Kallelse till Äldreomsorgsnämnden

Transkript

1 ÄLDREOMSORGSNÄMNDEN KALLELSE SIDA 1 (2) Kallelse till Äldreomsorgsnämnden Tid Tisdagen den 23 januari 2018, klockan 17:00 Plats Sessionssalen i kommunalhuset, Kommunalvägen 28, Huddinge Ärenden 1 Val av justerare 2 Godkännande av föredragningslistan 3 Information Samhällsbyggnadsprocessen Marianne Krook, tf. social- och äldreomsorgsdirektör m fl. Ekonomisk rapport Siv Jönsson, ekonomichef och Michael Johansson, controller Antal väntande till särskilda boenden Helena Reuterham, sektionschef 4 Beräkning av nivåer i hemvårdsbidraget 2018 AN-2017/ Anpassning av äldreomsorgsavgifter HKF 7520 utifrån ändrat prisbasbelopp från och med 1 februari 2018 AN-2017/ Anpassning av högsta äldreomsorgsavgift och förbehållsbelopp-minimibelopp 1 februari 2018 AN-2017/

2 ÄLDREOMSORGSNÄMNDEN KALLELSE SIDA 2 (2) 7 Huges lokaler för särskilda boenden - svar på motion väckt av Barbro Lind (MP) och Birgitta Ljung (MP) AN-2017/ Remiss av betänkandet Nästa steg? Del 2. Förslag för en stärkt minoritetspolitik (SOU 2017:88) - remissvar AN-2017/ Ansökan om att utföra hemtjänst Alerta Omsorg AB AN-2017/ Övriga frågor 11 Delgivningar och anmälda delegationsbeslut AN-2017/ Huddinge den 21 december 2017 Love Bergström Ordförande Lars Axelsson Sekreterare

3 AN-2017/ (2) Handläggare Siv Jönsson Westerlund Siv.Jonsson-Westerlund@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden Beräkning av nivåer i hemvårdsbidraget 2018 Förslag till beslut Äldreomsorgsnämnden beslutar att anta förslag till anpassning av hemvårdsbidraget utifrån ändrat prisbasbelopp från och med 1 februari Sammanfattning Inom äldreomsorgen finns ett hemvårdsbidrag som kan betalas ut till personer som har behov av hemtjänstinsatser. Personerna väljer, att i stället för att anlita kommunens hemtjänst, anlita till exempel någon närstående. Storleken på hemvårdsbidraget ska basera sig på vårdbehovets omfattning och beräknas på andel av prisbasbeloppet (1/12 av X % av prisbasbeloppet = månatligt bidrag) som korrigeras årligen. Hemvårdsbidraget är indelat i fyra nivåer enligt följande: Grupp 1: Hjälp regelbundet vardagar (30 % av prisbasbeloppet) Grupp 2: Hjälp alla dagar och/eller kvällar (60 % av prisbasbeloppet) Grupp 3: Hjälp alla tider på dygnet (90 % av prisbasbeloppet) Grupp 4: Kontinuerlig hjälp hela dygnet (120 % av prisbasbeloppet) Justeringar från och med år 2018 Det är regeringen som fastställer prisbasbeloppet och det förhöjda prisbasbeloppet enligt 2 kap. 6-8 socialförsäkringsbalken. Det förhöjda prisbasbeloppet används vid beräkning av pensionspoäng. I och med att prisbasbeloppet förändas till kronor för år 2018 från kronor för år 2017 justeras nivåerna i hemvårdsbidraget enligt följande: Grupp Procent av prisbasbeloppet Belopp 2017 (kronor per månad) Belopp 2018 (kronor per månad)

4 AN-2017/ (2) Marianne Krook Tf Social- och äldreomsorgsdirektör Siv Jönsson Westerlund Ekonomichef Beslutet delges Kommunstyrelsen Huddinge pensionärsråd

