RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

Transkript

1 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den COM(2017) 535 final RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET om finansieringsinstrument som stöds av den allmänna budgeteten i enlighet med artikel i budgetförordnngen per den 31 december 2016 {SWD(2017) 312 final} SV SV

2 Innehållsförteckning 1. INLEDNING ÖVERSIKT ÖVER FÖREKOMMANDE FINANSIERINGSINSTRUMENT GRUNDEN FÖR FINANSIERINGSINSTRUMENT Den rådande ekonomiska situationen Finansieringsinstrument gör det möjligt att göra mer med mindre Finansieringsinstrumenten får större effekt om de kombineras och blandas med annan finansiering ANALYS AV DE RAPPORTERADE UPPGIFTERNA Finansiell hävstångseffekt för instrumenten från Finansiell hävstångseffekt för instrumenten från Mottagande målgrupper Geografisk fördelning av uppnådd finansiering Framgångshistorier SLUTSATS

3 1. INLEDNING Kommissionen överlämnar till Europaparlamentet och rådet sin årsrapport om den verksamhet som rör finansieringsinstrument på EU-nivå för inre och yttre politikområden som får stöd ur unionens budget och som förvaltas direkt eller indirekt av kommissionen, i enlighet med artikel i budgetförordningen 1. Detta är den fjärde utgåvan av rapportering enligt den artikeln 2. Rapportens syfte är att ge Europaparlamentet och rådet en fullständig överblick över de finansieringsinstrument som inrättats på unionsnivå och deras resultat i både kvantitativa och kvalitativa termer, och att rapporten kan användas som ett dynamiskt verktyg för beslutsfattande. För att förbättra användbarheten i detta avseende har kommissionen, inom ramen för förslaget om en översyn av budgetförordningen, föreslagit att rapporten och de övriga dokumenten med information om EU:s finansieringsinstrument 3 som för närvarande presenteras vid olika tidpunkter slås samman till en enda rapport som åtföljer budgetförslaget. Den nya rapporten som ingår i kommissionens förslag till översyn av budgetförordningen 4 skulle inte bara omfatta finansieringsinstrument, som i budgetförordningens nuvarande krav på rapportering, utan även budgetgarantier och ekonomiskt stöd 5. Den förbättrade rapporteringen skulle kunna genomföras från och med den tidpunkt då den ändrade budgetförordningen träder i kraft. Det bör noteras att instrument som stöds genom unionens budget men som genomförs av medlemsstaterna genom delad förvaltning är föremål för separat rapportering. För programperioden publicerades en årlig sammanfattande rapport om genomförandet av finansieringstekniska instrument inom ramen för Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) och Europeiska socialfonden (ESF) den 1 oktober varje år 6. Från och med 2016 presenterar kommissionen sammanfattningar om de framsteg som görs i genomförandet av finansieringsinstrument genom delad förvaltning i enlighet med förordningen om gemensamma bestämmelser för de europeiska struktur- och investeringsfonderna (Eruf, ESF, Sammanhållningsfonden, Ejflu och EHFF) 7. För 1 Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 (EUT L 298, , s. 1). 2 COM(2016) 675 final, COM(2015) 565 final, COM(2014) 686 final, Utöver denna rapport särskilt det arbetsdokument som baseras på artikel 38.5 i budgetförordningen och dokumentet som tillhandahåller den information som erfordras enligt artikel 49.1 e i budgetförordningen. 4 Se förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om finansiella regler för unionens allmänna budget och om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 2012/2002, (EU) nr 1296/2013, (EU) nr 1301/2013, (EU) nr 1303/2013, (EU) nr 1304/2013, (EU) nr 1305/2013, (EU) nr 1306/2013, (EU) nr 1307/2013, (EU) nr 1308/2013, (EU) nr 1309/2013, (EU) nr 1316/2013, (EU) nr 223/2014, (EU) nr 283/2014 och (EU) nr 652/2014 samt Europaparlamentets och rådets beslut nr 541/2014/EU, särskilt de föreslagna nya artiklarna 39.4 och I kommissionens förslag (se fotnot 4) definierat som stöd till medlemsstater eller tredjeländer i form av ett lån, en kreditram eller ett annat instrument som bedöms vara lämpligt för att säkerställa att stödet ger avsedd verkan, för vilket unionen får låna upp de nödvändiga medlen för unionens räkning på kapitalmarknaderna eller från finansinstitut. 6 Rapporten för 2015 finns på 7 Artikel 46.4 i förordning (EU) nr 1303/

