Grönstrukturplan Färjestaden

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Grönstrukturplan Färjestaden"

Transkript

1 Grönstrukturplan Färjestaden 1 (13) Grönstrukturplan Färjestaden Inledning Gällande översiktsplan för Mörbylånga kommun antogs 2015 och redovisar en översiktlig bild av grönstrukturen i Färjestaden. Översiktsplanen anger att en grönstrukturplan för Färjestadens tätort ska tas fram. Gällande VA-plan antogs också 2015 och togs fram som ett tematiskt tillägg till översiktsplanen. VA-planen omfattar inte dagvatten mer än att vissa problemområden pekas ut. För Färjestaden anges att det finns stora problem med spill- och dagvattenledningar. En del av dessa problem har åtgärdats. Dagvattenledningar och dagvattendammar i Färjestaden har byggts ut för att minska risken för översvämningar. I takt med att Färjestaden förtätas och byggs ut ökar andelen hårdgjorda ytor och behovet av en övergripande plan för dagvattenhantering kvarstår, för att minska risken för översvämning i tätorten samt för att uppnå god status i ytvattenförekomsten Kalmarsund. Det finns betydande synergieffekter av att samordna anläggandet av ytor för hantering och fördröjning av dagvatten med ytor för park och rekreation. Genom en öppen hantering av dagvatten kan man utjämna höga flöden samtidigt som man både renar vattnet och skapar attraktiva miljöer för människor och biologisk mångfald. Grönstrukturplanen för Färjestaden görs som en fördjupning av översiktsplanen. Enligt PBL (2010:900) 3 kap 23 kan en översiktsplan ändras för en viss del av kommunen. En ändring av planen för en viss del av kommunen får redovisas med en annan detaljeringsgrad än för översiktsplanen i övrigt. Om planen innebär en ändring av den gällande översiktsplanen ska sambanden med och konsekvenserna för översiktsplanen som helhet redovisas. Grönstrukturplanen innebär en ändring av översiktsplanen för Färjestadens tätort samt för VA-planen. Sambanden med och konsekvenserna för översiktsplanen som helhet beskrivs i detta dokument. T:\PLANER\1_pågående planer\öp, inkl tematiska tillägg\grönstrukturplan\konsekvensbeskrivning PBL\Konsekvensbeskrivning PBL Grönstrukturplan.docx Adress Telefon E-post Hemsida Org nr Konto Mörbylånga kommun kommun@morbylanga.se Pg Mörbylånga Bg

2 Grönstrukturplan Färjestaden 2 (13) Planens syfte Syftet med Grönstrukturplan Färjestaden är att utreda vilka av tätortens gröna områden som är värda att undantas från exploatering för att säkerställa att Färjestaden långsiktigt kan utvecklas till ett hållbart samhälle och bli entrén till Öland och Mörbylånga, den ledande natur- och kulturkommunen. Grönområden i en tätort har många funktioner. Grönstrukturplan Färjestaden syftar till att fastställa riktlinjer för utveckling av de gröna områdena för att ge tätorten identitet och karaktär, för att ge plats för rekreation och lek, för att rena dagvatten, fungera hälsofrämjande, locka till sig nya invånare och turister och för att ge förutsättningar för en rik biologisk mångfald. Planområdet Färjestadens tätort.

3 Grönstrukturplan Färjestaden 3 (13) Samband med och konsekvenser för översiktsplanen Visioner och strategier 2025 (urval av relevanta delar) Samhällets bästa Samhället präglas av demokratiska värderingar där allas möjligheter och lika värde tas tillvara. Det lokala och globala förenas för helhetens bästa. Strategi: - Aktivt arbeta för jämlika och jämställda villkor - Erbjuda god kommunal service i hela kommunen Ett medvetet och aktivt arbete för att stärka de gröna strukturerna i tätortsmiljö är ett viktigt led i arbetet för jämlika och jämställda villkor. Bl.a. handlar det om att naturen ska göras tillgänglig för alla och inte endast de som har tillgång till bil och körkort. Mörbylånga kommun har unika naturmiljöer som lockar hundratusentals besökare varje år, men många av de områden som har högst dragningskraft ligger svårtillgängligt i förhållande till de områden där större delen av kommunens befolkning är bosatt. Genom att stärka de gröna- och blå miljöerna i Färjestaden är ambitionen att de boende i området lätt ska kunna ta sig till attraktiva rekreativa miljöer utan att behöva ta sig särskilt långt från bostaden. Funktionella och tilltalande grönområden tillhandahåller kulturella ekosystemtjänster och utgör en viktig del av den kommunala servicen. I områden där människor bor relativt tätt är tillgången till möteplatser, natur och rekreationsområden av stor betydelse för de boende.

4 Grönstrukturplan Färjestaden 4 (13) Befolkning och demografi Vår befolkning ökar och uppgår 2025 till invånare. Strategi: - Arbeta för att den kommunala servicen utvecklas i relation till befolkningsförändringar Den politiska ambitionen att hela Mörbylånga kommun ska växa och utvecklas. Tendensen ända sedan Ölandsbron öppnades i början av 70-talet har dock varit att fler söker sig till norra kommundelen och det område som ligger i nära anslutning till brofästet och överfarten till Kalmar. I takt med att arbetsmarknaden blir mer rörlig ökar också antalet arbetspendlare stadigt. Den pågående utvecklingen är anledningen till Mörbylånga kommun väljer att prioritera framtagandet av en grönstrukturplan i just Färjestadenområdet som är kommunens största och snabbast växande ort. Kommunen vill i mesta möjliga mån tillgodose det tryck som finns i området bland potentiella boende och exploatörer, men det är viktigt att utvecklingen kan komma att ske på bästa möjliga sätt. Bevarandet och utvecklandet av gröna miljöer som levererar ekosystemtjänster kopplade till hälsa och friluftsliv är idag stort i Färjestaden där det tidigare inte har funnits någon övergripande strategi för hur orten ska kunna växa. Att ha grönskan som utgångspunkt för att styra bebyggelseutvecklingen är en möjlighet att säkra framtida tillgång till bostadsnära grönområden samtidigt som det skapar förutsättningar för biologisk mångfald och tillhandahåller reglerande ekosystemtjänster som t.ex. omhändertagande av luftföroreningar och höga dagvattenflöden. I några av befintliga grönområden finns flera intressen utpekade i översiktsplanen. I dessa områden kan föreslagen bebyggelse komma i konflikt med bevarande och utveckling av grönstrukturen. Det gäller föreslagna områden b4, s8, s11 och s9 i översiktsplanen. Behovet av grönstruktur bör lyftas fram i den fysiska planeringen av dessa områden.

5 Grönstrukturplan Färjestaden 5 (13) Natur, kultur och turism Kulturlandskapet på södra Öland har unika värden som ska bevaras för att inte förlora sin särart. Landskapets värden ska ligga till grund för kommunens utveckling. Kultur i alla former berikar människor och bidrar till samhällsutvecklingen. Mörbylånga kommun ska bli en ledande kultur- och naturkommun. Strategi: - Se landskapet, och särskilt kustområdena, som en resurs vid utveckling av södra Öland - Erbjuda kreativa mötesplatser för förnyelse - Utveckla möjligheter för deltagarkultur Syftet med Grönstrukturplan Färjestaden är att utreda vilka av tätortens gröna områden som är värda att undantas från exploatering för att säkerställa att Färjestaden långsiktigt kan utvecklas till ett hållbart samhälle och bli entrén till Öland och Mörbylånga, den ledande natur- och kulturkommunen. Genom arbetet med att stärka de gröna miljöerna inne i samhällena så gynnas såväl boende och besökare som djur- och växtliv. Som underlag till grönstrukturplanen har en översiktlig naturvärdesinventering av grönområden gjorts som visar på höga naturvärden i framförallt de södra och östra delarna av Färjestaden. Naturvärden finns givetvis även längs hela kuststräckan. I Färjestaden är kustområdena viktiga miljöer för rekreation för boende såväl som turister. Ett viktigt uppdrag för kommunen är därför att se till att dessa miljöer är i gott skick och att de är välkomnande och tillgängliga för allmänheten. Grönstrukturplanen föreslår bevarande och utveckling av grönstruktur längs hela kuststräckan i Färjestadens tätort. Då det gäller kulturmiljön finns ett flertal registrerade lämningar på orten av vilka den gamla befästningsmuren Skansen ner vid hamnområden är en av de mer välkända. Vid Skansen pekar grönstrukturplanen ut en knutpunkt, där sammanhängande stråk möts eller korsas. Knutpunkter i fungerande stråk blir ofta naturliga mötesplatser för samvaro. En stimulerande och inspirerande utemiljö är en förutsättning för att skapa ett samhälle där människor trivs och väljer att lämna den privata sfären till förmån för den offentliga. Utvecklingen av grönstrukturen i Färjestaden kan även bidra till att erbjuda kreativa mötesplatser, genom att områden görs mer tillgängliga och inbjudande.

