Mångfunktionella ytor system för. Anna-Mary Foltýn, Enheten för samhällsplanering, Länsstyrelsen i Skåne län

Transkript

1 Mångfunktionella ytor system för framtiden Anna-Mary Foltýn, Enheten för samhällsplanering, Länsstyrelsen i Skåne län

2 Exchange Square, Manchester Landgrab City by Joseph Grima, Jeffrey Johnson and José Esparza Dagvattendamm, Kungsängens båtklubb Barking town square, London + Olympic Ping Pong by Will Shannon Sharecropper: NYC s Micro-Farming Public Art Project

3

4 PBL och klimatanpassning PBL främst anpassad för ny bebyggelse. Effektivt redskap för klimatanpassning av ny bebyggelse på oexploaterad mark. För tillkommande bebyggelse. På exploaterad mark i riskområden kan planoch bygglagstiftningen användas i varierande omfattning för att förhindra negativa konsekvenser av klimatförändringar. PBL och befintlig bebyggelse. Dåligt verktyg för att hantera klimatförändringarnas konsekvenser på befintlig bebyggelse. PBL Kunskapsbanken [online]

5 Grönska i staden som vapen mot klimatförändring Vi måste värdera friytor, mellanrum och övergripande grönstruktur som strategisk infrastruktur som eliminerar risker- förutom att bevara och utveckla de sociala och ekologiska värdena! Mångfunktionella ytor klimatanpassning av befintlig byggd miljö i städer och tätorter genom grönstruktur Nationellt miljömålsprojekt Varför? För att mer vatten och värmeböljor väntas - mångfunktionalitet krävs! - För temperatursänkning, luftförbättring och fördröjning av vatten! - Minimering av hårdgjorda ytor- gemensamt för klimatkomfort och hantering av vatten - Gröna tak, gröna fasader, stadsträd, förgårdar, skålad parkmark, fördröjningsdammar, bevattningsdammar mm.

6 Strategiska platser för dagvattenhantering i Befintlig bebyggelse Klimataspekterna i PBL har stärkts men... Klimatförändringarna är ett hot, men också möjligheter Grönstruktur är en del av en klimatanpassad byggd miljö Hög tid att tänka mångfunktionalitet där PBL kan vara ett verktyg av flera

7 Vi startar på översiktlig nivå! Läs mer i Låt staden grönska. Boverket 2010 Grönt och blått hänger samman!

8 Hur? Genom helhetsorienterad översiktlig vattenplanering! - som utgår från tätortens och landskapets förutsättningar - tar hänsyn till markegenskaper, befintlig grönstruktur, friytor och genomsläppliga ytor - kopplar befintlig bebyggelse till planering av nya områden för att: - nu och på sikt kunna avhjälpa befintlig och kommande bebyggelse från ökad nederbörd VEM? Detta kan kräva nya sätt att samverka mellan förvaltningar tex. VA-förvaltning, gatu- och parkförvaltning, stadsbyggnadskontor, exploateringskontor, ansvariga för folkhälsofrågor m.m. Kan resultera i: - översyn av detaljplaner - nya dimensioneringsprinciper för dagvatten - problemområden redovisas i översiktsplan - prioriteringslista för åtgärder för befintlig bebyggelse

9 Planera för grönstruktur på olika nivåer! Läs mer i Mångfunktionella ytor. Boverket 2010

10 Gör plats för stadens vatten Positiva följdeffekter av en strategiskt planerad grön- och blåstruktur: anpassning till förändrat klimat och begränsning av utsläppen översvämningsförebyggande åtgärder och vattenförvaltning ökad hälsa och välmående ökade mark- och fastighetsvärden minskade kostnader i offentlig och privat sektor Illustration: Ulrika Åkerlund

11 Översiktsplanen är en helhetsbedömning Framgångsfaktorer: Bra kunskapsunderlag Förankring i kommunledningen Arbeta tvärsektoriellt mellan berörda förvaltningar Samverka med andra kommuner Använd scenarion som ett sätt att illustrera konsekvenserna av olika planeringsalternativ Använd den kommunala risk- och sårbarhetsanalysen Hitta en drivande person - en eldsjäl! Hinder på vägen: Även om översvämningar skett tidigare glömmer folk fort Det är attraktivt att bygga kust-, sjö- och strandnära! Brist på politiska avvägningar och ställningstaganden Läs gärna: How Low Can We Go How Far Can We Reach? Länsstyrelsen i Skåne län 2010