4 programperioden släpptes den första sammanfattande rapporten i slutet av På liknande sätt är finansierings- och investeringstransaktioner inom ramen för budgetgarantin för Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi) som inte är ett finansieringsinstrument i den mening som avses i budgetförordningen föremål för den separata rapportering som krävs i Efsi-förordningen 9. Denna rapport om instrument på EU-nivå åtföljs av ett arbetsdokument från kommissionens avdelningar som innehåller de detaljerade uppgifter, för varje finansieringsinstrument, som föreskrivs i leden a l i artikel i budgetförordningen. I bilaga I till denna rapport sammanfattas dessa uppgifter i tabellform för varje instrument. På sidan 4 i arbetsdokumentet finns även en sammanfattande förteckning över de finansieringsinstrument som omfattas av rapporten tillsammans med juridisk och ekonomisk information. 2. ÖVERSIKT ÖVER FÖREKOMMANDE FINANSIERINGSINSTRUMENT Finansieringsinstrument är unionsåtgärder i form av kompletterande ekonomiskt stöd från budgeten för att uppnå ett eller flera specifika politiska mål för unionen. Dessa instrument får utformas som kapitalinvesteringar, lån eller garantier eller investeringar i form av kapital likställt med eget kapital eller andra riskbärande instrument, och kan vid behov kombineras med bidrag. 10 För närvarande finns 35 finansieringsinstrument som förvaltas direkt eller indirekt av kommissionen. I figur 1 nedan visas hur dessa 35 instrument, uppdelade efter typ (egetkapitalinstrument, garantiinstrument och blandade instrument), inriktar sig på tre huvudsakliga strategiska mål: små och medelstora företag (SMF) ( Strategiska målgrupper ), infrastruktur som i en vidare mening omfattar både materiell och immateriell infrastruktur såsom forskning och innovation ( Strategiska målsektorer ), samt utvidgnings- och grannskapsländer eller länder som omfattas av utvecklingssamarbete ( Strategiska målregioner utanför EU ). I figur 1 görs även en uppdelning mellan instrument som inrättades under den fleråriga budgetramen för (de inre cirklarna) och instrument som inrättades under den fleråriga budgetramen för (de yttre cirklarna). Figuren visar även instrumentens relativa storlek i fråga om budgetanslag. 8 Rapporten, som gäller situationen per den 31 december 2015, finns på 9 Artiklarna i förordning (EU) 2015/1017. Framför allt krävs enligt artikel 16.2 att EIB, vid behov i samarbete med Europeiska investeringsfonden (EIF), ska överlämna en årsrapport till Europaparlamentet och rådet om EIB:s finansieringsoch investeringsåtgärder som omfattas av Efsi-förordningen. Rapporten för 2015 finns på 10 Artikel 2 p i budgetförordningen. 4

5 Diagram 1: Finansieringsinstrument från och per den 31 december 2016 (miljarder euro) EaSI CBI 16mln EaSI G 96mln EPMF-G EPMF-FCP-FIS 24mln 80mln Garantiinstrument CCS 121mln Instrumentet för studielånegarantin (Erasmus+) 517mln Tematisk kombination (ElectriFI, AgriFI, Climate Change) Garantiinstrumentet 2 (Edif GF2) inom WB Edif 270mln 18mln Lån för återhämtningsstöd för Geeref SMF för Turkiet Ifca & AIF 81mln 30mln 349mln Garantiinstrumentet (Edif GGF GF1) inom WB Edif 39mln 22mln Laif Enef inom Edif 323mln 11mln Enif inom Edif 21mln InnovFin för stora projekt InnovFin för tillväxt i medelstora företag InnovFin-garantier till medelstora företag (Horisont 2020) 1060mln GIF (CIP) 581mln Sociala företag och mikroföretag 216mln Utbildning, kulturella och kreativa sektorer 638mln Strategiska målsektorer Marguerite 80mln EEEF 146mln Instrumentet för utvecklingssamarb. 1023mln Utvidgningsländer 228mln Stategiska målreg. utanför EU Grannskapsländer 1903mln Efse 88mln InnovFin-garantin för SMF (Horisont 2020) 1060mln RSI ( ) 270mln Forskning och innovation 4426mln Infrastruktur & energieffektivitet 2866mln Riskdelningsinstrument /skuldinstrument (FSE DI) 2400mln Stöd till Femip 224mln NIF 1679mln InnovFin egetkapitalinstrument 495mln RSFF 961mln PF4EE 80mln FSE egetkapitalinstrument 100mln NCFF 60mln EFG (Cosme) 490mln EU:s SMF-initiativ 1137mln Lånegarantiinstrume ntet (Cosme) Strategiska målgrupper 970mln Kategorier av instrument = Eget kapital Gammal och ny = Ny Små och medelstora företag 3235mln SMEG CIP 07 = Skuld = Gammal 638mln = Blandade Anmärkning: En lista med förkortningarna på finansieringsinstrumenten finns i slutet av detta dokument. Uppgiften för initiativet för små och medelstora företag (SMF-initiativet) omfattar endast bidraget från Eruf. 5