6 Grönstrukturplan Färjestaden 6 (13) För att kommunen ska kunna nå sin vision för Natur, Kultur och Turism, och kunna erbjuda kreativa mötesplatser för förnyelse samt att utveckla möjligheter för deltagarkultur krävs satsningar på den offentliga miljö som inte bara är tilltalande för besökare på ön utan som också kan inspirera Färjestadenborna att lämna sina hem för att mötas i det offentliga rummet. Genom att grönstrukturplanen tas fram som ett tillägg till översiktsplanen ges möjlighet för allmänheten att komma till tals och påverka utvecklingen av områdena. Kommunikationer/Infrastruktur: Strategi: - Kommunikationerna är välutvecklade i hela kommunen - Verka för miljöanpassade kommunikationer och fler gång- och cykelvägar I Färjestaden idag är det som regel så att de separerade stråken för gång- och cykeltrafik är dragna genom och i anslutning till grönområden och gröna stråk. Även fortsatt finns det en ambition hos kommunen att samordna gröna stråk med kommunikationsstråk för oskyddade trafikanter. Prioritering och utveckling av grönstrukturen kan också främja användandet av cykel som kommunikationsmedel och göra områdena mer inbjudande för fotgängare.

7 Grönstrukturplan Färjestaden 7 (13) Individens bästa Strategi: - Utgå från en helhetssyn på människan för att tillgodose individens behov och erbjuda en stimulerande livsmiljö - Arbeta för en trygg och inspirerande uppväxtmiljö för ungdomar och ett tryggt samhälle och god service för alla - Verka för ett samhälle som erbjuder medborgarna god hälsa och hög livskvalitet - Verka för en tydlig miljöprofilering för ett hållbart samhälle Färjestaden är ett samhälle med hög andel enfamiljshus vilket gör att det blir en extra stor utmaning att skapa platser som kan konkurrera med trädgårdens trygghet. Inte minst behövs det mötesplatser för ungdomar och äldre, vilka är två snabbt växande grupper i Färjestaden. Att människor ges möjlighet att mötas ute i ökad utsträckning ger dem en bättre känsla för sin närmiljö och ökar acceptansen gentemot andra boende. Goda utomhusmiljöer höjer livskvaliteten, stärker folkhälsan och kan om de utformas på rätt sätt även innebära betydande miljövinster. Grön- och blåstruktur har reglerande effekt på klimatet och mildrar effekterna av framtida klimatförändringar. Den verkar för en tydlig miljöprofilering och ett hållbart samhälle. Ställningstaganden från kommunens översiktsplan Ställningstagandena i kommunens Översiktsplan från 2014 ligger i linje med de politiska visioner och strategier som antogs I ställningstagandena framgår mer specifikt hur kommunen avser att beakta naturområden i samband med detaljplanearbete. - Kommunen ska arbeta med utvecklingen av tätortsnära naturområden för att främja rekreation. Grönstrukturplanen ligger i linje med detta ställningstagande. Planen lokaliserar befintliga kvaliteter men också vad det finns för brister och behov. Till viss del fastställs riktlinjer för utvecklingen. Rekreation i Grönstrukturplan Färjestaden fokuserar på hur vi använder våra gröna områden. Det kan röra sig om områden för samling och lek, för vila och återhämtning lika väl som väl upplysta gång- och cykelstråk eller leriga stigar genom svårframkomliga snår. Dessa olika användningar kan benämnas som passiv, aktiv, emotionell och kreativ rekreation.

8 Grönstrukturplan Färjestaden 8 (13) - I samband med planering av nya- eller förtätning i befintliga bebyggelseområden ska behovet av spridningskorridorer och grönområden beaktas för att gynna den biologiska mångfalden samt för att ge utrymme till närrekreation. Grönstrukturplanen pekar ut grönområden och gröna stråk. Kommunen vill arbeta för att dessa stråk ska bevaras gröna men ser samtidigt en potential att de skulle kunna stärkas och utvecklas ytterligare. Förutom att de fungerar som bostadsnära rekreationsområden och viktiga länkar för människors rörelse så har de samtidigt en viktig funktion som gröna spridningskorridorer och för att gynna den biologiska mångfalden. Grönstrukturplanen är vägledande dokument som ska användas som underlag i den fysiska planeringen. I några av befintliga grönområden finns flera intressen utpekade i översiktsplanen. I dessa områden kan föreslagen bebyggelse komma i konflikt med bevarande och utveckling av grönstruktur. Det gäller föreslagna områden b4, s8, s11 och s9 i översiktsplanen. Behovet av grönstruktur bör lyftas fram i den fysiska planeringen av dessa områden. - Den fysiska miljön ska utformas och skötas så att den upplevs som trygg för alla invånare. Upplevd trygghet i den fysiska miljön är en fråga som kommunen arbetar aktivt med i samband med tätortsnära park- och naturmarkskötsel. Naturområden som samtidigt är viktiga gröna länkar och stråk där människor rör sig ska kännas trygga och öppna och i vissa fall kan belysning behövas. För att utreda hur Färjestadens grönområden används har kommunen valt att använda Patrik Grahns modell med åtta parkkaraktärer. Grönområdenas utformning har en avgörande betydelse för hur vi använder platserna. Alla människor har olika behov och preferenser för vilka miljöer de föredrar att vistas i. Grönstrukturplanen har analyserat vilka olika typer av karaktärer som finns i Färjestaden och föreslår hur de kan utvecklas.

9 Grönstrukturplan Färjestaden 9 (13) - Värdefulla träd, speciellt ekar, ska skyddas vid all planläggning. En inventering av bevarandevärda träd ska alltid göras. - I de fall områden med höga naturvärden försvinner ska kompensationsåtgärder vidtas. - Vatten och vattendrag utgör attraktiva värden i den fysiska miljön, kommunen ska verka för en öppen dagvattenhantering och för att lyfta fram och tillgängliggöra befintliga vattenområden. En översiktlig naturvärdesinventering har genomförts som för att få ett underlag till i vilka områden det finns värdefulla träd. En mer detaljerad trädinventering ska göras i samband med eventuell detaljplan. Grönstrukturplanen ger förutsättningar att skydda sammanhängande trädområden, där träd kan stå kvar och bli gamla. Kommunen vill sträva efter att skydda gamla träd samt trygga återväxten av framför allt ek. Många gamla ekar är kvarlevor från den tid då södra Öland till stora delar täcktes av ädellövskog. Eken blir gammal och har stor betydelse som värdträd för ett flertal insektsarter. I de fall avverkning trots allt anses nödvändig eller då andra höga naturvärden äventyras, ska lämpliga kompensationsåtgärder vidtas. Vilka kompensationsåtgärder som är lämpliga i den enskilda händelsen ska avgöras från fall till fall. Grönstrukturplanen ger exempel på lämpliga kompensationsåtgärder. Färjestadens gröna områden sammanfaller i många fall med de områden som även skulle vara lämpliga för uppsamling och fördröjande av dagvatten. Genom att synkronisera planeringen av den gröna och den blå strukturen i ett samhälle finns många potentiella samordningseffekter. Gröna områden har i hög utsträckning även kapacitet att fungera som buffertområden för dagvatten eller som vattenvägar för avledning av dagvatten. Öppet vatten är en kvalitet i offentliga miljöer samtidigt som öppen dagvattenhantering innebär utjämnade flöden med minskad risk för översvämningar som följd. Det för även med sig ekosystemtjänster genom skapandet av öppna våtmarker vilka i regel hyser en mångfald av arter.

