Investeringsplanen. Frågor och svar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Investeringsplanen. Frågor och svar"

Transkript

1 Investeringsplanen Frågor och svar

2 Innehåll 1. Vad är nytt och annorlunda med den här strategin för investeringar? Varför behövs en ny europeisk fond för strategiska investeringar (Efsi)? Hur kommer fonden att fungera i praktiken? Hur skiljer sig detta från det som EIB redan gör? Vilket är mervärdet jämfört med de aktuella åtgärderna? Det finns tillräckligt med pengar i systemet. Varför kan den privata sektorn då inte finansiera de här projekten själv? Problemet är alltså inte brist på pengar utan brist på riskhanteringsförmåga för att finansiera projekt? Europa behöver dock mycket mer: det här är bara en droppe i havet Hur påverkar initiativet jobben och tillväxten? Människor och företag kan inte vänta: När kommer vi att se resultat? Vem ska genomföra planen? Problemet är alltför mycket byråkrati och administrativ börda. Vad tänker kommissionen göra åt detta? Varför föreslår man inte en ny kapitalökning för EIB istället? Varifrån kommer pengarna egentligen? Hur stor är andelen offentliga medel jämfört med de privata och varför? Hur ska fonden finansieras? Hur är EU-garantin uppbyggd? Vad innebär multiplikatoreffekten? Hur fick man fram en multiplikatoreffekt på 1:15? Sätts skattebetalarnas pengar på spel? Vad händer om garantin från EU-budgeten måste tas i anspråk? Vad kommer fonden att göra exakt? Vilka projekt kommer den att finansiera? Ska valda projekt granskas mot konkurrenslagstiftningen? Vad kommer att göras för små och medelstora företag? Hur kan medlemsstaterna delta? Är det intressant för dem? Hur kan privata investerare delta? Är det intressant för dem? Vad kommer pengarna att användas till? Vem beslutar om projekten? Hur kan man vara säker på att pengarna läggs på hållbara projekt (och inte på vita elefanter )? Vem ska se till att fonden sköts ordentligt och att offentliga medel används väl? Vad kommer Europaparlamentet att ha för roll?

3 28. Vad kommer revisionsrätten att ha för roll? Hur ska det tekniska biståndet stärkas för att förbättra förberedelserna för projektet och utbytet av erfarenheter? Och vad gör jag om jag har ett lovande projekt på gång och vill ansöka om finansiering? Vilka lagförändringar är nödvändiga? När genomförs de? Riskerar inte EIB att förlora sitt kreditbetyg AAA till följd av planen? Vad är skillnaden jämfört med Fonden för ett sammanlänkat Europa och Margueritefonden, som också finansierar infrastrukturprojekt? Varför föreslår man inte nya egna EU-medel för att finansiera investeringsplanen? Hur kommer de europeiska struktur- och investeringsfonderna att bidra till investeringsplanen? Hur skiljer sig det nya initiativet från initiativet om projektobligationer?

4 FRÅGOR OCH SVAR 1. Vad är nytt och annorlunda med den här strategin för investeringar? Den investeringsplan som har lagts fram av kommissionen syftar till att stimulera investeringsklimatet i Europa genom att på ett konsekvent sätt ta itu med de största hindren för investeringar. Den nya strategin består av tre delmål: a) Nya finansiella verktyg (i synnerhet nya Europeiska fonden för strategiska investeringar) i samarbete med Europeiska investeringsbanken för att åtgärda den nuvarande bristen på riskkapital i Europa. b) En förteckning över projekt på EU-nivå och ökat stöd till projektutveckling genom mer användarvänligt tekniskt bistånd både för aktörer från den offentliga sektorn och för privata investerare. c) Ett stabilare och mer förutsägbart regelverk som gynnar företagande på europeisk, nationell och regional nivå, med fokus på att fullborda den inre marknaden för energi, transport och digitala tjänster samt kapitalmarknaderna Investeringsplanen är ett paradigmskifte vad gäller användningen av offentliga medel för strategiska investeringar i Europa. Det finns ett behov av investeringar för att främja tillväxt och sysselsättning även på internationell nivå, såsom framgår av G20:s kommuniké och Brisbane-handlingsplanen som offentliggjordes den 16 november Varför behövs en ny europeisk fond för strategiska investeringar (Efsi)? En viktig del av den investeringsplan som kommissionen lagt fram är inrättandet en ny europeisk fond för strategiska investeringar (Efsi). Denna särskilda fond kommer att förvaltas och drivas av Europeiska investeringsbanken (EIB), och samfinansieras av EIB och Europeiska kommissionen. Genom fonden kommer man att finansiera strategiska infrastrukturprojekt i hela EU, t.ex. vad gäller bredband, energi och transport, utbildning, forskning och innovation samt förnybar energi och energieffektivitet. En del av den nya finansieringen kommer att avsättas för stöd till investeringar av små och medelstora företag och medelstora börsföretag 1 genom Europeiska investeringsfonden (EIF), ett organ inom EIB-gruppen som ägnar sig åt denna typ av finansiering. Syftet med Efsi är att man ska kunna fånga upp mer riskfyllda projekt och bedriva verksamhet som är av större strategiskt intresse och därför har mer komplex struktur. Den går längre än befintliga EU-program och EIB:s och andra finansinstituts mer traditionella verksamhet. 1 Små och medelstora företag definieras som företag med färre än 250 anställda medan medelstora börsföretag har ungefär anställda. 3

5 Den nya fonden kommer att ta mer strategiska investeringsbeslut och bör vara attraktiv för privata investerare, eftersom den kommer att stå för de mer komplexa och riskfyllda delarna av transaktionen. 3. Hur kommer fonden att fungera i praktiken? Fonden kommer att ge partiellt riskskydd (förstaförlustskydd) åt EIB-gruppen (EIB och EIF). Detta skydd kommer att göra det möjligt för EIB att erbjuda produkter som kan ta upp större risker än de traditionella produkterna. Det kommer då att bli lättare att investera i projekt som har ett högt mervärde men som innebär större risker, vilka för närvarande har svårt att hitta finansiering. En del av fondens riskhanteringsförmåga kan även utnyttjas tillsammans med de nationella utvecklingsbankerna. 4. Hur skiljer sig detta från det som EIB redan gör? EIB är världens största multilaterala långivare och låntagare. Under 2013 uppgick bankens låneverksamhet till mer än 75 miljarder euro. Samma år genomfördes en kapitalökning i syfte att generera ytterligare 180 miljarder euro i investeringar under en period på tre år ( ). Detta viktiga arbete av EIB kommer att fortsätta. Syftet med den nya fonden är att komplettera de aktuella åtgärderna genom att lägga fokus enbart på strategiska investeringar. Dessa är nödvändiga för att Europa ska återgå till tillväxt, men de har en annorlunda riskprofil än de projekt som för närvarande finansieras av EIB. Garantin från EU:s budget ska se till att investeringar i sådana projekt genererar intressant avkastning så att de lättare drar till sig ett stort antal investerare från den privata sektorn. 5. Vilket är mervärdet jämfört med de aktuella åtgärderna? EU:s budget kommer att bidra med 16 miljarder euro i finansiering medan EIB kommer att bidra med ytterligare 5 miljarder euro i riskhanteringsförmåga. Tillsammans kan detta fungera som katalysator för minst 315 miljarder euro i ytterligare investeringsfinansiering. Detta är dock bara en början. Ett centralt inslag i den nya strategin är att medlemsstaterna och de nationella utvecklingsbankerna också kommer att kunna bidra, antingen på fondnivå eller genom samfinansiering av olika projekt. Efsi Riskhanteringsförmåga Multiplikator Investering i (genomsnitt) realekonomin Långfristiga investeringar 16 miljarder 240 miljarder Små och medelstora företag och medelstora börsföretag Totalt 5 miljarder miljarder 21 miljarder 315 miljarder 4

