skall beviljas. Insatserna följs upp löpande genom regelbunden rapportering. Inom ESF-programmet görs särskilda utlysningar med inriktning på attitydförändrande arbete inom samtliga diskrimineringsgrunder. Alla projekt i programmet ska dessutom innehålla insatser för förbättrad jämställdhet och tillgänglighet. Ett processtöd har utvecklats som stöd för projekten i arbetet med jämställdhet och tillgänglighet. 4. Verksamhets-/Processperspektivet Bra Regionutvecklingsnämndens arbete är inriktat på att stimulera entreprenörskap och företagande, stärka innovationer och kunskapsöverföring till små och medelstora företag, öka tillgången till riskkapital och skapa samarbeten och utveckling i företagsnätverk och kluster. Att stärka det västsvenska transportsystemet är ytterligare ett viktigt område. Att stärka utvecklingen av kompetens för ökad konkurrenskraft är ett annat centralt område. Verksamheten har en långsiktig inriktning för att skapa fler jobb. Svängningar i ekonomin, kombinerad med strukturförändringar inom industrin och en hög arbetslöshet har ändå aktualiserat behoven av relativt snabba och mer koncentrerade insatser I såväl de långsiktiga satsningarna, som de mer koncentrerade, har satsningen på de regionala samverkansplattformarna visat sig vara värdefulla. I bilaga Verksamhet finns en mer utförlig beskrivning av nämndens verksamhet under Med anledning av SAAB:s konkurs och pågående strukturförändringar i främst Fyrbodalsområdet pågår ett kraftfullt utvecklingsarbete med förstärkta resurser från regeringen, regionutvecklingsnämnden och EU:s regionala fond. För nämndens del främst insatser för näringslivsutveckling och förstärkning av kollektivtrafiken. Tillväxtprogrammet ligger till grund för en stor del av nämndens insatser. Under större delen året har arbetet med ett nytt program pågått; Västra Götaland 2020, som skall gälla från När det gäller satsningar på olika styrkeområden har fokus legat på att utveckla olika handlingsprogram för nämndens kommande insatser inom gröna näringar-livsmedel, energi och klimatteknik, hållbara transporter och life science. Arbetet har gjorts tillsammans med miljönämnden och för ett av programmen tillsammans med kollektivtrafiknämnden. Under hösten

57 Sida 5(26) Datum Diarienummer RUN REGIONUTVECKLINGSNÄMNDEN presenterades en utredning av maritima kluster som regionen genomfört tillsammans med Chalmers och Göteborgs universitet. Den kommer att ligga till grund för mer systematiska satsningar för utveckling av det maritima klustret i framtiden. I maj hölls dessutom EU:s årliga European Maritime Days i Göteborg. Konferensen var med 1281 deltagare från 49 länder det största EU-evenemang som hållits i Västra Götaland. Satsningarna på att stärka life science-sektorn har fortsatt under året bl a som en följd av de förslag till insatser som presenterades i Ingvar Carlssons utredning. T ex har Gothia Forum stärkts ytterligare och regionen deltar även i ett nationellt projekt för att ta fram en strategisk innovationsagenda för life science sektorn. Arbetet med att utveckla klustret Göteborg Bio har nu gått in i en ny fas efter ett par år med svårigheter att samla aktörerna. Under 2012 fortsatte arbetet med en kompetensplattform kring kunskapsförsörjning. Den första utbildnings- och arbetsmarknadsprognosen med sikte på 2020 slutfördes under året och har senare följts upp av en djupare analys med fokus på delregionala områden. Högskolelandskapet är inne i en period av omställning. Ett antal aktiviteter har ägt rum för att se om det finns förutsättningar till fördjupad samverkan eller ev samgående mellan högskolor i regionen. Syftet är att stärka konkurrenskraften i högskolesystemet i Västra Götaland. Som ett resultat av detta beslöt nämnden om ett bidrag för att utveckla två gemensamma forskningsområden mellan högskolorna i Borås och Skövde. Omfattande aktiviteter har även gjorts med anledning av aviserade stora förändringar vid SLU i Skara. Ett område med tunga satsningar är transportinfrastruktur. Inom ramen för det Västsvenska infrastrukturpaketet har en rad olika investeringar genomförts inför införandet av trängselskatten. Den nya fyrfältsvägen och det nya dubbelspåret mellan Trollhättan och Göteborg har färdigställts. Arbetet med revidering av investeringsplanerna för har påbörjats och skall pågå under I december beslöt riksdagen om inriktning, resursramar mm. Regionen har medverkat i flera olika utredningsobjekt, bl a stråkstudier för E20 respektive Vänersjöfarten. Nämndens ambitiösa satsning på utbyggnaden av bredband med fokus att förtäta fibernätet på landsbygden har påbörjats under året, men visar sig ta

58 Sida 6(26) Datum Diarienummer RUN REGIONUTVECKLINGSNÄMNDEN längre tid än beräknat i uppstarten. Sammantaget kan sägas att samtidigt som nämndens verksamhet fortgått med ambitiösa satsningar inom de olika prioriterade områdena har ett omfattande arbete med att lägga grunden för kommande års insatser gjorts genom arbetet med att ta fram de program som nu kommer att fastställas under Verksamheternas mål i verksamhets-/processperspektivet GENVÄG (Guide för entreprenörer i Västra Götaland ) är en attraktiv och välbesökt webbplats som lotsar besökaren till rätt hjälp Styrtal Utmärkt Antal aktörer som anluter sig Måltal Minst tio aktörer ska ansluta sig under första året Utfall 18 aktörer har anslutit sig hittills nya företag startas inom ramen för programmet (kvinnors företagande) under perioden Styrtal Varning Antal företag som startas under projektperioden Måltal 100 nya företag Utfall 2012 Nio företag har startats hittills. Ytterligare sex är på gång.

59 Sida 7(26) Datum Diarienummer RUN REGIONUTVECKLINGSNÄMNDEN Utvärdering av arbetet med attityder till entreprenörskap Kontigo AB har på uppdrag genomfört en utvärdering av Västra Götalandsregionens attitydfrämjande insatser inom Ungt Entreprenörskap och rapporten har legat till grund för flera rådslag med nyckelaktörer och utifrån detta görs en större översyn och nysatsning där de första insatserna sjösätts Bra under Unga utanför skolan, praktiska linjer och mindre orter på landsbygden kommer att vara föremål för nya insatser Fler kunskapsintensiva innovativa företag Styrtal OK Antal nya företag/projekt som bildas i inkubatorerna Måltal 100 nya företag/projekt under 2012 Utfall 96 nya företag/projekt under 2011, vilket är bättre än år 2010 då 70 företag/projekt bildades i inkubatorerna. Uppgift för 2012 finns ännu inte sammanställda. (Siffrorna baseras på de uppgifter som inkubatorerna senast rapporterade in i uppföljningsverktyget Fokus Analys, dvs halvår 2012 per ) Ökat intresse för FoU investeringar i små och medelstora företag Styrtal Varning Ansökningar till Västra Götalandsregionens FoU-kort Måltal Minst 80 ansökningar Utfall

60 Sida 8(26) Datum Diarienummer RUN REGIONUTVECKLINGSNÄMNDEN 67 ansökningar, dvs sämre än föregående år då 77 ansökningar kom in Ökat engagemang av västsvenska små och medelstora företag i EUs forsknings- och innovationsprogram. Styrtal OK Antal företag som ansöker om stöd inom ramen för nytt handlingsprogram Måltal Minst 4 ansökningar Utfall 3 ansökningar som Västra Götalandsregionen direkt har stött. 7 ansökningar via Europe Enterprise Network som Västra Götalandsregionen finansierar Kommentar De kvantitativa målet är nått, men ej inom ramen för nytt handlingsprogram Ta fram handlingsprogram för hur regionutvecklingsnämnden skall främja hållbara transporter, innovationer och förnyelse inom livsmedelsområdet, en betydelsefull del i de gröna näringarna i Västra Götaland, samt energi och miljöteknik I samarbetet med miljönämnden har handlingsprogram för livsmedel samt energi och klimatteknik tagits fram. I arbetet med handlingsprogrammet för hållbara transporter har förutom de två nämnderna även kollektivtrafiknämnden deltagit. Programmen skall beslutas vid respektive Bra nämnds första sammanträde år 2013.

61 Sida 9(26) Datum Diarienummer RUN REGIONUTVECKLINGSNÄMNDEN Genomföra strategiska satsningar för att främja life science i Västra Götaland. Insatserna kopplat till life science utgår från slutsatserna i utredningen som genomfördes av Ingvar Carlsson Life Science i Västra Götaland utmaningar och möjligheter (2011). Fokus har under 2012 legat på följande: Bra - Stärka förutsättningar för klinisk forskning och prövning, t ex genom satsningar på Gothia Forum för klinisk forskning och Registercentrum. - Satsningar på västsvenska styrkeområden, t ex medicinteknik genom MedTechWest och biomaterial genom Biomatcell. - Stimulera innovationer inom life science, t ex genom projektet Innovationsslussen och inkubator Sahlgrenska Science Park samt GU Holding. - Samverkan nationellt med Region Skåne, Stockholm och Uppsala i utformning av nationell life science agenda. - Positionering mot EUs forskningsprogram genom beviljade ansökningar inom systembiologi. Internationella samarbete, t ex genom Scanbalt Uppdatera maritima strategin med förankrade målbilder som skall vara förverkligade fram till 2020 Rapporten Maritima kluster i Västra Götaland togs fram under Den pekar ut maritima styrkeområden och utgör därmed en konkretisering och förtydligande av målen för satsningarna inom den maritima strategin. Bra Identifiera metoder för effektutvärdering av regionala insatser för att främja näringslivsutveckling och innovation En PM om metoder för effektutvärdering har tagits fram. OK

62 Sida 10(26) Datum Diarienummer RUN REGIONUTVECKLINGSNÄMNDEN Medverka till en hög planberedskap v g infrastrukturutbyggnad genom att initiera och genomföra olika utredningsprojekt Enheten har under året medverkat i flera olika utredningsprojekt av vilka stråkstudier för E20 respektive Vänersjöfarten särskilt kan nämnas. Bra Få med fler kommuner i den gemensamma satsningen på förtätning av fibernätet och utbyggnaden av nya anslutningspunkter Uppstarten har tagit lite längre tid än planerat men nu är 37 av länets kommuner aktiva, varav några gått hela vägen dvs tagit fram en strategi, ansökt om medel, upphandlat och genomfört utbyggnaden. Intresset från hushållen är mycket stort och det pågår fiberföreningsaktiviteter i ca 100 av Bra våra utpekade 145 bristområden. 4.5 Miljömål Under året gå igenom hur nämndens samlade arbete i samverkan med externa parter ytterligare kan förbättras vad gäller bidrag till minskad miljö och klimatpåverkan InMotion Regionutvecklingsnämndens särskilda satsning på energi, miljö och hållbara transporter avslutades 2010, men flera av de projekt som finansieras inom programmet löpte till och med Erfarenheterna från programmet ligger till grund för de nya handlingsprogrammen för hållbara transporter och energi och klimatteknik som tagits fram. Fortsatt fokus ligga på att minska beroendet av fossila energikällor och elektrifiering. Handlingsprogrammen har tagits fram i nära dialog med externa aktörer. Beslut om finansiering har getts till ett antal verksamheter och projekt under året t.ex. till: utveckling av inkubatorernas arbete med miljöinnovationer, fortsatta och förstärkta satsningar på Science Parks i Västra Götaland, miljöteknikexport, vindkraftssatsningar, förstärkning av elektromobility klustret, test och demoprojekt som t.ex. eldrivna bussar i Ale kommun. 5. Medarbetarperspektivet Antalet anställda vid regionutvecklingssekretariatet uppgår till 67 personer vid 2012-års utgång. Regionen har f n fokus på personalkostnadskontroll. Riktmärket är att personalkostnaderna inte ska öka med mer än 1,8%. Kostnadsutvecklingen följs löpande. Flera medarbetare inom sekretariatet arbetar helt eller delvis i olika projekt. Deras löner och övriga personalkostnader bokförs i respektive projekt och finns med som utfall i nämndens bokslut. Antalet personer som arbetar i projekt varierar över tid. Antalet årsarbetare varierar därför beroende på vilka insatser som är aktuella.

63 Sida 11(26) Datum Diarienummer RUN REGIONUTVECKLINGSNÄMNDEN 5.1 Verksamheternas mål i medarbetarperspektivet Sekretariatet följer regionfullmäktiges prioriterade mål i medarbetarperspektivet. Dessa mål redovisas under Regionfullmäktiges prioriterade mål M0-M Personalstruktur Könsfördelningen inom regionutvecklingssekretariatet är f n 62,7% kvinnor och 37,3% män. Sekretariatet är beroende av ett antal visstidsanställda till projekt av olika omfattning. Heltid skall vara norm och deltid möjligt. Sekretariatet har inga ofrivilliga deltidsanställningar. 5.4 Personalvolym Anställda per personalgrupp Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Sjuksköterskor, barnmorskor Undersköterskor m.fl. Läkare Tandläkare Tandsköterskor, -hygienister m.fl. Läkarsekreterare Rehabilitering och förebyggande Sjukhustekniker/labpersonal Utbildning, kultur och fritid Teknik, hantverkare Kök, städ, tvätt Administration* Summa Antal anställda vid regionutvecklingssekretariatet har minskat från 70 personer 2011, till Minskningen beror på överföring av anställda till kollektivtrafiknämnden. * Administration omfattar administrativ personal alla kategorier. 5.7 Jämställdhet och mångfald Sekretariatet har arbetat aktivt med jämställdheten och mångfaldsfrågorna under året. Kompetenshöjande insatser för chefer och medarbetaren är genomförda enligt jämställdhet

64 Sida 12(26) Datum Diarienummer RUN REGIONUTVECKLINGSNÄMNDEN och mångfaldsplanen. Ytterligare utbildning i jämställdhetsintegrering i verksamheten har planerats under året och kommer att genomföras under våren Syftet med kompetensutvecklingsinsatserna är att kvalitén i verksamhetsperspektivet och beredningarna skall öka ur ett jämställdhet och mångfaldsperspektiv och bli en naturlig del i verksamheten. 6. Övrigt 7. Ekonomiperspektivet Bra Regionutvecklingsnämnden redovisar ett överskott på drygt 9 mnkr för Anledningen till överskottet är att kostnaderna för bredband och räntor i förskotteringsprojekt blivit väsentligt lägre än beräknat. Nämnden har därmed inte heller behövt använda eget kapital på 46 mnkr som godkänts av regionstyrelsen. 7.1 Verksamheternas mål i ekonomiperspektivet RUN har inga mål utöver RF:s mål. 7.2 Ekonomiskt resultat Regionutvecklingsnämndens ekonomiska resultat 2012 summeras till + 9,1 mnkr. Nämnden hade regionstyrelsen godkännande på att använda 46,2 mnkr av det egna kapitalet under året för bredbandsutbyggnad och räntekostnader i förskotteringsprojekt. För bredbandsutbyggnaden beräknades att 45 mnkr (18 budget+27 eget kapital) skulle falla ut som kostnader för regionala beslut Så har det inte blivit. Arbete pågår i många kommuner men få har nått nivån då kostnaden skall bokas av regionen. Utfallet för bredband 2012 uppgick 7,7 mnkr. När det gäller räntekostnader i förskotteringsprojekt budgeterades 19 mnkr medan utfallet blev 4 mnkr. Detta är alltså orsaken till att nämnden redovisar ett plusresultat istället för det budgeterade resultatet på -46,2 mnkr. Närmare analys av resultatet per intäkts/kostnadsslag under Analys utfall/helårsprognos och 7.4 Eget kapital Analys utfall/helårsprognos Resultaträkning i sammandrag:

65 Sida 13(26) Datum Diarienummer RUN REGIONUTVECKLINGSNÄMNDEN Regionutvecklingsnämnden Årsvärde Utfall Budget Utfall Avvikelse Bu-utfall mnkr mnkr mnkr mnkr Statsbidrag 7,0 6,4 7,0 0,6 Övriga intäkter 14,9 1,5 11,9 13,4 Verksamhetens intäkter 21,9 7,9 18,9 14,0 Personalkostnader -46,3-41,7-44,4-4,6 Övriga bidrag -532,5-588,1-644,0 55,6 Övriga kostnader -38,3-25,5-48,2-12,8 Verksamhetens kostnader -617,1-655,3-736,6 38,2 Regionbidrag 594,2 594,2 631,9 0,0 Finansiella intäkter/kostnader 10,1 7,0 12,1 3,1 Resultat 9,1-46,2-73,7 55,3 Intäkter När det gäller intäkter så har mer intäkter kommit in än budgeten anger (+14 mnkr). Merparten av de intäkter som kommer in till regionutvecklingsnämnden avser olika EUprojekt som har mycket långa ledtider vilket försvårar bedömningen av när de faktiskt betalas ut från EU-systemet. De största posterna gäller EU-projekten SAGE (1,7mnkr), Crosstexnet (0,7 mnkr) District+ (0,9 mnkr), KUSK (1,0 mnkr), Locare (0,6 mnkr) och Transbaltic (0,5 mnkr). Ytterligare 2,6 mnkr avser projekt inom det statliga programmet Främja kvinnors företagande där utbetalning sker via Västra Götalandsregionen som i sin tur får täckning för kostnaderna via statligt anslag. Personalkostnader På personalkostnadssidan har mer kostnader förbrukats än vad som budgeterats (-4,6 mnkr). Avvikelsen har uppstått på projektkostnaderna där volymen personal varierar. Eftersom projekten varierar över tid har inte personalkostnader i projekt budgeterats. Av det totala utfallet på personalkostnader 2012 ingår knappt 6,8 mnkr i olika projekt. Det handlar dels om personal som har projektanställts för att delta/leda specifika projekt, dels om personal inom sekretariatet som delvis arbetar i pågående projekt. Vissa av projekten har EUfinansiering eller intäkter från andra organisationer medan andra finansieras genom av nämnden beslutade projektmedel. Volymen personalkostnader i projekt varierar både under och mellan åren beroende på vilka insatser som är aktuella. Jämfört med 2011 är det ökning av personalkostnader i projekt med 2,4 mnkr. Utfallet 2012 på 6,8 mnkr (enl ovan) att jämföra med motsvarande siffra 2011:4,4 mnkr. Sekretariatets personalkostnader exkl projekt lämnar ett överskott på 2,2 mnkr jämfört med budget.

66 Sida 14(26) Datum Diarienummer RUN REGIONUTVECKLINGSNÄMNDEN Personalkostnadsutfallet 2012 är 1,9 mnkr högre 2012 än 2011 beroende på ökningen i projekt. Övriga Bidrag Som alltid är regionutvecklingsnämndens största kostnadspost Övriga bidrag. Under 2012 har 532,5 mnkr i övriga bidrag bokats mot nämndens regionala anslag. Bidrag lämnas dels till organisationer i form av verksamhetsbidrag (t ex Naturbruksstyrelsen och Film i Väst) dels som bidrag i tidsbegränsade projekt. Kostnadsbokningen av projektbeslut med externa projektägare görs genom s k avsättning. När en avsättning av ett projektbeslut görs bokförs hela det beslutade beloppet även om utbetalning, mot upparbetade kostnader, sker långt senare. Projekt där inte hela bidragssumman har upparbetats återförs genom nämndes beslut. Under 2012 har 12,6 mnkr återförts och gjorts tillgängliga för nya beslut. Den stora skillnaden mellan budget och utfall när det gäller Övriga bidrag 2012 (55,6 mnkr) beror på att regionutvecklingsnämnden fick godkännande att disponera 46,2 mnkr av det egna kapitalet 2012 dels för bredbandsutbyggnad dels för räntor i förskotteringsprojekt (mer beskrivning av detta under 7.4 Eget kapital). Eftersom bredbandsutbyggnaden inte skett i den takt som förutspåddes har heller inte kostnaderna kommit i närheten av den budgeterade nivån. Totalt budgeterade 18 mnkr + 27 mnkr av det egna kapitalet för bredbandsutbyggnad medan kostnaderna 2012 endast uppgick till 7,7 mnkr. Eftersom stora aktiviteter pågår i kommunerna kommer kostnaderna att uppstå längre fram. När det gäller räntor så beräknades kostnaderna till 19 mnkr av det egna kapitalet för Partihallsförbindelsen och del av Lundbyleden/Torslandavägen. Utbetalningen för året slutade på 4,2 mnkr vilket inrymdes inom budget. Vid jämförelse av utfallet av lämnade bidrag 2012 och 2011 framgår att utfallet var knappt 117 mnkr högre Den stora differensen beror dels på minskad ram 2012 dels på nämndes stora åtagande inom infrastrukturområdet Ramminskning gjordes med 25 mnkr genom överföring till kollektivtrafiknämnde och genom sänkning av anslaget med ca 7,5 mnkr. Inom infrastrukturområdet tog nämnden i anspråk 84 mnkr av det egna kapitalet för åtgärder som Hamnbanan (55 mnkr), Utbyggnad av gång- och cykelvägar (25 mnkr) och räntor. Beslutet om gång- och cykelvägar kompletterades med 12 mnkr ur nämndes budget för året. Nämnden disponerar även ett statligt anslag som inte redovisas över regionens resultaträkning. Det statliga anslaget höjdes 2012 med 25 mnkr med anledning av omställningsbehovet i Trollhättan och Fyrbodal och omfattar därför 91 mnkr. Höjning av anslaget med 25 mnkr ligger kvar 2013 och Statligt finansierade projekt se bilaga 2. Övriga kostnader Utfallet av övriga kostnader är knappt 13 mnkr högre än budgeterat (och ca 10 mnkr lägre än 2011). Uppdelning av kostnader i övriga bidrag och övriga kostnader är svår att göra vid budgeteringstillfället. En större del budgeteras därför som bidrag eftersom det är svårt att veta

67 Sida 15(26) Datum Diarienummer RUN REGIONUTVECKLINGSNÄMNDEN vilka kostnadsslag som blir aktuella genom nämndes beslut. Utvecklingen följs dock noga under året så att den totala budgeten balanserar. Finansiella intäkter Ränteintäkter på regionkontot budgeterades till 7 mnkr medan utfallet blev 10,1. Utfallet 2012 är 2 mnkr lägre än 2011 pga ränteläget. Fördelning per verksamhet I nedanstående tabell framgår utfall och budget fördelat per verksamhet REGIONUTVECKLINGSNÄMNDEN Utfall 2012 Budget 2012 Avvikelse Finansiering: mnkr Övriga intäkter inkl statl adm 22,0 7,8 14,2 Regionalt anslag 594,2 594,2 0,0 Finansiella intäkter 10,1 7,0 3,1 SUMMA INTÄKTER 626,3 609,0 17,3 Projektmedel 286,2 316,8 30,6 varav infrastruktur/bredband 25,7 65,0-39,3 Almi företagspartner Väst AB 16,9 16,9 0,0 Västsvenska Turistrådet AB 23,4 23,4 0,0 Dalslands kanalbolag 3,3 3,3 0,0 Film i Väst AB 27,2 27,2 0,0 Naturbruksstyrelsen 119,2 119,2 0,0 Stiftelsen Stenebyskolan 8,1 8,1 0,0 Science center 15,4 15,4 0,0 Inkubatorskompetens 18,5 18,7 0,2 Medlemsavg. internationella org. 1,3 1,5 0,2 Övriga verksamhetsbidrag 51,1 53,5 2,4 Nämnd 0,8 1,6 0,8 Sekretariat 45,8 49,6 3,8 SUMMA KOSTNADER 617,2 655,2 38,0 Årets resultat 9,1-46,2 55,3 7.3 Åtgärder vid ekonomisk obalans Regionutvecklingsnämnden har ekonomisk balans och dessutom ett eget kapital som man avser att använda för bredbandsutbyggnad och räntekostnader i förskotteringprojekt längre fram.

68 Sida 16(26) Datum Diarienummer RUN REGIONUTVECKLINGSNÄMNDEN 7.4 Eget kapital Vid 2012 års ingång uppgick regionutvecklingsnämndens egna kapital till 114,3 mnkr. Merparten (87 mnkr) av medlen är avsedda för förskotteringsprojekt (Partihallsförbindelsen och del av Lundbyleden/Torslandavägen) där Västra Götalandsregionen är långivare och räntekostnaden finansieras av regionutvecklingsnämnden. 27 mnkr avses att användas för utbyggnad av bredband där regionutvecklingsnämnden har fattat ett rambeslut på 90 mnkr och 10 mnkr till Sahlgrenska Forskningsfond. Regionstyrelsen godkände 2012 disponering av drygt 46 mnkr av det egna kapitalet för räntor (19,2mnkr) och för utbyggnad av bredband (27 mnkr). Utbyggnaden av bredband har inte gått i den takt som planerat. Många kommuner har påbörjat upphandling men få har kommit till nivån att kostnaden ska bokas alt betalas ut. Projekten har långa ledtider. För regionutvecklingsnämndens del innebär det att projektet rullas framåt i tiden och kostnader kommer att uppstå under kommande år i enlighet med rambeslutet på 90 mnkr. För 2012 har knappt 7,7 mnkr bokats som kostnad för bredbandsutbyggnaden vilket tagits inom nämndens budgetram. Räntor i förskotteringsprojekt där regionutvecklingsnämnden står för kostnaden har blivit lägre än beräknat. Totalt har 4,7 mnkr belastat resultatet 2012 varav 4,2 mnkr avser Partihallsförbindelsen (inga utbetalningar för Lundbyleden/Torslandavägen). Regionutvecklingsnämnden räknar inte med att behöva nyttja eget kapital under 2013 för räntor och bredbandsutbyggnad utan dessa bedöms rymmas inom nämndens budget. Däremot kan det komma att bli aktuellt att begära eget kapital för Sahlgrenskas Forskningsfond längre fram under Bokslutsdokument och noter I Bilaga 1 redovisas resultaträkning, kassaflödesanalys och balansräkning för regionutvecklingsnämnden I Bilaga 1:1 redovisas nämndens avsättning av projektbeslut per I Bilaga 2 listas de projektbeslut 2012 som finansierats med nämndens statliga medel.

69 Sida 17(26) Datum Diarienummer RUN REGIONUTVECKLINGSNÄMNDEN REGIONFULLMÄKTIGES PRIORITERADE MÅL I VERKSAMHETSPERSPEKTIVET V13 Regionala utvecklingsinsatser ska bidra till fler jobb i Västra Götaland Styrtal Bra Antal nya arbetstilllfällen skapade i projekt och verksamheter med finansiering från Västra Götalandsregionen Måltal Utfall 3243 arbetstillfällen varav arbetstillfällen enligt indikatorer i projektredovisningar och ca 1300 arbetstillfällen i verksamheter som fått stöd av Almi, Film I Väst m fl Den redovisade uppgiften är jobb som tillkommit i projekt och verksamheter med bidrag från regionutvecklingsnämnden som redovisat indikatorn "nya arbetstillfällen", nya arbetstillfällen som skapades i inkubatorföretagen (ej alumni), nya arbetstillfällen skapade inom ramen för "Saab-paketet" samt förväntade nya arbetstillfällen i företag som fått företagsstöd. Regionutvecklingsnämndens satsningar syftar vanligtvis till att skapa långsiktiga förutsättningar för konkurrenskraft och ökad sysselsättning. Detta innebär att kortsiktiga mätningar som redovisas ovan inte ger en fullständig bild av effekterna av satsningarna. Samtidigt är det svårt att isolera de långsiktiga effekterna av regionutvecklingsnämndens satsningar Aktiviteter Merparten av regionutvecklingsnämndens satsningar bidrar till nya arbetstillfällen på kort eller lång sikt.

70 Sida 18(26) Datum Diarienummer RUN REGIONUTVECKLINGSNÄMNDEN V14 Andelen kvinnliga entreprenörer som nås av regionala stödinsatser ska öka Styrtal OK A) Andel nya företag skapade i projekt och verksamheter med finansiering av regionutvecklingsnämnden som ägs/leds av kvinnor och som avlutas år 2012 B) Andel kvinnor som fått rådgivning inom projekt och verksamheter med finansiering av regionutvecklingsnämnden och som avlutas år 2012 Måltal A) 55 procent B) 55 procent Utfall A) 54 % B) 50 % Exempel på aktiviteter Satsningar har genomförts för att främja kvinnors företagande med fokus på tjänster och tjänsteinnovationer samt på synliggörande och kunskapsspridning. T.ex. genom projekten Turn International, foqus Business, Textil och Modeinkubatorn, utvecklingscheckar m.m. För att kommersialisera och nyttiggöra idéer från medarbetare inom hälso-sjukvården pågår, bl.a. via inkubatorer och det egna initiativet Innovationsslussen. Obs, ska vi ta några av siffrorna från Innovationslusstexten ovan? Entreprenörskapskurser har startats upp och genomförts på vårdutbildningar vid Sahlgrenska Akademin. Satsningar har gjort på entreprenörer inom kulturella och kreativa näringar, turism och närproducerade livsmedel. Insatser har gjorts som resulterat i ett högt nyttjande av de vård och omsorgscheckar samt checkarna för kulturella och kreativa näringar som ställts till förfogande för Västra Götaland. Två lärkonferenser har hållits under året för att höja emötandekompetensen hos företagsfrämjande aktörer. I båda konferenserna har jämställdhets- och genusaspekter legat till grund för innehållet. Teman har varit hur vi möter morgondagens

71 Sida 19(26) Datum Diarienummer RUN REGIONUTVECKLINGSNÄMNDEN entreprenörer samt hur kvinnor och män framställs som företagare i media och vilka konsekvenser stereotyperna får för företagaren och företaget. Lärkonferenserna nådde tillsammans ett 100-tal aktörer i hela regionen. V15 Nyföretagandet ska öka, och vara jämt fördelat mellan kvinnor och män Styrtal Bra A) Antal nystartade företag per 1000 inv år B) Andel nystartade företag som har minst en kvinna i ledningen Måltal A) Ökning jämfört med senast utförda mätning B) Minst 45 procent Utfall A) År 2011 startade 11,7 företag per 1000 invånare. En ökning från 11,2 företag år B) Uppgift saknas på grund av omläggning av statistik, siffrorna kommer den 15 feb 2013 Exempel på aktiviteter Verksamhetsbidrag har getts till entreprenörskapsfrämjande aktörer som Framtidsfrön, Ung Företagsamhet, Drivhus samt entreprenörsutbildningar vid högskolorna. Satsningar har gjorts på att främja kvinnors och invandrares företagande med fokus på tjänster och tjänsteinnovationer, mentorprogram m.m. Öka tillgängligheten till den samhällsfinansierade rådgivningsservicen genom GENVÄG - Guide för entreprenörer i Västra Götaland som lanserats under 2012 Genom programmet för social ekonomi stöds utvecklingen av innovativa entreprenöriella idéer bland föreningar, kooperativ och stiftelser. Med Västra Götalandsregionens inkubatorstrategi som grund finansieras åtta inkubatorer i Västra Götaland.

72 Sida 20(26) Datum Diarienummer RUN REGIONUTVECKLINGSNÄMNDEN Stöd till en förinkubator på Gothia Innovation som drivs på kvällar och helger i syfte att få in nya grupper som är intresserade av eget företagande. V16 Regionala utvecklingsinsatser ska leda till ett breddat och hållbart näringsliv RUN kommer att arbeta aktivt med detta mål OK Styrtal A) Näringsgrenskoncentration mött med Gini-koefficienten, index B) Andel i privat sektor som är sysselsatta i små företag (1-49 sysselsatta) C) Andel sysselsatta i miljösektorn Måltal A) Minskning jämfört med senaste mätning B) 62 procent C) 1,7 procent Utfall A) 73,8 år Att jämföra med 73,9 år Dvs en liten försämring. B) 62% år 2010 (59% år 2009) C) 1,5% år Antalet sysselsatta har ökat med 2,6 procent. Men eftersom totala sysselsättningen har ökat lika mycket är andelen sysselsatta oförändrat jämfört med Exempel på aktiviteter Arbete pågår med att stärka miljöer som främjar innovation och förnyelse mellan olika branschområden och det satsas på open arena koncept på Science Parks i Västra Götaland Samverkan mellan kluster har inletts, t ex samarbetar MedTech West och Smart Textiles för att hitta nya idéer inom området medicinteknik. Ett antal gemensamma seminarier har genomförts under året som

73 Sida 21(26) Datum Diarienummer RUN REGIONUTVECKLINGSNÄMNDEN resulterat i konkreta idéer till innovationer. En utvecklingsnod för cross media har etablerats på Lindholmen SP. Samverkan mellan företag, kunskapsaktörer och samhälle som kopplar samman kompetenser inom miljö- energiområdet med kompetenser inom industrin sker bl.a. inom Innovatums satsning på Green Factory. Satsningen på produktutvecklingscheckar till näringsutövare inom de kulturella och kreativa näringarna i regionen fick god spridning och utnyttjades full ut. Arbetet med att öka turism- och besöksnäringens marknadsandel i Sverige (idag 17%) pågår genom bl.a. Västsvenska Turistrådets arbete med hållbar destinationsutveckling. Filmturismen utvecklas också genom internationell marknadsföring med anledning filmatiseringen av Camilla Läckbergs Fjällbacka deckare. Tvärsektoriella satsningar såsom t ex hållbar stadsutveckling pågår genom bl.a. Mistra Urban Futures. Utvecklingssatsningar pågår inom bl.a. vindkraft, våg- och solenergi. Genomförande programmet för socialt entreprenörskap social ekonomi. V17 Användningen av fossil energi i Västra Götaland ska minska Exempel på aktiviteter Bra InMotion Regionutvecklingsnämndens särskilda satsning på energi, miljö och hållbara transporter avslutades 2010, men flera av de projekt som finansieras inom programmet löpte till och med Erfarenheterna från programmet ligger till grund för de nya handlingsprogrammen för hållbara transporter och energi och klimatteknik som tagits fram och skall beslutas av nämnden i början av Fortsatt fokus ligga på att minska beroendet av fossila energikällor och elektrifiering. Beslut om finansiering har getts till ett antal verksamheter och projekt under året t.ex. till: utveckling av inkubatorernas arbete med miljöinnovationer, fortsatta och förstärkta satsningar på Science Parks i Västra Götaland, miljöteknikexport, vindkraftssatsningar, förstärkning av elektromobility klustret, test och demoprojekt som t.ex. eldrivna bussar i Ale kommun. Västra Götalandsregionens och kommunernas inriktning vad gäller infrastrukturutbyggnaden är att denna till stor del måste ske genom utbyggnad av järnvägsnätet och genom en förbättrad infrastruktur för kollektivtrafiken. Detta innebär utifrån dagens resmönster en tydlig jämställdhetsinriktning och en satsning på ett långsiktigt mer hållbart transportsystem.

74 Sida 22(26) Datum Diarienummer RUN REGIONUTVECKLINGSNÄMNDEN V18 Antalet resta mil i tjänsten ska minska Bra Antal körda mil med bil per årsarbetare (summan av privat bil, förmånsbil, leasingbilar samt hyrbil) Måltal 2012 Utfall 2012 Minskning med minst 10 % jämfört med 2009 Antal resta mil med flyg Minskning med minst 5 % jämfört med 2009 Antalet resta mil i tjänsten har minskat med 30% mellan 2009 och Nämnden har därmed uppfyllt målet med god marginal. Tillförlitlig statistik saknas för 2012 vilket gör att vi inte kan svara på om flygresorna har minskat. Känslan är dock att resor t tex Stockholm i betydligt högre grad görs med tåg nu än tidigare. V20 Alla verksamheter ska arbeta systematiskt med miljöledningssystem Bra Måltal 2012 Utfall 2012 Andel årsarbetare som omfattas av miljöledningssystem/miljödiplomering av totala antalet årsarbetare 75 % 75% RUN kommer att arbeta aktivt med detta mål Regionutvecklingssekretariatets personal och politikerna i regionutvecklingsnämnden erbjuds en miljöutbildning under senhösten 2011 Enligt regionutvecklingssekretariatets modell för lärande uppföljning och utvärdering bör en konsekvensanalys göras inför en programsatsning, bl.a. utifrån ett miljöperspektiv. I modellen anges också att en utvärdering alternativt djupare uppföljning av regionutvecklingssekretariatets insatser, förutom resultat och effekter, även bör innefatta arbetet med jämställdhet, integration och miljö. V21 De funktionella arbetsmarknadsregionerna ska utvidgas och sammanfogas Styrtal A) Andel sysselsatta som pendlar över en kommungräns till arbetet.

75 Sida 23(26) Datum Diarienummer RUN REGIONUTVECKLINGSNÄMNDEN OK B) Restider mellan regionala centra, viktad genomsnittlig restid dec 2012 Måltal A) Minst 35 procent B) Högst 53 minuter Utfall A) 33,4 procent år 2011 (33,6 procent 2010, 33,2 procent år 2009) B) 54 minuter (58 minuter år 2011) Exempel på aktiviteter Se bilaga Verksamhet V22 Satsningarna på infrastruktur ska vara hållbara Styrtal Bra A) Andel investeringar i kollektivtrafik, järnväg, trafiksäkerhet, miljöåtgärder samt gång- och cykelvägar i den regionala planen. B) Investeringar i cykelvägar Måltal A) 27 procent B) Enligt plan, ökning jämfört med år 2011 Utfall A) Investeringarna följer den regionala planen, dvs 27 procent. B) Investeringarna i cykelvägar har ökat Exempel på aktiviteter Se bilaga Verksamhet

76 Sida 24(26) Datum Diarienummer RUN REGIONUTVECKLINGSNÄMNDEN V24 Andelen som reser kollektivt istället för att åka bil ska öka Ingen status Huvudansvaret för målet är överfört till kollektivtrafiknämnden, men nämnden arbetar via utvecklingsarbetet inom hållbara transporter och infrastruktur för att bidra till måluppfyllelsen. Regionutvecklingsnämnden har förskotterat Norra Bohusbanan med infarten till Strömstad. Dessutom har flera viktiga utbyggnader busskörfält, förlängda plattformar, pendelparkeringar för bil och cykel - inom ramen för det Västsvenska paketet genomförts inför trängselskattens införande. Dessa initiala investeringar finansieras bl a genom bidrag från regionen. V26 Tillgängligheten till natur- och kulturturistiska anläggningar och aktiviteter ska öka, och omfatta fler perioder under året Exempel på genomförda aktiviteter Bra Västsvenska turistrådet (VTR) har natur- och kulturturism som två av fem prioriterade områden. Målet är att anläggningarnas attraktivitet och tillgänglighet ska öka Regionutvecklingsnämnden har gett Västsvenska Turistrådet ett tilläggsuppdrag att koordinera och genomföra gemensamma utvecklingsinsatser tillsammans med Västarvet, Kultur i Väst, Botaniska Trädgården och Västkuststiftelsen. Till underlag för fortsatt produkt- och affärsutveckling har bl.a. besöksundersökningar gjorts på Vitlycke Museum och Botaniska Trädgården. I samarbete med Västarvet har pilottester genomförts med fokus på kvalitet och hållbarhet i syfte att ge anläggningarna handfasta råd och förbättringsförslag. Västarvet och Turistrådet arbetar tillsammans med de kulturprodukter som utvecklats kring Akvarellmuseet, Vitlycke m.fl. En av målsättningarna är att få boendeanläggningar att se möjligheterna i kringliggande kulturprodukter vid paketering och försäljning. Tillsammans med researrangörer arbetar man med att få in fler natur- och kulturprodukter i utbudet. Löpande pressbearbetning sker också med fokus på marknadsföring av destinationen och natur&kultur. RUN finansierar projektet "Rekreativa rutter" som syftar till att öka antalet besökare genom att bidra till en samlad marknadsföring av Västra Götaland som attraktiv för vandrings- och fritidsturism RUN finansierar projektet "Tillgängligt friluftsliv" som syftar till att skapa förutsättningar för personer med funktionsnedsättning att utöva ett aktivt friluftsliv.

77 Sida 25(26) Datum Diarienummer RUN REGIONUTVECKLINGSNÄMNDEN REGIONFULLMÄKTIGES PRIORITERADE MÅL I MEDARBETARPERSPEKTIVET M02 Löneskillnaderna mellan män och kvinnor ska fortsätta minska Sekretariatet har aktivt arbeta med målet. under 2012-års löneöversynen har sekretariatet arbetat med en långsiktig lönebild som stöd för prioriteringen i löneöversyn och vid lönesättning. Lönen är en viktig parameter för att långsiktigt vara en attraktiv arbetsgivare och klara sin egen OK kompetensförsörjning. Måltal: kvinnors lön 80% i förhållande till männens. Utfallet för kvinnors lön i förhållande till männens blev 79%. M03 Oskäliga löneskillnader mellan män och kvinnor, enligt BAS, ska åtgärdas Sekretariatet har efter analys av löneskillnader enligt BAS konstaterat att inga osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män föreligger. Måltalet för sekretariatet är att alla grupper skall ha högre än regionens önskvärda medellönebild. Bra Sekretariatet uppnår målet. M04 Västra Götalandsregionen ska sträva efter en jämnare könsfördelning Sekretariatet har arbeta aktivt med målet. Vid nyrekrytering skall det underrepresenterade könet beaktas vid lika meriter. Mål : könsfördelning om 40%-60% inom alla yrken är ett långsiktigt mål som återfinns i jämställdhetoch mångfaldsplanen. Varning Totalt är könsuppdelningen 62,7% kvinnor och 37,3% män. Målet är ej uppnåt. M06 All personal med ledande befattning ska få utbildning i genuskompetent ledarskap Sekretariatet har arbeta aktivt med målet. Jämställdhet och mångfaldsutbildningar har genomförts under året. Dock har inte alla cheferna deltagit i utbildningsinsatserna under året. Ytterligare utbildning planeras till OK

78 Sida 26(26) Datum Diarienummer RUN REGIONUTVECKLINGSNÄMNDEN REGIONFULLMÄKTIGES PRIORITERADE MÅL I EKONOMIPERSPEKTIVET E01 Alla verksamheter ska ha kostnadskontroll och redovisa ekonomisk balans exklusive beviljad användning av eget kapital Regionutvecklingsnämnden har en god kostnadskontroll. För 2012 hade regionstyrelsen beviljat användning av eget kapital på 46 mnkr för räntor i förskotteringsprojekt och resp utbyggnad av bredband i regionen. Nämndens kostnader för räntor har blivit lägre än beräknat liksom kostnaderna för Bra bredbandsutbyggnaden vilket har gjort att eget kapital inte har behövt tas i anspråk (mer beskrivning under 7.4 eget kapital). Eftersom projekten rullar på kommer eget kapital att behöva användas framgent. E02 Stor restriktivitet ska gälla för användning av det egna kapitalet Regionutvecklingsnämnden har inte disponerat eget kapital under 2012 och kommer inte att göra det för bredbandsutbyggnad och räntor Däremot kan det bli aktuellt att nämnden behöver ta i anspråk 10 mnkr för Sahlgrenska Forskningsfond under Bra E03 Alla verksamheter ska öka sin produktivitet och effektivitet RUN kommer att arbeta aktivt med detta mål OK För att effektivisera och öka kvalitén i projekthanteringen inom sekretariatet pågår en översyn av ärendeprocessen inklusive införande av ett nytt ITsystem. Den nya processen och IT-systemet kommer att tas i drift våren 2013.