10 Grönstrukturplan Färjestaden 10 (13) VA-planen (urval av relevanta delar) Övergripande mål för VA-planen: - Nå god status enligt miljökvalitetsnormerna i vattendrag och kustområden. På grund av att övergödningen är så påtaglig i Kalmarsund leder det till att ekologisk statusklassning på ytvattenförekomsten Ö s Kalmarsunds kustvatten, SE blir måttlig. Den kemiska statusen uppnås ej. Utformningen av dagvattenhanteringen är viktig för att uppnå rening av dagvatten. Genom att undvika en alltför snabb och kraftig avrinning av dagvatten kan man få stora miljövinster i form av minskat läckage av näringsämnen till Kalmarsund. Genom att samla upp och infiltrera eller långsamt leda det vatten som faller ner mot slutrecipienten, Kalmarsund, så kan man undvika att allt det kväve och fosfor som spolas med från odlingsmarken i östra delarna av Färjestaden spolas rakt ut i sundet. Grönstrukturplanen bidrar till att nå god status i Kalmarsund enligt miljökvalitetsnormerna. - Spill- och dagvatten tas om hand på ett så bra sätt som möjligt, både miljömässigt och ur hälsoskyddssynpunkt. Berörs delvis. Grönstrukturplanen ger förutsättningar för att omhänderta dagvatten på ett miljömässigt bra sätt, genom utpekandet av blågröna strukturer. Det finns betydande synergieffekter av att samordna anläggandet av ytor för hantering och fördröjning av dagvatten med ytor för park och rekreation. Dagvattnet bör ses och hanteras som en kvalitet snarare än som ett hot. Genom en öppen hantering av dagvatten kan man utjämna höga flöden samtidigt som man både renar vattnet (genom sedimentering av näringsämnen och föroreningar) och skapar attraktiva miljöer för människor att vistas i.

11 Grönstrukturplan Färjestaden 11 (13) - Se över de åtgärder som behöver genomföras inom VA-försörjningen, för att få rätt prioritering. Nuvarande VA-plan omfattar inte åtgärder för dagvatten mer än att vissa problemområden pekas ut. För Färjestaden anges att det finns stora problem med spill- och dagvattenledningar. En del av dessa problem har åtgärdats. Dagvattenledningar och dagvattendammar i Färjestaden har byggts ut för att minska risken för översvämningar. I kommunens VA-policy anges att: - Planeringen, utförandet och underhållet av dricks-, spill- och dagvattenhanteringen ska vara långsiktigt med en tidsaspekt på flera generationer och ska inkludera tänkbara framtida ändrade förutsättningar, såsom klimatförändringar. - Planeringen av dricks-, spill- och dagvatten ska finnas med i ett tidigt skede vid kommunens fysiska planering (användandet av mark och vatten samt utformning av den bebyggda miljön). Berörs avseende dagvattenhanteringen och ligger helt i linje med detta mål. Grönstrukturplanen mildrar effekterna av framtida klimatförändringar som ökad temperatur och kraftiga skyfall. Det finns betydande synergieffekter av att samordna anläggandet av ytor för hantering och fördröjning av dagvatten med ytor för park och rekreation. Dagvattnet bör ses och hanteras som en kvalitet snarare än som ett hot. Genom en öppen hantering av dagvatten kan man utjämna höga flöden samtidigt som man både renar vattnet (genom sedimentering av näringsämnen och föroreningar) och skapar attraktiva miljöer för människor att vistas i. Berörs avseende dagvatten. Grönstrukturplanen kommer att utgöra underlag för den fysiska planeringen.

12 Grönstrukturplan Färjestaden 12 (13) - Planeringen och utförandet av dricks-, spill- och dagvattenhanteringen ska göras med så tekniskt, ekonomiskt och miljömässigt hållbara åtgärder som möjligt. Berörs avseende dagvattenhantering. De delar av tätorterna som bevarats gröna sammanfaller i många fall med de områden som är lämpliga för uppsamling och fördröjande av dagvatten. Betydande synergieffekter finns av att samordna planeringen av den gröna och den blå strukturen i ett samhälle. Områden som avsätts som grönområden har i hög utsträckning även potential att fungera som buffertområden för dagvatten eller som vattenvägar för avledning av dagvatten. Gällande dagvatten ska: - Omhändertagande av dagvatten ska göras lokalt så nära källan som möjligt för att förhindra att förorenat dagvatten når vattendrag eller havet och förhindra översvämningar. De delar av tätorterna som bevarats gröna sammanfaller i många fall med de områden som är lämpliga för uppsamling och fördröjande av dagvatten. Betydande synergieffekter finns av att samordna planeringen av den gröna och den blå strukturen i ett samhälle. Områden som avsätts som grönområden har i hög utsträckning även potential att fungera som buffertområden för dagvatten eller som vattenvägar för avledning av dagvatten. Genom att undvika en alltför snabb och kraftig avrinning av dagvatten kan man också få stora miljövinster i form av minskat läckage av näringsämnen till Kalmarsund. Genom att samla upp och infiltrera eller långsamt leda det vatten som faller ner mot slutrecipienten, Kalmarsund, så kan man undvika att allt det kväve och fosfor som spola med från odlingsmarken i östra delarna av Färjestaden spolas rakt ut i sundet.

13 Grönstrukturplan Färjestaden 13 (13) - Strategi ska tas fram för att minska risken för översvämningar. Grönstrukturplanens analys och förslag på grönblå strukturer är en form av strategi för dagvattenhantering på kommunal mark i Färjestaden. Med ett genomtänkt dagvattensystem med öppna lösningar minskar risken för översvämning i lågt liggande delar av Färjestaden. Sammanvägd bedömning Sammantaget finns starka kopplingar mellan översiktsplanens mål och arbetet i grönstrukturplanen. Grönstrukturplanen bidrar till uppfyllandet av ett flertal av översiktsplanens mål/ställningstaganden. Genomförandet av grönstrukturplanen är ett led i att Färjestaden långsiktigt kan utvecklas till ett hållbart samhälle och bli entrén till Öland och Mörbylånga, den ledande natur- och kulturkommunen. Genom arbetet med att stärka de gröna miljöerna inne i samhällena så gynnas såväl boende och besökare som djur- och växtliv. Färjestadens gröna områden sammanfaller i många fall med de områden som även skulle vara lämpliga för uppsamling och fördröjande av dagvatten. Genom att synkronisera planeringen av den gröna och den blå strukturen i ett samhälle finns många potentiella samordningseffekter. I några av befintliga grönområden finns flera intressen utpekade i översiktsplanen. I dessa områden kan föreslagen bebyggelse komma i konflikt med bevarande och utveckling av grönstruktur. Det gäller föreslagna områden b4, s8, s11 och s9 i översiktsplanen. Behovet av grönstruktur bör lyftas fram i den fysiska planeringen av dessa områden. För Mörbylånga kommun Upprättad av Magdalena Andersson Miljöhandläggare

Grönstrukturplan Färjestaden

Grönstrukturplan Färjestaden 1 (9) Checklistan innehåller frågeställningar som rör personer med nedsatt rörelse- och/eller orienteringsförmåga FN:s standardregler för människor med funktionsnedsättning uttrycker tydliga principiella

Läs mer

Dagvattenpolicy. Dokumenttyp: Policy Antaget av: Kommunfullmäktige Status: Förslag Giltighetstid: Gäller tills vidare

Dagvattenpolicy. Dokumenttyp: Policy Antaget av: Kommunfullmäktige Status: Förslag Giltighetstid: Gäller tills vidare Dokumenttyp: Policy Antaget av: Kommunfullmäktige Status: Förslag 2017-05-18 Giltighetstid: Gäller tills vidare Linköpings kommun linkoping.se Diarienummer: KS 2017-493 Dokumentansvarig: Adresserat till:

Läs mer

Samråd om ny regional utvecklingsplan i Stockholmsregionen. Frukost seminarium grönstruktur 22 juni 2016