6 6. Det finns tillräckligt med pengar i systemet. Varför kan den privata sektorn då inte finansiera de här projekten själv? Tack vare den förbättrade ekonomiska och finansiella situationen på marknaden samt insatser i fråga om den monetära politiken från Europeiska centralbanken (ECB), finns det till skillnad från för några år sedan mer likviditet tillgänglig både i finansiella institut och i företagssektorn. Dessutom är det privata sparandet högt i många medlemsstater. Problemet är att dessa medel inte kommer den reala ekonomin tillgodo så effektivt och snabbt som de borde. Det beror på att den ekonomiska och politiska utvecklingen är osäker och skuldnivåerna i vissa delar av EU:s ekonomi fortfarande är höga, vilket inverkar på kreditrisken. Detta bekräftas även av ny ekonomisk statistik som visar att investeringarna inom EU, till skillnad från USA, har fortsatt att minska sedan krisen (en nedgång på för närvarande 15 % jämfört med 2007), och att ekonomin inte har återhämtat sig som förväntat. I ekonomiska termer kallas detta för marknadsmisslyckande, vilket innebär att marknadskrafterna inte på egen hand kan erbjuda en lösning på kort sikt. Här har de offentliga myndigheterna en viktig roll att spela. Investeringsplanen tillhandahåller en heltäckande strategi för att denna klyfta ska kunna överbryggas genom att främja de privata investeringarna vid sidan av offentlig finansiering. 7. Problemet är alltså inte brist på pengar utan brist på riskhanteringsförmåga för att finansiera projekt? Situationen ser inte likadan ut i alla medlemsstater, men det går att urskilja vissa tydliga mönster överallt i fråga om ännu ej tillgodosedda investeringsbehov: Våra hushåll och företag behöver dra nytta av den senaste tekniken och bli energisnålare. Våra utbildnings- och innovationssystem är inte lika välutrustade och finansierade som vissa av våra viktigaste konkurrenters. Våra sociala trygghetssystem behöver moderniseras kraftigt för att möta utmaningarna med vår snabbt åldrande befolkning. Vår energisektor behöver uppgradera sina nät med den senaste tekniken, få med förnybar energi och diversifiera försörjningen. Vår transportsektor måste modernisera sin infrastruktur, minska trängseln och förbättra handelsförbindelserna. Vår miljö behöver bättre avfalls-, återvinnings och vattenanläggningar. Vi behöver dessutom utbrett, snabbare bredband och smartare datacentra i hela EU. Att dessa sektorer har identifierats som prioriterade områden innebär inte att det i detta skede nödvändigtvis finns tillräckligt många projekt som är mogna nog för att finansieras. Man har dock redan kunnat urskilja flera projekt i olika utvecklingsstadier. Enligt en rapport från den gemensamma arbetsgruppen mellan Europeiska kommissionen och EIB som förväntas offentliggöras inom kort finns det mogna projekt, men dessa är så komplexa att de privata investerarna ofta inte medvetna om de potentiella fördelarna, ställer sig tveksamma till risken och är därför ovilliga att investera. 5

7 8. Europa behöver dock mycket mer: det här är bara en droppe i havet Det vore naivt att tro att det finns en enda, enkel lösning på Europas investeringsproblem. Den investeringsplan som kommissionen lagt fram är en del av en övergripande strategi för att främja tillväxten och sysselsättningen i Europa genom en kombination av strukturreformer, budgetansvar och stimulering av investeringsklimatet. Alla länder måste bidra med sin beskärda del. EU kan inte klara allt på egen hand. Investeringsplanen kommer att ge viktig ny stimulans. Det ytterligare tillskottet av investeringsmedel på 315 miljarder euro motsvarar 2 % av EU:s BNP under tre år. Det innebär att investeringskapaciteten i EU:s budget i princip fördubblas. En central aspekt av planen är att se till att pengarna används på ett effektivt sätt och kanaliseras till ekonomins verkliga behov så att vi snabbt kan se resultat. Detta är dock endast en del av planen. I detta skede motsvarar tillskottet på 315 miljarder euro det som EU kan uppnå med europeiska medel genom att bättre utnyttja sin budget. Kommissionen och EIB uppmanar medlemsstaterna och privata investerare att delta i initiativet, något som kommer att ge det ännu större genomslag. Ytterligare en viktig del av planen är att undanröja befintliga hinder för investeringar på den inre marknaden finansiella och icke-finansiella. Detta i sig kan generera betydligt högre belopp än 315 miljarder euro i form av ökad produktion och högre BNP i EU, även om det kan ta längre tid för dessa åtgärder att få full effekt. Slutligen kompletterar planen befintliga åtgärder och instrument som håller på att genomföras, t.ex. de europeiska struktur- och investeringsfonderna (ca 600 miljarder euro under perioden , inklusive samfinansiering), både på nationell och på regional nivå. 9. Hur påverkar initiativet jobben och tillväxten? Enligt Europeiska kommissionens uppskattningar har investeringsplanen potential att öka EU:s BNP med miljarder euro och skapa 1 1,3 miljoner nya arbeten under de kommande tre åren. 10. Människor och företag kan inte vänta: När kommer vi att se resultat? Vem ska genomföra planen? Europeiska kommissionen och EIB har huvudansvaret för att komplettera finansieringskällor och hitta rätt projekt för att främja sysselsättning och tillväxt. Men vi kan inte göra det på egen hand. Det är därför vi uppmanar medlemsstaterna i Europeiska rådet att godkänna planen. De tre EU-institutionerna (Europaparlamentet, rådet och kommissionen) kommer att arbeta tillsammans för att vidta nödvändiga rättsliga åtgärder så snabbt som möjligt. Det politiska stödet från Europaparlamentet är av yttersta vikt. Om det finns ett brett stöd bland alla viktiga aktörer kommer vi att se snabba resultat. Inrättandet av den nya Europeiska fonden för strategiska investeringar kommer att kräva vissa rättsliga och administrativa åtgärder. Med starkt stöd från alla berörda aktörer bör fonden vara inrättad och klar att användas senast i mitten av Under tiden kommer EIB att förfinansiera fondens verksamhet. Detta kommer att ge initiativet en rivstart. 6

8 Befintliga EU-instrument är dessutom redan tillgängliga och utnyttjas. På EU-nivå omfattar detta Fonden för ett sammanlänkat Europa, Horisont 2020 och Cosmeprogrammet. På nationell nivå är finansiering tillgänglig inom ramen för de europeiska struktur- och investeringsfonderna (mer än 200 miljarder euro under de kommande tre åren). Alla dessa instrument är redan tillgängliga och bör genast användas på bästa möjliga sätt. 11. Problemet är alltför mycket byråkrati och administrativ börda. Vad tänker kommissionen göra åt detta? Kommissionen är medveten om att ett lämpligt regelverk kan göra en stor skillnad när det gäller investeringar. I investeringsplanen anges därför hur man kan avlägsna hinder inom viktiga områden som energi, telekom, transport, tjänster och forskning. Vissa viktiga åtgärder kommer att preciseras närmare i kommissionens arbetsprogram för 2015 (som kommer att läggas fram före slutet av december, efter diskussion med parlamentet och rådet). Att arbeta för en kapitalmarknadsunion och öka diversifieringen av finansieringskällorna kommer att vara viktiga frågor. Både medlemsstaterna och EU som helhet ansvarar för att införa ett lämpligt regelverk och det är en uppgift som man måste ta itu med på alla nivåer. 12. Varför föreslår man inte en ny kapitalökning för EIB istället? EU-staterna enades 2012 om att öka EIB:s inbetalade kapital med 10 miljarder euro, med utgångspunkt i att detta skulle göra det möjligt för EIB att utöka sin utlåning med 40 % under perioden Den ökade utlåningen från EIB väntas stödja ytterligare investeringar i Europa på 180 miljarder fram till slutet av EIB är på god väg att uppfylla åtagandet att stärka sina insatser och verkar kunna överträffa det mål som man enades om EIB har svarat snabbt på den ekonomiska krisen och har bidragit till att förbättra den ekonomiska och finansiella situationen. Under krisen fungerade de vanliga kanalerna för utlåning och marknadsfinansiering inte normalt, men idag finns det mycket mer likviditet tillgänglig både i finansiella institut och i företagssektorn. Det är därför vi behöver ett mer riktat initiativ för att se till att sådana åtgärder som banker och marknader inte finansierar på egen hand får effektivt stöd. Det är detta som investeringsplanen handlar om. 13. Varifrån kommer pengarna egentligen? I dagsläget är problemet inte brist på pengar utan att pengarna inte används på ett produktivt sätt eftersom de ligger outnyttjade på företags och privatpersoners bankkonton. Utmaningen är att utnyttja dessa pengar effektivt och kanalisera dem till produktiva investeringar. Vi kan göra detta genom att använda EU:s budgetmedel på ett smartare sätt och omdirigera EIB:s överflödiga riskhanteringsförmåga. På så sätt skapar vi en riskbuffert på 21 miljarder euro som fungerar som katalysator för investeringar på minst 315 miljarder euro. Målet är att mobilisera ytterligare investeringar som inte hade kommit till stånd om vi bara hade fortsatt som vanligt. I detta sammanhang är rollen för den nya fonden och andra politiska åtgärder att mobilisera offentliga medel och få fart på de privata investeringarna 7