6 Unionens totala bidrag till instrumenten från perioden uppgick till nästan 5,7 miljarder euro. Under perioden uppgick det totala budgetanslaget för finansieringsinstrument till nästan 9 miljarder euro, varav mer än 4,9 miljarder euro, eller nästan hälften, hade avsatts fram till slutet av GRUNDEN FÖR FINANSIERINGSINSTRUMENT 3.1. Den rådande ekonomiska situationen Den ekonomiska situation som rådde 2016, då finansieringsinstrumenten genomfördes, präglades fortfarande av låg tillväxt bland medlemsstaterna. Europa strävar efter en långsam men stabil återhämtning från den ekonomiska och finansiella krisen. Strukturella och krisrelaterade svagheter begränsar dock fortfarande den allmänna återhämtningstakten. Investeringarna har inte ökat märkbart, och ingen betydande ökning förväntas under de kommande åren på grund av den politiska osäkerheten och en låg förväntad efterfrågan på medellång till lång sikt. I synnerhet begränsas bankernas utlåningskapacitet fortfarande av de höga skuldnivåerna i den privata sektorn och av en stor andel nödlidande lån, vilket därmed hindrar den ekonomiska tillväxten och den finansiella stabiliteten. Dessa utmaningar kräver fortsatta åtgärder för att ytterligare minska den europeiska ekonomins beroende av banksektorns utlåning. Tillgången till eget kapital som en alternativ finansieringskälla är fortsatt begränsad, särskilt för små företag. En mer detaljerad analys av den ekonomiska och finansiella situation i vilken finansieringsinstrumenten genomförs, inklusive uppgifter om likviditetsgap, finns i bilagan till arbetsdokumentet Finansieringsinstrument gör det möjligt att göra mer med mindre De medel som finns tillgängliga för att stödja EU:s politiska insatser är begränsade, och ytterligare medel krävs därför för att på ett effektivare sätt arbeta mot de offentliga målen. Finansieringsinstrument på EU-nivå bidrar till att uppmuntra offentliga finansinstitut och privata investerare att låna ut till realekonomin och särskilt till mer riskfyllda små och medelstora företag. Finansieringsinstrumenten spelar en viktig roll för att mobilisera ytterligare privata och offentliga medel genom att en del av finansieringsriskerna delas med andra offentliga och privata aktörer, och fungerar därmed som en finansiell hävstång. Eftersom medlemsstaternas offentliga medel fortsatt kommer att vara begränsade behövs en ökad användning av finansieringsinstrument, kompletterade med budgetgarantier och, om nödvändigt, bidrag, för att frigöra ytterligare investeringar genom EU-budgeten och optimera användningen av budgeten för att finansiera EU-politiken ( göra mer med mindre ). 11 Uppgiften innefattar återflöden, bidrag från Efsi till flera finansieringsinstrument, bidraget från Eruf till SMF-initiativet samt sammanslagningen av instrumentet för lånegarantier till projekt inom det transeuropeiska transportnätet (LGTT) och initiativet om projektobligationer (PBI) med riskdelningsinstrumentet/skuldinstrumentet inom ramen för fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE DI). 6

7 En analys av den finansiella hävstångseffekten för de olika typerna av instrument (för alla sektorer sammantagna) presenteras i avsnitt 4 nedan. Men den finansiella hävstångseffekten är inte den enda hävstångseffekten: genom finansieringsinstrumenten skapas också en politisk hävstångseffekt i olika situationer och jurisdiktioner på grund av att incitament skapas för finansiella intermediärer att anpassa sina intressen för att sträva mot gemensamma mål. Även en institutionell hävstångseffekt uppnås, framför allt genom att den EU-politiska sakkunskapen mobiliseras hos aktörerna i genomförandekedjan. Av dessa skäl har finansieringsinstrumenten redan spelat en viktig roll för att nå ut till viktiga målgrupper som små och medelstora företag, innovativa företag och mikroföretag, samt för att stödja värdefulla projekt inom strategiska sektorer som transport och energi. De har bidragit till att hantera marknadsmisslyckanden och har kunnat mobilisera ytterligare betydande resurser från den privata och offentliga sektorn Finansieringsinstrumenten får större effekt om de kombineras och blandas med annan finansiering En viktig erfarenhet från hur finansieringsinstrumenten hittills har genomförts är de fördelar som det innebär att kombinera olika källor till EU-finansiering för att uppnå en större effekt av de belopp som investeras i realekonomin samt en större flexibilitet i genomförandet och valet av mål. Att kombinera finansieringsinstrument med unionsbidrag och regionala eller nationella medel kan dessutom vara nödvändigt för att täcka projektinvesteringar som inte kan finansieras bara med hjälp av finansieringsinstrument från EU:s budget. Den fleråriga budgetramen för ger redan sådana möjligheter till blandning. De finansieringsinstrument som inrättats inom ramen för Horisont 2020 för forskning och innovation respektive Cosme för små och medelstora företag har till exempel använts i kombination med en budgetgaranti. Marknadens efterfrågan på finansieringsinstrumenten inom både Cosme och Horisont 2020 har varit stor ända från starten deras inledande anslag tömdes snabbt. Det beslutades därför att instrumenten skulle utvidgas genom exponering mot risktagningsförmågan hos Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi) 13, den första pelaren i investeringsplanen för Europa Fram till slutet av 2016 hade de viktigaste finansieringsinstrumenten från perioden för stöd till små och medelstora företag (CIP-GIF, CIP-SMEG07 och RSI), mikroföretag och egenföretagare (EPMF), som finansierats med ett totalt budgetbidrag på mindre än 1,6 miljarder euro, bidragit till en utlåning på nästan 23 miljarder euro och mobiliserat investeringar i eget kapital på mer än 1,2 miljarder euro, vilket ökat tillgången till finansiering för mer än små och medelstora företag. 13 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/1017 av den 25 juni 2015 om Europeiska fonden för strategiska investeringar, Europeiska centrumet för investeringsrådgivning och portalen för investeringsprojekt på europeisk nivå samt om ändring av förordningarna (EU) nr 1291/2013 och (EU) nr 1316/2013 Europeiska fonden för strategiska investeringar (EUT L 169, , s. 1). 14 Även om Efsi-förordningen föreskriver särskilda rapporteringsförfaranden för Efsi redovisas de ytterligare medel som Efsi har tillhandahållit till finansieringsinstrument i det arbetsdokument som åtföljer denna rapport. 7