79 Bilaga Verksamhet Bilaga till årsredovisning RUN 2012 (Dnr ) 4. Beskrivning av VERKSAMHETSPERSPEKTIVET 2012 Stimulera nyskapande Arbetet har under året inriktats på att stimulera entreprenörskap och företagande, stärka innovationer och kunskapsöverföring till små och medelstora företag, öka tillgången till riskkapital och skapa samarbeten och utveckling i företagsnätverk och kluster. I arbetet ingår även att bidra till ökad jämställdhet och mångfald i företagande och arbetsliv. Med anledning av Saabs konkurs och pågående strukturförändringar i främst Fyrbodalsområdet pågår ett kraftfullt utvecklingsarbete med förstärkta resurser från regeringen och regionala fonden. I samband med SAABs konkurs ökade arbetslösheten snabbt i de hårdast drabbade kommunerna. En rad kraftfulla åtgärder sattes igång, vilka skulle ge snabb effekt och också bidra till långsiktig förnyelse av näringslivet. De utpekade insatsområdena var Näringslivsutveckling, Kompetens och utbildningsfrågor, Kollektivtrafik och infrastruktur samt Arbetsmarknadsåtgärder. Resultatet av arbetet under året är bl.a. att 25 nya företag har startats, det har skett 11 nya företagsetableringar, 38 företag har fått rådgivning och stöd gällande finansiering och i Innovatums inkubator finns totalt 21 företag, flera av dem med rötter i SAAB:s tidigare verksamheter. Ett prioriterat mål i Västra Götalandsregionens budget är att attrahera nationella och europeiska forskningsresurser i syfte att stärka Västra Götaland som ledande kunskapsregion. Regionutvecklingsnämndens strategi för att nå målet är att satsa på forskningsområden där Västra Götalands företag och lärosäten har kapacitet och potential att vara konkurrenskraftiga internationellt. Insatserna bygger på strategiska samarbeten mellan universitet, högskolor, företag och offentliga aktörer, sk kluster. Att påverka och medverka i nationella, europeiska och internationella forskningsprogram ingår i denna strategi. Under året har insatser främst gjorts inom områdena life science, hållbara transporter, energi, marint, textil och hållbar stadsutveckling Entreprenörskap och nyföretagande Attityder Arbetet med att främja ungt entreprenörskap och företagsamma attityder pågår systematiskt genom stöd till ett antal nyckelaktörer. Ungt entreprenörskap har bl.a. stimulerats genom EUprojektet STEPS där 120 skolor och ca lärare, studievägledare och skolledare i Västra Götaland och Halland har deltagit. Mässan framtidsfrö lockade ca 400 utställande elever och över 900 elever deltog direkt i föreningens verksamhet. Via lärarutbildningar beräknas över 1

80 elever ha nåtts av Framtidsfröns metodik. För att främja företagsamhet vid gymnasier och högskolor gavs verksamhetsstöd till Ung Företagsamhet, Drivhusen och Venture Cup. Ung Företagsamhet (UF) har utbildat över elever i att driva UF-företag och de regionala UF-mässorna har nått ca besökare. Verksamheten vid Drivhusen i Göteborg, Trollhättan, Borås och Skaraborg har bidragit till att över 400 nya företag startats. Affärsidétävlingen Venture Cup lockade ca 380 nya affärsidéer och över personer deltog i verksamheten. Venture Cups kraftigt utökade Sverigefinal avgjordes i juni 2012 i Göteborg med Västra Götalandsregionen som värd. För att öka barn och ungdomars intresse för naturvetenskap och teknik avsätts särskilda medel till sex science centers i Västra Götaland. Under 2012 genomförde Västra Götalandsregionen en uppföljning som visade att verksamheterna når uppsatta mål och håller hög kvalitet. Nyföretagande Enligt den senaste tillgängliga statistiken från Bolagsverket ser det ut som nyföretagandet har minskat under När det gäller nyföretagande hos utrikes födda har 189 nya företag startats till och med november 2012 med hjälp av Almis rådgivningstjänst för utrikes födda (IFS). Det är en minskning med 22 procent jämfört med Den särskilda satsning som Almi och Västra Götalandsregionen gör på IFS-rådgivare i Göteborgs nordöstra stadsdelar har resulterat i 24 nya företag under 2012, varav tio som startats av kvinnor. Vid rådgivningskontoret i Angered har man till och med november 2012 haft 112 klienter, varav 38 kvinnor. Regeringens satsning på att främja kvinnors företagande pågår under perioden 2011 och Västra Götalandsregionen har uppdraget att hantera affärs- och innovationsutvecklingsinsatser inom ramen för programmet. Ett exempel på utvecklingsprojekt är Turn International som syftar till att intressera företagare att satsa på internationell handel. Tio företag har fått hjälp med att utveckla sin exportmognad och förbereda sig inför en etablering på en internationell marknad. Nio av dessa företag har gått vidare med sin exportsatsning och det finns fler företag som har anmält intresse av att delta i en ny projektomgång. Ett annat exempel är projektet foqus Business. Där ha bl.a. utrikes födda kvinnor deltagit för att utveckla sina företagsidéer med resultatet att flera nya företag startats/håller på att starta. Inom programmet har det också gjorts en pilotsatsning med så kallade utvecklingscheckar för att stimulera företag som vill växa på en större inhemsk eller internationell marknad. Innovation inom hälso- sjukvården Innovationsslussen är ett projekt med syfte att stimulera medarbetare att utveckla sina idéer och innovationer samt att stödja företag med utvecklingsidéer relaterade till hälso- och sjukvården. Innovationsslussen startade 2010 och drivs som ett treårigt utvecklingsprojekt, finansierat av Vinnova och regionutvecklingsnämnden. Under året har 120 idéer kommit in och behandlats av Slussens prioriteringsråd. Av dessa kommer 65 % från kvinnor och 35% från män. 5 projekt har blivit implementerade genom att ha gått vidare till kommersialisering eller omsatts direkt inom hälso- och sjukvården. Under 2012 har ytterligare 3 sk idétransportörer rekryterats (medarbetare som arbetar med idéutveckling på sjukhusen) vilket innebär att det nu finns 12 idétransportörer kopplade till Slussen. Man har också ansökt om och beviljats drivit ett nytt Vinnovafinansierat projekt, lead-user, för att utveckla en metod där man tar fram lösningar på vardagliga problem i hälso- sjukvården i tvärdisciplinära grupper. 2

81 Social ekonomi Insatser för att stärka den sociala ekonomin genomförs i bred samverkan med de delregionala aktörerna genom Sociala Ekonomins regionala Råd (SER). Under 2012 genomfördes bl.a. en konferens med 80 deltagare (från offentlig sektor, social ekonomi och akademin) som diskuterade metoder och verktyg för att mäta social värden. Programmet Socialt entreprenörskap har totalt haft 26 beviljade projekt under programperioden Sommaren 2012 genomfördes i samverkan med Göteborgs stad en nationell konferens för svenska medlemmar i det Europeiska nätverket REVES där man diskuterade gemensamma nationella frågor som är viktiga att föra på europeisk nivå. Innovationer och förnyelse i små och medelstora företag Innovationsstöd Regionutvecklingsnämnden har under 2000-talet medverkat i uppbyggandet av inkubatorer för att stimulera tillkomsten av nya innovativa teknik och kunskapsbaserade företag. Inkubatorerna erbjuder idéer med stor tillväxtpotential tillgång till kontor, kompetens och kapital. I de nio inkubatorer som regionen stödjer finns idag drygt 200 projekt/företag, varav 96 bildades senaste året 1. Sedan 2004 har ca 260 aktiebolag lämnat inkubatorerna. Närmare 200 av dessa bolag är fortfarande aktiva och har drygt 600 sysselsatta, varav ca. 25% är kvinnor. De har en genomsnittlig omsättning på ca 5 mnkr. Kvalitetssäkring av inkubatorernas arbete sker i enlighet med Västra Götalandsregionens Inkubatorstrategi. Innovation i små och medelstora företag Science Parks i Västra Götaland (Innovatum, Lindholmen Science Park m.fl.) är en del i systemet för att stärka kunskapsöverföringen till regionens små och medelstora företag. Arbetet med att utveckla samverkan mellan Science Parks i Västsverige har fortsatt under I ett par EU-projekt drivs aktiviteter för att underlätta internationalisering. Science Parks verkar även inom Industriell Dynamik som är ett regionalt nätverk för forskningsinstituten, högskolorna och regionens industriella utvecklingsbolag. Nätverket samarbetar kring innovationssupport och koordinering av spetskompetens till företag. Under 2012 kontaktades 571 företag, över 336 utvecklingsdiskussioner genomfördes och 76 företagsfinansierade utvecklingsprojekt startades. Inom Västra Götalandsregionens forskningsprogram för små och medelstora företag - FoUkortet genomfördes två utlysningar under året. Totalt kom det in 67 ansökningar varav 35 ansökningar till FoU-kort avancerat och 32 ansökningar till FoU-kort Bas. Totalt beviljades 24 ansökningar varav 11 FoU-kort avancerat. Programmet drivs i nära samarbete med VINNOVA. FoU-kortet har under 2012 utvecklats och använts som finansieringsmodell för europeiska samarbetsprojekt inom ramen för EU-projektet CrossTexNet. Västsvenska småföretag har här getts möjlighet att tillsammans med högskolor och institut delta i europeiska forsknings- och innovationsprojekt på området smarta textilier. Företagsfinansiering Den företagsfinansiering som Västra Götalandsregionen förfogar över används i huvudsak till såddfinansiering (villkorslån), konsultcheckar samt av regionalpolitiska skäl till investeringar i stödområdet och i skärgården (bidrag). Finansieringen bidrar till företagsutveckling av 1 Siffrorna baseras på de uppgifter som inkubatorerna senast rapporterade in i uppföljningsverktyget Fokus Analys, dvs halvår 2012 per

82 nystartade teknik- och kunskapsbaserade företag och till omställningsprocesser. De regionala medlen samverkar och kompletterar andra offentliga satsningar. Finansieringen underlättar för annat kapital att gå in. Företagsfinansiering, fördelningen av beviljade stöd år 2012 Typ av företagsstöd Antal företag Finansiering, RUN, kr % Investeringsbidrag Såddfinansiering Konsultcheckar Samverkansprojekt FoU kort Kommersiell service i landsbygd Totalt % Västra Götalandsregionen är regional delägare i Almi Väst AB som erbjuder lånefinansiering till företag som passerat såddstadiet och behöver finansiering för att växa. Almis utlåning under 2012 (2011) uppgick till ca 400 mnkr (330 mnkr). De Almiägda riskkapitalbolagen Start Invest och Almi Invest Västsverige investerar i små och medelstora företag i såväl tidig kommersiell fas som i andra avgörande utvecklingsfaser. Almi Väst ansvarar även för Innovation Västra Götaland och ger rådgivning till innovatörer som behöver stöd för att om testa idéer går att förverkliga till en kommersiell innovation. Under året har ca 440 (460) nya kunder fått rådgivning och 124 (155) projekt har beviljats förstudiemedel. Styrkeområden Under 2012 har fokus legat på att utveckla handlingsprogram för regionutvecklingsnämndens insatser inom gröna näringar livsmedel, energi och klimatteknik samt hållbara transporter och life science. Utvecklingsarbetet har genomförts tillsammans med miljönämnden och inom transportområdet även tillsammans med kollektivtrafiknämnden. Arbetet har omfattat analys och nulägesbeskrivning för respektive område samt rundabordssamtal med bl.a. företag, akademi, offentliga myndigheter och andra organisationer. Programmen beslutas av regionutvecklingsnämnden i februari Västra Götalandsregionen bidrar till finansiering av fem Science Parks 2 i regionen. Science Parks utgör genom sina Open Arenas en viktig infrastruktur för att mobilisera och samla aktörer kring strategiska satsningar på styrkeområden. Under 2012 har ett fortsatt utvecklingsarbete kopplat till dessa science parks bedrivits. Dels genom medverkan i två EU finansierade Interreg 4C projekt Next Generation Science Parks och Science Parks Without Walls och dels genom ett gemensamt kommunikationsarbete mellan parkerna. Maritimt Västra Götaland är centrum för maritima aktiviteter i Sverige och hälften av den svenska maritima näringen är lokaliserad i regionen. Under 2012 blev Västra Götaland centrum för europeisk havspolitik genom den stora internationella konferensen European maritime Day 2 Johanneberg Science Park (Göteborg), Lindholmen Science Park (Göteborg), Sahlgrenska Science Park (Göteborg), Gothia Science Park (Skövde), Innovatum teknikpark (Trollhättan). 4

83 med över 1500 deltagare och ett s.k. high-level meeting med flera svenska ministrar, en EUkommissionär m.fl. Under hösten 2012 presenterade Västra Götalandsregionen utredningen Maritima kluster i Västra Götaland som utarbetats i samarbete med Göteborgs universitet och Chalmers. Energi Västra Götalandsregionens engagemang i vindkraftprojektet Power Väst fortsätter. Genom nära samverkan med näringslivet uppnås syftet att bidra till ökade affärsmöjligheter inom vindkraftssektorn. Samverkan sker även med Chalmers kring Svenskt Vindkraftstekniskt centrum och Ocean Energy Centre. Under 2012 utarbetades ett handlingsprogram för energi. Handlingsprogrammet är ett gemensamt initiativ från regionutvecklingsnämnden och miljönämnden. Hållbar kemi De fem kemiföretagen i Stenungsund har tagit initiativ till en vision om fossiloberoende Hållbar kemi 2030 vilken knyter an till Västra Götalandsregionen mål om en fossilfri ekonomi Arbetet har inletts i samverkan med en rad andra aktörer inom näringslivet, FoU och samhälle inom Kemiindustriklustret för att göra denna omställning möjlig. Klustret arbetar med fokus på förnybara råvaror, förnybara kemi- och materialprodukter, förnybara fordonsbränslen samt resurs- och energieffektivitet. Livsmedel Västra Götaland är ett jordbrukslän med en betydande livsmedelsindustri. Regionutvecklingsnämnden stödjer verksamheterna inom Livsmedel i Väst med de tre dotterbolagen AgroVäst, Food & Health Concept Center och Lokalproducerat i Väst som har över 400 producenter i sina nätverk. Det finns en stor potential för lokalproducerade livsmedel och satsningen på varumärket Smaka på Västsverige är en del i att synliggöra och tillgängliggöra dessa varor. Ett handlingsprogram för att utveckla livsmedelsnäringen i Västra Götaland har tagits fram under året. Life science Life Science är en stark näring i Västra Götaland och Sverige, med stor potential att utvecklas. Västra Götalandsregionen har sedan flera år tillbaka bedrivit ett aktivt arbete med att stärka sektorn med olika former av projekt och stöd. Under 2012 genomfördes ytterligare satsningar för att skapa förutsättningar för den kliniska forskningen och prövningen genom stöd till Gothia Forum och bidrag till en ny utredning som IVA (Ingenjörsvetenskapsakademien) kommer att genomföra vad gäller förutsättningar för klinisk forskning och prövning i Sverige. Västra Götalandsregionen har också varit aktiv i ett nationellt arbete med att ta fram en strategisk innovationsagenda inom life science för Sverige i samarbete med Stockholm, Uppsala och Region Skåne. Stöd till utpekade fokusområden såsom regenerativ medicin 3, biomaterial och medicinteknik har också fortsatt. Under 2012 har arbetet med att vidareutveckla klustret Göteborg Bio fortsatt tillsammans med Göteborgs universitet, Chalmers och Business Region Göteborg. Hållbara transporter Ett handlingsprogram för hållbara transporter har utarbetats under 2012 som en gemensam programsatsning mellan regionutvecklingsnämnden, kollektivtrafiknämnden och miljönämnden med syfte att samordna utvecklingsaktiviteter inom området. Arbetet med att 3 Forskningsområdet regenerativ medicin syftar till att återskapa fungerande organ och vävnader för att reparera en skada, t.ex odla fram nytt brosk till skadade leder. 5

84 etablera ett nationellt forsknings- och innovationscentrum för kollektivtrafikforskning slutfördes under året. Centrat (K2) etableras i Lund och Västra Götalandsregionen skall vara aktiv part och stötta regionala aktörers uppkoppling på centrat. Satsningen på forsknings- och demonstrationinfrastrukturen för aktiv säkerhet AstaZero - har förstärkts. Inom ramen för EU-projektet SAGE (Safe and Green Road Vehicles) där Västra Götalandsregionen är lead partner, har en större regional klusterstudie inom området tagits fram. Dessutom har en rad workshops och seminarier både för det regionala klustret och för internationella SAGEpartners genomförts. Hållbar stadsutveckling Mistra Urban Futures är ett center för hållbar stadsutveckling som finansieras bland annat genom MISTRA och SIDA samt ett konsortium i Västra Götaland bestående av Västra Götalandsregionen, Chalmers, Göteborgs universitet, IVL (IVL Svenska Miljöinstitutet), Göteborg stad och Länsstyrelsen. Totalt under 2012 har 17 projekt pågått inom centret. Västra Götalandsregionen har medverkat i projekten WISE - Well-being In Sustainable Cities samt KAIROS -Knowledge and tools for fair and socially sustainable cities. Under 2012 har centret genomfört 10 träffar vid sk Urban Lunches, där forskare och projekt presenterar ny fakta om hållbar stadsutveckling med ca 100 deltagare per gång och ett antal seminarium/konferenser och nätverksmöten. Hösten 2012 genomfördes en nationell tredagarskonferens Arena för hållbara städer i Göteborg, i samverkan med Delegationen för hållbara städer. Textil Tillsammans med Högskolan i Borås, företag och samhällsaktörer medverkar Västra Götalandsregionen i den 10-åriga satsningen Smart Textiles. Under 2012 gjordes en utvärdering av Smart Textiles som visade på positiva resultat. Ett område som ska stärkas är internationaliseringen av aktörer som är kopplade till Smart Textiles. Under 2012 beviljade Västra Götalandsregionen ytterligare 7 mkr till medfinansiering av Smart Textiles för En miljon av dessa medel öronmärks till att stärka Smart Textiles uppkoppling mot EU:s forsknings och innovationsprogram, även efter EU-projektet CrossTexNets slut. Turism och besöksnäring Västsvenska Turistrådet har som regionens helägda bolag uppdraget att utveckla och marknadsföra Västra Götaland som destination. Export Västsverige är ett marknadsprojekt som genom särskild regional finansiering syftar till ett ökat internationellt inresande till regionen. Västsvenska Turistrådet har även fortsatt det tidigare påbörjade utvecklingsarbetet med ett nationellt system för kvalitetssäkring av boendeanläggningar och besöksmål. Kulturella och kreativa näringar Genom handlingsprogrammet för att näringslivsutveckla kultursektorn har bl.a. ett hundratal personer fått rådgivning via Nyföretagarcentrum och 45 företag har startats. På Genväg.nu finns nu information som särskilt riktar sig till blivande entreprenörer och företagare inom kulturella och kreativa näringar. En regional konferens Ka-tziing samlade över 250 deltagare/företagare inom den kreativa sektorn. We love this product har etablerats, en säljförmedlare på webben för design, konst och konsthantverk från Västra Götaland. Filmproduktionen är en annan del i de kulturella och kreativa näringarna. Tack vare Film i Väst finns en stark infrastruktur för film med många framgångsrika företag med högkvalificerad arbetskraft i regionen. 6

85 Europeiskt samarbete inom forskning och innovation Under 2012 har EU-perspektivet vävts in i handlingsprogrammen för life science, hållbara transporter, energi samt gröna näringar livsmedel. Programmen stöttar västsvenska aktörers medverkan i europeiska och internationella samarbetsprojekt inom forskning och innovation, exempelvis genom planeringsbidrag och konsultcheckar till ansökningar, riggning, genomförande och medfinansiering av projekt. Avseende små- och medelstora företags (SMF) deltagande i europeiska forsknings- och innovationssamarbeten har Västra Götalandsregionen under 2012 direkt bidragit till två EUansökningar inom ramen för EU-projektet CrossTexNet, där västsvenska SMF, högskolor och institut deltar. Dessutom beviljade EU-kommissionen under 2012 ett projekt ERASysAPP - där Västra Götalandsregionen deltar och som bland annat syftar till att öka europeiska forsknings- och innovationssamarbeten mellan industri och forskare inom Life Science området. Västra Götalandsregionen fortsatte under 2012 att stötta European Enterprise Networks (EEN) arbete med att underlätta för SMF att delta i europeiska forsknings- och innovationssamarbeten. EEN bidrog under 2012 med att hjälpa 7 SMF med information, råd och stöd inför europeiska forsknings- och innovationssamarbeten. Under 2012 har Västra Götalandsregionen, tillsammans med universitet, högskolor och industri, arbetat med att påverka EU:s nya program för forskning och innovation, Horizon Bland annat organiserade Västra Götalandsregionen ett rundabordssamtal med representanter från västsvenska universitet, högskolor, institut och industri samt nationella och europeiska beslutsfattare, med syfte att diskutera och påverka förslaget till Horizon Ta tillvara mänskliga resurser Kompetensförsörjning I december 2009 fick Västra Götalandsregionen i uppdrag av regeringen att etablera en sk Kompetensplattform. Syftet med kompetensplattformen är att skapa förutsättningar för bättre matchning mellan arbetslivets behov och utbudet av utbildning och kompetensutveckling. Västra Götalandsregionen och kommunalförbunden har tagit fram en handlingsplan för arbetet. Under 2012 har fokus legat på följande områden: Kunskapsunderlag och analyser om kompetensbehov och arbetsmarknad En utbildnings- och arbetsmarknadsprognos för Västra Götaland med sikte på 2020 har slutförts under 2012 och följts upp av djupare analys om förutsättningar och utmaningar för långsiktig kompetensförsörjning på delregionala områden till En ny portal om statistik och fakta för regionen har skapats vilken omfattar områdena utbildning och arbetsmarknad. Västra Götalandsregionen har även samverkat med Yrkeshögskolemyndigheten (YH) i de regionala analyserna om tillgång och efterfrågan på arbetsmarknaden inom områden för YHutbildningar. Inventera och synliggöra information om utbildningsutbud inom Västra Götaland Under 2012 tog regionutvecklingsnämnden beslut om att medfinansiera utvecklingen av ett IT-verktyg för utbildningsplanering. Göteborgsregionen (GR) leder arbetet i nära samverkan med kommunalförbunden och Västra Götalandsregionen. Under första halvåret 2013 ska verktyget vara klart att tas i bruk. Verktyget syftar till att underlätta matchningen av kommande behov av kompetens inom olika områden mot dagens utbildningsproduktion och 7

86 därmed skapa förutsättningar för en proaktiv utbildningsplanering för såväl ungdoms- som vuxenutbildning. Etablera en kontinuerlig dialog med näringsliv och organisationer i Västra Götaland Arbetsmarknadsläget med många varsel har inneburit behov av arenor och samverkan. Kompetensplattformens långsiktiga samverkans- och samordningsuppdrag samt dess kunskapsunderlag har under året bidragit till arbetet kopplat till varslen i Fyrbodal och Skaraborg. Validering 4 Under året har Västra Götalandsregionen tillsammans med Meritea/GR och kommunalförbunden gjort en utredning av hur en stödstruktur för valideringsverksamhet kan utvecklas. Den har godkänts av beredningen för hållbar utveckling (BHU) och ska under 2013 utvecklas inom ramen för kompetensplattformsuppdraget. Stödstrukturen ska tjäna som plattform för samverkan mellan utbildningsanordnare, arbetslivet och arbetsmarknadens parter, vars deltagande är av central betydelse för att validering ska fungera effektivt och med hög kvalitet. Kommunikation Kompetensforum är en årlig konferens som genomförs kopplat till kompetensplattformsuppdraget. I februari genomfördes Kompetensforum i Göteborg arrangerat av Västra Götalandsregionen. Drygt 100 personer deltog vid konferensen som bl.a. tog upp frågor om matchning i praktiken, regionens attraktivitet för högutbildade och verktyg för finansiering av kompetensförsörjning. Delregionala kompetensforum har även arrangerats av kommunalförbunden i Västra Götaland under året. Insatser för att bidra till en konkurrenskraftig universitets- och högskolesektor Högskolelandskapet är inne i en period av omställning. För att klara omvärldsförändringar såsom ökade kvalitetskrav och sjunkande studentkullar söker flera lärosäten fördjupade samarbeten. Västra Götalandsregionen har under 2012 gett stöd till utvecklingen av gemensamma forskningsprogram mellan högskolorna i Skövde och Borås inom IT och hållbar design i syfte att bidra till utvecklingen av det västsvenska högskolelandskapet. Stora insatser har dessutom gjorts kopplat till Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) i Skara under 2012 med anledning av de nedskärningar och strukturförändringar som man tvingas göra med anledning av budgetpropositionen för Skara kommun, Skaraborgs kommunalförbund och Västra Götalandsregionen har tillsammans med olika näringsföreträdare gjort insatser under året för att visa på betydelsen av SLU i Skara, bl.a. för att utveckla gröna näringars kompetensförsörjning i regionen. I Västra Götaland pågår nu ett antal initiativ där många intressenter är engagerade för att stärka Skara som huvudort i SLU:s organisation. Stiftelsen Stenebyskolan får för sin verksamhet ett särskilt uppdrag av Bengtsfors kommun och Västra Götalandsregionen. Stiftelsen ska verka för att hålla samman alla de aktiviteter som finns vid skolan och utveckla en stark roll som huvudman för olika verksamheter. Samverkan ska ske med Göteborgs universitet och övriga intressenter för att understödja 4 I svensk policy har validering definierats som en process som innebär en strukturerad bedömning, värdering, dokumentation och erkännande av kunskaper och kompetens som en person besitter oberoende av hur de förvärvats (Ds 2003:23). 8

87 långsiktiga gemensamma mål med verksamheten och utvecklingen vid skolan. Regionutvecklingsnämnden har även avsatt särskilda utvecklingsmedel till stiftelsen för att utveckla forskning och förädling av råvaror lokalt, utveckla nya utbildningar och samarbetsprojekt med näringslivet. Naturbruksstyrelsen Behovsanpassade och branschspecifika utbildningar inom komvux och yrkeshögskola är av strategisk betydelse för naturbrukets kompetensutveckling. Uppdraget till naturbruksstyrelsen för 2012 avsåg särskilt utvecklingen av utbildningsorganisationen för vuxenutbildningen. Nuvarande utbildningar har allt för få studerande i förhållande till behovet inom näringarna. Ur regionens perspektiv är det därför angeläget att genom en bred samverkan uppnå en samlad eftergymnasial utbildningsorganisation som tillgodoser utbildningsbehoven. Det är angeläget att utbildningarna bedrivs i nära samverkan mellan högskola, gymnasieskolor och näringsliv för effektivt resursutnyttjande. Uppsökande verksamhet är betydelsefull för att nå människor med bristande studievana och motivation. Mångfald Några av de insatser som regionen gjort för att främja integration och mångfald börjar nu ge resultat. Ett exempel är projektet Yrkesmentorer som drivs av Rotary. Hittills har 130 adepter fått en mentor och ca tio procent av dessa har fått ett jobb som motsvarar deras yrkeskvalifikationer. Utvecklingen går också åt rätt håll när det gäller samverkan mellan kommuner, myndigheter, civilsamhälle och näringsliv för att underlätta nyanländas introduktion. Den portal, som Länsstyrelsen har utvecklat med finansiellt stöd av Västra Götalandsregionen är en av flera bidragande faktorer. Landsbygdsutveckling och regionalt serviceprogram Västra Götalandsregionen har på uppdrag av regeringen tagit fram ett regionalt serviceprogram som har till syfte att bidra till en god tillgänglighet till kommersiell och offentlig service för medborgare och näringsliv i gles-, landsbygd och skärgårdsområden. Knutet till arbetet finns ett nätverk på 160 personer från regionala, kommunala, statliga, ideella och kommersiella aktörer som informeras återkommande via nyhetsbrev och via konferenser/seminarier. Totalt har serviceprogrammet sex pågående projekt under Delregionala tillväxtprogram De nuvarande tillväxtprogrammen gäller under perioden Tillväxtprogrammen ska samordna resurser för ett hållbart tillväxtarbete. I Västra Götaland finns ett regionövergripande program och fyra delregionala program för Fyrbodal, Göteborgsregionen, Sjuhärad och Skaraborg. Kommunalförbunden ansvarar för genomförandet av de delregionala programmen förutom i Göteborgsregionen där Business Region Göteborg har ansvaret. Regionutvecklingsnämnden decentraliserar resurser till genomförandet under förutsättning att kommunalförbunden bidrar i motsvarande omfattning. En ny tillväxt- och utvecklingsstrategi som skall gälla fr.o.m håller på att tas fram. 9

88 Internationellt samarbete I maj hölls EU:s årliga havskonferens European Maritime Day i Göteborg. Konferensen var med 1281 deltagare från 49 länder sannolikt det största EU-evenemang som någonsin hållits i Västra Götaland. I samband med konferensen ordnades en allmänhetens dag som lockade tiotusentals besökare till åtskilliga programpunkter längs kajerna i Göteborg. Västra Götalandsregionen, som ledde samordningen av de övriga svenska parterna regeringskansliet och Göteborgs stad och som arbetade mycket nära EU-kommissionen i förberedelserna, kunde sätta stor prägel på både form och innehåll. Regionen har också varit värd för en rad andra internationella konferenser under året, däribland European Forum for Primary Care, SERN:s generalförsamling och Nordsjökommissionens styrelse. Brysselkontoret arbetar vidare med att bygga nätverk, bistå företrädare för Västra Götalandsregionen på besök i Bryssel, rapportera hem i aktuella frågor och arrangera olika evenemang. Kontoret är bemannat av en person på deltid, samt en praktikant. Under 2012 har kontoret ordnat program för såväl regionfullmäktiges som regionstyrelsens presidier. Kontoret har också arrangerat eller medarrangerat de svenska regionkontorens Brysselkonferens, en utställning i Europaparlamentet inför Maritime Day, seminarier under Open Days, slutkonferensen för Build with Care, en konferens om aktivt och hälsosamt åldrande, partnersök inom kultursektorn, etc. Oklarheten kring West Swedens roll består och utgör ett hinder för regionens Brysselarbete. Mycket av EU-arbetet sker genom europeiska regionnätverk, till exempel CPMR, AER, REVES och EARLALL. Den ekonomiska krisen har drabbat många av Europas regioner, vilket avspeglas i ett minskat deltagande i nätverken. Trots det spelar nätverken fortfarande en viktig roll som företrädare för regionala intressen. Västra Götalandsregionen har till följd av personskiften i regionen färre framträdande poster i nätverken än tidigare, men är fortfarande en aktiv, synlig och välkänd region i det europeiska regionsamarbetet. Arbetet i närområdet bedrivs i form av interreg-projekt, i nätverk som Göteborg-Oslosamarbetet, Den Skandinaviska Arenan och Gränskommittén och genom besöksutbyten. En högt prioriterad fråga i arbetet är att verka för bättre järnvägsförbindelser till Norge. Det utomeuropeiska arbetet är mindre i omfattning och handlar framför allt om att förbättra den västsvenska samordningen av Kina-kontakter och att undersöka möjligheterna för life science-samarbete med Indien. EU program Västra Götalandsregionen ansvarar för någon form av sekretariatsfunktion i sex EU-program av både regional, nationell och interregional karaktär. Sekretariaten är till viss del externt finansierade genom EU-medel och statliga medel. Programmen är inriktade på tillväxtfrågor och är nära kopplade till det regionala tillväxtarbetet. De utgör ett ekonomiskt verktyg som skall förstärka högt prioriterade insatser inom ramen för regionens tillväxtprogram. Västra Götalandsregionen är den enskilt största medfinansiären av EU-projekt i regionen. Under året har regionen också varit delaktig i att, utifrån tidigare fastställda ståndpunkter, påverka EU:s framtida sammanhållningspolitik på såväl europeisk som nationell nivå. 10

89 Utveckla Infrastrukturen Infrastruktur Västra Götalandsregionen har under året medverkat i flera olika utredningsprojekt av vilka stråkstudier för E20 respektive Vänersjöfarten särskilt kan nämnas. Regionfullmäktige uttalade i november att den långsiktiga inriktningen för E20s utbyggnad fortsatt är fyrfältsväg/motorväg. Mycket har också hänt vad gäller faktiska investeringar. Två infrastrukturutbyggnader som förskotterats av regionen har färdigställts. Det gäller Norra Bohusbanan med infarten till Strömstad och trafikplats Jung i Vara kommun. Trafikverket har vid årsskiftet återbetalat medel för projekten Partihallsförbindelsen och E20 Lundsbrunn Holmestad och regionens förskotteringsåtagande upphör därmed. Av stor betydelse för den regionala utvecklingen är att dubbelspåret och fyrfältsvägen mellan Göteborg och Trollhättan färdigställts. Dessutom har flera viktiga utbyggnader busskörfält, förlängda plattformar, pendelparkeringar för bil och cykel - inom ramen för det Västsvenska paketet genomförts inför trängselskattens införande. Dessa initiala investeringar finansieras bl a genom bidrag från regionen. Vidare har arbetet med att bygga ut GC-nätet med den förstärkta samfinansieringen från regionen och kommunerna nu kommit igång på allvar. I december fattade riksdagen beslut om inriktning, resursramar mm för investeringar för ett starkt och hållbart transportsystem för perioden Detta innebär bl a ett uppdrag för regionen att medverka i revideringen av den nationella planen och att upprätta förslag till, remittera och senare fastställa en utbyggnadsplan för den regionala transportinfrastrukturen. IT-bredband Regionutvecklingsnämnden har anslagit 90 mnkr med en inriktning om ytterligare 60 mnkr som tillsammans med kommunal motfinansiering om minst samma omfattning ska användas för att bygga bredband främst för att förtäta fibernätet på landsbygden. Detta är en unik lösning för landet och har skapat ett stort intresse hos både kommuner och boende (ofta samverkande i byalag). Uppstarten har tagit lite längre tid än planerat men nu är 37 av länets kommuner aktiva, varav några gått hela vägen dvs tagit fram en strategi, ansökt om medel, upphandlat och genomfört utbyggnaden. Intresset från hushållen är mycket stort och det pågår fiberföreningsaktiviteter i ca 100 av våra utpekade 145 bristområden. Regionens och kommunernas satsningar frigör också medel från det statliga landsbygdsstödet. Regionen har på förfrågan från regeringen åtagit sig att tillsammans med kommuner, organisationer, företag och andra intresserade verka för att i ökad utsträckning ta tillvara digitaliseringens möjligheter. Arbetet utgår från den nationella digitala agendan och dess fyra strategiska områden: lätt att använda, tjänster som skapar nytta, det behövs infrastruktur och IT s roll för samhällsutvecklingen. De regionala aktiviteterna handlar bl a om att kartlägga vad som redan pågår, fokusera på nyttan för medborgare och näringsliv, i samverkan skapa regionala mål och att ta fram en handlingsplan. Analys och uppföljning Kunskap om Västra Götalandsregionens utvecklingsförutsättningar kan påverka investeringar och beslut bland enskilda invånare, företag, institutioner och organisationer. Västra Götalandsregionen bidrar till att öka kunskapen om Västra Götaland genom att ta fram statistik och genomföra analyser inom områden som påverkar regionens utveckling. I detta ingår t ex kontinuerlig bevakning av arbetsmarknadsläget, det regionala konjunkturläget och 11

90 demografiska förutsättningar. Analyser för verksamhetens egna behov utgår från de frågor som direkt eller indirekt påverkar utformningen av program, insatser och projekt. Det innefattar analyser inom aktuella insatsområden, t.ex. företagande, FoU, kompetensförsörjning och infrastruktur. I samband med konferensen Forum Västra Götaland i mars publicerades Regionrapport Regionrapporten är en avstämning av utveckling och utvecklingsarbete under det senaste decenniet. Den analyserar förutsättningarna för en hållbar social, ekonomisk och miljömässig utveckling i Västra Götaland i framtiden i linje med den regionala utvecklingsvisionen Det goda livet. I samarbete med BAK Basel Economics har Västra Götalandsregionen publicerat en rapport om Västsveriges attraktivitet och hur väl inflyttarnas kompetens tas tillvara i jämförelse med 12 andra europeiska storstadsregioner. Analysen visar att Västsverige är en förhållandevis attraktiv region i ett internationellt perspektiv. Integrationen av nyanlända är dock svagare än i många av jämförelseregionerna. En rapport om högutbildades flyttningar till och från Göteborg lokala arbetsmarknad (LA) visar att Göteborgs LA har ett positivt flyttnetto för högutbildade, men trenden har varit negativ den senaste tioårsperioden. En stor del av minskningen förklaras av ökade flyttströmmar till Stockholmsregionen. Analysen visar även att allt färre nyutexaminerade flyttar till Göteborgs LA. För att följa upp hur EU 2020strategin lyckas har EU ställt upp mål inom fem områden som ska följas upp med åtta indikatorer. Sverige har utöver EU 2020 målen satt upp egna nationella mål. I en rapport redovisas hur Västra Götaland förhåller sig till målen. I juli publicerade sekretariatet en befolkningsprognos för Västra Götaland. Enligt prognosen kommer befolkningen i Västra Götaland att öka med personer till år Befolkningsökningen de närmaste åren är bl.a. ett resultat av antaganden om ökad fruktsamhet och asyl- och anhörighetsinvandring. Befolkningstillväxten är koncentrerad till Göteborgsregionen men viss tillväxt förväntas även i Sjuhärad. I Almedalen presenterades resultat från rapporten Tillverkning, tjänster och tillväxt - En ny bild av strukturomvandlingen i Västra Götaland. Av rapporten framgår bl.a. att tillverkningsindustrin har haft stor betydelse som draglok i ekonomin sedan Den sysselsättningsminskning vi erfarit inom tillverkningsindustrin kan i stor utsträckning förklaras av en tilltagande tendens till outsourcing från industri till tjänstesektor. Enligt analysen skapade tillverkningsindustrin, direkt och indirekt, ungefär lika många sysselsättningsillfällen 1985 och Under perioden har följande utvärderingsrapporter publicerats i sekretariatets utvärderingsserie: Följeforskning av Västra Götalandsregionens såddlån Under perioden har Sweco Eurofutures genomfört en följeforskning av Västra Götalandsregionens såddlån. Följeforskningen ger en i huvudsak positiv bild av såddfinansieringen enligt de mål som har satts upp. Såddlånet bedöms bidra till att nya företag etableras, till nya arbetstillfällen samt till företagens innovationsutveckling. Följeforskning av programmet Socialt Entreprenörskap Följeforskningen har pågått under perioden september 2010 till januari Följeforskaren menar att det kanske 12

91 Utvärdering av CSR Västsverige Utvärderingen lyfter att den struktur som CSR Västsverige har byggt upp förefaller ändamålsenlig och lämpad för de ändamål som verksamheten har som syfte att tillgodose. Utvärderarna lyfter bland annat fram att föreningen bör överväga att bredda sin verksamhet mot affärsstrategi tydligare än vad som hittills skett. Föreningen bör även enligt utvärderarna prioritera upp frågan om medlemsvärvning. Erfarenheter av projekt och program i Västra Götaland: En metaanalys av utvärderingar I anslutning till utformandet av en ny tillväxt- och utvecklingsstrategi har det genomförts en analys av generella lärdomar från de utvärderingar som genomförts av program, projekt och verksamheter sedan år Analysen efterfrågar en tydligare styrning av insatserna, bl.a. genom bättre målstyrning och ökad samordning mellan finansiärerna. Analysen visar att insatserna i många fall har bidragit till att skapa goda resultat för målgrupperna för insatserna. Däremot är det ofta svårt att påvisa att insatserna har bidragit till ökad tillväxt, sysselsättning och konkurrenskraft. Detta ska inte tolkas som att insatserna inte har bidragit till detta, utan snarare att utvärderingarna inte har lyckats mäta insatsernas effekter. Utvärdering av projektet Avknoppningar i Västra Götaland - De företag och uppfinnare som har tagit del av det stöd som projektet erbjudit är överlag positiva. Svagheter som lyfts i utvärderingen är bland annat att projektet inte är förankrat i hela regionen och att det finns en bristande plan för resursfördelning mellan de olika parterna. Analys av insatser för att främja attityder till entreprenörskap - de insatser som utvärderas är Ung företagssamhet, Drivhus, Framtidsfrön och projektet Emax. Några av de styrkor som utvärderarna lyfter fram är att det finns insatser i hela utbildningssystemet och att det finns en medvetenhet och vilja kring behovet av samverkan mellan aktörer. Svagheter är bland annat att styrning och målstruktur kan utvecklas och att det finns få aktörer/insatser för unga som lämnat skolan. Utvärdering av hantverkslaboratoriet - Utvärderingen visar att Hantverkslaboratoriet är på god väg att uppnå nationell status för kulturmiljöns hantverk. En av utvärderarnas rekommendationer är att Hantverkslaboratoriet arbetar fram en målgruppsanpassad kommunikationsstrategi för att bland annat nå ökad kännedom samt stärka Hantverkslaboratoriets nationella status. 13

92 Bokslutsdokument RR KF BR Bilaga 1 Regionutvecklingsnämnden Not Utfall Utfall Resultaträkning Verksamhetens intäkter Not Verksamhetens kostnader Not Avskrivningar och nedskrivningar 0 0 Verksamhetens nettokostnader Finansnetto Erhållna/lämnade bidrag spec. beslut 0 0 Erhållna/lämnade regionbidrag Årets resultat Not Utfall Utfall Kassaflödesanalys Löpande verksamhet Årets resultat Investeringsbidrag 0 0 Avskrivningar 0 0 Utrangeringar/nedskrivningar 0 0 Reavinster/-förluster sålda anläggningstillgångar 0 0 Avsättningar Obeskattade reserver (bolagen) 0 0 Kassaflöde från löpande verksamhet före förändring av rörelsekapital Förändring av rörelsekapital Ökning-/minskning+ av förråd 0 0 Ökning-/minskning+ av kortfristiga fordringar Ökning+/minskning av kortfristiga skulder Kassaflöde från löpande verksamhet Förändring av redovisningsprincip 0 0 Förändring av eget kapital 0 1 Investeringsverksamhet Investeringar 0 0 Momsjustering vid överlåtelse 0 0 Anläggningstillgångar överfört mellan enheter 0 0 Försäljningar anläggningstillgångar 0 0 Aktier och andelar 0 0 Kassaflöde från investeringsverksamheten 0 0 Finansieringsverksamhet Ökning-/minskning+ av långfristiga fordringar 0 0 Ökning+/minskning- av långfristiga skulder 0 0 Erhållna/lämnade bokslutsdispositioner 0 0 Justering för årets aktiverade investeringsbidrag 0 0 Förändring aktiekapital 0 0 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 0 0 ÅRETS KASSAFLÖDE Ingående likvida medel och kortfristiga placeringar Utgående likvida medel och kortfristiga placeringar Kontroll av årets kassaflöde Differens 5 0

93 Not Utfall Utfall Balansräkning Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar 0 0 Materiella anläggningstillgångar - byggnader och mark maskiner och inventarier pågående investeringar 0 0 Finansiella anläggningstillgångar 0 0 Summa anläggningstillgångar 0 0 Omsättningstillgångar Förråd 0 0 Kortfristiga fordringar Not Kortfristiga placeringar 0 0 Likvida medel Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital Eget kapital Bokslutsdispositioner 0 0 Årets resultat Summa eget kapital Avsättningar Bilaga 1: Skulder Långfristiga skulder 0 0 Kortfristiga skulder Not Summa skulder Summa eget kapital, avsättningar och skulder Redovisningen är upprättad enligt de anvisningar som lämnats från Västra Götalandsregionen. Anvisning bygger på kommunallagen, lagen om kommunal redovisning samt rekommendationer utfärdade av Råde kommunal redovisning Summa verksamhetens intäkter Not Summa löner Summa övriga personalkostnader Summa sociala avgifter Summa övriga kostnader, externt Summa övriga kostnader, internt Driftbidrag inom regionen till utförare, internt Summa kostnader inhyrd personal -2-3 Verksamhetens nettokostnader Not Kundfordringar, externa Övriga kortfristiga fordringar, externt Övriga kortfristiga fordringar, internt Förutbetalda kostnader, externt Förutbetalda kostnader, internt Upplupna intäkter, externt Kortfristiga fordringar Not Leverantörsskulder, externt Leverantörsskulder, internt Övriga kortfristiga skulder, externt Övriga kortfristiga skulder, internt Upplupen övertid -1 0 Upplupna semesterlöner Upplupna sociala avgifter Övriga upplupna kostnader, externt Övriga upplupna kostnader, internt Förutbetalda intäkter, externt Kortfristiga skulder Not

94 REGIONUTVECKLINGSNÄMNDEN AVSÄTTNING PROJEKT Bilaga 1: Projektnamn Diarienr. Projektägare Beslut Beslut annan BESLUT Utbet Utbet 2012 Återstår 2012 Lv 155 Bulyckemotet (Obs tillägg 0408) Göteborgs kommun / Organisatoriska förutsättningar för chefskap.goda jobb och effektiv verksamhet i kommuner Inst. för arbetsvetenskap, GU Västsvensk kraftsamling inom medicinsk teknik Chalmers tekniska högskola Entreprenörsdagen Stiftelsen Entreprenörskap Invest ICT Västra Götaland Business Region Göteborg Utveckling av Chalmers Energi Centrum Chalmers energicentrum Sannäsprojektet i Kosterhavet, standard för miljövänligt båtliv + komplettering / Göteborgs Universitet / Oceanum - Sjöfarten värld Tjörns kommun Trästad Trästad 2012 c/o Länsstyrelsen Västerbotten Praktikvärdar - Grön integration Hushållningssällskapet Väst Förstärkning av plattformen Innovatum Innovatum AB WeShare Högskolan i Skövde Etablering av Energi- och Miljötekniskt centrum på Innovatum Teknikpark Innovatum AB Odling för bioenergi, vattenmiljö och markvård Agroväst Livsmedel AB Lindholmen Science Park - utökad basfinansiering Lindholmen Science Park Fiskeområde Vänerskärgården med Kinnekulle Lidköpings kommun DISTRICT + (Interreg 4C) EU/RUN, näringsliv SUSCOD, Sustainable coastal development in practice Strömstads kommun Klimatsmart Citydistribution Business Region Göteborg AB Röhsska Gunnebo Akademien Gunnebo Slott och Trädgårdar BiMe Trucks Business Region Göteborg AB Mötesplats Vindkraftsteknik - utveckling och industrialisering Chalmers tekniska högskola Biosfärkandidatområdet Vänerskärgården med Projekt Ekoturistdestination Vänerskärgården med Kinnekulle Kinnekulle E20 etapp II Lundsbrunn-Holmestad Götene kommun /081028/

95 Projektnamn Diarienr. Projektägare Beslut Beslut annan BESLUT Utbet Utbet 2012 Återstår 2012 Tillgängligt friluftsliv Uddevalla kommun Rekreativa rutter Uddevalla kommun Handtering av CO2 i Skagerrak/Kattegat-regionen Chalmers Tekniska Högskola Kultursystem.nu Stiftelsen Gerlesborgskolan LoCaRe EU/Näringsliv IMIKASK - Intelligent mobilitet i Kattegatt - Skagerrakområdet NordDanmarks EU-kontor inspiramera - Entreprenörskap på schemat Drivhuset vid Högskolan väst Se Ut! Samarbete för Entreprenörskap i utbildningen Ung Företagsamhet Fyrbodal f3: Svenskt kunskapscentrum för förnybara drivmedel - Etapp Stiftelsen Chalmers industriteknik Utveckling av strategisk allians mellan SAFER -Mov'eo: Delproj. SMART Smart Automotive Sensing Utveckling av strategisk allians mellan SAFER -Mov'eo: Delprojekt SAFE MOVE for older drivers SAFER - vehicle and traffic safety centre at Chalmers SAFER - vehicle and traffic safety centre at Chalmers Food Port EU/Miljösekretariatet Mamas Retro Forum SKILL Utveckling Majgrunden Majornas samverkansförening Europahuset Västra Götaland Axvalla folkhögskola EV Hub - Elfordonsutvecklingsarena Innovatum AB Clean North Sea Shipping Svenskt Marintekniskt Forum Hav möter land Länsstyrelsen i Västra Götaland Framtidens produktionsledare i bygg och anläggning Chalmers tekniska högskola AB Planering av utbildning för arbetsmarknadsutveckling. En granskning av kompetensplattformen som verktyg för regional kompetensförsörjning Gruntviginstitutet, Göteborgs Universitet Grön Integration - informatör och spridning av goda exempel Hushållningssällskapet Väst Projektutveckling inom kreativa industrier i Västra Götaland - med ljud i centrum Music Development Factory AB IGS INTERMODALA-GODSTRANSPORTER-STATISTIK Fyrbodals kommunalförbund TUCAP (teknisk Utveckling Center Ambulans och Prehospital vård) Lindholmen Science Park Kvintessensen EU/ Regs Näringsliv

