Karlskrona kommun ser det som en självklarhet att planera för social hållbarhet!

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Karlskrona kommun ser det som en självklarhet att planera för social hållbarhet!"

Jan-Erik Magnusson
för 8 år sedan
Visningar:

1 SKA SOCIA L KO NSEK VENSA N A LYS Karlskrona kommun ser det som en självklarhet att planera för social hållbarhet! Enligt plan- och bygglagen ska planläggning av mark och vatten främja en samhällsutveckling där jämlika och socialt goda levnadsförhållanden tillvaratas. För att uppnå detta brukar man tala om en samexistens mellan de tre hållbarhetsaspekterna social-, ekonomisk- och ekologisk hållbarhet. Hållbarhetsperspektivet fick internationell spridning i samband med Brundtlandsrapporten 1987 och utgör idag självklara utgångspunkt i ett flertal kommuner. För att stärka frågor om social hållbarhet i den fysiska planeringen arbetar vi i Karlskrona kommun efter en mall för att göra sociala konsekvensanalyser. Analysverktyget används för att identifiera socialt viktiga aspekter då människor i allmänhet lägger stort värde vid sin omgivning huruvida den upplevs tilltalande, motbjudande, trygg och tillgänglig. Viktigt är också att tillvarata den mångfald som finns inom kommunen. Vi definierar mångfald med olika människor/ individer och i planprocessen är det av betydelse att kunna förstå, värdesätta och tillvarata de erfarenheter, kunskaper och olikheter som finns hos kommunens alla invånare. Genom att besvara frågor om planområdets tillgänglighet, trygghet, barnperspektiv och mångfald fångas de mjuka värdena upp i ett tidigt skede. Socialkonsekvensanalysen utgör därefter en betydelsefull grund i det fortsatta planarbetet. Arbetet med analysverktyget har utgått ifrån CEMR-deklarationen vars syfte är att integrera ett jämställdhetsperspektiv i kommunala verksamheter. Ytterligare två utgångspunkter har varit att tillvarata FNs barnkonventionsavtal som innehåller bestämmelser om mänskliga rättigheter för barn samt de nationella folkhälsomålen som behandlar trygghet, säkerhet och aktivitet i den fysiska planeringen.

2 SOCIAL KONSEKVENSANALYS FÖR

3 PLANOMRÅDE NÄROMRÅDE STAD PLATSENS EGENSKAPER Vilka är det som berörs av planen, direkt eller indirekt? Barnfamiljer, arbetare, ungdomar, ålder, kön, socioekonomisk bakgrund etc. Hur ser rörelsemönstret ut i området? Finns det några huvudstråk, farliga eller otrygga passager, barriärer etc. Hur? Finns det platser för social interaktion - mötesplatser, lek, service, rekreation etc? Är det någon användning eller funktion som saknas? Finns det några identitetsskapande aspekter i området som bör lyftas fram vid planläggning? Kulturhistoria, karaktär, aktiviteter, planstruktur, turism, nivåskillnader, etc.

4 PLANOMRÅDE NÄROMRÅDE STAD T R Y G G H E T Är området befolkat under olika tider på dygnet? Är det funktionsintegrerat? Finns det samlade och väldefinierade stråk med god belysning? Kan man lätt bli sedd i området? Ger området möjlighet till genomströmning alternativt uppsikt? Behövs några trygghetsaspekter tillgodoses med Övrigt avseende som på bör buskage, beaktas: belysning, trafiksäkerhetsåtgärder och orienterbarhet?

5 PLANOMRÅDE NÄROMRÅDE STAD T I L L G Ä N G L I G H E T Med vilka färdmedel kan man ta sig till området? Gång, cykel, bil, kollektivtrafik, markbeläggning, rullator, barnvagn, rullstol etc. Finns det god tillgänglighet till service såsom kollektivtrafik, skola, äldreboende, arbete, livsmedelsbutik etc.? Framkomlighet, tidsåtgång, markbeläggning, ramper etc. GIS - upptagningsområde Finns det god tillgänglighet till rekreationsområden och fritidsaktiviteter? Framkomlighet, tidsåtgång, markbeläggning, ramper. GIS - upptagningsområde

6 PLANOMRÅDE NÄROMRÅDE STAD B A R N P E R S P E K T I V Vilka barn och ungdomar berörs direkt eller indirekt? Ålder, kön, funktionshinder, socioekonomisk bakgrund etc. Hur använder och rör sig barn och ungdomar i området? Finns farliga passager, barriärer etc. Finns gång- och cykelvägar samt plats för lek och rekreation. Vilka intressen eller platser kan tänkas vara särskilt betydelsefulla för barn och ungdomar? Lekplats, skogsdunge, fotbollsplan, badplats etc. Medför ett planarbete att barns eller ungdomars intressen berörs eller att miljöer där de vistas påverkas på något väsentligt sätt?

7 PLANOMRÅDE NÄROMRÅDE STAD M Å N G F A L D Vilka bostadstyper och upplåtelseformer är dominerande i området? Offentliga byggnader, flerbostadshus, småhus, hyresrätter, bostadsrätter - GIS Till vilka riktar sig planarbetet? Vilka planeras det för? Vad blir konsekvenserna? Vilka samrådsformer eller stadsbyggnadsprocesser bör beaktas för att få både kvinnor och män att yttra sig? Hur säkersäller vi att jämställdhetsperspektivet finns med i vårt planarbete med avseende på medarbetare? Vilka samrådsformer eller stadsbyggnadsprocesser bör beaktas för att nå ut till grupper som annars inte brukar delta i dessa forum? Barn, socialt svaga, invandrare, handikappade etc.

8 PLANOMRÅDE NÄROMRÅDE STAD M Å N G F A L D Användbara källor: Statistik - Blekinge län 2013, På tal om kvinnor och män CEMR FN:s Barnkonvention Karlskronas Mångfaldsplan Social hållbarhet

Relevanta dokument

Social konsekvensanalys

Dnr: PLAN.215.4168 217-5-22 Social konsekvensanalys Detaljplan för Lagerstråle 7 Trossö, Karlskrona kommun Vad är en social konsekvensanalys? Enligt plan- och bygglagen ska planläggning av mark och vatten