Investeringsplanen. Frågor och svar

Transkript

1 Investeringsplanen Frågor och svar

2 Innehåll 1. Vad är nytt och annorlunda med den här strategin för investeringar? Varför behövs en ny europeisk fond för strategiska investeringar (Efsi)? Hur kommer fonden att fungera i praktiken? Hur skiljer sig detta från det som EIB redan gör? Vilket är mervärdet jämfört med de aktuella åtgärderna? Det finns tillräckligt med pengar i systemet. Varför kan den privata sektorn då inte finansiera de här projekten själv? Problemet är alltså inte brist på pengar utan brist på riskhanteringsförmåga för att finansiera projekt? Europa behöver dock mycket mer: det här är bara en droppe i havet Hur påverkar initiativet jobben och tillväxten? Människor och företag kan inte vänta: När kommer vi att se resultat? Vem ska genomföra planen? Problemet är alltför mycket byråkrati och administrativ börda. Vad tänker kommissionen göra åt detta? Varför föreslår man inte en ny kapitalökning för EIB istället? Varifrån kommer pengarna egentligen? Hur stor är andelen offentliga medel jämfört med de privata och varför? Hur ska fonden finansieras? Hur är EU-garantin uppbyggd? Vad innebär multiplikatoreffekten? Hur fick man fram en multiplikatoreffekt på 1:15? Sätts skattebetalarnas pengar på spel? Vad händer om garantin från EU-budgeten måste tas i anspråk? Vad kommer fonden att göra exakt? Vilka projekt kommer den att finansiera? Ska valda projekt granskas mot konkurrenslagstiftningen? Vad kommer att göras för små och medelstora företag? Hur kan medlemsstaterna delta? Är det intressant för dem? Hur kan privata investerare delta? Är det intressant för dem? Vad kommer pengarna att användas till? Vem beslutar om projekten? Hur kan man vara säker på att pengarna läggs på hållbara projekt (och inte på vita elefanter )? Vem ska se till att fonden sköts ordentligt och att offentliga medel används väl? Vad kommer Europaparlamentet att ha för roll?

3 28. Vad kommer revisionsrätten att ha för roll? Hur ska det tekniska biståndet stärkas för att förbättra förberedelserna för projektet och utbytet av erfarenheter? Och vad gör jag om jag har ett lovande projekt på gång och vill ansöka om finansiering? Vilka lagförändringar är nödvändiga? När genomförs de? Riskerar inte EIB att förlora sitt kreditbetyg AAA till följd av planen? Vad är skillnaden jämfört med Fonden för ett sammanlänkat Europa och Margueritefonden, som också finansierar infrastrukturprojekt? Varför föreslår man inte nya egna EU-medel för att finansiera investeringsplanen? Hur kommer de europeiska struktur- och investeringsfonderna att bidra till investeringsplanen? Hur skiljer sig det nya initiativet från initiativet om projektobligationer?

4 FRÅGOR OCH SVAR 1. Vad är nytt och annorlunda med den här strategin för investeringar? Den investeringsplan som har lagts fram av kommissionen syftar till att stimulera investeringsklimatet i Europa genom att på ett konsekvent sätt ta itu med de största hindren för investeringar. Den nya strategin består av tre delmål: a) Nya finansiella verktyg (i synnerhet nya Europeiska fonden för strategiska investeringar) i samarbete med Europeiska investeringsbanken för att åtgärda den nuvarande bristen på riskkapital i Europa. b) En förteckning över projekt på EU-nivå och ökat stöd till projektutveckling genom mer användarvänligt tekniskt bistånd både för aktörer från den offentliga sektorn och för privata investerare. c) Ett stabilare och mer förutsägbart regelverk som gynnar företagande på europeisk, nationell och regional nivå, med fokus på att fullborda den inre marknaden för energi, transport och digitala tjänster samt kapitalmarknaderna Investeringsplanen är ett paradigmskifte vad gäller användningen av offentliga medel för strategiska investeringar i Europa. Det finns ett behov av investeringar för att främja tillväxt och sysselsättning även på internationell nivå, såsom framgår av G20:s kommuniké och Brisbane-handlingsplanen som offentliggjordes den 16 november Varför behövs en ny europeisk fond för strategiska investeringar (Efsi)? En viktig del av den investeringsplan som kommissionen lagt fram är inrättandet en ny europeisk fond för strategiska investeringar (Efsi). Denna särskilda fond kommer att förvaltas och drivas av Europeiska investeringsbanken (EIB), och samfinansieras av EIB och Europeiska kommissionen. Genom fonden kommer man att finansiera strategiska infrastrukturprojekt i hela EU, t.ex. vad gäller bredband, energi och transport, utbildning, forskning och innovation samt förnybar energi och energieffektivitet. En del av den nya finansieringen kommer att avsättas för stöd till investeringar av små och medelstora företag och medelstora börsföretag 1 genom Europeiska investeringsfonden (EIF), ett organ inom EIB-gruppen som ägnar sig åt denna typ av finansiering. Syftet med Efsi är att man ska kunna fånga upp mer riskfyllda projekt och bedriva verksamhet som är av större strategiskt intresse och därför har mer komplex struktur. Den går längre än befintliga EU-program och EIB:s och andra finansinstituts mer traditionella verksamhet. 1 Små och medelstora företag definieras som företag med färre än 250 anställda medan medelstora börsföretag har ungefär anställda. 3