9 och samfinansieringen utan att skapa nya skulder. Genom den nya fonden kommer de investerade pengarna att användas effektivt för att de ska kunna ge en så stor multiplikatoreffekt som möjligt. Detta innebär att ju fler resurser som är tillgängliga för finansiering, desto fler projekt kommer att finansieras, vilket i sin tur leder till mer sysselsättning och tillväxt för EU:s ekonomi. Paketet består av följande: 1) En garanti på 16 miljarder euro i EU:s budget. 2) Garantin i kombination med EIB-medel på 5 miljarder euro kommer att dämpa den högre risk som strategiska investeringar innebär och på så sätt mobilisera privata medel som i dagsläget inte investeras i den reala ekonomin. Utöver de 315 miljarder euro som ska uppbringas genom Efsi bör de europeiska strukturoch investeringsfonderna användas på ett mer effektivt sätt och främjas ytterligare. Medlemsstaterna och privata investerare kan delta direkt i fonden eller på projektnivå. 14. Hur stor är andelen offentliga medel jämfört med de privata och varför? Det beror på det specifika projektet och dess utformning. Efsi kommer att tillhandahålla flera olika instrument, däribland garantier, eget kapital, olika skuldinstrument och riskkapital för små och medelstora företag för att öka de privata investeringar så mycket som möjligt. 15. Hur ska fonden finansieras? Efsi kommer att inrättas genom en garanti på 16 miljarder euro i EU:s budget som kommer att gå till fonden. EIB kommer att anslå 5 miljarder euro. Det kommer att ge fonden en rivstart, samtidigt som den med tiden kommer att kunna utöka sin verksamhet ytterligare. Medlemsstaterna kommer att direkt eller genom sina nationella utvecklingsbanker kunna bidra till fonden i form av kapital. En viktig aspekt är att kommissionen kommer att ställa sig positiv till sådana kapitaltillskott till fonden när den utvärderar de offentliga finanserna inom ramen för stabilitets- och tillväxtpakten. EU-garantin kommer att backas upp av befintliga EU-medel från de befintliga marginalerna i EU:s budget, Fonden för ett sammanlänkat Europa och Horisont 2020-programmet. Tack vare fonden kommer dessa EU-program att få en betydligt större inverkan på den reala ekonomin än vad de annars hade haft. 16. Hur är EU-garantin uppbyggd? EU-garantin kommer att utökas successivt för att uppgå till 16 miljarder euro. Den kommer att backas upp av en avsättningsbuffert på 8 miljarder euro, vilket är 50 % av hela garantin. Avsättningsbufferten kommer att bestå av 2 miljarder euro från EU:s budget och av anslag från EU:s två viktigaste finansieringsprogram, nämligen Fonden för ett sammanlänkat Europa (3,3 miljarder euro) och Horisont 2020 (2,7 miljarder euro). Det är viktigt att tänka på att den nödvändiga omfördelningen av anslagen i dessa två program inte innebär att pengarna går 8

10 förlorade. Tvärtom erbjuder Efsi betydligt fler möjligheter till investeringar i Europas infrastruktur och för forsknings- och innovationsändamål. Det är en situation som alla vinner på. 17. Vad innebär multiplikatoreffekten? Multiplikatoreffekten är förhållandet mellan den totala finansiella volymen för de projekt som genomförs med hjälp av fonden och de offentliga medel som ursprungligen använts för att inrätta fonden. Vad gäller Efsi innebär det att en liten del av de offentliga medlen används som riskhanteringsförmåga för att göra det möjligt att investera en mycket större andel privata medel i projekt som annars inte hade kunnat finansieras. I samband med investeringsprojekt eller annan finansiell verksamhet står normalt investerarna för eventuella förluster i en viss, förutbestämd ordning. Förlusterna absorberas först av ägarna till eget kapital (delägare), därefter av ägarna till oprioriterade skulder och endast om det fortfarande finns förluster att absorbera av ägarna till prioriterade skulder. Detta innebär att ju tjockare skyddslagret är innan ägarna till prioriterade skulder drabbas, desto större är sannolikheten att dessa är villiga att investera. Den höga garanti som erbjuds genom EU:s budget kommer att göra det möjligt för Efsi att investera i mindre säkra delar av projekt (eget kapital och oprioriterade skulder). På så sätt kommer Efsi att göra det mycket lättare att locka privata investerare till projekt eller verksamheter, eftersom dessa kommer att investera i de säkraste finansiella delarna av projekten (prioriterade skulder). 18. Hur fick man fram en multiplikatoreffekt på 1:15? Multiplikatoreffekten för Efsi innebär att man för varje euro av de offentliga medlen som satsas i fonden kommer att kunna investera tre euro i oprioriterade skulder i ett visst projekt. Det gör det möjligt för privata investerare att investera fem euro i de säkrare delarna av samma projekt. Detta betyder att en euro ger en slutlig investering på 15 euro, dvs. totalt en multiplikatoreffekt på 1:15. Multiplikatoreffekten på 1:15 är en försiktig uppskattning som baseras på tidigare erfarenhet från EU-program och EIB. Som en jämförelse hade EIB:s kapitalökning 2013 en uppskattad multiplikatoreffekt på 1:18. En miljard euro inom ramen för lånegarantiinstrumentet för små och medelstora företag under Cosmeprogrammet resulterar på samma sätt till att minst 20 miljarder euro görs tillgängliga för små och medelstora företag, vilket motsvarar en multiplikatoreffekt på 1:20. Multiplikatoreffekten i varje enskilt fall kommer att bero på de olika åtgärderna och varje projekts särskilda utformning. Vissa åtgärder kommer att ha en högre eller lägre multiplikatoreffekt. 19. Sätts skattebetalarnas pengar på spel? Vad händer om garantin från EUbudgeten måste tas i anspråk? Garantin från EU:s budget gör det möjligt för EIB att erbjuda produkter som har ett högre mervärde, men som samtidigt innebär en högre risk. Riskerna begränsas av följande: 9

11 - Professionell hantering där man drar fördel av EIB:s kunskap och erfarenhet. - En oberoende och professionell investeringskommitté som övervakar verksamheten inom Efsi. - En lämplig ersättning för risken som kommer att hållas inom fonden för att uppväga förluster. - En väl diversifierad portfölj. - En välfinansierad garantifond på 50 % av den totala utestående EU-garantin, vilket baserat på historisk erfarenhet gör det osannolikt att förlusterna skulle överskrida det som fastställts i garantifonden. - Professionell riskövervakning och möjligheten att justera riktlinjerna för risker i ett tidigt skede om portföljen skulle utvecklas negativt. - Betalningsvillkor vid anspråk på garantin, vilka gör det möjligt att sprida budgetkonsekvenserna av en aktivering av fonden över tiden. - Ett system för tidig varning i hanteringen av Efsi för att säkerställa att tillräcklig information ges och att förebyggande åtgärder vidtas om fondens ekonomiska hållbarhet sätts på spel. 20. Vad kommer fonden att göra exakt? Vilka projekt kommer den att finansiera? Medlen kommer att kanaliseras till bärkraftiga projekt som tillför ett verkligt mervärde till den europeiska sociala marknadsekonomin. Detta omfattar särskilt men inte uteslutande följande: 1) Strategisk infrastruktur (investeringar i digital teknik och energi i linje med EU:s politiska riktlinjer). 2) Transportinfrastruktur i industricentra, utbildning, forskning och innovation. 3) Investeringar som främjar sysselsättningen, särskilt genom finansiering av små och medelstora företag och åtgärder för ungdomssysselsättning. Medlemsstaterna kommer att föreslå projekt för kommissionens och EIB:s gemensamma arbetsgrupp. Projekten väljs därefter ut baserat på tre huvudkriterier: 1) Projektens mervärde för EU (projekt som stöder EU:s mål). 2) Projektens ekonomiska hållbarhet och värde projekt med hög socioekonomisk avkastning kommer att prioriteras 3) Projekten ska påbörjas senast inom de närmaste tre åren, dvs. rimliga förväntningar på kapitalkostnader under perioden De föreslagna projekten bör dessutom kunna få finansiering på annat håll. De bör också ha rimlig storlek och skalbarhet (uppdelat efter sektor/delsektor), även om man kan ta hänsyn till att mindre investeringar kan slås ihop. 21. Ska valda projekt granskas mot konkurrenslagstiftningen? Offentligt stöd för investeringar i infrastruktur bidrar till att främja tillväxt och sysselsättning. Det gör att man kan bygga infrastruktur som annars aldrig hade kommit till stånd och lockar privata investeringar. Projekten bör väljas ut noggrant så att de inte leder till att man slösar 10

12 med skattebetalarnas pengar, skadar konkurrenterna eller utesluter privata investerare. För att investeringsplanen ska ge resultat kommer kommissionen att tillämpa reglerna för statligt stöd baserat på tre huvudprinciper. För det första bör projekten uppfylla ett verkligt behov, befintlig infrastruktur ska alltså inte dubbleras. De ska dessutom ge rättvis och rimlig åtkomst åt alla användare. Slutligen ska det offentliga stödet begränsas till vad som är nödvändigt för att få fart på investeringarna och inte leda till överkompensering. När medlemsstaterna bidrar med pengar direkt från sina egna budgetar kommer kommissionen dessutom att genomföra en förenklad bedömning för statligt stöd, med hänsyn tagen till respektive sektors särdrag och fokus på att undvika överkompensering. Det kommer att leda till att projekt kan genomföras utan onödiga förseningar och säkerställa rättvis konkurrens. 22. Vad kommer att göras för små och medelstora företag? EU har 22 miljoner små och medelstora företag som utgör ryggraden i EU:s ekonomi. Tillväxt och återhämtning börjar med våra små och medelstora företag. Men vi får inte glömma bort ett annat segment av EU:s ekonomi som ibland har svårt att få tillgång till finansiering, nämligen de medelstora börsföretagen. Dessa är betydligt större än de små och medelstora företagen men fortfarande mycket mindre än de riktigt stora företagen, och de saknar ofta tillräckliga medel. Europeiska investeringsfonden (en del av EIB-gruppen) har det särskilda syftet att hjälpa små och medelstora företag och medelstora börsföretag. EU har även relevanta program på detta område (Cosme och Horisont 2020). Tanken är att kraftigt förstärka dessa åtgärder och se till att kriterierna för att kunna ta del av finansiering anpassas och inte utgör ett hinder för investeringar. 23. Hur kan medlemsstaterna delta? Är det intressant för dem? Medlemsstaterna kan delta i Efsi direkt eller genom sina nationella utvecklingsbanker genom att tillhandahålla kapital. En viktig aspekt är att kommissionen kommer att ställa sig positiv till sådana kapitaltillskott till fonden när den utvärderar de offentliga finanserna inom ramen för stabilitets- och tillväxtpakten. Det kan även vara aktuellt att inrätta en plattform för saminvestering som skulle göra det möjligt för de nationella utvecklingsbankerna och eventuellt andra berörda institutionella investerare att saminvestera med Efsi/EIB. Medlemsstaterna kan också bidra på projektnivå och genom en mer effektiv användning av de europeiska struktur- och investeringsfonderna (se fråga 34). 24. Hur kan privata investerare delta? Är det intressant för dem? Privata investerare kan bidra direkt till Efsi, men sannolikheten är större att de deltar genom att finansiera olika projekt. Olika former av offentlig-privata partnerskap är också möjliga, bland annat genom kompletterande fondinstrument såsom de europeiska långsiktiga investeringsfonderna (Eltif-fonder, som kommer att vara tillgängliga under första hälften av 2015 om lagstiftningsprocessen går som planerat). 11