96 Projektnamn Diarienr. Projektägare Beslut Beslut annan BESLUT Utbet Utbet 2012 Återstår 2012 Miljöbron Miljöbron FLEXLEAN Innovatum AB Öppen förskola med tecken K-Kraft ekonomisk förening SPIK Sociala företag - partnerskap, inspiration, kooperation Sociala företag i Skaraborg CATE Cluster for Accelerator Technology Lunds Universitet Serviceutveckling på Gullholmen - förstudie Föreningen Gullholmen ACT Mötesplats för kreativ näring Innovatum AB Testmiljö för snabbladdning av elfordon Lindholmen Science Park Yrkesmentorer inom Rotary Yrkesmentorer inom Rotary Förening Provplats Göteborg Chalmers Vindkraftteknik Chalmers Tekniska Högskola, Energi och miljö Avtal avs utbyggnad av gång och cykelvägar (1) Trafikverket Utbyggnad av mötesplatser samt gång- och cykelväg på väg 747 Tönsäng/Tuvesvik Trafikverket/Orust kommun Fiskeområde Bohuslän / Fiskeområde Bohuslän, id. för / Attraktiv kust - en tillväxtfaktor i norra Bohuslän / Strömstad kommun / Clean Shipping Business Development GR Göteborgsregionens Kommunalförbund / Lindholmen Science Arena Lindholmen Science Park AB Avtal om åtgärder på Myrens bangård (Norra Bohusbanan) Trafikverket/Orust kommunn/vgr Nya Perspektiv Lantbrukarnas Ekonomi AB Lokalproducerat i Väst Lokalproducerat i Väst AB Regional Kompetensplattform Fyrbodal Fyrbodals Kommunalförbund Gränshinder för näringslivet Gränskommittén Östfold - Bohuslän/Dalsland Landsbygdsvägar Väg 1790 Borgstena+Tillägg Vägverket / Pilotcase kreativa näringar Business Region Göteborg AB Mona Lisa Chalmers Tekniska Högskola I-Nova Stiftelsen Chalmers Industriteknik Produktutvecklingscentrum - PUC IDC West Sweden AB

97 Projektnamn Diarienr. Projektägare Beslut Beslut annan BESLUT Utbet Utbet 2012 Återstår 2012 IFS Rådgivning i Angered Almi Företagspartner Väst AB Mona Lisa SSPA Sweden AB Ostindiefararen Götheborg Stiftelsen Ostindiefararen Götheborg GIFF Industry Scene Göteborgs International Film Festival Göteborgs unviversitet Inst för kost och Eventbaserad innovation - Evinn idrottsvetenskap SLU/Hästcentrum Regionalt Hästforum i Västra Götaland Föreningen Medveten Konsumtion Sverige Ekoguiden - din guide till eko, reko och vintage i V Guldkanten Guldkanten Cultural Clinik Socialt företagande och entreprenörskap med internationell utblick VER-DI Vern og verdiskapning- naturskyddsområden som resurs i hållbar utveckling Svenljunga kommun Länken till den öppna arbetsmarknaden Götene Företagskooperativ ekonomisk förening BIDs i Västra Götaland Samverkan Sävelången ekonomisk förening Blå bioteknik för hållbara innovationer, GU Göteborgs Universitet Blå bioteknik för hållbara innovationer, Chalmers Chalmers tekniska högskola BIOSUM Göteborgs Universitet, Avd för biomaterial DRIVE Lindholmen Science Park Nyskapande SME-företag i Väst Swerea IVF AB Möjlighetsstudie för etablering av marin fiskodling på svenska västkusten Vattenbrukscentrum, Göteborgs universitet COINCO North II EU/Intrastr Medverkan i utredningsarbetet angående E20 genom Västra Göta Trafikverket + 9 kommuner Smaka på Västsverige Lokalproducerat i Väst Förprojekt - Socialt entreprenörskap för lokal och regional utveckling Västergötlands Idrottsförbund Medfinansiering av räntekostnader vid förskottering av Projekt RV 27 Viared - Kråkered Borås Stad Förstudie Forum Futura Gothia Intresseförening WorkOnBoard Partnerskap för framgång Sverige AB

98 Projektnamn Diarienr. Projektägare Beslut Beslut annan BESLUT Utbet Utbet 2012 Återstår 2012 foqus Business Core AB Internationell affärsutveckling med kvinnors företagande i fokus Business Region Göteborg / EEN Samverkan för hållbar kemi Business Region Göteborg AB TrainMoS (Train Motorways of the Sea) Chalmers tekniska högskola Professur i transportekonomi och logistik Göteborgs universitet, inst. f företagsekonomi Förundersökningsprojekt Plattform för Social ekonomi Studieförbundet Vuxenskolan Väst Förstudie - Nätverk som samverkansplattform Industriellt Utvecklingscenter i Sjuhärad AB Coachning av livsmedelsföretag och gårdsbutiker som metod för att uppnå affärslogistiska förbättringar Lokalproducerat i Väst AB Destination Håverud Melleruds kommun Entreprenörspoolen Connect Väst Förstudie - Förpackningsnätverk i Västra Götaland The Packaging Arena Ekonomisk Förening Hållbar distanshandel - en förstudie Högskolan i Borås Kungsfenan Kungsfenan Enterprise Europe Network Västra Götaland Swerea IVF Transfer Väst Transfer Väst Ideell Förening Gothia Science Park Open Arena Gothia Innovation AB Ansvarstagande som drivkraft för utveckling och konkurrenskraft i Västsverige Public & Private Social Responsibility Initiative - CSR Västsverige Tillväxtgrupp Delårsboende - en studie kring våra delårsboendes behov av offentlig och kommersiell service Strömstads kommun Innovationssupport genom Industriell Dynamik till Fordonskommunerna i Fyrbodal Innovatum AB Ekopark Nordens Ark Stiftelsen Nordens Ark Centrum för Innovation och Entreprenörskap i Idéums innovationsutbildning Tekniskt nyskapande Lidköpng AB Networking Companies Networking Companies Balthazar Sinnenas verkstad / Dalénium Matena Skaraborg Science Center Framtidens entreprenörer i skolan Framtidsfrön i Väst c/o GR Utbildning Främja Entreprenörskap bland vård- och omsorgsstudenter vid Sahlgrenska Akademin Sahlgrenska Akademin, GU, enheten för Innovation och Entreprenörskap

99 Projektnamn Diarienr. Projektägare Beslut Beslut annan BESLUT Utbet Utbet 2012 Återstår 2012 Samverkan längs Göta kanal AB Göta kanalbolag Delregional samordning inom Kompetensplattform Västra Götaland Göteborgsregionens Kommunalförbund Telematics Valley Telematics Valley Företagsutveckling genom coachinsatser i nya och befintliga företag Almi Företagspartner Väst AB Flexibel utbildning för regional utveckling genom internationellt samarbete Västsvenska kontaktnätet för flexibelt lärande c/o Högskolan Väst Delregional samordning inom Kompetensplattform Västra Götaland Fyrbodals kommunalförbund Delregional samordning inom Kompetensplattform Västra Götaland Skaraborgs Kommunalförbund Industriell Dynamik Swerea IVF AB Hantverkslaboratoriet - Nationellt centrum för kulturmiljöns hantverk Hantverkslaboratoriet vid Göteborgs universitet Södra Råda gamla kyrkplats Insamlingsstiftelsen S:a Råda gamla kyrkplats Pilotprojekt för att skapa en samarbetsplattform inom metabola sjukdomar och systembiologi (MMD) GU-Holding Innovation Sjuhärad Sjuhärads kommunalförbund Mistra Urban Futures Chalmers tekniska högskola AB Kompetenscentrum Finansiering och innovationsutveckling Almi Företagspartner Väst AB Ocean Energy Centre Chalmers tekniska högskola Delregional samordning inom Kompetensplattform Västra Götaland Sjuhärads Kommunalförbund Install Hope One Last Shot - Kraftsamling för hållbar utveckling Whitespot AB Utveckling av natur- och kulturturism på Kållandsö med omgivande skärgårdar Lidköpings kommun Closer - en kraftsamling inom transporteffektivitet Closer / Lindholmen Science Park AB Design av nya marina livsmedel för ett hälsosamt åldrande Chalmers tekniska högskola Media Arena Väst Lindholmen Science Park Nationellt centrum för forskning och innovation för en kunskapsbaserad kollektivtrafik VINNOVA Medfinansiering av räntekostnader vid förskottering av utbyggnad av väg 160, delen Säckebäck - Varekil Orust Kommun Förstudie Maritimt hantverk Hantverkslaboratoriet, Göteborgs universitet

100 Projektnamn Diarienr. Projektägare Beslut Beslut annan BESLUT Utbet Utbet 2012 Återstår 2012 Vänersjöfarten i framtiden - en stråkstudie Trafikverket/RegionVärmland/VGR Utredningsinsatser för planeringsberedskap Trafikverket Avtal avs utbyggnad av gång och cykelvägar (2) Trafikverket Navet: En plattform för idétävling och socialt entreprenörskap (två beslut) Föreningen Kulturatet / Ungkubator (två beslut) OUTRO ideell förening / Regional Kompetensplattform - Skaraborgs Kommunalförbund / Skaraborgs Kommunalförbund / Social ekonomi till förorten (två beslut) Finska folkhögskolan i Göteborg / Mitt Liv - tjejer för mångfald i arbetslivet (två beslut) Mitt Liv AB (svb) / Produktions Kompetens Centrum - PKC 0-09/813-10/941-IDC West Sweden AB /101109/ Competence and Innovation node in Automotive electronics - CIA Lindholmen Science Park Innovativa finansiella lösningar för social ekonomi och lokal utveckling i Västra Götaland KGF Social Ekonomi Västra Götaland ek för Unga Ekokockar genomförande Föreningen Miljöresurs Linné Göteborgs universitet, inst. för växt och International symposium: State of Lake Vänern Ecosystem miljövetenskaper Jobbmässan Arbetsförmedlingen Clean Shipping index Non profit association Clean Shipping Index c/o A Verksamhetsstöd 2012 Företagarna i Västra Götaland Företagarna i Västra Götaland Ren kust i södra Bohuslän Orust kommun ACCSEAS - SSPA SSPA Sweden AB Ren kust i norra Bohuslän Strömstads kommun Chase Chalmers tekniska högskola ACCSEAS - Chalmers Chalmers tekniska högskola Integrering av algodling och andra biotekniska processer i ett bioraffinaderikoncept Chalmers tekniska högskola, Kemi- och bioteknik Inledande studie för analys av kostnadseffektiva val av marina bränslen, vid hårda koldioxidminskningskrav Chalmers tekniska högskola, Fysisk resursteori Förstudie klusterlogistik Falköping kommun Västra Götaland goes Milano goes Västra Götaland Svensk Form i Väst

101 Projektnamn Diarienr. Projektägare Beslut Beslut annan BESLUT Utbet Utbet 2012 Återstår 2012 MER! Design, Slöjd, Konsthantverk i Västra Götaland Stiftelsen Konsthantverkscentrum Skaraborgs Innovativa Miljö SIM Gothia Innovation AB Avknoppning Inkubatorn i Borås AB Internationell marknadsföring av Nordiska Akvarellmuseet och Västra Götalandsregionen Nordiska Akvarellmuseet Projekt VGJ 31 - Säkerställd ångloksdrift Museiföreningen Anten-Gräfsnäs järnväg Förbättrad framkomlighet Dalstorpsvägen Tranemo/TV/VGR Next Generation Science Parks (NGSP) Chalmers Teknikpark Science Parks Without Walls (SPWW) Encubator AB Science Parks Without Walls (SPWW) Gothia Innovation AB Next Generation Science Parks (NGSP) Johanneberg Science Park North Sea Region Electric Mobility Network - Framtagning av beställningsunderlag för snabbladdningsinfrastruktur Lindholmen Science Park AB Den gränsöverskridande folkhögskolan Nordiska Folkhögskolan Mångfaldsforum Högskolan Skövde Samverkan för metodutveckling inom Skankomp Lidköpings kommun Verktyg för Utbildningsplanering (VUP): Framtagande av digitalt analysverktyg inom Kompetensplattform VG Göteborgsregionens Kommunalförbund MedCoast Scandinavia MedCoast Scandinavia c/o Oslo Teknopol Göteborgs universitet, Forsknings- och Mare Novum innovationsservice ADA i Västra Götaland Business Region Göteborg Förstudie: Struktur för arbetet med lokala serviceprogram Falköpings kommun Pilotprojekt avseende kommunikation inom Kompetensplattform Västra Götaland Skaraborgs kommunalförbund ASTA Active Safety Test Area - utveckling av en ny och unik kunskaps- och testmiljö ASTA - Active Safety Test Area AB /110519/ Bolums Trädgårdar Bolums Trädgårdar ek. för / Ekoguiden - din guide till eko, reko och vintage i V G Föreningen Medveten Konsumtion Sverige Wargön Innovation Vänersborgs kommun Kvinnliga entreprenörer i Innerstaden Göteborg - förstudie Innerstaden Göteborg

102 Projektnamn Diarienr. Projektägare Beslut Beslut annan BESLUT Utbet Utbet 2012 Återstår 2012 Bredbandsstöd till Lidköpings kommun Lidköpings kommun Bredbandsstöd till Falköpings kommun Falköpings kommun Förlängning av projektet "Etablering av Drivhuset Skaraborg" Drivhuset Skaraborg På Landet - Framtidsforum Hushållningssällskapet Skaraborg Inredia - Interaktiv Utställning Tibro kommun Vattenbrukscentrum Väst - samverkan för innovation och utveckling av vattenbrukssektorn i Västra Götaland Göteborgs universitet Utökning av Produkt Utvecklings Centrum - PUC IDC West Sweden AB Maritime Inlands - past, present and Future Strengths, MARIFUS Innovatum Science Center AB Chalmers Innovation Seed Fund / Stiftelsen Chalmers Innovation / Entrepreneurial Ecosystem Summit Chalmers Entreprenörskolas Alumniförening We Love This Product - marknadsutveckling WLTP Ideell Förening Möjligheternas värld Göteborgs Tekniska College Betydelsen av båtägares beteenden för miljörelaterade innovationer SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Utveckling av utbildningar i samverkan mellan Högskolan i Skövde och SLU i Skara Sveriges Lantbruksuniversitet Kompetenscentrat SAFER Chalmers Tekniska Högskola Prövningar för svensk medicin Ingenjörsvetenskapsakademien GOTRIS II Viktoriainstitutet FLOT, Förstudie Lättviktskonstruktioner Offshoreplattformar SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Lokala finansieringslösningar Coompanion Fyrbodal Inkubationsprocess för Knowledge-based Entrepreneurship (Handelshögskolans Entreprenörsutb) GU Holding AB Sannäsprojektet i Kosterhavet, organiska miljögifter Göteborgs universitet, inst för geovet Kompetensplattform - studieförbunden i V Götaland Västra Götalands Bildningsförbund Livsviktigt Rådhuset Skara Mentorprogram för blivande och befintliga företagare med utländsk bakgrund NFC Service AB ProBiz - Kraft för tillväxt Industriellt Utvecklingscenter i Sjuhärad AB

103 Projektnamn Diarienr. Projektägare Beslut Beslut annan BESLUT Utbet Utbet 2012 Återstår 2012 Förstudie pilot flytande vindkraftverk Innovatum AB Skaraborgsprogrammet 2.0, delprogram för ökat entreprenörskap och en utvecklad IT-bransch Gothia Innovation AB Utvecklingsuppdrag till Stiftelsen Stenebyskolan Stiftelsen Stenebyskolan Skaraborgsprogrammet Högskolan i Skövde Högskolan i Skövde Med Tech West Chalmers tekniska högskola Skaraborgsprogrammet 2.0, delprogram för behovsinventering och coaching IDC West Sweden Matlandethuvudstaden Göteborg & CO Träffpunkten AB Young Farming - CAP towards Studieförbundet Vuxenskolan Västergötland Intize etablering i Trollhättan Math4Future Sociala innovationer och affärsutveckling i arbetsintegrerade sociala företag KGF Social Ekonomi Västra Götaland ek för Framtidens föreningar Coompanion Sjuhärad Affärsutveckling och utvärdering av projektet Waste Recovery i Borås - Internationella Partnerskap Högskolan i Borås Insatser för att stärka det västsvenska elektromobilitets-klustret Innovatum AB Framtidsfrön FramtidsFrön i Väst Nordiskt informationskontor Nordiskt informationskontor Ocean Energy Center Chalmers tekniska högskola Industriell Dynamik/EEN Swerea IVF AB Ecoex Business Region Göteborg AB Clean Shipping Index Clean Shipping Index AB Utveckling och demonstration av ny teknik för att utnyttja vindkraft på fartyg Chalmers tekniska högskola Lighthouse Chalmers tekniska högskola AB Miljöbron Miljöbron Vägar mot en hållbar livsmedelssektor SIK - Institutet för Livsmedel och Bioteknik Ren kust i södra Bohuslän Orust kommun Ren kust i norra Bohuslän Strömstad kommun

104 Projektnamn Diarienr. Projektägare Beslut Beslut annan BESLUT Utbet Utbet 2012 Återstår 2012 Modeinkubatorn Inkubatorn i Borås AB Vertikal för dataspelssektorn Gothia Innovation AB Ansvarstagande som drivkraft för utveckling och konkurrenskraft i Västsverige CSR Västsverige Test och demonstration av eldrivna bussar Föreningen Energiteknikcentrum Wargön Innovation Vänersborgs kommun Samverkan mellan Göteborgs Universitet och VGR inom ramen Göteborgs Universitet, Inst för kemi och för ERASysAPP molekylärbiologi Göteborgs Internationella Filmfestival - Award Göteborgs International Film Festival Swedish Maritime Day Underhållsföretagen AB Lokal för utveckling av selektiva fiskredskap och återvinning av Fiskarföreningen Norden nät och plaster Unga ekokockar Föreningen Miljöresurs Linné Stärka Nordiska Akvarellmuseet som hållbart och internationellt Nordiska Akvarellmuseet besöksmål Transfer Väst AB Transfer Väst Ideell Förening Södra Råda gamla kyrkplats Insamlingstiftelsen Södra Råda gamla kyrkplats Idéums innovationsutbildning Tekniskt Nyskapande Centrum för Innovation och Entreprenörskap i Lidköping AB Direkta sjöfartsskyttlar Chalmers tekniska högskola Plattformar för den sociala ekonomin i Västra Götaland Studieförbundet Vuxenskolan Västergötland Etablering av plattform för Sportteknologi Chalmers tekniska högskola Lindholmen Science Park - förstärkt basfinansiering Lindholmen Science Park AB Kompetensplattformar i Västra Götaland - förstärkning av Göteborgsregionens Kommunalförbund delregionala noder Kompetensplattformar i Västra Götaland - förstärkning av Skaraborgs kommunalförbund delregionala noder Kompetensplattformar i Västra Götaland - förstärkning av Sjuhärads kommunalförbund delregionala noder Kompetensplattformar i Västra Götaland - förstärkning av Fyrbodals kommunalförbund delregionala noder Johanneberg Science Park Johanneberg Science Park Stiftelsen Stenebyskolan - Utveckla forskning, utbildning och Stiftelsen Stenebyskolan samarbetsprojekt med näringslivet - CNC-projekt Steneby

105 Projektnamn Diarienr. Projektägare Beslut Beslut annan BESLUT Utbet Utbet 2012 Återstår 2012 Smart Textiles Högskolan i Borås EXIT Encubator Holdning AB Fördjupad forskningssamverkan mellan Högskolan i Skövde och Högskolan i Borås och Högslolan i Skövde Högskolan i Borås Creative Clash Skådebanan Västra Götaland /TILLT AB Visual Arena Lindholmen Lindholmen Science Park AB Socialt entreprenörskap för lojkal och regional utveckling Västergötlands Idrottsförbund Mistra Urban Futures - Hållbar Stadsutveckling Chalmers Tekniska Högskola AB CleanTech Inn VGR Teknopol AB Tilläggsplats Vänern Vänerhamnar.se ekonomisk förening Förstudie Kuvösen Innovatum AB SLU Skara framtid Rådhuset Skara Omställningskontoret / Trollhättans stad / Utökad satsning Innovatum / Innovatum Progress AB / Utbetalning av Bredbandsstöd till Tranemo kommun Tranemo kommun Utbetalning av Bredbandsstöd till Svenljunga kommun Svenljunga kommun Summa

106 Regionutvecklingsnämnden Bilaga till årsredovisning 2012 Bilaga 2 Dnr: RUN STATLIGT FINANSIERADE PROJEKT 2012 Projektnamn Diarienr Projektägare Besl dat Beviljat Kunskapscentrum Waste Refinery SP - Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Yrkeslärarvalidering Meritea / Göteborgsregionen (GR) ECOEX Business Region Göteborg AB Göteborg Bio Business Region Göteborg Projektet Eric Nordevall II Karlsborgs kommun Resenärskampen Chalmers tekniska högskola CCSHIP PRE Svenskt Marintekniskt Forum Skaraborgsprogrammet 2.0, delprogram för ökat entreprenörskap och en utvecklad ITbransch Gothia Innovation AB Skaraborgsprogrammet Högskolan i Skövde Högskolan i Skövde Etableringsstöd life-science (Life Science, Foreign Direct Investment ) Business Region Göteborg REKS Regional nöt- och lammköttsproduktion - en tillväxtmotor Sveriges Lantbruksuniversitet Kraftsamling Smarta Nät, år SP - Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Besöksmålsutveckling vid Karlsborgs fästning Karlsborgs Turism AB Skandinaviskt kompetensutvecklingsnätverk Nätverk Westum MILANO IDC West Sweden AB kronor Omställningskontoret / Trollhättans stad / Insatser för att förbättra kollektivtrafiken med anledning av situationen för före detta SAABanställda Västtrafik HyperBus Västtrafik AB Näringsutveckling lokala producenter Västarvet Göteborgs Kulturkalas Göteborg & Co Utökad satsning Innovatum / Innovatum Progress AB / Biomatcell Biomatcell, Sahlgrenska akademin Fashion, Function, Future F: Högskolan i Borås Lighthouse Chalmers tekniska högskola COSMO - cooperative systems for sustainable mobility and energy effiency Lindholmen Science Park API Federation Lindholmen Science Park Johanneberg Science Park Johanneberg Science Park Gothia Forum för klinisk forskning Gothia Forum Insatser för att förbättra kollektivtrafiken med anledning av situationen för före detta SAABanställda Västtrafik AB Summa

107 Ärende 6

108 Näringslivsenheten Tjänsteutlåtande Referens Datum Diarienummer Marie Sjövall RUN Till Regionutvecklingsnämnden Ny utlysning avseende affärs- och innovationsutvecklingsinsatser inom programmet Främja kvinnors företagande Västra Götalandsregionen har av Tillväxtverket, som är nationell samordnare för programmet, fått i uppdrag att fördela kr till regionala insatser för att främja kvinnors företagande under Medlen kan fördelas till projekt under hela programperioden, dvs längst till och med Av medlen får användas för att skapa en arena för lärande och erfarenhetsutbyte om kvinnors företagande som riktar sig till företagsfrämjande aktörer i regionen. Under 2013 föreslås en utlysning under perioden 4 februari till 4 mars. Om inte hela potten fördelas då, föreslås ytterligare utlysningar och att beslut tas löpande under året. Eftersom krav finns från Tillväxtverket på att ca 60 procent av insatserna under hela programperioden ska riktas till kvinnor som driver företag, har vi hittills inte uppnått målet på 100 nya företag inom programperioden Därför föreslås att vi i årets första utlysning väljer att prioritera projekt som riktar sig till kvinnor som vill starta företag eller kvinnor som vill utveckla en innovativ idé (målgrupp 2 och 3) och att minst 50 procent av deltagarna i de projekt som får tilldelning omfattar dessa målgrupper. Enligt Tillväxtverkets mål ska 75 procent av projektdeltagarna i målgrupp 2 eller 3 antingen starta företag under projektperioden eller inom tre år från avslutat projekt. Vi föreslår också att försöket med utvecklingscheckar fortsätter under hela programperioden och att en miljon kronor avsätts för ändamålet under Information om programmet och kommande utlysningar kommer att läggas ut på regionens hemsida och på Genväg.nu. Vi kommer också att besöka kommunalförbunden och BRG, och informera om programmet i samband med att de träffar näringslivsansvariga i medlemskommunerna. Övriga aktörer blir informerade via e-post. Pressmeddelande kommer också att gå ut. Bedömning och urval av ansökningar sker i samråd med den regionala referensgrupp som bildades vid den senaste utlysningen 2011 och utifrån de kriterier som Tillväxtverket tagit fram. Förslag till beslut: Regionutvecklingsnämnden beslutar: Att fördelas till affärs- och innovationsutvecklingsinsatser med fokus på målgrupp 2 och 3 Att 1 miljon kronor avsätts till försöket med utvecklingscheckar, enligt tidigare förslag Att högst kronor används för att öka kunskaperna om kvinnors företagande hos företagsfrämjande aktörer REGIONUTVECKLINGSSEKRETARIATET Bertil Törsäter Agneta Mårdsjö POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON TELEFAX E-POST Regionutvecklingssekretariatet Box GÖTEBORG Norra Hamngatan 14 Telefonist !Ange e-postadress

109 Ärende 7

110 Näringslivsenheten Tjänsteutlåtande Referens Datum Diarienummer Sophia Litsne RUN Till Regionutvecklingsnämnden Medel till innovationer och kapitalandelslån Västra Götalandsregionen har under många år målmedvetet satsat på att stödja innovationer och stöd till företag i tidiga skeden tillsammans med Almi inom ramen för Innovation Västra Götaland. Uppfinnare och andra kan få ett innovationsbidrag på högst kr från Almi. För innovationer med större teknikhöjd kan bidrag fås på upp till kr för nyhetsgranskning, marknadsundersökning och liknande från Västra Götalandsregionen. Regionutvecklingsnämnden har sedan 2004 erbjudit s.k. kapitalandelslån till nystartade företag inom inkubatorerna. Syftet med satsningen är att medverka till att utveckla fler nya kvalificerade teknik- och kunskapsbaserade företag med internationell konkurrenskraft. I riktigt tidiga skeden är ofta kapitalandelslånet avgörande för att få in annat kompletterande kapital, vilket är en förutsättning för att bolagen ska kunna fortsätta att utvecklas. Inkubatorer och entreprenörskolor med inkubatordel kan låna upp till kr för att tillföra ägarkapital i inkubatorsbolag som är i behov av finansiering för produktutveckling eller inledande marknadsföring. Hittills har 20 mnkr avsatts till kapitalandelslån från RUN. Behov finns att nu tillföra ytterligare 5 mnkr. Investeringarna sker i mycket tidiga skeden och det tar lång tid innan eventuell exit sker. Av de 78 bolag som fått del av lånen sedan 2004 har sju exit skett vilket gett ca 1,7 mnkr. Tjugotvå lån har avskrivits p.g.a. ombildningar eller konkurser. Nuvarande värde på resterande lån är ca. 14,7 mnkr. Regeringen har på senare år uppmärksammat på behovet av utvecklingskapital i tidiga skeden. Sammanslagningen av Almi och Innovationsbron är bl.a. en åtgärd för att, förutom att underlätta och förenkla för enskilda företagare, även stärka möjligheterna till utvecklingskapital i tidiga skeden. Under 2013 kommer en utvärdering av satsningen att göras. Förslag till beslut: Regionutvecklingsnämnden beslutar att av i budgeten avsatta medel för finansiering i tidiga skeden avsätta högst kr för Innovationer och kapitalandelslån för 2013 från det statliga anslaget. REGIONUTVECKLINGSSEKRETARIATET Bertil Törsäter Agneta Mårdsjö POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON TELEFAX E-POST Regionens Hus Box GÖTEBORG Norra Hamngatan 14 Växeln regionenshus.goteborg@vgregion.se

111 Ärende 8

112 Näringslivsenheten Tjänsteutlåtande Referens Datum Diarienummer Bo Öster RUN Till Regionutvecklingsnämnden Ansökan om medel till projektet: Möten för tillväxt Sökanden: Västsvenska Turistrådet AB Sökt belopp: för 2013 kr Projektperiod: Projektinnehåll: Att stärka Västra Götaland som en ledande forsknings- och kunskapsregion och bidra till besöknäringens utveckling genom utbildning och stöd till kommunala och regionala verksamheter samt högskolor och företag i rollen som värvare och arrangörer av möten och konferenser. Förslag till beslut: Regionutvecklingsnämnden beslutar att av regionala utvecklingsmedel avsätta högst kr för medfinansiering av projektet Möten för tillväxt under perioden Satsningen kommer fr.o.m. år 2014 att inrymmas i det ordinarie anslaget för Västsvenska Turistrådet Motivering: Västsvenska Turistrådet ska som projektägare leda arbetet med att stärka lokala och regionala aktörer i arbetet med att värva möten och konferenser. En affärsplan för mötesindustrin antogs 2010 med målet att det inom fem år skall finnas väl fungerande Convention Bureauer (CVB) - organisationer som enligt nationell och internationell modell hjälper potentiella lokala värdar att bjuda in till möten på den egna orten. Idag finns dessa i Göteborg, Borås/Sjuhärad, Skövde/Skaraborg. Dessutom under uppstart i Trollhättan/Vänersborg/Dalsland och Uddevalla/Bohuslän. Målgrupper kommer främst att vara kommunala och delregionala värdar som verkar för att värva möten. Möte för tillväxt ska skapa en ökad förståelse för mötets betydelse för den egna verksamheten, forskningen och företaget. Dessutom som ett viktigt bidrag till det regionala målet om Västra Götaland som ledande besöksregion. REGIONUTVECKLINGSSEKRETARIATET Bertil Törsäter Agneta Mårdsjö POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON TELEFAX E-POST Regionutvecklingssekretariatet Box GÖTEBORG Norra Hamngatan 14 Telefonist

113 FÖRSLAG REGIONUTVECKLINGSSEKRETARIATET BESLUT Näringslivsenheten Till Västsvenska Turistrådet Box Göteborg Webbadress: e-postadress till kontaktperson hos sökanden: Dnr RUN Medel till Möten för tillväxt. Beslut Regionutvecklingsnämnden beslutar att av regionala utvecklingsmedel avsätta högst kronor för medfinansiering av Möten för tillväxt. Satsningen kommer fr.o.m. år 2014 att inrymmas i det ordinarie anslaget för Västsvenska Turistrådet Beslutet gäller under förutsättning att de villkor som anges i villkorsbilagan uppfylls. Projektperiod Projektet medfinansieras under perioden från och med till och med Slutredovisning av projektet ska ske inom två månader från projektets slutdatum. Redovisning och utbetalning Slutredovisning av projektet ska ske senast två månader efter slutdatum enligt ovan för projektet. Resultatet av projektet, dvs. utfallet av valda indikatorer ska ingå i slutredovisningen. Utbetalning av medel motsvarande Västra Götalandsregionens finansieringsandel av projektkostnaderna sker efter det att projektägaren lämnat rekvisition med redovisning av nedlagda kostnader. Rekvisition ska lämnas minst en gång per halvår. Läges- respektive slutrapport av projektets verksamhet ska lämnas vid del- respektive slutrekvisition. Kontaktperson Västra Götalandsregionens kontaktperson är Bo Öster. Anknytning till Vision Västra Götaland Projektet anknyter till Vision Västra Götaland genom att bidra till utmaningen att Västra Götaland ska bli och långsiktigt behålla positionen som Skandinaviens mest besökta turismregion. Anknytning till tillväxtprogram Projektet ligger inom ramen för programområde stimulera nyskapande i tillväxtprogrammet med kultur-, besöks- och upplevelsenäring som utpekat regionalt styrkeområde.

114 Dnr RUN Syfte 1. Att stärka regionen som en ledande forsknings- och kunskapsregion 2. Att stärka lokala och delregionala investeringar som syftar till att utveckla mötesindustrin 3. Att bidra till att Västra Götaland blir landets mest välbesökta region Mål Projektet ska med fler arrangerade möten bidra till att uppfylla övergripande regionala mål om långsiktigt stärkt ekonomi, främja innovationer, utveckla humankapitalet, minskad miljöpåverkan och stimulera internationellt samarbete. Inom 1-3 år efter en första kontakt ska 1/3 av dessa ha resulterat i en inbjudan till ett nationellt eller internationellt möte för minst 50 deltagare. Projektet förväntas under en femårsperiod medverka till närmare 2000 kontakter med resultatet 600 inbjudningar. Målgrupp Kommunala och delregionala värdar som verkar för att värva möten Västra Götalandsregionens verksamheter Högskolor och myndigheter Arbetssätt och verksamhetsbeskrivning Västsvenska Turistrådet ska som projektägare leda en styrgrupp och delregionala referensgrupper. För att få en samlad kunskap görs en regional inventering av ämnesområden och kluster samt konsekvensanalyser av fattade beslut och verksamhetsplaner. Information tas fram för utbildning av nyckelpersoner och förståelse för värdet av att värva möten. Inom projektet ska en databasmodell tas fram som kommer att underlätta arbetet med att skapa en gemensam infrastruktur för mötesarrangemang och integrering i olika verksamheter i regionen. Projektet är femårigt och syftar till att bygga en stabil och hållbar kultur kring att det är bra och viktigt att bjuda in till möten. Genom att det bjuds in till och genomförs fler möten runt om i regionen skapas en bättre möjlighet att få besöksnäringens leverantörer, teknikleverantörer, transportörer, högskolor, forskningsinstitutioner, privata forskningsintensiva och innovationsintresserade företag och många andra att se den ekonomiska och den intellektuella nyttan av att möten genomförs nära den egna verksamheten. Förväntade indikatorer inom projektperiodens ram Resultatindikatorer Kvinnor Män Totalt Antal producerade BID/kongressanbud av regionens Convention Bureauer under fem år 200 Antal vunna BID/kongressanbud av regionens Convention Bureauer under fem år 50 Aktivitetsindikatorer Antal företag och organisationer som får kvalificerad rådgivning 150 Antal företag som deltar i marknadsutveckling/internationalisering 150 Övriga resultat Inför och under varje möte engageras ett antal företag, organisationer och forskare. Normalt är företag engagerade som leverantörer till kongresser. Det antal företag som deltar som utställare, föredragshållare eller värdar på annat sätt varierar men är ofta en av de bidragande orsakerna till att mötet hamnar i Västra Götaland.

115 Dnr RUN Miljö Regionens anläggningar är i flera fall världsledande på att genomföra möten med minimal miljöpåverkan. Flera av de möten som arrangeras tack vare projektet kommer sannolikt att ha miljö som tema vilket bidrar till ökade kunskaper om miljöfrågor. Jämställdhet Projektet kommer aktivt att verka för att främja jämställdhet både inom projektets arbetsgrupp och de olika referensgrupper som bildas kring projektet. Inom projektarbetet kommer det också att vara ett medvetet ställningstagande att verka för jämn könsfördelning i de kontakter som tas med potentiella lokala värdar för möten. Förhoppningen är att detta på sikt ska leda till att lika många män som kvinnor kommer att stå som värdar för möten i regionen. Integration Många utrikesfödda medborgare har i sitt hemland varit aktiva i olika nätverk som har kopplingar till nätverk i Västra Götaland. Genom att aktivt hjälpa dem att bjuda in och använda sina befintliga nätverk kan integrationen effektiviseras med minskat utanförskap. Kostnader och finansiering Stödberättigade kostnader kr År 2013 År 20 År 20 Totalt Lönekostnader (2 tjänster) Resor, möten Övrig kommunikation (tel, porto, datakommunikation osv) Marknadsföring (trycksaker osv) Administration, referensgrupper, medlemsavgifter Investeringar; Databas/statistik Övrigt 0 Summa totala kostnader Finansiering kr År 2013 År 20 År 20 Totalt Offentlig kontantfinansiering Kr % Västra Götalandsregionen Offentlig direktfinansiering Västsvenska Turistrådet Total offentlig finansiering Total privat finansiering Summa total finansiering REGIONUTVECKLINGSNÄMNDEN Birgitta Losman Bertil Törsäter

116 Ärende 9

117 FoUU-enheten Tjänsteutlåtande Referens Datum Diarienummer Anders Carlberg/Kristina Käck RUN Till Regionutvecklingsnämnden Ansökan om medel till projektet: Kraftsamling Smarta nät 2013 Sökanden: SP, Sveriges tekniska Forskningsinstitut Sökt belopp: kr Total projektkostnad: kr Projektperiod: Tidigare beviljat stöd: Projektet har tidigare av regionutvecklingsnämnden beviljats kr under perioden Projektinnehåll: Projektets övergripande syfte är att stimulera innovation och nya marknader inom användarsidan (Demand Side Management) av smarta nät i Västra Götaland och att därigenom bidra till både ekonomisk utveckling och minskad klimatpåverkan. Arbetet under 2013 kommer att fokusera på fortsatt etablering av ett nationellt kunskapscentrum kring frågor som rör användarnas roll i framtidens energisystem, med tyngdpunkt i Västsverige. En viktig del i arbetet med kunskapscentrum är internationalisering. En annan central del i projektet är fokusering kring aktörsgemensamma samverkansobjekt/ demonstrationsarenor. Parterna i Kraftsamling Smarta Nät har tagit fram en plan för arbetet i (minst) 4 stycken samverkansobjekt under Förslag till beslut: Regionutvecklingsnämnden beslutar att av regionala utvecklingsmedel avsätta högst kr för medfinansiering av projektet Kraftsamling Smarta nät 2013 under perioden Motivering: Ansökan avser det tredje året av tre för Kraftsamling Smarta nät som startades med stöd från InMotion och miljönämnden. Ett kunskapscentrum och demonstrationsarenor inom Smarta nät- användarsidan skapar förutsättningar för företag i regionen att våga satsa på utveckling men kan även locka spetskompetens till Västra Götaland. Projektet alstrar resurser till satsningar inom Smarta nät på såväl nationell som regional nivå genom att ta ökad del av bland annat tillgänglig EU-finansiering. Under 2012 beslutade regeringen att tillsätta ett nationellt samordningsråd för smarta elnät. Rådet ska etablera en nationell kunskapsplattform och ta fram ett förslag på nationell handlingsplan för hur smarta elnät kan utvecklas i Sverige. Användarfrågorna är relevanta att arbeta vidare med och Kraftsamling Smarta nät innebär att västsvenska aktörer är förberedda på en eventuell nationell satsning. POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON TELEFAX E-POST Regionutvecklingssekretariatet Box GÖTEBORG Norra Hamngatan 14 Telefonist !Ange e-postadress

118 Projektet ligger inom ramen för programområde Stimulera nyskapande i tillväxtprogrammet genom att bidra till att utveckla produkter och tjänster som ska bidra till att reducera överföringsförluster i elnätet, skapa förutsättningar för förnyelsebar småskalig och storskalig elkraft samt nya konsumentanpassade tillämpningar. Mot bakgrund av de möjligheter det innebär för Västra Götaland med en samlad uppslutning för satsningar inom ett expanderande område som Smarta Nät rekommenderas finansiering även för det tredje året och sista året för denna projektomgång inom Kraftsamling smarta nät. REGIONUTVECKLINGSSEKRETARIATET Bertil Törsäter Helena L Nilsson

119 FÖRSLAG REGIONUTVECKLINGSSEKRETARIATET BESLUT FoUU-enheten Dnr RUN Till SP Sveriges tekniska Forskningsinsititut Box Borås Webbadress: e-postadress till kontaktperson hos sökanden: Medel till Kraftsamling Smarta nät Beslut Regionutvecklingsnämnden beslutar att av regionala utvecklingsmedel avsätta högst kronor för medfinansiering av Kraftsamling Smarta nät Beslutet gäller under förutsättning att de villkor som anges i villkorsbilagan uppfylls. Projektperiod Projektet medfinansieras under perioden från och med till och med Slutredovisning av projektet ska ske inom två månader från projektets slutdatum. Redovisning och utbetalning Slutredovisning av projektet ska ske senast två månader efter slutdatum enligt ovan för projektet. Resultatet av projektet, dvs. utfallet av valda indikatorer ska ingå i slutredovisningen. Utbetalning av medel motsvarande Västra Götalandsregionens finansieringsandel av projektkostnaderna sker efter det att projektägaren lämnat rekvisition med redovisning av nedlagda kostnader. Rekvisition ska lämnas minst en gång per halvår. Läges- respektive slutrapport av projektets verksamhet ska lämnas vid del- respektive slutrekvisition. Kontaktperson Västra Götalandsregionens kontaktperson är Kristina Käck, miljösekretariatet. Anknytning till Vision Västra Götaland Projektet anknyter till Vision Västra Götaland genom att stärka dimensionerna ekonomi och miljö samt fokusområde ett livskraftigt näringsliv genom att skapa förutsättningar för satsningar inom Smarta nät - med fokus på konsumtionsstyrning- i Västsverige. Detta innebär möjligheter för företag inom IT, styr- och reglerteknik, kraftteknik, och energibolag som levererar intermittent kraft till elnätet m.fl. Anknytning till tillväxtprogram Projektet ligger inom ramen för programområde Stimulera nyskapande i tillväxtprogrammet genom att bidra till att utveckla produkter och tjänster som ska bidra till att reducera överföringsförluster i elnätet, skapa förutsättningar för förnyelsebar småskalig och storskalig elkraft samt nya konsumentanpassade tillämpningar.