5 Den nya fonden kommer att ta mer strategiska investeringsbeslut och bör vara attraktiv för privata investerare, eftersom den kommer att stå för de mer komplexa och riskfyllda delarna av transaktionen. 3. Hur kommer fonden att fungera i praktiken? Fonden kommer att ge partiellt riskskydd (förstaförlustskydd) åt EIB-gruppen (EIB och EIF). Detta skydd kommer att göra det möjligt för EIB att erbjuda produkter som kan ta upp större risker än de traditionella produkterna. Det kommer då att bli lättare att investera i projekt som har ett högt mervärde men som innebär större risker, vilka för närvarande har svårt att hitta finansiering. En del av fondens riskhanteringsförmåga kan även utnyttjas tillsammans med de nationella utvecklingsbankerna. 4. Hur skiljer sig detta från det som EIB redan gör? EIB är världens största multilaterala långivare och låntagare. Under 2013 uppgick bankens låneverksamhet till mer än 75 miljarder euro. Samma år genomfördes en kapitalökning i syfte att generera ytterligare 180 miljarder euro i investeringar under en period på tre år ( ). Detta viktiga arbete av EIB kommer att fortsätta. Syftet med den nya fonden är att komplettera de aktuella åtgärderna genom att lägga fokus enbart på strategiska investeringar. Dessa är nödvändiga för att Europa ska återgå till tillväxt, men de har en annorlunda riskprofil än de projekt som för närvarande finansieras av EIB. Garantin från EU:s budget ska se till att investeringar i sådana projekt genererar intressant avkastning så att de lättare drar till sig ett stort antal investerare från den privata sektorn. 5. Vilket är mervärdet jämfört med de aktuella åtgärderna? EU:s budget kommer att bidra med 16 miljarder euro i finansiering medan EIB kommer att bidra med ytterligare 5 miljarder euro i riskhanteringsförmåga. Tillsammans kan detta fungera som katalysator för minst 315 miljarder euro i ytterligare investeringsfinansiering. Detta är dock bara en början. Ett centralt inslag i den nya strategin är att medlemsstaterna och de nationella utvecklingsbankerna också kommer att kunna bidra, antingen på fondnivå eller genom samfinansiering av olika projekt. Efsi Riskhanteringsförmåga Multiplikator Investering i (genomsnitt) realekonomin Långfristiga investeringar 16 miljarder 240 miljarder Små och medelstora företag och medelstora börsföretag Totalt 5 miljarder miljarder 21 miljarder 315 miljarder 4

6 6. Det finns tillräckligt med pengar i systemet. Varför kan den privata sektorn då inte finansiera de här projekten själv? Tack vare den förbättrade ekonomiska och finansiella situationen på marknaden samt insatser i fråga om den monetära politiken från Europeiska centralbanken (ECB), finns det till skillnad från för några år sedan mer likviditet tillgänglig både i finansiella institut och i företagssektorn. Dessutom är det privata sparandet högt i många medlemsstater. Problemet är att dessa medel inte kommer den reala ekonomin tillgodo så effektivt och snabbt som de borde. Det beror på att den ekonomiska och politiska utvecklingen är osäker och skuldnivåerna i vissa delar av EU:s ekonomi fortfarande är höga, vilket inverkar på kreditrisken. Detta bekräftas även av ny ekonomisk statistik som visar att investeringarna inom EU, till skillnad från USA, har fortsatt att minska sedan krisen (en nedgång på för närvarande 15 % jämfört med 2007), och att ekonomin inte har återhämtat sig som förväntat. I ekonomiska termer kallas detta för marknadsmisslyckande, vilket innebär att marknadskrafterna inte på egen hand kan erbjuda en lösning på kort sikt. Här har de offentliga myndigheterna en viktig roll att spela. Investeringsplanen tillhandahåller en heltäckande strategi för att denna klyfta ska kunna överbryggas genom att främja de privata investeringarna vid sidan av offentlig finansiering. 7. Problemet är alltså inte brist på pengar utan brist på riskhanteringsförmåga för att finansiera projekt? Situationen ser inte likadan ut i alla medlemsstater, men det går att urskilja vissa tydliga mönster överallt i fråga om ännu ej tillgodosedda investeringsbehov: Våra hushåll och företag behöver dra nytta av den senaste tekniken och bli energisnålare. Våra utbildnings- och innovationssystem är inte lika välutrustade och finansierade som vissa av våra viktigaste konkurrenters. Våra sociala trygghetssystem behöver moderniseras kraftigt för att möta utmaningarna med vår snabbt åldrande befolkning. Vår energisektor behöver uppgradera sina nät med den senaste tekniken, få med förnybar energi och diversifiera försörjningen. Vår transportsektor måste modernisera sin infrastruktur, minska trängseln och förbättra handelsförbindelserna. Vår miljö behöver bättre avfalls-, återvinnings och vattenanläggningar. Vi behöver dessutom utbrett, snabbare bredband och smartare datacentra i hela EU. Att dessa sektorer har identifierats som prioriterade områden innebär inte att det i detta skede nödvändigtvis finns tillräckligt många projekt som är mogna nog för att finansieras. Man har dock redan kunnat urskilja flera projekt i olika utvecklingsstadier. Enligt en rapport från den gemensamma arbetsgruppen mellan Europeiska kommissionen och EIB som förväntas offentliggöras inom kort finns det mogna projekt, men dessa är så komplexa att de privata investerarna ofta inte medvetna om de potentiella fördelarna, ställer sig tveksamma till risken och är därför ovilliga att investera. 5

