Processer & politikområden 1. Rickard Mikaelsson, FD

Transkript

1 Processer & politikområden 1 1 Rickard Mikaelsson, FD

2 Mängder med processer och politikområden att studera inom studiet av Internationella relation. Internationell politisk ekonomi Globala miljöproblem Internationellt samarbete Förändrade mönster m i krig och konflikter 2

3 Internationell politisk ekonomi 3

4 Globaliseringsprocessen har lett till ett ökat intresse för f r internationell politisk ekonomi (IPE). Huvudfråga: Vad driver och förklarar f händelser h i världsekonomin? Samspel mellan politik ekonomi. Påverkar P och sätter gränser för f r varandra. Varierande relationen och tyngdpunkten mellan stat och marknad. 4

5 Depressionen, 1930-talet, system som skulle förhindra f upprepning Grunden för f r den IPE:s institutionella ramverk skapades efter WW2. - International Monetary Fund (IMF): Skapad för f r att understödja dja internationellt ekonomisk samarbete och för f r att lösa de ekonomis problem som skapats av kriget. - Världsbanken: : Startade som International Bank for Reconstruction and Development (IBRD), återuppbyggnad av Europa. - General Agreement on Trade and Tariffs (GATT): Internationellt forum för f r handelsförhandlingar och liberalisering av handel. 5

6 Det kalla kriget försenade f planerna påp en världsekonomi. US som garant för f r ekonomisk stabilitet. Bretton-Woods Woods: : Garanterade valutakurser och organiserade kapitalflöden fram till 1971 (US drog tillbaka löftet l 35 USD mot ett ounce (28.35 g) guld. Försämrad ekonomisk situation i USA; Vietnam, utbildning, urbana byggnadsprogram. Inflation, försämrad konkurrenskraft, försf rsämrat förtroende. f 6

7 1970s - Många industrialiserade länder l låter l sin växelkurs flyta. Ökade handelshinder. - Utvecklingsländer nder framför r krav påp förändrad ekonomisk ordning (utan framgång) 1980s - Lånekris.. Oljepengar. Ny roll för f r IMF (structural adjustment,, Washington Consensus), överlappar Världsbankens. V - Ny handelsorganisation (GATT/WTO) 7

8 1990s - Övergång från n Keynesiansk ekonomi, till neo-liberal liberal. - Ökade krav påp samhällsf llsförändring, good governance. 2000s - Ökad motsättning ttning mellan Nord Syd i handelsrelationer. Seattle, Doha. - Liberalisering och öppna marknader, men inte påp hemmaplan (EU, USA) - Finansiella krisen. Marknadens misslyckande? Ökad roll för f r staten? Återgång till Keynes? 8

9 Tre analytiska ramverk 1. Neo-liberala liberala: : (liberal) Den ekonomiska ordningen skapas av rådande r marknadskrafter, som inte ska störas av statlig inblandning. Den osynliga handen. 2. Merkantilistisk: : (realist) Den ekonomiska ordningen skapas genom tävlan t mellan länder l om marknadsfördelar. rdelar. Säkra S inhemsk produktion från extern konkurrens. 3. Marxistiska: : Beroendeskolan, underordning, centrum periferi. Styrd av kapitalistiska intressen. 9

10 Ökad transnationell produktion, MNC, betydande internationella aktörer. Bidrar eller hindrar utveckling? Skattefria zoner. Arbetstillfällen. llen. FDI. Framväxten av ett internationellt finansiellt system. Avreglerat och sammanlänkat. nkat. Sårbart? S Kanske för f r lite statlig kontroll? Ökad internationell handel. Fri handel eller rättvis r handel? WTO, ett maktverktyg för f r de starka västerländska staterna? En möjlighet m för f utvecklingsländerna? nderna? 10

11 Globala miljöproblem 11

12 Industrialiseringen och moderniseringen har lämnat l ekologiska fotspår r påp världen. Ökad insikt om att mänskligheten m verkar leva över den kapacitet som jorden har att hantera den påverkan p vi lämnar efter oss. Dessa problem är r lokala, regionala, nationella, och inte minst globala. Måste M hanteras påp alla dessa nivåer. Tänk globalt, agera lokalt. Ökad fokus påp den internationella nivån, n, global miljöpolitik. Asymmetrisk påverkan. p VästvV stvärlden största boven. 12

13 13

14 Traditionellt fokuserade miljöpolitik påp två frågor. 1. Konservering av naturtillgångar ngar (miljö och djurliv) 2. Skador orsakad av industriell nedsmutsning Insikten om miljöproblematikens konsekvenser ökade under 1960-talet , FN-konferens (Stockholm), Handlingsplan för f skydd av den mänskliga m miljön. Surt regn, döda d da sjöar, skogsdöd. d. Nord-Syd konflikten synlig under konferensen. Oro för f höjda miljökrav, sänkta s möjligheter m för f r utveckling. Miljökolonialism. 14

