Internationella relationer

Transkript

1 Internationella relationer Internationell säkerhet (kap , 21-22) Rickard Mikaelsson, FD 1

2 Föreläsning 6 Baylis, Smith & Owens, kap 12-13, Krigets förändrade karaktär Internationell och global säkerhet Terrorism och globalisering Kärnvapenspridning 2

3 Krigets förändrade karaktär 3

4 Krig Ständigt återkommande fenomen Ca under mänsklighetens historia Ca 3.5 miljarder döda Nedgång efter kalla kriget Trenden är sjunkande, antal och dödlighet Hypoteser Förändringar i det internationella systemet Påverkat krigets rationalitet. Globalisering (interdependens) Postmodernism (kulturella förändringar) Amerikanisering (världspolis och hegemon) 4

5 Hur definieras krig? Krig som social och politisk företeelse Hur skiljer sig begreppet krig från väpnade konflikter? Hur skiljer sig begreppet krig från terrorism? Alla krig inkluderar våld, men inte allt våld är krig Definitionsmässig osäkerhet En väpnad konflikt är en lindrigare form av krig Gränsen dras ofta vid 1000 krigsrelaterade dödsoffer Omdiskuterad gräns Falklandskriget kvalificerar knappt Vad är krigsrelaterat? Om man svälter ihjäl på grund av att mattransporter inte når fram, är det krigsrelaterat? Är gängkrig i amerikanska förorter som under perioder skördat fler än 1000 döda att betrakta som krig? 5

6 Vanliga definitioner Clausewitz war is the continuation of politics with other means an act of force to compel our opponents to fulfil our will. Bull organized violence carried on by political units against each other Bulls definition bygger på konflikt mellan politiska enheter 6

7 Krigets drivkrafter Krig reflekterar ett misslyckande att samarbete internationellt Medvetet beslut av politiska makthavare Internt samarbete nödvändigt för krig Framväxten av nationalstaten War made the state, and the state made war Nationalism, global anarki, konkurrens Minskar risken för krig Ökad internationellt samarbete Nya internationella aktörer NGO:s, mellanstatliga organisationer (FN m.fl.) Demokratisering, ansvarsutkrävande Democratic peace Media, Internet, folklig opinion Ökande kosmopolitiska värderingar 7

8 Krig leder till förändring Innovation nödvändigt för att säkra seger Industriell utveckling Samhällsutveckling Slutet på stormaktskrig? Perioden efter 1945 fredligaste perioden på 500 år Mellanstatliga krig Minskande frekvens efter slutet på kalla kriget. Inbördeskrig Idag vanligaste kriget/väpnade konflikter Antalet dödade i inbördeskrig har dock minskat de senaste 50 åren. 8

9 9

10 Olika stadier i krigsföring Tre genomgående element Infanteri (marksoldater) Chock (vagnar, kavalleri, tanks) Eldstöd (katapulter, artilleri) Vagnarnas storhetstid (ca f.kr) Hästdragna vagnar Dåligt organiserade infanteri Slaget vid Kadesh 1274 f.kr. 10

11 Infanteriets storhetstid (ca. 400 f.kr 900 e.kr) Romarrikets legionärer Ordnade enheter, utvecklad strategi Riddarperioden (ca ) Kavalleri Ridande, tungt beväpnade Muskötens intåg (ca ) Skjutvapnets intåg Infanteri 11

12 Första moderna kriget Industrialiseringen förändrade krigets karaktär Amerikanska inbördeskriget Massarméer, industriell tillverkning av vapen, krigföring riktad mot civilbefolkningen Maskingeväret Industrialiseringen fortsatte Snabb utveckling av vapen/stridsmedel Kulsprutor (tommy guns) Taggtråd Stridsvagnar Flygplan Pansarklädda slagskepp Ubåtar Ökat antal döda, det totala kriget, WW1 & WW2. Sommeoffensiven; brittiska soldater dog enbart första dagen. 12

