Handlingsprogram för hållbara transporter

Transkript

1 Handlingsprogram Hållbara transporter Dnr KTN Antaget MN / RUN Antaget Handlingsprogram för hållbara transporter Inledning Handlingsprogram för hållbara transporter är ett samverkansprogram för regional tillväxt och utveckling inom fordon och transporter. Programmet är ett av Västra Götalandsregionens verktyg för att uppfylla målen i Vision Västra Götaland Det goda livet samt målen inom Tillväxtstrategin för Västra Götaland. Handlingsprogrammet syftar till att driva fram lösningar på kort och lång sikt, för en omställning till ett hållbart transportsystem. Med hållbara transporter avses ekologisk, social och ekonomisk långsiktig hållbarhet för transportområdet. Programmet tar sikte på att driva och finansiera utvecklingsaktiviteter som byggs kring breda offentlig-privata samarbeten där frågornas natur är sådana att de måste lösas i samverkan mellan flera aktörer. I stor utsträckning stöttar programmet samverkan och utveckling via redan etablerade partnerskap. För områden där det saknas partnerskap kan programmet stötta att ny samverkan skapas. Det sker omfattande planering och insatser för infrastruktur, kollektivtrafik och egna transporter. För att kunna realisera lösningar i Västra Götaland som är attraktiva internationellt inom området hållbara transporter behöver utvecklingsaktiviteter i programmet integreras med infrastrukturplanering. Handlingsprogrammet siktar även på att påverka att egen verksamhet inom Västra Götalandsregionen ligger i framkant inom hållbara transporter. Bränslen och farkostteknik för sjöfart ingår i Handlingsprogram för hållbar energi. Handlingsprogrammet för hållbara transporter är ett samarbete inom Västra Götalandsregionen mellan regionutvecklingsnämnden, kollektivtrafiknämnden och miljönämnden. Utmaningar Globala utmaningar och regionala lösningar med internationell attraktivitet För att begränsa effekter av klimatförändring behöver de totala utsläppen av växthusgaser inom EU och bland världens industrialiserade länder i övrigt minska med mellan 80 och 95 procent jämfört med 1990 års nivåer. Transportsektorn, som står för ungefär en tredjedel av samhällets totala utsläpp av växthus-gaser, behöver reducera sin andel av utsläppen. Det nationella målet för transportsektorn är att vi ska ha en fossiloberoende fordonsflotta till 2030 och redan 2020 ska vår energianvändning vara 20 procent effektivare. Klimatstrategin för Västra Götaland har som mål att den västsvenska ekonomin inte ska vara beroende av fossil energi år Västra Götalandsregionens miljöprogram går före genom ett mål om att organisationen ska vara fossiloberoende redan år Det är en stor utmaning att nå nationella och regionala mål, särskilt när man beaktar utvecklingen hittills.

2 Transportsektorn är en sektor där minskning av klimatpåverkande utsläpp har varit svår att genomföra. En orsak står att finna i att transportsektorns användning av energi nästan uteslutande baseras på fossilt bränsle och att alternativa energikällor och energibärare inte varit tekniskt och ekonomiskt konkurrenskraftiga. En annan orsak är sambandet mellan samhällets välfärd och dess transporter. På samhällsnivå har tillväxt i ekonomin samvarierar med ökad energiförbrukning, och, eftersom transportsektorns energi är fossil, ökande utsläpp av växthusgaser. Även i framtiden förväntar vi oss välfärd och om inga större förändringar genomförs så kommer utsläppen sannolikt att öka. Om dagens styrmedel för att reducera utsläpp har förväntad effekt kan utsläppen hållas ungefär konstanta. Om vi däremot ska uppnå ett trendbrott och radikal reduktion av utsläpp behöver vi agera kraftfullt och effektivt inom en rad områden samtidigt. Handlingsprogrammet för hållbara transporter syftar till att stötta åtgärder som bidrar till att frikoppla ( de-couple ) sambandet mellan ekonomisk tillväxt och ökade utsläpp från transportsektorn. Kan vi vända sambandet så att regional ekonomisk tillväxt kan ske med minskande utsläpp? Enbart tekniska lösningar, alternativt enbart sociala och beteendemässiga lösningar kommer inte att fungera. Troligtvis inte ens en kombination av båda kommer att fungera, om de