5 AN-2017/ (3) Handläggare Siv Jönsson Westerlund Siv.Jonsson-Westerlund@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden Anpassning av äldreomsorgsavgifter (HKF 7520) utifrån ändrat prisbasbelopp från och med 1 februari 2018 Förslag till beslut Äldreomsorgsnämnden beslutar att anta förslaget till anpassning av äldreomsorgsavgifter (HKF 7520) utifrån ändrat prisbasbelopp från och med den 1 februari Sammanfattning Äldreomsorgens avgifter är konstruerade så att dessa ska räknas om med förändrat prisbasbelopp per den 1 februari varje år. Förändringen av prisbasbeloppet mellan år 2017 ( kronor) och 2018 ( kronor) är en höjning med 1,56 procent, varför förvaltningen föreslår att samtliga belopp i äldreomsorgens taxa räknas upp med 1,56 procent. Beskrivning av ärendet Omsorgsavgifter (Pris/månad) År 2017 År 2018 Nivå Nivå Nivå Nivå Nivå Nivå

6 AN-2017/ (3) Övriga avgifter År 2017 År 2018 Dubbelrumsavgift Per månad Dagvård som enda insats Per besök Matdistribution Per månad Trygghetslarm Per månad Turbundna resor, 65 år och äldre Fönsterputs och storstädning Per månad Per tillfälle Faktisk kostnad Faktisk kostnad Enstaka insatser Per timme Måltidsavgifter Pris per portion om ej annat anges År 2017 År 2018 Måltider hemtjänst, enbart varmrätt Måltider hemtjänst, varmrätt och efterrätt Måltider varmrätt, smör bröd och måltidsdryck Måltider varmrätt, smör bröd måltidsdryck och kaffe Måltider varmrätt, smör bröd måltidsdryck och efterrätt Måltider varmrätt, smör bröd måltidsdryck efterrätt och kaffe Måltider vid heldygnsomsorg Per dygn Måltider vid heldygnsomsorg Per månad Kaffe 5 5 Kaffe med kaffebröd 13 13

7 AN-2017/ (3) Förvaltningens synpunkter Kommunfullmäktige beslutade den 12 januari 2009, 6, att äldreomsorgsnämnden bemyndigas att med verkan från och med den 1 februari varje år justera omsorgsavgifterna inom äldreomsorgen (HKF 7520) så att de följer förändringarna i prisbasbeloppet. Beslut som äldreomsorgsnämnden fattar med stöd av denna delegation skall delges kommunfullmäktige. Förändringar i prisbasbeloppet regleras enligt 1 kap. 6 lagen, (1962:381), om allmän försäkring. tf Marianne Krook Social- och äldreomsorgsdirektör Siv Jönsson Westerlund Ekonomichef Beslutet delges Kommunstyrelsen Huddinges pensionärsråd

8 AN-2017/ (3) Handläggare Siv Jönsson Westerlund Siv.Jonsson-Westerlund@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden Anpassning av högsta äldreomsorgsavgift och förbehållsbelopp-minimibelopp 1 februari 2018 Förslag till beslut Äldreomsorgsnämnden beslutar att anta följande ändringar från och med den 1 februari Ändra högsta avgift för insatser enligt omsorgsavgift från kronor per månad till kronor per månad. 2. Ändra förbehållsbelopp/minimibelopp vid fastställande av omsorgsavgift a. för ensamstående från kronor till kronor per månad b. för makar/sammanboende från kronor per person och månad till kronor per person och månad. c. För kvarboende maka eller make vid delat boende från kronor per person och månad till kronor per person och månad. Sammanfattning Enligt beslut i kommunfullmäktige den 12 januari 2009, 6, bemyndigades äldreomsorgsnämnden att från och med den 1 februari varje år besluta om högsta avgift och förbehållsbelopp/minimibelopp som ska göras på grund av förändringar i prisbasbeloppet enligt 1 kap 6 lagen (1962:381) om allmän försäkring. Flera belopp för beräkning av avgifter för äldre och funktionshindrade är knutna till prisbasbeloppet som för år 2018 är kronor. Högsta avgift för insatser enligt omsorgsavgift (en tolftedel av 0,5392 x prisbasbeloppet) kronor Förbehållsbeloppen för ensamstående äldre (en tolftedel av 135,46 procent av prisbasbeloppet) kronor Förbehållsbeloppen per person för makar och sammanboende (en tolftedel av 114,46 procent av prisbasbeloppet) kronor