13 25. Vad kommer pengarna att användas till? Vem beslutar om projekten? Hur kan man vara säker på att pengarna läggs på hållbara projekt (och inte på vita elefanter )? Vilka projekt som är bra och bärkraftiga bör avgöras av dem som kan bedöma situationen på nära håll till exempel regionala eller lokala myndigheter och marknadsaktörer. Fonden kommer att ha en särskild investeringskommitté bestående av experter, som måste godkänna varje projekt ur ekonomisk och samhällelig synvinkel samt mot bakgrund av fondens investeringsriktlinjer. Genom noggrann och regelbunden övervakning kommer man att se till pengarna spenderas effektivt och tillför ett verkligt mervärde. Tillsammans med medlemsstaterna har den speciella arbetsgruppen för investeringar, som kommer att rapportera inom kort, genomfört en första granskning av potentiellt bärkraftiga projekt av europeiskt intresse. Kommissionen anser att detta arbete bör fortsätta på en mer permanent basis på EU-nivå och bidra till att identifiera och locka till sig investeringsprojekt av europeisk betydelse och regelbundet informera investerarna om hur färdiga olika projekt är. De nationella utvecklingsbankerna skulle kunna bidra till detta arbete. En förteckning över investeringsbara projekt av europeiskt intresse bör upprättas. Projektförteckningen ska vara dynamisk och basera sig på några enkla och erkända ekonomiska kriterier (se fråga 20). Det ska vara möjligt att lägga till och ta bort projekt från förteckningen. Detta innebär inte att alla projekt på den europeiska förteckningen bör eller kommer att finansieras enligt planen (befintliga instrument skulle också kunna användas), men den kommer att göra det möjligt för de offentliga och privata investerarna att få tillgång till relevant och öppen information. Förteckningen över utvärderade och outvärderade projekt bör offentliggöras på en webbplats som i sin tur kan vara knuten till liknande förteckningar på nationell och regional nivå. Det kommer även att inrättas ett enda centrum för investeringsrådgivning som ska erbjuda utökat och bättre tekniskt stöd. 26. Vem ska se till att fonden sköts ordentligt och att offentliga medel används väl? Efsi kommer att ha en tydlig styrningsstruktur med lämpliga kontroll- och balanssystem. En investeringskommitté bestående av tekniska experter kommer att godkänna alla projekt, under förutsättning att dessa uppfyller fondens investeringsriktlinjer. Riktlinjerna ska se till att medlen går till ekonomiskt hållbara och strategiska projekt av europeiskt intresse på områdena infrastruktur, förnybar energi, utbildning och forskning. 27. Vad kommer Europaparlamentet att ha för roll? Europaparlamentet är en viktig partner i arbetet med att skapa ny tillväxt i Europa. De exakta arrangemangen för ansvarsskyldighet kommer självklart att diskuteras med Europaparlamentet. Vid sidan av EIB:s allmänna rapporteringsskyldigheter, skulle parlamentet exempelvis med jämna mellanrum kunna bjuda in en företrädare på hög nivå från Efsi för att avlägga rapport om fondens verksamhet. Berörda vice ordföranden och de kommissionärer som ansvarar för de olika områdena av fondens verksamhet samt 12

14 företrädare från EIB bör också regelbundet rapportera till Europaparlamentets behöriga utskott. 28. Vad kommer revisionsrätten att ha för roll? Revisionsrätten ska ha revisionsbefogenheter när det gäller EIB:s förvaltning av EU:s budgetmedel, i enlighet med artikel 287 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget). Det här är inget nytt utan vanlig praxis. Det finns redan ett trepartsavtal mellan revisionsrätten, EIB och kommissionen som reglerar hur dessa kontroller ska genomföras. EIB har även en egen revisionskommitté och är föremål för en extern granskning som omfattar EIB:s verksamhet som finansieras med egna medel. 29. Hur ska det tekniska biståndet stärkas för att förbättra förberedelserna för projektet och utbytet av erfarenheter? Och vad gör jag om jag har ett lovande projekt på gång och vill ansöka om finansiering? Som del av investeringsplanen inrättas ett speciellt centrum för investeringsrådgivning som bygger på befintligt tekniskt stöd som tillhandahålls av kommissionen och EIB (se fråga 25). Syftet är att se till att relevanta erfarenheter från hela Europa delas samt att föra samman projektansvariga och investerare och ge dem enkel tillgång till all den information de behöver om tillgängliga, bärkraftiga projekt och finansieringsmöjligheter genom en enda första kontaktpunkt. 30. Vilka lagförändringar är nödvändiga? När genomförs de? EU:s fleråriga budgetram behöver inte ändras. En förordning som grundar sig på artiklarna 172 (transeuropeiska nät/fonden för ett sammankopplat Europa), (Europeiska struktur- och investeringsfonder), 182 (forskning och innovation/horisont 2020) och eventuellt 173 (industri) i EUF-fördraget kommer dock att behövas för att Efsi och tillhörande finansieringsarrangemang ska kunna inrättas. Förordningen kommer att säkerställa att Horisont 2020 och Fonden för ett sammanlänkat Europa bidrar till Efsi. Kommissionen kommer att lägga fram ett sådant förslag inom kort och uppmana medlagstiftarna att anta det snarast möjligt så att Efsi kan vara i drift i mitten av Andra lagstiftnings- och icke-lagstiftningsinitiativ, t.ex. vad gäller affärs- och regleringsklimatet, kommer att beskrivas i detalj i kommissionens arbetsprogram för 2015 som offentliggörs i december. 31. Riskerar inte EIB att förlora sitt kreditbetyg AAA till följd av planen? Investeringsplanen har utformats så att den inte påverkar EIB:s nuvarande kreditbetyg. Den viktiga garantin som tillhandahålls av EU:s budget bör minimera eventuella risker i detta avseende. 13

15 32. Vad är skillnaden jämfört med Fonden för ett sammanlänkat Europa och Margueritefonden, som också finansierar infrastrukturprojekt? Det finns tre viktiga skillnader. Den nya fondens storlek och omfattning samt det faktum att den kan tillämpa flera olika finansiella instrument, gör att den kommer att ha en mycket annorlunda och viktigare roll. Fonden kommer även att ha en annorlunda styrningsstruktur. Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE) är EU:s viktigaste finansieringsinstrument för transeuropeiska nät och infrastruktur. Den har en budget på 33,2 miljarder euro för perioden och är avsedd att finansiera infrastruktur för transport, energi och telekommunikation som är viktigt för EU genom bidrag och innovativa finansieringsinstrument (såsom projektobligationer) upp till en övre gräns på 20 % av den totala budgeten (för närvarande 10 %, men denna andel kan fördubblas på vissa villkor). Den har alltså en mer begränsad storlek och omfattning i fråga om de sektorer som täcks jämfört med den nya fonden. Den europeiska 2020-fonden för energi, klimatförändringar och infrastruktur (Margueritefonden) skiljer sig åt avsevärt, eftersom den är inriktad på finansiering med eget kapital av investeringar i infrastruktur och har en mycket mindre storlek. De pågående åtagandena uppgår till 710 miljoner euro. Margueritefonden är dessutom begränsad till transport, energi och mogna förnybara energikällor. 33. Varför föreslår man inte nya egna EU-medel för att finansiera investeringsplanen? Att investeringsplanen genomförs snabbt och enkelt är av yttersta vikt. Därför satsade kommissionen på en gemensam lösning med EIB för att kunna använda den kombinerade eldkraften hos EU:s budget och EIB, och samtidigt dra fördel av EIB:s tekniska expertis och erfarenhet. 34. Hur kommer de europeiska struktur- och investeringsfonderna att bidra till investeringsplanen? Medlemsstaterna och de regionala myndigheterna bör använda de tillgängliga EU-medlen så effektivt som möjligt för att främja investeringarna genom att fokusera på viktiga områden och maximera multiplikatoreffekten hos varje investerad euro. Detta kommer att leda till en ökad användning av finansiella instrument i form av lån, kapitaltillskott och garantier i stället för traditionella bidrag. Målet med investeringsplanen är att åtminstone fördubbla användningen av innovativa finansiella instrument inom de europeiska struktur- och investeringsfonderna för perioden Den ökade användningen av innovativa finansiella instrument istället för bidrag bör ge upphov till en starkare finansiell hävstångseffekt på varje mobiliserad euro. Genom att fördubbla antalet innovativa instrument och använda den hävstångseffekt som uppstår skulle minst 20 miljarder euro i form av ytterligare investeringar i realekonomin kunna mobiliseras under perioden