12 Synkronisera mera! Helhetorienterad vattenplanering synkronisera rekreativa och biologiska behov med intensifierat arbete med öppen dagvattenhantering! Fredericia kommune, Danmark Ett planlagt område kolliderar med en Blue spot. En tvärfacklig diskussion resulterade i att flytta planerad bebyggelse till säker plats och anlägga en blå/grön stadspark i Blue spot - området som även avlastar befintlig bebyggelse. Fredericia kommune, Danmark Ett planlagt område kolliderar med en Blue spot. En tvärfacklig diskussion resulterade i att flytta planerad bebyggelse till säker plats och anlägga en blå/grön stadspark i Blue spot området som även avlastar befintlig bebyggelse. - hitta blue spots i tätorten och i det tätortsnära landskapet - avlastningsområden, sekundära avrinningsvägar - nya våtmarker, regnparker, vattenaktivitetsparker Koppla detta arbete till bristområden gällande utemiljöer, grönområden och mötesplatser. - ha med framtida temperaturförändring i planeringen. Utemiljöer med skuggande element tar tid att etablera! Läs gärna: Att hantera översvämningsproblematik. Nationell plattform för arbete med naturolyckor 2011

13 Grönstruktur + blåstruktur = santmed NYA GLASÖGON KAN VI... Ejersmindevej, Odense, Danmark Villaägare och kommunalt vattenbolag i unikt samarbete: befintlig Ejersmindevej, Odense Danmark bebyggelse har varit hårt Villaägare och kommunalt utsatt vattenbolag för översvämningar. i unikt samarbete: befintlig bebyggelse Vattenbolaget har varit hårt köpte utsatt ut för översvämningar. Vattenbolaget köpte ut sju sju fastigheter och anlade fastigheter och anlade tre dammar som säkrar området. tre dammar som säkrar området. - värdera/uppskatta grönstrukturens förmåga att hantera ökade vattenmängder - se var grönstruktur avlastar mest, behöver förstärkas eller anläggas - identifiera grönstrukturens funktioner och kapacitet att fördröja vatten - utgå från platsens förutsättningar för att kunna rymma optimala lösningar - ta fram områdesvisa åtgärdsplaner och kärnstrategier TÄNK ÄVEN PÅ... Kopplar utredningsområdena till de områden som avses utvecklas i grönplan? Befinner sig utredningsområdena i ett tillgängligt grönstråk? Kan rekreativa aspekter byggas in?

14 Engångsersättning kan betalas till markägare för att dräneringsrören inte kommer att fungera och jordbruksmark riskerar att översvämmas tex. om ett 100 års regn sammanfaller med ett 100 års flöde. Låt tätort och landsbygd dra nytta av varandra Kommun kan inrätta ett litet reningsverk som kan användas som rekreativ yta/allmänning om det inte är möjligt att koppla befintlig bebyggelse till kommunalt VA. Befintlig bebyggelse Sekundär avrinningsyta för bräddning såsom park, sportanläggning, rekreationsområde Kemisk rening av enskilt avlopp Dagvatten från bebyggelse oljeavskiljare Dräneringsrör från jordbruksmark Överskottsvatten leds vidare till damm Damm 1 l /s ha Mångfunktionell Vattenhantering damm i tätortsnära landsbygd - mångfunktionell damm - Dränerar jordbruksmark dränerar jordbruksmark - Omhändertar dagvatten från befintlig bebyggelse - Fungerar omhändertar som bevattningsdamm dagvatten från befintlig bebyggelse - Tar hand om flödestoppar - Ökar fungerar inslag av vatten som i landskapet bevattningsdamm - Rekreationsmöjligheter kan byggas in tar hand om flödestoppar ökar inslaget av vatten i landskapet rekreationsmöjligheter kan byggas in

15 Säkra Mångfunktion & klimatanpassning från helhet till detalj i en dialog- och kunskapsprocess genom... - Detaljplanering - Miljöbedömning och MKB - Civilrättsliga avtal som kvalitetsprogram, gestaltningsprogram och miljöprogram - Grönytefaktorn - Dialog i bygglovs- och genomförandeskedet - Förvaltning och drift Läs mer i: Miljömålen i detaljplaneringen- Hur gör man? 2011 Länsstyrelsen i Skåne län

16 Detaljplanen reglerar den byggda miljön TÄNK PÅ ATT: Stämma av planbestämmelsernas utformning med bygglovhandläggarna så att de får avsedd verkan! Frågor som går att reglera i detaljplan får inte regleras genom civilrättsliga avtal! Detaljplanen ger rättigheter och möjligheter - inga skyldigheter. Alla delar kanske inte genomförs! Bymilen, Köpenhamn, SLA Stig L. Andersson

17 Engagera allmänheten! Riktad information kan resultera till att allmänheten kan: få en klar kunskap om hur LOD -lösningar fungerar i praktiken få en kunskap om hur LOD- lösningar kan anläggas på egen mark få möjlighet att ställa frågor till experter om LOD-lösningar komma i kontakt med entreprenörer som kan utföra arbetet lära sig om betydelsen av LOD lära sig om de tekniska aspekterna av LODanläggningar formge en egen lösning med vägledning av experter få förslag på åtgärdens förväntade kostnader Ta hand om ditt vatten Stockholms Stad Informationskampanjer till allmänhet och fastighetsägare Råd och riktlinjer för bostadsgårdar och privata villaträdgårdar Skapa en trend som främjar hållbara bostad- och villaträdgårdar