9 AN-2017/ (3) Förbehållsbeloppen per person för kvarboende maka eller make vid delat boende (en tolftedel av 135,46 procent av prisbasbeloppet) kronor Beskrivning av ärendet Från och med den 1 juli 2002 gäller nya regler för avgifter inom äldreomsorg. Ett högkostnadsskydd för avgifter, en så kallad maxtaxa, inom äldreomsorgen infördes. Reglerna för högsta avgift för till exempel hemtjänst och dagverksamhet finns preciserade i socialtjänstlagens 8 kapitel 3-9. Den enskildes avgiftsbeslut kan med de nya reglerna överklagas med förvaltningsbesvär. Kännetecknande för denna överklagningsform är att domstol kan pröva både lagligheten och lämpligheten av beslutet, det vill säga ändra beslut och sätta ett nytt beslut gällande. Ändring, högsta avgift I reglerna för vad kommunen får ta ut i högsta avgift för till exempel hemtjänst, dagverksamhet, och kommunal hälso- och sjukvård fastställs att avgiften anges som andel av prisbasbeloppet. Från den 1 juli 2016 är detta en tolftedel av 0,5392 procent av prisbasbeloppet. Ändring, förbehållsbelopp/minimibelopp Efter att skatt, hyra (efter bostadstillägg) och äldreomsorgsavgifter har betalats bör pengar finnas över för personliga behov, ett så kallat förbehållsbelopp/ minimibelopp. Omsorgsavgiften kan därför i vissa fall minska. Detta förbehållsbelopp ska utöver boendekostnad täcka normalkostnader för livsmedel, kläder, skor, fritid, hygien, dagstidning, telefon, TV-avgift, hemförsäkring, öppen hälso- och sjukvård, tandvård med mera. Förbehållsbeloppet kan höjas för personer som har särskilda kostnader på grund av sjukdom eller funktionshinder, till exempel arvode för god man, fördyrande kostnader för matdistribution. I reglerna för hur förbehållsbelopp/minimibelopp preciseras anges beloppets nivå som andel av prisbasbeloppet. För närvarande: en tolftedel av 135,46 procent av prisbasbeloppet för ensamstående en tolftedel av 114,46 procent av prisbasbeloppet för makar/sammanboende en tolftedel av 135,46 procent av prisbasbeloppet för kvarboende maka eller make vid delat boende

10 AN-2017/ (3) Detta innebär en ändring av förbehållsbelopp/minimibelopp vid fastställande av omsorgsavgift för ensamstående, makar/sammanboende, och kvarboende maka eller make vid delat boende. Från och med den 1 februari 2018 ändras förbehållsbelopp/minimibelopp vid fastställande av omsorgsavgift för ensamstående från kronor per månad till kronor per månad. Från och med den 1 februari 2017 ändras förbehållsbelopp/minimibelopp vid fastställande av omsorgsavgift för makar/sammanboende från kronor per person och månad till kronor per person och månad. Från och med den 1 februari 2017 ändras förbehållsbelopp/minimibelopp vid fastställande av omsorgsavgift för kvarboende maka eller make vid delat boende från kronor per person och månad till kronor per person och månad. Förvaltningens synpunkter Kommunfullmäktige beslutade den 12 januari 2009, 6, att äldreomsorgsnämnden bemyndigas att med verkan från och med den 1 februari varje år besluta om högsta avgift och förbehållsbelopp/minimibelopp som skall göras på grund av förändringar i prisbasbeloppet enligt 1 kap. 6 lagen, (1962:381), om allmän försäkring. tf Marianne Krook Social- och äldreomsorgsdirektör Siv Jönsson Westerlund Ekonomichef Beslutet delges Kommunstyrelsen Huddinges pensionärsråd