13 Kärnvapen förändrade krigsföringen Direkta stormaktskrig för riskfyllt, MAD, terrorbalans. Krig vanligast i utvecklingsländer Sedan 1945 har 90 procent av alla krig utspelats där Nutida krigstrender Revolution in Military Affairs (RMA), Gulfkriget Asymmetrisk krigföring Informationsteknologins genombrott Satellitövervakning Teknologisk utveckling Obemannade flygande predators Förbättrad kommunikation Ny militärstrategi Outsourcing, Blackwater. 13

14 14

15 15

16 16

17 17

18 18

19 19

20 20

21 Teknikens begränsningar Stor tro på teknisk överlägsenhet Teknik garanterar inte slutlig seger Gerillakrig fortfarande svårvunna Afghanistan, Irak, Somalia, o.s.v. Ovilja att förlora soldater Nya hot Virtuella Internetkrig Attacker mot bärande samhällsfunktioner Global terrorism Svårt att lösa med traditionell militär Spridning av massförstörelsevapen Inte bara nukleära, ex. biologiska Potentiell enorm skada Konflikter om resurser Ex. p.g.a. vattenbrist 21

22 Framtiden för krig? Krig kommer att försvinna Socialt oacceptabelt, som slaveri och dueller Globaliseringen, fyller ingen funktion, ej moraliskt försvarbart Västvärlden leder utvecklingen, spridning Krig kommer att förekomma Fredligare perioder har funnits genom historien Mellanstatliga konflikter förekommer än Fortsatta spänningar mellan länder Krig kommer att förekomma, men förändras Mellanstatliga krig blir undantag Det framtida kriget är inomstatligt Kan bli långdraget och ha internationella konsekvenser New wars: failed states, krigsherrar, kriminalitet, identitet 22

23 Forskning om kriget Inledningsvis fokuserad på hur man vinner Sun Tzu, Clausewitz, m.fl. Nu: hur krig undviks Krigets drivkrafter Hur krig motverkas Rötter: Kants eviga freden, Kahn & Schelling om det otänkbara kärnvapenkriget. Fredsforskning Studerar förklaringsgrunder till krig samt förutsättningar för fredliga relationer och fredlig konfliktlösning Conflict prevention, conflict management, conflict resolution. 23

24 Bästa teori? Olika teorier används för att studera krigets, och fredens, dynamik Ingen konsensus om bästa metoden. Studiet av krig på tre analysnivåer Individnivå Mänskliga egenskaper, enskilda individer, gender Statsnivå Democratic peace theory, relationen stat/nation Internationella systemet Anarkiska systemet, säkerhetsdilemmat, polaritet 24

25 Internationell och global säkerhet 25

26 Internationell säkerhet möjlig? Först, vad betyder säkerhet? Omdebatterat koncept Samförstånd: inget hot mot kärnvärden Vilken nivå? Individ, stat, eller system? Traditionellt fokus på statlig militär kapacitet Fokus är att möta externa hot Kritik: bredda begreppet Barry Buzan: Säkerhet inkluderar politiska, sociala, ekonomiska, miljö, och militäriska dimensioner. Är nationell och internationell säkerhet kompatibelt? Bygger på en traditionell statsstruktur 26

27 Förändrat internationellt system Säkerhet i en ny värld Samtida processer: integration & fragmentering Nationalstaten förändras, EU-integrationen Sönderfall av stater, Jugoslavien Fokus: etniska/nationella grupper istället för stater Fokus på det globala system Fragmentering av nationalstaten Globalisering, framväxande internationellt samhälle Nya globala hot, utom kontroll för enskilda stater Global terrorism, global uppvärmning, finanskriser Säkerhet genom ett starkare globalt samhälle 27

28 Förvandling av nationalstaten Nationalstaten fortfarande stark, men förändras Nya säkerhetshot, ökad polarisering Samtida globalisering och fragmentering Hur ska staten möta dessa nya hot? Traditionellt perspektiv på säkerhet (Realistisk) Internationellt system byggt på stater Anarkiskt system Självhjälp Statlig suveränitet Permanent fred omöjligt Säkerhetsdilemma & maktkamp 28