18 mer stadsträd- kolsänka-klimatkomfort - hantering av vatten Vad som är stadsmässigt borde omformuleras. Likaså hur vi utformar offentliga rum och förflyttningsstråk i stad och tätort. Fler träd behövs och de kan planeras in i befintligt stadsmönster. Green Infrastructure and Hydrology. Julia Bartens and The Mersey Forest Team tar upp hur vi måste hitta kopplingar mellan grönstruktur och hydrologi i översiktlig planering. Towards a Green Infrastructure Framework for Greater Manchester - planeringunderlag som visar på sambanden mellan vattenfrågan kopplat till översvämning och grönstruktur. PLAN NYC New Yorks omfattande program där grönstrukturen har en framträdande roll i hantering av dagvatten och hantering av urban värme ö- effekt.

19 Tack för er uppmärksamhet! Anna-Mary Foltýn

20 Bilagor till föreläsning Bestämmelser i nya PBL som direkt berör klimatanpassning PBL 2 kap 3 Planläggning ska, med hänsyn till natur- och kulturvärden, miljö- och klimataspekter, mellankommunala och regionala förhållanden, en ändamålsenlig struktur och goda miljöförhållanden i övrigt, främja att en helhetssyn redovisas och en samlad bedömning görs, där hänsyn tas till alla dimensionerna i hållbar utveckling. PBL 2 kap 5 Krav på att kommunen vid detaljplaneläggning och i ärenden om bygglov och förhandsbesked lokaliserar bebyggelse och byggnadsverk till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till bland annat människors hälsa och säkerhet samt risken för olyckor, översvämningar och erosion. PBL 3 kap 5 Krav på att redovisa användningen av mark- och vattenområden, samt samordna översiktsplanen med relevanta nationella och regionala mål samt kommunala planer och program, som är av betydelse för en hållbar utveckling inom kommunen. PBL 4 kap 12 Möjlighet att med bestämmelse i detaljplan kräva skyddsåtgärder för att motverka olyckor, översvämning och erosion Läs mer i den kommande länsstyrelserapporten: Klimatanpassning i den fysiska planeringen. Preliminär utgivning oktober 2011

21 ett DANSKT EXEMPEL! Potentiellt översvämningsdrabbade områden där konkret värdering är nödvändig. Klimathanteringsområden Hedensted kommune Strategiskt viktiga dricksvattentäkter. Här ska utvecklingen underordnas skyddet av dricksvattnet.

22 Axplock Boverket PBL Kunskapsbanken [online] Klimatanpassning i planering och byggande analys, åtgärder och exempel. Regeringsuppdrag 2010 Mångfunktionella ytor Bygg för morgondagens klimat - anpassning av planering och byggande Säkerhetshöjande åtgärder i detaljplaner Vägledningsrapport Boverket och Räddningsverkets (nu MSB) Bostadsnära natur. inspiration & vägledning 2007 SMHI FOI Klimatanpassade framtidsbilder av Salems kommun, Länsstyrelsen i Skåne län Klimatanpassningsatlas (prel okt 2011). Klimatanpassning i den fysiska planeringen. (prel okt 2011). Länsstyrelserna Miljömål i detaljplaneringen- hur gör man? 2010 PlanPM Strandskydd. Länsstyrelsen i Skåne län. PlanPM Dagvatten. Länsstyrelsen i Skåne län. PlanPM Stigande havsnivå - konsekvenser för fysisk planering. Länsstyrelsen i Skåne län. Dikningsföretag och båtnadsområden på karta sök dikningsföretag Landsbygden i kommunens översiktsplan - en vägledning. Landskapet som mål och medel Skåne i utveckling 2009:3 Ett stöd för kommunerna att arbeta mer aktivt med landsbygden i de fysiska planeringen. How low can we go? Idéer om alternativa bosättningsmönster i ett förändrat klimat. Dokumentation av workshop med studenter och planerare i januari Länsstyrelsen i Skåne, SVID och SUDes Länsstyrelsen i Stockholms län Stockholm varmare, blötare. Klimat- och sårbarhetsanalys för Stockholms län 2011 Länsstyrelsen i Västmanlands län Klimataspekter i fysisk planering. Vägledning för kommuner Del 1/2: Klimatanpassning. Samhällsbyggnadsenheten Länsstyrelsen i Västmanlands Län 2011 SKL Sveriges Kommuner och Landsting, klimatanpassning i planeringen: Malmö Stad Provprojekt i stadsförtätning. 2010