ses som separata insatsområden. Det är först när vi inser att alla lösningar i grunden innebär samtidig och integrerad teknisk och social förändring som vi kan börja ta stegen mot det hållbara framtida transportsystemet. Det finns därför ett stort behov av att på lokal och regional nivå organisera, utveckla, testa och demonstrera lösningar som är attraktiva lösningar även i andra regioner och på internationella marknader. Utan åtgärd Beslutade styrmedel 2-grader Figur: Vägtrafikens klimatpåverkan i Sverige Index: 2004=100. Källa: Trafikverket (2010) Trafikslagsövergripande planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan. Publikation 2010:095, s. 23. Regionala transporter i Västra Götaland - behov av omställning Västra Götaland är en viktig nod för gods till Sverige. Drygt 50 procent av den svenska godsimporten i vikt räknat har Västra Götaland som destination och prognoser pekar av samma skäl på att transportarbetet inom gods kan komma att öka mer i Västra Götaland än i andra län. Västra Götaland är därför en viktig nationell nod för framtida lösningar för transporteffektivitet och överflyttning av gods till mindre miljöbelastande transportslag. Transportsektorn i Västra Götaland står för ungefär en tredjedel av uppskattade totala utsläpp av koldioxid från fossilt ursprung i området. Vägtrafiken och särskilt biltrafiken svarar för en dominerande del av dessa utsläpp. Västra Götaland är ett av de län där biltrafiken ökar. Det finns i Västra Götaland planer för stora satsningar på vägar och kollektivtrafik och ökat resande. 2

3 Syftet är framförallt att underlätta arbetsresor i hela regionen, så kallad regionförstoring. Det finns en motsättning mellan regionförstoring som ger upphov till ökat resande och klimatmålet som med dagens teknik kräver reducerat resande. Investeringarna i den nationella och regionala infrastrukturplanen liksom trängselskatten och Västsvenska paketet påverkar hur resande och transporter fördelas och utvecklas mellan olika trafikslag. Vägutbyggnader kommer att öka resande och transporter på väg i regionen. Andra åtgärder i den nationella och regionala planen är inriktade på att öka resande med kollektivtrafik, gång- och cykeltrafik samt öka andelen godstransporter på järnväg och till sjöss. I det regionala trafikförsörjningsprogrammet finns den strategiska utvecklingen för kollektivtrafiken beskriven. Inriktningen är att bygga ut där potentialen för ökat resande är stor samtidigt som det ska finnas en grundläggande samhällsservice i hela Västra Götaland. Inom ramen för dessa aktuella och kommande planerade satsningar finns möjligheter att skapa nya socialt attraktiva och säkra transportlösningar vilka kan reducera utsläpp och stärka Västra Götalands attraktivitet och industriella konkurrenskraft. Samtidigt är det troligt att regionförstoring, bättre infrastruktur och ökad tillväxt och välfärd sannolikt på kort och medellång sikt kommer att leda till ökade utsläpp av koldioxid. Det är därför viktigt att visa hur de stora infrastruktursatsningar som genomförs kan integreras med det långsiktiga behovet av omställning av transportssystemet. Innovation i transportsektorn drivkraft för regional utveckling Fordonsindustrin i Västra Götaland representerar en stor andel av Sveriges kompetens och utvecklingskapacitet inom området. Industrin är centrum i ett fordonskluster som består av fordonstillverkare, underleverantörer, teknikkonsulter, institut, samt för fordonsindustrin riktad forskning och utbildning inom universitet och högskolor i Västra Götaland. Omkring personer, motsvarande cirka fyra procent av arbetskraften i Västsverige, är anställda inom i fordonsklustret. Sektorn är förhållandevis utvecklingsintensiv men FoU-kapaciteten är nästan uteslutande centrerad till de stora fordonsföretagen samt till universitet och högskolor. Fordonsindustrins totala FoU-budget i Sverige är ca 16 miljarder kronor per år varav en betydande del av den utvecklingen sker inom Västra Götaland eller hanteras av de aktörer som finns här. Statens stora sektoriella forskningsprogram för fordonsstrategisk forskning och innovation (FFI) omsätter cirka en miljard kronor per år, varav ungefär hälften