29 Kalla kriget ett undantag Bipolariteten ledde till balans Världen osäkrare idag Systemet under förändring, nya maktpoler växer fram (Kina) Svårighet att samarbeta Stater kan samarbeta Rädsla för fuskande stater Begränsar samarbetet Relativa fördelar viktigare än absoluta fördelar Stater vaktar på varandra 29

30 Betydelsen av internationella institutioner (Neo-liberalism) Världen kan bli fredlig Internationella institutioner kan bidra till att reducera misstänksamheten mellan stater Allianser ger säkerhet (EU, NATO) Inte bara för staterna som är med i alliansen För systemet som helhet Kostnaderna för krig ökar Institutionaliserat samarbete Internationellt samhälle byggt på delade värderingar Demokrati Mänskliga rättigheter 30

31 Konstruktivism Delar realismens grundläggande förståelse av det internationella samhälle Men: internationella samhället är en social konstruktion Därför: kan det förändras och bli fredligt Internationella institutioner kan förändra hur vi betraktar IR/IP Den nya förståelsen leder till fredlig samvaro Stater bör eftersträva samarbete Framtiden för global säkerhet Internationella institutioner/organisationer Bidrar till en fredligare värld Grundläggande drivkrafter kvarstår Krig/väpnande konflikter fortfarande förekommande 31

32 Nya säkerhetshot Pandemier Miljöproblem Störningar i samhällssystemen Naturkatastrofer Med mera Länkningen av lokala-regionala-globala problem 32

33 Terrorism och globalisering 33

34 Terrorism Svårdefinierat begrepp Perspektiv: terrorist eller frihetskämpe Terrorism är en handling som syftar till att döda eller allvarligt skada civila eller icke-stridande, med avsikt att skrämma en befolkning eller att utöva tvång på en regering eller en internationell organisation (FN definition) Fyra typer av terrorister Vänsterorienterade terrorister RAF, Röda Brigaderna Högerorienterade terrorister Fascister, nazister, Combat 18 Etnonationalistiska/separatist terrorister PLO, Tamilska tigrarna Religiösa terrorister Al Quada, Hizbollah 34

35 Statssponsrad terrorism Libyen, Khadafi Ex. Svarta September (München 1972) Lockerbie, Skottland, 1988 Iran Ex. Hizbollah, PLO, Hamas Statsdriven terrorism Möjligt? Vanligt att exkludera handlingar av stater från definitioner av terrorism Bombningarna av Guernica, Dresden, London, Hiroshima USA:s bombningar av Belgrad under Kosovo konflikten? USA:s kryssningsmissiler in i Afghanistan & Sudan 1998? 35

36 Traditionell terrorism Konventionella medel Bomber, skjutvapen Nationellt bunden, sällan internationell Transnationell terrorism Växte fram under 1960-talet Ökade möjligheter att resa Televiserade globala nyheter Breda ideologiska strömningar Träningsläger utomlands Skydd under planeringsstadier Låga säkerhetsnivåer 5 flygplanskapningar 1966, 94 stycken 1969 Framväxt av globala terroristnätverk 36

37 Globaliseringseffekter Osäker koppling mellan terrorism och globalisering Dimensioner som kan bidragit Globalt stöd Al Qaida, global agenda, inte nationellt bunden Söker stöd bland muslimer globalt Globaliseringen underlättar nätverksbygget Koordinering Informationstekniken underlättar global koordination Rörlighet, attacker på flera platser samtidigt 37

38 Säkerhet Information traditionellt i små grupper Krypteringsteknik Ökade möjligheter att kommunicera, svårare att övervaka Mobilitet Globaliseringen har underlättat resande Ökad global handel, lättare att gömma stridsmedel Dödlighet Moderna vapen har ökat dödligheten Dålig kontroll i slutet av kalla kriget (speciellt i Sovjetunionen) Spridning av teknik och kunskap 38