16 Medlemsstaterna och regionerna kan dessutom förstärka EU-fondernas multiplikatoreffekt genom att höja den nationella medfinansieringen utöver de rättsliga minimikraven. Slutligen uppmanas medlemsstaterna att använda de EU-medel som fortfarande finns tillgängliga från programperioden på bästa möjliga sätt och att se till att de används fullt ut till stöd för investeringsplanen. 35. Hur skiljer sig det nya initiativet från initiativet om projektobligationer? Det nya initiativet kommer att vara mer flexibelt och omfatta fler sektorer än pilotfasen av initiativet om projektobligationer. I pilotfasen av initiativet om projektobligationer återspeglas sektorer som omfattas av Fonden för ett sammanlänkat Europa och man utnyttjar ett enda finansiellt verktyg för att tillhandahålla kapacitet till kreditökning för kapitalmarknadsfrågor. Man är på god väg att uppnå de mål som satts upp i pilotfasen av detta initiativ. Det nya initiativet däremot kommer att vara ett mycket flexibelt instrument, som täcker många olika sektorer såsom transport, energi och telekom, men även miljö, utbildning, forskning och energieffektivitet. Det kommer dessutom att använda många olika finansiella instrument, bland annat eget kapital, garantier, oprioriterade skulder och prioriterade skulder. De medel som ska finansiera initiativet kommer också att vara betydligt större än de för projektobligationer. 15

En investeringsplan för Europa

En investeringsplan för Europa En investeringsplan för Europa Den goda triangeln INVESTERINGAR STRUKTUR- REFORMER BUDGETANSVAR 1 En investeringsplan för Europa MOBILISERA FINANSIERING FÖR INVESTERINGAR Kraftigt stöd till strategiska

Läs mer

Bryssel den 26.11.2014 COM(2014) 903 final

Bryssel den 26.11.2014 COM(2014) 903 final EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 26.11.2014 COM(2014) 903 final MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA CENTRALBANKEN, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN, REGIONKOMMITTÉN

Läs mer

Kort om Europeiska investeringsbanken

Kort om Europeiska investeringsbanken Kort om Europeiska investeringsbanken Som EU:s bank erbjuder vi finansiering och expertkunskaper till solida och hållbara investeringsprojekt i och utanför Europa. Banken ägs av EU:s 28 medlemsstater och

Läs mer

BUDGETFÖRFARANDET FÖR

BUDGETFÖRFARANDET FÖR EUROPAPARLAMENTET 1999 Budgetutskottet 2004 BUDGETFÖRFARANDET FÖR 2004 2 juli 2003 ARBETSDOKUMENT om transeuropeiska nät (TEN) Budgetutskottet Föredragande: Jan Mulder och Franz Turchi DT\498696.doc PE

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Budgetutskottet 15.2.2012 2011/0455(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från budgetutskottet till utskottet för rättsliga frågor över förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Budgetutskottet

EUROPAPARLAMENTET. Budgetutskottet EUROPAPARLAMENTET 1999 Budgetutskottet 2004 8 november 2001 PE 306.835/1-18 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-18 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE av Francesco Turchi (PE 306.835) Transeuropeiska nät - årsrapport 1999 enligt artikel

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. COSME Konkurrenskraft i små och medelstora företag

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. COSME Konkurrenskraft i små och medelstora företag SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH COSME Konkurrenskraft i små och medelstora företag 1 Tillväxtverket arbetar för att stärka företagens konkurrenskraft 2 SÄRSKILDA MÅL 3 Entreprenörskap 4

Läs mer

I denna policy ska termer och beteckningar ha följande betydelse.

I denna policy ska termer och beteckningar ha följande betydelse. ERSÄTTNINGSPOLICY I denna policy ska termer och beteckningar ha följande betydelse. Betydande risktagare: En anställd vars arbetsuppgifter har en väsentlig inverkan på Bolagets riskprofil. Dessa personer

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för ekonomi och valutafrågor 2010/2027(INI) 9.6.2010 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30 Ashley Fox (PE441.298v02-00) Den demografiska utmaningen och solidariteten mellan generationerna

Läs mer

SV BILAGA XIII. RAPPORTERING OM LIKVIDITET (DEL 5 av 5: STABIL FINANSIERING)

SV BILAGA XIII. RAPPORTERING OM LIKVIDITET (DEL 5 av 5: STABIL FINANSIERING) BILAGA XIII RAPPORTERING OM LIKVIDITET (DEL 5 av 5: STABIL FINANSIERING) 1. Poster som ger stabil finansiering 1.1. Allmänna kommentarer 1. Detta är en sammanfattande mall som innehåller information om

Läs mer

Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP))

Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP)) P7_TA-PROV(2014)0043 EU:s strategi mot hemlöshet Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP)) Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande

Läs mer

5933/4/15 REV 4 ADD 1 SN/cs 1 DPG

5933/4/15 REV 4 ADD 1 SN/cs 1 DPG Europeiska unionens råd Bryssel den 28 april 2015 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2013/0025 (COD) 5933/4/15 REV 4 ADD 1 RÅDETS MOTIVERING Ärende: EF 26 ECOFIN 70 DROIPEN 14 CRIMORG 16 CODEC 142 PARLNAT

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för industrifrågor, forskning och energi 18.3.2015 2014/2210(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om Familjeföretag i Europa (2014/2210(INI)) Utskottet för industrifrågor,

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION SEK(2001) 716 SLUTLIG/2 BRYSSEL DEN 11.6.2001 ALLMÄNNA BUDGETEN - BUDGETÅRET 2001 AVSNITT III - KOMMISSIONEN DEL B Corrigendum: Annule et remplace le texte précédent.

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för utveckling 15.7.2013 2013/0024(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för utveckling till utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och

Läs mer

1. SYFTE OCH TILLÄMPNINGSOMRÅDE

1. SYFTE OCH TILLÄMPNINGSOMRÅDE EUROPEISKA KOMMISSIONEN Generaldirektoratet för konkurrens SAC Bryssel den DG D(2004) GEMENSKAPENS RAMBESTÄMMELSER FÖR STATLIGT STÖD I FORM AV ERSÄTTNING FÖR OFFENTLIGA TJÄNSTER 1. SYFTE OCH TILLÄMPNINGSOMRÅDE

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Översyn av direktiv 94/19/EG om system för garanti av insättningar KOM(2010) 368

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Översyn av direktiv 94/19/EG om system för garanti av insättningar KOM(2010) 368 SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 12.7.2010 KOM(2010)369 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET Översyn av direktiv 94/19/EG om system för garanti av insättningar

Läs mer

Riktlinjer. Riktlinjer om nyckelbegrepp i direktivet om förvaltare av alternativa investeringsfonder 13.08.2013 ESMA/2013/611

Riktlinjer. Riktlinjer om nyckelbegrepp i direktivet om förvaltare av alternativa investeringsfonder 13.08.2013 ESMA/2013/611 Riktlinjer Riktlinjer om nyckelbegrepp i direktivet om förvaltare av alternativa investeringsfonder 13.08.2013 ESMA/2013/611 Datum: 13.08.2013 ESMA/2013/611 Innehåll I. Tillämpningsområde 3 II. Definitioner

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-14

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-14 EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Budgetutskottet 16.2.2015 2015/2017(BUD) ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-14 Förslag till betänkande Liadh Ní Riada (PE546.865v02-00) Utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT. Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd 11.2.2008

EUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT. Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd 11.2.2008 EUROPAPARLAMENTET 2004 2009 Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd 11.2.2008 ARBETSDOKUMENT om förbättrad konsumentutbildning och höjd medvetenhet när det gäller kredit och finans Utskottet

Läs mer

Väktare av EU:s finanser

Väktare av EU:s finanser SV Väktare av EU:s finanser EUROPEISKA REVISIONSRÄTTEN Granskning av EU-medel i hela världen Europeiska revisionsrätten är en EU institution som grundades 1977 och ligger i Luxemburg. Revisionsrätten har

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2004 Budgetkontrollutskottet 2009 PRELIMINÄR VERSION 2006/2074(DEC) 9.2.2007 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-36

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-36 EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för regional utveckling 13.5.2015 2015/2074(BUD) ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-36 Maria Spyraki (PE554.854v01-00) Mandatet för trepartsmötet om 2016 års budgetförslag (2015/2074(BUD))

Läs mer

SAMMANHÅLLNINGSPOLITIKEN 2014 2020

SAMMANHÅLLNINGSPOLITIKEN 2014 2020 INTEGRERAD HÅLLBAR STADSUTVECKLING SAMMANHÅLLNINGSPOLITIKEN 2014 2020 I december 2013 godkände Europeiska unionens råd formellt de nya reglerna och lagstiftningen som styr nästa runda av EU:s sammanhållningspolitiska

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för rättsliga frågor. till utskottet för ekonomi och valutafrågor