11 AN-2017/ (4) Handläggare Pia Bastholm Rahmner pia.bastholm-rahmner@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden Huges lokaler för särskilda boenden - svar på motion väckt av Barbro Lind (MP) och Birgitta Ljung (MP) Förslag till beslut Äldreomsorgsnämnden godkänner förvaltningens synpunkter och överlämnar tjänsteutlåtandet, daterat den 20 november 2017, till kommunstyrelsen som sitt yttrande i ärendet. Sammanfattning En motion har inkommit till äldreomsorgsnämnden för yttrande. Motionärerna Barbro Lind (MP) och Birgitta Ljung (MP) yrkar att de delar av kommunens lokaler där människor bor och hyr lägenheter, det vill säga särskilt boende, ska betraktas som bostadshus och därmed tillhöra Huge Bostäder AB och inte som idag Huddinge Samhällsfastigheter AB. Vidare föreslår motionärerna att människor som bor i särskilda boenden ska hyra sin lägenhet direkt av Huges Bostäder AB och inte i andra hand av social- och äldreomsorgsförvaltningen. Förvaltningen anser att en förändring i hyresavtalet enligt motionärernas förslag i särskilt boende från andrahandskontrakt till förstahandskontrakt inte skulle leda till någon skillnad för den enskilde individen vare sig juridiskt eller trygghetsmässigt. har valt en modell med blockuthyrning i särskilt boende för att säkra tillgången till lägenheter för nämndens målgrupper som bedöms vara i behov av särskilt boende. Hyresmodellen som Huddinge kommun tillämpar skyddar den enskilde hyresrättsligt och passar in i den kommunala verksamheten där kommunen har ett övergripande helhetsansvar för den enskilde individens omsorg och boende. I det andra yrkandet i motionen som avser en omstrukturering av hyresinbetalningar från Huddinge Samhällsfastigheter AB till Huge Bostäder AB ser förvaltningen att denna fråga hänger nära samman med frågan om blockhyresavtal. Med stöd av den sammantagna kunskapsinhämtning som förvaltningen genomfört bedömer förvaltningen att den blockhyresavtalsmodell som redan är etablerad i fortfarande är den bästa lösningen för både den enskilda individen och för verksamheten i stort. Beskrivning av ärendet Huges bostäder har delats upp i två olika bolag, Huge bostäder AB och Huddinge Samhällsfastigheter AB. saf@huddinge.se

12 SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN AN-2017/ (4) Hyresavtal för kommunens verksamheter som till exempel skolor, idrottshallar och särskilda boenden är upprättade mellan Huddinge Samhällsfastigheter AB och. De särskilda boenden som social- och äldreomsorgsförvaltningen hyr av Huge betalas till Huddinge Samhällsfastigheter AB. Detta anser motionärerna är fel eftersom särskilda boenden primärt är bostadshus. Vidare anser motionärerna att människor som bor i särskilda boenden ska hyra sin lägenhet direkt av Huges Bostäder AB och inte, så som sker idag, i andra hand av social- och äldreomsorgsförvaltningen. Med anledning av ovanstående yrkar motionärerna att: 1. De delar av kommunens lokaler där människor bor, hyr lägenheter, ska betraktas som bostadshus vid uppdelningen av Huge i två företag, och att de därmed ska höra till Huge Bostäder AB. 2. Personer som hyr sin bostad i Huges särskilda boenden, ska direkthyra lägenheterna av fastighetsägaren. Beredning av ärendet I beredning av yttrandet har förvaltningen inhämtat kunskap kring frågorna om hyresavtal från en jurist specialiserad i hyres- och fastighetsrätt på Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Förvaltningen har vidare tagit kontakt med bland annat Växjö kommun, som motionärerna hänvisar till, som också tillämpar blockhyresavtal. Nuvarande form för hyresavtal i särskilt boende i har valt att reglera utformningen av hyresavtal i särskilt boende utifrån modellen med blockhyresavtal. Ett blockhyresavtal innebär att kommunen som förstahandshyresgäst, genom ett och samma avtal, hyr lägenheter och lokaler för gemensamma utrymmen av Huddinge Samhällsfastighet AB. Avsikten med detta hyresavtal är att kommunen ska kunna förmedla och hyra ut dessa lägenheter i andrahand till nämndens målgrupper som har erhållit beslut om bistånd enligt socialtjänstlagen, SoL, (2001:453) eller lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade, LSS, (1993:387). I modellen med blockhyresavtal har den som bor i ett särskilt boende samma besittningsskydd som vid ett förstahandskontrakt som skrivs direkt med fastighetsbolaget. Denna modell gör att skillnaden för individen rent hyresrättligt inte har någon avgörande betydelse då hyresgästens skydd i denna fråga regleras utifrån verksamhetslagarna SoL (2001:453) och LSS (1993:387). Förvaltningens ansvar och intresse är att säkra så att det finns tillgängliga bostäder efter målgruppernas behov, en skyldighet som regleras utifrån ovan nämnda verksamhetslagar. Blockhyresavtal i Växjö kommun Omsorgsförvaltning i Växjö kommun blockhyr kommunens särskilda boenden av det kommunala aktiebolaget Växjöbostäder.