8 Ett annat exempel är kombinationen av medel från finansieringsinstrument på EU-nivå, Efsi och bidrag för finansiellt stöd på transportområdet inom Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE), med syftet att göra utbetalningen av bidrag från FSE avhängigt villkoret att finansieringen ska ha godkänts inom ramen för Efsi eller att ett finansieringsavtal ska ha undertecknats med en privat finansiär eller en nationell investeringsbank inom 12 månader efter undertecknandet av bidragsöverenskommelsen. Blickar man framåt utgör finansiering av projekt via så kallade investeringsplattformar inom ramen för Efsi en annan möjlighet som skulle kunna rekommenderas på grund av en större katalysatoreffekt genom en kombination av olika finansieringskällor, dvs. EU-medel, Europeiska investeringsbanksgruppens egna medel, nationella investeringsbanker, privat finansiering, institutionella investerare, nationella placeringsfonder osv., med målet att öka det tillgängliga kapitalet för stöd till projekt. Förordningen om gemensamma bestämmelser 16 ger dessutom medlemsstater möjlighet att kombinera Europeiska struktur- och investeringsfonderna (ESI-fonderna) med medel från Horisont 2020 och Cosme inom ramen för gemensamma finansieringsinstrument. Kommissionen rekommenderar i sitt förslag till översyn av budgetförordningen 17 att möjligheten att kombinera instrument underlättas ytterligare. 4. ANALYS AV DE RAPPORTERADE UPPGIFTERNA Syftet med de uppgifter som rapporteras till rådet och Europaparlamentet enligt artikel i budgetförordningen är att säkerställa insyn i och ansvarsskyldighet för hur skattebetalarnas pengar används. Arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar innehåller en mängd uppgifter om de enskilda instrumenten, med fokus på budgetmyndighetens rätt till full insyn i hur EU-budgeten genomförs via finansieringsinstrument. På grundval av dessa uppgifter är det också möjligt att dra vissa övergripande slutsatser om i vilken grad målen för finansieringsinstrumenten har uppnåtts, särskilt vad gäller den främsta grunden för dem, den finansiella hävstångseffekten ( göra mer med mindre ). Vad som framgår tydligast av uppgifterna om genomförandet hittills är att finansieringsinstrumenten har kanaliserat betydande medel till en rad olika slutmottagare i realekonomin. Uppgifterna tyder därför på att finansieringsinstrument är ett effektivt sätt att 15 Genomförandet av Efsi har kommit en god bit på väg. Europeiska investeringsbanksgruppen har redan godkänt 477 transaktioner med stöd från fonden, med ett sammanlagt investeringsvärde på 183,5 miljarder euro (58 % av det totala målet på 315 miljarder euro fram till mitten av 2018) och som omfattar alla 28 medlemsstaterna och förväntas gynna små och medelstora företag och medelstora börsnoterade företag. För att göra fonden mer verkningsfull genomförs förhandlingar med Europaparlamentet och rådet om den föreslagna utökningen av Efsi genom Efsi Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 av den 17 december 2013 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden, om fastställande av allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden och Europeiska havs- och fiskerifonden samt om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1083/ COM(2016) 605 final (se fotnot 4). 8

9 hantera finansieringen av realekonomins behov. Instrumenten, som genomförs i partnerskap med offentliga och privata institutioner, hanterar marknadsmisslyckanden vid tillhandahållandet av extern finansiering. Diagram 1 8 i de följande avsnitten åskådliggör genomförandet av finansieringsinstrument vad gäller budgetmedel, hävstångseffekt, finansiering och investeringar i realekonomin under de fleråriga budgetramarna och per den 31 december 2016, både totalt och per budgetkategori (skuld, eget kapital och blandade instrument) Finansiell hävstångseffekt för instrumenten från Per den 31 december 2106 uppgick unionens totala bidrag till instrumenten från perioden till nästan 5,7 miljarder euro och stödde en finansieringsvolym på ca 81,7 miljarder euro samt en investeringsvolym på mer än 134 miljarder euro, vilket gynnar strategiska målgrupper och målsektorer inom ramen för EU:s interna och externa politikområden. Den sammanlagda uppnådda hävstångseffekten ligger på 14,4 (se diagram 1). Diagram 1: Finansieringsinstrument från perioden per den 31 december 2016 (miljarder euro) Instrument: SMEG07, EPMF-G, RSI, RSFF, FCP-FIS, Edif GF 1, Efse, RSL Turkiet, GIF (CIP), Marguerite, Enef inom Edif, Enif inom Edif, stöd till Femip, Geeref, EEEF, GGF, NIF, Ifca & AIF, Laif. 18 För finansieringsinstrumenten från perioden definieras sammanlagda åtaganden som det totala budgetåtagandet för det berörda finansieringsinstrumentet. Dessa åtaganden omfattar inte bara anslag som tilldelats i budgetgenomförandet, utan även budgetmedel såsom EES-bidrag, investeringar från tredjeländer för deltagande i finansieringsinstrumentet eller belopp som överförs inom EU:s budget till det relevanta finansieringsinstrumentet. Med uppnådd finansiering avses den finansieringsvolym som tillhandahålls till berättigade slutmottagare av ett finansieringsinstrument genom dess finansieringskedja, inklusive andelen unionsbidrag, dvs. de sammanlagda budgetåtagandena. Med uppnådda investeringar avses slutligen den investering som ska göras av slutmottagaren, i många fall med hjälp av den totala finansieringsvolym som finns tillgänglig för investeringar, inklusive kapitalbasen. 9

10 Diagram 2 4 nedan visar en uppdelning per typ av instrument för perioden Diagram 2: Skuldinstrument från perioden per den 31 december 2016 (miljarder euro) Instrument: SMEG07, EPMF-G, RSI, RSFF, FCP-FIS, Edif GF 1, Efse, RSL Turkiet. Diagram 3: Egetkapitalinstrument från perioden per den 31 december 2016 (miljarder euro) Instrument: GIF (CIP), Marguerite, Enef inom Edif, Enif inom Edif, stöd till Femip, Geeref. 10