hanteras av företag i Västra Götaland och en stor del av utvecklingen sker i Västra Götaland. Stora delar av svensk fordonsindustris konkurrenskraft sammanfaller därför med den regionala fordonsindustrins konkurrenskraft. Många av utvecklingsfrågorna kring alternativa bränslen och elektrifiering av drivsystem är systemiska och fordonsindustrin och andra aktörer behöver samverka för att en systemomställning ska vara möjlig. Transport- och logistikföretag utgör ett annat utvecklingskluster i Västra Götaland. Industrigrenen står för en central del av den regionala ekonomin. Medan antalet anställda lågutbildade minskar inom fordonsindustrin ökar antalet anställda inom transport och logistik. Det gods som transporteras genom Västsverige och det gods som hamnen hanterar utgör en stor del av det gods som importeras till Sverige. Transport- och logistikindustrin har generellt sett inte varit lika forskningsintensiv som fordonsindustrin men det framtida behovet av nya effektiva lösningar för högre transporteffektivitet och överflyttning av gods till mindre miljöbelastande transportslag kommer att kräva mer forskning och utveckling. Kollektivtrafiken har gått från att i första hand vara en infrastruktur där det betonats social jämlikhet till att också vara en viktig framgångsfaktor för att skapa ekonomisk utveckling. Kollektivtrafiken står nu inför en kraftig utbyggnad vilken i närtid baseras på utbyggnad av existerande lösningar. Om kollektivtrafiken ska kunna axla en framtida roll som starkt drivande för förnyelse i samhället kommer det att behövas helt nya lösningar, fordon och system. Persontransporter behöver integreras med hela samhälls-planeringen och framförallt med lokalisering av bostäder, verksamheter m.m. 3

4 Den framtida kompetensförsörjningen inom en växande kollektivtrafikbransch behöver säkerställas. Fördubblingsmålet med dess inriktning pekar inte bara ut en infrastrukturutbyggnad utan utgör främst starten på en process där persontransportsystemen förnyas och kommer att på olika sätt ta en mer framträdande plats in samhället. En resenärscentrerad utveckling kommer att ställa krav på omstöpning av kollektivtrafiken. Forskning, utveckling, innovation och organisatorisk innovation i samverkan med offentliga och privata aktörer, nya högteknologiska, och nyskapande lösningar kommer att vara centrala. Programmets tematiska inriktning - Tillväxt och utveckling genom omställning inom tre områden Det råder enighet om att nuvarande transportutveckling måste brytas. Transportområdet är ett samhällsområde som haft svårt att ställa om. Samtidigt som det är en utmaning är det också en möjlighet i att vara långt framme i en utveckling som är global. Det är framförallt klimatpåverkan som diskuteras men åtgärder måste även till för att förbättra hälsan (luftföroreningar och buller) och landskapet (biologisk mångfald). Det finns också en social dimension kring hälsa, buller, säkerhet och livsrum som kopplar till transportsystemens utformning. Med klimatet som ledstjärna och med social och ekonomisk hållbarhet som integrerade dimensioner är det åtgärder inom tre områden som vi måste klara av att organisera och genomföra på lång sikt. Dessa är 1) drastiskt förbättrad energieffektivitet 2) övergång från fossil till förnybar energi, samt 3) samhällsplanering och överflyttning av transporter till mer miljöanpassade alternativ. Västra Götalandsregionen stöttar redan en rad plattformar för omställning och innovation med koppling till transportområdet. Via separata verksamhetsbidrag finansieras Lindholmen Science Park och Innovatum, vilka har verksamhet inom flera områden men där transportområdet är tydligt fokus för båda plattformarna. Dessa två plattformar har en roll i handlingsprogrammet för att mobilisera och bygga partnerskap och samverkan för hållbara transporter. Flera av nedanstående miljöer och projekt är resultat av det arbetet. Via dessa plattformar samt i förekommande fall via universitet och högskolor delfinansierar Västra Götalandsregionen riktade utvecklingsmiljöer med koppling till transportsektorn; AstaZero forskning och test för aktiv säkerhet i fordon och trafik samt test av infrastruktur för