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för rättsliga frågor. till utskottet för ekonomi och valutafrågor EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för rättsliga frågor 2009 2007/2238(INI) 29.5.2008 YTTRANDE från utskottet för rättsliga frågor till utskottet för ekonomi och valutafrågor över hedgefonder och private

Läs mer

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET. Teknisk justering av budgetramen för 2016 för att kompensera för BNI-utvecklingen

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET. Teknisk justering av budgetramen för 2016 för att kompensera för BNI-utvecklingen EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 22.5.2015 COM(2015) 320 final MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET Teknisk justering av budgetramen för 2016 för att kompensera för BNI-utvecklingen

Läs mer

Att använda EU-program som verktyg bakgrund. Halmstad, 22 maj 2014

Att använda EU-program som verktyg bakgrund. Halmstad, 22 maj 2014 Att använda EU-program som verktyg bakgrund Halmstad, 22 maj 2014 Vilka EU-program finns det? EU-program 2014-2020 Internationellt Nationellt Regionalt Kreativa Europa 1,3 miljarder Erasmus+ 14,7 miljarder

Läs mer

Utskottet för regional utveckling

Utskottet för regional utveckling EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för regional utveckling 29.11.2012 2011/0302(COD) YTTRANDE från utskottet för regional utveckling till utskottet för transport och turism över förslaget till Europaparlamentets

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 2013/2061(INI) 5.9.2013 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om handlingsplanen för e-hälsa 2012 2020 Innovativ hälsovård för det 21:a

Läs mer

EUROPEISKA DATATILLSYNSMANNEN

EUROPEISKA DATATILLSYNSMANNEN 3.9.2013 Europeiska unionens officiella tidning C 253/3 EUROPEISKA DATATILLSYNSMANNEN Sammanfattning av Europeiska datatillsynsmannens yttrande om kommissionens meddelande Att frigöra de molnbaserade datortjänsternas

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för regional utveckling 14.10.2009 2009/0072(CNS) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för regional utveckling till utskottet för kultur och utbildning över förslaget

Läs mer

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 30.1.2015

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 30.1.2015 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 30.1.2015 C(2015) 361 final KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 30.1.2015 om ändring av delegerad förordning (EU) nr 241/2014 om komplettering av Europaparlamentets

Läs mer

FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN

FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN Bryssel den 31 mars 2005 (OR. en) AA 12/2/05 REV 2 ANSLUTNINGSFÖRDRAGET: PROTOKOLLET, BILAGA IX UTKAST TILL RÄTTSAKTER OCH

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION SEK(2005) 479 SLUTLIG BRYSSEL DEN 15.04.2005 ALLMÄNNA BUDGETEN - BUDGETÅRET 2005 AVSNITT III - KOMMISSIONEN AVDELNING 01 ANSLAGSÖVERFÖRING NR DEC11/2005 OBLIGATORISKA

Läs mer

Sveriges svar på grönboken om säljfrämjande åtgärder och informationskampanjer för jordbruksprodukter. Sammanfattning av svenska ståndpunkter

Sveriges svar på grönboken om säljfrämjande åtgärder och informationskampanjer för jordbruksprodukter. Sammanfattning av svenska ståndpunkter 30 september 2011 Ministry for Rural Affairs, Sweden Sveriges svar på grönboken om säljfrämjande åtgärder och informationskampanjer för jordbruksprodukter Sammanfattning av svenska ståndpunkter Övergripande

Läs mer

OFFENTLIG VERSION Detta dokument är ett internt kommissionsdokument som bara ställs till förfogande i informationssyfte.

OFFENTLIG VERSION Detta dokument är ett internt kommissionsdokument som bara ställs till förfogande i informationssyfte. EUROPEAN EUROPEISKA COMMISSION KOMMISSIONEN Bryssel den 26.11.2013 C (2013) 3866 final OFFENTLIG VERSION Detta dokument är ett internt kommissionsdokument som bara ställs till förfogande i informationssyfte.

Läs mer

Frågor & svar om lagen om det nya regelverket för förvaltare av alternativa investeringsfonder (LAIF)

Frågor & svar om lagen om det nya regelverket för förvaltare av alternativa investeringsfonder (LAIF) PROMEMORIA Datum 2013-06-27 uppdaterad 2014-01-08 och 2014-06-02 Frågor & svar om lagen om det nya regelverket för förvaltare av alternativa investeringsfonder (LAIF) Finansinspektionen Box 7821 SE-103

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 30.9.2013 2013/0110(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet

Läs mer

Kommissionens tillkännagivande. av den 16.12.2014. Kommissionens vägledande not om tillämpningen av vissa bestämmelser i förordning (EU) nr 833/2014

Kommissionens tillkännagivande. av den 16.12.2014. Kommissionens vägledande not om tillämpningen av vissa bestämmelser i förordning (EU) nr 833/2014 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Strasbourg den 16.12.2014 C(2014) 9950 final Kommissionens tillkännagivande av den 16.12.2014 Kommissionens vägledande not om tillämpningen av vissa bestämmelser i förordning (EU)

Läs mer

VÄGLEDNING FÖR SAMORDNINGSKOMMITTÉN FÖR FONDERNA

VÄGLEDNING FÖR SAMORDNINGSKOMMITTÉN FÖR FONDERNA EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR Regional- och stadspolitik VÄGLEDNING FÖR SAMORDNINGSKOMMITTÉN FÖR FONDERNA OM BEHANDLING AV RETROAKTIVT EU-STÖD UNDER PERIODEN 2007 2013 ANSVARSFRISKRIVNING:

Läs mer

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 10 december 2010 (13.12) (OR. en) 17769/10 DEVGEN 399 COHAFA 111 ACP 327 RELEX 1100 FIN 730

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 10 december 2010 (13.12) (OR. en) 17769/10 DEVGEN 399 COHAFA 111 ACP 327 RELEX 1100 FIN 730 EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 10 december 2010 (13.12) (OR. en) 17769/10 DEVGEN 399 COHAFA 111 ACP 327 RELEX 1100 FIN 730 NOT från: Generalsekretariatet till: Delegationerna Föreg. dok. nr: 17477/10

Läs mer

Kommissionen främjar europeiska riskkapitalmarknader

Kommissionen främjar europeiska riskkapitalmarknader IP/98/305 Bryssel den 31 mars 1998 Kommissionen främjar europeiska riskkapitalmarknader Europeiska kommissionen har nu inlett ett omfattande initiativ för att främja utvecklingen av en stor alleuropeisk

Läs mer

EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt

EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt Politiskt instrument för att finansiera långsiktiga prioriteringar

Läs mer

Arbetstagargruppens bidrag

Arbetstagargruppens bidrag SV Arbetstagargruppens bidrag De fackliga organisationernas och arbetsmarknadsparternas roll vid programplanering och uppföljning av politiska åtgärder för ekonomisk och social sammanhållning i anslutning

Läs mer

SV 1 SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN BRYSSEL DEN 05/11/2010 ALLMÄNNA BUDGETEN - BUDGETÅRET 2010 AVSNITT III - KOMMISSIONEN AVDELNINGARNA 01, 29

SV 1 SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN BRYSSEL DEN 05/11/2010 ALLMÄNNA BUDGETEN - BUDGETÅRET 2010 AVSNITT III - KOMMISSIONEN AVDELNINGARNA 01, 29 EUROPEISKA KOMMISSIONEN BRYSSEL DEN 05/11/2010 ALLMÄNNA BUDGETEN - BUDGETÅRET 2010 AVSNITT III - KOMMISSIONEN AVDELNINGARNA 01, 29 ANSLAGSÖVERFÖRING NR DEC 55/2010 euro MEDLEN ÖVERFÖRS FRÅN KAPITEL - 2902

Läs mer

HORISONT 2020. EU:s nya ramprogram för forskning och innovation 2014-2020

HORISONT 2020. EU:s nya ramprogram för forskning och innovation 2014-2020 HORISONT 2020 EU:s nya ramprogram för forskning och innovation 2014-2020 Den fleråriga budgetramen 2014 2020: Europeiska rådets slutsatser av den 8 februari 2013 Främsta utmaningen: att stabilisera det

Läs mer

Kommittédirektiv. Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet. Dir. 2013:59. Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013

Kommittédirektiv. Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet. Dir. 2013:59. Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013 Kommittédirektiv Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet Dir. 2013:59 Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag till

Läs mer

SAMMANHÅLLNINGSPOLITIKEN 2014-2020

SAMMANHÅLLNINGSPOLITIKEN 2014-2020 FINANSIELLA INSTRUMENT I SAMMANHÅLLNINGSPOLITIKEN 2014-2020 SAMMANHÅLLNINGSPOLITIKEN 2014-2020 Europeiska kommissionen antog lagstiftningsförslag för sammanhållningspolitiken 2014-2020 i oktober 2011 Det

Läs mer

Fri flytträtt - Min syn (Gustaf Rentzhog)

Fri flytträtt - Min syn (Gustaf Rentzhog) Fri flytträtt - Min syn (Gustaf Rentzhog) 1 Fördelar med att införa en fri flytträtt 93% av svenskarna vill ha det Tvingar försäkringsbolagen att skapa en rättvis prissättning mellan kundgrupperna Skärper