11 Diagram 4: Blandade finansieringsinstrument (skuld och eget kapital) från perioden per den 31 december 2016 (miljarder euro) Instrument: EEEF, GGF, NIF, Ifca & AIF, Laif Finansiell hävstångseffekt för instrumenten från I budgetramen avsätts nästan 9 miljarder euro 20 som stöd för finansieringen på mer än 88 miljarder euro, vilket innebär en genomsnittlig hävstångseffekt på nästan 10 och ett investeringsbelopp på 116,2 miljarder euro (se diagram 5). Såsom nämndes i den förra rapporten beror den lägre genomsnittliga hävstångseffekten jämfört med finansieringsinstrumenten från perioden på att finansieringsinstrumenten från perioden , för att öka mervärdet av unionens bidrag, omfattar produkter med en högre risk än de typiska instrumenten från perioden Det bör också noteras att den hävstångseffekt som rapporterades för instrumenten från perioden är den faktiska hävstångseffekt som uppnåtts, medan hävstångseffekten för instrumenten från perioden är den eftersträvade hävstångseffekten 21. Unionens bidrag på 4,9 miljarder euro som hade avsatts fram till den 31 december 2016 förväntas stödja en finansieringsvolym på cirka 19 För finansieringsinstrumenten från perioden avses med budgetanslag de anslag för åtagande som förutses för instrumentet under hela dess livslängd. Finansieringsmålet är det planerade finansieringsbeloppet till berättigade slutmottagare (varav en del är den förväntade finansieringen, dvs. det finansieringsbelopp som kan förväntas av undertecknade verksamheter). Målinvesteringarna är den planerade investeringsutgift som slutmottagaren förbinder sig till (varav en del är den förväntade investeringen, dvs. det investeringsbelopp som kan förväntas av undertecknade verksamheter). 20 Ramen för innehåller också anslag från två program från perioden (initiativet om projektobligationer och instrument för lånegarantier till projekt inom det transeuropeiska transportnätet) som under 2016 slogs samman med det nya riskdelningsinstrumentet/skuldinstrumentet inom ramen för fonden för ett sammanlänkat Europa. 21 I vissa fall har den faktiska hävstångseffekten överträffat den eftersträvade hävstångseffekten för instrument från Även den faktiska hävstångseffekten för finansieringsinstrumenten från perioden kan därför i slutändan också komma att överträffa den eftersträvade effekten. 11

12 57 miljarder euro, vilket motsvarar en förväntad hävstångseffekt på cirka 11,5 och en förväntad investeringsvolym på ca 85 miljarder euro 22. Diagram 5: Finansieringsinstrument från perioden per den 31 december 2016 (miljarder euro) Instrument: Cosme LGF, EU:s SMF-initiativ (omfattar endast bidraget från Eruf), EaSI, InnovFin-garantin för SMF, garantiinstrumentet CCS, SLG-instrumentet, PF4EE, InnovFin för stora projekt, FSE DI, RSDI, lånegarantin 2, EFG, FSE egetkapitalinstrument, InnovFin egetkapitalinstrument, NCFF, tematiska kombinationer. Inklusive uppdateringar av ursprungliga budgetanslag och motsvarande finansierings- och investeringsbelopp. Diagram 6 8 visar en uppdelning per typ av instrument (skuld, eget kapital och blandade instrument) för perioden Den förväntade volymen för finansiering och investeringar är i detta skede begränsad till belopp från avtal som redan har ingåtts mellan förvaltande enheter och finansiella intermediärer/slutmottagare. 12

13 Diagram 6: Skuldinstrument från perioden per den 31 december 2016 (miljarder euro) Instrument: Cosme LGF, EU:s SMF-initiativ (omfattar endast bidraget från Eruf), EaSI, InnovFin-garantin för SMF, garantiinstrumentet CCS, SLG-instrumentet, PF4EE, InnovFin för stora projekt, FSE DI, RSDI. Inklusive uppdateringar av ursprungliga budgetanslag och motsvarande finansierings- och investeringsbelopp. Diagram 7: Egetkapitalinstrument från perioden per den 31 december 2016 (miljarder euro) Instrument: EFG, FSE egetkapitalinstrument, InnovFin egetkapitalinstrument. Inklusive uppdateringar av ursprungliga budgetanslag och motsvarande finansierings- och investeringsbelopp. 13

14 Diagram 8: Blandade finansieringsinstrument (skuld och eget kapital) från perioden per den 31 december 2016 (miljarder euro) Instrument: NCFF, tematiska kombinationer. Inklusive uppdateringar av ursprungliga budgetanslag och motsvarande finansierings- och investeringsbelopp. 14

15 4.3. Mottagande målgrupper Sammanlagda åtaganden som anslagits per sektor visas i diagram 9 och 10 för varje programperiod. I tårtdiagrammen utgör små och medelstora företag en egen strategisk målgrupp, medan materiell och immateriell infrastruktur visas tillsammans under strategiska målsektorer. Den minskade finansieringen av strategiska målregioner utanför EU i den nuvarande fleråriga budgetramen kan förklaras av att vissa befintliga åtaganden för externa instrument har förlängts. Vid en direkt jämförelse mellan diagram 9 och diagram 10 bör man beakta att de flesta åtaganden för instrumenten från var avslutade vid utgången av 2016 medan åtaganden för instrumenten från fortfarande pågår. Diagram 9: Finansieringsinstrument från perioden budgetåtaganden per mål per den 31 december 2016 (miljoner euro) Strategiska målsektorer: Marguerite, EEEF, GIF (CIP), RSI, RSFF, EPMF-G, FCP-FIS. Strategiska målgrupper: SMEG07. Strategiska målregioner utanför EU: Ifca, AIF, Laif, Geeref, Edif GF 1, Enef inom Edif, Enif inom Edif, Efse, GGF, SMF RSLT, NIF, stöd till Femip. 15