7 8. Europa behöver dock mycket mer: det här är bara en droppe i havet Det vore naivt att tro att det finns en enda, enkel lösning på Europas investeringsproblem. Den investeringsplan som kommissionen lagt fram är en del av en övergripande strategi för att främja tillväxten och sysselsättningen i Europa genom en kombination av strukturreformer, budgetansvar och stimulering av investeringsklimatet. Alla länder måste bidra med sin beskärda del. EU kan inte klara allt på egen hand. Investeringsplanen kommer att ge viktig ny stimulans. Det ytterligare tillskottet av investeringsmedel på 315 miljarder euro motsvarar 2 % av EU:s BNP under tre år. Det innebär att investeringskapaciteten i EU:s budget i princip fördubblas. En central aspekt av planen är att se till att pengarna används på ett effektivt sätt och kanaliseras till ekonomins verkliga behov så att vi snabbt kan se resultat. Detta är dock endast en del av planen. I detta skede motsvarar tillskottet på 315 miljarder euro det som EU kan uppnå med europeiska medel genom att bättre utnyttja sin budget. Kommissionen och EIB uppmanar medlemsstaterna och privata investerare att delta i initiativet, något som kommer att ge det ännu större genomslag. Ytterligare en viktig del av planen är att undanröja befintliga hinder för investeringar på den inre marknaden finansiella och icke-finansiella. Detta i sig kan generera betydligt högre belopp än 315 miljarder euro i form av ökad produktion och högre BNP i EU, även om det kan ta längre tid för dessa åtgärder att få full effekt. Slutligen kompletterar planen befintliga åtgärder och instrument som håller på att genomföras, t.ex. de europeiska struktur- och investeringsfonderna (ca 600 miljarder euro under perioden , inklusive samfinansiering), både på nationell och på regional nivå. 9. Hur påverkar initiativet jobben och tillväxten? Enligt Europeiska kommissionens uppskattningar har investeringsplanen potential att öka EU:s BNP med miljarder euro och skapa 1 1,3 miljoner nya arbeten under de kommande tre åren. 10. Människor och företag kan inte vänta: När kommer vi att se resultat? Vem ska genomföra planen? Europeiska kommissionen och EIB har huvudansvaret för att komplettera finansieringskällor och hitta rätt projekt för att främja sysselsättning och tillväxt. Men vi kan inte göra det på egen hand. Det är därför vi uppmanar medlemsstaterna i Europeiska rådet att godkänna planen. De tre EU-institutionerna (Europaparlamentet, rådet och kommissionen) kommer att arbeta tillsammans för att vidta nödvändiga rättsliga åtgärder så snabbt som möjligt. Det politiska stödet från Europaparlamentet är av yttersta vikt. Om det finns ett brett stöd bland alla viktiga aktörer kommer vi att se snabba resultat. Inrättandet av den nya Europeiska fonden för strategiska investeringar kommer att kräva vissa rättsliga och administrativa åtgärder. Med starkt stöd från alla berörda aktörer bör fonden vara inrättad och klar att användas senast i mitten av Under tiden kommer EIB att förfinansiera fondens verksamhet. Detta kommer att ge initiativet en rivstart. 6