120 Dnr RUN Syfte Projektets övergripande syfte är att stimulera innovation och nya marknader inom användarsidan (Demand Side Management) av smarta nät i Västra Götaland. Detta i sin tur bidrar till både ekonomisk utveckling och minskad klimatpåverkan Mål Projektets övergripande mål är att inom tre år etablera Västra Götaland som ett nationellt kunskaps- och innovationscentrum för Smarta nät och Demand Side Management (användarnas inflytande och styrning av användingen). På sex års sikt är målet att skapa mätbar tillväxt och nya jobb inom området. Det övergripande treåriga målet är indelat i tre delmål: Att etablera ett industrinära och internationellt konkurrenskraftigt kunskapscentrum inom Demand Side Management Att skapa två demonstrationsprojekt med internationell lyskraft i Västra Götaland Att mobilsera nationella och internationella resurser till området Målsättningen under 2013 är att ytterligare förstärka Västsverige som en kunskapsregion och en drivkraft för frågor som rör användarnas roll i ett framtida smart energisystem och elnät. Kraftsamling Smarta Nät kommer även fortsättningsvis att inrikta sig på användarrollen inom fyra huvudteman: policy, marknad, beteende och teknik. Processledning, demonstration, kunskapscentrum, kommunikation och internationalisering är fortsatta nyckelfrågor i satsningen. Under 2013 ligger särskilt fokus på verksamheten i Kunskapscentrum och ett antal samverkansobjekt inom vilka deltagande parter samlas för konkreta utvecklingsfrågor. Målgrupp Kraftsamling Smarta Nät har två huvudsakliga målgrupper Små och medelstora företag - som utvecklar och tillhandahåller teknik, tjänster och produkter relaterade till smarta nät Människan den enskilda konsumenten såväl som organiserad i t.ex. bostadsrätts- och hyresrättsföreningar, fastighetsägare etc. Arbetssätt och verksamhetsbeskrivning Arbetet orienteras kring tre delområden, processledning, kunskapscentrum och samverkansobjekt, enligt nedanstående bild. Arbetet kommer att fokusera dels kring fortsatt etablering av ett nationellt kunskapscentrum kring frågor som rör användarnas roll i framtidens energisystem, med tyngdpunkt i Västsverige. Genom detta kunskapscentrum kan också externa intressenter ges information om och lärdomar från de kunskapsuppbyggande aktiviteter som genomförs i anknytning till Kraftsamling Smarta Nät. Kraftsamling Smarta Näts kommunikationsinsatser kommer att organiseras inom ramen för Kunskapscentrum och stödja och kommunicera arbetet inom samverkansobjekten och projektet i sin helhet. En viktig del i arbetet med kunskapscentrum är internationalisering. Inom ramen för det ska projektet arbeta: Inom ramen för FoI-inriktade projekt och demoprojekt Med att synas vid internationella konferenser, workshops, seminarier och mässor Med internationella projektansökningar inom F&U, exempelvis med EU-finansiering. Med Export och Foreign Direct Investments (FDI) En annan central del i projektet är fokusering kring aktörsgemensamma samverkansobjekt/demonstrationsarenor. Parterna i Kraftsamling Smarta Nät har tagit fram en plan för arbetet i 4 stycken samverkansobjekt under Samtidigt förväntas att andra potentiella

121 Dnr RUN samverkansobjekt kommer att utkristalliseras under året. Projektet processleds av SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut. SP tillsammans med nedan listade parter utgör kärnan i satsningen under 2013: Business Region Göteborg Chalmers Tekniska Högskola Innovatum AB Göteborg Energi Högskolan i Skövde Johanneberg Science Park Naturbruksgymnasiet Sötåsen Västra Götalandsregionen Sedan verksamheten 2012 har Innovatum, Högskolan i Skövde, Naturbruksgymnasiet Sötåsen och Johanneberg Science Park valt att gå in som part i satsningen. Samtliga parter driver eller medverkar i en eller flera samverkansobjekt och majoriteten är delaktiga i Kunskapscentrum. Nedan beskrivs hur Kraftsamling Smarta Nät är organiserad under 2013: Förväntade indikatorer inom projektperiodens ram Resultatindikatorer Kvinnor Män Totalt Antal personer som samverkar med andra företag och/eller akademi, offentlig verksamhet, >20 forskningsinstitut eller liknande Antal projekt som startas upp (FoU och demonstrationsprojekt) >5 Antal nya/utvecklade varor, tjänster och processer >3 Antal kronor i FoU resurser från nationella finansiärer >5mkr Antal kronor i FoU resurser från internationella finansiärer >3mkr Miljö Miljödimensionen genomsyrar hela projektet. Utveckling av smarta nät skapar effektivisering av

122 Dnr RUN Förväntade indikatorer inom projektperiodens ram Resultatindikatorer Kvinnor Män Totalt energianvändningen i energisystemet samt skapar förutsättningar för intermittent kraft som sol- och vindkraft, som är viktiga komponenter i ett förnybart energiförsörjningssystem. Jämställdhet Medverkande organisationers jämställdhets/mångfaldhetspolicys ska följas i projektet. Vid arrangemang ska en jämn könsfördelning att eftersträvas när det gäller talare samt vilka som bjuds in till arrangemangen. Kommunikationen ska utformas för att attrahera både kvinnor och män. Kostnader och finansiering Stödberättigade kostnader År 2013 Totalt Lönekostnader Externa tjänster (direktfinansierade) Externa tjänster (köpta) Resor Marknadsföring (trycksaker osv) Övrig kommunikation (telefon, porto, data osv) Lokaler Övrigt Summa totala kostnader Offentlig finansiering År 2013 Totalt kr % Offentlig kontantfinansiering Västra Götalandsregionen MN Västra Götalandsregionen RUN Naturbruksgymnasium Sötåsen Offentlig direktfinansiering SP Chalmers Högskolan i Skövde Naturbruksgymnasium Sötåsen Total offentlig finansiering Privat kontantfinansiering Johanneberg Science Park Privat direktfinansiering, t ex ideellt arbete Innovatum AB Göteborg Energi Total privat finansiering * Summa total finansiering * Utöver finansieringen ovan deltar BRG med insatser, t.ex med internationalisering. De är dock inte med i projektbudgeten. Gäller även Västsvenska Industri- och Handelskammaren. REGIONUTVECKLINGSNÄMNDEN Birgitta Losman Bertil Törsäter

123 Ärende 10

124 FoUU enheten Tjänsteutlåtande Referens Datum Diarienummer Marja-Leena Lampinen RUN Till Regionutvecklingsnämnden Medel till Kompetensplattform Västra Götaland 2013 Projektägaren: Regionutvecklingssekretariatet Belopp: kr Total projektkostnad: kr Projektperiod: Tidigare beviljat stöd: Projektet har tidigare av Regionutvecklingsnämnden beviljats kr under perioden och kr under perioden Finansiering med 1 mkr till respektive kommunalförbund för 2013 har tagits i separata beslut i RUN i december Under har Regionutvecklingsnämnden finansierat arbetet med kompetensplattformsuppdraget via projektmedel. Ambitionen är att arbetet fr o m 2014 ska vara en del av den ordinarie verksamheten inom Västra Götalandsregionen och inom kommunalförbunden samt vara en del av Tillväxtstrategin Västra Götaland Projektinnehåll: Syftet är att finansiera regionutvecklingssekretariatets insatser för att under 2013 fortsatt samordna och genomföra arbetet med Kompetensplattform i enlighet med det uppdrag som Näringsdepartementet gav till Västra Götalandsregionen Arbetet drivs i nära samarbete med kommunalförbunden i regionen. Arbetet med Kompetensplattform Västra Götaland kommer under 2013 fortsatt fokusera kring de sex målområden som anges i den handlingsplan som antogs av Regionfullmäktige Arbetet innebär såväl långsiktiga som kortsiktiga insatser. Särskilt fokus i kompetensplattformsarbetet under 2013 är: - analyser och prognoser samt spridning av resultat (te x studie av integration och segregering på arbetsmarknaden, utbildnings- och arbetsmarknadsprognosen fram till 2020 att påbörjas). - utveckling av visualiseringsverktyg av yrkesutbildningsutbudet i Västra Götaland. - samordning, samverkan och kvalitetshöjning i studie- och yrkesvägledningen i Västra Götaland. - implementera stödstruktur för validering. - insatser för stöd i varselsituationer samt för insatser i bristyrken. - kommunikationsinsatser via hemsida samt via den årliga konferensen Kompetensforum. I december 2012 presenterade regeringens en finansiell satsning på de regionala kompetensplattformarna ( N2012/6275/RT) under perioden på 60 miljoner kr. Västra Götalandsregionen kommer under våren att ansöka om resurser från denna satsning. Förslag till beslut: Regionutvecklingsnämnden beslutar att av regionala utvecklingsmedel avsätta högst kr för medfinansiering av projektet Kompetensplattform Västra Götaland under perioden POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON TELEFAX E-POST Regionutvecklingssekretariatet Box GÖTEBORG Norra Hamngatan 14 Telefonist !Ange e-postadress

125 Motivering: Sedan uppdraget om att etablera en kompetensplattform i Västra Götaland inkom från regeringen i december 2009 har Västra Götalandsregionen drivit ett arbete i nära samverkan med kommunalförbunden och andra relevanta aktörer i syfte att stärka förutsättningarna för en bättre överensstämmelse mellan utbud och behov av kompetens. Utgångspunkten för arbetet är politiskt beslutad handlingsplan Kompetensförsörjning kommer även att bli en central fråga i den kommande regionala tillväxtstrategin för Västra Götaland Tillväxtstrategin kommer att ligga till grund för de prioriteringar som görs gällande strukturfonderna inför kommande programperiod. Det är strategiskt viktigt för att kunna utnyttja de verktyg som finns på europeisk nivå för att stärka arbetet i Västra Götaland gällande kompetensförsörjning. REGIONUTVECKLINGSSEKRETARIATET Bertil Törsäter Helena L Nilsson 1 Målområden i handlingsplan: 1. Kunskapsunderlag och analys om kompetensbehov och arbetsmarknad 2. Inventera, synliggöra och förbättra informationen om utbudet av offentligt finansierade utbildningar i Västra Götaland 3: Etablera en kontinuerlig dialog med näringsliv och organisationer i Västra Götaland samt med myndigheter och departement med ansvar för uppdraget. 4. Tillvarata och utveckla hela arbetskraftens potential 5. Internationalisering 6. En utvecklad och gemensam struktur för kommunikation

126 FÖRSLAG REGIONUTVECKLINGSSEKRETARIATET BESLUT FoUU enheten Till Regionutvecklingssekretaraietet Webbadress: Dnr RUN Medel till Kompetensplattform Västra Götaland Beslut Regionutvecklingsnämnden beslutar att av regionala utvecklingsmedel avsätta högst kronor för medfinansiering av Kompetensplattform Västra Götaland Beslutet gäller under förutsättning att de villkor som anges i villkorsbilagan uppfylls. Projektperiod Projektet medfinansieras under perioden från och med till och med Slutredovisning av projektet ska ske inom två månader från projektets slutdatum. Redovisning och utbetalning Slutredovisning av projektet ska ske senast två månader efter slutdatum enligt ovan för projektet. Resultatet av projektet, dvs. utfallet av valda indikatorer ska ingå i slutredovisningen. Utbetalning av medel motsvarande Västra Götalandsregionens finansieringsandel av projektkostnaderna sker efter det att projektägaren lämnat rekvisition med redovisning av nedlagda kostnader. Rekvisition ska lämnas minst en gång per halvår. Läges- respektive slutrapport av projektets verksamhet ska lämnas vid del- respektive slutrekvisition. Kontaktperson Västra Götalandsregionens kontaktperson är Marja-Leena Lampinen. Anknytning till Vision Västra Götaland Projektet anknyter till Vision Västra Götaland genom att främja det goda livet gällande bättre överensstämmelse mellan utbud och behov av kompetens samt livslångt lärande. Anknytning till tillväxtprogram Projektet ligger inom ramen för programområde 2 i tillväxtprogrammet genom att främja livslångt lärande samt ta tillvara invånarnas potential. Syfte Sedan uppdraget (regleringsbrev N2009/9378/RT) inkom från regeringen i december 2009 har Västra Götalandsregionen drivit ett arbete i nära samverkan med kommunalförbunden och andra relevanta aktörer i syfte att förbättra förutsättningarna för en bättre överensstämmelse mellan utbud av kompetens och arbetsmarknadens behov. Arbetet har fokuserats på regionala och delregionala analyser och prognoser, hitta metodstöd för att omsätta till underlag för planering samt inte minst att hitta former för kommunerna att samverka kring reella frågor gällande framtida utbildningsutbud kopplad till behov som finns på

127 Dnr RUN arbetsmarknaden. Västra Götalandsregionens roll omfattar att leda och samordna arbetet, genomföra analyser, initiera utvecklingsarbete samt kommunicera uppnådda resultat till relevanta aktörer. Koordination och dialog med nationella myndigheter och departement är ytterligare en viktig roll. Detta beslut omfattar finansiering av sekretariatets arbete inom ramen för kompetensplattformsuppdraget, vilket för 2013 innefattar kostnader för lön, analyser och rapporter samt kommunikation. Mål Målen för regionutvecklingssekretariatet 2013 gällande Kompetensplattform Västra Götaland följer de målområden i handlingsplanen och kommer framförallt att fokusera på analyser, rapporter och kommunikation. De aktiviteter som planeras inom detta område återfinns under Arbetssätt och verksamhetsbeskrivning Arbetssätt och verksamhetsbeskrivning Arbetet med Kompetensplattform Västra Götaland kommer under 2013 fortsatt fokusera kring de sex målområden som anges i handlingsplanen. Särskilt fokus i kompetensplattformsarbetet under 2013 ligger på: Västra Götalandsregionen kommer att presentera nya analyser och prognoser under året, bland annat en ny studie om integration och segregering på arbetsmarknaden. Vidare kommer arbetet med en uppdatering av utbildnings- och arbetsmarknadsprognosen fram till 2020 att påbörjas. Spridning och förståelse för de analyser och prognoser som görs hos olika aktörer kommer att vara ett prioriterat område. Ett visualiseringsverktyg håller på att utvecklas under ledning av Göteborgsregionen. Verktyget synliggör för första gången en samlad bild av yrkesutbildningsutbudet i Västra Götaland. Under 2013 kommer verktyget att fortsätta utvecklas och spridas till övriga delar av Västra Götaland Samordning, samverkan och kvalitetshöjning i studie- och yrkesvägledningen i Västra Götaland är en prioriterad fråga. Utmaningen består av ett ökat behov av information för individer avseende vägledning på grund av utbildningsväsendets komplexitet, snabba förändringar på arbetsmarknaden, utvecklingen av nya yrken såväl som internationaliseringen av arbetslivet. Det arbete som bedrivits avseende olika former av branschråd har visat på ett behov av djupare kartläggning och utveckling av olika former av dialoger med näringsliv såväl som andra kontaktvägar gentemot arbetsmarknadens parter. Samordning och utveckling av verktyg de dialoger som förs med olika parter i kompetensplattformsarbetet kan bidra till snabbare processer vid omställningssituationer. Arbetsgruppen arbetar vidare med implementering av stödstrukturen för validering i Västra Götaland inom ramen för Kompetensplattform Västra Götaland. Det förväntade införandet av ett svensk kvalifikationsramverk (NQF) under 2013 medför att implementeringsinsatser behövs i relation till tre andra Europeiska verktyg (ECVET, EQAVET och Europass) där implementering redan har påbörjats. Verktygen ämnar förbättra resultat och kvalitet på Europas yrkesutbildningar, men även att göra yrkesutbildningar mer attraktiva för individen genom fokus på läranderesultat och att möjliggöra för ökad mobilitet. Att skapa förståelse och ökad kännedom om arbetet inom kompetensplattform Västra Götaland är avgörande för dess framgång. Därför kommer arbetet med en gemensam kommunikation att fortsätta genom en utveckling av hemsidan, genomförandet av årligt Kompetensforum såväl som en gemensam

128 Dnr RUN kommunikationsplan. Västra Götalandsregionen kommer att ansöka medel från Regeringens satsning på de regionala kompetensplattformarna ( N2012/6275/RT) under perioden Regeringens insatser avser främst följande inriktningar: Utvecklings av metoder och arbetsformer Skrapa en bred förankring av och deltagande i arbetet hos relevanta aktörer på lokal, regional och nationell nivå Utveckla integrations- och jämställdhetsperspektiven i kompetensförsörjningsarbetet Utveckla innovativa sätt att säkra kompetensförsörjningen till företag och offentlig sektor på kort och lång sikt Kostnader och finansiering Stödberättigade kostnader kr År 2013 Totalt Lönekostnader Externa tjänster (offentligt direktfinansierade) 0 Externa tjänster (privat direktfinansierade) 0 Externa tjänster (köpta) Resor 0 Övrig kommunikation (tel, porto, datakommunikation osv) 0 Marknadsföring (trycksaker osv) Lokaler 0 Investeringar 0 Övrigt Summa totala kostnader Finansiering kr År 2013 Totalt Offentlig kontantfinansiering Kr % Regionutvecklingsnämnden % Summa total finansiering % REGIONUTVECKLINGSNÄMNDEN Birgitta Losman Bertil Törsäter

129 Ärende 11

130 Ärende 12

131 FoUUenheten Tjänsteutlåtande Referens Datum Diarienummer Göran Fock RUN Till Regionutvecklingsnämnden Utvecklings- och omställningsåtgärder för Naturbruksstyrelsens verksamheter Regionutvecklingsnämnden har för 2013 i anslutning till uppdraget avsatt budgetmedel på kronor till Naturbruksstyrelsens verksamheter. Naturbruksstyrelsen har i skrivelse till regionutvecklingsnämnden redovisat behov av omställningsåtgärder under På grund av minskande 16-årskullar, ökad konkurrens från friskolor samt minskat elevintresse för yrkesinriktade utbildningar har elevintaget minskat sedan Nedgången var särskilt märkbar Prognosen är att underlaget inte kommer att förändras under de närmsta 6-8 åren vilket innebär minskade kommunintäkter t o m år 2015 på c:a 24 miljoner kronor. Prognosen omfattar även gymnasiesärskolan där nedgången, förutom minskad 16-årskull, även förklaras av en snävare definition av särskolekriterier. Den förväntat kraftiga nedgången i elevtillströmningen och därmed minskade kommunintäkter kommer att kräva en kraftfull anpassning av såväl personal- som övriga resurser. Anpassningarna har påbörjats under 2011 och 2012, (bl. a via uppsägningar, särskilda avtalspensioner, enskilda överenskommelser och naturlig avgång) och behovet kommer att kulminera under Kommunintäkterna bedöms då minska med tkr. Målet är även att vuxenutbildningsinsatserna skall öka vilket bedöms som möjligt under 2013 genom ökade statliga medel. Överläggningar med regionens kommuner ska genomföras under våren så att ett nytt samverkansavtal för naturbruksutbildningarna upprättas för perioden Utgångspunkten är att Västra Götalandsregionen fortsätter att vara huvudman för gymnasieskolan men det är angeläget att förutsättningarna för vuxenutbildningen regleras i avtalet. På tre av skolorna beräknas övertaligheten 2013 uppgå till c:a 15 heltidstjänster av varierande tjänstekategorier - huvudsakligen pedagogisk personal. På övriga skolor bedöms övertaligheten vara av mindre omfattning och till stor del kunna lösas genom naturlig avgång. Naturbrukstyrelsen bedömer att för att nå snabbast möjliga effekt skulle uppsägningar behöva påbörjas omedelbart men menar samtidigt att detta är ett beslut som är olyckligt ur många aspekter: Upplevelse av osäker framtid/bristande anställningstrygghet riskerar att spridas i förvaltningen och orsaka avhopp bland medarbetare vars kompetens är nödvändig att behålla POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON TELEFAX E-POST Regionens Hus Box GÖTEBORG Norra Hamngatan 14 Växeln regionenshus.goteborg@vgregion.se

132 Ökade statliga medel till kommunerna för vuxenutbildning inför 2013 kan innebära ökade vuxenutbildningsinsatser på skolorna och därmed behov av att bibehålla pedagogisk kompetens. Förutsättningarna bedöms klarna först under våren Samma effekt ökade vuxenutbildningsinsatser kan också bli resultatet av ett lyckat samverkansavtal med regionens kommuner. Förutsättningarna klara tidigast mittenunder våren Resultaten av årskurs 9-elevernas preliminära ansökningar till gymnasiet föreligger i månadsskiftet februari-mars 2013, vilket då ger ett bättre bedömningsunderlag för personalbehovet. Definitiva antagningssiffror föreligger i mitten av juni 2013, vilket ytterligare förbättrar bedömningsunderlaget. Med hänvisning till ovanstående önskar naturbruksstyrelsen en respittid t o m augusti 2013 vad gäller uppsägningar av främst pedagogisk personal. Respittiden kommer att användas för aktivt omställningsarbete för berörda övertaliga medarbetare och medföra den fördelen att medarbetarna finns kvar i organisationen vid eventuellt ökat personalbehov enligt ovan. Naturbruksstyrelsens kansli bedömer att ett lyckat omställningsarbete skulle innebära fortsatt arbete inom regionen för minst hälften av de berörda medarbetarna bortsett från eventuellt ökat utbildningsbehov enligt ovan. Kostnaden, vid misslyckat omställningsarbete och oförändrat personal-/utbildningsbehov, för resterande 7-8 medarbetare beräknas uppgå till 2 mkr. Vid lyckat omställningsarbete och ökat personalbehov minskar denna kostnad. Omställningsarbetet förutsätter förstärkning med 50% personalvetare under 6 månader totalt 250 tkr. Arbetet med omställningsarbetet skall utformas så att resurser för utveckling ska frigöras för det uppdrag som Naturbruksstyrelsen har under Åtgärder för att uppfylla målsättningarna i gymnasieskolan och övriga verksamheter behöver ytterligare belysas och Naturbruksstyrelsen ska ta initiativ till en fördjupad översyn av relevanta framtidsfrågor. Detta ska redovisas till regionutvecklingsnämnden inför budgetprocessen 2014 och genomföras i dialog med regionutvecklingsnämndens kansli. Särskilda villkor för detta projekt är att Naturbrukstyrelsen senast i november 2013 ska redovisa vilka medel som ska utnyttjas av detta beslut. Medlen får endast utnyttjas om verksamheten inte kan genomföras med Naturbruksstyrelsens egna budgetmedel. Förslag till beslut: Regionutvecklingsnämnden beslutar att av regionala utvecklingsmedel avsätta högst kr för medfinansiering av projektet Utvecklings- och omställningsåtgärder för Naturbruksstyrelsens verksamheter under 2013`` REGIONUTVECKLINGSSEKRETARIATET Bertil Törsäter Helena Nilsson

133 FÖRSLAG REGIONUTVECKLINGSSEKRETARIATET BESLUT Dnr RUN Till Naturbruksstyrelsen Medel till Utvecklings- och omställningsåtgärder för Naturbruksstyrelsens verksamheter 2013 Beslut Regionutvecklingsnämnden beslutar att av regionala utvecklingsmedel avsätta högst kronor för medfinansiering av Utvecklings- och omställningsåtgärder för Naturbruksstyrelsens verksamheter Beslutet gäller under förutsättning att de villkor som anges i villkorsbilagan uppfylls. Särskilda villkor för detta projekt är att Naturbrukstyrelsen senast i november 2013 ska redovisa vilka medel som ska utnyttjas av detta beslut. Medlen får endast utnyttjas om verksamheten inte kan genomföras med Naturbruksstyrelsens egna budgetmedel. Projektperiod Verksamheten medfinansieras under perioden från och med till och med Slutredovisning av projektet ska ske inom två månader från projektets slutdatum. Redovisning och utbetalning Slutredovisning av projektet ska ske senast två månader efter slutdatum enligt ovan för projektet. Utbetalning av medel sker efter det att Naturbruksstyrelsen lämnat rekvisition med redovisning av nedlagda kostnader. Rekvisition ska lämnas senast 30 november 2013 så att medlen kan utbetalas under innevarande budgetår. Kontaktperson Västra Götalandsregionens kontaktperson är Göran Fock.

134 Dnr RUN Projektbeskrivning Naturbruksstyrelsen har i skrivelse till regionutvecklingsnämnden redovisat behov av omställningsåtgärder under På grund av minskande 16-årskullar, ökad konkurrens från friskolor samt minskat elevintresse för yrkesinriktade utbildningar har elevintaget minskat sedan Nedgången var särskilt märkbar Prognosen är att underlaget inte kommer att förändras under de närmsta 6-8 åren vilket innebär minskade kommunintäkter t o m år 2015 på c:a 24 miljoner kronor. Prognosen omfattar även gymnasiesärskolan där nedgången, förutom minskad 16-årskull, även förklaras av en snävare definition av särskolekriterier. Den förväntat kraftiga nedgången i elevtillströmningen och därmed minskade kommunintäkter kommer att kräva en kraftfull anpassning av såväl personal- som övriga resurser. Anpassningarna har påbörjats under 2011 och 2012, (bl. a via uppsägningar, särskilda avtalspensioner, enskilda överenskommelser och naturlig avgång) och behovet kommer att kulminera under Kommunintäkterna bedöms då minska med tkr. Målet är även att vuxenutbildningsinsatserna skall öka vilket bedöms som möjligt under 2013 genom ökade statliga medel. Överläggningar med regionens kommuner som ska genomföras under våren så att ett nytt samverkansavtal för naturbruksutbildningarna upprättas för perioden Utgångspunkten är att Västra Götalandsregionen fortsätter att vara huvudman för gymnasieskolan men det är angeläget att förutsättningarna för vuxenutbildningen regleras i avtalet. På tre av skolorna beräknas övertaligheten 2013 uppgå till c:a 15 heltidstjänster av varierande tjänstekategorier - huvudsakligen pedagogisk personal. På övriga skolor bedöms övertaligheten vara av mindre omfattning och till stor del kunna lösas genom naturlig avgång. Naturbrukstyrelsen bedömer att för att nå snabbast möjliga effekt skulle uppsägningar behöva påbörjas omedelbart men menar samtidigt att detta är ett beslut som är olyckligt ur många aspekter: Upplevelse av osäker framtid/bristande anställningstrygghet riskerar att spridas i förvaltningen och orsaka avhopp bland medarbetare vars kompetens är nödvändig att behålla Ökade statliga medel till kommunerna för vuxenutbildning inför 2013 kan innebära ökade vuxenutbildningsinsatser på skolorna och därmed behov av att bibehålla pedagogisk kompetens. Förutsättningarna bedöms klarna först under våren Samma effekt ökade vuxenutbildningsinsatser kan också bli resultatet av ett lyckat samverkansavtal med regionens kommuner. Förutsättningarna klara tidigast mittenunder våren Resultaten av årskurs 9-elevernas preliminära ansökningar till gymnasiet föreligger i månadsskiftet februari-mars 2013, vilket då ger ett bättre bedömningsunderlag för personalbehovet. Definitiva antagningssiffror föreligger i mitten av juni 2013, vilket ytterligare förbättrar bedömningsunderlaget. Med hänvisning till ovanstående önskar naturbruksstyrelsen en respittid t o m augusti 2013 vad gäller uppsägningar av främst pedagogisk personal. Respittiden kommer att användas för aktivt omställningsarbete för berörda övertaliga medarbetare och medföra den fördelen att medarbetarna finns kvar i organisationen vid eventuellt ökat personalbehov enligt ovan. Naturbruksstyrelsens kansli bedömer att ett lyckat omställningsarbete skulle innebära fortsatt arbete inom regionen för minst hälften av de berörda medarbetarna bortsett från eventuellt ökat utbildningsbehov enligt ovan. Kostnaden, vid misslyckat omställningsarbete och oförändrat personal-/utbildningsbehov, för resterande 7-8 medarbetare beräknas uppgå till 2 mkr. Vid lyckat omställningsarbete och ökat personalbehov minskar denna kostnad. Omställningsarbetet förutsätter förstärkning med 50% personalvetare under 6 månader totalt 250 tkr. Arbetet med omställningsarbetet skall utformas så att resurser för utveckling ska frigöras för det uppdrag som Naturbruksstyrelsen har under Åtgärder för att uppfylla målsättningarna i gymnasieskolan och övriga verksamheter behöver ytterligare belysas och Naturbruksstyrelsen ska ta initiativ till en fördjupad översyn av relevanta framtidsfrågor. Detta ska redovisas till regionutvecklingsnämnden inför budgetprocessen 2014 och genomföras i dialog med regionutvecklingsnämndens kansli.

135 Dnr RUN Förväntade indikatorer inom projektperiodens ram Aktivitetsindikatorer Kvinnor Män Totalt Omställningsarbete Kostnader och finansiering Stödberättigade kostnader Totalt Lönekostnader Summa totala kostnader Finansiering kr Totalt Offentlig kontantfinansiering Kr % Regionutvecklingsnämnden % Summa total finansiering REGIONUTVECKLINGSNÄMNDEN Birgitta Losman Bertil Törsäter

136 Ärende 13

137 Infrastruktur och IT/bredband Tjänsteutlåtande Referens Datum Diarienummer Rolf Thor RUN Till Regionutvecklingsnämnden Förskottering av åtgärder på Norra Bohusbanan, delen Skee-Strömstad RUN avsatte den 9 november 2010 under förutsättning av regionstyrelsens godkännande av förskotteringen 12 mnkr för att täcka beräknad räntekostnad för rubricerad förskottering inom ramen för 55 mnkr och 5 mnkr i bidrag till åtgärder på Myrens bangård. Åtgärderna, d v s reinvesterings- och upprustningsåtgärder, är nu genomförda och trafiken återupptagen. Strömstads kommun och trafikverket har på olika sätt bidragit till upprustningen. För regionens del höll sig förskotteringsbeloppet väl inom ramen och slutkostnaden för Myrens bangård blev ca 2,7 mnkr. I projektets begynnelse diskuterades en planskildhet där Ringvägen korsar järnvägen och förberedande åtgärder för detta genomfördes. Projektet fick sedan i upphandlingsskedet avbrytas p g a alltför höga kostnader och redan nedlagda kostnader här kallade förgäveskostnader om 4,1 mnkr behövde täckas av parterna, dvs kommunen, trafikverket och regionen. Vår del i detta blev efter diskussioner 1,3 mnkr. Beloppet ryms inom outnyttjat utrymme för bidrag till Myrens bangård. Förslag till beslut: Regionutvecklingsnämnden godkänner vidtagen åtgärd REGIONUTVECKLINGSSEKRETARIATET Bertil Törsäter Rolf Thor POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON TELEFAX E-POST Regionens Hus Box GÖTEBORG Norra Hamngatan 14 Växeln regionenshus.goteborg@vgregion.se

138 Ärende 14

139 Näringslivsenheten Tjänsteutlåtande Referens Datum Diarienummer Agneta Mårdsjö RUN Till Regionutvecklingsnämnden Anpassning av regiongemensamma riktlinjer för reklam och sponsring Bakgrund Regionstyrelsen fastställde i januari 2010 Principer och riktlinjer för reklam, sponsring m.m. (RSK ). Eftersom Västra Götalandsregionens verksamheter och förvaltningar har olika uppdrag, roller, förutsättningar och behov fick Regionutvecklingsnämnden i uppdrag att utifrån Regionstyrelsens beslut fastställa riktlinjer anpassade till de verksamheter och bolag som helt eller delvis har uppdrag från Regionutvecklingsnämnden. För regionutvecklingsnämndens del handlar det om Västsvenska Turistrådet AB. Bifogat finns förslag på anpassningar av de regiongemensamma riktlinjerna så att de bättre svarar mot Västsvenska Turistrådets verksamhet. Förslag till beslut Regionutvecklingsnämnden beslutar att - fastställa de förändringar och kompletteringar som föreslås i bifogat förslag - översända beslutade förändringar till regionstyrelsen för kännedom REGIONUTVECKLINGSSEKRETARIATET Bertil Törsäter Agneta Mårdsjö POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON TELEFAX E-POST Regionens Hus Box GÖTEBORG Norra Hamngatan 14 Växeln regionenshus.goteborg@vgregion.se

140 Näringslivsenheten Förslag till beslut Referens Datum Diarienummer Agneta Mårdsjö RUN Regionstyrelsen Anpassning av regiongemensamma riktlinjer för reklam och sponsring Bakgrund Regionstyrelsen fastställde i januari 2010 Principer och riktlinjer för reklam, sponsring m.m. (RSK ). Eftersom Västra Götalandsregionens verksamheter och förvaltningar har olika uppdrag, roller, förutsättningar och behov fick Regionutvecklingsnämnden i uppdrag att utifrån Regionstyrelsens beslut fastställa riktlinjer anpassade till de verksamheter och bolag som helt eller delvis har uppdrag från Regionutvecklingsnämnden. För regionutvecklingsnämndens del handlar det om Västsvenska Turistrådet AB. Bedömning I samråd med Västsvenska Turistrådet har det identifierats ett antal punkter som kräver undantag eller komplettering för att inte försvåra eller förhindra nuvarande eller eventuell framtida verksamhet. Följande ändringar föreslås: I.2 Generella riktlinjer Punkterna 5,6,7,8 utgår gäller ej för Västsvenska Turistrådets verksamhet. II.1.2 Ställningstaganden och generella riktlinjer Tredje och fjärde punktsatsen utgår - gäller ej för Västsvenska Turistrådets verksamhet. II.1.3 Riktlinjer, reklamfritt Under Detta är tillåtet: Punkt 7 kompletteras med verksamheter som Västra Götalandsregionen har avtal, samarbete eller i övrigt har koppling till verksamheten Under detta är inte tillåtet: Punkterna 12, 13, 14, 15, 16 och 17 samt 19 utgår - gäller ej för Västsvenska Turistrådets verksamhet. REGIONUTVECKLINGSNÄMNDEN Birgitta Losman Bertil Törsäter POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON TELEFAX E-POST Regionens Hus Box GÖTEBORG Norra Hamngatan 14 Växeln regionenshus.goteborg@vgregion.se

141

142

143

144

145

146

147

148

149

150

151

152

153

154

155

156 Ärende 15

157 Ekonomi och administration Tjänsteutlåtande Referens Datum Diarienummer Karin Stadig Roswall RUN Till Regionutvecklingsnämnden Attesteringsrätt regionutveckling Ärendet Till beslutsattestanter för ansvarsnummer inom regionutvecklingsnämnden utses personer enligt bifogad lista. Beslutsattestanten är ansvarig för att uppdraget utförs i enlighet med Västra Götalandsregionens attest- och utanordningsreglemente och därtill hörande tillämpningsanvisningar. Förslag till beslut: Regionutvecklingsnämnden noterar informationen. REGIONUTVECKLINGSSEKRETARIATET Bertil Törsäter Karin Stadig Roswall POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON TELEFAX E-POST Regionens Hus Box GÖTEBORG Norra Hamngatan 14 Växeln regionenshus.goteborg@vgregion.se

158 1 (1) Regionutvecklingssekretariatat Dnr: RUN Karin Stadig Roswall Attestanter på Regionutvecklingssekretariatet Ansvar- Benämning Attestant nummer Finansiering Karin Stadig Roswall Nämnd Lisa Lundin Administration Agneta Mårdsjö Regionservice Karin Stadig Roswall EU-program Agneta Mårdsjö EU mål 2 Agneta Mårdsjö Interreg A ÖKS Agneta Mårdsjö Interreg A Sve-No Agneta Mårdsjö Interreg B Nordsjön Agneta Mårdsjö Näringsliv Agneta Mårdsjö Ekonomi o administration Karin Stadig Roswall Lager reception NHG Karin Stadig Roswall Forskning, utveckling o utbildning Helena L Nilsson Infrastruktur ochit bredband Rolf Thor Externa relationer Magnus Engelbrektsson Analys, uppföljning o omvärld Mats Granér Gem.projekt Agneta Mårdsjö Internationella frågor Magnus Engelbrektsson Medlemsavg internation. org Magnus Engelbrektsson Övr verksamhetsbidrag Agneta Mårdsjö Almi Företagspartner Väst Agneta Mårdsjö Film i Väst Agneta Mårdsjö Projekt näringslivsutv Agneta Mårdsjö Infrastruktursatsning Agneta Mårdsjö Analys/utredning Mats Granér Inkubatorskompetens Agneta Mårdsjö Västsvenska turistrådet Agneta Mårdsjö Dalslands kanalbolag Agneta Mårdsjö Naturbruksstyrelsen Helena Nilsson Stiftelsen Stenebyskolan Helena Nilsson Science center Helena Nilsson Balansansvar Karin Stadig Roswall Attest för samtliga ansvar: Attest för kostnader som rör regionutvecklingsdirektören på samtliga ansvar: Bertil Törsäter Ann-Sofi Lodin Utanordnare Annelie Larsson, Brittmari Ek Egeskog, Inga-Lill Eklind, Maria Pallin, Gunilla Carlsson och Marie Gibson.

159 Ärende 16

160 Ekonomi och administration Tjänsteutlåtande Referens Datum Diarienummer Annelie Sjödin RUN Till Regionutvecklingsnämnden Redovisning till regionstyrelsen kring regionutvecklingsnämndens och regionutvecklingssekretariatets säkerhetsarbete 2012 Samtliga nämnder och styrelser har i uppdrag att årligen redovisa till regionstyrelsen en översikt över läget i deras säkerhetsarbete enligt punkt 1.8 i ramverk för säkerhetsarbete enligt dnr RSK För 2012 ska detta ske senast den 18 februari Vid Regionutvecklingsnämndens möte den 6 december 2011 godkändes nämndens lokala handlingsplan för säkerhet, som är en del i vårt förbättringsarbete gällande säkerhet. Under 2012 har detta arbete fortskridit. Informationsinsatser kring hot och våld, samt fortsatt arbete med att säkerställa processen med projekthantering med hjälp av ett elektroniskt verktyg har varit prioriterade uppgifter under året. Regionutvecklingsnämndens arbete med säkerhet uppfyller de grundläggande krav som ställs enligt rapporteringsmallen. Förslag till beslut: Regionutvecklingsnämnden beslutar att godkänna säkerhetsredovisningen för 2012 enligt bifogat förslag och översända den till regionstyrelsen. REGIONUTVECKLINGSSEKRETARIATET Bertil Törsäter Karin Stadig Roswall POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON TELEFAX E-POST Regionens Hus Box GÖTEBORG Norra Hamngatan Göteborg karin.stadig-roswall@vgregion.se

161 Bilaga 1 Rapporteringsmall (RM) för redovisning av 2012 års säkerhetsarbete till Regionstyrelsen Nämnder och styrelser ska årligen redovisa sitt säkerhetsarbete till regionstyrelsen enligt regionfullmäktiges beslut den 22 april 2008, dnr RSK Säkerhetsarbetet ska redovisas i respektive årsredovisning och till regionstyrelsen. Redovisning av 2012 års säkerhetsarbete ska vara regionstyrelsen@vgregion.se tillhanda senast den 18 februari 2013 med hänvisning till dnr RS Del 1 Allmänt Rött/DÅLIGT: Vi är långt ifrån att uppnå uppsatta mål. Mycket arbete återstår. Orange/VARNING: Vi är inte riktigt nära att nå målen. En hel del arbete återstår Gult/OK: Vi är på gång att nå våra mål. Vi är på rätt väg Ljusgrönt/BRA: Vi bedömer att vi når våra mål. Mörkgrönt/UTMÄRKT: Vi överträffar våra mål. Våra resultat är utmärkta. 1. (Mål 1) Finns en fungerande och systematisk avvikelsehantering i er förvaltning? Markera enligt balanserat styrkortsmetodik X 2. (Mål 1) Redovisas kostnader för oönskade händelser i verksamhets- och/eller förvaltningsledning? X 3. (Mål 1) Är behovet av personer utbildade i riskanalys, säkerhetsanalys eller händelseanalys tillgodosett? X 4. (Mål 2) Hanteras säkerhetsfrågor regelbundet av förvaltnings- eller verksamhetsledning? X 5. (Mål 3) Har Västfastigheter tagit över ansvar för fastighetsbundna säkerhetsanläggningar? X 6. (Mål 4) Har Regionservice ansvar för skyddsåtgärder som inte Västfastigheter ansvarar för som ex vis korthantering, vakter, larm, avtalsbevakning, kameraövervakning, RSA, utbildningar m.m.? 7. (Mål 5) Finns kontinuitetsplan och/eller kris- och beredskapsplan upprättad? X X 8. (Mål 5) Finns en handlingsplan för säkerhetsarbetet som är fastställd av nämnd/styrelse? X 9. (Mål 6) Utbildas personalen i personsäkerhet i enlighet med beslutade riktlinjer? X 10. (Mål 7) Har skyddsvärd information identifierats och klassificerats? X 11. (Mål 7) Finns rutiner i förvaltningen som kan tillämpas i händelse av IT-avbrott? X

162 Del 2 - Krishanteringsförmåga och Informationssäkerhet Följande frågor utgår från att Regionstyrelsen årligen ska rapportera till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), Socialstyrelsen och Länsstyrelsen vilka åtgärder som vidtagits för att minska risker och sårbarheter och därmed förbättrat krishanteringsförmågan. 1. Har risk- och sårbarhetsanalyser (RSA) genomförts under 2012 i syfte att förbättra: a) krishanteringsförmågan Svar: Ja X Nej b) informationssäkerheten Svar: Ja Nej X 2. Redovisa antal RSA som genomförts i syfte att förbättra: a) krishanteringsförmågan Svar: Antal 1 b) informationssäkerheten Svar: Antal 0 3. Redovisa ändrade förutsättningar, granskningar, RSA och skydds- och förbättringsåtgärder som utförts avseende säkerheten Svar: Inga ändrade förutsättningar Svar: Ändrade förutsättningar (skriv svar i del 6) Svar: Inget har genomförts Svar: Följande har genomförts (skriv svar i del 6) 4. Har skydds- och förbättringsåtgärder genomförts under 2012 som påverkat a) krishanteringsförmågan Svar: Ja X Nej b) informationssäkerheten Svar: Ja X Nej c) säkerheten i övrigt Svar: Ja Nej X 5. Bedömning av förvaltningens eller verksamhetens krishanteringsförmåga Svar: Använd mallen nedan. Strategisk Ledning Samverkan med andra aktörer Extern information/ kommunikation Intern information/ kommunikation Operativ ledning Handlingsplaner, prioritering av resurser, förtroendefrågor, tydliga roller och tydligt ansvar Andra förvaltningar, kommuner, polis, räddningstjänst etc. Nätverk och samverkan med andra aktörer, landsting m.fl. Nätverk och samverkan med andra aktörer inom VGR Planerad och övad kris- och katastrofledning Det finns ingen eller mycket bristfällig förmåga Det finns en viss förmåga men den är bristfällig Förmågan är i huvudsak god men har vissa brister 4 Förmågan är god

163 Del 3 - Övergripande och gemensamma risker 6. Ange övergripande regiongemensamma risker som behöver hanteras över förvaltnings- och bolagsgränserna inom VGR? Svar: Inget behöver hanteras Svar: Följande bör hanteras (skriv svar i del 6) Del 4 Personsäkerhet 7. Hur många personer har medverkat i personsäkerhetsutbildning inom ramen för riktlinjer för personsäkerhet 1? Svar: Antal 0 Del 5 - Hälso- och sjukvård 8. Finns tydliga och kända rutiner kring spärr av vårddokumentation? 2 Svar: Ja Nej 9. Finns tydliga och kända rutiner kring hantering av behörigheter? Svar: Ja Nej 10. Kommuniceras eller skickas känslig patientinformation på ett säkert sätt? Svar: Ja Nej Svar: Kompletterande svar (skriv svar i del 6) 11. Enligt SOSFS 2008:14 ska återrapportering till vårdgivaren omfatta granskningar och skyddsåtgärder av större betydelser och riskanalyser samt förbättringsåtgärder som vidtagits. Svar: Utöver svar i del 2, punkterna 1-3, kan kompletterande svar kring ändrade förutsättningar och beskrivning av vad som har genomförts skrivas i del 6. Del 6 - kompletterande svar: Kommentar till del 1, fråga 3 Regionutvecklingsnämnden och Regionutvecklingssekretariatet har en person utsedd som ansvarar för säkerhetsarbetet. Denna person har ingen särskild utbildning, men är insatt i nämndens och sekretariatets olika delar av säkerhetsarbetet. Kommentarer till del 2, fråga 1-4 Krishanteringsförmåga och informationssäkerhet Vi har under året informerat personal och politiker i nämnden angående hot och våld. När det gäller informationssäkerhet så pågår sedan ett par år tillbaka ett arbete med att säkerställa processen kring projekthantering, vilket vi har identifierat som en viktig skyddsvärd information. Ett elektroniskt verktyg med checklistor bl. a. är under införande. Alltså pågår skydds- och förbättringsingsåtgärder fortlöpande. Fråga 3 om ändrade förutsättningar: (skriv här) Fråga 3 om vad som har genomförts: Risk och Säkerhetsanalys (RSA) när det gäller hot mot politiker eller personal Fråga 6 vad som bör hanteras: (skriv här) IT-säkerheten Fråga 10 komplettering kring säker kommunikation: (skriv här) Fråga 11 om ändrade förutsättningar och vad som genomförts (skriv här) Övriga kommentarer: (skriv här) Som övrig kommentar vill vi tillägga att vi önskar en säkerhetsredovisning som bättre motsvarar vår verksamhet. Det hade även varit bra om det fanns en kurs som vände sig mer till personal och politiker i vår verksamhet, och inte bara till sjukvårdspersonal. 1 Regionstyrelsens beslut , dnr RSK , kap. 4 patientdatalagen

164 Ärende 17

165 Ekonomi och administration Tjänsteutlåtande Referens Datum Diarienummer Susanne Zetterberg Jensen RUN Till Regionutvecklingsnämnden Plan för intern kontroll Intern styrning och kontroll inom Västra Götalandsregionen syftar till att verksamheterna fullgör de åtagande och uppdrag som fastställts i årliga direktiv och mål samt att se till att verksamheterna drivs effektivt och ändamålsenligt, hushåller med regionens medel, lever upp till gällande lagstiftning och andra interna och externa regler och att redovisning sker på ett tillförlitligt och rättvisande sätt. Inom Västra Götalandsregionen pågår ett arbete centralt inom regionkansliet med att ta fram policy och riktlinjer för internkontroll. Sammanfattningsvis innebär förslaget att varje nämnd ansvarar för att styra och löpande följa upp arbetet med intern styrning och kontroll inom sitt verksamhetsområde. Som grund för detta arbete ska riskanalyser genomföras i den egna verksamheten och utifrån denna riskanalys ska nämnden årligen anta en särskild internkontrollplan som ett led i kommande års uppföljning av den interna styrningen och kontrollen. Utfall av genomförda aktiviteter enligt planen ska rapporteras till nämnden. Nämnden ska i sin tur rapportera resultatet (inkl arbete med riskanalys och uppföljning av internkontrollplanen) inom sitt verksamhetsområde till regionstyrelsen. Det centrala arbetet med policy och riktlinjer för internkontroll innefattar bl a mall för riskanalys (enhetliga kategoriseringar av risker och konsekvenser samt alternativa sätt att hantera risker) och internkontrollplan, urval och granskning av kontroller och åtgärder, uppföljning och rapportering, vilka ambitionsnivåer som är rimliga att hålla samt behovet av ev utbildningsinsatser. Arbetet med internkontroll är ett viktigt men omfattande arbete och regionutvecklingssekretariatet har därför i avvaktan på gemensam policy, riktlinjer, mallar mm som ett första steg gjort en kartläggning av hur arbetet bedrivs inom flera av nämndens verksamhetsområden. Kartläggningen innehåller moment av kontroll som finns i handläggningen och ger en övergripande bild av kompetens och system i den löpande verksamheten i syfte att på bästa sätt fullgöra de åtagande och uppdrag som fastställts i årliga direktiv och mål. Arbetet kommer som ett andra steg att fortsätta med riskanalyser förslag till intern kontrollplan i enlighet med gemensam policy, riktlinjer, mallar mm när dessa fastställts av regionfullmäktige/regionstyrelsen. Förslag till beslut: Regionutvecklingsnämnden beslutar att godkänna regionutvecklingssekretariatets förslag till handläggning av arbetet med riskanalyser och intern kontrollplan enligt bifogad förteckning. REGIONUTVECKLINGSSEKRETARIATET Bertil Törsäter Karin Stadig Roswall POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON TELEFAX E-POST Regionens Hus Box GÖTEBORG Norra Hamngatan Göteborg Växeln Mobil karin.stadig-roswall@vgregion.se

166 Intern kontrollplan för Regionutvecklingsnämnden/Sekretariatet Dnr RUN Arbetsrutiner Företagsfinansiering (investeringsbidrag, konsultcheck, FoU-kort, såddbidrag/lån, stöd till kommersiell service, utvecklingscheckar FKF) Rutin/system/ verksamhet Ansvarig Kontrollmoment/vad ska kontrolleras Metod och/eller frekvens Ansökan Registrator Att ansökan diarieförs Kontinuerligt Ansökan Administratör Att ansökan fördelas till handläggare utefter geografiska och ämnesmässiga ansvarsområden Kontinuerligt Ansökan Administratör Att ansökan registreras i NYPS Kontinuerligt Beslut Ansvarig handläggare / Administratör Att beslut skrivs fram/bereds i NYPS Kontinuerligt Beslut Ansvarig enhetschef / handläggare Att beslut fattas Kontinuerligt Beslut Administratör Att se till att fattade beslut undertecknas och skickas ut till sökande Kontinuerligt Rekvisition Ansvarig handläggare Att kontroll av upparbetade kostnader sker Kontinuerligt Utbetalning Utbetalning Ansvarig handläggare / Administratör Att utbetalningsbeslut bereds i NYPS Kontinuerligt Ansvarig enhetschef / handläggare Att utbetalningen attesteras Kontinuerligt Ansvarig handläggare / Att ärendet avslutas i NYPS / att nedskrivningstiden Avslut / Återföring Administratör följs Kontinuerligt Återrapportering Administratör Att beslutade ärenden återrapporteras till RUN Inför varje RUN-sammanträde

167 Projekt; *regionala medel ( inkl särskilda program som tex Socialt Entreprenörskap, Kultur & Näring och utbetalningar Främja Kvinnligt Företagande) * statliga medel (inkl administration Främja Kvinnligt Företagande, SAAB) Rutin/system/ verksamhet Ansvarig Kontrollmoment/vad ska kontrolleras Metod och/eller frekvens PROJEKT REGIONALA OCH STATLIGA MEDEL Ansökan Registrator Att ansökan diarieförs och vidarebefordras till projektsekreterare Kontinuerligt Ansökan Ansökan Beslut Beslut Beslut Projektsekreteraren/en hetschef Projektsekreteraren/en hetschef Handläggare Handläggare Nämndsekr. Ansökan diskuteras i projektgrupp - ansökan fördelas till handläggare. Ev samverkan med andra nämnder Ansökan diskuteras i ärendeforum. Samverkan med andra handläggare/andra nämnder Kontroll av att ansökan ligger inom RTP, i linje med Västra Götalands vision, att kostnads- och finansieringsbudgeten håller, att information kring projektet sker enligt gällande riktlinjer Att kortrader med förslag till nämndbeslut skrivs fram till RUN-presidiet Att kortrader samt ev. handlingar samlas in, sammanställs och skickas ut till presidiet Ca 4 ggr/halvår. Info till handl. via e-postutskick Ca 4 ggr/halvår. Info till handl. via e-postutskick Inför varje förslag till beslut Inför varje sammanträde med RUNpresidiet Inför varje sammanträde med RUNpresidiet Beslut Handläggare Att uppgifterna (inkl. budget) i ansökan kontrolleras Inför varje beredning av beslut Beslut Handläggare Att förslag till nämndbeslut skrivs fram enligt gällande mall Minst 10 dgr innan sammanträde i RUN Att förslag till nämndbeslut godkänns Beslut Enhetschef Inför varje sammanträde i RUN Delegationsbeslut Handläggare Att förslag ti ldelegationsbeslut skrivs fram Kontinuerligt Att förslag till delegationsbeslut godkänns Delegationsbeslut Enhetschef Kontinuerligt Delegationsbeslut Enhetschef Att delegationsbeslut undertecknas Kontinuerligt

168 Beslut Assistent Att anmälningslista över beslut fattade på delegation skrivs fram och läggs till nämndhandlingarna Inför varje sammanträde i RUN Beslut Nämndsekr. Att samtliga förslag till beslut och anmälningslista över delegationsbeslut samlas in, kontrolleras och redigeras Inför varje sammanträde i RUN Beslut Nämndsekr. Att samtliga förslag till beslut och anmälningslista över delegationsbeslut skickas till nämndens ledamöter och ersättare Inför varje sammanträde i RUN Beslut Assistent Att förteckning över fattade delegationsbeslut skrivs fram och läggs till protokollet Efter varje sammanträde i RUN Beslut Assistent Upprättande av snabbprotokoll för publicering på intranätet Inför varje sammanträde i RUN Beslut Nämndsekr. Att nämndens beslut protokollförs Ca 2 veckor efter varje sammanträde i RUN Beslut Nämndsekr. Att fattade beslut undertecknas Ca 2 veckor efter varje sammanträde i RUN Beslut Nämndsekr. Att protokollet offenliggörs på anslagstavlan på Österg. i Vbg Ca 2 veckor efter varje sammanträde i RUN Beslut inkl delegationsbeslut Registrator Att fattade och undertecknade beslut och ev protokollsutdrag (inkl. aktuella blanketter för rekvisition och rapportering /villkorsbilaga) skickas ut till sökande Kontinuerligt Villkorsbilaga Fördelning av projekt mellan regionala och statliga medel Projektsekr/Registrator. Projektsekr Att villkorsbilagan skrivits under av projektägaren och skickats in och diarieförts före första utbetalningen sker Att fördelning av beslutade projekt sker mellan regionala och statliga medel Innan 1:a utbetalningen sker Kontinuerligt Rekvisition Projektsekr. Att läges- resp. slutrapport har bifogats rekvisitionen Vid varje rekvisition Rekvisition Projektsekr. Att lägesrapport skickas till handläggare för kännedom Vid varje rekvisition Rekvisition Projektsekr. Att slutrapport godkänns av handläggare innan slututbetalning sker Vid varje rekvisition Rekvisition Projektsekr. Kontroll av redovisningsperiod, kostnader, moms, kostnadsslag, ackumulerade värden och ev. intäkter Rekvisition Projektsekr. Granskning av projektens ekonomiska underlag Vid varje rekvisition Inom särskilda program / om särskilda skäl föreligger / EU-proj.