elektrifiering. CLOSER transportlogistik och transporteffektivitet, TSS - test och demonstration av nya transportlösningar, f3 - systemstudier kring fossilfria bränslen. Via projektfinansieringsverktyg har stöd getts till bl a: Waste Refinery/Recovery - Biogas från avfall, Biogas Väst - Biogasfordon, Svenskt bränslecellscentrum vätgasteknik, Elmer arena för elfordonsutveckling, samt K2 - nationellt centrum för kollektivtrafikforskning. Projekten GoSmart och SendSmart avser att mobilisera bredare partnerskap för resenärscentrerad innovation respektive innovativa godstransportlösningar. Handlingsprogrammet stärker pågående samverkan och åtaganden samt slår fast nya inriktningar och strategier för att ta ansvar för en omställning i regionen, samtidigt som programmet är öppet för nya förslag och inriktningar. Många av åtgärderna som krävs är av nationell, europeisk och global karaktär. Detta handlingsprogram är anpassat efter de regionala förutsättningar som finns i Västra Götaland och baseras dels på Västra Götalandsregionens tillväxtuppdrag och historiska roll i att utveckla samverkan och miljöer för innovation, dels på faktorer som att det här finns en stark fordonsindustri, att området är transportintensivt, samt att kollektivtrafiken behöver byggas ut och utvecklas. 4

5 Det krävs en radikal utveckling av transportsystemet om det ska bli mycket mer energisnålt och en omställning måste påbörjas i närtid även om resultaten inte kan realiseras förrän på lång sikt. Programmet prioriterar åtgärder som syftar till att samtidigt utveckla hållbara transporter och skapa långsiktig regional tillväxt. Den långsiktiga målbilden för programmet är att transportsystemet ska vara radikalt omställt till Västra Götalandsregionen har antagit ett mål om att Västra Götalands ekonomi ska vara oberoende av fossil energi till år Systemomställning tar tid, särskilt inom transportsektorn, och om inte tillräckligt kraftiga åtgärder vidtas finns det risk att sektorn kommer vara fortsatt beroende av fossil energi år Handlingsprogrammet, som gäller åtgärder för , kombinerar därför kortsiktiga åtgärder för övergång från fossilt till förnybart inom existerande transportsystem med åtgärder för att förbereda den långsiktiga omställningen till ett transportsnålt, fossiloberoende, effektivt och mer elektrifierat transport-system. Energieffektiv transportteknik Utmaning Syftet med åtgärder som leder till mer energieffektiv teknik inom transportområdet är att få ut så mycket arbete som möjligt per insatt energienhet. För att nå ett trendbrott är en kraftig effektivisering av energi-användningen nödvändig. Mer effektiva förbränningsmotorer, lättare fordon, mer ändamålsanpassade fordonskoncept samt drivsystem med el- och elhybridteknik bidrar till en mer energieffektiv transport-teknik. Programmet håller öppet för dessa och andra utvecklingsvägar. Energieffektiviteten i fordon utgör en stor andel av transporternas totala energieffektivitet. Elektrifiering av transportsektorn i form av elhybrider, elhybrider med möjlighet till laddning från nätet, fordon för ren eldrift via batterier, bränsleceller eller via kontinuerlig tillförsel av el kommer därför att vara viktiga lösningar för att nå en kraftig effektivisering av energianvändningen. Målbilden för 2050 är ett i hög grad elektrifierat transportsystem där förnybara drivmedel används i elhybrider och där biodrivmedel i fordon utan elhybridlösning prioriteras för de delar av transportsektorn där elektrifiering av drivsystem är svår, kostsam eller inte ger någon fördel. De delar av transportsektorn där drivsystem är baserade enbart på förbränningsmotordrift behöver bli betydligt mer effektiva och klara av att ta ytterligare steg mot det som är teoretiskt möjligt för otto-, diesel- och andra förbrännings-motorkoncept. Flera viktiga moment i planering för och implementering av den nödvändiga tekniken behöver ske i samverkan mellan offentliga och privata aktörer. Ökad elektrifiering av transportsektorn är ett mål på lång sikt, men utbyggnaden måste planeras och påbörjas redan nu. För elektrifiering är situationen den att en grundläggande infrastruktur för distribution av bränslet finns utbyggd (förutom det viktiga sista steget från nät till fordon), men det stora problemet är att det saknas fordon vilka i huvudsak drivs med nätel. Implementeringen av hybrider, pluginhybrider, batterielbilar och bränslecellsfordon är påbörjad men kommer att ske troligtvis långsamt. På lång sikt kan särskilt bränsleceller utgöra en viktig del av lösningen. För en utveckling mot mer eldrift måste livscykeln för produktion av el också ställas om så att elen utvinns från förnyelsebara energikällor. Det saknas idag en gemensam bild av hur en ökad andel elektromobilitet i Västra Götaland kan realiseras och för vilka sektorer det bör ske. Det handlar om att planera för framtida elektromobilitet och energieffektiv användning av förnybara bränslen i lätta fordon, bussar samt andra tunga fordon. Västra Götaland har unika möjligheter att genomföra en omställning om det sker i samarbete mellan näringsliv, akademi och samhälle. Under detta avsnitt behandlas också området aktiv säkerhet och nya trafiksäkerhetslösningar. 5

6 Långsiktiga mål med insatser inom området är att: ställa om till mer energieffektiv teknik i transportsystemen energieffektiviteten i fordon och förbränningsmotorer ökar så att förnybara drivmedel används effektivt säkerheten ökar på fordon och i transportsystemet som helhet För att bidra till målen ska Västra Götalandsregionen under perioden : ta fram underlag för hur samverkan för elektromobilitet och ökad andel fordon med helelektriska eller delelektriska drivsystem kan genomföras. En funktion med uppgift att koordinera västsvenska aktiviteter etableras. planera och förbereda för att möjliggöra hög andel elektrifierad kollektivtrafik i tätortsområden till år förbereda för och stötta att energieffektiva fordon ökar i Västra Götaland genom fordonsupphandling tillsammans med kommunerna, för kommunala fordonsflottor och för kollektivtrafikens bussar och båtar. initiera och stötta samverkan i test och demonstration i Västra Götaland med utvecklingshöjd och med stöd i aktörssystemet. ge stöd till tester och demonstration av aktiv säkerhet. kommunicera hur Västra Götalandsregionen stöttar energieffektiv teknik för att locka fler aktörer att delta i arbetet. medverka till projekt som syftar till att öka energieffektiviteten vid användning av biogas. medverka till samarbetsprojekt inom EU för att utveckla energieffektiva fordon och socialt attraktiva lösningar. Förnybara drivmedel Utmaning Tillgång till förnybara drivmedel är en central lösning för långsiktig hållbarhet. Förnybara drivmedel är en begränsad resurs och måste på sikt användas så effektivt som möjligt. På kort sikt är bränslesubstitution en viktig metod för att påbörja ett trendbrott. För bränslesubstitution med biodrivmedel och andra förnybara drivmedel är situationen den att fordonen finns utvecklade men drivmedlet saknas. På kort och medellång sikt behöver produktion av biodrivmedel ökas för att kunna öka andelen fossiloberoende fordon. Distribution av dessa drivmedel saknas till del men kan byggas ut. På lång sikt är inte biodrivmedel i existerande fordonskoncept en lösning eftersom biomassan sannolikt inte räcker till för att ersätta all bensin och diesel. Bränslen, motorer och fordon är ett system som behöver bli mycket mer effektivt för att förnybara bränslen ska räcka till för transportbehoven på lång sikt. Motorer har fortfarande en god effektiviserings-potential och elhybridlösningar kan ge hög energieffektivitet i lätta och medeltunga fordon. Det kommer att finnas en rad sektorer inom transportsystemet, t.ex. långväga transporter, där biodrivmedel och andra förnybara drivmedel kommer att behöva användas i existerande fordonskoncept under lång tid framöver. Transportsystemet måste ställas om i grunden och energieffektiviseras och troligtvis elektrifieras i så hög grad som möjligt. Bioenergi för transportsektorn ska därefter användas energieffektivt som biodrivmedel i nya mer effektiva motorer, hybridlösningar samt som biobränsle för att producera el för elektrifierade fordon. Långsiktiga mål med insatser inom området är att: förnybara drivmedel produceras hållbart och inte konkurrerar med livsmedel produktionen av förnybara drivmedel ökar och att de används energieffektivt 6