16 Diagram 10: Finansieringsinstrument från perioden budgetåtaganden per mål per den 31 december 2016 (miljoner euro) 270,31 6% 17,50 0% 130,47 3% Strategiska målsektorer 1371,74 32% 908,67 21% Strategiska målgrupper 1586,52 36% Strategiska målregioner utanför EU 81,51 2% Utbildning, kulturella och kreativa sektorer Forskning och innovation Små och medelstora företag Utvidgningsländer Infrastruktur och energieffektivitet Sociala företag och mikroföretag Instrumentet för utvecklingssamarbete Strategiska målsektorer: Garantiinstrumentet CCS, SLGF, PF4EE, RSDI, FSE egetkapitalinstrument, NCFF, InnovFin-garantin för SMF, InnovFin-garantin stora projekt midcap, InnovFin riskkapital för SMF, EaSI. Strategiska målgrupper: Cosme LGF, EU:s SMF-initiativ, Cosme EFG. Strategiska målregioner utanför EU: Edif GF 2, tematiska kombinationer. Det bör noteras att instrument som stöds genom unionens budget men som genomförs av medlemsstaterna genom delad förvaltning är föremål för separat rapportering. För programperioden publicerades en årlig sammanfattande rapport om genomförandet av finansieringstekniska instrument inom ramen för Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) och Europeiska socialfonden (ESF) den 1 oktober varje år 23. Från och med 2016 presenterar kommissionen sammanfattningar om de framsteg som görs i genomförandet av finansieringsinstrument genom delad förvaltning i enlighet med förordningen om gemensamma bestämmelser för de europeiska struktur- och investeringsfonderna (Eruf, ESF, Sammanhållningsfonden, Ejflu och EHFF) 24. För programperioden släpptes den första sammanfattande rapporten i slutet av På liknande sätt är finansierings- och investeringstransaktioner inom ramen för budgetgarantin för Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi) som inte är ett finansieringsinstrument i den mening som avses i budgetförordningen föremål för den separata rapportering som krävs i Efsi-förordningen Rapporten för 2015 finns på 24 Artikel 46.4 i förordning (EU) nr 1303/ Rapporten, som gäller situationen per den 31 december 2015, finns på 26 Artiklarna i förordning (EU) 2015/1017. Framför allt krävs enligt artikel 16.2 att EIB, vid behov i samarbete med Europeiska investeringsfonden (EIF), ska överlämna en årsrapport till Europaparlamentet och rådet om EIB:s finansieringsoch investeringsåtgärder som omfattas av Efsi-förordningen. Rapporten för 2015 finns på 16

17 4.4. Geografisk fördelning av uppnådd finansiering Finansieringsinstrumenten har olika geografisk omfattning i enlighet med definitionen i deras respektive rättsliga grund. Eftersom de i grunden styrs av efterfrågan bestäms deras anslag av den relativa efterfrågan på finansiering. Nedanstående tårtdiagram visar fördelningen av uppnådd finansiering mellan länder för olika kategorier av instrument (totalt och per flerårig budgetram). Som nämndes tidigare har ett antal instrument som inrättades i den fleråriga budgetramen för fortsatt i den fleråriga budgetramen för , och andelen finansiering som gått till mottagare utanför EU via EU:s finansieringsinstrument under perioden är därför proportionellt sett mindre, eftersom den redovisades redan för perioden I synnerhet stora västeuropeiska medlemsstater, framför allt Frankrike och Italien, har gynnats av den ökade storleken på finansieringsinstrumenten under perioden jämfört med den fleråriga budgetramen för , eftersom deras andel av den totala uppnådda finansieringen har ökat betydligt (från 4,9 % till 39,9 % för Frankrike och från 6,9 % till 15,6 % för Italien). Denna höga ökningstakt kan dock förklaras av den ovannämnda lägre andelen för externa instrument. Den återstående ökningen av Frankrikes andel beror framför allt på landets deltagande i initiativet om projektobligationer och instrument för lånegarantier till projekt inom det transeuropeiska transportnätet , som nu har slagits samman till riskdelningsinstrumentet/skuldinstrumentet för , FSE DI. 17

18 Diagram 11: Finansieringsinstrument från perioderna och total uppnådd finansiering per geografisk destination per den 31 december