15 Följdes av en rad miljöavtal, exempelvis Havsrättsavtalet, luftvårdskonventionen om svavelutsläpp, Baselkonventionen (farligt avfall), och regionala avtal runt Medelhavet och Östersjön. 1985, Skydd om ozonlagret. Freoner (hårspray, kylskåp), hål h l i ozonlagret, hudcancer. Dioxinutsläppet i Seveso (1976), gasläckan i Bhopal (1984), oljeutsläpp Exxon Valdez (1989), och Tjernobyl (1986) Världskommissionen för r miljö och utveckling, Gro Harlem Bruntland, 1987, Vår V r gemensamma framtid. Rapporten lanserade begreppet hållbar utveckling,, definierat som global utveckling som tillgodoser nuvarande generationers behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter m att tillgodose sina behov. 15

16 Ekonomisk hållbarhet Tillväxt, handel, produktion, bistånd och utveckling Social hållbarhet Fattigdomsbekämpning, jämställdhet, rättvisa, hälsa och deltagande Hållbar utveckling Ekologisk hållbarhet Ekologisk bärkraftighet, skydd av ekosystem och naturvård 16

17 Hållbar utveckling, omdiskuterat standarbegrepp. Exakt definition saknas. Debatt om målkonflikter m mellan dessa pelare. 1992, FN-konferens (Rio de Janeiro); FN:s kommission för f r hållbar h utveckling etablerades, Agenda 21 (icke-bindande handlingsplan för f r 2000-talet där d hållbar utveckling låg l g i fokus), Riodeklarationen. Riodeklarationen slog även fast att stater har gemensamt, men olika, ansvar att bekämpa miljöproblem. Överbygga Nord-Syd konflikten. Fortsatt vägledande princip, men balansen är r omdiskuterad. 17

18 2002, FN-konferens (Johannesburg), genomförandet av Agenda 21 och andra miljöavtal i centrum deltagare, 180 länder, l stort antal NGO:s och företagssammanslutningar. Cirka 300 frivilliga miljöavtal påp olika nivåer slöts i Johannesburg, men inga konkreta mål m l för f genomförandet av Agenda 21. Präglas därfd rför r av besvikelse. Idag cirka 300 multilaterala och över 1000 bilaterala miljöavtal, hållbar h utveckling, och naturresurser. Symboliserar steg bort från n det kollektiva handlandet dilemma. 18

19 Garrett Hardin,, 1968, symboliserar överutnyttjandet av kollektiva nyttigheter. Konflikt mellan det individuellt rationella och det kollektivt rationella. (luftförorening, skogsskövling, utfiskning) Lösning? - Skapa äganderätter, privatisera. - Skapa bindande kollektiva regler och normer. 19

20 Internationella miljöregimer, syftar till samordning mellan stater. Suveräna stater som förhandlar, f enhällighet för f r beslut. Inga formella sanktionsmöjligheter. Minsta gemensamma nämnare. Miljödiplomatin präglas av: - Forskarsamhällets roll som miljöns ombud. - Stor mängd m icke-statliga aktörer (företag, NGO:s) - Ledande koalitioners ställningstagande (EU, USA, OPEC) - Fokus efter Johannesburg påp implementering istället för f nya avtal. Miljöregimers effektivitet? 20

21 Kritik mot tron att kollektiva regler kan lösa l de globala miljöproblemen. Naturresurser som bristvaror (vatten, olja, kol) Noll-summespel som kan leda till konflikter. Miljöproblem som möjliga m säkerhetsproblem. s (konflikter om vattentillgångar) ngar) Inte bara lokala problem utan även globala. Stora flyktingströmmar, bristande råvaror r i väst v (olja). Väst V konsumtionsmönster nster påverkar p även den fattiga världen. v 21

22 Studiet av global miljöpolitik. 1. Liberala perspektivet: : Rationella aktörer samarbetar för r att säkra s kollektiva nyttigheter. Normer, institutioner. 2. Realistiska perspektivet: : Skeptisk hållning h till möjligheterna att förena f staters intressen. Noll- summespel,, maktkamp, konflikter, nationella intressen. 3. Skeptiska perspektivet: : (förenar olika former av kritiska skolor, exempelvis feminism, marxism, green politics) ) Kritiska till den grundläggande ggande strukturer. Kapitalism, patriarkatet, industrialisering, nationell suveränitet ses som problem. 22