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 12-31

ÄNDRINGSFÖRSLAG 12-31 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för regional utveckling 29.10.2009 2009/0072(CNS) ÄNDRINGSFÖRSLAG 12-31 Förslag till yttrande Karima Delli (PE430.326v01-00) över förslaget till rådets beslut om Europeiska

Läs mer

Oberoende årlig tillväxtöversikt för 2013 ECLM-IMK-OFCE

Oberoende årlig tillväxtöversikt för 2013 ECLM-IMK-OFCE Oberoende årlig tillväxtöversikt för 2013 ECLM-IMK-OFCE Sammanfattning Fyra år efter den stora recessionens början befinner sig euroområdet fortfarande i kris. BNP och BNP per capita ligger under nivån

Läs mer

Möjligheter till finansiering inom EU:s fonder och program

Möjligheter till finansiering inom EU:s fonder och program Möjligheter till finansiering inom EU:s fonder och program Strukturstöd ESF EU-stöd Regional konkurrenskraft och sysselsättning ERUF Sektorsprogram Konvergens A. Gränsöverskridande Central Baltic Norge-Sverige

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 20.5.2014 COM(2014) 284 final RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN om styrningen

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2008:7 1 (5) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2007:35 av Vivianne Gunnarsson m fl (mp) om att införa en investeringsfond utifrån de årliga avskrivningarna Föredragande landstingsråd:

Läs mer

Riktlinjer för försäkringsföretags hantering av klagomål

Riktlinjer för försäkringsföretags hantering av klagomål EIOPA-BoS-12/069 SV Riktlinjer för försäkringsföretags hantering av klagomål 1/7 1. Riktlinjer Inledning 1. Dessa riktlinjer utfärdas i enlighet med artikel 16 i förordningen om Eiopa 1 (Europeiska försäkrings-

Läs mer

Finansinspektionen och makrotillsynen

Finansinspektionen och makrotillsynen ANFÖRANDE Datum: 2015-03-18 Talare: Martin Andersson Möte: Affärsvärldens Bank och Finans Outlook Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. Sammanfattning av konsekvensbedömningen. Följedokument till

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. Sammanfattning av konsekvensbedömningen. Följedokument till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 11.9.2013 SWD(2013) 332 final C7-0267/13 ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR Sammanfattning av konsekvensbedömningen Följedokument till Förslag till Europaparlamentets

Läs mer

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 17.12.2014

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 17.12.2014 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 17.12.2014 C(2014) 9656 final KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 17.12.2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/109/EG

Läs mer

Aktuella utmaningar i EU-samarbetet och kommissionens prioriteringar. Johan Wullt Chef för media och kommunikation EU-kommissionen i Sverige

Aktuella utmaningar i EU-samarbetet och kommissionens prioriteringar. Johan Wullt Chef för media och kommunikation EU-kommissionen i Sverige Aktuella utmaningar i EU-samarbetet och kommissionens prioriteringar Johan Wullt Chef för media och kommunikation EU-kommissionen i Sverige EU:s främsta utmaningar 1. Ekonomiska situationen 2. Konflikter

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för sysselsättning och sociala frågor. Förslag till beslut (KOM(2003) 276 C5-0321/2003 2003/0116(CNS))

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för sysselsättning och sociala frågor. Förslag till beslut (KOM(2003) 276 C5-0321/2003 2003/0116(CNS)) EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för sysselsättning och sociala frågor 16 oktober 2003 PE 324.325/20-35 ÄNDRINGSFÖRSLAG 20-35 Förslag till yttrande (PE 324.325) Jean Lambert Upprättande av ett handlingsprogram

Läs mer

Ökad utlåning till ekonomin: genomförandet av EIB:s kapitalökning och kommissionens och EIB:s gemensamma initiativ

Ökad utlåning till ekonomin: genomförandet av EIB:s kapitalökning och kommissionens och EIB:s gemensamma initiativ Ökad utlåning till ekonomin: genomförandet av EIB:s kapitalökning och kommissionens och EIB:s gemensamma initiativ Kommissionens och EIB:s gemensamma rapport till Europeiska rådet den 27 28 juni 2013 Att

Läs mer

EIOPA(BoS(13/164 SV. Riktlinjer för försäkringsförmedlares hantering av klagomål

EIOPA(BoS(13/164 SV. Riktlinjer för försäkringsförmedlares hantering av klagomål EIOPA(BoS(13/164 SV Riktlinjer för försäkringsförmedlares hantering av klagomål EIOPA WesthafenTower Westhafenplatz 1 60327 Frankfurt Germany Phone: +49 69 951119(20 Fax: +49 69 951119(19 info@eiopa.europa.eu

Läs mer

SAMMANHÅLLNINGSPOLITIKEN 2014-2020

SAMMANHÅLLNINGSPOLITIKEN 2014-2020 GEMENSKAPSLEDD LOKAL UTVECKLING SAMMANHÅLLNINGSPOLITIKEN 2014-2020 I december 2013 godkände Europeiska unionens råd formellt de nya reglerna och lagstiftningen som styr nästa runda av EU:s sammanhållningspolitiska

Läs mer

Finanskrisen och den svenska krishanteringen under hösten 2008 och vintern 2009

Finanskrisen och den svenska krishanteringen under hösten 2008 och vintern 2009 Rapport till Finanspolitiska rådet 2009/1 Finanskrisen och den svenska krishanteringen under hösten 2008 och vintern 2009 Clas Bergström Handelshögskolan i Stockholm Finanskrisen och Sverige Likviditetsaspekt:

Läs mer

TAL AV EIB:S PRESIDENT PHILIPPE MAYSTADT VID ÅRSMÖTET I BANKENS RÅD LUXEMBURG DEN 3 JUNI 2003

TAL AV EIB:S PRESIDENT PHILIPPE MAYSTADT VID ÅRSMÖTET I BANKENS RÅD LUXEMBURG DEN 3 JUNI 2003 PROVISORISK TEXT. DEN SLUTLIGA TEXTEN FÖR TALET SOM HÖLLS UNDER ÅRSMÖTET FINNS I PROTOKOLLET. TAL AV EIB:S PRESIDENT PHILIPPE MAYSTADT VID ÅRSMÖTET I BANKENS RÅD LUXEMBURG DEN 3 JUNI 2003 Välkomna till

Läs mer

Regel rådet 2013-11-13 N 2008:05/2013/385

Regel rådet 2013-11-13 N 2008:05/2013/385 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm över EU-kommissionens konsekvensanalys avseende förslag [COM (2013) 627 final] om åtgärder för att fullborda den europeiska inre marknaden för elektronisk kommunikation

Läs mer

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 3 2013

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 3 2013 UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 3 2013 Stabila företagsräntor och marginaler under kvartalet. Nya kapitalkrav kräver inte högre marginaler. Små och medelstora företag gynnas av nya Basel 3- regler.

Läs mer

) UVODJHW WLOO GLUHNWLY RP WMlQVWHSHQVLRQHU ± QnJUD YDQOLJDIUnJRU (se också IP/00/1141)

) UVODJHW WLOO GLUHNWLY RP WMlQVWHSHQVLRQHU ± QnJUD YDQOLJDIUnJRU (se också IP/00/1141) 0(02 Bryssel den 11 oktober 2000 ) UVODJHW WLOO GLUHNWLY RP WMlQVWHSHQVLRQHU ± QnJUD YDQOLJDIUnJRU (se också IP/00/1141) 3nYHUNDUGHWKlUGLUHNWLYI UVODJHWPHGOHPVVWDWHUQDVVlWWDWWRUJDQLVHUD VLQDHJQDSHQVLRQVV\VWHP"

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. C-BIC Fas 3 och framtiden?

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. C-BIC Fas 3 och framtiden? C-BIC Fas 3 och framtiden? 1 Tillväxtverket Ny programperiod 2014-2020 8 regionala strukturfondsprogram 1 nationellt regionalfondsprogram 945 milj euro 2 Förslag till Regionalt strukturfondsprogram för

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Budgetkontrollutskottet

EUROPAPARLAMENTET. Budgetkontrollutskottet EUROPAPARLAMENTET 2004 Budgetkontrollutskottet 2009 8.4.2008 ARBETSDOKUMENT 1 nr 2 om budgetöversynen Godtagbar risk för fel Budgetkontrollutskottet Föredragande: Herbert Bösch 1 Ett arbetsdokument är

Läs mer

BILAGA. till. KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr.../... av den XXX

BILAGA. till. KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr.../... av den XXX EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 25.7.2014 C(2014) 5136 final ANNEX 1 BILAGA till KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr.../... av den XXX om komplettering av förordning (EU) nr 514/2014 med avseende

Läs mer

Ert dnr UF/2010/69908/FIM Remiss avseende Europeiska kommissionens förslag till en inre marknadsakt

Ert dnr UF/2010/69908/FIM Remiss avseende Europeiska kommissionens förslag till en inre marknadsakt 1(5) Datum Diarienummer 2011-01-25 013-2010-4840 Dokumenttyp REMISSVAR Enheten för främjande och EU:s inre marknad Utrikesdepartementet Fredsgatan 6 103 39 STOCKHOLM Ert dnr UF/2010/69908/FIM Remiss avseende

Läs mer

TAL AV EIB:S PRESIDENT PHILIPPE MAYSTADT VID ÅRSMÖTET I BANKENS RÅD Luxemburg den 4 juni 2002