8 Befintliga EU-instrument är dessutom redan tillgängliga och utnyttjas. På EU-nivå omfattar detta Fonden för ett sammanlänkat Europa, Horisont 2020 och Cosmeprogrammet. På nationell nivå är finansiering tillgänglig inom ramen för de europeiska struktur- och investeringsfonderna (mer än 200 miljarder euro under de kommande tre åren). Alla dessa instrument är redan tillgängliga och bör genast användas på bästa möjliga sätt. 11. Problemet är alltför mycket byråkrati och administrativ börda. Vad tänker kommissionen göra åt detta? Kommissionen är medveten om att ett lämpligt regelverk kan göra en stor skillnad när det gäller investeringar. I investeringsplanen anges därför hur man kan avlägsna hinder inom viktiga områden som energi, telekom, transport, tjänster och forskning. Vissa viktiga åtgärder kommer att preciseras närmare i kommissionens arbetsprogram för 2015 (som kommer att läggas fram före slutet av december, efter diskussion med parlamentet och rådet). Att arbeta för en kapitalmarknadsunion och öka diversifieringen av finansieringskällorna kommer att vara viktiga frågor. Både medlemsstaterna och EU som helhet ansvarar för att införa ett lämpligt regelverk och det är en uppgift som man måste ta itu med på alla nivåer. 12. Varför föreslår man inte en ny kapitalökning för EIB istället? EU-staterna enades 2012 om att öka EIB:s inbetalade kapital med 10 miljarder euro, med utgångspunkt i att detta skulle göra det möjligt för EIB att utöka sin utlåning med 40 % under perioden Den ökade utlåningen från EIB väntas stödja ytterligare investeringar i Europa på 180 miljarder fram till slutet av EIB är på god väg att uppfylla åtagandet att stärka sina insatser och verkar kunna överträffa det mål som man enades om EIB har svarat snabbt på den ekonomiska krisen och har bidragit till att förbättra den ekonomiska och finansiella situationen. Under krisen fungerade de vanliga kanalerna för utlåning och marknadsfinansiering inte normalt, men idag finns det mycket mer likviditet tillgänglig både i finansiella institut och i företagssektorn. Det är därför vi behöver ett mer riktat initiativ för att se till att sådana åtgärder som banker och marknader inte finansierar på egen hand får effektivt stöd. Det är detta som investeringsplanen handlar om. 13. Varifrån kommer pengarna egentligen? I dagsläget är problemet inte brist på pengar utan att pengarna inte används på ett produktivt sätt eftersom de ligger outnyttjade på företags och privatpersoners bankkonton. Utmaningen är att utnyttja dessa pengar effektivt och kanalisera dem till produktiva investeringar. Vi kan göra detta genom att använda EU:s budgetmedel på ett smartare sätt och omdirigera EIB:s överflödiga riskhanteringsförmåga. På så sätt skapar vi en riskbuffert på 21 miljarder euro som fungerar som katalysator för investeringar på minst 315 miljarder euro. Målet är att mobilisera ytterligare investeringar som inte hade kommit till stånd om vi bara hade fortsatt som vanligt. I detta sammanhang är rollen för den nya fonden och andra politiska åtgärder att mobilisera offentliga medel och få fart på de privata investeringarna 7

9 och samfinansieringen utan att skapa nya skulder. Genom den nya fonden kommer de investerade pengarna att användas effektivt för att de ska kunna ge en så stor multiplikatoreffekt som möjligt. Detta innebär att ju fler resurser som är tillgängliga för finansiering, desto fler projekt kommer att finansieras, vilket i sin tur leder till mer sysselsättning och tillväxt för EU:s ekonomi. Paketet består av följande: 1) En garanti på 16 miljarder euro i EU:s budget. 2) Garantin i kombination med EIB-medel på 5 miljarder euro kommer att dämpa den högre risk som strategiska investeringar innebär och på så sätt mobilisera privata medel som i dagsläget inte investeras i den reala ekonomin. Utöver de 315 miljarder euro som ska uppbringas genom Efsi bör de europeiska strukturoch investeringsfonderna användas på ett mer effektivt sätt och främjas ytterligare. Medlemsstaterna och privata investerare kan delta direkt i fonden eller på projektnivå. 14. Hur stor är andelen offentliga medel jämfört med de privata och varför? Det beror på det specifika projektet och dess utformning. Efsi kommer att tillhandahålla flera olika instrument, däribland garantier, eget kapital, olika skuldinstrument och riskkapital för små och medelstora företag för att öka de privata investeringar så mycket som möjligt. 15. Hur ska fonden finansieras? Efsi kommer att inrättas genom en garanti på 16 miljarder euro i EU:s budget som kommer att gå till fonden. EIB kommer att anslå 5 miljarder euro. Det kommer att ge fonden en rivstart, samtidigt som den med tiden kommer att kunna utöka sin verksamhet ytterligare. Medlemsstaterna kommer att direkt eller genom sina nationella utvecklingsbanker kunna bidra till fonden i form av kapital. En viktig aspekt är att kommissionen kommer att ställa sig positiv till sådana kapitaltillskott till fonden när den utvärderar de offentliga finanserna inom ramen för stabilitets- och tillväxtpakten. EU-garantin kommer att backas upp av befintliga EU-medel från de befintliga marginalerna i EU:s budget, Fonden för ett sammanlänkat Europa och Horisont 2020-programmet. Tack vare fonden kommer dessa EU-program att få en betydligt större inverkan på den reala ekonomin än vad de annars hade haft. 16. Hur är EU-garantin uppbyggd? EU-garantin kommer att utökas successivt för att uppgå till 16 miljarder euro. Den kommer att backas upp av en avsättningsbuffert på 8 miljarder euro, vilket är 50 % av hela garantin. Avsättningsbufferten kommer att bestå av 2 miljarder euro från EU:s budget och av anslag från EU:s två viktigaste finansieringsprogram, nämligen Fonden för ett sammanlänkat Europa (3,3 miljarder euro) och Horisont 2020 (2,7 miljarder euro). Det är viktigt att tänka på att den nödvändiga omfördelningen av anslagen i dessa två program inte innebär att pengarna går 8