23 Internationellt samarbete 23

24 Anarkiska internationella systemet, orsakar osäkerhet, skapar starka incitament för f r stater att skapa internationell institutioner och organisation (ordning) Problem: Koordinering, samarbete, och sanktionsmöjligheter. Explosionsartad ökning av internationellt samarbete efter Drygt 1100 internationella organisation idag. Global governance,, framväxten av ett globalt samhälle. Globalisering, interdependens,, nätverk n av internationella avtal och organisationer. Socialt kontrakt påp internationell nivå,, mellan den nationella nivån n (staten) och den globala/internationella nivån. n. Stater lämnar över makt till internationella organisationer och institutioner i utbyte mot kollektiva nyttigheter. 24

25 Skillnad påp internationell organisationer och internationella institutioner. Internationell organisation: Permanent säte, s personalstyrka, juridisk personlighet, budget. En internationell byråkrati. (FN, EU) Internationell institution: Alla former av institutionaliserat samarbete påp internationell nivå,, formell som informell, regimer som organisationer. 25

26 Det rådande r internationella systemet har historiska rötter. Westfaliska freden (1648), Utrecht (1713), Versailles (1919), FN:s skapande (1945) Följde påp förändringar inom stater, franska revolutionen, där d r konstitutionalism och liberalism undantryckte monarkins dominans. - Före: Lag, dikterad av monarken. Guds påbud p och representation. Naturens ordning. - Efter: Lag, avtal mellan juridiska aktörer, eller deras representanter. Internationell rätt r en reflektion av staters gemensamma vilja. 26

27 Stater skapar internationella institutioner - Konstitutionella institutioner (grundläggande ggande internationella normer, exempelvis staters suveränitet, självbest lvbestämmande) - Ämnesspecifika institutioner, regimes (Nuclear Non- Proliferation Treaty,, Ottawa Convention on Anti-Personal Landmines) - Fundamentala institutioner (internationell rätt r och multilaterala avtal). Bygger påp de konstitutionella institutionerna. 27

28 Manifesterar tilltagande institutionalisering: 1. Implicit explicit; ; formellt kodifierade eller underförst rstådda (informella). 2. Decentraliserat byråkratiserat kratiserat; ; har det skapats en internationell organisation? 3. Mellanstatligt överstatligt; ; formen för f beslutsfattande och tvistelösning. sning. 28

29 Samarbetsproblem kvarstår. r. 1. Alla frågor blir inte föremf remål l för f r internationellt samarbete. (internationella valutasystemet, växelkurser). v Ibland inte möjligt m eller önskvärt. 2. Intresse för f r samarbete finns, men överenskommelse kan inte nås. n Avsaknad av gemensam förstf rståelse och/eller tillräcklig vilja att kompromissa. 3. Stater ratificerar inte alltid framförhandlade rhandlade avtal. USA, Nationernas Förbund (1919), Kyoto-avtalet, International Criminal Court-avtalet avtalet. Norges nej till EU, Sveriges nej till Euron. 4. Stater bryter mot framförhandlade rhandlade avtal. Varierar mellan oavsiktligt följd f av kapacitets- och tolkningsproblem och avsiktligt ställningstagande. 5. Internationella avtal är r inte alltid tillräckligt långgl nggående. Löser L inte problemet. Staters vilja att behålla handlingsfrihet eller minsta gemensamma nämnare. n 29

30 Studiet av internationellt samarbete dominerat av tre teoribildningar. ingar. 1. Realismen: : Internationellt samarbete återspeglingar av rådande r maktstrukturer. Internationella regimer kan enbart överleva om de kopplas till starka stater. Fokus påp relativa fördelarf 2. Liberalismen: : Rationalistisk analys, stater efterfrågar internationella institutioner eftersom det hjälper dem att hantera och lösa l internationella problem. Fokus påp absoluta fördelar. f 3. Konstruktivism: : Stater är r inte sås kalkylerande som liberalismen gör g gällande. Social miljö skapar ett paradigmbeteende. Stater påverkar p inte enbart institutioner och regimer, utan stater kan även påverkas p i grunden av institutioner och regimer. Även de andra större teoribildningarna, exempelvis feminismen och marxismen, har använts nts för f r att studera internationellt samarbete. 30

31 Tre generationer av forskning angående internationellt samarbete: 1. Första generationen.. Uppstod efter WW2. Fokus påp FN, IMF, Världsbanken V och GATT. Realistisk i sin inriktning. 2. Andra generationen.. Tog fart påp 70-talet, försf rsökte fånga f olika former av internationellt samarbete, formellt informellt. FörutsF rutsättningar ttningar för f r samarbete, möjlighet m att påverka stater. 3. Tredje generationen.. Uppstod under 1990-talet. Inte om, utan hur internationella regimer och organisationer påverkar p staters agerande. FörsF rsök k att förklara f den ökande delegeringen av makt till överstatliga organisationer och institutioner. 31