169 PROJEKT REGIONALA MEDEL Utbetalning Regionala medel Projektsekr. Att utbetalningsorder skrivs fram Vid varje utbetalning Utbetalning Regionala medel Ekonomiassistent Att kontroll av kvarvarande medel sker Vid varje utbetalning Utbetalning Regionala medel Ekonomiassistent Att nytt projektnummer registreras Vid 1:a utbetalningen Utbetalning Regionala medel Ekonomiassistent Att utbetalningen konteras och skickas för godkännande/attest Vid varje utbetalning Utbetalning Regionala medel Ekonomiassistent Att utbetalningen skrivs ut och vidarebefordras till registrator Vid varje utbetalning Utbetalning Regionala medel Projektsekr. Att utbetalningen godkänns och skickas för attest Vid varje utbetalning Utbetalning Regionala medel Enhetschef Näringsliv Att utbetalningen attesteras Vid varje utbetalning Utbetalning Regionala medel Registrator Att rekvisition, lägesrapport och utbetalningen scannas in och diarieförs Vid varje utbetalning Avslut regionala projekt Projektsekr. Att uppgift om avslutat projekt framgår Vid slututbetalning Avslut regionala projekt Ekonomiassistent Att markera avslutade projekt på projektlistan Vid slututbetalning Återföring Regionala medel Enhetschef ekonomi och administration Enhetschef ekonomi och administration Att registrera återförda medel samt ta dessa till beslut i RUN Att avstämning av projektlista sker (kontroll av månadens utbet. o reglering mot skuld/avsättning) Minst 2 ggr / år Uppföljning Ca 10 ggr / år PROJEKT STATLIGA MEDEL Utbetalning Statliga medel Projektsekr. Beredning av utbetalningsbeslut i NYPS Vid varje utbetalning Utbetalning Statliga medel Enhetschef Näringsliv Att utbetalningen attesteras Vid varje utbetalning Utbetalning Statliga medel Registrator Att rekvisition, lägesrapport och utbetalningen scannas in och diarieförs Vid varje utbetalning Avslut statliga projekt Projektsekr. Att projekt avslutas i NYPS Vid slututbetalning Återföring Statliga medel Projektsekr. Att registrera återförda medel Kontinuerligt

170 Återrapportering Statliga medel Projektsekr. Att beslutade ärenden återrapporteras till RUN Inför varje RUN-sammanträde Återrapportering Statliga medel Projektsekr. Att rapportering till Näringsdepartementet sker enligt regleringsbrev 1 gång / år Återrapportering Bemyndigande (statliga medel) Projektsekr. Att rapportering till Tillväxtverket/Näringsdep. ang. intecknat bemyndigande samt prognoser sker på utsatt tid 9 ggr / år Återrapportering Utbetalningar Att rapportering till Tillväxtverket/Näringsdep. (statliga medel) Återrapportering Statliga medel Projektsekr. Projektsekr. ang. utbetalningar samt prognoser sker på utsatt tid Att rapportering till Tillväxtverket ang EU-fordran sker på utsatt tid 9 ggr / år 1 gång / år Återrapportering Statliga medel PROJEKT Projektsekr. Att rapportering till Tillväxtverket ang projektens fördelning på Nationella prioriteringar sker på utsatt tid 1 gång / år REGIONALA OCH STATLIGA MEDEL Återrapportering Assistent Att slutrapporter publiceras på intranätet Kontinuerligt Återrapportering Assistent Att slutrapporter görs åtkomliga på den gemensamma hårddisken Kontinuerligt Återrapportering Assistent, analys och uppföljning Att förfrågan om återrapportering skickas ut till berörda handläggare Inför varje RUN-sammanträde Återrapportering Tjänsteman, analys och uppföljning Att listan över projekt aktuella för återrapportering förbereds, att sammanställning av indikatorer görs Inför varje RUN-sammanträde Återrapportering Berörda handläggare Att information om avslutade projekt, utfall av indikatorer beskrivs i återrapporteringen Inför varje RUN-sammanträde Återrapportering Assistent, analys och uppföljning Att dokumentet med återrapporterade projekt sammanställs och läggs till nämndhandlingarna Inför varje RUN-sammanträde Uppföljning Analysenheten/ handläggare Att uppföljning av projekten sker Kontinuerligt Uppföljning Analysenheten Att utvärdering av projekten sker Ca vart tredje år Uppföljning Analysenheten Att utvärdering av särskilda program sker Efter varje avslutad programperiod

171 Verksamhetsbidrag (med särskilda villkor) och bidrag till Science Center Rutin/system/ verksamhet Ansvarig Kontrollmoment/vad ska kontrolleras Metod och/eller frekvens Beslut Ledningsgruppen Att förslag till beviljat verksamhetsstöd lämnas till RUN I samband med årligt RUN-beslut om detaljbudget Beslut Handläggare Att förslag till nämndbeslut skrivs fram enligt gällande mall I samband med årligt RUN-beslut om detaljbudget Beslut Registrator Att beslut och blanketter skickas ut till berörda verksamheter Efter beslut av den årliga detaljbudgeten Övriga villkor Ekonomiassistent Att Övriga villkor skickas in underskrivet Inför 1:a utbetalningen Utbetalning Ekonomiassistent Att kontroll av tidigare utbetalda/beslutade medel sker Kontinuerligt Utbetalning Ekonomiassistent Att utbetalningen godkänns och skickas för attest Kontinuerligt Utbetalning Ekonomiassistent Att utbetalningen skrivs ut och vidarebefordras till registrator Kontinuerligt Utbetalning Registrator Att utbetalningen scannas in och diarieförs Kontinuerligt Utbetalning Ansvarig enhetschef Att utbetalningen attesteras Kontinuerligt Återrapportering Analysenheten Att återrapportering av föregående års verksamhet sker 1 gång / år Återrapportering Handläggare Att planering nästkommande års verksamhet redovisas 1 gång / år Uppföljning Ekonomiassistent Att utbetalningen har skett enligt beslutad budget I november innevarande år Uppföljning Analysenheten Att uppföljning av verksamheterna sker Kontinuerligt Uppföljning Analysenheten Att utvärdering av verksamheterna sker Ca vart femte år

172 Medlemskap och medlemsavgifter i internationella organisationer Rutin/system/ verksamhet Ansvarig Kontrollmoment/vad ska kontrolleras Metod och/eller frekvens Medlemskap i internationella organisationer Medlemskap i internationella organisationer Medlemskap i internationella organisationer Chef för internationell samordning Handläggare Chef för internationell samordning Diskussion och rekommendation om att bli medlem alt utträde ur en internationell organisation sker i Regionstyrelsens Internationella beredning Kontinuerligt/när det är påkallat Att förslag till regionstyrelsebeslut om att bli medlem alt utträde ur en internationell organisation skrivs fram enligt gällande mall Inför RS beslut Beslut om att bli medlem alt utträde ur en internationell organisation sker i Regionstyrelsen Kontinuerligt/när det är påkallat Medelemsavgiften s storlek Resp handläggare på internationella enheten Medlemsavgiftens storlek bestäms vid respektive organisations generalförsamling eller motsvande Årligen/inför betalning/inför RUN beslut Medelemsavgiften s storlek Ekonomichefen Medelmsavgiftens storlek översätts till Svkr Årligen/inför betalning/inför RUN beslut Beslut Ledningsgruppen Att förslag till betalning av medlemsavgift lämnas till RUN I samband med årligt RUN-beslut om detaljbudget Beslut Handläggare Att förslag till nämndbeslut skrivs fram enligt gällande mall I samband med årligt RUN-beslut om detaljbudget Utbetalning Ekonomiassistent Att utbetalningen godkänns och skickas för attest Kontinuerligt Utbetalning Ansvarig enhetschef Att utbetalningen attesteras Kontinuerligt Utbetalning Ekonomiassistent Att utbetalningen skrivs ut och vidarebefordras till registrator Kontinuerligt Utbetalning Registrator Att utbetalningen scannas in och diarieförs Kontinuerligt Uppföljning Ekonomiassistent Att utbetalningen har skett enligt beslutad budget I november innevarande år

173 Uppdrag Rutin/system/ verksamhet Ansvarig Kontrollmoment/vad ska kontrolleras Metod och frekvens Beslut Handläggare Att uppdragen skrivs fram Inför beslut av den årliga detaljbudgeten Beslut Nämndsekreterare Att uppdragen sammantställs i RUN-handlingen Inför beslut av den årliga detaljbudgeten Beslut Registrator Att de beslutade uppdragen skickas ut till berörda aktörer Efter beslut av den årliga detaljbudgeten Utbetalning Ekonomiassistent Att periodisering av kostnader sker 1 gång / månad alt. 1 gång / kvartal Utbetalning Ekonomiassistent Att kontroll av tidigare utbetalda/beslutade medel sker 1 gång / månad alt. 1 gång / kvartal Utbetalning Ekonomiassistent Att utbetalningen godkänns och skickas för attest 1 gång / månad alt. 1 gång / kvartal Uppföljning Ekonomiassistent Att utbetalningen har skett enligt beslutad budget I december innevarande år Uppföljning Ansvarig enhetschef Att deltagande vid kontrollmöten sker 1 gång / halvår Delregionala tillväxtprogram Rutin/system/ verksamhet Ansvarig Kontrollmoment/vad ska kontrolleras Metod och/eller frekvens Beslut Ledningsgruppen Att förslag till fördelning av tillväxtprogrammedel utarbetas enligt budgetbeslut Inför RUN i december varje år Utbetalning Berörd handläggare Att kontroll av ekonomiskt underlag sker Ca 2 gånger / år Utbetalning Berörd handläggare Att utbetalningsorder skrivs fram Ca 2 gånger / år Utbetalning Ekonomiassistent Att utbetalningsorder skickas för inscanning Ca 2 gånger / år Utbetalning Ekonomiassistent Att utbetalningen konteras och skickas för godkännande/attest Ca 2 gånger / år Utbetalning Ekonomiassistent Att utbetalningen skrivs ut och vidarebefordras till registrator Ca 2 gånger / år Utbetalning Registrator Att utbetalningen scannas in och diarieförs Ca 2 gånger / år Utbetalning Berörd handläggare Att utbetalningen godkänns och skickas för attest Ca 2 gånger / år Utbetalning Enhetschef Näringsliv Att utbetalningen attesteras Ca 2 gånger / år Uppföljning Ansvarig handläggare Att uppföljning av programmets genomförande sker 1 gång / år

174 Biljetthantering (Västtrafik: 100-kort / RR 24 timmar, SJ buntbiljetter) Rutin/system/ verksamhet Ansvarig Kontrollmoment/vad ska kontrolleras Metod och/eller frekvens Beställning Receptionist Att beställning av biljetter sker hos resebyrå / Västtrafik Kontinuerligt Utbetalning Ekonomiassistent Att biljetterna bokförs på lageransvar Kontinuerligt Faktura Receptionist alt. berörd handläggare Att fakturerade biljetter kontrolleras och godkänns Kontinuerligt Faktura Berörd enhetschef Att fakturan attesteras Kontinuerligt Intern omföring Receptionist Att sammanställning över sekretariatets biljettuttag lämnas till ekonomiassistent 1 gång / månad Intern omföring Ekonomiassistent Att bokföringsmässig justering från lageransvar till respektive enhet sker 1 gång / månad Fakturering Receptionist Att sammanställning över biljettuttag skickas till ekonomiservice för fakturering till övriga förvaltningar inom VGR 1 gång / månad Beställning Receptionist Att inventering av biljetter sker 1 gång / månad Fakturahantering Rutin/system/ verksamhet Ansvarig Kontrollmoment/vad ska kontrolleras Metod och/eller frekvens Utbetalning Ekonomiassistent Att kontering och kontroll (av underlag m.m.) sker Kontinuerligt Utbetalning Berörd medarbetare Att fakturan kontrolleras och godkänns Kontinuerligt Utbetalning Ansvarig enhetschef Att utbetalningen attesteras Kontinuerligt

175 Beställnings-/Inköpshantering Rutin/system/ verksamhet Ansvarig Kontrollmoment/vad ska kontrolleras Metod och/eller frekvens Beställning Berörd medarbetare Finns upphandlad leverantör alt ramavtal Kontinuerligt Beställning Berörd medarbetare Behöver upphandling ske- kontakt med upphandlingsavdelningen Kontinuerligt

176 Ärende 18

177 Infrastruktur och IT/bredband Tjänsteutlåtande Referens Datum Diarienummer Rolf Thor RUN Till Regionutvecklingsnämnden Förslag till synpunkter på Målbild Tåg 2035 utveckling av tågtrafiken i Västra Götaland Regionutvecklingsnämnden har fått en intern remiss från kollektivtrafiksekretariatet angående förslaget om hur den regionala tågtrafiken kan och bör utvecklas. Rapporten som bifogas har tagits fram i samverkan med Västtrafik, trafikverket och regionutvecklingssekretariatet. Förslaget till målbild kommer senare i vår att behandlas i KTN och därefter även i RS och RF. Förslag till yttrande bifogas. Förslag till beslut: Regionutvecklingsnämnden avger yttrande till kollektivtrafiknämnden enligt bifogat förslag. REGIONUTVECKLINGSSEKRETARIATET Bertil Törsäter Rolf Thor POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON TELEFAX E-POST Regionens Hus Box GÖTEBORG Norra Hamngatan 14 Växeln regionenshus.goteborg@vgregion.se

178 Förslag Infrastruktur och IT/bredband YTTRANDE Referens Datum Diarienummer Rolf Thor RUN Till Kollektivtrafiknämnden Yttrande över Målbild Tåg 2035 Övergripande synpunkter Vårt huvudintryck av förslaget till målbild är mycket positivt. Det känns som ett spännande och utmanande förslag till inriktning för en satsning på att utveckla tågtrafiken på ett sätt som stärker möjligheterna till regional utveckling genom ett hållbart resande. Vi delar absolut uppfattningen att det finns en betydande potential i länet för ett ökat resande med tåg förutsatt satsningar på ökat turutbud, kortare restider, längre öppettider mm. Möjligheten att uppnå målbilden påverkas förutom av efterfrågan på resor i hög grad också av de ekonomiska möjligheterna att finansiera ett växande underskott för en utökad trafik och av möjligheterna att åstadkomma nödvändiga förbättringar i järnvägsinfrastrukturen. I det senare fallet berörs såväl de f d länsjärnvägarna Bohusbanan, Kinnekullebanan och Viskadalsbanan som de s k stomjärnvägarna. Förutsättningarna går inte nu att bedöma fullt ut men det minskar inte värdet av att visa på önskad trafikering och vad som krävs i olika satsningar för att realisera målbilden. Förmågan att utveckla tågtrafiken med rätt koncept och i lämpliga relationer är också avgörande för möjligheterna att nå målbilden. Den använda backcastingtekniken, som utgår från uppsatta mål om resandeutveckling och visar vad som behöver göras och när för att nå dessa mål, är intressant och lämplig i sammanhanget. Men det är också nödvändigt att i intervall stämma av den faktiska utvecklingen, komplettera med traditionella prognoser och göra nödvändiga justeringar. Väsentligt bidrag till regionförstoring Rapporten redovisar flera mycket positiva och intressanta förslag till ny trafikering som skapar en bättre tillgänglighet till och mellan de fyra stora och robusta arbetsmarknadsorterna i länet. Vi tror att detta skulle ge stora effekter vad gäller regional tillväxt och vill bl a peka på de föreslagna exemplen som kortare restid Skövde-Göteborg, en ny linjesträckning Skövde- Borås-Landvetter-Göteborg, direkttrafik mellan Mariestad/Lidköping och Tvåstad, tågtrafik som sammanbinder Uddevalla-Trollhättan och Vänersborg, samt utökad trafik och kortare restider på i princip samtliga banor. Dessutom är det mycket positivt med förbättrade resmöjligheter till arbetsplatsorter utanför länet som Halden, Karlstad, Örebro, Jönköping och Varberg/Halmstad. POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON TELEFAX E-POST Regionens Hus Box GÖTEBORG Norra Hamngatan 14 Växeln regionenshus.goteborg@vgregion.se

179 Nödvändigt att dra nytta av tågtrafikens fördelar men ibland ersätta eller komplettera med buss Resandet med region- respektive pendeltåg i länet är ungefär lika stort och uppgår sammantaget till resor per dag. Medelreslängden för regiontåg är 70 km och för pendeltåg 25 km. Vi delar uppfattningen att tågtrafiken ska ha en tydlig roll för att skapa fler möjligheter till arbete genom konkurrenskraftiga restider och att stor vikt bör läggas på att knyta samman större orter med varandra. Samtidigt är det angeläget att behålla och ibland utveckla ny tågtrafik även i relationer där resandet initialt inte är så stort, exempelvis mot Örebro, Karlstad och Halden men även i andra relationer. Förutsättningarna varierar för enskilda bandelar och kan kräva olika lösningar. Vi tycker t ex att det är en spännande idé att utveckla en trafik med duospårvagnar mellan Borås och Göteborg för att trafikförsörja mindre samhällen. Ibland kan lösningen vara att köra parallella system som på Kinnekullebanan. Det måste också finnas möjligheter att ersätta tågtrafik med buss där resandeunderlaget minskar eller är mycket svagt. Rapporten behandlar inte explicit gränssnittet mellan tåg och buss annat än att busstrafiken har en uppgift för matning till tåglinjerna. Några kompletterande skrivningar om arbetsfördelningen mellan tåg och buss skulle vara värdefulla. Likaväl som det är angeläget att pröva alternativa trafikutbud där resandeunderlaget är svagt behöver vi också testa olika möjligheter i de fall läs i Göteborgsområdets inre pendlingsområde där resandet på tågen är väldigt stort och anstränger kapaciteten både vad gäller tåg och spår. Här kan möjligen kollektivtrafikens konkurrenskraft t o m stärkas om resenärerna erbjuds möjligheter till en bekväm och snabb bussresa direkt till arbetsplatsen eller dess närområde istället för att få en bytesresa tåg/lokal kollektivtrafik. Avslutande synpunkter Vi tycker detta är en intressant och välskriven rapport i ett mycket angeläget ämne och ser fram mot den fortsatta politiska behandlingen av förslagen. Vi kommer att ta med oss inspelet om behoven av spårinvesteringar till arbetet med revidering av nationell respektive regional plan för transportinfrastruktur. REGIONUTVECKLINGSNÄMNDEN Birgitta Losman Bertil Törsäter

180 SA Målbild Tåg 2035 utveckling av tågtrafiken i Västra Götaland INFÖR SAMRÅD VÅREN 2013 januari 2013

181 Innehållsförteckning Sammanfattning Inledning Bakgrund Lite historik Behov av en ny målbild Syfte med målbilden Trafikförsörjningsprogrammet är styrande Västsvenska paketet viktigt för regionförstoringen Utredningens omfattning Geografisk avgränsning Tidshorisont Utredningens genomförande och förankring Metodik backcasting Vision 2035 ett önskvärt framtida tillstånd Västra Götaland en attraktiv region Tågtrafikens attraktivitet ökade fram till Politiskt fastställd vägledning för Målbild Tåg Omvärldsanalys Nuvarande trafik och resande Totalmarknaden här finns potentialen Nuvarande tågtrafik och resande Framtida tågtrafik målet Principer för framtida trafikering Så här utvecklas tågtrafiken till Trafiken 2020 och Framtida tågtrafik stråk för stråk Infrastruktur Fyra sätt att öka järnvägens kapacitet Järnvägens kapacitet och hastighet Investeringskostnad i infrastruktur Trafikekonomi Förutsättningar för ekonomisk kalkyl Kostnads-intäktskalkyl Det regionala trafikförsörjningsprogrammet Kollektivtrafiken bidrar till att nå klimatmålen

182 Målbilden omfattar även sju underlagsrapporter: PM 1: Vägledning för att utarbeta Målbild Tåg 2035 PM 2: Tågtrafikering PM 3: Duospårvagn i Sjuhärad PM 4: Fordonsbehov PM 5: Reducerad busstrafik PM 6: Infrastrukturåtgärder PM 7: Resande och ekonomi Underlagsrapporterna finns tillgängliga på följande länk: Arbetsgrupp: Västra Götalandsregionen, Jan Efraimsson projektledare Västtrafik, Ingemar Bengtsson Västtrafik, Maria Lindqvist Trafikverket, Markus Gunnervall (del av utredningen) Trafikverket, Alexander Hellervik (del av utredningen) Catharina Migell, WSP analys och strategi Ledningsgrupp: Västra Götalandsregionen, Ulrika Bokeberg Västra Götalandsregionen, Rolf Thor Västra Götalandsregionen, Jan Efraimsson Västtrafik, Andreas Almqvist Trafikverket, Bengt Rydhed Styrgruppen har vid vissa möten förstärkts med representanter från de fyra kommunalförbunden. Samråd har genomförts med bland annat kollektivtrafikråden i Västra Götaland. Eventuella frågor kan ställas till Jan Efraimsson, tel

183 Sammanfattning Varför ta fram en målbild för tågtrafik 2035? Detta dokument är ett förslag till målbild för tågtrafiken i Västsverige för tiden fram till Det finns även sju underlagsrapporter kopplade till målbilden, se sidan efter innehållsförteckningen. Målbilden sträcker sig en generation framåt i tiden. Vid första anblicken känns detta väldigt långt fram men vid närmare eftertanke är det nödvändigt med god framförhållning för komplexa samhällsförändringar som skall genomföras tillsammans med många olika aktörer. Målbilden beskriver en viljeinriktning när det gäller den framtida tågtrafiken och utgör därmed underlag för olika samhällsaktörer som ansvarar för strategisk planering såsom stadsutveckling, markanvändningsfrågor och infrastrukturutbyggnad med mera. Målbilden visar en ambition och inriktning för tågtrafiken och därmed skall utbudsnivåer för olika tåglinjer som visas i detta dokument ses som ungefärligt utbud. För investeringar som skall genomföras om till exempel 5-15 år måste beslut tas redan idag eller inom ett par år. Därför blir Målbild Tåg 2035 ett underlag och verktyg för att starta planeringsprocesser nationellt, regionalt och lokalt. Exempel på viktiga beslut som behöver fattas är dimensionering av Västlänken, anskaffning av nya tåg, utbyggnad av tågdepåer, uppställningsspår för tågen, underhållsverkstäder, spåranläggningar och inte minst vidareutveckling av stationssamhällen med knutpunkter och pendelparkeringar. Positiv resandeutveckling med tåg och stor potential framåt Resandet med tågtrafiken i Västra Götaland har redan mer än fördubblats sedan När Västra Götalandsregionen bildades var ett av målen att kollektivtrafiken skulle samordnas och vidareutvecklas bland annat över de gamla länsgränserna. Regionens huvudorter skulle bindas samman med goda kommunikationer och regionen skulle bli rundare. Tågtrafiken är i särklass det färdmedel som bäst bidragit till denna utveckling. Det är tydligt att regionbildningen 1999 var startskottet på en kraftfull tågtrafiksatsning i Västra Götaland. Under en medelvardag 2010 gjordes tågresor i Västra Götaland. Hälften av resorna görs med regiontågen och hälften med pendeltågen i Göteborgsområdet. Den totala reslängden för alla tågresenärer motsvarar en sträcka på mer än femtio varv runt jorden under en medelvardag. Tågresandet utgör 7 % av Västtrafiks resor och hela 32 % av den totala reslängden mätt i personkilometer. Det är hit vi vill nå! År 2035 är Västra Götaland ett konkurrenskraftigt tillväxtområde i norra Europa som erbjuder god livskvalitet och goda förutsättningar för näringsliv och arbetsmarknad. Regionens höga attraktivitet och kvalitet vad avser boende-, natur- och stadsmiljöer samt utbildning och ett diversifierat näringsliv är huvudförklaringar till utvecklingen. Drivande för denna utveckling, där regionförstoring och förtätning blivit naturliga inslag, är utbyggnaden av goda kommunikationer och förkortade tidsavstånd. Tåget har en stor roll i denna samhällsutveckling och en förutsättning för målbilden är att tågresandet i Västsverige skall trefaldigas från 2006 till resor/dag år 2035, vilket faktiskt motsvarar dagens tågresande i Skåne. 4

184 Hur skall vi nå målet? Tågtrafikens styrkor är hög kapacitet, hög hastighet, god miljöanpassning och hög komfort. Det finns betydligt mer att göra när det gäller kapacitet och hastighet. Ett trefaldigt tågresande innebär att tågtrafikens utbud måste byggas ut kraftigt. Idag är många av tågen fullbelagda under maxtimmarna. I målbilden föreslås betydligt mer trafik än idag. Tågtrafikens utbud behöver i stort sett trefaldigas jämfört med 2006 för att kunna ta emot framtida resenärer. En del av den parallellgående expressbusstrafiken kommer att ersättas med tåg. Även tågens hastighet kommer att öka och Västra Götalands huvudnoder och regionala centra i grannlänen kommer bindas samman på ett effektivare sätt än idag. Det finns en omfattande forskning angående resenärernas värderingar vilka är de viktiga kvalitetsparametrarna när invånarna väljer färdmedel för sitt resande? Turtäthet, restid, punktighet och tillgänglighet är exempel på parametrar som alltid värderas högt. I målbilden för Västra Götaland föreslås att trafikeringen bygger på ett väl utvecklat nätverk med styva tidtabeller, d v s med fasta minuttal mellan turerna. Vidare föreslås och att turfrekvensen utökas och att trafikens öppettider förlängs och att det därmed blir enklare att resa. Knutpunkterna får en viktig roll i framtiden. Tågtrafiken byggs ut över länsgräns till Värmland, Örebro, Jönköping, Halland och Östfold. Samråd om målbilden har skett med de regionala kollektivtrafikmyndigheterna i grannlänen samt med företrädare för Östfold fylkeskommune. Vidare byggs regiontågstrafiken ut som knyter samman kärnstäder och andra större tätorter i Västra Götaland. Pendeltågstrafiken i Göteborgsområdet byggs ut för att klara de stora pendlingsströmmarna mellan kranskommunerna och Göteborg. Tågtrafiken utvecklas till att bli en ryggrad i det framtida regionala kollektivtrafiksystemet. Därmed krävs också att knutpunkterna utvecklas med förtätad bebyggelse, ytterligare matarlinjer med buss, och förbättrade möjligheter till anslutningsresor med bil, cykel och gångförflyttningar. I kapitel 8 redovisas förslag till utveckling av tågtrafiken för åren 2020, 2028 och Mer tågtrafik ställer krav på infrastrukturens beskaffenhet. Infrastrukturen behöver uppgraderas både när det gäller kapacitet och hastighet. Exempel på nödvändiga investeringar är Västlänken, fyrspår, dubbelspår, mötesspår, elektrifiering och signalsystem. För att klara det framtida trafikeringsbehovet med snabbtåg, godståg och regionala tåg krävs infrastrukturåtgärder för cirka 45 miljarder kronor utöver de åtgärder som är finansierade i nuvarande infrastrukturplaner och i det västsvenska paketet. Infrastrukturåtgärder redovisas i kapitel 9. I separat underlagsrapport PM 6 Infrastrukturåtgärder redovisas nödvändiga fysiska åtgärder bana för bana. Hur stor blir kostnaden för framtidens tågtrafik? I september 2012 fastställde regionfullmäktige det regionala trafikförsörjningsprogrammet för Västra Götaland (med undantag av delmål 5 som återremitterades). Programmet beskriver resandemål och trafikutveckling under tiden fram till Målbild Tåg 2035 är en vidareutveckling och en konkretisering av det fastställda trafikförsörjningsprogrammets intentioner. Ett förverkligande av målbilden innebär att tågtrafikens andel av Västtrafiks totala verksamhet kommer att öka. År 2010 utgjorde tågtrafikens kostnad 11 % av Västtrafiks totala omsättning. År 2035 bedöms denna andel öka till ca 17 %. Ett genomförande av målbilden innebär att driftbidraget ökar med ca 550 mnkr per år 2035 jämfört med år Prisnivån är

185 1. Inledning 1.1 Bakgrund Tåget är det snabbaste landtransportmedlet i Västra Götaland och har en nyckelroll för den framtida samhällsutvecklingen, speciellt för regionförstoring och omställningen till ett miljöanpassat transportsystem. Tågtrafiken bedöms ha störst resandepotential av de kollektiva trafikslagen. Skälet är att resandebehovet ändras över tid och att vi successivt reser allt längre för att nå arbete och utbildning. Reslängden ökar inte bara i Västra Götaland utan också i övriga Sverige och internationellt, bland annat som en effekt av globaliseringen. Tågtrafiken är en viktig del i samhällsbyggandet och framförhållningen måste därför vara väl tilltagen när man ska utveckla tågtrafik och infrastruktur. Västra Götalandsregionen har därför beslutat att ta fram en målbild för tågtrafikens utveckling fram till 2035, det vill säga ungefär en generation framåt i tiden. Målbild Tåg 2035 ska belysa tågtrafikens utveckling i Västsverige samt hur resandepotentialen bäst kan tas till vara i framtiden. Intresset för att utveckla tågtrafiken är mycket stort hos invånare, näringsliv och övriga intressenter till kollektivtrafiken. 1.2 Lite historik Resandet med tågtrafiken i Västra Götaland har mer än fördubblats sedan När Västra Götalandsregionen bildades var ett av målen att kollektivtrafiken skulle samordnas och vidareutvecklas. Regionens huvudorter skulle bindas samman med goda kommunikationer och regionen skulle bli rundare. Tågtrafiken är i särklass det färdmedel som bäst bidragit till denna utveckling. Det är tydligt att regionbildningen 1999 var startskottet på en kraftfull tågtrafiksatsning i Västra Götaland. Under 2004 fastställde Västtrafik en målbild för tågtrafiken 2010/2020. Därefter har tågresandet ökat med cirka procent fram till Flera tåglinjer har fått utökad trafik. Som exempel kan nämnas Kinnekulletåget med direkttåg till Örebro och Göteborg samt södra delen av Bohusbanan som fick tätare trafik i januari Öresundståget har utvecklats positivt med ökad trafik och ökat resande. Pendeltågstrafiken i Göteborgsområdet har successivt förstärkts och förstärks ytterligare i samband med införandet av trängselskatt i Göteborg. Vidare startade Tvåstadspendeln och Alependeln i december Även för sträckan Karlstad Göteborg planeras utökad trafik. Man kan i efterhand konstatera att tågtrafiken har utvecklats i takt med den nuvarande målbildens intentioner. Man kan också konstatera att det nuvarande järnvägssystemet i Västsverige har bristande kapacitet och att det är svårt att kraftfullt utveckla tågtrafikutbudet ytterligare. 6

186 1.3 Behov av en ny målbild Under en dag sker cirka tågresor i Västra Götaland. Som jämförelse kan nämnas att motsvarande siffra i Skåne är tågresor, detta trots att Skåne har mindre befolkning. Det finns sannolikt potential att utveckla tågtrafiken ytterligare i Västra Götaland. Tågtrafik är en viktig del i ett långsiktigt hållbart transportsystem och är samtidigt det färdmedel som bäst kan bidra till ytterligare regionförstoring genom korta restider. Det är viktigt att fortsätta bygga ut och förstärka tågtrafiken i Västra Götaland. Detta framgår med önskvärd tydlighet i de fyra delregionernas målbilder och kollektivtrafikprogram som kommunalförbunden tagit fram. Det är uppenbart att det finns behov av att ta fram en målbild som bygger på ett helhetsperspektiv och som beskriver trafik och infrastrukturbehov på både kort och lång sikt. 1.4 Syfte med målbilden Målbilden ska säkerställa utvecklingen av en stärkt region med hög tillgänglighet mellan regionhuvudorter i enlighet med Vision Västra Götaland. Målbilden ska bland annat ge vägledning åt Västtrafik att planera för tågtrafikens framtida utbud, underlag för fordonsinvesteringar och underlag för att beskriva behovet av framtida infrastruktur. Målbilden ska stödja utvecklingen av pendeltågs- och regiontågstrafik i Västsverige genom att: Fastställa trafikeringsprinciper samt trafikstandard för olika delar av järnvägsnätet i Västsverige. Beskriva länsgränsöverskridande tågtrafik och utgöra gemensamt underlag för den regionala kollektivtrafikmyndigheten i Västra Götaland och motsvarande myndigheter i grannlänen och i Östfold fylke. Fungera som ett underlag i samrådet med kommunerna angående markanvändning och bebyggelseplanering. Utgöra underlag för Västtrafik att successivt utveckla tågtrafiken inom samt till och från Västra Götaland. Successiv dialog krävs bland annat med kommuner och Trafikverket. Fastställa principer för när i tiden utbyggnad av tågtrafik kan bli aktuell. Utgöra underlag för investering i nya tågfordon samt utfasning av gamla fordon. Utgöra underlag att beskriva behov av infrastrukturinvesteringar. 7

187 1.5 Trafikförsörjningsprogrammet är styrande I september 2012 fastställde regionfullmäktige det regionala trafikförsörjningsprogrammet för Västra Götaland, med undantag av delmål 5 som återremitterades. Programmet beskriver kollektivtrafikens långsiktiga utveckling fram till I programmet utpekas ett antal huvudstråk i Västra Götaland som ska utvecklas med god kollektivtrafik. Många av stråken har järnväg. Trafikförsörjningsprogrammet är styrande för utarbetandet av målbilden. Resandet med tågtrafiken ska, jämfört med 2006, öka med faktor 2,4 till 2025 och faktor 3,3 till Trafikförsörjningsprogrammet har tagit avstamp i de fyra kommunalförbundens målbilder för hur kollektivtrafiken kan utvecklas fram till Under 2008 presenterade en enad kollektivtrafikbransch sin ambition att fördubbla kollektivtrafikens marknadsandel i Sverige. Branschen utgörs av Svensk Kollektivtrafik, Svenska Bussbranschens Riksförbund, Branschföreningen Tågoperatörerna, Svenska Taxiförbundet, Sveriges Kommuner och Landsting samt Trafikverket. 1.6 Västsvenska paketet viktigt för regionförstoringen Västsvenska paketet innehåller satsningar på kollektivtrafik, järnvägar och vägar. Satsningarna ska bidra till ett starkt och attraktivt Västsverige samt en större arbetsmarknad samt främja sysselsättning och tillväxt. Satsningarna ska också bromsa trafikens negativa påverkan på miljön och minska sårbarheten i infrastrukturen. Halva paketet utgörs av Västlänken, som är viktig för att utveckla tågtrafiken i hela Västsverige. Tågtunneln med tre underjordiska stationer i Göteborg kommer att avlasta en del av den övriga kollektivtrafiken och binda ihop region- och pendeltågslinjer i Västsverige till ett sammanhängande tågsystem. Enligt planerna står Västlänken klar 2027 för att tas i bruk

188 2. Utredningens omfattning 2.1 Geografisk avgränsning Målbilden omfattar potentiell pendeltågs- och regiontågstrafik inom Västra Götaland samt till och från regionala centra utanför Västra Götaland. Målbildens geografiska avgränsning är Karlstad, Örebro, Jönköping (Nässjö), Värnamo, Halmstad och Halden-Sarpsborg- Fredrikstad. Utredningen avser i första hand pendel- och regiontågstrafik. Dessutom ingår överväganden avseende olika samverkansformer med kommersiella trafikföretag för en del av fjärrtrafiken. Utredningen behandlar inte specifik snabbtågstrafik med X2000, höghastighetståg eller godståg. Denna trafik har dock ingått i de kapacitetsstudier som Trafikverket genomfört inom ramen för målbildsarbetet. Utredningen behandlar de järnvägar där det idag bedrivs persontågstrafik. Utredningen tar även upp Götalandsbanan som en förutsättning för den framtida tågtrafikens utveckling. Inom ramen för målbildsarbetet har även genomförts en studie av att införa trafik med duospårvagnar i Sjuhärad. Resultatet av denna studie redovisas i ett separat PM. 9

189 2.2 Tidshorisont Målbilden avser perioden fram till år Följande årtal har bedömts som strategiskt viktiga att belysa: År 2020 Den nuvarande målbilden för tågtrafiken sträcker sig fram till Utgångspunkten är dagens infrastruktur samt de åtgärder som ingår i regional och nationell infrastrukturplan fram till År 2028 avspeglar en tidpunkt när Västlänken och dubbelspåret Göteborg Borås är utbyggda. I övrigt ingår fysiska åtgärder som finns i den nationella och regionala infrastrukturplanen samt ytterligare fysiska åtgärder som är nödvändiga för att klara uppsatta resandemål. År 2035 avspeglar en tidpunkt när all nödvändig infrastruktur är på plats för att klara de uppsatta resandemålen, till exempel hela Götalandsbanan, fyrspår, dubbelspår och mötesstationer. Basår Idag Slutår för nuvarande målbild Västlänken tas i bruk Målår

190 3. Utredningens genomförande och förankring Utredningen har genomförts i samverkan mellan Västra Götalandsregionen, Västtrafik och Trafikverket Region Väst. Projektägare av målbilden är Västra Götalandsregionen. Målbilden fastställs av regionfullmäktige. Förankring med kommunerna har skett i enlighet med beslutade samverkansformer för kollektivtrafiken i Västra Götaland. Enligt samverkansformerna ska alla strategiska utvecklingsfrågor för kollektivtrafiken tas fram i samråd av det regionala kollektivtrafikrådet. Dialog har även skett i de fyra delregionala kollektivtrafikråden. Målbilden har successivt behandlats i Kollektivtrafiknämnden i Västra Götalandsregionen samt i Västtrafiks styrelse och Trafikverkets ledningsgrupp för Västra regionen. Därutöver har samråd skett med ett stort antal externa aktörer, Västsvenska handelskammaren, Västsvenska turistrådet, Resenärsforum, pensionärsföreningar och handikapporganisationer, för att nämna några. Då den regionala tågtrafiken i allt större i omfattning i framtiden kommer att ske över länsgränsen till Halland, Jönköping, Örebro, Värmland och Östfold har även samråd skett med regionorgan och länstrafikbolag i grannlänen. 11

191 4. Metodik backcasting Ett traditionellt sätt att utveckla kollektivtrafik är att successivt extrapolera sig in i framtiden genom att ta små steg som bygger på en fortsättning av den nuvarande situationen. Arbetsmetoden innebär en successiv anpassning av utbudet i förhållande till efterfrågan, utan långsiktiga samhällsmål. Utarbetandet av Målbild Tåg 2035 är genomförd med en målorienterad arbetsmetod, det vill säga en metod som börjar med att definiera ett önskvärt framtida tillstånd och därefter identifiera de åtgärder som krävs för att uppnå det önskvärda tillståndet. Den grundläggande frågan i backcasting är: om vi vill nå ett visst framtida tillstånd, vilka åtgärder måste vi då vidta för att komma dit? Det är inte meningsfullt att göra en regelrätt resandeprognos för utvecklingen av tågresandet över så lång tid som 25 år fram i tiden. En målbild för tågtrafiken de närmaste 25 åren bör därför grundas på en vision av hur samhället i stort bör utvecklas och en bedömning av den roll tågtrafiken kan spela i den processen. Utvecklingen av tågtrafiken är långsiktig och kräver stora investeringar i infrastruktur och tåg, men också i drift och underhåll. De satsningar och investeringar som görs på kort sikt måste ligga i linje med de långsiktiga målen. Traditionell utveckling: Små steg in i framtiden. Backcastingmetoden: Vilka åtgärder behövs för att nå framtidsmålet. Västra Götalandsregionen har fastställt Vision Västra Götaland. Denna vision är grunden för det tillstånd som vi ska försöka uppnå. Följande ska enligt denna vision gälla för kollektivtrafiken 2035: Kollektivtrafiken har ett konkurrenskraftigt utbud som en del i ett långsiktigt hållbart transportsystem med hög tillgänglighet. Kortare restider ökar tillgängligheten till arbetsmarknader och utbildning, både i och kring Västra Götaland, vilket gör regionen rundare. Kollektivtrafiken utvecklas i en riktning som svarar mot både kvinnor och mäns transportbehov, den ska främja integration och vara tillgänglig för funktionshindrade. 12

192 5. Vision 2035 ett önskvärt framtida tillstånd 5.1 Västra Götaland en attraktiv region År 2035 är Västra Götaland ett konkurrenskraftigt tillväxtområde i norra Europa som erbjuder god livskvalitet och goda förutsättningar för näringsliv och arbetsmarknad. Befolkningen på totalt 1,9 miljoner människor (1,6 miljoner år 2010) samt en stor andel välutbildade människor bidrar till hög innovativ kraft och produktivitet. Räknar man in regioncentrum i våra grannlän och i delar av Östfold är befolkningen 2,8 miljoner invånare som alltmer utgör en integrerad arbets- och utbildningsmarknad. Regionens höga attraktivitet och kvalitet vad avser boende-, natur- och stadsmiljöer samt utbildning och det diversifierade näringslivet är huvudförklaringar till utvecklingen. Drivande för denna utveckling, där regionförstoring och förtätning blivit naturliga inslag, är utbyggnaden av goda kommunikationer och förkortade tidsavstånd. Tåget har haft en stor roll för denna samhällsutveckling. Arbetspendlingen är omfattande och inpendlingen till Västra Götalands fyra nav har stärkts ytterligare. De procentuellt största ökningarna av arbets- och studieresor har skett mellan delregioner inom Västra Götaland och till och från regioncentrum i våra grannlän. Den ökade rörligheten har stärkt Västra Götaland ekonomiskt, socialt och funktionellt. Bilen har minskat sitt värde som statussymbol i takt med att kollektivtrafiken byggts ut och fått allt större andel av det totala resandet. Nyetablering av bostäder, handel och företag sker i stor utsträckning i anslutning till kollektivtrafikstarka stråk. Bostäder belägna nära en knutpunkt är attraktiva och har lika hög status oavsett var i Västra Götaland de ligger. Tågtrafikens turtäthet under högtrafik