10 förlorade. Tvärtom erbjuder Efsi betydligt fler möjligheter till investeringar i Europas infrastruktur och för forsknings- och innovationsändamål. Det är en situation som alla vinner på. 17. Vad innebär multiplikatoreffekten? Multiplikatoreffekten är förhållandet mellan den totala finansiella volymen för de projekt som genomförs med hjälp av fonden och de offentliga medel som ursprungligen använts för att inrätta fonden. Vad gäller Efsi innebär det att en liten del av de offentliga medlen används som riskhanteringsförmåga för att göra det möjligt att investera en mycket större andel privata medel i projekt som annars inte hade kunnat finansieras. I samband med investeringsprojekt eller annan finansiell verksamhet står normalt investerarna för eventuella förluster i en viss, förutbestämd ordning. Förlusterna absorberas först av ägarna till eget kapital (delägare), därefter av ägarna till oprioriterade skulder och endast om det fortfarande finns förluster att absorbera av ägarna till prioriterade skulder. Detta innebär att ju tjockare skyddslagret är innan ägarna till prioriterade skulder drabbas, desto större är sannolikheten att dessa är villiga att investera. Den höga garanti som erbjuds genom EU:s budget kommer att göra det möjligt för Efsi att investera i mindre säkra delar av projekt (eget kapital och oprioriterade skulder). På så sätt kommer Efsi att göra det mycket lättare att locka privata investerare till projekt eller verksamheter, eftersom dessa kommer att investera i de säkraste finansiella delarna av projekten (prioriterade skulder). 18. Hur fick man fram en multiplikatoreffekt på 1:15? Multiplikatoreffekten för Efsi innebär att man för varje euro av de offentliga medlen som satsas i fonden kommer att kunna investera tre euro i oprioriterade skulder i ett visst projekt. Det gör det möjligt för privata investerare att investera fem euro i de säkrare delarna av samma projekt. Detta betyder att en euro ger en slutlig investering på 15 euro, dvs. totalt en multiplikatoreffekt på 1:15. Multiplikatoreffekten på 1:15 är en försiktig uppskattning som baseras på tidigare erfarenhet från EU-program och EIB. Som en jämförelse hade EIB:s kapitalökning 2013 en uppskattad multiplikatoreffekt på 1:18. En miljard euro inom ramen för lånegarantiinstrumentet för små och medelstora företag under Cosmeprogrammet resulterar på samma sätt till att minst 20 miljarder euro görs tillgängliga för små och medelstora företag, vilket motsvarar en multiplikatoreffekt på 1:20. Multiplikatoreffekten i varje enskilt fall kommer att bero på de olika åtgärderna och varje projekts särskilda utformning. Vissa åtgärder kommer att ha en högre eller lägre multiplikatoreffekt. 19. Sätts skattebetalarnas pengar på spel? Vad händer om garantin från EUbudgeten måste tas i anspråk? Garantin från EU:s budget gör det möjligt för EIB att erbjuda produkter som har ett högre mervärde, men som samtidigt innebär en högre risk. Riskerna begränsas av följande: 9