13 SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN AN-2017/ (4) Skillnaden mellan Växjö kommun och är att i Växjö hyr den boende i särskilt boende direkt av Växjöbostäder, det vill säga individen har ett förstahandskontrakt på sin lägenhet då hyresavtalet skrivs mellan den boende och fastighetsbolaget. Genom kontakt med Växjö kommun får förvaltningen information om deras erfarenheter av att den boende hyr direkt av fastighetsbolaget. Växjö kommun framhåller att de fortfarande har förmedlingsrätt av lägenheterna till de särskilda boendena, vilket är ett krav utifrån verksamhetslagarna (SoL och LSS). En nackdel är att processen med att hyra ut lägenheter kan fördröjas då anhöriga kan kräva att få ha kvar boendet i tre månader efter en persons bortgång. När en lägenhet står tom, så kallade tomhyror, betalas hyran av kommunen till fastighetsbolaget. En annan nackdel är att hyrorna kan bli högre för att en administrativ kostnad för exempelvis vaktmästare, trädgårdsskötsel, nyckelutlämning med mera inte ingår i hyran utan tillkommer. Förvaltningens synpunkter har valt en modell med blockuthyrning i särskilt boende för att bland annat säkra tillgången till boende för nämndens målgrupper som bedöms vara i behov av särskilt boende. Hyresmodellen som tillämpar skyddar den enskilde hyresrättsligt och passar in i den kommunala verksamheten där kommunen har ett övergripande helhetsansvar för den enskilde individens omsorg och boende. En fördel med att kommunen hyr ut lägenheter till individer som bor i det särskilda boendet gör att den boende får den praktiska service och omsorg i anslutning till boendet. Denna service skulle annars behöva köpas från Huge Bostäder AB eller Huddinge Samhällsfastigheter AB. En kostnad som skulle läggas på hyran till det särskilda boendet. En annan svårighet med om Huge skulle hantera hyrorna är att förvaltningen inte ansvarar för frågan om hyressättning och debitering för sina målgrupper. Detta kan göra det svårt att belägga platsen innan uppsägningstiden gått ut vilket innebär att kommunens boenden skulle få svårt att klara ekonomin då antalet tomställda dygn skulle vara mycket högre än vad det är idag. Detta medför att kostnaderna för en plats på ett särskilt boende skulle öka utan att kvaliteten för den enskilde individen skulle bli bättre. Ytterligare en svårighet med att byta hyresavtal är att idag betalar hyresgästerna på de särskilda boendena hyran i efterskott till kommunen. Vid en eventuell övergång till motionärernas förslag, där de boende har ett förstahandskontrakt direkt med Huge, innebära att hyresgästerna skulle betala hyran i förskott till Huge. Detta förfarande påverkar hyresgästerna negativt vid en övergång. En förändring i hyresavtalet enligt motionärernas förslag i särskilt boende från andrahandskontrakt till förstahandskontrakt skulle, enligt förvaltningens bedömning, inte leda till någon skillnad för den enskilde individen vare sig juridiskt eller trygghetsmässigt.

14 SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN AN-2017/ (4) Med stöd av den sammantagna kunskapsinhämtning som förvaltningen genomfört bedömer förvaltningen att den blockhyresavtalsmodell som redan är etablerad i fortfarande är den bästa lösningen för både den enskilda individen och för verksamheten i stort. Det andra yrkandet i motionen avser en omstrukturering av hyresinbetalningar för bostad i särskilt boende från Huddinge Samhällsfastigheter AB till Huge Bostäder AB. Förvaltningen menar att denna fråga hänger nära samman med frågan om blockhyresavtal. Bedömningen är att den hyresform som idag finns i Huddinge inte innebär vare sig juridiska eller trygghetsmässiga hinder för den enskilde boende. Förvaltningen anser därför att frågan om var hyran betalas in inte behöver utredas vidare. Marianne Krook Tf social- och äldreomsorgsdirektör Titti Frisk Hagström Tf Kvalitetschef Bilagor Motion angående Huges lokaler för särskilda boenden Beslutet delges Kommunstyrelsen