Samråd om ny regional utvecklingsplan i Stockholmsregionen. Frukost seminarium grönstruktur 22 juni 2016 Samråd om ny regional utvecklingsplan i Stockholmsregionen Frukost seminarium grönstruktur 22 juni 2016 Dagordning 8.00-8.10 Välkomna o information om RUFS 2050 8.10-8.25 Grönstrukturen i RUFS 2050 8.25-8.40

Läs mer

Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 lägger grunden för den fortsatta fysiska planeringen på kort och lång sikt. Planen sätter ramarna för mer

Läs mer

Grönstrukturplan 2019 Jönköpings tätorter

Grönstrukturplan 2019 Jönköpings tätorter Grönstrukturplan 2019 Jönköpings tätorter SAMMANFATTNING jonkoping.se Grönstruktur är en viktig byggsten för hållbara samhällen Grönstrukturen bidrar till rekreationsmöjligheter och positiva hälsoeffekter,

Läs mer

Kap. 5 FRILUFTSLIV - REKREATION

Kap. 5 FRILUFTSLIV - REKREATION Kap. 5 FRILUFTSLIV - REKREATION I kapitlet behandlas följande aspekter: -Riksintresse för friluftsliv -Riksintresse med geografiska bestämmelser / Det rörliga friluftslivet - Kullaberg och Hallandsåsen

Läs mer

F Ö R S L A G 11 V I S I O N O C H Ö V E R G R I P A N D E S T R A T E G I E R Järna 2025 - En kreativ småstad i en ekologisk landsbygd År 2025 är Järna en ort med karaktär av småstad där närheten till

Läs mer

DAGVATTENPOLICY för Årjängs kommun Gäller från Samhällsbyggnad

DAGVATTENPOLICY för Årjängs kommun Gäller från Samhällsbyggnad DAGVATTENPOLICY för Årjängs kommun Gäller från 2014-06-23 Samhällsbyggnad Dagvattenpolicy för Årjängs kommun Inledning Dagvatten definieras som tillfälligt förekommande, avrinnande vatten på ytan av mark

Läs mer

Inriktningsdokument för miljöpolitiken i Norrköpings kommun

Inriktningsdokument för miljöpolitiken i Norrköpings kommun KS 2017/0149 Inriktningsdokument för miljöpolitiken i Norrköpings kommun norrkoping.se facebook.com/norrkopingskommun instagram.com/norrkopings_kommun Inledning Norrköping är en kommun i förvandling och

Läs mer

UPPDRAG. Medborgarnas perspektiv och deras behov av tillgång till grönområden är viktig och då i synnerhet barnens perspektiv.

UPPDRAG. Medborgarnas perspektiv och deras behov av tillgång till grönområden är viktig och då i synnerhet barnens perspektiv. 2013 02 26 GRÖNPLAN UPPDRAG Park- och naturnämnden beslutade 2011-06-21, att ge park- och naturförvaltningen i uppdrag att ta fram en Grönplan för Göteborgs Stad i samverkan med övriga berörda förvaltningar

Läs mer

En ny grönplan för Eskilstuna kommun. strategier och konceptutveckling med utgångspunkt från prioriterade ekosystemtjänster

En ny grönplan för Eskilstuna kommun. strategier och konceptutveckling med utgångspunkt från prioriterade ekosystemtjänster En ny grönplan för Eskilstuna kommun strategier och konceptutveckling med utgångspunkt från prioriterade ekosystemtjänster Eskilstuna industristad i omvandling som växer genom förtätning Ställningstaganden

Läs mer

Detta dokument är ett utdrag ur det tematiska tillägget till översiktsplanen. Planen i sin helhet finns på: VATTEN OCH AVLOPP

Detta dokument är ett utdrag ur det tematiska tillägget till översiktsplanen. Planen i sin helhet finns på:  VATTEN OCH AVLOPP KS 2015/0385 Detta dokument är ett utdrag ur det tematiska tillägget till översiktsplanen. Planen i sin helhet finns på: www.kalmar.se/vaplan VATTEN OCH AVLOPP Tematiskt tillägg till översiktsplanen Antagen

Läs mer

Miljökonsekvensbeskrivning

Miljökonsekvensbeskrivning Upprättad av planeringskontoret 2014-10-22 Miljökonsekvensbeskrivning Bilaga till samrådshandlingen för Översiktsplan Växjö kommun, del Ingelstad 1 Innehållsförteckning: Bakgrund Icke-teknisk sammanfattning

Läs mer

Social konsekvensanalys och Barnkonsekvensanalys

Social konsekvensanalys och Barnkonsekvensanalys Social konsekvensanalys och Barnkonsekvensanalys för Detaljplan Västra Forsa, Bollebygd kommun 2018-05-08 2018-06-01 SKA/BKA Västra Forsa 1 Inventering Hur fungerar området idag? Hur fungerar platsen för

Läs mer

Anser ert parti att man ska följa översiktsplanen och inte bygga i de markområden som ligger i en grön kil?

Anser ert parti att man ska följa översiktsplanen och inte bygga i de markområden som ligger i en grön kil? SAMMANSTÄLLNING ENKÄT OM GRÖNA FRÅGOR INFÖR VALET 2014 Nätverket Ny Grön Våg består av ett 30-tal natur-, miljö-, och friluftsorganisationer i sområdet. Bland dessa ingår Naturskyddsföreningen i s län,

Läs mer

Behovsbedömning av detaljplan för Harbro backe

Behovsbedömning av detaljplan för Harbro backe 2017-11-30 reviderad 2018-07-26 1 [5] Referens David Ekberg Anders Forsberg av detaljplan för Harbro backe Orenteringskarta över området en av detaljplan för Harbro backe är framtagen som ett underlag

Läs mer

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 lägger grunden för den fortsatta planeringen. Den har tagits fram i samarbete mellan

Läs mer

Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler. Borås Stads. Riktlinjer för dricksvatten- och avloppsförsörjning

Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler. Borås Stads. Riktlinjer för dricksvatten- och avloppsförsörjning Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler Borås Stads Riktlinjer för dricksvatten- och avloppsförsörjning Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås

Läs mer

Behovsbedömning detaljplan för vård- och ett äldreboende samt förskola på fastigheten Ensta 1:65.

Behovsbedömning detaljplan för vård- och ett äldreboende samt förskola på fastigheten Ensta 1:65. 1 [6] Referens David Ekberg detaljplan för vård- och ett äldreboende samt förskola på fastigheten Ensta 1:65. Orenteringskarta över området en av detaljplan för vård- och ett äldreboende samt förskola

Läs mer

ÖVERSIKTSPLAN 2035 ÄNGELHOLMS KOMMUN. Samråd.

ÖVERSIKTSPLAN 2035 ÄNGELHOLMS KOMMUN. Samråd. ÖVERSIKTSPLAN 2035 Samråd ÄNGELHOLMS KOMMUN FOLDER www.engelholm.se/op2035 2(32) HUVUDDRAGEN I ÖVERSIKTSPLAN Den nya översiktsplanen är ett strategiskt dokument, en vision över den framtida utvecklingen

Läs mer

Dagvattenutredning Syltlöken 1

Dagvattenutredning Syltlöken 1 Dagvattenutredning Syltlöken 1 Tillhörande detaljplan för bostäder m m inom fastigheten 2016-10-24 Upprättad av Va-avdelningen, Tekniska förvaltningen Josefine Evertsson Syfte och bakgrund Syftet med detaljplanen

Läs mer

VA-policy. Beslutad av Kommunfullmäktige , 114

VA-policy. Beslutad av Kommunfullmäktige , 114 VA-policy Beslutad av Kommunfullmäktige 2015-06-22, 114 1 Inledning VA-policy ingår som en del i Hörby kommuns VA-plan och har upprättats utifrån kunskaperna från VA- översikten. Vikten av att jobba aktivt

Läs mer

Gröna tak Motion den 10 september 2012 från Sidney Holm och Per Chrisander (MP)

Gröna tak Motion den 10 september 2012 från Sidney Holm och Per Chrisander (MP) 2013-03-13 1 (6) TJÄNSTESKRIVELSE Dnr KFKS 2012/506-229 Kommunstyrelsen Gröna tak Motion den 10 september 2012 från Sidney Holm och Per Chrisander (MP) Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige

Läs mer

STADSBYGGNADSKONTORET, Grönstrukturplan Åsa Lindblom,

STADSBYGGNADSKONTORET, Grönstrukturplan Åsa Lindblom, Grönområden bidrar med 84 procent av svenskarna svarar att det är mycket viktigt med träd i städer. (sifo) drygt 60 procent mindre regnvatten rinner av från asfalterade ytor med träd jämfört med rena asfaltytor

Läs mer

Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun

Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T Bilaga M1 Jämförelse med miljömål Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun 2016-02-01 Bg: 5967-4770 Pg: 428797-2

Läs mer

Styrdokument dagvatten

Styrdokument dagvatten DANDERYDS KOMMUN 1(7) Styrdokument dagvatten Antaget av kommunfullmäktige 2012-06-11 1. Syfte och mål Syftet med styrdokumentet för dagvatten är att fastställa strategi för dagvattenhantering i kommunen.