32 Aktuella debatten om internationellt samarbete fokuserar påp tre begrepp. 1. Makt: : Inflytande av starka stater påp internationella organisationer och regimer. USA och IMF/Världsbanken, EU och WTO. 2. Demokrati: : Folkligt inflytande, demokratiskt underskott, WTO, IMF, Världsbanken V o.s.v. Protester i Seattle, Göteborg, Genua. 3. Effektivitet: : Beslutsprocessen internt (enhällighet vs. majoritetsröstning), stning), resursutnyttjande (skandaler i både b FN och EU) 32

33 Förändrade mönster m i krig och konflikter 33

34 Krig, ständigt återkommande fenomen i den mänskliga historien. Vanligtvis hävdas h att världen v sett en nedgång ng i antal och dödlighet d dlighet sedan slutet påp kalla kriget. Hypotes; förändringar f i det internationella systemet har påverkat p krigets rationalitet. - Globalisering (interdependens( interdependens) - Amerikanisering (världspolis( och hegemon) 34

35 Hur definieras krig? Hur skiljer sig begreppet krig från väpnade konflikter? Råder viss osäkerhet i dessa definitioner. En väpnad v konflikt är r ofta ansedd som en lindrigare form av krig, gränsen dras vid 1000 krigsrelaterade dödsoffer. d dsoffer. Vad är r krigsrelaterat? Om man svälter ihjäl l påp grund av att mattransporter inte når n r fram, är r det krigsrelaterat? Hur ska man betrakta gängkrig g i amerikanska förorter f som under perioder skördat fler än n 1000 döda? d da? Inte helt enkelt att svara om det finns fler eller färre f krig idag än tidigare. 35

36 Andra vanliga definitioner. Clausewitz: war is the continuation of politics with other means an act of force to compel our opponents to fulfil our will. Bull: organized violence carried on by political units against each other 36

37 Minskad frekvens av stormaktskrig. Perioden efter 1945 fredligaste perioden påp 500 år. Antalet mellanstatliga krig har också minskat efter slutet påp kalla kriget. Vanligaste kriget/väpnade konflikter är r idag inbördeskrig. Antalet dödade d dade i inbördeskrig har dock minskat de senaste 50 åren. 37

38 38

39 Krigets metoder har också förändrats. Ingen större förändring Industrialiseringen förändrade f dock krigets karaktär. r. Amerikanska inbördeskriget, första f moderna kriget. Massarméer, industriell tillverkning av vapen, krigföring ring riktad mot civilbefolkningen. Industrialiseringen fortsatte. Kulsprutor, taggtråd, stridsvagnar, flygplan, pansarklädda slagskepp. Ökat antal döda, d da, det totala kriget, WW1 & WW2. Sommeoffensiven,, brittiska soldater dog enbart första dagen. 39

40 Kärnvapen förändrade f krigsföringen. ringen. Direkta stormaktskrig blev för f r riskfyllda, MAD, terrorbalans. Sedan WW2 sås har 90 procent av alla krig utspelats i utvecklingsländer. nder. Nya förändrar f i slutet av 1900 talet. Informationsteknologins genombrott. Satellitövervakning, obemannade flygande kill- vehicles,, förbf rbättrad kommunikation. Ny militärstrategi. Outsourcing,, Blackwater. 40

41 Tre hypoteser om framtiden för f r krig. 1. Krig kommer att försvinna, f precis som slaveriet och dueller. Globalisering, fyller ingen funktion, ej moraliskt försvarbart. f Västvärlden leder utvecklingen. 2. Krig kommer att förekomma. f Det har funnits fredligare perioden genom historien och inget tyder påp att mellanstatliga krig har dött d ut (exempelvis USA och Iraq, 1991 & 2003). Fortsatta spänningar mellan flertalet länder l i världen. 3. Krig kommer att förekomma, f men förändras. f Mellanstatliga krig blir undantag, istället utdragna inbördeskrig i sönderfallande samhällen. 41

42 Olika sorters av forskning om kriget. Inledningsvis fokuserad påp hur man vinner. Sun Tzu, Clausewitz. Sedan allt mer inriktad påp hur krig ska undvikas. Kants eviga freden, Kahn & Schelling om det otänkbara kärnvapenkriget. Framväxten av fredsforskning. Studerar inte enbart förklaringsgrunder till krig, utan även förutsf rutsättningar ttningar för f fredliga relationer och fredlig konfliktlösning. Conflict prevention, conflict management, conflict resolution. 42

43 Precis som med tidigare områden sås används nds olika teorier för f r att studera krigets, och fredens, dynamik. Ingen konsensus om bästa b metoden. Studiet av krig påp tre analysnivåer. 1. Individnivå (mänskliga egenskaper, enskilda individer, genusrelaterat) 2. Statsnivå (demokratier fredligare, relation stat/nation) 3. Internationella systemet (anarkiska systemet, säkerhetsdilemmat, polaritet) 43

44 The End 44