TAL AV EIB:S PRESIDENT PHILIPPE MAYSTADT VID ÅRSMÖTET I BANKENS RÅD Luxemburg den 4 juni 2002 TAL AV EIB:S PRESIDENT PHILIPPE MAYSTADT VID ÅRSMÖTET I BANKENS RÅD Luxemburg den 4 juni 2002 Mina damer och herrar! Jag hälsar er välkomna till detta årsmöte i Europeiska investeringsbankens råd. Jag

Läs mer

EG:s regler om statligt stöd

EG:s regler om statligt stöd EG:s regler om statligt stöd 1 Definition av statligt stöd Principerna 1 för statligt stöd till företag definieras i artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget. Fastän statliga stöd i princip är förbjudna kan

Läs mer

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 16.8.2012 COM(2012) 456 final 2012/0221 (APP) C7-0081/2013 Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om ändring av förordning (EEG, Euratom) nr 354/83 i fråga om deponering av

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-22. Utskottet för industrifrågor, forskning och energi 2007/2206(INI) 4.3.2008

EUROPAPARLAMENTET ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-22. Utskottet för industrifrågor, forskning och energi 2007/2206(INI) 4.3.2008 EUROPAPARLAMENTET 2004 2009 Utskottet för industrifrågor, forskning och energi 2007/2206(INI) 4.3.2008 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-22 Den Dover (PE400.662v02-00) Kvinnor och vetenskap (2007/2206(INI)) AM\712026.doc

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden FÖRSLAG TILL YTTRANDE

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden PRELIMINÄRT FÖRSLAG 2000/0328(COD) 3 april 2001 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för rättsliga frågor och den inre

Läs mer

EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER. Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker

EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER. Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker Februari 2013 SVARSGUIDE EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker EU-kommissionen har öppnat en en konsultation om företagshemligheter. Konsultationen

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 30.11.2001 KOM(2001) 735 slutlig MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET Uppföljningsrapport till resolutionen om ansvarsfrihet för

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för ekonomi och valutafrågor 2012/2040(INI) 4.6.2012 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om Mot en integrerad europeisk marknad för kort-, internet- och mobilbetalningar (2012/2040(INI))

Läs mer

Det aktuella läget i ekonomin och på finansmarknaderna

Det aktuella läget i ekonomin och på finansmarknaderna Det aktuella läget i ekonomin och på finansmarknaderna Erkki Liikanen Mariehamn 24.1.2008 SUOMEN PANKKI FINLANDS BANK BANK OF FINLAND 1 Finlands ekonomiska utveckling Mn EUR Mn EUR 45 000 Real BNP Arbetslöshet

Läs mer

Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering

Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering ENKÄT 2011 Riksbankens kartläggning av företagens lånebaserade finansiering Flera journalister och finansanalytiker har på senare år hävdat

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om utlåning och garantier; SFS 2011:211 Utkom från trycket den 22 mars 2011 utfärdad den 10 mars 2011. Regeringen föreskriver följande. Förordningens tillämpningsområde

Läs mer

Riktlinjer för avgränsning av försäkringsavtal

Riktlinjer för avgränsning av försäkringsavtal EIOPA-BoS-14/165 SV Riktlinjer för avgränsning av försäkringsavtal EIOPA Westhafen Tower, Westhafenplatz 1-60327 Frankfurt Germany - Tel. + 49 69-951119-20; Fax. + 49 69-951119-19; email: info@eiopa.europa.eu

Läs mer

BILAGA II. Information om statligt stöd som undantas enligt denna förordning DEL I

BILAGA II. Information om statligt stöd som undantas enligt denna förordning DEL I BILAGA II Information om statligt stöd som undantas enligt denna förordning DEL I ska tillhandahållas genom kommissionens fastställda IT-applikation enligt vad som föreskrivs i artikel 11 Stödreferens

Läs mer

Riktlinjer för hantering av intressekonflikter för Rhenman & Partners Asset Management AB

Riktlinjer för hantering av intressekonflikter för Rhenman & Partners Asset Management AB Riktlinjer för hantering av intressekonflikter för Rhenman & Partners Asset Management AB Denna policy är fastställd av styrelsen för Rhenman & Partners Asset Management AB (Rhenman & Partners) den 29

Läs mer

t.ex. strategiska och legala risker. 1 Det finns även en del exempel på risker som inte ryms under någon av ovanstående rubriker, såsom

t.ex. strategiska och legala risker. 1 Det finns även en del exempel på risker som inte ryms under någon av ovanstående rubriker, såsom Riskhanteringen i Nordals Härads Sparbank Nordals Härads Sparbank arbetar kontinuerligt med risker för att förebygga problem i banken. Det är bankens styrelse som har det yttersta ansvaret för denna hantering.

Läs mer

KOMMISSIONENS REKOMMENDATION. av den 12.3.2014. om en ny strategi för att hantera konkurs och insolvens. (Text av betydelse för EES)

KOMMISSIONENS REKOMMENDATION. av den 12.3.2014. om en ny strategi för att hantera konkurs och insolvens. (Text av betydelse för EES) EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 12.3.2014 C(2014) 1500 final KOMMISSIONENS REKOMMENDATION av den 12.3.2014 om en ny strategi för att hantera konkurs och insolvens (Text av betydelse för EES) {SWD(2014)

Läs mer

Hur sköter svenska myndigheter förvaltningen av EU-medel?

Hur sköter svenska myndigheter förvaltningen av EU-medel? Hur sköter svenska myndigheter förvaltningen av EU-medel? ESV:s seminarium 6 mars 2015 Hur väl förvaltar Sverige EU-medel? Ulrika Bergelv, Avdelningschef EU-revision ESV ESV:s seminarium 6 mars 2015 3

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för sysselsättning och sociala frågor 29.10.2010 2010/2239(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om grönboken Med sikte på tillräckliga, långsiktigt bärkraftiga och trygga

Läs mer

Medfinansieras av Europeiska kommissionen

Medfinansieras av Europeiska kommissionen Medfinansieras av Europeiska kommissionen Varför en Europeisk Union? Visioner och tankar om ett enat Europa fanns redan på 1800talet men först efter de två världskrigen startade ett sådant Europeiskt samarbete.

Läs mer

EU-översättning i ett nötskal. Tina Young Generaldirektoratet för översättning, EUkommissionen

EU-översättning i ett nötskal. Tina Young Generaldirektoratet för översättning, EUkommissionen EU-översättning i ett nötskal Tina Young Generaldirektoratet för översättning, EUkommissionen SFÖ Gävle 4.5.2012 Innehåll Kort om språk och översättning i EU Översättning vid EU-kommissionen Kommissionens

Läs mer

SVENSKA FONDHANDLARE FÖRENINGEN AKTUELLT I OMVÄRLDEN 2/2012 BLANKNING OCH VISSA ASPEKTER AV KREDITSWAPPAR

SVENSKA FONDHANDLARE FÖRENINGEN AKTUELLT I OMVÄRLDEN 2/2012 BLANKNING OCH VISSA ASPEKTER AV KREDITSWAPPAR SVENSKA FONDHANDLARE FÖRENINGEN AKTUELLT I OMVÄRLDEN 2/2012 7 FEBRUARI 2012 Ansvarig utgivare: Kerstin Hermansson Innehåll BLANKNING OCH VISSA ASPEKTER AV KREDITSWAPPAR s.1 ESMA, KONSULTATION BÖRSHANDLADE

Läs mer

Granskning av grönbok om en integrerad paketmarknad

Granskning av grönbok om en integrerad paketmarknad Trafikutskottets utlåtande 2012/13:TU8 Granskning av grönbok om en integrerad paketmarknad Sammanfattning Utskottet behandlar i detta utlåtande Europeiska kommissionens grönbok En integrerad marknad för

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för ekonomi och valutafrågor ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-10

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för ekonomi och valutafrågor ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-10 EUROPAPARLAMENTET 2004 2009 Utskottet för ekonomi och valutafrågor 2007/2290(INI) 1.7.2008 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-10 Ieke van den Burg (PE404.676v01-00) Framtiden för socialförsäkringssystemen och pensionerna:

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT SV SV SV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 19.2.2009 KOM(2009) 72 slutlig Förslag till RÅDETS BESLUT om den ståndpunkt som Europeiska gemenskapen ska inta i AVS EG-ministerrådet beträffande

Läs mer

RÄTTSLIGA FRÅGOR EUROPA EU:S PROGRAM FÖR RÄTTSLIGA FRÅGOR 2014-2020 I HELA. Rättsliga frågor

RÄTTSLIGA FRÅGOR EUROPA EU:S PROGRAM FÖR RÄTTSLIGA FRÅGOR 2014-2020 I HELA. Rättsliga frågor RÄTTSLIGA I HELA EUROPA EU:S PROGRAM FÖR RÄTTSLIGA 2014-2020 Rättsliga frågor EU-STÖD TILL ETT EUROPEISKT OMRÅDE FÖR RÄTTSLIGA Samarbete kring civil- och straffrättsliga frågor är nödvändigt för att kunna

Läs mer

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 7.11.2013 COM(2013) 770 final 2013/0378 (NLE) Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om anpassning med verkan från och med den 1 juli 2013 av storleken på avgiften till pensionssystemet

Läs mer