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING 2010-02-19 PLAN PLAN.2007.76 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING Detaljplan för Kolartorp 3 Haninge kommun har i samarbete med kommunekolog genomfört en behovsbedömning enligt PBL 5 kap 18 och miljöbalken

Läs mer

Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG. Presentation på Visioner för ett hållbart växande Västsverige , Ylva Löf

Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG. Presentation på Visioner för ett hållbart växande Västsverige , Ylva Löf Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG Process till antagande BN-beslut Samråd BN-beslut Utställning BN-beslut Godkänd Antagande KF STRATEGIER FÖR STADENS UTBYGGNAD Bygg och utveckla centralt! Komplettera

Läs mer

Landsbygdsutveckling i ÖP

Landsbygdsutveckling i ÖP Översiktsplan Sundsvall 2021 Landsbygdsutveckling i ÖP 1. Riktlinjer på olika nivåer 2. Tankar med planeringen 3. Utpekade områden 4. Nästa steg Ulrika Edlund, 2015-09-04 Mål och prioriteringar Attraktiva

Läs mer

UNDERLAG FÖR MILJÖ OCH HÄLSOFRÅGOR. för detaljplan för Sköndal 2:1 i stadsdelen Sköndal, Dp

UNDERLAG FÖR MILJÖ OCH HÄLSOFRÅGOR. för detaljplan för Sköndal 2:1 i stadsdelen Sköndal, Dp ECOS Mall 47_PLANBYGG_synpunkter_02_MKB - ver.2.0, 2012-03-16 MILJÖFÖRVALTNINGEN DNR: 2013-013212 SID 1 (5) 2013-10-21 Ulrika Kvartoft Kruså miljöutredare 08-508 28 935 ulrika.kvartoft.krusa@stockholm.se

Läs mer

Dagvattenplan Åstorps kommun Bilaga 2 - Åtgärdsförslag

Dagvattenplan Åstorps kommun Bilaga 2 - Åtgärdsförslag 2015 Dagvattenplan Åstorps kommun Bilaga 2 - Åtgärdsförslag Innehåll Åtgärdsförslag... 2 Södra industriområdet... 2 Åstorp tätort... 5 Hyllinge... 8 Färdigställd 2015-08-24 Antagen av Kommunfullmäktige

Läs mer

Syfte med plan: Att möjliggöra ombyggnation på genomfarten, väg 45/70 genom Mora, för att öka kapaciteten

Syfte med plan: Att möjliggöra ombyggnation på genomfarten, väg 45/70 genom Mora, för att öka kapaciteten Samrådshandling 2017-05-05 Dnr: MK BN 2017/00186 Behovsbedömning Handläggare: Andrea Andersson Förvaltning: Stadsbyggnadsförvaltningen Mora Orsa Plan: Detaljplan för genomfart Mora Läge för plan: se karta

Läs mer

JJIL Stockholms läns landsting

JJIL Stockholms läns landsting JJIL Stockholms läns landsting Landstingsstyrelsens förvaltning Tillväxt, miljö och regionplanering 2015-02-17 1 (4) TRN 2015-0024 Handläggare: Helena Näsström Tillväxt- och regionplanenämnden Ankom Stockholms

Läs mer

Handlingsplan Mälaren

Handlingsplan Mälaren Handlingsplan Mälaren 1. Inledning (Västerås, Eskilstuna, Strängnäs och Enköping) har undertecknat en Avsiktsförklaring som identifierar åtta gemensamma, strategiskt viktiga och långsiktiga utvecklingsområden.

Läs mer

Detaljplan för Björnhovda 4:12 m fl

Detaljplan för Björnhovda 4:12 m fl Detaljplan för Björnhovda 4:12 m fl 1 (8) Detaljplan för Björnhovda 4:12 m fl Checklistan innehåller frågeställningar som rör personer med nedsatt rörelse- och/eller orienteringsförmåga FN:s standardregler

Läs mer

Året är Håbo år 2030 är en kommun för framtiden.

Året är Håbo år 2030 är en kommun för framtiden. vårt håbo 2030 Året är 2030 Året är 2030 och Håbo kommun i hjärtat av Mälardalen är en plats för hela livet. Det bor 25 000 invånare i vår växande kommun och vi har hög kvalitet i alla våra verksamheter.

Läs mer

Miljökvalitetsnormer för vatten och fysisk planering. bitr länsarkitekt Birgitta Norberg

Miljökvalitetsnormer för vatten och fysisk planering. bitr länsarkitekt Birgitta Norberg Miljökvalitetsnormer för vatten och fysisk planering bitr länsarkitekt Birgitta Norberg Miljökvalitetsnormer för vatten och fysisk planering bitr länsarkitekt Birgitta Norberg PBL:s portalparagraf Plan-

Läs mer

DAGVATTENPOLICY. HÅBO KOMMUN 2012 MTN 2011/61 Hid 2012.2726. Antagen av KF att gälla from 2012-10-08 tills vidare (KF 2012-09-24 102)

DAGVATTENPOLICY. HÅBO KOMMUN 2012 MTN 2011/61 Hid 2012.2726. Antagen av KF att gälla from 2012-10-08 tills vidare (KF 2012-09-24 102) DAGVATTENPOLICY HÅBO KOMMUN 2012 MTN 2011/61 Hid 2012.2726 Antagen av KF att gälla from 2012-10-08 tills vidare (KF 2012-09-24 102) POLICY 1 1 POLICY 2 Policy Dagvattenpolicyn är uppdelad i generella punkter

Läs mer

Motion från Anna Thore (MP) om gratis dagvatten för gröna tak och LOD

Motion från Anna Thore (MP) om gratis dagvatten för gröna tak och LOD TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Anette Mellström 2015-01-05 KS 2014/0465 50029 Kommunfullmäktige Motion från Anna Thore (MP) om gratis dagvatten för gröna tak och LOD Förslag till beslut

Läs mer

Svar på motion 2013:06 från Christer Johansson (V) om kartläggning av ekosystemtjänsterna i Knivsta kommun KS-2013/592

Svar på motion 2013:06 från Christer Johansson (V) om kartläggning av ekosystemtjänsterna i Knivsta kommun KS-2013/592 Göran Nilsson Ordförandens förslag Diarienummer Kommunstyrelsens ordförande Datum KS-2013/592 2014-01-13 Kommunstyrelsen Svar på motion 2013:06 från Christer Johansson (V) om kartläggning av ekosystemtjänsterna

Läs mer

DETALJPLAN FÖR SÖDERKÖPING 3:65 M FL, SÖDERKÖPINGS KOMMUN, ÖSTERGÖTLANDS LÄN

DETALJPLAN FÖR SÖDERKÖPING 3:65 M FL, SÖDERKÖPINGS KOMMUN, ÖSTERGÖTLANDS LÄN 1(6) BEHOVSBEDÖMNING DETALJPLAN FÖR SÖDERKÖPING 3:65 M FL, SÖDERKÖPINGS KOMMUN, ÖSTERGÖTLANDS LÄN DP XX Upprättad: 2018-02-09 Standardförfarande Samrådstid: 2017-05-31 2017-06-15 Antagen av SBN: 201x-xx-xx

Läs mer

Innehållsförteckning INLEDNING... 3 VISION... 3 BUDGET... 3 VERKSAMHETER 2012... 4 1. STUDIERESA... 4 2. PAPPERSKARTA OCH/ELLER APP...