193 5.2 Tågtrafikens attraktivitet ökade fram till 2035 I år skriver vi Såväl ung som gammal vill stora delar av dygnett ha friheten att resa och kunna möta andra människor, arbeta, utbilda sig eller roa sig. Att resa med kollektivtrafiken är enklare än någonsin. Såväl informationssystem och reseutbud som pris- och betalsystem är anpassade till resenärens behov och förväntningar. Borta är abstrakta administrativa eller geografiska gränser. I många stråk är kollektivtrafiken så tät att man inte behöver någon tidtabell och kollektivtrafiken kommer i tid. Restid är numera synonymt med värdeskapande tid. Ombord på tåget är man inte längre i första hand resenär utan här sköter man uppgifter som rör såväl privatliv som arbetsliv: inköp av varor, här betalar man räkningar, håller kontakt med släkt och vänner, genomför såväl virtuella som verkliga arbetsmöten, studerar eller återhämtar sig. Tågen är i ännu högre grad än idag väl anpassade efter resenärernas behov. Mobilen är ännu viktigare i människors liv än i början av 2000-talet. Med den görs såväl betalning som reseplanering på enklast möjliga sätt. De som valt att dela med sig av sina rörelsemönster får individanpassad information och vägledning i mobilen. I förhållande till kollektivtrafiken har bilen minskat den roll som den hade i början av talet. Bilen har svårt att konkurrera med de goda möjligheter som kollektivtrafiken erbjuder. Järnvägsnätet är nu utbyggt med mål att möjliggöra en modern, hållbar och utvecklingsbar region för lång tid framöver. Götalandsbanan, Västlänken och flera andra nybyggda anläggningar är i full drift. Järnvägen är ryggraden i kollektivtrafiksystemet och har mycket hög status i invånarnas ögon. Gena och snabba förbindelser mellan kärnstäderna, såväl i regionen som till angränsande län i kombination med ett förändrat sätt att se på restid gör att kärnstäderna tidsmässigt flyttat närmare varandra. Invånarna i regionen är friare att välja bostadsort och vissa familjer väljer att arbeta och studera i olika orter. Knutpunkterna är viktiga nav i människors vardag. Tack vare utvecklade sociala medier sker möten och umgänge ofta i farten på eller i anslutning till kollektivtrafikens knutpunkter. Här kliver man av lokalbussen, pendelparkerar cykel eller bil, tränar, duschar eller snyggar till sig. På knutpunkten lämnar man barnen på förskolan, klipper sig, besöker vårdcentralen, köper färdiglagad mat, hämtar nystrukna skjortor och möter sina vänner. Många har valt att bosätta sig nära stationen. Tåget har i stort sett ersatt inrikesflyget för resor upp till mil och har blivit det självklara färdmedlet för resor till Stockholm, Oslo och Köpenhamn. 14

194 5.3 Politiskt fastställd vägledning för Målbild Tåg 2035 Under hösten 2011 fastställde Kollektivtrafiknämnden en vägledning för själva utarbetandet av Målbild Tåg Vägledningen redovisas i separat underlagsrapport, PM 1. Planeringsarbetet med att utveckla tågtrafiken så att den verkligen blir en ryggrad i ett framtida hållbart transportsystem i Västra Götaland är en komplicerad process som berör ett stort antal aktörer. Vägledningen visar på en metodik som vi ovan kallar backcasting. Vi ser en hierarkisk uppbyggnad av processer kopplade till fyra olika nivåer. Mål Samhällsmål framtida tillstånd ökad tillgänglighet till arbete, utbildning och fritid. regionförstoring med ökat resandeutbyte Tågresandet skall tredubblas Tågtrafiken dimensioneras för att klara resandeökningen Medel Infrastrukturen byggs ut för att klara trafikökningen Överst ligger samhällsmålet där invånarna ska erbjudas en ökad tillgänglighet till arbete, utbildning och fritid, nivå 1. Den önskvärda regionförstoringen utmynnar i ett ökat resandeutbyte mellan olika delregioner. Tågresandet har en potential att trefaldigas, nivå 2. För detta krävs att tågtrafiken dimensioneras för högre kapacitet, högre hastighet och ökad frekvens, nivå 3. För att klara den utökade tågtrafiken krävs att järnvägar byggs ut för att klara ökad kapacitet och hastighet, nivå 4. Ökad tågtrafik och utbyggd infrastruktur blir medel för att nå samhällsmålet. Tågresandet i Västsverige ska trefaldigas Utmaningen är stor. Om tågresandet ska trefaldigas till tågresor per dag år 2035 kommer vi upp i samma nivå som Skåne har idag. Vägledningen visar på en ambition att minst trefaldiga tågresandet i Västra Götaland. För att kunna realisera målbildens intentioner krävs en politisk acceptans och en tydlig viljeinriktning. Målbilden kommer att göra avtryck i planeringsarbetet och beslut som ligger i närtid. Exempel på sådana beslut är att dimensionera Västlänken och stationernas storlek i Västlänken, anskaffning av nya tåg, utbyggnad av tågdepåer, uppställningsspår dagtid för tågen och underhållsverkstäder. Planeringsprocessen måste fungera på både kort och långs sikt. För investeringar som ska genomföras om 5 10 år måste beslut tas redan idag eller inom ett par år. Därför blir Målbild Tåg 2035 ett verktyg och underlag för framtida politiska beslut. Målbilden kommer att fungera som ett verktyg att starta planeringsprocesser nationellt, regionalt och lokalt. 15

195 6. Omvärldsanalys Det finns många olika trender och förändringar i samhället, lokalt och globalt, som kan påverka tågtrafikens marknad och utvecklingsmöjligheter i ett framtidsperspektiv. Här följer några exempel: Befolkningsutvecklingen Enligt prognosen för Västra Götaland kommer befolkningen att öka med cirka personer mellan år 2010 och Huvuddelen av ökningen beräknas ske i Göteborgsregionen och i de medelstora städerna. Om befolkningen ökar i städerna ökar också underlaget för den framtida tågtrafiken. Ekonomi och finansiering Samhället får allt svårare att finansiera offentlig service och en viktig fråga är hur kollektivtrafikens kostnader ska finansieras i framtiden, det vill säga hur stor andel som ska betalas av brukarna respektive av samhället via skattsedeln. Det blir allt viktigare att kunna visa på vilket sätt kollektivtrafiken bidrar till ekonomisk utveckling, regional tillväxt och andra prioriterade samhällsmål samt att utveckla kompletterande finansieringsformer i framtiden. Klimatförändringarna Temperaturen på jorden ökar på grund av mänsklig påverkan, vilket på sikt ger betydande klimatförändringar. När det gäller koldioxidutsläppen står transporterna i Sverige för cirka en tredjedel. För att minska dessa utsläpp krävs såväl åtgärder inom teknik, lagstiftning och planering som en beteendepåverkan. En övergång till en kollektivtrafik baserad på eldrift och förnyelsebara drivmedel är viktigt med tanke på klimatförändringen. Tågtrafik som drivs med el är det trafikslag som kan förena regionförstoring och minskad miljöpåverkan. Olja och energi blir dyrare När tillgången på olja sjunker, samtidigt som efterfrågan ökar kommer oljepriset att stiga, vilket i förlängningen kommer att leda till en ökad efterfrågan på tågtrafik. Hälsa och livskvalitet Både individ och samhälle värderar hälsa allt högre och allt fler blir medvetna om vikten av beteendeförändringar i riktning mot ett hälsosammare liv. Existerande normer och värderingar ifrågasätts och vad som är livskvalitet omvärderas. En ökad medvetenhet kan öka intresset för kollektivtrafiken och förändra synen på bilresandet. Regionförstoring Drivkrafterna bakom större regioner för arbete, studier etc är starka och utvecklingen lär fortsätta. Konsekvensen för invånarna är fler och längre pendlingsresor vilket ställer krav på den regionala kollektivtrafiken. 16

196 7. Nuvarande trafik och resande Totalmarknaden här finns potentialen I Västra Götaland bor cirka 1,5 miljoner invånare och varje dag genomförs cirka 3 4 miljoner motoriserade resor om man räknar in alla motoriserade färdmedel. Huvuddelen av resandet är lokala resor. De längre resorna tenderar att öka över tid. Idag arbetspendlar mer än var tredje invånare till en annan kommun än den man är bosatt i. Även reslängden för att nå utbildning och fritidsaktiviteter ökar över tid. Ur hållbarhetssynpunkt bör huvuddelen av den framtida ökningen hamna på kollektivtrafiken. Nedanstående karta visar en uppskattning av totalmarknaden för längre resor med kollektivtrafik och bil. Resorna har fördelats på de regionala kollektivtrafikstråken i Västra Götaland och kan ses som en potential för ökat buss- och tågresande i framtiden. De resor som i sin helhet utförs inom ett grannlän ingår inte i redovisningen, inte heller längre nationella resor till övriga län i Sverige. Figur: Antal resor mellan så kallade SAMS-områden fördelade på regionala kollektivtrafikstråk, totalt cirka resor per dag. Källa: SCB och Västtrafiks resandestatistik 17

197 7.2 Nuvarande tågtrafik och resande 2010 Regionbildningen 1999 var startpunkten för en kraftfull utveckling av tågtrafiken i Västra Götaland till ett sammanhängande regionalt tågtrafiksystem. Resandet med Västtågen har fördubblats under de senaste tio åren, en mycket positiv utveckling. Bedömningen är att det finns en stor potential att öka tågresandet ytterligare. Tågresenärerna reser femtio varv runt jorden Under en dag görs ungefär resor med region- och pendeltåg i Västra Götaland. Hälften av resorna görs med regiontågen och hälften med pendeltågen i Göteborgsområdet. Medelreslängden för regiontågen är 70 km och för pendeltågen 25 km. Det innebär att tågresenärernas totala reslängd under en medelvardag motsvarar en sträcka på mer än femtio varv runt jorden. Tågresandet utgör 7 procent av Västtrafiks totala resande och hela 32 procent av den totala reslängden mätt i personkilometer. Tågtrafikens aktörer i Västsverige 2010 Västsveriges järnvägsnät trafikeras av kommersiella aktörer och av Västtågen. Västtågen är ett varumärke för den samhällssubventionerade trafiken med regiontåg och pendeltåg. De kommersiella aktörerna trafikerar godståg och persontåg på företagsekonomisk grund, det vill säga biljettintäkter och andra avgifter täcker trafikkostnaden. Den samhällssubventionerade tågtrafiken finanseras med biljettintäkter och landstingsskatt och sker i samarbete med länstrafikbolagen i Halland, Jönköping, Värmland och med länen inom Öresundstågssfären. Persontågtrafiken i Västsverige kan indelas i fyra kategorier: 1. Västtågen, upphandlad pendeltågs- och regiontågstrafik sker i samverkan med grannlänen (alla Västtrafikbiljetter gäller) 2. Öresundståg: Köpenhamn Malmö Göteborg, upphandlad trafik i samverkan med sex län (Västtrafiks periodkort gäller) 3. Fjärrtåg, kommersiella tåglinjer, (Västtrafiks periodkort gäller på de flesta linjer) 4. X2000, kommersiell snabbtågstrafik (periodkort gäller i viss utsträckning i Västra Götaland) Målbilden behandlar kategorierna 1 3 ovan. Utvecklingen av tågtrafiken för kategori 1 och 2 styrs gemensamt och av de regionala organen i respektive län. Kategori 1: Västtågen Upphandlad regiontågstrafik Kategori 3: Kommersiell fjärrtågstrafik till exempel Stockholm Göteborg, dubbeldäckare 18

198 Den kommersiella tågtrafikens utveckling är svårbedömd Utvecklingen av den kommersiella fjärrtågstrafiken, kategorierna 3 och 4, styrs i huvudsak av de kommersiella aktörerna och omfattningen av den framtida trafiken är därmed relativt svårbedömd. Samtidigt är fjärrtågstrafiken en viktig del av utbudet för invånarnas regionala resor i Västra Götaland, till exempel mellan Skövde och Göteborg. Fjärrtågstrafiken enligt kategori 3 visas med svarta linjer på efterföljande linjenätskartor. Utgångspunkten i målbilden har varit att fjärrtågstrafikens turutbud är oförändrat i framtiden och att länen gemensamt kompletterar detta utbud med upphandlad tågtrafik i stråken utmed de kommersiella fjärrtågslinjerna. Ett annat alternativ är att länstrafikbolagen köper in sig och utvecklar integrerade trafiklösningar i samverkan med de kommersiella aktörerna. Här måste senare göras ekonomiska analyser och juridiska ställningstaganden avseende vilket förhållningssätt som är mest fördelaktigt. Tågtrafikens marknadsandel Tågtrafikens marknadsandel definieras som tågresornas andel av det totala resandet, till exempel i ett givet stråk. Marknadsandelens storlek avgörs bland annat av tågens turtäthet, restider, tillgänglighet med mera. I pendeltågsstråken in mot Göteborg uppskattas marknadsandelen till procent. För de längre stråken in mot Göteborg med avstånd på mil uppskattas marknadsandelen till runt 25 procent. Övriga stråk uppskattas ha en marknadsandel på procent. Tåglinjer och turutbud i Västra Götaland Störst turfrekvens har pendeltågen i Göteborgsområdet, som tätast 15-minuterstrafik. Lägst turutbud har norra Bohusbanan med fem dubbelturer per dag. I norra Bohuslän fyller expressbusstrafiken med knutpunkt i Torp en stor roll i trafikutbudet. I flera av stråken förekommer både expressbuss- och tågtrafik i integrerade trafiklösningar. I figur nedan visas trafikutbudet för olika tåglinjer i Västra Götaland. Utbud: antal dubbelturer med tåg för olika tåglinjer

199 Så här fördelar sig tågresandet och utbudet på olika tåglinjer i Västra Götaland, Resorna avser de resor som görs med Västtrafiks färdbevis. RESANDE antal resor per vardag % UTBUD antal sittplatskm per vardag % Strömstad Göteborg Karlstad Göteborg Tvåstad Göteborg Skövde/Jönköping Gbg Borås Göteborg Öresundståg: Kungsbacka Gbg Varberg Borås Kinnekulletåget Uddevalla Herrljunga Borås Töreboda Falköping Jönköping Summa regiontåg Oslo Göteborg Örebro Göteborg Kalmar Göteborg Summa fjärrtåg 1) Kungsbacka Göteborg Alingsås Göteborg Summa pendeltåg Totalt ) Fjärrtågslinjer där Västtrafik har periodkortsavtal med tågoperatören Så här stor andel utgör tågtrafiken av Västtrafiks samtliga trafikslag, Västtrafiks samtliga trafikslag varav tåg Antal resor (milj/år) % Antal personkilometer (milj/år) % Antal sittplatskilometer (milj/år) % Trafikkostnad mnkr/år % Biljettintäkter mnkr/år ) 16 % Trafikens underskott % 1 ) Biljettintäkter för 2010 beräknade med den gamla fördelningsmodellen för att fördela kostnader och intäkter mellan de femtio delägarna av Västtrafik % 20

200 8. Framtida tågtrafik målet Principer för framtida trafikering Internationell utblick den schweiziska modellen Schweiz har västvärldens högsta marknadsandel för tågtrafik, den bästa punktligheten och det högsta kapacitetsutnyttjandet. Det finns mycket att lära av detta föregångsland. I Schweiz tillämpas principen styva tidtabeller med fasta minuttal mellan avgångarna. I målbilden för Västra Götaland föreslås att trafikeringen bygger på ett väl utvecklat nätverk med styva tidtabeller, att turfrekvensen utökas och att trafikens öppettider förlängs så att det blir enklare att resa. Knutpunktens roll blir ännu viktigare med detta upplägg och det är väsentligt för resenärerna att bytena kan göras enkelt, tryggt och bekvämt. Detta är viktiga förändringar för att attrahera fler invånare att använda tågtrafiken. Tåglinjerna klassas i fem huvudkategorier A, B, C, D och E De olika tåglinjerna har klassats i fem huvudkategorier, benämnda A E där kategori A innebär 15-minuterstrafik dagtid och kategori E innebär ett tåg varannan timme. Däremellan finns ytterligare tre kategorier, B, C och D. A B C D E Antal dubbelturer per vardagsdygn 1) Turtäthet i högtrafik Turtäthet (mitt på dagen) Turtäthet kvällar Trafikens öppettider klockslag 04:30 00:00 04:30 00:00 05:00 22:00 05:00 22:00 06:00 20:00 Nattrafik helger Ja Ja Ja Nej Nej 1) På efterföljande linjekartor visas denna uppgift, det vill säga antal dubbelturer per vardagsdygn 21

201 Utjämnade hastigheter och skipstop ger ökat kapacitetsutnyttjande En faktor som påverkar tågtrafikens resande positivt är utjämnade hastigheter med skipstop vilket möjliggör ett bättre utnyttjande av infrastrukturens kapacitet med fler tågturer. Utjämnade hastigheter innebär i princip att regiontågens medelhastighet sänks genom fler stationsuppehåll och att pendeltågens medelhastighet höjs genom färre stationsuppehåll. Detta beskrivs mer utförligt under Västra Stambanan längre fram. I målbilden föreslås också införande av en ny produkt, regionexpresståg, det vill säga snabbare regiontåg med lite annan stoppbild (visas som gröna linjer på linjekartorna). Följden blir att exempelvis Skaraborg och Göteborg närmar sig varandra restidsmässigt med 10 minuter. Koppla ihop och koppla isär under färd I målbilden föreslås en för Västra Götaland ny företeelse, nämligen att koppla ihop och koppla isär tågsätt i princip under färd, vilket innebär ett effektivare utnyttjande av infrastrukturens kapacitet. Tekniken tillämpas idag bland annat i Danmark. Ihop- och isärkoppling bör göras i utvalda knutpunkter, till exempel i Uddevalla, Falköping, Vänersborg och Skövde. Tillämpningen görs med fördel på linjer där olika delsträckor har olika stort resebehov. Ett exempel är trafiken på norra och södra Bohusbanan. Dagens regiontåg är inte utrustade med teknik för ihop- och isärkoppling under färd Tågtrafikens roll för besöks- och turistnäringen i Västra Götaland Besöks- och turistnäringen är en viktig och snabbt växande bransch i Västra Götaland. Turismen i Västsverige omsatte cirka 34 miljarder kr år Kollektivtrafik är ett verktyg för att öka tillgängligheten till de olika besöks- och turistmålen. På samma gång bidrar den till att branschen blir mer hållbar genom minskad bilanvändning. Många besöksmål ligger utanför större stråk och tätorter. Ofta handlar det också om tider och utbud som inte följer de vanliga mönstren för vardagsresor, vilket innebär sämre förutsättningar för kollektivtrafiken. Behovet av kollektivtrafik är också starkt säsongsberoende med kraftigt ökat antal turister under sommarhalvåret. Speciellt påtagligt är detta i Bohuslän men också i Skaraborg. I dag är möjligheterna att kombinera cykel och kollektivtrafik begränsade. Att ta med cykeln ombord på tåget är möjligt idag, men endast i mån av plats. Rutiner som underlättar att ta med cykel ombord på tågen, främst under sommartid, behöver utvecklas. Ett sätt är flexutrymmen ombord som kan anpassas i storlek till högoch lågsäsong. Information om kollektivtrafiken, turistbiljetter och resmöjligheter ur turistsynpunkt fungerar relativt bra i Göteborg men bör förbättras i övriga områden av Västra Götaland. 22

202 Underlätta hela-resan Samhället har i mer än ett halvt sekel underlättat bilresandet. Bilens flexibilitet gör det enkelt att resa från dörr till dörr. För att fler ska välja att resa kollektivt är det viktigt att hela resan upplevs som enkel och att den fungerar från start till mål. Hela reseupplevelsen behöver förbättras för dem som väljer att resa med kollektivtrafiken, till exempel: Information Åtgärder som gör det lätt att få fram information om kollektivtrafikens utbud med mera Tillgänglighet Som en del i den kommunala samhällsplaneringen krävs åtgärder som gör det lätt att ta sig till hållplatser, knutpunkter och terminaler, till exempel utbyggnad av gångvägar, cykelvägar samt cykel- och pendelparkeringar. Vidare stöds tillgängligheten till kollektivtrafiken genom att kommunerna förtätar bebyggelsen vid hållplatser knutpunkter och terminaler. Trygghet Åtgärder som leder till att resenären känner sig trygg och säker vid hållplatsen. Enkelhet Åtgärder som underlättar byte mellan kollektivtrafikens olika fordon och mellan huvudlinjer och anslutningslinjer. Kopplade resor mellan till exempel taxi och anropsstyrd trafik och linjelagd kollektivtrafik måste underlättas. Bemötande Terminalers och knutpunkters utformning bör göras mer välkomnande. Kollektivtrafikens personal måste ha starkt kundfokus. Vi ska underlätta tillgängligheten till kollektivtrafiken Tågtrafikens anpassning för personer funktionsnedsättning Tågtrafiken ska anpassas med hänsyn till alla resenärers behov och det måste finnas en medvetenhet om de svårigheter en funktionsnedsättning kan innebära. Tågtrafikens fordon och merparten av stationerna ingår i ett prioriterat kollektivtrafiknät som skall vara anpassat till år När nya fordon köps in och resenärsmiljöer förändras måste riktlinjer för funktionshinderanpassning beaktas från startskedet. Samverkan mellan alla berörda parter för att få bästa möjliga anpassning är avgörande. Åtgärder för att underlätta hela resan är viktiga för alla resenärer, men kan vara avgörande för att en person med funktionsnedsättning ska kunna resa. Det är av största vikt är att resan kan genomföras tryggt och enkelt. 23

203 Möjliga restider 2035 Regionförstoring innebär att lokala arbetsmarknadsregioner växer samman. Tidsavstånden krymper. Denna effekt får vi genom att minska restiderna med tågtrafiken och uppgradera infrastrukturen. Av nedanstående figur framgår möjliga restider med region- och pendeltåg för några tunga reserelationer i Västra Götaland och regionala centra i grannlänen samt för resor med snabbtåg till de tre huvudstadsregionerna Oslo, Köpenhamn och Stockholm. Figur: Möjliga restider 2035 (timmar) De lokala arbetsmarknadsregionerna i Västra Götaland knyts samman. Uddevalla, Vänersborg, Trollhättan, Skövde och Borås knyts samman med fler tågturer och snabbare trafik. Nedan redovisas restider 2010 respektive 2035 med regiontåg i Västra Götaland. I de resrelationer där det går snabbtåg är restider kortare. Resrelation Restid 2010 (min) Restid 2035 (min) Uddevalla-Göteborg Trollhättan-Göteborg Skövde-Göteborg Borås-Göteborg Uddevalla-Borås Skövde-Borås

204 Principer för att öppna en ny station I Västra Götaland finns cirka 100 järnvägshållplatser av varierande storlek. Störst är Göteborgs central med cirka resenärer per dag. Andra exempel är stationerna i Borås, Vänersborg, Trollhättan, Uddevalla, Skövde, Falköping, Herrljunga samt ett antal pendeltågsstationer. Många tåghållplatser är också relativt små med 5 20 resenärer per dag, Den regionala tågtrafiken ska ha en tydlig roll för att vidga de lokala arbetsmarknadsregionerna genom konkurrenskraftiga restider. Stor vikt bör läggas på att knyta samman större orter och städer med varandra. Ett sätt att öka att öka invånarnas tillgänglighet till tågtrafiken är att öppna nya stationer. Samtidigt kan nya stationer resultera i en förlängd restid för personer som reser långt. Frågan har diskuterats under målbildens framtagande och följande kriterier ska beaktas: a) Nettoresandet på den aktuella banan ska öka b) Restidskvoten i tunga reserelationer ska vara konkurrenskraftig c) Tågtrafikens och infrastrukturens kostnadseffektivitet ska beaktas d) Pendlingsbenägenhet mellan regionens större orter ska beaktas 25

205 8.2 Så här utvecklas tågtrafiken till 2035 Nationell och internationell tågtrafik Tågtrafikens uppgift är att fungera som ryggrad i ett framtida Västra Götaland. Den ska bidra till att utveckla regionen till ett konkurrenskraftigt tillväxtområde i norra Europa. Tågtrafiken 2035 ska erbjuda goda resmöjligheter till de tre huvudstadsregionerna Stockholm, Oslo och Köpenhamn. Detta ska uppnås med hjälp av goda anslutningar till fjärrtågen i strategiskt utvalda noder. I framtiden eftersträvas betydligt bättre tillgänglighet till huvudstadsregionerna, bland annat genom kortare restider. Som exempel kan nämnas att en framtida Götalandsbana kan ge en restid Göteborg Stockholm på 2 timmar och 15 minuter, det vill säga minuter kortare än idag. Ett framtida restidsmål med snabbtåg Oslo Köpenhamn kan hamna på 4 4,5 timmar, nästan hälften av dagens restid. I framtiden eftersträvas en kraftig ökning av utbudet med kommersiell tågtrafik till de tre huvudstadsregionerna. Ambitionen är att alla regionens invånare får förbättrade resmöjligheter nationellt och internationellt, till huvudstadsregionerna och till flygplatser, inte minst till Landvetter flygplats. Västra Götalandsregionen är, i enlighet med den nya kollektivtrafiklagen, regional kollektivtrafikmyndighet och tar därmed ansvar för den regionala trafikförsörjningen. Fokus i målbildsarbetet har varit att beskriva den regionala tågtrafikens omfattning och behov i framtiden. Ökad tillgänglighet till huvudstadsregionerna kan uppnås genom att den regionala tågtrafiken och busstrafiken i ökad omfattning ansluter till fjärrtågstrafiken i strategiskt utvalda knutpunkter i Västra Götaland. Snabb nationell och internationell tågtrafik ställer stora krav på infrastrukturen, i synnerhet när lokala och regionala tåg samt godståg kör i samma stråk. Ofta krävs skilda banor, åtminstone på långa sträckor. De kapacitetsbedömningar som Trafikverket bidragit med i målbildsarbetet inkluderar också bedömningar av framtida snabbtåg och godståg. 26

206 Upphandlad region- och pendeltågstrafik 2035 Om Västra Götaland ska stå sig i internationell konkurrens är det nödvändigt med regional samverkan och att bygga strukturer som även omfattar till exempel Örebro, Karlstad, Jönköping, Halmstad och Östfold. I målbilden föreslås en satsning på tågtrafik över länsgräns. Nivån under nationella och internationella tåg är regiontåg. Dessa utvecklas gemensamt av de regionala kollektivtrafikmyndigheterna i Västsverige. Den lägsta nivån är pendeltåg för lokala resor in mot Göteborg. Pendeltågen ska fungera som ryggrad och stomme för den regionala pendlingen mellan kranskommunerna och Göteborg. Samtliga tre nivåer bidrar till ett långsiktigt hållbart transportsystem som förenar både regionförstoring och miljöanpassning. År 2035 kommer den upphandlade tågtrafiken att klara resor per dag. Motsvarande siffra år 2010 var resor och basåret 2006 utfördes resor per dag. Den upphandlade tågtrafikens utbud ökar från 10 miljoner tågkilometer år 2010 till 27 miljoner tågkilometer år Detta är en kraftfull men nödvändig satsning för att klara resandemålen. Så här tätt kör tågen under högtrafik 2035 Antal minuter mellan avgångarna. Målbild 2035, antal dubbelturer per dag. Kartorna ovan visar tågtrafik som finansieras av de regionala trafikmyndigheterna samt tågtrafik där länstrafikbolagen har periodkortsavtal eller liknande med kommersiella tågoperatörer. Det innebär att höghastighetståg och vissa snabbtågslinjer inte visas på kartorna. För att klara resandemålet 2035 krävs i stort sett tre gånger så mycket tågtrafik jämfört med Samtidigt sker successivt en minskning av parallellgående busstrafik. 27

207 8.3 Trafiken 2020 och 2028 Tågtrafiken utvecklas successivt under åren fram till Vi har valt att redovisa exempel på trafikomfattning för två olika årtal utöver Antal dubbelturer per dygn (tidsperioden ) Den nuvarande målbilden för tågtrafiken sträcker sig till Den nuvarande nationella och regionala infrastrukturplanen sträcker sig till (tidsperioden ) Västlänken står klar för trafikstart år Även om kartorna visar uppgift om antal dubbelturer per dag ska dessa ses som en uppskattad nivå. Målbilden är inget absolut åtagande utan en viljeinriktning. En fördel med en formulerad målbild är att den beskriver en framtida trafikeringsvilja och att den utgör ett viktigt underlag för olika aktörer som ansvarar för samhällsplanering, markanvändningsfrågor och infrastrukturutbyggnad. Antal dubbelturer per dygn 2028 Målbilden ska även utgöra underlag för att starta andra processer och utredningar när väl trafiken ska genomföras. Dessa processer ska bland annat omfatta marknadsbedömningar, trafikens kostnadseffektivitet och infrastrukturförutsättningar. Processerna ska även omfatta samråd och dialog med tågtrafikens olika intressenter, som till exempel Trafikverket och kommunerna. 28

208 8.4 Framtida tågtrafik stråk för stråk Nedan kommenteras trafikutvecklingen för olika stråk i Västra Götaland, se även trafikeringskartorna ovan. Redovisningen sker i följande ordningsföljd: Bohusbanan Norge-Vänerbanan Västra Stambanan Götalandsbanan/Kust till Kustbanan Västkustbanan Viskadalsbanan Kinnekulletåget Älvsborgsbanan Karlstad Skövde Falköping Jönköping Trestad: Uddevalla, Vänersborg, Trollhättan Bohusbanan: Strömstad Uddevalla Göteborg Norra Bohusbanan får utökad tågtrafik till minuterstrafik, det vill säga ungefär dubbelt så många tågturer som idag. Busstrafik matar till tåget i större omfattning än idag. Sträckan Munkedal Uddevalla förtätas ytterligare med fler turer. Munkedal förstärks därmed som knutpunkt jämfört med idag. Banan uppgraderas till 120 km/tim. Södra Bohusbanan får utökad tågtrafik Uddevalla Göteborg till 30-minuterstrafik under högtrafik och banan uppgraderas till 160 km/tim. En mötesstation planeras i Grohed för att öka banans kapacitet vilket möjliggör denna trafiksatsning. Delsträckan Stenungsund Göteborg får en utökad trafik fram till 2028 och 15-minuterstrafik fram till I Brunnsbo öppnas en station som blir knutpunkt med god koppling till stadstrafiken på Hisingen. För att klara trafikökningen krävs fler mötesspår och partiella dubbelspår. En del av busstrafiken Orust/Tjörn/Stenungsund Göteborg ersätts med tåg. 29

209 Norge-Vänerbanan: Oslo/Karlstad Göteborg Tågtrafiken Oslo-Göteborg bedrivs av NSB. Trafiken sker på kommersiell grund med ekonomiskt stöd av Västra Götalandsregionen. Inom ramen för Oslo- Göteborgssamarbetet bedöms fjärrtrafiken kunna utvecklas från dagens 3 dubbelturer till 5 dubbelturer när viss infrastruktur är anpassad på den svenska och den norska sidan. Banans hastighet och kapacitet behöver stärkas på sträckan Öxnered-Kornsjö. På lång sikt förutsätts en höghastighetsjärnväg Oslo- Göteborg, se avsnitt 8.2. I syfte att stärka arbetspendlingen mellan Dalsland och Halden-/Sarpsborg-/Fredrikstadområdet föreslås att trafiken kompletteras med 3 regionala dubbelturer Trollhättan Halden under perioden fram till Utredning pågår om det är möjligt att starta denna kompletterande trafik tidigare. Sammantaget blir trafiken cirka 8 dubbelturer Trollhättan Halden år 2020 och på lång sikt kan den utökas till cirka 10 dubbelturer. Tågtrafiken Karlstad Göteborg utvecklas successivt från dagens 7 dubbelturer (2013) till 9 dubbelturer Därefter utökas antalet turer successivt till 16 dubbelturer Relationen Karlstad Göteborg får därmed 60-minuterstrafik hela vägen. Linjen förstärks med ytterligare lokala turer mellan Åmål och Karlstad. Tågtrafiken Tvåstad Göteborg fick den stora ökningen från 2013 med 30-minuterstrafik under högtrafik och 60-minuterstrafik övrig tid. Den nya järnvägen genom Götaälvdalen är ett stort utvecklingssteg för att knyta samman de två lokala arbetsmarknadsregionerna Trollhättan och Göteborg. På sikt föreslås 15-minuterstrafik under högtrafik Trollhättan Göteborg (Tvåstadspendeln och Karlstadståget sammanräknat). Mellan Älvängen och Göteborg skedde en stor ökning med pendeltåg år Pendeltåget trafikerar med 15-minuterstrafik i högtrafik. På sikt föreslås 15-minuterstrafik även mitt på dagen. Lila Express busstrafik har ersatts av pendeltågen. Utvecklingspotentialen bedöms som god i stråket men det krävs ytterligare vändspår i Älvängen samt hastighetsökningar och plattformsförlängningar på sträckan. 30

210 Västra Stambanan: (Örebro) Skövde Alingsås Göteborg Örebro Skövde Göteborg Tågtrafiken (Stockholm) Örebro Skövde Göteborg bedrivs idag av SJ AB. Trafiken körs på kommersiell grund och Västtrafiks periodkort gäller på sträckan Töreboda Göteborg. Trafiken är av stor betydelse för Skaraborgs resmöjligheter till Göteborg. Nästa utvecklingssteg är att integrera den lokala arbetsmarknadsregionen i nordöstra Skaraborg med Örebro. Tågtrafiken föreslås att successivt utökas på sträckan Örebro Skövde Göteborg till minuterstrafik med regionexpresståg. Skövde och Göteborg Mellan Skövde och Göteborg förtätas trafiken ytterligare och på sikt trafikerar 4 tåg per timma varav 2 tåg är regionexpresståg som stannar vid de största stationerna. Restiden Skövde Göteborg minskar från dagens 85 minuter till 75 minuter, vilket också leder till en regionförstoringseffekt. Ytterligare ett regiontåg per timma trafikerar sträckan Skövde Göteborg respektive ett tåg per timma på sträckan Herrljunga Göteborg. Dessa regiontåg stannar vid alla stationer mellan Skövde och Alingsås samt i Floda, Lerum och Partille. År 2028 läggs en del av regiontågstrafiken på sträckan Skövde Göteborg om till ny linjesträckning i stråket Skövde Herrljunga Borås Landvetter flygplats Göteborg. Därmed skapas förbindelser med 60-minuterstrafik mellan Skaraborg och Landvetter flygplats respektive Borås utan byte. Skaraborg och Sjuhärad integreras på så sätt ytterligare i en gemensam arbets- och utbildningsmarknad. Alingsås-Göteborg Västra Stambanan är en av de mest belastade järnvägarna i Västsverige. Om tågtrafiken ska kunna utvecklas i stråket krävs stora investeringar, särskilt på sträckan Alingsås Göteborg. Under en övergångsperiod, innan kapaciteten byggs ut med ytterligare dubbelspår mellan Göteborg och Partille och senare mellan Partille och Floda, föreslås att trafiken utvecklas med utjämnade hastigheter och skipstop mellan Alingsås och Göteborg. Under övergångsperioden får stora stationer med stort resandeunderlag mellan Alingsås och Göteborg fler och snabbare förbindelser till Göteborg än idag, det vill säga 4 tåg per timma och till Skaraborg 2 tåg per timma utan byte. Små stationer med litet resandeunderlag får något färre tågförbindelser än idag, 40 istället för 45 dubbelturer per dygn, men erbjuds i dessa fall bussmatning till en närliggande station. Antalet resmöjligheter påverkas inte. På längre sikt, när ytterligare dubbelspår byggts ut, får de största stationerna 8 tåg per timma de mellanstora 4 tåg per timma och de minsta 2 tåg per timma. 31

211 Götalandsbanan/Kust till kustbanan Stråket Göteborg Borås Jönköping Utgångspunkten är att det byggs dubbelspår mellan Mölnlycke och Bollebygd, via Landvetter flygplats, under perioden Från 2024 kan regiontågen utökas till 2 tåg per timma (inkl Kust till kusttågen) mellan Borås och Göteborg. Vidare förutsätts i målbilden att resterande del av sträckan Göteborg Borås byggs ut med dubbelspår fram till år Från 2028 kan regiontågen utökas till 4 tåg per timma förutsatt att Västlänken och dubbelspår i Mölndalsåns dalgång är utbyggt. Målbilden baseras på att hela Götalandsbanan färdigställs till Därmed kan regiontrafiken Borås Göteborg successivt förlängas till Ulricehamn och Jönköping och samtrafikera med snabbtågen Stockholm Göteborg. Här finns möjlighet att utveckla integrerade trafikformer mellan regiontåg och fjärrtåg. Busstrafiken i stråket, till exempel linje 100 mellan Borås och Göteborg, ersätts av den utbyggda tågtrafiken. I den genomförda järnvägsutredningen av sträckan Almedal Mölnlycke finns två alternativa sträckningar, Raka vägen respektive Via Mölndal. Målbild Tåg 2035 vill framhålla att det finns stora fördelar att järnvägen dras via Mölndal, vilket också överensstämmer med ambitionerna i K2020-projektet för Göteborgsområdet. Målbild Tåg 2035 har haft denna sträckning som huvudalternativ. Duospårvagn Borås Göteborg När Götalandsbanan står klar finns en helt unik möjlighet i Västsverige att bedriva snabb och modern regiontågstrafik på den nya banan och att samtidigt trafikförsörja mindre samhällen mellan Borås och Göteborg utmed den gamla Boråsbanan med mer lokal spårtrafik, duospårvagn. Liknande trafikupplägg med duospårvagn på lokalbanor förekommer på flera ställen i Europa. Fördelen är att duospårvagnarna kan fungera som tåg på landsbygden och som spårvagn inne i städerna och att en del av resenärerna, som reser från landsbygd till stad, slipper byta. Inom ramen för målbildsarbetet har förutsättningar Duospårvagn i Sjuhärad studerats. Utredningen redovisas i separat underlagsrapport. Kust till kustbanan: Kalmar/Karlskrona Borås (Göteborg) Banan trafikeras idag med SJs fjärrtåg med 4 5 dubbelturer per dygn och SJ bedömer att delar av sträckan har förhållandevis litet resandeunderlag och därmed svårt att upprätthålla 5 dagliga dubbelturer. För att kunna upprätthålla trafiken krävs idag ekonomiskt stöd från Jönköping och Västra Götaland. I framtiden krävs ett ökat engagemang från de regionala organen för att utöka trafiken på banan. Banan finns med som en optionslinje i samband med upphandlingen av Öresundståg. För att utöka tågtrafiken krävs särskilt investeringsbeslut avseende tågfordon. På sikt föreslås att tågtrafiken utökas Borås Värnamo och att denna trafik integreras i fjärrtågstrafiken på banan österut mot Alvesta, Kalmar och Karlskrona. När Götalandsbanan är byggd minskar restiderna till Göteborg kraftigt och tågtrafiken ger också resmöjligheter till 32

212 Landvetter flygplats utan omstigning. Idag binder banan samman Sveriges östkust och västkust. I framtiden kommer banan även att utgöra en länk till Götalandsbanan och Europabanan. Västkustbanan: Malmö Halmstad Kungsbacka Göteborg Västkustbanan trafikeras idag av Öresundståg på sträckan Köpenhamn Malmö Göteborg samt pendeltåg Kungsbacka Göteborg. Tidigare trafikerade dessutom SJ med snabbtågstrafik med X2000 på sträckan Köpenhamn Malmö Göteborg. Trafiken lades dock ned i april Snabbtågstrafiken bör på sikt återskapas för att tillgodose resebehov mellan Sveriges andra och tredje största stad samt till Köpenhamn och Kastrups flygplats. Öresundståg och den kommersiella snabbtågstrafiken bör utvecklas i ett integrerat trafikupplägg som gagnar båda trafikformerna. Utöver den framtida snabbtågstrafiken trafikerar Öresundståg med 30-minuterstrafik på sträckan Halmstad Kungsbacka Göteborg. Trafiken förstärks successivt på sträckan Halmstad Varberg Kungsbacka Göteborg med regiontågstrafik. Regiontågen ska ha tätare stoppbild än Öresundståg och också stanna vid större hållplatser i Kungsbackapendelns upptagningsområde. Regiontågen har därmed två syften, dels att tillgodose resebehovet mellan norra Halland och Göteborg, dels att avlasta Kungsbackapendeln så att denna inte behöver byggas ut till sex eller åtta tåg per timma i högtrafik. På sikt trafikeras både Kungsbackapendeln och regiontågen med 4 tåg per timma vilket tillsammans ger 8 tåg per timma för de stora stationerna mellan Kungsbacka och Göteborg. Tågen kommer att köras genom Västlänken och fortsätta till regionala målpunkter norr om eller öster om Göteborg. För att klara trafikökningen krävs bland annat successiva kapacitetsförstärkningar med fyrspår mellan Almedal och Mölndal och senare mellan Mölndal och Kungsbacka, vändspår i Mölndal och Varberg samt ny station i Varberg. 33

213 Viskadalsbanan: Varberg Borås Banan får successivt utökad tågtrafik mellan Varberg och Borås. Hela banan får 60-minuterstrafik. För att tillgodose behovet av arbetspendling in mot Borås förstärks trafiken på sikt till 30-minuterstrafik mellan Kinna, Skene och Borås. I målbilden föreslås att banan uppgraderas till 160 km/tim. Banan får också en roll som matarbana till Götalandsbanan i Borås. Därmed kommer banans karaktär på sikt att förändras. Kinnekulletåget: Örebro Mariestad Lidköping Göteborg Kinnekulletåget får successivt en ny linjesträckning. Kinnekulletåget utgörs idag av ett system med två olika linjekategorier en linje med lokala trafikuppgifter som stannar vid samtliga hållplatser och en linje med mer regionala trafikuppgifter och snabbare trafik. Den senare stannar endast vid större hållplatser och trafikerar via Herrljunga till Göteborg. Utgångspunkten är att triangelspåret i Håkantorp är byggt 2017 och att en del av trafiken läggs om till Tvåstad i stället för till Herrljunga. Göteborgsturerna ligger då kvar via Herrljunga. Busstrafiken i stråket kommer att ses över och anpassas till den förändrade tågtrafiken. År 2020 föreslås Kinnekullebanan elektrifieras på sträckan Håkantorp Lidköping och att även Göteborgsturerna läggs om till Tvåstad och integreras i Tvåstadspendeln som trafikerar Tvåstad Göteborg. Därmed sammankopplas arbetsmarknaderna i nordvästra Skaraborg med Tvåstad och det blir fler resmöjligheter till Göteborg utan omstigning. Åtgärderna innebär att en del av busstrafiken i Skaraborg måste anpassas föreslås resterande del av Kinnekullebanan, Lidköping Gårdsjö, elektrifieras. I och med detta kommer alla banor i Västra Götaland vara elektrifierade och dieselepoken vara avslutad. Tågtrafikens utbud till och från Örebro utökas successivt under åren fram till

214 Älvsborgsbanan, Uddevalla Herrljunga Borås Trafiken ökar successivt från 12 till 18 dubbelturer per dag, det vill säga till 60-minuterstrafik. Bohuslän, Dalsland och Sjuhärad får på så sätt en starkare koppling till tågen på Västra Stambanan. År 2028 startar en ny tåglinje Skövde Herrljunga Borås Landvetter flygplats Göteborg som kommer att ge fler bytesmöjligheter till fjärrtrafiken i Herrljunga. Detta skapar också goda förbindelser mellan Sjuhärad och Skaraborg med 60-minuterstrafik. Skaraborg erbjuds därmed resmöjlighet till Landvetter flygplats utan byte. Karlstad Skövde Falköping Jönköping Idag trafikeras sträckan endast med två dubbelturer Karlstad Skövde Göteborg. Denna trafik körs på kommersiell grund. Det finns behov av mer tågtrafik mellan Skaraborg och Karlstad. Från regionorganet i Värmland finns intresse att skapa en genomgående tåglinje Karlstad Skövde Falköping Jönköping. Linjen föreslås att successivt utvecklas till minuters turtäthet. Trafiken Töreboda Skövde Falköping Jönköping utvecklas med fler turer och 2020 körs 30-minuterstrafik under högtrafik mellan Falköping och Jönköping. En del av turerna utgår från Karlstad under förutsättning att det finns motsvarande intresse i Värmland att etablera tågtrafik på sträckan Karlstad Skövde Jönköping. Trestadsområdet: Uddevalla Vänersborg Trollhättan På lång sikt sammanbinds städerna Uddevalla, Vänersborg och Trollhättan med 2 tåg per timma i samtliga reserelationer mellan städerna. Partiella dubbelspår krävs på sträckan Uddevalla Öxnered. Busstrafiken kommer att ses över och anpassas till tågtrafiken. 35