11 - Professionell hantering där man drar fördel av EIB:s kunskap och erfarenhet. - En oberoende och professionell investeringskommitté som övervakar verksamheten inom Efsi. - En lämplig ersättning för risken som kommer att hållas inom fonden för att uppväga förluster. - En väl diversifierad portfölj. - En välfinansierad garantifond på 50 % av den totala utestående EU-garantin, vilket baserat på historisk erfarenhet gör det osannolikt att förlusterna skulle överskrida det som fastställts i garantifonden. - Professionell riskövervakning och möjligheten att justera riktlinjerna för risker i ett tidigt skede om portföljen skulle utvecklas negativt. - Betalningsvillkor vid anspråk på garantin, vilka gör det möjligt att sprida budgetkonsekvenserna av en aktivering av fonden över tiden. - Ett system för tidig varning i hanteringen av Efsi för att säkerställa att tillräcklig information ges och att förebyggande åtgärder vidtas om fondens ekonomiska hållbarhet sätts på spel. 20. Vad kommer fonden att göra exakt? Vilka projekt kommer den att finansiera? Medlen kommer att kanaliseras till bärkraftiga projekt som tillför ett verkligt mervärde till den europeiska sociala marknadsekonomin. Detta omfattar särskilt men inte uteslutande följande: 1) Strategisk infrastruktur (investeringar i digital teknik och energi i linje med EU:s politiska riktlinjer). 2) Transportinfrastruktur i industricentra, utbildning, forskning och innovation. 3) Investeringar som främjar sysselsättningen, särskilt genom finansiering av små och medelstora företag och åtgärder för ungdomssysselsättning. Medlemsstaterna kommer att föreslå projekt för kommissionens och EIB:s gemensamma arbetsgrupp. Projekten väljs därefter ut baserat på tre huvudkriterier: 1) Projektens mervärde för EU (projekt som stöder EU:s mål). 2) Projektens ekonomiska hållbarhet och värde projekt med hög socioekonomisk avkastning kommer att prioriteras 3) Projekten ska påbörjas senast inom de närmaste tre åren, dvs. rimliga förväntningar på kapitalkostnader under perioden De föreslagna projekten bör dessutom kunna få finansiering på annat håll. De bör också ha rimlig storlek och skalbarhet (uppdelat efter sektor/delsektor), även om man kan ta hänsyn till att mindre investeringar kan slås ihop. 21. Ska valda projekt granskas mot konkurrenslagstiftningen? Offentligt stöd för investeringar i infrastruktur bidrar till att främja tillväxt och sysselsättning. Det gör att man kan bygga infrastruktur som annars aldrig hade kommit till stånd och lockar privata investeringar. Projekten bör väljas ut noggrant så att de inte leder till att man slösar 10

12 med skattebetalarnas pengar, skadar konkurrenterna eller utesluter privata investerare. För att investeringsplanen ska ge resultat kommer kommissionen att tillämpa reglerna för statligt stöd baserat på tre huvudprinciper. För det första bör projekten uppfylla ett verkligt behov, befintlig infrastruktur ska alltså inte dubbleras. De ska dessutom ge rättvis och rimlig åtkomst åt alla användare. Slutligen ska det offentliga stödet begränsas till vad som är nödvändigt för att få fart på investeringarna och inte leda till överkompensering. När medlemsstaterna bidrar med pengar direkt från sina egna budgetar kommer kommissionen dessutom att genomföra en förenklad bedömning för statligt stöd, med hänsyn tagen till respektive sektors särdrag och fokus på att undvika överkompensering. Det kommer att leda till att projekt kan genomföras utan onödiga förseningar och säkerställa rättvis konkurrens. 22. Vad kommer att göras för små och medelstora företag? EU har 22 miljoner små och medelstora företag som utgör ryggraden i EU:s ekonomi. Tillväxt och återhämtning börjar med våra små och medelstora företag. Men vi får inte glömma bort ett annat segment av EU:s ekonomi som ibland har svårt att få tillgång till finansiering, nämligen de medelstora börsföretagen. Dessa är betydligt större än de små och medelstora företagen men fortfarande mycket mindre än de riktigt stora företagen, och de saknar ofta tillräckliga medel. Europeiska investeringsfonden (en del av EIB-gruppen) har det särskilda syftet att hjälpa små och medelstora företag och medelstora börsföretag. EU har även relevanta program på detta område (Cosme och Horisont 2020). Tanken är att kraftigt förstärka dessa åtgärder och se till att kriterierna för att kunna ta del av finansiering anpassas och inte utgör ett hinder för investeringar. 23. Hur kan medlemsstaterna delta? Är det intressant för dem? Medlemsstaterna kan delta i Efsi direkt eller genom sina nationella utvecklingsbanker genom att tillhandahålla kapital. En viktig aspekt är att kommissionen kommer att ställa sig positiv till sådana kapitaltillskott till fonden när den utvärderar de offentliga finanserna inom ramen för stabilitets- och tillväxtpakten. Det kan även vara aktuellt att inrätta en plattform för saminvestering som skulle göra det möjligt för de nationella utvecklingsbankerna och eventuellt andra berörda institutionella investerare att saminvestera med Efsi/EIB. Medlemsstaterna kan också bidra på projektnivå och genom en mer effektiv användning av de europeiska struktur- och investeringsfonderna (se fråga 34). 24. Hur kan privata investerare delta? Är det intressant för dem? Privata investerare kan bidra direkt till Efsi, men sannolikheten är större att de deltar genom att finansiera olika projekt. Olika former av offentlig-privata partnerskap är också möjliga, bland annat genom kompletterande fondinstrument såsom de europeiska långsiktiga investeringsfonderna (Eltif-fonder, som kommer att vara tillgängliga under första hälften av 2015 om lagstiftningsprocessen går som planerat). 11