Innehållsförteckning INLEDNING... 3 VISION... 3 BUDGET... 3 VERKSAMHETER 2012... 4 1. STUDIERESA... 4 2. PAPPERSKARTA OCH/ELLER APP... 1 Innehållsförteckning INLEDNING... 3 VISION... 3 BUDGET... 3 VERKSAMHETER 2012... 4 1. STUDIERESA... 4 2. PAPPERSKARTA OCH/ELLER APP... 4 2 Inledning Tillgång till bostadsnära natur av god kvalitet, en

Läs mer

Regional, översiktlig och strategisk planering

Regional, översiktlig och strategisk planering Regional, översiktlig och strategisk planering Fokus på social och ekologisk hållbarhet. Frågeställningen syftar till att på en övergripande strategisk nivå besvara frågor som berör markanvändningen och

Läs mer

Behovsbedömning. Planprogram för Hensbacka Saltkällan Delen Hensbacka 2:4 m fl

Behovsbedömning. Planprogram för Hensbacka Saltkällan Delen Hensbacka 2:4 m fl 1/5 1. av miljöbedömning En miljöbedömning skall göras för planer och program om dess genomförande kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. en är den analys som leder fram till ställningstagandet

Läs mer

Ansökan om ändring av detaljplan för Ekebyhov 1:1 - utredning

Ansökan om ändring av detaljplan för Ekebyhov 1:1 - utredning 1(7) 2016-06-07 Ansökan om ändring av detaljplan för Ekebyhov 1:1 - utredning Stockholms län Fastighetskartan Avgränsning av utredningsområdet ungefärligt markerat. 2(7) Begäran om planbesked Begäran om

Läs mer

Fastigheterna SORBY 2:80 och 2:81 (Spontanidrottsplats) BEHOVSBEDÖMNING

Fastigheterna SORBY 2:80 och 2:81 (Spontanidrottsplats) BEHOVSBEDÖMNING B PL 391 Detaljplan för Fastigheterna SORBY 2:80 och 2:81 (Spontanidrottsplats) Munktorps tätort, Köpings kommun BEHOVSBEDÖMNING 2015-09-01 391 BEHOVSBEDÖMNING 2015-09-01 1 (10) B Planens syfte Syftet

Läs mer

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Hammar 1: 62, Hammarö kommun En behovsbedömning genomförs för att svara på frågan om planen kommer att påverka miljön. Behovsbedömningen är en analys som leder

Läs mer

TROLLHÄTTANS PARKPROGRAM

TROLLHÄTTANS PARKPROGRAM TROLLHÄTTANS PARKPROGRAM - 2016 Antagandehandling November 2016 Producerad av: Projektledare: Referensgrupp: Text: Foto: Illustrationer: Trollhättans Stad, Stadsbyggnadsförvaltningen Linn Arnås, Projektanställd

Läs mer

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Sida 1 av 5 MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Varför arbeta med miljömål? Det övergripande målet för miljöarbete är att vi till nästa generation, år 2020, ska lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen

Läs mer

miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete

miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete Utskriftsversion Göteborgs Stads miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete Läs miljöprogrammet i sin helhet på: www.goteborg.se/miljoprogram Foto: Peter Svenson Miljömålen visar vägen Göteborg ska

Läs mer

Klimatanapassning - Stockholm 2013-10-14

Klimatanapassning - Stockholm 2013-10-14 Klimatanapassning - Stockholm 2013-10-14 The Capital of Scandinavia Kunskap förstå strategi - agera 14/10/2013 The Capital of Scandinavia PAGE 2 Kunskap - Material som tagits fram tidigare Strategi - Klimatanpassning

Läs mer

GRUNDFÖRUTSÄTTNINGAR GRÖNA VÄRDEN OCH LOKALA MILJÖMÅL KNUTPUNKTEN ORMINGE

GRUNDFÖRUTSÄTTNINGAR GRÖNA VÄRDEN OCH LOKALA MILJÖMÅL KNUTPUNKTEN ORMINGE GRUNDFÖRUTSÄTTNINGAR GRÖNA VÄRDEN OCH LOKALA MILJÖMÅL KNUTPUNKTEN ORMINGE 2016-06-17 Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 3 2 Uppföljning... 3 3 Gröna värden förutsättningar för markanvisning... 4 3.1 Sociala

Läs mer

Detaljplan för del av Ventlinge 31:1 m fl,

Detaljplan för del av Ventlinge 31:1 m fl, Detaljplan för del av Ventlinge 31:1 m fl 1 (8) Detaljplan för del av Ventlinge 31:1 m fl, Checklistan innehåller frågeställningar som rör personer med nedsatt rörelse- och/eller orienteringsförmåga FN:s

Läs mer

Detaljplan för Björnhovda 25:410 och 25:411 Undringen

Detaljplan för Björnhovda 25:410 och 25:411 Undringen Detaljplan för Björnhovda 25:410 och 25:411 1 (9) Detaljplan för Björnhovda 25:410 och 25:411 Undringen Checklistan innehåller frågeställningar som rör personer med nedsatt rörelse- och/eller orienteringsförmåga

Läs mer

Hållbar stadsutveckling Skeppsbron och Citylab. Henric Wahlgren

Hållbar stadsutveckling Skeppsbron och Citylab. Henric Wahlgren Hållbar stadsutveckling Skeppsbron och Citylab Henric Wahlgren 0725-749327 Henric.wahlgren@sodramunksjon.se Filmtajm! https://youtu.be/1az2ge5mcvi Vi bygger knutpunkten i framtidens Jönköping Södra

Läs mer

VISION och strategisk plan. grunden till varför vi gör det vi gör...

VISION och strategisk plan. grunden till varför vi gör det vi gör... VISION och strategisk plan grunden till varför vi gör det vi gör... VISION Tranemo kommun är vårt naturskön naturliga val av bostadsort. Här bor vi i en kommun i storstadens närhet. Här finns ett boende

Läs mer

Natur- och friluftsplan för Finspångs kommun -lägesrapport

Natur- och friluftsplan för Finspångs kommun -lägesrapport Natur- och friluftsplan för Finspångs kommun -lägesrapport 2018-09-10 Bakgrund Prioriterat uppdrag 2018 uppdatera objektskatalogen (prioriterat sedan tidigare) ta fram en friluftsplan (prioriterat sedan

Läs mer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella

Läs mer

Bevara barnens skogar

Bevara barnens skogar Bevara barnens skogar Verksamhetsriktlinjer STÄMMANS BESLUT OM RIKTLINJER 2011-2014 Naturskyddsföreningen ska verka för: att barn- och familjeverksamhet på sikt bedrivs av minst hälften av kretsarna en

Läs mer

Svedala översiktsplan 2010 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE

Svedala översiktsplan 2010 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE Svedala översiktsplan 2010 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2010-06-09 www.landskapsarkitekt.se 0411-55 64 04 Inledning Svedala Översiktsplan 2010 InLEDNING Kommunstyrelsen är ansvarig för översiktsplaneringen

Läs mer

ORTSFÖRDJUPNING JÄDERFORS

ORTSFÖRDJUPNING JÄDERFORS Vy över jordbrukslandskapet i Jäderfors. ORTSFÖRDJUPNING JÄDERFORS Ortsanalys Jäderfors 39 Jäderfors ligger en halvmil norr om Sandvikens centrum, efter vägen mot Järbo och Kungsberget. Byn ligger vid

Läs mer

Behovsbedömning. För tillägg av detaljplan del av Vimmerby 3:6 och Vimmerby 3:313 i Vimmerby stad, Vimmerby kommun, Kalmar län

Behovsbedömning. För tillägg av detaljplan del av Vimmerby 3:6 och Vimmerby 3:313 i Vimmerby stad, Vimmerby kommun, Kalmar län Behovsbedömning För tillägg av detaljplan del av Vimmerby 3:6 och Vimmerby 3:313 i Vimmerby stad, Vimmerby kommun, Kalmar län Behovsbedömning Enligt 6 kap 11 miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning

Läs mer

VA-policy för Örnsköldsviks kommun (utgör del av Örnsköldsviks kommuns VA-plan)