7 kollektivtrafiken ställer om till förnybara drivmedel (inkl förnybar el) med målet 90 procent fossilfri energi till 2020 och 95 procent till år För att bidra till målen ska Västra Götalandsregionen under perioden : ta fram underlag för hur samverkan för en långsiktigt hållbar omställning av drivmedel kan ske. Västra Götalandsregionen kan ta ett initialt samordningsansvar för att i samverkan med regionala parter utveckla och ta fram en plan för området. fortsätta att utveckla och ta fram nästa regionala program till 2020 för att stödja en energieffektiv produktion och användning inklusive infrastruktur för biogas. Västra Götalandsregionen tar samordningsansvar och fortsätter stödja plattformsarbetet inom biogasområdet. stödja utveckling av flytande biogas för godstransporter stödja att andelen fordon som drivs med förnybara drivmedel ökar inom kollektivtrafiken och inom egna verksamheter genom t.ex. genom fordonsupphandling tillsammans med kommunerna. stödja aktörs- och utvecklingsplattformar för förnybara bränslen, bl.a. bränslen ur avfall, med målet att vara nationellt ledande i utvecklingen. kommunicera hur Västra Götalandsregionen stöttar förnybara drivmedel för att locka fler aktörer att delta i arbetet. delta i samarbetsprojekt inom EU för att utveckla området alternativa bränslen. Samhällsplanering och överflyttning (inklusive transporteffektivitet) Utmaning En transporteffektiv och transportsnål samhällsutveckling samt effektivt och ändamålsenligt utnyttjande av transportinfrastruktur och transportslag sker inte av sig självt utan måste organiseras av samhälls- och transportaktörer. Samhällsplanering och överflyttning till mer hållbara och samhälleligt attraktiva transportlösningar är nödvändigt för att minska utsläppen och uppnå en väsentligt högre effektivitet i existerande transportsystem och i de framtida transportsystem som måste byggas. Ett transportsnålt samhälle innebär ett samhälle och transportsystem där bilen har en förändrad roll som transportmedel och där tillgängligheten löses genom effektiv kollektivtrafik eller nya transport- och tillgänglighetslösningar samt genom förbättrade möjligheter att gå och cykla. I ett transportsnålt samhälle minimeras transporter av varor genom att produktion och konsumtion förs närmare varandra. De förflyttningar som måste ske genomförs effektivt och utgår från individen och transportbehovet. Där det är möjligt flyttas inrikes- och kortare utrikesresor över från flyg till järnväg. Godstransporter som idag baseras på fossil energi flyttas över till transportslag med lägre andel fossil energi eller där transporterna av gods kan ske med lägre energiförbrukning. Transportsystemen behöver inte bara vara effektiva utan också socialt hållbara med avseende på fordons- och trafiksäkerhet, markutnyttjande samt annan form av påverkan t.ex. i form av buller eller visuell utformning. Samhällsplanering genomförs så att transport och tillgänglighet prioriteras delvis framför andra samhällsmål. Målkonflikter kommer att uppstå, men ett transporteffektivt lokalsamhälle kommer troligtvis att uppfattas vara en attraktiv miljö för många människor. Överflyttning av resor och gods till mindre miljöbelastande transportsätt kräver sannolikt ny organisation, finansiering, samt nya regleringar och stödsystem. Det finns sannolikt stort utrymme för innovativa lösningar och system vilka medger ökad transporteffektivitet. Aktörer i Västra Götaland har genom sin uppenbara tyngd inom transport-området och för planeringsprocesser goda förutsättningar att ha en ledande roll i den utvecklingen. 7