39 Orsaker Kulturella End of history (västerländsk demokrati och kapitalism) Clash of civilisations (västerländskt motstånd) Säkra kulturella särdrag från västerländsk imperialism och materialism Skiljelinjer mellan kulturella identiteter Ekonomiska Västerländsk ekonomisk imperialism Dominans, ökande klyftor, Världsbanken Immigration, utanförskap, social frustration Ökad medvetenhet, få möjligheter, extremism, social frustration Religion Motreaktion mot västerländsk sekularisering Heligt krig, belöningar i livet efter döden, belöningar till familjen 39

40 Hur bemötta terrorism? Nationellt och internationellt Ex. Patroit Act, Guantanamo Bay Internationellt informationsutbyte, Echelon War against terrorism Samarbete mellan stater internationell Främst militära och polisära lösningar Även finansiella, spåra/stoppa finansieringen Negativa effekter Brott mot civila rättigheter (övervakning) Brott mot internationell lagstiftning Risk för ökat stöd för terrorism Sociala lösningar? Arbeta med de underliggande orsakerna bakom terrorismen Svårt, men förmodligen nödvändigt Arbeta mot religiös fundamentalism 40

41 Kärnvapenspridning 41

42 Kärnvapenspridning Globalt hot Ursprungligen fem länder USA, Ryssland, Storbritannien, Frankrike, Kina Endast dessa godkända i icke-spridningsavtalet Idag: 8 kända De fem + Pakistan, Indien, Israel Osäkra: Iran, Nordkorea Sydafrika (nedmonterat), Vitryssland, Ukraina, Kazakstan (sovjetiska, nedmonterat) Hur effektivt är icke-spridningsavtalet? Teknologispridning Västerländsk spridning ursprungligen Numera mer svåröverskådlig Koppling till kärnkraftsutveckling Rätten till energi som argument 42

43 Leveransmedel Missiler, olika avstånd Långdistansmissiler svårbyggda Fåtal stater har kunskapen Nordkorea försöker utveckla kunskapen Försvar mot missilanfall Ballistic Missile Defence Reagans SDI (Strategic Defence Initiative) National Missile Defence Containerbomb Större hot Svårt att övervaka, samma effekt 43

44 Varför eftersträva kärnvapen? Strategisk motivering Militärt övertag Avskräckningsmedel, maktbalans Politiska och prestige motiv Ger internationell betydelse till landet Markerar teknologisk kunskap Faktorer bakom spridningen Ökad tillgänglighet av nukleär teknik Tillgång av kunniga kärntekniker Skydd mot intervention Drivet av inhemsk politik Betydelse i internationell diplomati 44

45 Internationella försök att stoppa spridningen En mängd avtal och organisationer Exempel UN Atomic Energy Commission (UNAEC) (1946) Förstörelse av kärnvapen Kärnkraft för fredliga ändamål International Atomic Energy Agency (IAEA) (1957) Atoms for peace, Eisenhower Comprehensive Test Ban Treaty (CTBT) ( ) Misslyckades, inget avtal, misstänktsamhet Partial Test Ban Treaty (PTBT) (1963) Förbud för tester ovan mark, i rymden, och under vatten Non Proliferation Treaty (1970) Kärnvapen skulle inte spridas till fler länder Indien, Pakistan, Israel, och Nordkorea godkänner inte avtalet Missile Technology Control Regime (MTCR) (1987) Sju missilleverantörer accepterade en gemensam uppsättning regler för försäljning av tekniken 45

46 Ett aktuellt problem Irans kärnkraftsprogram Dolt kärnvapenprogram? Nordkoreas kärnvapenprogram Varierande aktivitet Kärnvapenfri värld? Obamas målsättning Nya avtal mellan USA och Ryssland Möjlig målsättning? Countdown to Zero (ny kommande film) 46

47 Slut för idag 47