19 Diagram 12: Finansieringsinstrument från perioden uppnådd finansiering per geografisk destination per den 31 december

20 Diagram 13: Finansieringsinstrument från perioden uppnådd finansiering per geografisk destination per den 31 december

21 Vad gäller fördelningen per typ av instrument (som inte visas i något diagram) gynnas stora EU-länder som Frankrike, Tyskland och Italien i den geografiska fördelningen av skuldinstrument, medan länder utanför EU (framför allt i Medelhavsområdet) i stor utsträckning gynnas av egetkapitalinstrument och i synnerhet blandade instrument (skuld och eget kapital) Framgångshistorier Under föregående och innevarande programperioder har unionen gett stöd till företag och andra målgrupper, särskilt små och medelstora företag, till strategiska sektorer, som forskning och innovation, materiell infrastruktur och energieffektivitet, socialt entreprenörskap, utbildning och kultur, och till länder utanför EU, vilket gett upphov till många entreprenörsmässiga framgångshistorier. Nedan nämns några exempel. Små och medelstora företag: Efsi/Cosme lånegarantiinstrument Finansiering uppbackad av EU:s program för företagens konkurrenskraft och små och medelstora företag (Cosme), som stöttar tillväxt i mer riskabla små och medelstora företag, har hjälpt den polska ståltillverkaren Presto Stal att införa nya tjänster. Presto Stal, som är baserat i Klawkowo i norra Polen, har en affärsmodell som är inriktad på den lokala kundbasen. På senare tid har Presto Stal försökt att bredda sitt utbud av tjänster. Man har bland annat köpt in mark för ett nytt huvudkontor och en ny verkstad. Företaget har tvingats göra omfattande investeringar som har varit möjliga tack vare Cosme. Genom det EU-garanterade lånet säkerställdes företagets finansiella stabilitet under hela projektet, och arbetet med att lägga grunden för de nya byggnaderna pågår nu. Presto Stal har som en följd anställt ytterligare personal, och antalet anställda förväntas öka till tio personer under Forskning och innovation: Efsi/Horisont 2020 InnovFin-garantiinstrumentet för små och medelstora företag Alla kan inte försörja sig på det som de mest tycker om att göra. Men Matthieu Gobbi och Jérôme Giacomoni har kunnat göra just det. Under studietiden vid den ansedda högskolan École Polytechnique i Paris beslutade de sig för att ägna sitt yrkesliv åt sin passion för luftskepp och varmluftsballonger. År 1993 grundade de två 25-åriga ingenjörerna företaget Aerophile, som specialiserar sig på att utveckla heliumballonger som är förankrade i marken. Efter mer än 20 år är Aerophile nu det viktigaste dotterbolaget i ett betydligt större företag, Aerogroupe. Matthieu och Jérôme har lyckats göra företaget Aerophile, med 110 anställda och en imponerande tillväxttakt, till världsledande på marknaden för förankrade ballonger, som de tillhandahåller i olika format. Matthieus och Jérômes 21

22 produkter finns nu i 30 länder, och en av deras ballonger var till och med i luften under senaste OS i Rio de Janeiro. Vid en viss tidpunkt under företagets utveckling insåg de dock att det var dags att diversifiera produktutbudet. En av deras innovativa idéer sedan dess har varit skapandet av Aerobar, världens första flygande bar, där kunderna kan få en drink flera meter upp i luften. En annan idé har varit att öppna en nöjespark, le parc du Petit Prince, som är baserade på Antoine de Saint-Exupérys roman Den lille prinsen. För att stödja företagets tillväxt har Matthieu och Jérôme tagit ett obligationslån som garanteras av Europeiska investeringsfonden (EIF) inom ramen för Efsi, den första pelaren i investeringsplanen för Europa. Matthieu och Jérôme har genom investeringsplanen för Europa, EU:s initiativ för att skapa nya investeringar i Europa genom stöd till små och medelstora innovativa företag tillsammans med InnovFingarantin för små och medelstora företag på så sätt fått hjälp att förverkliga sina senaste affärsplaner och att skapa ca 100 säsongsarbeten. Infrastruktur och energieffektivitet: Europeiska 2020-fonden för energi, klimatförändringar och infrastruktur (Margueritefonden) Genom Margueritefonden har unionens bidrag stött (bland annat) förvärvet av en 29- procentig andel av AS Latvijas Gāze (LG), det vertikalt integrerade gasföretag som sköter överföring, distribution, lagring och leverans av naturgas i Lettland. LG driver och underhåller ledningar för överföring och distribution av gas, och även den underjordiska anläggningen för lagring av gas i Inčukalns, den tredje största lagringsanläggningen i EU och en strategisk tillgång i fråga om försörjningstryggheten för gas i Baltikum. LG ansvarar också för leveransen av naturgas till mer än inhemska kunder och levererar gas till kunder i Estland, nordvästra Ryssland och Litauen. Företaget stöder två projekt av gemensamt intresse för att öka den regionala försörjningstryggheten för gas. Infrastruktur och energieffektivitet: Instrumentet för privat finansiering för energieffektivisering (PF4EE) Tjeckiska Komercni Banka (KB) var den första finansiella intermediären som undertecknade en PF4EE-överenskommelse. Ett av projekten efter överenskommelsen rörde optimeringen av värmesystem, isolering av väggar samt fönster för ett mindre bageri. Projektets totalkostnad var ca euro varav 20 % täcktes av PF4EE, och det resulterade i energibesparingar på ungefär euro per år. 5. SLUTSATS EU:s finansieringsinstrument har visat sig vara ändamålsenliga (t.ex. i fråga om att nå ut till målgrupperna) och kostnadseffektiva (t.ex. i fråga om hävstångseffekt) för att hantera de 22