8 Långsiktiga mål med insatser inom området är att: transporteffektiviteten ökar i infrastrukturen och transporterna minskar genom ökad samordning mellan samhällsplanering och planering av transportsystem person- och godstransporter genomförs logistiskt effektivt, samt att onödigt transportarbete undviks överflyttning sker från ett transportslag till ett ur miljö- och energisynpunkt bättre transportslag kollektivtrafiken blir mer attraktiv och transporteffektiv samt att kollektivtrafikens andel av det motoriserade resandet ökar hälsostatusen i Västra Götaland ökar genom mer gång- och cykeltrafik För att bidra till målen ska Västra Götalandsregionen under perioden : ta fram underlag som belyser hur samverkan mellan planeringsprocesser för samhälle och för transporter kan utvecklas. T ex för att belysa hur tillsammans med kommunerna en infrastruktur kan realiseras som har transport- och energieffektivitet i fokus. medverka till att attraktiva och pålitliga intermodala lösningar utvecklas för hela resan för resenärer och för transporter dörr till dörr för gods. Stödja plattformar och miljöer för att fokusera frågor om vardagsresande och transporteffektivitet. genomföra insatser för forskning, utveckling och innovation inom kollektivtrafikområdet kopplat till det nationella kunskapscentrat för kollektivtrafikforskning i Lund. stötta samarbetsprojekt med kommuner där kollektivtrafikaspekten och cykel finns med i den fysiska planeringen, samt bedriva insatser med syftet få att fler att gå och cykla. initiera och stötta test och demonstration i Västra Götaland som har utvecklingshöjd och sker i samverkan mellan aktörer inom området. kommunicera hur Västra Götalandsregionen stöttar området transporteffektivt samhälle för att locka fler aktörer att delta i arbetet. arbeta med påverkansfrågor för nationella och internationella regelverk samt för styrmedel som stödjer transport- och energieffektivitet. medverka till samarbetsprojekt inom EU för att utveckla området samhällsplanering och/eller transporteffektivitet. Regional samordnad strategi inom och mellan de tre områdena Åtgärder för ökad energieffektivitet, högre andel förnybara bränslen och ökad transporteffektivitet i samhället är tre delar vilka behöver utvecklas samtidigt och integrerat. Strategier för delarna och för hur dessa delar ska samordnas är en prioriterad fråga för framtiden. Handlingsprogrammet påbörjar analysen och tar de första stegen mot ökad samhandling. Programmets målgrupper och insatsformer Målgrupper Målgrupper för programmet är etablerade nätverk och partnerskap men även nya aktörskonstellationer som behövs för att utveckla innovativa initiativ och för att anta de långsiktiga utmaningarna. Insatsformer Utveckling av nya lösningar, tjänster och processer Programmet ska bidra till utveckling av nya lösningar, tjänster, och processer som stödjer hållbar utveckling inom området och ger förutsättningar för långsiktig hållbar tillväxt. 8

9 Miljöer och samverkansplattformar för kunskapsutveckling och innovation Programmet ska stötta attraktiva och internationellt konkurrenskraftiga kunskaps- och utvecklingsmiljöer och plattformar för aktörssamverkan vilka kan initiera och driva omställningsarbete och utveckling för en mer hållbar inriktning inom strategiska områden. Test och demonstration för ökad samverkan mellan offentliga och privata aktörer Programmet ska bidra till att test och demonstration av ny teknik och nya lösningar utvecklas och utgör en del av en helhetssyn på innovationsprocessen. Insatser för test och demonstration ska vara förankrad bland relevanta aktörer och kunna vara motor både för ny kunskap och implementering. Insatser i tidiga faser av innovationsupphandling Programmet medverkar till att utveckla metoder för innovationsupphandling samt att stötta i tidiga faser av innovationsupphandling genom insatser och projekt. Upphandlingsverktyget i egen verksamhet Programmet arbetar för att Västra Götalandsregionen i ökad omfattning ska använda upphandling som verktyg för att bidra till programmets mål och vara en föregångare inom området. Internationalisering Programmet stöttar deltagande i internationella forsknings- och innovationssamarbeten samt arbetar med påverkan på program och policy. Riktat stöd kommer exempelvis att finnas för att underlätta för västsvenska aktörer att delta i EU:s kommande ramprogram för forskning och innovation, Horizon 2020, samt i relevanta strukturfondsprogram. Företagsstöd Programmet stöttar genom samarbete med Programmet för FoU-kort att små och medelstora företag ges möjligheter att konkurrera på globala marknader genom kunskapsöverföring från akademi och forskningsinstitut. Regeringens uppdrag för regional kompetensplattform Programmet