VA-policy för Örnsköldsviks kommun (utgör del av Örnsköldsviks kommuns VA-plan) 6 juli 2017 VA-policy för Örnsköldsviks kommun (utgör del av Örnsköldsviks kommuns VA-plan) Antagen av Kommunfullmäktige Antagen av: Kommunfullmäktige 2017-10-30, 187 Dokumentägare: Kommundirektör Dokumentnamn:

Läs mer

Policy för dagvattenhanteringen i Lidingö stad

Policy för dagvattenhanteringen i Lidingö stad 2013-03-12 Policy för dagvattenhanteringen i Lidingö stad Policy för dagvattenhanteringen i Lidingö stad består av två delar, Dagvattenpolicy och Ansvarsfördelning för dagvattenhanteringen. Kommunfullmäktige

Läs mer

FÖRSLAG TILL NY ÖVERSIKTSPLAN TYRESÖ KOMMUN KORTVERSION

FÖRSLAG TILL NY ÖVERSIKTSPLAN TYRESÖ KOMMUN KORTVERSION FÖRSLAG TILL NY ÖVERSIKTSPLAN TYRESÖ KOMMUN KORTVERSION TYCK OM TYRESÖS FRAMTID IGEN! Hur ska det vara att leva i Tyresö kommun år 2035? Många Tyresöbor har tyckt till om det och mycket annat under den

Läs mer

Undersökning för miljökonsekvensbeskrivning

Undersökning för miljökonsekvensbeskrivning 1(6) 2019-04-17 Samrådshandling Undersökning för miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för del av fastigheterna Vega och Tor m.fl. Eriksgatan/Baldersgatan Hovmantorps samhälle Lessebo kommun Kronobergs

Läs mer

TRN Bifogat finns yttrande samt beslut från KS , utställning av RUFS Dnr TRN Med vänlig hälsning

TRN Bifogat finns yttrande samt beslut från KS , utställning av RUFS Dnr TRN Med vänlig hälsning TRN 2017-0052-52 Från: kommunstyrelsen@habo.se Till: TRF Funk Registrator; anna-karin.bergvall@habo.se Ärende: Expediering av beslut KS 2017-10-16 194, Utställning av Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen,

Läs mer

Dagvattenutredning i samband med VA-projektering av Arninge-Ullna

Dagvattenutredning i samband med VA-projektering av Arninge-Ullna Uppdragsnr: 10194238 1 (6) PM Dagvattenutredning i samband med VA-projektering av Arninge-Ullna Inledning WSP har fått i uppdrag av Titania att göra en dagvattenutredning inför VAprojekteringen av området

Läs mer

Öresundsvägens utvecklingsområde. Projektforum 2 juni

Öresundsvägens utvecklingsområde. Projektforum 2 juni Öresundsvägens utvecklingsområde Projektforum 2 juni Agenda 13.00 Start. Välkommen, presentation 13.15 Knäckfrågor just nu i projektet 13.30 Tema-WS Disposition grön-blå infrastruktur Inledning om vad

Läs mer

1:2. Siggegärde 2:2 VIRKESJÖ

1:2. Siggegärde 2:2 VIRKESJÖ VIRKESJÖN 153 Kort beskrivning Virkesjön ligger sydväst om Nybro tätort. Planområdet som ligger i Siggegärde, ligger i anslutning till gammal gårdsbebyggelse. Gårdarna tillsammans med gamla stenmurar,

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen

Läs mer

Samordning Sickla-Plania Samordningsprojekt för stadsbyggnadsprojekt inom Sickla- Plania, på västra Sicklaön.

Samordning Sickla-Plania Samordningsprojekt för stadsbyggnadsprojekt inom Sickla- Plania, på västra Sicklaön. 2016-07-05 1 (6) STARTPROMEMORIA Dnr KFKS 2016/539 Projekt 9243 Nacka stad ingår i tunnelbaneavtalet. Samordningsprojekt för stadsbyggnadsprojekt inom Sickla- Plania, på västra Sicklaön. Kartan visar områdets

Läs mer

Bedömning av miljöpåverkan Detaljplan i Hogstad

Bedömning av miljöpåverkan Detaljplan i Hogstad Bedömning av Detaljplan i Hogstad för Västanå 2:7 m.fl. Bedömning av 2(7) Miljöar för planer och program Om en plan eller ett program kan innebära en betydande ska den miljöbedömas och en miljökonsekvensbeskrivning

Läs mer

Från vision till verklighet - exempel från Lomma kommun

Från vision till verklighet - exempel från Lomma kommun Från vision till verklighet - exempel från Lomma kommun Helena Björn, miljöstrateg Jacob Thollonen, projektledare Miljöuppföljning Lomma Hamn, Samordnare byggenheten Varför? Landskapets/ tätortens funktioner,

Läs mer

ANTAGANDEHANDLING 2013 01-29 (Övriga handlingar) CHECKLISTA FÖR BEHOVSBEDÖMNING

ANTAGANDEHANDLING 2013 01-29 (Övriga handlingar) CHECKLISTA FÖR BEHOVSBEDÖMNING ANTAGANDEHANDLING 2013 01-29 (Övriga handlingar) CHECKLISTA FÖR BEHOVSBEDÖMNING DETALJPLAN: Anolfsbyn 1:43 i Skållerud Melleruds kommun, Västra Götalands län Behovsbedömningen är en analys som leder fram

Läs mer

Detaljplan för del av Möllstorp 1:22, Marstrandshorvan

Detaljplan för del av Möllstorp 1:22, Marstrandshorvan / Detaljplan för Möllstorp 2:4 m fl 1 (8) Detaljplan för del av Möllstorp 1:22, Marstrandshorvan Checklistan innehåller frågeställningar som rör personer med nedsatt rörelse- och/eller orienteringsförmåga

Läs mer

Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83).

Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83). Hägersten 2009-11-17 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83). Inledning Utredningens förslag ger miljömålssystemet ett tydligare internationellt perspektiv.

Läs mer

8. Grönområden och fritid

8. Grönområden och fritid 8:1 8. Grönområden och fritid 8.1 Långsiktigt hållbar utveckling Bevara Vallentunas del av Storstockholms grönstruktur Välja och avgränsa grönområden med hänsyn till landskapsbild, värdefull natur, intressant

Läs mer

Samlad bedömning av konsekvenser för Garvaren 13, m fl (Skansen etapp II)

Samlad bedömning av konsekvenser för Garvaren 13, m fl (Skansen etapp II) Dnr: SBN 2016/376 Samlad bedömning av konsekvenser för Garvaren 13, m fl (Skansen etapp II), Skåne län UPPRÄTTAD 20181122 FHK 20181109 GRANSKNING ADRESS: 272 80 Simrishamn BESÖK: Stadshuset, Stortorget,

Läs mer

En renässans för friluftslivet?

En renässans för friluftslivet? En renässans för friluftslivet? Propositionen 2009/10:238 - Framtidens friluftsliv Regeringsuppdrag till Naturvårdsverket: Förslag till mål för friluftslivspolitiken, (Naturvårdsverkets rapport 6476 mars

Läs mer

Kommunal Författningssamling

Kommunal Författningssamling Kommunal Författningssamling Skogspolicy Dokumenttyp Beslutande organ Förvaltningsdel Policy Kommunfullmäktige Miljö & Teknik Antagen 2011-05-09, Kf 80/2011 Ansvar Samhällsbyggnadschef POLICY FÖR KÄVLINGE

Läs mer

Rekommendationer för hantering av översvämning till följd av skyfall

Rekommendationer för hantering av översvämning till följd av skyfall Rekommendationer för hantering av översvämning till följd av skyfall Rörnät och klimat 27 mars 2019 Patrik Jansson, Lars Westholm Länsstyrelsen i Västra Götalands län 49 kommuner 1,7 miljoner invånare

Läs mer

Park- och naturnämnden justerar paragrafen omedelbart. Bilagor Bilaga 1 illustrationsritning som visar planområdet

Park- och naturnämnden justerar paragrafen omedelbart. Bilagor Bilaga 1 illustrationsritning som visar planområdet 1(4) Tjänsteutlåtande Utfärdat 2016-09-06 Diarienummer 0441/16 Stadsutveckling/Förvaltning och planering Johan Rehngren Telefon 031-365 57 97 E-post: johan.rehngren@ponf.goteborg.se Yttrande till byggnadsnämnden

Läs mer

Eriksberg och Ekebydalen Planprogram

Eriksberg och Ekebydalen Planprogram Kortversion av förslag till Eriksberg och Ekebydalen Planprogram 2016 amrådshandling 15 december 2016 till 10 februari 2017 Visionsbild som inspiration för hur centrala Eriksberg skulle kunna gestaltas.