215 9. Infrastruktur 9.1 Fyra sätt att öka järnvägens kapacitet Stora delar av järnvägens kapacitet i Västsverige är begränsad. Samtidigt ökar efterfrågan på tågresor i takt med att regionen växer och fler behöver kunna resa på ett hållbart sätt. Inom ramen för målbildsarbetet har ett antal olika alternativ studerats för att höja järnvägens och tågtrafikens kapacitet till exempel: Högre tåg dubbeldäckare Längre tåg Tätare trafik Snabbare trafik Högre tåg, det vill säga dubbeldäckare, bedöms vid första anblicken kunna ge dubbelt så många sittplatser som ett traditionellt regionaltåg, men så är inte alltid fallet för närvarande. Anordningar i form av trappor, boggier, elutrustning samt begränsningar i järnvägens lastprofil innebär att kapaciteten inte är större i traditionella dubbeldäckare än i de regiontåg (Reginatåg) som idag trafikerar i Västsverige. Därför utgår målbilden från den sittplatskapacitet vi har i nuvarande regionaltågsfordon. Utvecklingen när det gäller dubbeldäckares kapacitet går dock framåt. Därför bör man inte utesluta dubbeldäckare som ett framtida alternativ. Se separat underlagsrapport avseende PM 4 Fordonsbehov. Längre tåg, det vill säga sammankoppling av två eller tre motorvagnar i ett och samma tågsätt, ger ökad sittplatskapacitet. Tillämpningen av denna princip pågår redan idag genom att en del perronger förlängts för pendeltågstrafiken i Göteborgsområdet. Ytterligare förlängning av tåg och perronger föreslås i målbilden. Tätare trafik, det vill säga tätare turer, innebär att fler resenärer kan transporteras per tidsenhet. Stora delar av järnvägsnätet utnyttjas redan fullt ut idag under högtrafik, i synnerhet på banorna in mot Göteborg. För att köra tätare krävs fler fordon och en utbyggd järnvägskapacitet. Utjämnade hastigheter mellan olika tåg ger en ökad kapacitet, se avsnitt om utjämnade hastigheter nedan. I målbilden föreslås åtgärder för att kunna köra tätare trafik. Snabbare trafik, det vill säga högre hastighet med ökat fordonsutnyttjande och kortare restider för resenärerna. I målbilden föreslås hastighetshöjande åtgärder för infrastruktur och fordon. Andra faktorer som också ökar tågtrafikens kapacitet är att dimensionera terminaler och perronger med mera för att klara ökade resandeströmmar i framtiden. Det är även viktigt att förbättra information och skyltning på stationerna. 36

216 9.2 Järnvägens kapacitet och hastighet Järnvägens kapacitet är alltför begränsad Järnvägsnätet i Västsverige består av ett tiotal olika banor med varierande standard. Av de fem banorna in mot Göteborg har tre banor dubbelspår och två har enkelspår. Övriga banor i regionen har enbart enkelspår. Dagens kapacitetsutnyttjande är mycket högt på alla banor in mot Göteborg, i synnerhet under högtrafiktimmarna. Möjligheten att utöka tågtrafiken är begränsad. Det höga kapacitetsutnyttjandet leder till att tågtrafiken i Västsverige är mycket känslig för trafikstörningar. De största kapacitetsbegränsningarna finns på Göteborgs Centralstation och i dess närområde, samt på Västra Stambanan Göteborg Alingsås. I ett utvecklingsperspektiv finns också stora begränsningar vad gäller trafikökningar på sträckorna Borås Göteborg, Uddevalla Göteborg, Kungsbacka Göteborg samt på det kvarvarande enkelspåret på Västkustbanan genom Varberg. Utjämnade hastigheter Hastighetsskillnader mellan tåg är en viktig orsak till kapacitetsbrister på dubbelspåriga banor. Om alla tåg skulle köra med samma hastighet och ha samma antal stationsuppehåll ökar kapaciteten högst påtagligt. Hastighetsskillnaderna är stora på sträckor som idag trafikeras av snabbtåg, regiontåg, pendeltåg och godståg. De olika trafikformerna har motstridiga intressen och olika målgrupper med varierande resbehov. I syfte att öka kapaciteten föreslår Trafikverket i sin kapacitetsutredning att hastigheterna bör utjämnas på en del av banorna in mot Göteborg. Detta kan uppnås genom att regiontågens medelhastighet sänks genom fler hållplatsstopp och att pendeltågens medelhastighet höjs genom färre hållplatsstopp, så kallad skipstopkörning. Järnvägsnätets hastighetsstandard bör höjas Banorna i Västsverige har olika hastighetsstandard. Västkustbanan och Norge-Vänerbanan har högst hastighet, km för regiontågstrafik. Västra Stambanan har överlag en god teknisk standard men den kurviga sträckningen på södra delen gör att hastighetsbegränsningen ofta är 140 km för regiontågstrafik. Enkelspårsbanornas hastighet ligger mellan km för regiontågstrafik. På grund av bristande underhåll förekommer även lokala hastighetsnedsättningar ned till 40 km för regiontågstrafik. 37

217 Åtgärder för att öka järnvägens kapacitet Kapacitetsökningar kan göras i olika steg. I ett första steg kan plattformarna förlängas för att skapa möjlighet att köra med längre tåg. I ett andra steg kan det bli nödvändigt med punktinsatser som nya förbigångsstationer, vändspår, mötesspår och bangårdsombyggnader. I ett tredje steg, för de banor som har störst utvecklingsbehov, kan det bli nödvändigt med mer omfattande åtgärder för att klara av resandemålen. Det handlar då om partiella eller fullständiga utbyggnader av dubbelspår, i första hand på sträckorna Göteborg Borås och Södra Bohusbanan närmast Göteborg. I ett fjärde steg krävs en successiv utbyggnad av fyrspår eller kompletterande dubbelspår i Västra Stambanans och Västkustbanans stråk. I målbildens slutskede förutsätts att Götalandsbanan är färdigställd hela vägen mellan Göteborg och Stockholm, via Jönköping. Göteborgs Centralstation är idag utformad som en säckstation, vilket innebär att det inte finns några genomgående spår. Alla tåg måste vända och köra samma väg ut igen vilket är mycket kapacitetskrävande. Den planerade Västlänken kommer att innebära en stor kapacitetsökning för Göteborgs centralstation. Åtgärder för att höja i järnvägens hastighet I syfte att minska restiderna i järnvägssystemet och göra tågtrafiken mer konkurrenskraftig i förhållande till bilen krävs fysiska åtgärder. Restidskvoten 0,8 eftersträvas, det vill säga restiden för tåg bör vara maximalt 80 procent av motsvarande resa med bil. Detta kan uppnås på flera sätt: effektivare trafikupplägg, anpassning av fordonens hastighetsprestanda till banornas tillåtna hastighet, effektivare trafikledningssystem, elektrifiering samt fysiska åtgärder för att uppgradera banorna till högre hastighet. 38

218 Tabell: Banornas hastighetsstandard 2013 samt föreslag till hastighet Bana Hastighet 2013 (km/regiontågstrafik) Hastighet 2035 (km/regiontågstrafik) Bohusbanan: Strömstad-Göteborg Norge-Vänerbanan: Kornsjö/Karlstad Göteborg Västra stambanan: Hallsberg Göteborg Götalandsbanan/Kust till kustbanan: Göteborg Borås Västkustbanan: Halmstad Göteborg Älvsborgsbanan: Uddevalla Borås Kinnekullebanan: Gårdsjö Håkantorp Jönköpingsbanan: Falköping Jönköping Viskadalsbanan: Borås Varberg Investeringskostnad i infrastruktur Inom ramen för målbildsarbetet har Trafikverket genomfört olika typer av kapacitetsbedömningar. Översiktliga kvalitativa resonemang har kombinerats med omfattande datorstödda tidtabellsanalyser. I kapacitetsstudien sammanvägdes trafikutbud, fordonsprestanda, infrastrukturförutsättningar med mera för målbildens olika trafikupplägg. I separat underlagsrapport PM 6 Infrastrukturåtgärder redovisas nödvändiga fysiska åtgärder bana för bana i Västra Götaland. Infrastrukturkostnaderna har beräknats översiktligt och skall endast ses som indikationer. Beräkningarna har genomförts av en extern konsult på uppdrag av Västra Götalandsregionen. I hanteringen av åtgärdsförslagen i den ordinarie processen för infrastrukturplanering kommer det att krävas mer detaljerade kostnadskalkyler. I nuvarande infrastrukturplaner, Västsvenska paketet samt i regeringsutpekanden avseende Götalandsbanan finns fysiska åtgärder för motsvarande 31 mdr. För att klara det framtida trafikeringsbehovet med snabbtåg, godståg och regionala tåg krävs ytterligare infrastrukturåtgärder för cirka 45 miljarder kronor. I tabell nedan visas bedömda infrastrukturkostnader för de åtgärder som idag är ofinansierade. Tabell: Investeringskostnad (mnkr) i infrastruktur, ofinansierade åtgärder i Västra Götaland. Bana Total Bohusbanan, Strömstad-Göteborg Norge-Vänerbanan, Kornsjö/Karlstad-Göteborg Västra stambanan, Laxå-Göteborg Götalandsbanan / Kust till kustbanan 1) Västkustbanan, Halmstad-Göteborg Älvsborgsbanan, Uddevalla-Borås Kinnekullebanan, Gårdsjö-Håkantorp Jönköpingsbanan, Falköping-Jönköping Viskadalsbanan, Borås-Varberg Göteborg C och Västlänken TOTAL ) Kostnadan för Götalandsbanan avser etapperna Almedal-Mölnlyck e och Bollebygd -Borås Etappen Mölnlyck e-bollebygd som redan pekats ut av regeringen ingår inte i kostnadsk alk ylen. 39

219 Inom ramen för målbildsarbetet har Trafikverket genomfört olika typer av kapacitetsbedömningar av järnvägsnätet. Översiktliga kvalitativa resonemang har kombinerats med omfattande datorstödda tidtabellsanalyser. De datorstödda analyserna har huvudsakligen genomförts för stråken in mot Göteborg. Här har Trafikverket analyserat kapacitetsbehovet för den totala efterfrågan på tågtrafik, dvs för region- och pendeltågstrafik enligt målbilden samt gods- och snabbtågstrafik. Om gods- och snabbtågstrafiken utvecklas mer än vad som ingår i Trafikverkets prognosmodeller kan behov av ytterligare infrastrukturåtgärder uppkomma, utöver vad som framgår i tabellen ovan. 10. Trafikekonomi 10.1 Förutsättningar för ekonomisk kalkyl Ett genomförande av Målbild Tåg 2035 innebär en kraftfull utökning av både region- och pendeltågstrafik. Även tågtrafiken över länsgränsen kommer att utökas. Den spårburna trafiken kommer att utgöra stommen i ett långsiktigt hållbart kollektivtrafiksystem. En del parallellgående expressbusstrafik kommer att ersättas med tågtrafik, till exempel mellan Borås och Göteborg. Reducering av busstrafiken redovisas i separat underlagsrapport, PM 5. Förutsättningar för kostnads-intäktskalkyl: 1. Antalet tågkilometer och fordonsbehov har beräknats för respektive år fram till Anskaffningskostnad för tågfordon baseras på dagens kostnadsnivåer. Rörlig kostnad per tågkilometer har antagits till 45 kr. Kapitalkostnad per tågfordon har beräknats med rak avskrivning på 25 år samt en räntesats motsvarande 3 procent. 3. Uppskattningar har genomförts av hur mycket den parallellgående busstrafiken kan reduceras. Antal busskilometer och kostnadsreduceringar har beräknats för de olika årtalen framåt i tiden. 4. Duospårvagn mellan Borås och Göteborg på den gamla Boråsbanan bör utredas vidare. Kostnaden har inte beräknats. 5. Tågtrafik som sker över länsgränsen förutsätts medfinansieras av respektive grannlän. Kalkylen omfattar drift- och kapitalkostnader för trafik fram till länsgränsen. För trafikarbete som sker på andra sidan länsgränsen förutsätts finansiering av respektive grannlän. Här krävs att en särskild fördelningsmodell upprättas. 6. Biljettintäkterna är beräknade enligt Västtrafiks fördelningsmodell. Intäkterna ökar årligen proportionellt mot resandeökningen. 7. Trafikens ekonomi redovisas i 2012 års prisnivå, samt exklusive moms. 8. Kalkylen har genomförts på en övergripande nivå och ger en indikation på målbildens kostnader, intäkter och underskott. För att genomföra målbilden, det vill säga att realisera trafiken, krävs ytterligare investeringskalkyler och beslutsunderlag. 40

220 10.2 Kostnads-intäktskalkyl Kostnads-intäktskalkylen avser kostnader och intäkter för själva tågtrafikeringen. Investeringskostnad för att bygga ut infrastrukturen ingår inte i kostnads-intäktskalkylen utan redovisas i kapitel 9. Tågtrafiken utökas successivt under åren fram till Regiontågtrafiken ökar över länsgräns till regionala centra i grannlänen samt inom Västra Götaland. År 2028 sker stora ökningar i regiontågstrafiken när Västlänken tas i bruk samt när nytt dubbelspår är på plats på sträckan Göteborg Borås. År 2035 förutsätts hela Götalandsbanan vara utbyggd via Borås Ulricehamn Jönköping och vidare mot Stockholm. Pendeltågstrafiken byggs successivt ut Göteborgsområdet. Antalet tågresor kommer mer än trefaldigas 2035 jämfört med 2006, vilket är basåret för Västra Götalandsregionens resandemål. I övrigt görs de flesta jämförelser med år Resandet år 2035 ökar med faktor 2,6 jämfört med I tabell nedan framgår hur trafiken byggs i etapper fram till Tabell: Resor, trafikutbud och trafikekonomi utfall 2010, 2020, 2028 samt 2035 i 2012 års prisnivå EFTERFRÅGAN, RESOR Antal tågresor/dag Antal tågresor/år (milj) 15,0 24,0 32,4 39,0 UTBUD, FORDONSKILOMETER (milj/år) Antal tågkilometer 11,0 16,1 22,7 27,9 Antal busskilometer, minskning 5,0 10,0 15,0 UTBUD, SITTPLATSKILOMETER (milj/år) Tåg, antal sittplatskilometer Buss, minskning av antal sittplstkilometer Netto, sittplastkilometer tåg och buss FORDONSBEHOV Antal tågfordon EKONOMI, ENDAST TÅGTRAFIK (mnkr/år) Trafikkostnad Biljettintäkter Underskott Täckningsgrad % 61% 58% 51% 52% EKONOMI TÅGTRAFIK OCH MINSKAD BUSSTRAFIK (mnkr/år) Trafikkostnad Biljettintäkter Underskott Täckningsgrad % 61% 63% 58% 60% Driftbidraget år 2010 uppgår 255 mnkr. År 2035 bedöms driftbidraget öka till 810 mnkr. Ökningen blir därmed ca 550 mnkr, prisnivå

221 Den förhållandevis stora ökningen av tågtrafikens kostnad fram till år 2035 beror bland annat på att en del expressbusstrafik ersätts med bekväm, snabb och något dyrare tågtrafik. Dessutom är huvuddelen av dagens tågfordon delfinansierade med statsbidrag. Det kommer inte att utgå statsbidrag till framtida fordonsinvesteringar. Idag är en del av de befintliga tågfordonen förhållandevis gamla, t ex 28 år. Det innebär i praktiken att fordonsflottan successivt behöver förnyas och att tågtrafiken kommer att belastas med högre kostnader även vid oförändrad trafikvolym. Ett förverkligande av målbilden innebär att tågtrafikens andel av Västtrafiks totala verksamhet kommer att öka. År 2010 utgjorde tågtrafikens kostnad 11 procent av Västtrafiks totala omsättning. År 2035 bedöms denna andel vara ca 17 procent Det regionala trafikförsörjningsprogrammet I september 2012 fastställde regionfullmäktige det regionala trafikförsörjningsprogrammet för Västra Götaland, med undantag av delmål 5 som återremitterades. Programmet beskriver resandemål och trafikutveckling under tiden fram till Målbild Tåg 2035 är en vidareutveckling och en konkretisering av det fastställda trafikförsörjningsprogrammets intentioner. 11. Kollektivtrafiken bidrar till att nå klimatmålen I detta avsnitt visas att kollektivtrafiken bidrar till att nå klimatmålen. Vi har valt att redovisa kollektivtrafiken i sin helhet och inte enbart konsekvenserna av Målbild Tåg Det nationella perspektivet Koldioxidutsläppen i Sverige uppgår till strax över 60 miljarder ton per år varav transportsektorn står för en tredjedel. För att nå Sveriges klimatmål måste fordonsparken bli mer energieffektiv och ställa om till förnybar energi. Det räcker dock inte för att nå målen. Personbilstrafiken måste också minska i omfattning vilket inte sker idag. Idag ökar biltrafiken år från år. För att vända utvecklingen krävs en förändrad syn på samhälle, trafik, och infrastruktur. Västra Götalandsperspektivet Personbilstrafikens utsläpp av koldioxid är ca 160 g/personkilometer. Motsvarande siffra för kollektivtrafiken i Västra Götaland är ca 40 g/personkilometer. I nuläget släpper kollektivtrafiken ut cirka ton koldioxid per år, och personbilstrafiken cirka ton. Kollektivtrafiken står således för ca 4-5 % av vägtrafikens utsläpp i Västra Götaland. Den eldrivna tågtrafiken körs idag på grön el, vilket innebär att den i princip inte orsakar några fossilbaserade utsläpp. Enligt det regionala trafikförsörjningsprogrammet för Västra Götaland ska minst 95 % av kollektivtrafikens persontransportarbete utföras med fossilfri energi år Trafikförsörjningsprogrammets ambition är att öka kollektivtrafikens marknadsandel och att resandet med kollektivtrafiken skall öka från dagens 270 miljoner resor till 380 miljoner år

222 Minskad klimatpåverkan 2035 Det finns en stor potential att utveckla personbilsparken med förnybar energi, men det krävs ytterligare forskning och marknadsintroduktion av ny teknik. Omställningen av personbilsflottan är därmed svårbedömd. Nedan framgår ett räkneexempel som visar vägtrafikens koldioxidutsläpp i Västra Götaland år 2035 med respektive och utan satsning på kollektivtrafiken. Beräkningen är baserad på följande förutsättningar: Det totala trafikarbetet i Västra Götaland ökar med 0,7 % per år. År 2035 har personbilars utsläpp/km minskats till 33 % av dagens nivå. År 2035 drivs kollektivtrafiken av förnybar energi, nettoutsläpp av CO2 minskar 80% Kollektivtrafikresandet år 2010 uppgår till 268 miljoner resor. Kollektivtrafikresandet år 2035 uppgår till 450 miljoner resor. I alternativet satsning tar kollektivtrafiken hela resandeökningen i Västra Götaland. Biltrafiken låses på dagens nivå. Vägtrafikens (bil och kollektivtrafik) utsläpp av koldioxid år 2035 miljoner ton per år Alt 1:Nuvarande kollektivtrafiknivå 690 Alt 2: Satsning på kollektivtrafik enligt trafikförsörjningsprogram En satsning på kollektivtrafiken innebär att vägtrafikens totala utsläpp i Västra Götaland minskar med ca 110 miljoner ton koldioxid per år. 43

223 Ärende 19

224 Infrastruktur och IT bredband Tjänsteutlåtande Referens Datum Diarienummer Ingrid Winblad RS RUN Yttrande över remiss Ökad och säkrare cykling en översyn av regler ur ett cyklingsperspektiv, SOU 2012:70 Västra Götalandsregionen har fått möjlighet att yttra sig över den statliga utredningen Ökad och säkrare cykling en översyn av regler ur ett cyklingsperspektiv; SOU 2012:70. I betänkandet föreslås sammanfattningsvis: Förare ska ha väjningsplikt mot bl.a. cyklande som färdats ut på eller just ska färdas ut på en så kallad cykelöverfart. Vissa krav ska ställas på cykelöverfarternas utformning och en hänsynsbestämmelse för bl.a. cyklister ska införas för att tillgodose trafiksäkerheten. En möjlighet att införa så kallade cykelgator ska införas Under vissa förutsättningar ska cykel kunna framföras på vägbana, skyldighet för cyklister att använda vägrenen ska förtydligas och barn t o m åtta år ska kunna använda trottoaren om cykelbana saknas Uppdrag till Trafikverket att se över dokumentet Vägars och gators utformning (VGU) ur ett cykelperspektiv Förslag om vidare utredning av behovet av och utveckling av cykelparkering i anslutning till kollektivtrafiken samt utredning för att ta med cykel ombord på tåg och buss Härutöver föreslås att planupprättarna satsar på cykelinfrastrukturen inom ramen för transportinfrastrukturplanerna. Betänkandet finns i sin helhet tillgängligt på: I beredningen av ärendet har regionutvecklingssekretariatet inhämtat synpunkter från folkhälsosekretariatet och kollektivtrafiksekretariatet, där presidiet behandlat synpunkterna. Synpunkterna har inarbetats i bifogade förslag till yttrande. Förslag till beslut Regionutvecklingsnämnden beslutar att till regionstyrelsen avge yttrande över Ökad och säkrare cykling en översyn av regler ur ett cyklingsperspektiv SOU 2012:70, enligt upprättat förslag. REGIONUTVECKLINGSSEKRETARIATET Bertil Törsäter Rolf Thor POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON TELEFAX E-POST Regionens Hus Box GÖTEBORG Norra Hamngatan 14 Växeln regionenshus.goteborg@vgregion.se

225 FÖRSLAG Infrastruktur och IT bredband YTTRANDE Referens Datum Diarienummer Ingrid Winblad RS RUN Till Regionstyrelsen Yttrande över remiss Ökad och säkrare cykling en översyn av regler ur ett cyklingsperspektiv, SOU 2012:70 Betänkandet är en gedigen genomgång av dagens regelverk för cykling. I betänkandet konstateras att lagstiftning och planprocesser ger goda möjligheter att åstadkomma ett sammanhängande, gent och attraktivt cykelvägnät, men cykling måste också prioriteras ekonomiskt och politiskt som ett eget transportsätt. Cykel är, som framhålls i betänkandet, ett transportsätt som behöver öka i omfattning. Cykling är miljömässigt hållbart, utan buller och avgaser. Cykel är också viktig för kollektivtrafikens konkurrenskraft. Att cykla är en bra investering i hälsa och det lönar sig att vara fysiskt aktiv genom att gå och cykla. Regelbunden fysisk aktivitet har enligt Västra Götalandsregionens medicinska riktlinjer för fysisk aktivitet effekt på ett flertal sjukdomar och kan reducera risken att dö i hjärt- kärlsjukdomar med minst 50%. Flertalet av korta resor i Västra Götaland kan med fördel göras med cykel eller till fots. Detta skulle innebära en avlastning för stadstrafiken i de större städerna som på många håll har kapacitetsbrister i vägnätet. För att cyklandet ska kunna utvecklas och öka i omfattning behövs en fungerande cykelinfrastruktur och ett aktuellt regelverk. Utredningen föreslår också att flera av de planeringshandböcker som finns gällande cykel och trafikplanering aktualiseras och görs digitala. Detta är positivt och kan medföra att dessa blir mer aktuella och tillgängliga för de som planerar och bygger cykelinfrastruktur. Förslaget om cykelöverfarter (företräde för cyklister och förare av moped klass II) kan innebära ekonomiska konsekvenser för landets kommuner. Den uppskattning Sveriges Kommuner och Landsting gjort baserar sig på att överfarter behöver byggas till en total kostnad på knappt 3 miljarder kronor. Förslaget om överfarter är tänkt att träda i kraft 1 juli Förslaget är vällovligt, men det behöver analyseras ur trafiksäkerhetssynpunkt av Trafikverket. Dessutom måste kostnadsansvaret ses över. Frågan är också om beslut att anlägga en cykelöverfart kräver beslut enligt lokal trafikföreskrift, vilket skulle innebära en avsevärd byråkratisering. POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON TELEFAX E-POST Regionens Hus Box GÖTEBORG Norra Hamngatan 14 Växeln regionenshus.goteborg@vgregion.se

226 I betänkandet påtalas behovet av satsningar på en sammanhängande cykelinfrastruktur genom cykelförbindelser, cykelparkeringar och möjligheterna att ta med cykel på tåg och buss. I betänkandet uppskattas det ekonomiska behovet den närmaste tiden vara miljoner kronor i hela landet. Här kan nämnas att i Västra Götaland satsas 225 miljoner kronor på 10 mil cykelvägar under de första fyra åren av planperioden. Staten (via regional plan) och Västra Götalandsregionen svarar tillsammans för halva kostnaden och kommunerna i länet för resterande del. Behovet och intresset för utbyggnad av cykelvägnätet är stort. När Västra Götalandsregionen föreslog samfinansieringslösningar för utbyggnaden av cykelnätet längs statlig väg gjorde kommunerna i regionen en intresseanmälan som summerade sig till i storleksordningen 900 miljoner kronor. I betänkandet föreslås att cykel prioriteras i länsplaner/ regionala planen för infrastruktursatsningar. Förslaget är vällovligt, men ramarna för planerna behöver utökas väsentligt mer än vad som anges i betänkandet. Detta med hänsyn till de stora behoven för cykel och andra åtgärdsområden inom planerna. Det är viktigt att se på cykeln som en del av hela resan. I många fall är första eller sista delen av reskedjan en cykelresa till/från hållplats. Att kunna ta sig till hållplatsen på ett säkert och smidigt sätt kan öka attraktiviteten att åka kollektivt. Det är också viktigt att det går att parkera cykeln på ett säkert och tryggt sätt i direkt närhet till hållplatsen. Västra Götalandsregionen är därför positiv till vidare utredning av cykelparkeringar. Regionala kollektivtrafikmyndigheter och länstrafikbolag utgör viktiga aktörer i ett sådant utredningsarbete. I betänkandet beskrivs att möjligheterna att ta med cykel på tåg och buss varierar runt om i landet. Här finns helt klart en förbättringspotential. Framför allt gäller detta lite längre resor, där cykeln blir en del av hela resan. I Västra Götaland kan detta underlätta för exempelvis cykelturism. Betänkandets förslag till vidare arbete med möjligheterna att ta med cykel i kollektivtrafiken tillstyrks. Förslaget att sammanföra olika intressenter och ställa samman en idékatalog med förslag på hur sådana resor ska underlättas är en god idé. Västra Götaland ser fram mot att delta i ett sådant arbete. REGIONUTVECKLINGSNÄMNDEN Birgitta Losman Bertil Törsäter

227 Ärende 20

228 Näringslivsenheten Tjänsteutlåtande Referens Datum Diarienummer Maria Johansson RS RUN Till Regionutvecklingsnämnden Yttrande över motion av Marith Hesse (M) och Anders G Högmark (M) om samarbete mellan Västra Götalandsregionen och Samhall Regionstyrelsen har till regionutvecklingsnämnden remitterat en motion av Marith Hesse (M) och Anders G Högmark (M) om samarbete mellan Västra Götalandsregionen och Samhall. I motionen föreslås att en utredning görs om hur regionen kan samarbeta med Samhall för att hjälpa fler människor att komma i arbete och arbetsgemenskap. Förslag till beslut Regionutvecklingsnämnden föreslår regionstyrelsen att bifalla motionens förslag. REGIONUTVECKLINGSSEKRETARIATET Bertil Törsäter Agneta Mårdsjö

229 Förslag Näringslivsenheten YTTRANDE Referens Datum Diarienummer Maria Johansson RS RUN Till Regionstyrelsen Yttrande över motion av Marith Hesse (M) och Anders G Högmark (M) om samarbete mellan Västra Götalandsregionen och Samhall Regionutvecklingsnämnden har beretts tillfälle att inkomma med yttrande på motion av Marith Hesse (M) och Anders G Högmark (M) om samarbete mellan Västra Götalandsregionen och Samhall och vill anföra följande: Motionen föreslår att en utredning görs om hur regionen kan samarbeta med Samhall för att hjälpa fler människor att komma i arbete och arbetsgemenskap. Regionutvecklingsnämndens synpunkter Målet för anställda på Samhall är att efter rehabilitering övergå till annan arbetsgivare. Arbetsförmedling har en viktig roll i detta arbete då de har den så kallade anvisningsrätten. Samhall har de senaste åren förändrats från att främst ha arbetat med tillverkning till att fokusera på tjänsteproduktion (städning, restaurangverksamhet och administration). Som framgår av motionen har Västra Götalandsregionen genom Arbetsmarknadsnodsprojektet sedan några år tillbaka arbetat med att förtydliga sitt sociala ansvarstagande i arbetsgivarrollen med att bland annat arbeta för att fler personer med funktionsnedsättning ska kunna anställas i den egna organisationen. Idag finns kontakter mellan Samhall, Arbetsförmedlingen och Västra Götalandsregionen. Bland annat så finns det på Regionservice flera personer som tidigare arbetat på Samhall. Regionservice har som förvaltning ansvar för en hel del verksamheter som berörs av den tjänsteproduktion som nu Samhall tillhandahåller. Regionutvecklingsnämnden anser det angeläget att en dialog öppnas på ett övergripande plan mellan Västra Götalandsregionen, Arbetsförmedlingen och Samhall för att vidareutveckla samarbetsformerna och skapa utrymme för anställningar och kompetensutveckling. Erfarenheter från Arbetsmarknadsnodprojektet bör tas till vara på i dialogen. Här har regionens HR-strategiska avdelning har en central roll. Regionutvecklingsnämnden är tillsammans med enheten för rättighetsfrågor engagerad i satsningen på en "Samverkansarena för MR-driven tjänsteinnovation". Här finns möjligheter att göra insatser för att underlätta till arbete för funktionsnedsatta som motsvarar deras kompetens, att påverka attityder och öka kunskaper för utveckling av bättre arbetsmiljöer och nya innovationer av varor och tjänster. Regionutvecklingsnämnden stödjer också utvecklingen av kooperativt företagande och socialt arbetsintegrerande företag (som bedriver näringsverksamhet utifrån affärsidéer inom flera branscher och affärsområden). Ett övergripande mål med verksamheten för arbetsintegrerande sociala företag är att skapa arbetstillfällen till dem som står utanför eller som inte fått tillträde till arbetsmarknaden på grund av funktionsnedsättning eller andra arbetshinder. Arbetsintegrerande sociala företag kombinerar entreprenörskap med individens behov av arbete genom att tillhandahålla rehabilitering, arbetsträning och stöd samt empowerment och delaktighet. Ett socialt arbetskooperativ ägs och drivs av dem som arbetar i företaget.

230 Regionutvecklingsnämndens stödjer etableringen av Kompetensplattform Västra Götaland. Kompetensplattformen erbjuder kunskapsunderlag i form av statistik, analyser och prognoser på tillgång och efterfrågan av kompetens på arbetsmarknaden. Den arbetar med att förbättra samverkan om utbildningsutbud på olika nivåer och dialoger med branscher och arbetsmarknadens parter. Det handlar också om arenor för dialoger i kompetensförsörjningsfrågor samt insatser för att tillvarata arbetskraftens potential till exempel genom att skapa stödstruktur för validering. Förslaget att utreda hur regionen kan samarbeta med Samhall för att hjälpa fler människor att komma i arbete och arbetsgemenskap bedöms vara ett angeläget initiativ. En fördjupad samverkan mellan Västra Götalands olika aktörer kring arbetsmarknadsfrågor är viktig för att ge invånarna rätt och möjlighet till arbete. Förslag till beslut: Regionutvecklingsnämnden föreslår regionstyrelsen att bifalla motionens förslag om att utreda hur regionen kan samarbeta med Samhall i framtiden för att hjälpa fler människor att komma i arbete och arbetsgemenskap. REGIONUTVECKLINGSNÄMNDEN Birgitta Losman Bertil Törsäter

231

232

233 Ärende 21

234 Näringslivsenheten Tjänsteutlåtande Referens Datum Diarienummer Thomas Forslin RS RUN Till Regionutvecklingsnämnden Yttrande över motion av Anders Fasth (KD) om ökade insatser mot ungdomsarbetslösheten Regionstyrelsen har till regionutvecklingsnämnden remitterat en motion av Anders Fasth(KD) om ökade insatser mot ungdomsarbetslösheten. Motionären föreslår att ge Regionutvecklingsnämnden i uppdrag att fokusera på entreprenörskap bland unga i förorter och i särskilt drabbade industri- och glesbygdsorter, att uppdra åt Regionutvecklingsnämnden att ta fram ett mentorsprogram för ökat entreprenörskap samt att inrätta ett årligt pris för entreprenörskap. Förslag till beslut Regionutvecklingsnämnden föreslår regionstyrelsen besluta att att att anse motionärens första att-sats besvarad genom den uppdaterade strategi för Ungt Entreprenörskap som håller på att tas fram under 2013 och som bl.a. betonar nya insatser för unga i glesbygd, unga utanför skolan och unga i praktiska studier. anse motionärens andra att-sats besvarad genom en breddning av stöd och uppdrag till nuvarande aktörer inom ungt entreprenörskap, innehållande ett ökat fokus på mentorskap och utbildning till unga företagare. avslå förslaget om ett årligt pris för ungt entreprenörskap. REGIONUTVECKLINGSSEKRETARIATET Bertil Törsäter Agneta Mårdsjö

235 Förslag Näringslivsenheten YTTRANDE Referens Datum Diarienummer Thomas Forslin RS RUN Till Regionstyrelsen Svar på Motion av Anders Fasth (KD) om ökade insatser mot ungdomsarbetslösheten. Regionstyrelsen har till Regionutvecklingsnämnden remitterat en motion av Anders Fasth(KD) om ökade insatser mot ungdomsarbetslösheten. Motionären föreslår att ge Regionutvecklingsnämnden i uppdrag att fokusera på entreprenörskap bland unga i förorter och i särskilt drabbade industri- och glesbygdsorter, att uppdra åt Regionutvecklingsnämnden att ta fram ett mentorsprogram för ökat entreprenörskap samt att inrätta ett årligt pris för entreprenörskap. Regionutvecklingsnämndens synpunkter Den höga ungdomsarbetslösheten i Västra Götaland är en av de mest angelägna utmaningarna att ta sig an i nuläget. Andelen unga arbetslösa i särskilt Fyrbodalsområdet, men även i andra områden är bekymmersam och särskilda insatser är välbehövliga. Ungt Entreprenörskap är sedan ett antal år ett betonat tema i regionala och delregionala utvecklingsstrategier. Nyligen har en utvärdering över Västra Götalandsregionens insatser inom området presenterats (Kontigo 2012) och pekat ut behov och angelägna utvecklingsområden. Som följd av detta är en uppdaterad strategi för Västra Götalandsregionens insatser för Ungt Entreprenörskap under framtagande. Innehållet i denna strategi svarar väl mot motionärens utpekade grupper i form av ungdomar på landsbygd, ungdomar i praktiskt inriktade studier, unga utanför skolan m.fl. Den kartläggning som gjorts pekar på vissa geografiska, tematiska och åldersmässiga brister som i samråd med olika aktörer inom Ungt Entreprenörskap nu åtgärdas genom initiering av verksamhetssatsningar och projekt som kommer att läggas fram för beslut till Regionutvecklingsnämnden under En genomgripande inriktning på Ungt Entreprenörskap är en långsiktig satsning som framför allt handlar om att i stor skala skapa företagsamma attityder och ett entreprenöriellt förhållningssätt. Dessa attityder kan ofta leda till att framgångsrika företag kan startas på sikt men även till ökad personlig produktivitet i ett anställningsförhållande. Det är viktigt med ungdomar som konkret startar företag men det tar tid innan dessa kan få större effekt. Det är inte realistiskt att tro att detta på kort sikt kan göra avtryck i avsevärt lägre procentsatser för ungdomsarbetslöshet. Att snabbt minska ungdomsarbetslösheten kräver därför tillskapandet av anställningserbjudanden, lärlingsplatser, utbildningsmöjligheter m.m. medan fokus på entreprenörskap och företagsamhet är avgörande för ett geografiskt områdes överlevnadsförmåga på lite längre sikt, dess allmänna förutsättningar för kreativitet, företagsstarter och frambringandet av nya idéer. Ett förstärkt arbete bland ungdomar för entreprenöriella och företagsamma attityder är särskilt viktigt i bygder i starkt behov av omställning där antingen en tradition av tillverkningsindustri gått förlorad eller där det funnits en eskalerande glesbygdsproblematik under lång tid.

236 Genom stöd till t.ex. Drivhuset, Venture Cup och Ung Företagsamhet ger Västra Götalandsregionen ungdomar möjlighet till träning och mentorskap i sitt företagande. Ett särskilt mentorsprogram bör inte läggas parallellt vid sidan om dessa aktörer men deras och andra aktörers arbetsfält och uppdrag kan behöva breddas och kompletteras även till ungdomar utanför utbildningsmiljön och i glesbygd eller invandrartäta förorter. Inom området ungt entreprenörskap finns det idag mängder av pristävlingar i olika former och många av de vanligaste verksamhetskoncepten är upplagda som tävlingar. Det är därför tveksamt om ytterligare ett pris i Västra Götalandsregionens regi är angeläget. Förslag till beslut Regionutvecklingsnämnden föreslår regionstyrelsen besluta att att att anse motionärens första att-sats besvarad genom den uppdaterade strategi för Ungt Entreprenörskap som håller på att tas fram under 2013 och som bl.a. betonar nya insatser för unga i glesbygd, unga utanför skolan, unga i praktiska studier. anse motionärens andra att-sats besvarad genom en breddning av stöd och uppdrag till nuvarande aktörer inom ungt entreprenörskap, innehållande ett ökat fokus på mentorskap och utbildning till unga företagare. avslå förslaget om ett årligt pris för ungt entreprenörskap. REGIONUTVECKLINGSNÄMNDEN Birgitta Losman Bertil Törsäter

237

238

239

240 Ärende 22

241 Dnr RUN Anmälan av beslut fattade på delegation Regionutvecklingsnämndens sammanträde Ordförandebeslut Medel till Insatser för att förbättra kollektivtrafiken med anledning av situationen för före detta SAAB-anställda Tjänstemannabeslut Medel till METIS Medel till Tilläggsplats Vänern Medel till SLU Skara framtid Medel till Förstudie Kuvösen Medel till Blå ÖP i Norra Bohuslän ett verktyg för en levande skärgård och maritima näringar Medel till Överenskommelsen processledning Social ekonomi

242

243

244

245

246

247

248

249

250

251

252

253

254

255

256

257

258

259

260

261 112 ANMÄLAN OM DELEGATIONSBESLUT Regionutvecklingsnämnden Sidan 1 av 1 Sammanträdesdatum Dnr RUN Beslut i ärenden rörande deltagandet vid resor och konferenser till vilka ordförande enligt Regionutvecklingsnämndens delegationsordning 90/2007 tillagts beslutanderätten Datum för Resa/konferens och syfte attestering Deltagande vid politisk styrgrupp för Kompetensplattform Västra Götaland den 30 november 2012 i Göteborg Beslut/åtgärd Carina Gullberg (S) utses att delta på uppdrag av regionutvecklingsnämnden BESLUT Ordförande Birgitta Losman har skriftligt godkänt ledamöternas deltagande vid ovan redogjorda resor/konferenser finansieras genom nämndens budget samt att arvoden utbetalas enligt gällande reglementen. Ordförande Birgitta Losman

262 Ärende 23

263 Dnr RUN Analys och uppföljning Återrapportering av slutredovisade projekt Projekten har slutredovisats under perioden december 2012 januari 2013

264 Dnr RUN Sammanställning av förväntat utfall och utfall av de projekt som har slutredovisats under perioden december januari 2013 Nedanstående tabeller är uppdelade på resultat- respektive aktivitetsindikatorer. Resultatindikatorer Förväntat resultat Kv Män Tot* andel kv** Utfall Kv Män Tot* andel kv** Antal nya arbetstillfällen i privata företag Antal nya arbetstillfällen i offentlig verksamhet Antal nya företag Antal nyskapade nätverk Antal nya/utvecklade varor, tjänster eller processer Antal beviljade patent Antal kronor i FoU-resurser från deltagande företag, tkr Antal nya metoder, modeller och strategier Antal nya utbildningar Antal nya metoder och strategier för ökad etnisk mångfald Antal företag och organisationer som deltagit i aktiviteter/projekt Antal rapporter Antal förstudier/utredningar Aktivitetsindikatorer Förväntat resultat Utfall Kv Män Tot* andel kv** Kv Män Tot* andel kv** Antal företag som samverkar med andra företag och/eller akademi, offentlig verksamhet, forskningsinstitut eller likn.*** Antal kvinnor och män som deltar i entreprenörsfrämjande aktiviteter Antal företag och organisationer som deltar i att utveckla nya eller befintliga varor, tjänster eller processer Antal internationella FoU-samarbeten Antal företag och organisationer som deltar i kompetenshöjande aktiviteter Antal kvinnor och män som deltar i kompetenshöjande aktiviteter Antal kvinnor och män som deltar i attitydförändrande aktiviteter Antal projekt som startas upp (FoU och demonstrationsprojekt) Antal aktiviteter för att involvera nya företag och organisationer Antal aktiviteter för att öka det internationella samarbetet Antal seminarier Antal konferenser *Totalen avser såväl det resultat som är fördelat på kvinnor och män samt det som ev. inte är fördelat. **Gäller andelen kvinnor av de kvinnor och män som redovisats fördelade på kön *** Här ingår även indikatorn Antal privata och/eller offentliga aktörer som samverkar

265 Dnr RUN Entreprenörskap och nyföretagande LIE Lyft Ideella organisationer (RUN ) Syfte: Att skapa ett ökat engagemang inom sektorn och lyfta fram dess betydelse. Att göra aktörer inom sociala ekonomin medvetna om sin roll och sina möjligheter, att genom interaktion med andra aktörer stärka den sociala ekonomins verksamheter, skapa sysselsättning och ekonomisk tillväxt. Indikatorer: Indikator Förväntat resultat Utfall Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt 12 Mötesplatser lokalt Folkbildningsinslag Nya lokala entreprenörsinitiativ 8 10 Etablerade nya nätverk och aktörer Nya medlemmar i SENS Projektet har nått ut bredare än beräknat och har därmed haft en större andel deltagare på de mötesplatser och utbildningsträffar som arrangerats. Indikatorn på antal nya medlemmar/föreningar var för högt satt, under projektet fick SENS 12 nya medlemsföreningar. Övriga resultat: Projektet har arbetat aktivt med marknadsföring och kunnat starta upp ett stort antal studiecirklar för kompetensutveckling av föreningar och kooperativ. De har genom projektet hjälpt 10 grupper med stimulansbidrag för föreningsutveckling. Nya mötesplatser är etablerade och man har lyft fram goda exempel på seminarier och föreläsningar. De har även genomfört en föreningsmässa samt arbetat med stöd och support i föreningsutveckling. Projektet har samverkat med bl.a. Europahuset i seminariet EU på hemmaplan och Peter Möller, forskare i kulturgeografi och turism för en föreläsning om lokal utveckling och social ekonomi. Träffar har genomförts i Falköping, Lidköping, Töreboda, Mariestad, Vara, Skövde, Hjo och Skara. Jämställdhet, miljö och integration: Projektet har strävat efter en jämn könsfördelning i deltagandet i projektet, dock har det varit en övervikt på antal kvinnor jämfört med män. Det var även en övervikt på kvinnliga entreprenörer för utvecklingsinsatser (stimulanspengar). Projektet har valt att, istället för att centrera till en ort, arbeta lokalt tillsammans med utvecklingsgrupper på respektive plats. Projektet har inte aktivt arbetat med integrationsfrågan dock har de i marknadsföreningen av projektet nått ut till en stor bredd av föreningar. Projektägare: SENS Social Ekonomins Nätverk Skaraborg Projekttid: Totala projektkostnader: kr Västra Götalandsregionens del: kr (36%) Utbetalade medel i procent av beslutade: 100% Övriga finansiärer: SENS Social Ekonomins Nätverk i Skaraborg. Förstudie: Entreprenöriell praktik (RUN ) Syfte: Att utreda förutsättningarna för att koppla samman entreprenörskap, utbildning och näringsliv över de skandinaviska nationsgränserna och arbeta fram en modell för internationalisering och entreprenörskap inom den eftergymnasiala yrkesutbildningen. Detta för att öka rörligheten på arbetsmarknaden och stärka den interkulturella kompetensen som konkurrensfördel inom den kunskapsbaserade ekonomin. Indikatorer: Indikator Förväntat resultat Utfall Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Antal rapporter 1 1 Antal förstudier 1 1 Projektansökningar 2 0 Projektansökningar till EU-program har inte genomförts eftersom utlysning av projektmedel fördröjts.