samverkar med det regionala kompetensplattformsarbetet med syfte att kartlägga kompetensbehov och bidra med underlag för utbildningsplanering inför en omställning till hållbar utveckling inom specifika näringar i Västra Götaland. Finansiering och genomförande Inom ramen för handlingsprogrammet kommer Västra Götalandsregionen att initiera och driva utvecklingsarbete men också öppna upp för aktörer att ansöka om finansiering för samverkansprojekt via löpande ansökningsförfarande och riktade utlysningar. Västra Götalandsregionen genomför insatser för hållbar utveckling i egna verksamheter samt tar initiativ till och genomför riktade insatser för utveckling av det regionala partnerskapet. Programmet anger inriktningen på detta arbete. Medel både inom och utanför programmets ram används för detta ändamål. Finansiering av samverkansprojekt kan ske upp till ca 50 procent av total projektbudget. Programmet avser främst att komplettera och växla upp andra och existerande finansieringsformer. Samverkansprojekt kan formuleras som förstudie eller projekt. Arbetssättet för sökande är att projekt utvecklas och förankras i relevanta partnerskap samt att det genomförs diskussion med finansiärer och relevanta aktörsplattformar och miljöer i Västra Götaland innan en formell och slutlig ansökan skickas in. Enskilda företag kan endast söka medel via insatsformen företagsstöd. De tre nämnderna regionutvecklingsnämnden, miljönämnden och kollektivtrafiknämnden samverkar och avsätter gemensamt medel till handlingsprogrammet för hållbara transporter. De tre nämnderna förenas i sina uppdrag när det gäller att stötta regionalt hållbar utveckling och tillväxt. Respektive 9

10 nämnd kommer årligen att besluta om ramen och löpande under året ta ställning till projekt som successivt beviljas inom ramen för programmet. Respektive nämnd prioriterar sin insats i projekten med utgångspunkt i sitt grunduppdrag. Regionutvecklingsnämndens uppdrag är att stötta regional utveckling. Fokus ligger på åtgärder som innebär att det regionala näringslivet och arbetsmarknaden med koppling till transporter kan fortsätta växa och utvecklas på ett hållbart sätt. Miljönämnden har som uppgift att arbeta med miljöutveckling d.v.s. ett strategiskt översiktsarbete för miljön i hela Västra Götaland med inriktning på det ekologiskt hållbara perspektivet. Miljönämndens fokus ligger på ett hållbart transportsystem och exempel på satsningar är biogasutvecklingen. Kollektivtrafiknämndens uppdrag är att utveckla kollektivtrafiken. Det övergripande målet handlar om att öka kollektivtrafikens marknadsandel för att skapa en attraktiv och konkurrenskraftig region. Ett viktigt delmål är en fossiloberoende kollektivtrafik till år För att uppnå målet om en ökad marknadsandel måste man se till hela resan dörr till dörr, och invånarens behov. Projektansökningar mottas löpande. Projekt utvecklas i dialog med finansiären. Ansökningar bereds normalt i dialog med en programgrupp. Gruppen består av representanter från kollektivtrafiksekretariatet, miljösekretariatet och regionutvecklingssekretariatet. I förekommande fall använder sig programgruppen av extern expertis för bedömning av ansökningar. Uppföljning och utvärdering Handlingsprogrammet för hållbara transporter syftar till att stötta en systemomställning och har flera långsiktiga mål som sträcker sig utöver programmets treårsperiod. Programmet har utformats för och ses som en pågående satsning som kommer att förändras genom en revidering av programstrategi och inriktning i slutet av varje programperiod inför en nästa programperiod eller annan regional insatsform inom området. Programmet ska matcha regionala behov, vilka ändras över tid utan att tappa siktet på systemomställningen på lång sikt. Varje projekt kommer att utvärderas enligt praxis och kopplat till Västra Götalandsregionens modell för projektstöd. En samlad utvärdering av hela projektportföljen genomförs efter programslut, avseende energieffektiv transportteknik förnybara bränslen det transporteffektiva samhället I utvärderingen ingår även en bedömning av programmets strategi och arbetssätt. Programmet är treårigt och kommer därefter att revideras. 10