Läs mer

r 1 Friluftspolitisk policy KALK KOMMUN l Friluftspolitisk policy Allmänna i , 20 Kommunfullmäktige Dokumentnamn Beslutsinstans

r 1 Friluftspolitisk policy KALK KOMMUN l Friluftspolitisk policy Allmänna i , 20 Kommunfullmäktige Dokumentnamn Beslutsinstans r 1 Friluftspolitisk policy Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans l Friluftspolitisk policy Allmänna i 2019-02-04, 20 bestämmelser l Kommunfullmäktige...J Friluftspolitisk policy

Läs mer

Detaljplan för del av Isgärde 6:17 m fl Ottos väg

Detaljplan för del av Isgärde 6:17 m fl Ottos väg Detaljplan för del av Isgärde 6:17 m fl 1 (8) Detaljplan för del av Isgärde 6:17 m fl Ottos väg Checklistan innehåller frågeställningar som rör personer med nedsatt rörelse- och/eller orienteringsförmåga

Läs mer

Hushållning med jordbruksmark i den kommunala planeringen exempel Skåne. 4 okt 2016 / Elisabet Weber, Länsarkitekt Länsstyrelsen Skåne

Hushållning med jordbruksmark i den kommunala planeringen exempel Skåne. 4 okt 2016 / Elisabet Weber, Länsarkitekt Länsstyrelsen Skåne Hushållning med jordbruksmark i den kommunala planeringen exempel Skåne 4 okt 2016 / Elisabet Weber, Länsarkitekt Länsstyrelsen Skåne Skåne i korthet! 33 kommuner 12 x 12 mil i kvadrat 1, 2 miljoner inv,

Läs mer

Samråd om förslag till detaljplan för Farsta 2:1 i stadsdelen Hökarängen och Farsta

Samråd om förslag till detaljplan för Farsta 2:1 i stadsdelen Hökarängen och Farsta Miljöförvaltningen Plan och miljö Sida 1 (7) 2013-05-27 Handläggare Anette Jansson Telefon: 08-508 28 820 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2013-06-18 p. 14 detaljplan för 2:1 i stadsdelen Hökarängen

Läs mer

Utbyggnadspromemoria för studentbostäder i stadsbyggnadsprojekt nr 9228 Studentbostäder Alphyddan

Utbyggnadspromemoria för studentbostäder i stadsbyggnadsprojekt nr 9228 Studentbostäder Alphyddan 2017-01-03 1 (5) PM Gunilla Lundström KFKS 2014/41-251 Kommunstyrelsens stadsutvecklingsutskott / Natur och trafiknämnden Utbyggnadspromemoria för studentbostäder i stadsbyggnadsprojekt nr 9228 Studentbostäder

Läs mer

Ekeby Översiktsplan Kumla kommun 2040

Ekeby Översiktsplan Kumla kommun 2040 Ekeby Tätortsutveckling Ekeby Ortens karaktär Ekeby ligger cirka 1 mil nordöst om Kumla tätort och har cirka 460 invånare. Orten har utvecklats ur Ekeby socken där kyrkan har varit ett viktigt centrum.

Läs mer

Särskild sammanställning av miljöaspekter till Översiktsplan för Höörs kommun

Särskild sammanställning av miljöaspekter till Översiktsplan för Höörs kommun 2018-05-09 KSF 2009/149 1 (6) Kommunstyrelsen Särskild sammanställning av miljöaspekter till Översiktsplan för Höörs kommun Bakgrund I samband med att en översiktsplan antas ska en särskild sammanställning

Läs mer

GRÖNA VÄRDEN OCH MILJÖMÅL KVARTERET BRYTAREN MINDRE. Bilaga x

GRÖNA VÄRDEN OCH MILJÖMÅL KVARTERET BRYTAREN MINDRE. Bilaga x GRÖNA VÄRDEN OCH MILJÖMÅL KVARTERET BRYTAREN MINDRE Bilaga x Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 3 2 Uppföljning... 3 3 Gröna värden förutsättningar för markanvisning... 4 3.1 Sociala och rekreativa värden...

Läs mer

Checklista sociala konsekvenser

Checklista sociala konsekvenser Planprogram/Detaljplan för fastighet (kortnamn) 1 (7) Checklista sociala konsekvenser Checklistan innehåller frågeställningar som rör personer med nedsatt rörelse- och/eller orienteringsförmåga FN:s standardregler

Läs mer

Grönare Stockholm- Förslag till nya riktlinjer för planering, genomförande och förvaltning av stadens parker och naturområden

Grönare Stockholm- Förslag till nya riktlinjer för planering, genomförande och förvaltning av stadens parker och naturområden Skärholmens stadsdelsförvaltning Stadsutveckling och medborgarservice Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) Handläggare Love Örsan Telefon: 08-508 24 019 Till Skärholmens stadsdelsnämnd Grönare Stockholm- Förslag

Läs mer

Helsingborg och Malmö. Bygg tätt och grönt

Helsingborg och Malmö. Bygg tätt och grönt Helsingborg och Malmö Bygg tätt och grönt Två stadsträdgårdsmästare! Oh no Martin Hadmyr Helsingborg Ola Melin - Malmö Gemensam utmaning - Pågående urbanisering. 85% av befolkningen bor på 1,3% av Sveriges

Läs mer

Behovsbedömning DETALJPLAN FÖR DEL AV SÖDERKÖPING 3:60 OCH 3:63, SÖDERKÖPING, SÖDERKÖPINGS KOMMUN, ÖSTERGÖTLANDS LÄN BESKRIVNING AV PLANFÖRSLAGET

Behovsbedömning DETALJPLAN FÖR DEL AV SÖDERKÖPING 3:60 OCH 3:63, SÖDERKÖPING, SÖDERKÖPINGS KOMMUN, ÖSTERGÖTLANDS LÄN BESKRIVNING AV PLANFÖRSLAGET 1(7) Behovsbedömning DETALJPLAN FÖR DEL AV SÖDERKÖPING 3:60 OCH 3:63, SÖDERKÖPING, SÖDERKÖPINGS KOMMUN, ÖSTERGÖTLANDS LÄN Upprättad: 2015-10-21 Standardförfarande Antagen av SBN: 2017-12-19 I enlighet

Läs mer

Klimatanpassning i. översiktsplanearbetet

Klimatanpassning i. översiktsplanearbetet Klimatanpassning i översiktsplanearbetet Klimatanpassning i översiktsplanearbetet Kristianstads kommun i Skåne Skånes till landyta näst största kommun 20-tal tätorter, uppåt 30 småorter 82000 invånare

Läs mer

, uppdaterad KS/KF 2012:

, uppdaterad KS/KF 2012: Miljövärdesbedömning inklusive kompensationsutredning Detaljplan för del av Bjärred 12:1 m fl i Bjärred, Lomma kommun (Bjärreds Centrum). 20141203, uppdaterad 20170322 KS/KF 2012:401.214 Bakgrund och metod

Läs mer

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne Ett rikt växt- och djurliv i Skåne Länsstyrelsens arbete med miljökvalitetsmålet Gabrielle Rosquist Vad innebär miljömålet Ett rikt växt- och djurliv? Beskrivning av miljömålet Den biologiska mångfalden

Läs mer

Hällabrottet Översiktsplan Kumla kommun 2040

Hällabrottet Översiktsplan Kumla kommun 2040 Hällabrottet Tätortsutveckling Hällabrottet Ortens karaktär Hällabrottet är med cirka 1 750 invånare den näst största tätorten i kommunen och ligger cirka 3 kilometer öster om Kumla. Orten är kulturhistorisk

Läs mer