266 Dnr RUN Övriga resultat: Större ansökan för utvidgat arbete kommer att lämnas in då utlysning av EU-projektmedel sker. Jämställdhet, miljö och integration: Planerade insatser förväntas ha positiva jämställdhetseffekter då de riktar sig till underrepresenterade kvinnliga grupper. Eftergymnasiala yrkesutbildningar har högre andel personer med utländsk bakgrund än andra utbildningsformer vilket innebär positiva integrationseffekter för projektet. Projektägare: Föreningen Norden Projekttid: Totala projektkostnader: kr Västra Götalandsregionens del: kr (89%) Utbetalade medel i procent av beslutade: 100% Övriga finansiärer: Föreningen Norden Emax Sverige 2012 (RUN ) Syfte: Att skapa en mötesplats för unga entreprenörer (18-21 år) och framtida företagsledare där de kan knyta kontakter, inspireras och utvecklas. Indikatorer: Indikator Förväntat resultat Utfall Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Antal kvinnor och män som deltagit i kompetenshöjande aktiviteter Antal seminarier Antal konferenser 1 1 Antal deltagare från Västra Götaland Evenemanget har minskat något i storlek på grund av att färre regioner deltar. Övriga resultat: 100 % av deltagarna vill rekommendera evenemanget till andra. Jämställdhet, miljö och integration: En helt jämn fördelning mellan män och kvinnor. Projektägare: Start Centrum Örebro Region AB Projekttid: Totala projektkostnader: kr Västra Götalandsregionens del: kr (3%) Utbetalade medel i procent av beslutade: 100% Övriga finansiärer: Tillväxtverket, Örebro kommun, Örebro Universitet, svenska regioner, kommuner och skolor. VER-DI-Vern og verdiskapning (RUN ) Syfte: Att i samverkan med naturområden i Danmark och Norge stärka området runt sjön Fegen ur boende-, turism- och entreprenörsperspektiv. Indikatorer: Indikator Förväntat resultat Utfall Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Nya arbetstillfällen i privata företag Antal arbetstillfällen i offentlig verksamhet Antal nya företag Aktiva invånare; bygdemobilisering och engagemang Ekonomiskt nyskapande; nya näringar 15 1 Nya näringar i FoU-projekt 5 0 Antal nya produkter 10 8 Antal klusterprojekt 12 3

267 Dnr RUN Övriga resultat: Det treåriga projektet (för VG 20 månader) har inte nått en utveckling i nivå med uppsatta indikatorer för arbetstillfällen och nya företag. Däremot har engagemanget från bygdens innevånare varit större än vad som förväntades. Det arbetet som gjorts genom projektet har bidragit till att naturreservatet nu står på en stabilare grund för fortsatt utveckling. Idag finns ett gediget kartmateriel över området. Man kan röra sig i området på fler sätt och man har skapat nya paket som når ut till nya målgrupper. En rad nya kulturhistoriska besöksmål har lyfts fram som kan bidra till områdets atraktivitet. Ny teknik har kopplat ihop området vilket gör upplevelsen både mer lärorik och spännande. Projektet har skapat en portal till området där all material samlats så att det blir lättare för entreprenörer och besökare att förmedla information till varandra. Området har blivit en mer samlad produkt som kan marknadsföras i större samanhang och som en destination. Jämställdhet, miljö och integration: Jämställdhetsmålet har uppnåtts genom den lika fördelningen vad gäller innevånarnas engagemang och nya företag. Projektet har drivits utifrån hållbar näringslivsutveckling där en av grundstenarna har varit att göra naturreservatet mer tillgängligt för besökare utan att inverka på den vackra och skyddade miljön. Projektägare: Svenljunga kommun Projekttid: Totala projektkostnader: kr Västra Götalandsregionens del: kr (6 %) Utbetalade medel i procent av beslutade: 96 % Övriga finansiärer: Interreg KASK och Svenljunga kommun Innovationer och förnyelse i SME All aboard Fas 3 (RUN ) Syfte: Huvudsyftet med projektet har varit att utveckla en fritidsbåtprototyp i vilken man integrerat genus- och tillgänglighetsaspekter med hjälp av en egenutvecklad, användardriven och öppen innovationsmetod (All aboard). Projektet kan också ses som ett kommunikationsprojekt genom vilket man vill uppmärksamma fritidsbåtbranschen på den outnyttjade tillväxtmarknad som finns bland kvinnor. En marknad som blir mer tillgänglig om man ökar kvinnors inflytande i utvecklingsarbetet av fritidsbåtar. Indikatorer: Indikator Förväntat resultat Utfall Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Antal nya produkter och funktionslösningar 6 35 Antal företag och organisationer i samarbete Antal medier som uppmärksammar projektet Övriga resultat: All aboard är ett banbrytande projekt som har fått stor medial uppmärksamhet, såväl inom som utanför landet. Projektledningen har deltagit i TV4 Nyhetsmorgon, i Radio P4 och på Båtmässan i Stockholm där prototypen visades upp på internationella kvinnodagen. Artiklar om projektet har figurerat i fack- och dagspress. Projektledaren har varit inbjuden att tala om projektet vid ett flertal internationella konferenser i bl.a. Spanien, Tyskland och USA. Många nya, innovativa lösningar har tagits fram. Eftersom öppenhet har varit en av projektets grundidéer har de konceptuella lösningarna presenterats utan IP-rättigheter. Således kan vem som helst låta sig inspireras till fortsatt produktutveckling. Minst fem av lösningarna utvecklas vidare av projektdeltagarna. Användardriven innovation har också etablerats som begrepp inom fritidsbåtbranschen.

268 Dnr RUN Jämställdhet, miljö och integration: Jämställdhetsaspekten har beaktats såväl i utvecklingsarbetet som i projektorganisationen. I den innovationsutvecklingsmetod som utvecklades är genusaspekter integrerade. Hänsyn har tagits till hållbarhetsaspekter, men det har inte varit projektets primära fokus. Detta gäller även integration. Projektägare: Svenskt Marintekniskt Forum Projekttid: Totala projektkostnader: kr Västra Götalandsregionens del: kr (14%) Utbetalade medel i procent av beslutade: 100% Övriga finansiärer: Vinnova, Tillväxtverket, Svenskt Marintekniskt Forum Regional integration-iv-projektet CATE (RUN ) Syfte: Projektet skall bidra till att underlätta för små- och medelstora företag från Västra Götaland att delta i CATE-projektet som är ett projekt för att kunna få svenska företag att kunna bygga ESS (European Spallation Source) som kommer kräva specifika kunskaper. CATE erbjuder kurser, utbildningsresor och nätverkande för företag. Indikatorer: Indikator Förväntat resultat Utfall Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Antal rapporter 1 1 Antal företag och organisationer som deltagit i kompetenshöjande aktivitet Antal seminarier 2 1 De har genomfört ett eget seminarium och 9 st tillsammans med Industriell Dynamik-nätverket. Övriga resultat: De har träffat och informerat 40 företag. Jämställdhet, miljö och integration: Projektet har arbetat enligt Chalmers policys men har inte haft aktiviteter riktade direkt mot något av de horisontella målen. Projektägare: Chalmers Tekniska Högskola Projekttid: Totala projektkostnader: kr Västra Götalandsregionens del: kr (100%) Utbetalade medel i procent av beslutade: 100% Övriga finansiärer: Inga, detta är en förstärkning av ett annat större Intereg IV C projekt. Regionala styrkeområden kluster, nätverk - FoU Center of Vizualization - Göteborg (RUN ) Syfte:: Center of Visualization syftar till att skapa tillväxt inom visualiseringsområdet i regionen samt agera som en motor för områdets fortsatta utveckling. Man arbetar med att förstärka området genom att verka för kommersialisering av ny visualiseringsteknik och tjänster, genom att stärka regionen som ett nationellt centrum för visualiseringskompetens, genom att erbjuda mötesplatser och fungera som ett levande nätverk för omvärldsanalys och kompetensutveckling inom visualiseringsområdet. Vidare vill man verka för att stärka kopplingen mellan näringsliv och forskning samt bidra till effektivisering och kvalité inom industri och offentlig sektor.

269 Dnr RUN Indikatorer: Indikator Förväntat resultat Utfall Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Antal nya arbetstillfällen i privata företag Antal nya arbetstillfällen i offentlig verksamhet Antal nya företag 5 4 Antal företag som samverkar med andra företag och/eller akademi, offentlig verksamhet, forskningsinstitut eller liknande Antal företag och organisationer som deltar i att utveckla nya eller befintliga varor, tjänster eller processer 12 9 Övriga resultat: Man har lyckats med att driva på så att Chalmers och Göteborgs universitet nu satsar på utbildningar och tjänster inom visualisering. Centret har också varit aktiva till att få till stånd den stora visualiseringssatsningen som nu görs på Linsholmen Science Park. Jämställdhet, miljö och integration: Centret har aktivt arbetat för att ha en jämn könsfördelning inom sin operativa verksamhet vilket man uppnått. Man har också aktivt försökt få fler kvinnor till sammankomster mm och idag har man 35% kvinnor och 65% män som deltar i genomsnitt. Visualiseringstekniken kan i sig leda till minskad miljöpåverkan och detta har man arbetat med att förmedla. Man har också följt milöpolicys vad gäller resande. Man har även arbetat med att nå människor oavsett bakgrund. Projektägare: Business Region Göteborg Projekttid: Totala projektkostnader: kr Västra Götalandsregionens del: kr (18%) Utbetalade medel i procent av beslutade: 97% Övriga finansiärer: KK-stiftelsen, Chalmers, Business Region Göteborg, företag genom medlemsavgifter Gothia Forum (RUN ) Syfte: Syftet med Gothia Forum är att skapa direkt och konkret samverkan i utvecklingen för en effektiv och långsiktig hållbar klinisk forskningsmiljö i Västra Götaland med målet är att göra Västra Götaland till den mest attraktiva miljön för högkvalitativ forskning i Europa. Indikatorer: Indikator Förväntat resultat Utfall Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Antal nyskapade nätverk 5 8 Antal projekt som startas upp 4 12 Antal företag och organisationer som deltagit i projektet Antal aktiviteter för att öka det internationella samarbetet 4 11 Antal kliniska forskningsprojekt i VGRs forskningsdatabas Ökat Ökat Övriga resultat: Man har också genomfört utbildningar för att få fler aktiva och godkända prövare och gjort uppföljningar på kvalitetsarbetet. Jämställdhet, miljö och integration: Man arbetar aktivt med att medvetengöra jämställdhetsperspektivet inom den kliniska forskningen och man är också aktiv vad gäller integration, både inom forskningen och organisationen. Då detta är en verksamhet inom Västra Götalandsregionen följer man denna miljöpolicy.

270 Dnr RUN Projektägare: Gothia Forum Projekttid: Totala projektkostnader: kr Västra Götalandsregionens del: kr (30%) Utbetalade medel i procent av beslutade: 100% Övriga finansiärer: HSU, Akademistatistik, företag genom fakturering Förstudie ECTEC (RUN ) Syfte: Att skapa en mötesplats för akademi, sjukvården och industrin som skall möjliggöra samarbeten inom området diagnostik och regenerering av muskuloskeletala skador, t.ex. menisk och ryggskador. Dessa samarbeten skall leda till nya innovationer. Indikatorer: Indikator Förväntat resultat Utfall Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Antal rapporter 1 1 Antal förstudier, utredningar 1 1 Antal seminarier 3 3 Antal konferenser 1 0 Man genomförde inte en konferens utan nöjde sig med seminarier. Övriga resultat: Man har skickat in 3 stycken ansökningar om forskningsanslag. Jämställdhet, miljö och integration: Man har arbetat efter de policys som finns på Chalmers och har eftersträvat ett könsneutralt och mångfaldsperspektiv på kartläggningen. Projektägare: Chalmers Tekniska Högskola AB Projekttid: Totala projektkostnader: kr Västra Götalandsregionens del: kr (50%) Utbetalade medel i procent av beslutade: 100% Övriga finansiärer: Chalmers BIOMATCELL Vinn Excellence Center of Biomaterials and Cell Therapy, Etapp 2 (RUN ) Syfte: Centrumet adresserar identifierade och angelägna kliniska och industriella behov och möjligheter inom området medicinska produkter för det muskuloskeletala systemet (= där man måste ta hänsyn till både muskler och skelett), främst ortopediska och dentala applikationer. Viktiga problemställningar/behov som bearbetas är: (i) nya material och ytor för snabbare inläkning av implantat samt för implantat i patienter med nedsatt förmåga att integrera implantat (ii) nya behandlingskoncept baserade på kunskap om stamceller, samt (iii) ökad kunskap och ny metodik för att minimera uppkomst av implantatrelaterade infektioner. Indikatorer: Indikator Förväntat resultat Utfall Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Antal beviljade patent 2 2 Antal kronor i FoU-resurser från deltagande företag, tkr Antal företag som samverkar med andra företag och/eller akademi, offentlig verksamhet, forskningsinstitut eller liknande 9 8 Antal internationella FoU samarbeten 2 4

271 Dnr RUN Antal aktiviteter för att involvera nya företag och organisationer Antal aktiviteter för att öka det internationella samarbetet 5 5 Antal företag och organisationer som deltagit i aktiviteter/projekt Under projektets gång har Sandvik ändrat ägande och inriktning och är inte längre med i projektet. Övriga resultat: Centrumet är en viktig aktör för att samordna styrkområdet Biomaterial i regionen Jämställdhet, miljö och integration: Centrumet har aktivt arbetat för att skapa en jämn könsfördelning. Man har bland annat arbetat aktivt för att stimulera yngre kvinnors karriärutveckling i den akademiska miljön. Centrumet är internationellt ledande, attraktivt och har representanter från ett 10 tal nationaliteter. Man följer uppsatta miljöpolicys som Göteborgs universitet har. Projektägare: Biomaterialvetenskap, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs universitet Projekttid: Totala projektkostnader: kr Västra Götalandsregionens del: kr (8%) Utbetalade medel i procent av beslutade: 85% Övriga finansiärer: Vinnova, Göteborgs universitet, industripartners API Federation (RUN ) Syfte: Projektet syftar till att skapa en öppen tjänsteplattform för IT/ITS (Informationsteknologi / Intelligenta Transport System) inom Göteborgsregionen. Den föreslagna tjänsteplattformen kan minska både den tekniska och den affärsmässiga tröskeln för lokala och globala företag att ta fram nya applikationer och tjänster inom IT och ITS området. En tjänsteplattform som skapar öppenhet mellan företag, myndigheter och "utvecklare" kommer att ge förutsättningar för innovation både på lång och kort sikt. Indikatorer: Indikator Förväntat resultat Utfall Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Antal nya/utvecklade varor, tjänster eller processer 5 6 Antal företag/organisationer som samverkar med andra 10 0 Antal nya verktyg för tjänsteutveckling 1 0 Då SAAB automobile skulle ha varit med i projektet som en aktiv spelar men gick i konkurs så har projektet inte kunnat genomföras helt enligt plan. Men grunden är lagd och man har identifierat nya parter som kommer samlas kring ett nytt projekt. Jämställdhet, miljö och integration: Man applicerar ett mångfaldsperspektiv på de processer och tjänster som skall tas fram. Man har haft ambition att de tjänster man utvecklar har ett tydligt miljöfokus. Projektägare: Lindholmen Science Park Projekttid: Totala projektkostnader: kr Västra Götalandsregionens del: kr (45%) Utbetalade medel i procent av beslutade: 29% Övriga finansiärer: Cybercom, SAAB automobile Lindholmen Science Park - utökad basfinansiering (RUN ) Syfte: Projektet syftar till att på kort sikt skapa förutsättningar för en tillväxt av aktiviteter på Lindholmen Science Park (LSP). Konceptet Open Arena kommer att förstärkas och utvecklas i nya områden t.ex. virtuell utveckling och tjänsteutveckling. Dessa områden kommer väl att komplettera redan befintliga områden och skapa synergieffekter. Projektet syftar också till att skapa förutsättningar för en tydligare internationell position

272 Dnr RUN inom bl.a. EU. Projektet syftar också till att skapa en grund för tydligare samverkan mellan innovationssystemets aktörer och Lindhomens arenor. Indikatorer: Indikator Förväntat resultat Utfall Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Antal nya arbetstillfällen i privata företag 25? Antal företag och organisationer som deltagit i aktiviteter/projekt Antal företag och organisationer som samverkar med andra företag och/eller akademi, offentlig verksamhet, forskningsinstitut eller liknande Man har inte lyckats få fram siffror på om aktiviteterna direkt bidragit till nya anställningar därav?. Övriga resultat: Deltagande företag har visat stor uppskattning för genomförda projekt och aktiviteterna har också bidragit till att attrahera hyresgäster. Jämställdhet, miljö och integration: Lindholmen arbetar aktivt med att främja mångfald och en hållbar miljö i alla sina projekt. Projektägare: Lindholmen Science Park Projekttid: Totala projektkostnader: kr Västra Götalandsregionens del: kr (100%) Utbetalade medel i procent av beslutade: 83% Övriga finansiärer: inga Pilotprojekt för att skapa en samarbetsform inom metabola sjukdomar och systembiologi (MMD) (RUN ) Syfte: Att skapa en process för samverkan mellan forskare, företag och andra aktörer. GU Holding skall i projektet utreda hur man skall skapa ett arbetssätt som kan hantera såväl samverkansprojekt med andra forskningsaktörer som projekt tillsammans med företag eller forskningsinstitut Indikatorer: Indikator Förväntat resultat Utfall Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Antal rapporter 1 1 Antal verifieringsprojekt Antal samarbetsprojekt 1 2 Jämställdhet, miljö och integration: Projektet arbetar efter Göteborgs universitet och Chalmers riktlinjer och deras policys för jämställdhet, integration och miljö. Projektägare: GU Holding Projekttid: Totala projektkostnader: kr Västra Götalandsregionens del: kr (76%) Utbetalade medel i procent av beslutade: 100% Övriga finansiärer: GU Holding Lindholmen Media Arena (RUN ) Syfte: Att genomföra en förstudie för att se på hur man kan utveckla helt nya idéer inom crossmedia/transmedia vilket bland annat kräver utveckling av nya tekniker, nya plattformar och nya affärsmodeller. Den viktigaste

273 Dnr RUN drivande kraften är ett nytt sätt att utveckla berättandet och nå publik. Förstudien genomförs genom samtal, intervjuer, dialoger och workshops. Indikatorer: Indikator Förväntat resultat Utfall Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Antal rapporter 1 1 Antal förstudier/utredningar 1 1 Förslag till utveckling 1 1 Nya möten mellan aktörer 5 7 Övriga resultat: Projektet skapade en dialog kring cross/trans mediala frågor som inte skett tidigare. Ett antal nya möten skapades som inte skett tidigare. Jämställdhet, miljö och integration: Mediaområdet är väl representerats av både kvinnor och män. Projektägare: Lindholmen Science Park AB Projekttid: Totala projektkostnader: kr Västra Götalandsregionens del: kr (75%) Utbetalade medel i procent av beslutade: 100% Övriga finansiärer: SVT, Ericsson, Gothia Science Park, ADA, Stampen, Gothenburg Film Studios med flera, Lindholmen Science Park. Göteborgs Kulturkalas (RUN ) Syfte: Att bjuda på ett årligt kalas som bidrar till ett varmare, mänskligare och roligare samhälle. Genom evenemangets kraft uppmärksammas och stärks det rika kulturutbudet. Det bidrar till att Göteborg och västra Götaland blir än mer attraktivt att leva och verka i samt att besöka. Indikatorer: Indikator Förväntat resultat Utfall Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Antal offentliga aktörer i samverkan Rapport 1 1 Antal talade språk i organisationen under kulturkalaset Besökarnas genomsnittliga nöjdhet mätt i sjugradig skala 6 5,8 Antal besökare Övriga resultat: Nöjdhetsmålet nådde inte ända fram dock är det bästa resultatet under kalasets historia. Jämställdhet, miljö och integration: Könsfördelningen på besökarna har aldrig varit mer jämn än detta år, dock är det fortfarande fler kvinnor än män. Projektägare: Göteborg & Co Projekttid: Totala projektkostnader: kr Västra Götalandsregionens del: kr (5%) Utbetalade medel i procent av beslutade: 100% Övriga finansiärer: VGR KUN, Göteborgs Stad kulturförvaltning, Göteborgs Stad, försäljningsintäkter och sponsring. Svenskt forsknings- och bränslecellcentrum (RUN ) Syfte: Att klargöra investeringsbehov och säkerställa kommersialisering. Det långsiktiga syftet är att etablera ett nationellt testcentrum i anslutning till Powercells lokaler på Hisingen.

274 Dnr RUN Indikatorer: Indikator Förväntat resultat Utfall Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Fem avsiktsförklaringar eller korta delrapporter för varje delaktivitet 5 3 Övriga resultat: En expertkonsult har arbetat med att kartlägga och kontakta potentiella kunder. Följande forsknings- och testningsorganisationer har signerat ett letter of intent för testning av bränsleceller: Danmarks Tekniske Universitet Risö, forskningsinstitutet SINTEF i Norge, VTT i Finland. Intresserade bolag avvaktar med att signera ett letter of intent till dess att centrats ägarstruktur klarlagts. Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (styrgruppsmedlem i projektet) har beslutat att ta mer aktiv del och kommer driva vidare frågan om testning av bränsleceller. Jämställdhet, miljö och integration: Projektet har primärt finansierat en expertkonsult. Projektägare: Energiteknikcentrum för Batterier och Bränsleceller Projekttid: Totala projektkostnader: kr Västra Götalandsregionens del: kr (48%) Utbetalade medel i procent av beslutade: 100% Övriga finansiärer: Energiteknikcentrum. Mobilisering och formulering av kollektivtrafikcentrum (RUN ) Syfte: Mobilisera aktörer i regionen. Ta fram en ansökan till nationellt kollektivtrafikcentrum. Tillgodose väl förankrad etablering av kommande centrum och genomföra seminarier och förhandling med parter. Ta fram texter på svenska och engelska. Delta i utvärdering och efterföljande diskussioner. Indikatorer: Indikator Förväntat resultat Utfall Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Antal rapporter 1 1 Antal kvinnor och män som deltagit i kompetenshöjande aktivitet Antal företag och organisationer som deltagit i kompetenshöjande aktivitet Antal seminarier 3 3 Övriga resultat: Verksamheten har i huvudsak bestått i möten mellan forskare och praktiker samt att formulera en ansökan till VINNOVA som administrerade den delen av centrats formering. Ett konkret resultat är att det etablerats ett nytt nätverk av personer aktiva inom fordons- kollektivtrafik- och ICT-forskning som utgör regional nod och som ligger till grund för inriktningen i VGRs framtida insatser i centrat. Jämställdhet, miljö och integration: Enligt plan (Ej tillämplig). Projektägare: Viktoriainstitutet Projekttid: Totala projektkostnader: kr Västra Götalandsregionens del: kr (37%) Utbetalade medel i procent av beslutade: 100% Övriga finansiärer: Chalmers Tekniska Högskola, Göteborgs Universitet, Högskolan i Borås. Kultursystemet Vallevägen - världens vackraste väg (RUN ) Syfte: Att marknadsföra området Att öka aktiviteten i området Att utveckla kulturföretagandet i området

275 Dnr RUN Indikatorer: Indikator Förväntat resultat Utfall Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Nya nätverk har bildats Studiebesök/workshops inom området Övriga resultat: Gemensam hemsida och broschyr producerad. Skyltar längs vägen är utplacerade. Profilcyklar för uthyrning framtagna Jämställdhet, miljö och integration: Flest företag i nätverket drivs av kvinnor bland de nya medlemmarna som främst är familjeföretag har flera män engagerat sig. Projektägare: Föreningen Vallevägen världens vackraste väg Projekttid: Totala projektkostnader: kr Västra Götalandsregionens del: kr (50%) Utbetalade medel i procent av beslutade: 100% Övriga finansiärer: Kulturnämnden Västra Götalandsregionen, Leader Skaraborg (inköp av cyklar) Affärsutveckling i kultursystemet Falbygdens Mat och Kultur (RUN ) Syfte: Att synliggöra och stärka området och områdets aktörer och arrangemang Att öka antalet besökare Att öka den ekonomiska omsättningen Indikatorer: Indikator Förväntat resultat Utfall Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Nya nätverk har bildats Utbildning i affärsutveckling Workshops Övriga resultat: Då turistorganisationen i området genomgått en omorganisering har Falbygdens Mat och Kultur fått en mycket mera framskjuten plats och därmed kulturnäringarna i sin roll som motor i besöksnäringsutvecklingen. En ny kulturarena, Tomtens kalkbrott, har etablerats med en tredagars konstutställning med ca besökare samt en konsert med ca besökare Projektägare: Falbygdens Mat och Kultur Projekttid: Totala projektkostnader: kr Västra Götalandsregionens del: kr (38%) Utbetalade medel i procent av beslutade: 100% Övriga finansiärer: Kulturnämnden Västra Götalandsregionen, Leader, egen finansiering Slöjdföretagare i samverkan (RUN ) Syfte: Syftet med Slöjdföretagare i samverkan är att främja slöjdnäringen i regionen. Försörjningsgraden hos slöjdare i Västra Götaland ska ökas genom samverkan och samarbeten i en ekonomisk förening. Indikatorer: Indikator Förväntat resultat Utfall Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Antal nyskapande nätverk 1 1

276 Dnr RUN Antal män och kvinnor som deltar i entreprenörsfrämjande aktiviteter Antal företag och organisationer som deltar i att utveckla nya eller befintliga varor och tjänster Antal företag som samverkar med andra företag Övriga resultat: Man planerar att fortsatta verksamheten från projektet med serviceavgifter och ideellt arbete. Jämställdhet, miljö och integration: Av projektets deltagare är 86 % kvinnor, 14 % män. Den ekonomiska förening som har bildats är lika öppen för såväl kvinnor som män och projektet har aktivt försökt engagera manliga slöjdföretagare. Att kvinnor är överrepresenterade har projektet varit medvetet om genom hela genomförandet, män är överlag underrepresenterade i slöjdsammanhang. Vad gäller integration är den ekonomiska föreningen öppen oavsett slöjdföretagarnas etnicitet. Man har i projektet visat allmän miljömedvetenhet (samåkning, telefonmöten etc.). WestForms medlemskriterier för slöjdföretagen tar hänsyn till miljön genom punkten Hållbar grundtanke i fråga om material, tillverkningssätt och funktion, WestForms slöjdare använder sig huvudsakligen av naturmaterial, återvinningsbart eller återanvänt material. Projektägare: WestForm ek.förening Projekttid: Totala projektkostnader: kr Västra Götalandsregionens del: kr (21%) Utbetalade medel i procent av beslutade: 100% Övriga finansiärer: Västra Götalandsregionen: RKN, Nämnden för hemslöjdsfrågor, WestForm ekonomiska förening, Förstudie Vänern som maritimt område (RUN ) Syfte: Förstudien Vänern som maritimt område är ett samarbetsprojekt mellan Fyrbodals kommunalförbund, Skaraborgs kommunalförbund, Västra Götalandsregionen och Region Värmland som ska resultera i ett förslag på hur det framtida Vänersamarbetet ska organiseras. Indikatorer: Indikator Förväntat resultat Utfall Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Antal kvinnor och män som deltar i attitydförändrande aktiviteter Antal konferenser 2 2 Antal arbetsgrupper 3 5 Övriga resultat: Flertalet arbetsgruppsmöten har genomförts under förstudien. Förstudien har resulterat i ett förslag på hur det fortsatta Vänersamarbetet ska organiseras. Jämställdhet, miljö och integration: Projektet är en förstudie, därav blir de horisontella kriterierna tydligare i huvudprojeket/genomförandeorganisationen av Vänersamarbetet. Under förstudien har 30 % av deltagarna i processen varit kvinnor. Vad gäller miljö så blir Produktion och användning av förnybar energi ett fokusområde i det fortsatta Vänersamarbetet. Projektägare: Fyrbodals kommunalförbund Projekttid: Totala projektkostnader: kr Västra Götalandsregionens del: kr (24%) Utbetalade medel i procent av beslutade: 100% Övriga finansiärer: Fyrbodals kommunalförbund, Skaraborgs kommunalförbund, Region Värmland, offentlig direktfinansiering från medverkande kommuner

277 Dnr RUN VästSvensk Byggkonst fas 2: Pang i bygget Del 1 (RUN ) Syfte: Projektet ska bidra till att konstnärers och konsthantverkares uppdrag inom byggsektorn ökar inom Västra Götaland. Detta ökar inte bara konstnärernas och konsthantverkarnas förmåga att försörja sig inom konstnärskapet utan ökar också byggbranschens förståelse av hur konstnärens kunnande kan höja kvaliteten i den byggda miljön genom medverkan i processen på ett nytt sätt. Indikatorer: Indikatorerna i Förväntat resultat gäller för ursprunglig planerad projekttid t.o.m Se Västsvensk Byggkonst Fas 2 Pang i bygget Del 2 nedan för resultat både av del 1 och 2. Övriga resultat: Projektet fortsätter i samma regi 2010 med del 2. Projektet har under genomförandet fått omvärdera delar av sin utförande strategi. Finanskrisen 2008 samt svårigheten att slå sig in bland byggbranschens aktörer har bidragit till att omstruktureringar och omprioriteringar har varit nödvändiga. Jämställdhet, miljö och integration: Det finns fokus på jämställdhet och projektet försöker arbeta mot traditionella arbetsroller. Vad gäller integration så har fyra förmedlade uppdrag under gått till konstnärer med utländsk bakgrund. VSBK tar hänsyn till Västra Götalandsregionens miljöpolicy och uppmanar de konstnärer som är knutna till projektet att även de ta hänsyn till och minimera den negativa miljöpåverkan deras verksamheter kan ha. Projektägare: VästSvensk ByggKonst ek.förening (VSBK) Projekttid: Totala projektkostnader: kr Västra Götalandsregionens del: kr (31%) Utbetalade medel i procent av beslutade: 86% Övriga finansiärer: Framtidens kultur, Västra Götalandsregionen RKN, Sparbanksstiftelsen Väst Västsvensk Byggkonst Fas 2 Pang i bygget Del 2 (RUN ) Syfte: Projektet ska bidra till att konstnärers och konsthantverkares uppdrag inom byggsektorn ökar inom Västra Götaland. Detta ökar inte bara konstnärernas och konsthantverkarnas förmåga att försörja sig inom konstnärskapet utan ökar också byggbranschens förståelse av hur konstnärens kunnande kan höja kvaliteten i den byggda miljön genom medverkan i processen på ett nytt sätt. Indikatorer: Indikator Förväntat resultat Utfall Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Antal förmedlade uppdrag Antal nya beställare 6 Antal nya samarbetsprojekt 2 1 Antal nya medlemmar (konstnärsr egister) Antal medlemmar totalt 70 Antal deltagare i kunskaps- och kompetenshöjande aktiviteter från byggbranschen 40 Antal deltagare i kunskaps- och kompetenshöjande aktiviteter från konstnärskåren 40 Förmedlade uppdrag till en summa av ( i tkr) Provisionsintäkter till en summa av 24 (tkr) 160 (2009) I slutrapporten användes samma indikatorlista som i Del 1 (RUN ), se redovisad indikatorlista nedan. Det som är ifyllt i ovanstående lista är det handläggaren kunnat utläsa specifikt från slutrapportens texter.

278 Dnr RUN Indikator: som angivna i DEL 1 och fortsatt redovisade i Del 2 Förväntat resultat Utfall Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Antal nya arbetstillfällen i privata företag 80 (25)+45 = 70 Antal deltagare i entreprenörsfrämjande aktiviteter (deltagare i kurser, seminarier, nätverksträffar) (43) 115 (20) 73 (63)+188 = 251 Antal företag och organisationer som deltar i att utveckla nya eller befintliga varor, tjänster eller processer (konstnärer och konsthantverkare) (56) 56 (24) 24 (80)+80 = 160 Antal företag som samverkar med andra företag 50 (14)+33 = 47 Antal företag och organisationer som deltar i att utveckla nya eller befintliga varor, tjänster eller processer (Ägarföreningar) 7 4 Indikatorerna i Förväntat resultat gäller för ursprungligen planerad projekttid t.o.m medan denna slutrapport tar upp utfall för 2010 (Del 2 i fas 2). Västsvensk Byggkonst Fas 2 Pang i bygget avslutades helt 2010 efter DEL 2. Tal i parentes gäller DEL 1 av Pang i bygget, fetstilta totalsumman är ackumuleringen av DEL 1 och Del 2 av Pang i bygget, alltså uppnådda resultat Övriga resultat: VSBK planerar att fortsätta med projektet i andra geografiska områden, fas 3 i Stor Stockholm och Mälardalen och fas 4 i Skåne. Man har i Pang i bygget arbetat fram andra samhandlingsprojekt och aktiviteter, exempelvis forskningsprojektet Att bygga är en konst där Byggherregruppen i Göteborg, Sveriges byggindustrier, AF-bygg, CTH, Högskolan Väst och Västarvet medverkar. Jämställdhet, miljö och integration: Det finns fokus på jämställdhet och projektet försöker arbeta mot traditionella arbetsroller. Vad gäller integration så har fyra förmedlade uppdrag gått till konstnärer med utländsk bakgrund. VSBK tar hänsyn till VGR:s miljöpolicy och uppmanar de konstnärer som är knutna till projektet att även de ta hänsyn och minimera den negativa miljöpåverkan deras verksamheter kan ha. Projektägare: VästSvensk ByggKonst ek.förening (VSBK) Projekttid: Totala projektkostnader: kr Västra Götalandsregionens del: kr (22%) Utbetalade medel i procent av beslutade: 69% Övriga finansiärer: Västra Götalandsregionen Kulturstrategiskt uppdrag, Västra Götalandsregionen KUN Export Västsverige 2012 (RUN ) Syfte: Att i samverkan med reseoperatörer på utvalda marknader verka för en ökning av utländska gäster till Västra Götaland. Indikatorer: Indikator Förväntat resultat Utfall Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Antal deltagande företag Antal nya produkter Antal träffar på kampanjsajten Click Through Rate på onlinekampanjer 0,2 % 0,26 %

279 Dnr RUN Dubblering av den offentliga investeringen avseende flyg, tkr Etablerad samverkan med minst tre tågoperatörer 3 2 Övriga resultat: En viktig del i arbetet att bygga kännedom om Göteborg och Västsverige som destination är via kampanjer som har genomförts tillsammans med bland andra VisitSweden och olika transportörer. De marknader som bearbetats är: Tyskland, Danmark, Storbritannien, Frankrike, Spanien, USA, Kina och Ryssland. Närmare personer besökte de olika kampanjsajterna och 65 västsvenska turismföretag exponerades. Detta har även lett till ett ökat antal besök på både goteborg.com och de västsvenska sajterna. I samband med kampanjerna har 29 nya produkter tagits fram, bland annat inom Skaldjursresan som var ett dominerande tema på höstkampanjerna. En intensiv pressbearbetning har löpt parallellt med övriga marknadsaktiviteter. Denna bearbetning har bestått av nyhetsbrev- och pressmeddelanden och journalistresor. Totalt har 130 utländska journalister och bloggare besökt Göteborg och Västsverige under En stor del av pressarbetet har gjorts i samarbete med VisitSweden s utlandskontor. Kommunikationen med slutkund via de sociala kanalerna blir ett allt viktigare komplement till mer traditionell marknadsbearbetning. Den engelska Gothenburg and West Sweden Facebook-kanalen har vuxit under 2012 och har närmare 4000 följare från främst Storbritannien, Sverige, USA, Italien och Frankrike. Även en tysk Facebook-kanal har startats upp under året. Jämställdhet, miljö och integration: Västsvenska Turistrådet driver sedan 2009 projektet Hållbar besöksnäring. Målsättningen med projektet är att utveckla ett permanent integrerat kvalitets- och hållbarhetssystem utifrån tre perspektiv; nöjda besökare, lönsamma företag och en hållbar destinationsutveckling. Arbetet bedrivs i samverkan med bl.a. Tillväxtverket, VisitSweden och andra utvalda regionala turistorganisationer. Internationellt samarbete och kunskapsutbyte sker med främst Skottland och Nya Zeeland, vilka har lång erfarenhet av liknande arbete. Resultatet av projektet harmonierar med arbetet inom Export Västsverige och bidrar till att utveckla Västra Götaland som destination, för såväl företag som invånare och besökare. Projektägare: Västsvenska Turistrådet AB Projekttid: Totala projektkostnader: kr Västra Götalandsregionens del: kr (50%) Utbetalade medel i procent av beslutade: 100 % Övriga finansiärer: Huvudpartner VisitSweden Transportörer/researrangörer: Ryanair, AirChina, Yamal airlines, SAS, Deutsche Bahn, DSB, Stena Line, Scandlines, Jazz tour och Sunvil Holidays. Mångfald EFIS, Etablering av nyanlända flyktingar genom interkommunal och interregional samverkan (RUN ) Syfte: Syftet med projektet har varit att förbättra introduktionen av nyanlända flyktingar genom en bättre samverkan mellan kommuner, myndigheter, civilsamhälle och näringsliv. Indikatorer: Indikator Förväntat resultat Utfall Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Antal nya metoder och modeller för arbetsmarknadens flexibilitet Antal nya former för utbildningar Antal nya metoder och strategier för ökad etnisk mångfald 5 7

280 Dnr RUN Utveckling av en etableringsportal på webben 1 1 Övriga resultat: Den etableringsportal, som utvecklats inom projektet, har skapat en helt ny modell för samhällsorientering på både regional och nationell nivå. Den fungerar dels som en informationskälla för nyanlända och andra utrikes födda och dels som en samarbetsyta för myndigheter, arbetsgivare och kommuner. Portalen har ca 400 unika besökare/dag (okt 2012). Inom ramen för projektet har även ett flertal nationella konferenser på temat integration arrangerats, samarbete har också skett med Projekt Utländska Akademiker, PUA, för att hitta nya former för utbildningar och man har deltagit i en jobbmässa i samverkan med Arbetsförmedlingen, Business Region Gothenburg, Västra Götalandsregionen och ett flertal fackförbund. Jobbmässan besöktes av ca personer. Jämställdhet, miljö och integration: Huvudsyftet med projektet har varit att främja integration. Länets jämställdhetsexpert har granskat portalen utifrån ett jämställdhetsperspektiv och gett vägledning i utvecklingsarbetet. Projektet har strävat efter en jämn fördelning av kvinnor och män i projektets styr- och referensgrupp och i presentationsmaterial. För att minska miljöpåverkan har projektet i största möjliga omfattning kommunicerat digitalt för att undvika resor. I den mån resor varit nödvändigt har man använt kollektiva färdmedel då det varit möjligt. Projektägare: Länsstyrelsen i Västra Götaland Projekttid: Totala projektkostnader: kr Västra Götalandsregionens del: kr (8%) Utbetalade medel i procent av beslutade: 85% Övriga finansiärer: Europeiska Flyktingfonden, Ikea Kållered och Länsstyrelsen

281 Ärende 24

282 Dnr RUN Anmälningsärenden Regionutvecklingsnämnden (sitter i en pärm till nämndsammanträdet) INKOMNA PROTOKOLLSUTDRAG REGIONSTYRELSENS BESLUT 1. Protokollsutdrag från regionstyrelsens sammanträde 13 november Långsiktig satsning på hållbar stadsutveckling genom Mistra Urban Future Dnr RS Protokollsutdrag från regionstyrelsens sammanträde 11 december Detaljbudget 2013 för Västra Götalandsregionen Dnr RS Protokollsutdrag från regionstyrelsens sammanträde 11 december Yttrande över betänkandet Maritim samverkan (SOU 2012:48) Dnr RS Protokollsutdrag från regionstyrelsens sammanträde 11 december Utbyggnad av E20 genom Västra Götaland Dnr RS INKOMNA PROTOKOLLSUTDRAG ÖVRIGA 5. Protokollsutdrag från arvodesberedningens sammanträde 19 december Trängselskatt från och med 1 januari 2013 Dnr RS ÖVRIGT 6. Regeringsbeslut Villkor m.m. för budgetår 2013 för Västra Götalands län m.fl. inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse, 19 Regional tillväxt och 22 Kommunikationer (rskr. 2012/13:127), från Näringsdepartementet Bifogas nämndhandlingarna Dnr RUN Inkommen skrivelse från Göran Lundwall, VD Almi Företagspartner AB, daterad , gällande vilka konsekvenser sammanslagningen av Almi och Innovationsbron kommer att få på Almis regionala verksamhet Bifogas nämndhandlingarna Dnr RUN

283

284

285

286

287

288

289 Till Almis regionala ägare Bakgrund I samband med det ägarsamråd som Sveriges kommuner och landsting arrangerade på Arlanda den 10 december efterfrågades information om vilka konsekvenser sammanslagningen av Almi och Innovationsbron kommer att få på Almis regionala verksamhet. Nedan gör jag en kortfattad redogörelse för detta. Sammanslagning av Almi och Innovationsbron Almi och Innovationsbron har i grunden samma uppdrag att skapa tillväxt och förnyelse i svenskt näringsliv. Per 1 januari 2013 sammanförs de båda verksamheterna genom att Almi övertar aktierna i Innovationsbron. På så sätt samlas nu resurser och kompetens i en gemensam organisation och kan nyttjas på ett effektivt sätt. För kunderna blir det enklare. I fortsättningen kan kunderna vända sig till en aktör som erbjuder rådgivning, lån och riskkapital genom hela kedjan från idé- expansionsfas. En viktig del är även inkubationsprogrammet vars kärnverksamhet är att finansiera och följa upp Sveriges ledande inkubatorer. Innovationsbron och Almi nuvarande verksamheter Innovationsbron har haft i uppdrag att investera i blivande tillväxtföretag med en internationell tillväxtpotential. Sedan 1994 har Innovationsbron investerat i ca 300 företag, med en årlig investeringstakt på ca nya företag. Genom Innovationsbrons nationella inkubationsprogram, BIG Sweden, ges entreprenörer stöd att utveckla och skapa lönsamma företag. I programmet ger Innovationsbron resultatbaserad finansiering till landets främsta inkubatorer, där motkravet är att de levererar affärscoaching i toppklass till blivande tillväxtföretag. Innovationsbron finns representerat med kontor på 7 orter (Luleå, Umeå, Uppsala, Stockholm, Linköping, Göteborg och Lund). Som regionala delägare i nuvarande Almi-bolag känner ni väl till Almis verksamhet. Vårt huvuduppdrag är brett och består i att inom hela SME-segmentet erbjuda marknadskompletterande rådgivning och finansiering i hela landet. Rådgivningen utförs av Almis rådgivare eller av externa underkonsulter. Utgångspunkten är att kunderna ska erbjudas bästa möjliga tjänst och kompetens utifrån sina behov. Vår finansiering, som består både av utlåning och riskkapitalinvesteringar, sker alltid i nära samverkan med privata finansiärer och investerare. All rådgivning och utlåning sker inom ramen Almis regionala dotterbolag, där respektive regional delägare äger 49 %. Almi Invest är Almis riskkapitalbolag som investerar i företag som står inför en tillväxtfas. Investeringsobjekt är ofta företag i tidiga utvecklingsskeden med skalbara affärsmodeller och möjlighet till långsiktig värdetillväxt. Almi riskkapitalverksamhet består av sju regionalt baserade riskkapitalfonder som förvaltar totalt över en miljard kronor. 1

290 Bakgrund till sammanslagningen Sammanslagningen av Almi Företagspartner AB och Innovationsbron AB är ett led i att skapa en tydligare aktörsstruktur för marknadskompletterande finansiering i tidiga skeden. Regeringens mål för det nya bolaget är att förbättra möjligheterna att utveckla konkurrenskraftiga företag och därigenom öka tillväxt och innovation i hela landet genom satsningar i tidiga skeden. Jag ser att de synergier som uppstår vid sammanslagningen, bl.a. genom överlappande delar integreras, kan leda till ökad kostnadseffektivitet och därmed större kundnytta. Jag ser ockå att en gemensam organisation kan erbjuda fler produkter, en bredare kompetensprofil och en utökad regional närvaro genom Almis omfattande regionala kontorsnät. I de tidigaste tillväxtfaserna är den regionala närvaron av särskilt stor betydelse då en viktig framgångsfaktor är att etablera nära samarbete med lokala och regionala nätverk och aktörer. Organisering av integrationsarbetet I augusti 2012 startade processen med att sammanföra verksamheterna i Almi och Innovationsbron. Näringsdepartementet tillsatte en styrgrupp till vilken projektledaren Jan Berg har rapporterat. Styrgruppen, som hade sista mötet den 6 december, har bestått av Marita Ljung, statssekreterare (ordförande), Elisabeth Gauffin, ordförande Almi, Akbar Seddigh, ordförande Innovationsbron, Catharina Blom, Region Uppsala, Joakim Kärnborg, Region Östergötland, Åke Hedén, Ernst & Young, Eva Lindqvist, styrelseledamot Innovationsbron samt tjänstemän från Näringsdepartementet. Arbetsgrupper med representanter från både Innovationsbron och Almi har under hösten arbetat med att identifiera åtgärder för att effektivisera och hitta synergier i den nya koncernen. Projektet har även identifierat åtgärder som säkerställer en långsiktig budget i balans samtidigt som medel frigörs för ökade satsningar i tidiga skeden, d v s där behovet av marknadskompletterande insatser är som störst. Grundläggande förutsättningar för verksamheten Följande parametrar utgör grundläggande förutsättningar för den nya sammanslagna organisationen: - Verksamheten ska bedrivas i nära samverkan mellan staten och regionala ägare - Samtliga erbjudanden ska vara tydligt marknadskompletterande - Verksamheten ska vara rikstäckande och nära kunderna - Almi ska ha fyra verksamhetsområden: rådgivning, utlåning, riskkapital och inkubation. - Verksamheten ska bedrivas affärsmässigt, vilket innebär aktivt arbete för effektivisering, kvalitet och för att maximalt av insatta resurser används till insatser mot kund - Verksamheten ska långsiktigt ha en ekonomi i balans - Den nya koncernen ska verka under ett övergripande gemensamt varumärke, Almi. Organisation Innovationsbron blir fr.o.m. årsskiftet 2012/2013 ett helägt dotterbolag till Almi Företagspartner AB. Den centrala organisationen samlas i ett gemensamt huvudkontor/moderbolag och vi skapar fyra affärsområden: rådgivning, utlåning, riskkapital och inkubation. Bilden nedan visar organisationen för det nya moderbolaget: 2

291 Vad gäller den operativa kundverksamheten kommer denna att utföras regionalt och organiseras i två separata enheter: - Utlåning och rådgivning som även fortsättningsvis hanteras av de regionala dotterbolagen (ägs gemensamt av Almi Företagspartner AB och regionerna) - Riskkapital, som omfattar både Innovationsbrons nuvarande såddinvesteringar samt Almi Investkoncernens och Sydsvensk Entreprenörsfonds (Innovationsbrons motsvarighet till Almi Invest i Skåne/Blekinge) investeringar i tidig expansionsfas, kommer att hanteras av regionala riskkapital- team som kommer att täcka hela landet. Inkubationsverksamheten, som omfattar ca 6 medarbetare, bedriver inte någon verksamhet direkt mot slutkund utan ansvarar för finansiering, utvärdering och utveckling av inkubatorer. Dessa medarbetare kommer att vara anställda i moderbolaget men vara fortsatt placerade på olika orter i landet. Verksamhet och varumärke Den nya Almi-koncernens erbjudanden kommer samlas ett och samma övergripande varumärke: Almi. Samtidigt var det en utgångspunkt inför sammanslagningen att namnet Innovationsbron skulle bevaras för den del av verksamheten som erbjuder såddkapital. Efter årsskiftet gäller därför följande: Helheten marknadsförs under Almis varumärke med Almis profil och logotype. 3