Grönstrukturplan Färjestaden

Transkript

1 1 (9) Checklistan innehåller frågeställningar som rör personer med nedsatt rörelse- och/eller orienteringsförmåga FN:s standardregler för människor med funktionsnedsättning uttrycker tydliga principiella ståndpunkter när det gäller rättigheter, möjligheter och ansvar på olika samhällsområden. barnkonventionen Konventionen fastslår att barn inte är föräldrars eller andra vunas ägodelar utan individer med egna rättigheter och ett människovärde, men också att barn har speciella behov av skydd och stöd. brottsförebyggande rådets principer Principer för brottsförebyggande stadsplanering. jämlikhet Jämlikhet betyder att alla individer, oavsett kön, etnisk eller religiös tillhörighet, funktionsnedsättning, seuell läggning eller ålder har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden. delaktighet och inflytande I ett demokratiskt samhälle tillerkänns alla människor lika värde med jämlika möjligheter att vara delaktiga och ha inflytande. Rätten till delaktighet och inflytande gäller oavsett kön, etnisk eller religiös tillhörighet, funktionsnedsättning, seuell läggning eller ålder. fysisk aktivitet Målet för de samlade insatserna inom detta område ska vara att samhället utformas så att det ger förutsättningar för en ökad fysisk aktivitet för hela befolkningen. Planering, projektering och byggande ska ske i nära samarbete med medborgare, medborgargrupper och olika aktörer för att få fram så bra besluts- och kunskapsunderlag som möjligt tidigt i beslutsprocessen. Ett led i detta är att upprätta och ta del av en checklista som belyser viktiga sociala aspekter som berörs. T:\PLANER\1_pågående planer\öp, inkl tematiska tillägg\grönstrukturplan\dokument\checklista sk\checklista sk.doc Adress Telefon E-post Hemsida Org nr Konto Mörbylånga kommun kommun@morbylanga.se Pg Mörbylånga Bg

2 2 (9) Syfte med Grönstrukturplan Färjestaden Syftet med är att utreda vilka av tätortens gröna områden som är värda att undantas från eploatering för att säkerställa att Färjestaden långsiktigt kan utvecklas till ett hållbart samhälle och bli entrén till Öland och Mörbylånga, den ledande natur- och kulturkommunen. Grönområden i en tätort har många funktioner. Grönstrukturplan Färjestaden syftar till att fastställa riktlinjer för utveckling av de gröna områdena för att ge tätorten identitet och karaktär, för att ge plats för rekreation och lek, för att rena dagvatten, fungera hälsofrämnde, locka till sig nya invånare och turister och för att ge förutsättningar för en rik biologisk mångfald.

3 3 (9) Personer med nedsatt rörelse- och/eller orienteringsförmåga Tillgängligheten avseende den fysiska miljön innebär att se till att fysiska hindren minimeras. Flera av Färjestadens grönområden är tillgängliga för personer med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga, men inte alla. Kommunens ambition är att de grönområden som är tillgängliga för personer med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga ska finnas över hela tätorten och fungera för aktiv, passiv, emotionell och kreativ rekreation. Bereds tillgänglighet vid och i kommunala byggnader och andra offentliga lokaler? Anpassas arbetsplatser med hänsyn till anställda med funktionsnedsättning? Bereds tillgänglighet vid och i fritids-, service- och handelsanläggningar? Fritidsanläggningar ska utformas för att underlätta för personer med nedsatt orienterings- och rörelseförmåga. Sker samverkan med Kalmar länstrafiken vad gäller kollektivtrafiksystemet? påverkar inte kollektivtrafiksystemet. Har människor med funktionsnedsättning varit delaktiga och haft inflytande över hur kommunens insatser utformas. Tillfälle att lämna synpunkter kommer att ges i form av samrådsutskick och samrådsmöte.

4 4 (9) Barnkonventionen Sker väsentlig påverkan eller berörs miljöer där barn och ungdomar vistas. hälsa? sociala liv och utveckling? känslo- och beteendemässiga utveckling? möjlighet att klara sig själva? En tätorts grönområden används ofta av barn och ungdomar för rekreation. syftar till att identifiera vilka de mest använda områdena är, så att dessa kan undantas från eploatering och att det därmed inte sker någon negativ påverkan i dessa miljöer. En väl fungerande grönstruktur med ett rikt djur- och vätliv och en rik variation i utformning och användning kan påverka barn och ungas hälsa positivt. En väl fungerande grönstruktur med ett rikt djuroch vätliv och en rik variation i utformning och användning kan påverka barn och ungas sociala liv och utveckling positivt. En väl fungerande grönstruktur med ett rikt djuroch vätliv och en rik variation i utformning och användning kan påverka barn och ungas känslo- och beteendemässiga utveckling positivt. Närhet till ett grönområde kan skapa möjligheten att på egen hand ta platsen i anspråk.