23 utmaningar som EU:s ekonomi fortfarande står inför vad gäller tillgång till tillräcklig finansiering på rimliga villkor. Finansieringsinstrumenten förbättrar möjligheten för EU:s budget att nå ut i den reala ekonomin, och kommissionen kommer, särskilt i samband med sina kommande förslag om nästa fleråriga budgetram, att noga överväga möjligheten att förstärka befintliga instrument eller lansera nya för att bemöta brister på marknaden eller ickeoptimala investeringssituationer, där marknadsbaserad finansiering med EU-garantier, kapitalinvesteringar eller riskdelningsarrangemang framstår som den lämpligaste stödmodellen. Även om icke-återbetalningspliktigt finansiellt stöd även fortsättningsvis kommer att behövas kan innovativa finansieringsinstrument och/eller budgetgarantier liknande Efsi vara en lämpligare och mer kostnadseffektiv insats inom vissa politikområden. I diskussionsunderlaget om framtiden för EU:s finanser erinras om att riskdelningsinstrument kan spela en viktig roll i budgetgenomförandet i framtiden genom att skapa möjlighet att göra mer med mindre och utnyttja EU-budgetens hävstångseffekt, särskilt i tider av budgetbegränsningar 27. Även om mycket talar för att de budgetmedel som avsätts för finansieringsinstrument behöver ökas kommer kommissionen att överväga i vilken utsträckning det stora antalet befintliga instrument kan minskas. Ett alternativ som nämns i diskussionsunderlaget om framtiden för EU:s finanser är att hantera problemet genom att samla instrumenten i en enda fond med möjlighet att kombinera dem och skapa möjligheter för de olika politikområdena 28. Som framgår av figur 1 är flera av de 35 befintliga instrumenten inriktade på samma segment och kan innebära överlappningar som riskerar att skapa förvirring hos mottagarna och onödigt administrativt arbete. Särskild uppmärksamhet ska också ägnas åt att säkerställa att initiativtagare till projekt och tänkta mottagare för finansieringsinstrument har tillgång till information om EU-stödd finansiering via olika kanaler, exempelvis portalen om tillgång till finansiering för små och medelstora företag 29. Kommissionen kommer även att fortsätta att sträva efter en lämplig balans för att säkerställa korrekt redovisning, rapportering, övervakning och revision, samtidigt som finansieringsinstrumenten genomförs på ett så effektivt och ändamålsenligt sätt som möjligt. Även om den nuvarande ramen för att genomföra instrumenten för perioden innehåller solida bestämmelser om tekniska krav, transparens, intern kontroll och revision samt rapportering bör regelverket kontinuerligt ses över för att ytterligare minska byråkratin, förenkla genomförandet och anpassa utformningen av finansieringsinstrumenten till den mest effektiva och aktuella praxis som förekommer på marknaden. 27 Kommissionens diskussionsunderlag om framtiden för EU:s finanser, se särskilt avsnitt 4.2.2: 28 Se ovan

24 Kommissionen genomför interimsutvärderingar av de enskilda instrumenten i enlighet med den sektorsspecifika rättsliga grunden. Kommissionens förslag om översyn av budgetförordningen, som för närvarande är föremål för förhandlingar med Europaparlamentet och rådet, bygger på erfarenheter från arbetet med att förbereda nästa generation finansieringsinstrument och budgetgarantier i syfte att skapa det lämpligaste regelverket för ett korrekt genomförande så att beslutade politiska mål uppnås. FÖRKORTNINGAR AV FINANSIERINGSINSTRUMENT CCS GF: Garantiinstrument för de kulturella och kreativa sektorerna. FSE: Fonden för ett sammanlänkat Europa. FSE DI: Riskdelningsinstrumentet/skuldinstrumentet inom ramen för fonden för ett sammanlänkat Europa. FSE egetkapitalinstrument: Egetkapitalinstrumentet för fonden för ett sammanlänkat Europa. CIP: Ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation. Cosme: Företagens konkurrenskraft och små och medelstora företag. EaSI-CBI: Investeringar för kapacitetsuppbyggnad inom sysselsättning och social innovation. EaSI-G: Mikrofinansiering och socialt företagande inom sysselsättning och social innovation. EEEF: Europeiska fonden för energieffektivitet. EFG inom Cosme: Egetkapitalinstrumentet för tillväxt inom Cosme. Efse: Europeiska fonden för sydöstra Europa. Enef inom Edif: Företagsexpansionsfonden inom faciliteten för företagsutveckling och innovation på västra Balkan. Enif inom Edif: Företagsinnovationsfonden inom faciliteten för företagsutveckling och innovation på västra Balkan. EPMF-G: Europeiska instrumentet Progress för mikrokrediter garantifacilitet. EPMF-FCP-FIS: Europeiska instrumentet Progress för mikrokrediter Fonds Commun de Placement Fonds d Investissement Spécialisé. Femip: Stöd till faciliteten för investering och partnerskap för Europa Medelhavsområdet. FP7: Sjunde ramprogrammet för forskning och teknisk utveckling. Geeref: Globala fonden för energieffektivitet och förnybar energi. GGF: Fonden för grön tillväxt. GIF inom CIP: Instrumentet för innovativa små och medelstora företag med hög tillväxt inom ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation. Ifca & AIF: Investeringsinstrumentet för Centralasien och investeringsinstrumentet för Asien. Laif: Investeringsinstrumentet för Latinamerika. LGF inom Cosme:Lånegarantiinstrumentet inom programmet för företagens konkurrenskraft och små och medelstora företag. NCFF: Finansieringsmekanismen för naturkapital. NIF: Investeringsinstrument för grannskapspolitiken. PF4EE: Instrumentet för privat finansiering för energieffektivisering. RSFF: Finansieringsinstrument för riskdelning inom sjunde ramprogrammet för forskning och teknisk utveckling. 24

25 RSI: Riskdelningsinstrument (pilotgarantiinstrumentet för små och medelstora företag och små midcap-företag som är inriktade på forskning och innovation ) inom sjunde ramprogrammet för forskning och teknisk utveckling. RSL: Lån för återhämtningsstöd för små och medelstora företag för Turkiet. SMEG07 inom CIP:SMF-garantifacilitet 2007 inom ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation. WB Edif GF1: Garantiinstrument 1 inom faciliteten för företagsutveckling och innovation på västra Balkan. WB Edif GF2: Garantiinstrument 2 inom faciliteten för företagsutveckling och innovation på västra Balkan. 25