13 25. Vad kommer pengarna att användas till? Vem beslutar om projekten? Hur kan man vara säker på att pengarna läggs på hållbara projekt (och inte på vita elefanter )? Vilka projekt som är bra och bärkraftiga bör avgöras av dem som kan bedöma situationen på nära håll till exempel regionala eller lokala myndigheter och marknadsaktörer. Fonden kommer att ha en särskild investeringskommitté bestående av experter, som måste godkänna varje projekt ur ekonomisk och samhällelig synvinkel samt mot bakgrund av fondens investeringsriktlinjer. Genom noggrann och regelbunden övervakning kommer man att se till pengarna spenderas effektivt och tillför ett verkligt mervärde. Tillsammans med medlemsstaterna har den speciella arbetsgruppen för investeringar, som kommer att rapportera inom kort, genomfört en första granskning av potentiellt bärkraftiga projekt av europeiskt intresse. Kommissionen anser att detta arbete bör fortsätta på en mer permanent basis på EU-nivå och bidra till att identifiera och locka till sig investeringsprojekt av europeisk betydelse och regelbundet informera investerarna om hur färdiga olika projekt är. De nationella utvecklingsbankerna skulle kunna bidra till detta arbete. En förteckning över investeringsbara projekt av europeiskt intresse bör upprättas. Projektförteckningen ska vara dynamisk och basera sig på några enkla och erkända ekonomiska kriterier (se fråga 20). Det ska vara möjligt att lägga till och ta bort projekt från förteckningen. Detta innebär inte att alla projekt på den europeiska förteckningen bör eller kommer att finansieras enligt planen (befintliga instrument skulle också kunna användas), men den kommer att göra det möjligt för de offentliga och privata investerarna att få tillgång till relevant och öppen information. Förteckningen över utvärderade och outvärderade projekt bör offentliggöras på en webbplats som i sin tur kan vara knuten till liknande förteckningar på nationell och regional nivå. Det kommer även att inrättas ett enda centrum för investeringsrådgivning som ska erbjuda utökat och bättre tekniskt stöd. 26. Vem ska se till att fonden sköts ordentligt och att offentliga medel används väl? Efsi kommer att ha en tydlig styrningsstruktur med lämpliga kontroll- och balanssystem. En investeringskommitté bestående av tekniska experter kommer att godkänna alla projekt, under förutsättning att dessa uppfyller fondens investeringsriktlinjer. Riktlinjerna ska se till att medlen går till ekonomiskt hållbara och strategiska projekt av europeiskt intresse på områdena infrastruktur, förnybar energi, utbildning och forskning. 27. Vad kommer Europaparlamentet att ha för roll? Europaparlamentet är en viktig partner i arbetet med att skapa ny tillväxt i Europa. De exakta arrangemangen för ansvarsskyldighet kommer självklart att diskuteras med Europaparlamentet. Vid sidan av EIB:s allmänna rapporteringsskyldigheter, skulle parlamentet exempelvis med jämna mellanrum kunna bjuda in en företrädare på hög nivå från Efsi för att avlägga rapport om fondens verksamhet. Berörda vice ordföranden och de kommissionärer som ansvarar för de olika områdena av fondens verksamhet samt 12

14 företrädare från EIB bör också regelbundet rapportera till Europaparlamentets behöriga utskott. 28. Vad kommer revisionsrätten att ha för roll? Revisionsrätten ska ha revisionsbefogenheter när det gäller EIB:s förvaltning av EU:s budgetmedel, i enlighet med artikel 287 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget). Det här är inget nytt utan vanlig praxis. Det finns redan ett trepartsavtal mellan revisionsrätten, EIB och kommissionen som reglerar hur dessa kontroller ska genomföras. EIB har även en egen revisionskommitté och är föremål för en extern granskning som omfattar EIB:s verksamhet som finansieras med egna medel. 29. Hur ska det tekniska biståndet stärkas för att förbättra förberedelserna för projektet och utbytet av erfarenheter? Och vad gör jag om jag har ett lovande projekt på gång och vill ansöka om finansiering? Som del av investeringsplanen inrättas ett speciellt centrum för investeringsrådgivning som bygger på befintligt tekniskt stöd som tillhandahålls av kommissionen och EIB (se fråga 25). Syftet är att se till att relevanta erfarenheter från hela Europa delas samt att föra samman projektansvariga och investerare och ge dem enkel tillgång till all den information de behöver om tillgängliga, bärkraftiga projekt och finansieringsmöjligheter genom en enda första kontaktpunkt. 30. Vilka lagförändringar är nödvändiga? När genomförs de? EU:s fleråriga budgetram behöver inte ändras. En förordning som grundar sig på artiklarna 172 (transeuropeiska nät/fonden för ett sammankopplat Europa), (Europeiska struktur- och investeringsfonder), 182 (forskning och innovation/horisont 2020) och eventuellt 173 (industri) i EUF-fördraget kommer dock att behövas för att Efsi och tillhörande finansieringsarrangemang ska kunna inrättas. Förordningen kommer att säkerställa att Horisont 2020 och Fonden för ett sammanlänkat Europa bidrar till Efsi. Kommissionen kommer att lägga fram ett sådant förslag inom kort och uppmana medlagstiftarna att anta det snarast möjligt så att Efsi kan vara i drift i mitten av Andra lagstiftnings- och icke-lagstiftningsinitiativ, t.ex. vad gäller affärs- och regleringsklimatet, kommer att beskrivas i detalj i kommissionens arbetsprogram för 2015 som offentliggörs i december. 31. Riskerar inte EIB att förlora sitt kreditbetyg AAA till följd av planen? Investeringsplanen har utformats så att den inte påverkar EIB:s nuvarande kreditbetyg. Den viktiga garantin som tillhandahålls av EU:s budget bör minimera eventuella risker i detta avseende. 13