5 5 (9) utbildning, boende, ekonomi och säkerhet? Ges barn möjlighet att påverka genom att lämna synpunkter? En väl fungerande grönstruktur med en stor biologisk mångfald kan gynna utepedagogiken för tätortens skolor. Tillfälle för allmänheten, inklusive barn, att lämna synpunkter kommer att ges i form av samrådsutskick och samrådsmöte. Barn- och ungdomsverksamheten och Kulturverksamheten har i uppgift att tillvarata barnens intresse och framföra deras synpunkter. Beaktas barns behov av särskilt stöd i planarbetet? Brottsförebyggande åtgärder Definierar planen klara rumsliga ansvarsförhållanden? Skapar planen förutsättningar för befolkade rum? Skapar planen förutsättningar för överskådlighet? syftar till att fungera som ett styrdokument för utvecklingen av tätortens gröna områden. Kommunen anser inte att det är lämpligt att alla grönområden ska vara upplysta och tillgängliga alla delar på dygnet och året och därmed skapa förutsättningar för befolkade rum. Kommunen anser inte att det är lämpligt att alla grönområden ska vara upplysta och tillgängliga alla delar på dygnet och året för att skapa förutsättningar för överskådlighet. Skapas tillräcklig synlighet? Kommunen anser inte att det

6 6 (9) är lämpligt att alla grönområden ska vara upplysta och tillgängliga alla delar på dygnet och året för att kunna skapa tillräcklig synlighet. Sker samråd med kommunens Brottsförebyggande råd? Samråd sker med kommunens brottsförebyggande råd Jämlikhet Ges samma möjligheter och rättigheter för alla grupper i samhället att påverka planförslaget? Plan- och bygglagen (PBL) föreskriver att samråd ska ske med alla berörda. Planhandlingarna är inte lämplighetsprövade för alla grupper i samhället. Personer med svårigheter att förstå svenska språket eller som har funktionsnedsättning i språkförståelse eller syn kan ha problem med att ta del av dokumenten. Samrådsmöte ökar möjligheten för dessa grupper att förstå planförslaget. Kommunen håller inte särskilda samrådsmöten för de olika grupper som omfattas av diskrimineringslagen. Tillfälle för allmänheten att lämna synpunkter kommer att ges i form av samrådsutskick och samrådsmöte där kommunen strävar efter att alla grupper ska få komma till tals. Påverkar planförslaget möjligheten att hålla ett tillräckligt och väl lokaliserat utbud av social service?

7 7 (9) Bidrar lokaliseringen till att ge de offentliga rummen ett mångsidigt socialt liv? Finns tillräckliga möjligheter för att röra sig med kollektiva färdmedel, till fot eller på cykel? Kan bostadsutbudet tillgodose ett utbud av differentierade boendeformer? Delaktighet och inflytande Hålls dialogmöten med berörda intressenter och allmänhet tidigt i beslutsprocessen? Sker samverkan med det lokala föreningslivet? Sker samråd med barn och unga, handikapp- och pensionärsorganisationerna? Samrådsutskick sker till alla berörda samt myndigheter och organisationer. Dessutom annonseras om utskick av planhandlingar i alla lokala dagstidningar. Samrådsmöte kommer hållas. Samrådsutskick sker till alla berörda samt myndigheter och organisationer. Dessutom annonseras om utskick av planhandlingar i alla lokala dagstidningar. Samrådsmöte kommer hållas. Samrådsutskick sker till alla berörda samt myndigheter och organisationer. Dessutom annonseras om utskick av planhandlingar i alla lokala dagstidningar. Samrådsmöte hålls i detaljplaneskedet. Hålls öppen temadebatt eller tema diskussion i nämndens regi?

8 8 (9) Är ärendet initierat av ett medborgarförslag? Har ärendet diskuterats i presidiemöte med annan nämnd? Fysisk aktivitet Ges förutsättningar för en ökad fysisk aktivitet för hela befolkningen. Bör kontakt tas med kommunens folkhälsosamordnare? Kommunstyrelsens presidium och miljö- och byggnadsnämndens presidium har fungerat som styrgrupp i arbetet. En stor andel av Färjestadens grönområden är anpassade för aktiv rekreation. Samråd sker med kommunens folkhälsosamordnare.

9 9 (9) Sammanfattning och förslag på åtgärder Flera av Färjestadens grönområden är tillgängliga för personer med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga, men inte alla. Kommunens ambition är att de grönområden som är tillgängliga för personer med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga ska finnas över hela tätorten och fungera för aktiv, passiv, emotionell och kreativ rekreation. reglerar inte byggnation En tätorts grönområden används ofta av barn och ungdomar för rekreation. syftar till att identifiera vilka de mest använda områdena är, så att dessa kan undantas från eploatering och att det därmed inte sker någon negativ påverkan i dessa miljöer. Närhet till ett grönområde kan skapa möjligheten för barn och ungdomar att på egen hand ta platsen i anspråk. Kommunen anser inte att det är lämpligt att alla grönområden ska vara upplysta och tillgängliga alla delar på dygnet och året. Samrådsutskick sker till alla berörda samt myndigheter och organisationer. Dessutom annonseras om utskick av planhandlingar i alla lokala dagstidningar. Samrådsmöte kommer hållas. En stor andel av Färjestadens grönområden är anpassade för aktiv rekreation För miljö- och byggnadsnämnden Ylva Hammarstedt Arkitekt SAR/MSA Marie-Christine Svensson Stadsarkitekt