15 32. Vad är skillnaden jämfört med Fonden för ett sammanlänkat Europa och Margueritefonden, som också finansierar infrastrukturprojekt? Det finns tre viktiga skillnader. Den nya fondens storlek och omfattning samt det faktum att den kan tillämpa flera olika finansiella instrument, gör att den kommer att ha en mycket annorlunda och viktigare roll. Fonden kommer även att ha en annorlunda styrningsstruktur. Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE) är EU:s viktigaste finansieringsinstrument för transeuropeiska nät och infrastruktur. Den har en budget på 33,2 miljarder euro för perioden och är avsedd att finansiera infrastruktur för transport, energi och telekommunikation som är viktigt för EU genom bidrag och innovativa finansieringsinstrument (såsom projektobligationer) upp till en övre gräns på 20 % av den totala budgeten (för närvarande 10 %, men denna andel kan fördubblas på vissa villkor). Den har alltså en mer begränsad storlek och omfattning i fråga om de sektorer som täcks jämfört med den nya fonden. Den europeiska 2020-fonden för energi, klimatförändringar och infrastruktur (Margueritefonden) skiljer sig åt avsevärt, eftersom den är inriktad på finansiering med eget kapital av investeringar i infrastruktur och har en mycket mindre storlek. De pågående åtagandena uppgår till 710 miljoner euro. Margueritefonden är dessutom begränsad till transport, energi och mogna förnybara energikällor. 33. Varför föreslår man inte nya egna EU-medel för att finansiera investeringsplanen? Att investeringsplanen genomförs snabbt och enkelt är av yttersta vikt. Därför satsade kommissionen på en gemensam lösning med EIB för att kunna använda den kombinerade eldkraften hos EU:s budget och EIB, och samtidigt dra fördel av EIB:s tekniska expertis och erfarenhet. 34. Hur kommer de europeiska struktur- och investeringsfonderna att bidra till investeringsplanen? Medlemsstaterna och de regionala myndigheterna bör använda de tillgängliga EU-medlen så effektivt som möjligt för att främja investeringarna genom att fokusera på viktiga områden och maximera multiplikatoreffekten hos varje investerad euro. Detta kommer att leda till en ökad användning av finansiella instrument i form av lån, kapitaltillskott och garantier i stället för traditionella bidrag. Målet med investeringsplanen är att åtminstone fördubbla användningen av innovativa finansiella instrument inom de europeiska struktur- och investeringsfonderna för perioden Den ökade användningen av innovativa finansiella instrument istället för bidrag bör ge upphov till en starkare finansiell hävstångseffekt på varje mobiliserad euro. Genom att fördubbla antalet innovativa instrument och använda den hävstångseffekt som uppstår skulle minst 20 miljarder euro i form av ytterligare investeringar i realekonomin kunna mobiliseras under perioden

16 Medlemsstaterna och regionerna kan dessutom förstärka EU-fondernas multiplikatoreffekt genom att höja den nationella medfinansieringen utöver de rättsliga minimikraven. Slutligen uppmanas medlemsstaterna att använda de EU-medel som fortfarande finns tillgängliga från programperioden på bästa möjliga sätt och att se till att de används fullt ut till stöd för investeringsplanen. 35. Hur skiljer sig det nya initiativet från initiativet om projektobligationer? Det nya initiativet kommer att vara mer flexibelt och omfatta fler sektorer än pilotfasen av initiativet om projektobligationer. I pilotfasen av initiativet om projektobligationer återspeglas sektorer som omfattas av Fonden för ett sammanlänkat Europa och man utnyttjar ett enda finansiellt verktyg för att tillhandahålla kapacitet till kreditökning för kapitalmarknadsfrågor. Man är på god väg att uppnå de mål som satts upp i pilotfasen av detta initiativ. Det nya initiativet däremot kommer att vara ett mycket flexibelt instrument, som täcker många olika sektorer såsom transport, energi och telekom, men även miljö, utbildning, forskning och energieffektivitet. Det kommer dessutom att använda många olika finansiella instrument, bland annat eget kapital, garantier, oprioriterade skulder och prioriterade skulder. De medel som ska finansiera initiativet kommer också att vara betydligt större än de för projektobligationer. 15