15

16

17 AN-2017/ (5) Handläggare Berit Heidenfors berit.heidenfors@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden Remiss av betänkandet Nästa steg? Del 2. Förslag för en stärkt minoritetspolitik (SOU 2017:88) - remissvar Förslag till beslut Äldreomsorgsnämnden beslutar att godkänna förvaltningens synpunkter och tjänsteutlåtande daterat överlämnas till kommunstyrelsen som nämndens yttrande. Sammanfattning Regeringen beslutade den 1 september 2016 att tillsätta en särskild utredare med uppdrag att ta fram förslag för en stärkt minoritetspolitik. Äldreomsorgsnämnden lämnade ett remissvar i september I juni 2017 fattade regeringen beslut om tilläggsdirektiv till utredningen. Utredningen fick i uppdrag att även analysera vad den finlandssvenska gruppen i Sverige har för ställning, och att överväga om den ska erkännas som nationell minoritet. I tilläggsdirektiven ingår också uppdraget att överväga om Sverige bör utöka sina nuvarande åtaganden enligt den europeiska stadgan om landsdels-eller minoritetsspråk samt uppdraget att överväga behovet av åtgärder för att förbättra kvalitativa data om de nationella minoriteterna. De fem nationella minoritetsspråken är finska, jiddisch, meänkieli, romska och samiska. Utredningen föreslår att finlandssvenskarna inte bör erkännas som nationell minoritet i Sverige och lämnar ett antal förslag på vilka av de nuvarande åtagandena som bör utökas. Beskrivning av ärendet Regeringen beslutade den 1 september 2016 att tillsätta en särskild utredare med uppdrag att ta fram förslag för en stärkt minoritetspolitik. Äldreomsorgsnämnden lämnade ett remissvar i september I juni 2017 fattade regeringen beslut om tilläggsdirektiv till utredningen. Tilläggsdirektiven omfattar den finlandsvenska gruppens ställning och om gruppen ska erkännas som nationell minoritet, om Sverige ska utöka sina

18 AN-2017/ (5) nuvarande åtaganden enligt den europeiska stadgan om landsdels-eller minoritetsspråk samt uppdraget att överväga behovet av åtgärder för att förbättra kvalitativa data om de nationella minoriteterna. De fem nationella minoritetsspråken är finska, jiddisch, meänkieli, romska och samiska. Bakgrund Den 1 januari 2010 trädde Lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk (2009:724) i kraft. Enligt lagen ska de nationella minoritetsspråken skyddas och främjas och de nationella minoriteterna ska kunna bevara och utveckla sin kultur. För kommuner innebär det att kommunen, inom lagens ramar, är skyldig att ta hänsyn till de rättigheter som omfattar alla fem nationella minoriteter i Sverige. Grundskydd som gäller samtliga nationella minoriteter Det så kallade grundskyddet gäller samtliga nationella minoriteter. Det innebär bland annat att kommunen är skyldig att: - Informera de nationella minoriteterna på lämpligt sätt om deras rättigheter när det behövs. - Ta ett särskilt ansvar för att skydda och främja de nationella minoritetsspråken och ska även främja de nationella minoriteternas möjligheter att behålla och utveckla sin kultur i Sverige. - Ansvara för att barns utveckling av en kulturell identitet och användning av det egna minoritetsspråket särskilt främjas. - Ge de nationella minoriteterna möjlighet till inflytande i frågor som berör dem och så långt det är möjligt samråda med representanter för minoriteterna i sådana frågor. Finskt förvaltningsområde är ett så kallat finskt förvaltningsområde utifrån lagstiftningen om nationella minoriteter. Det betyder att kommunen har ett särskilt ansvar för att värna om det finska språkets ställning och att erbjuda finsktalande personer: - Rätt att använda finska språket vid sina muntliga och skriftliga kontakter med kommunen. Kommunen är skyldig att ge ett muntligt svar på finska. Vid myndighetsbeslut har den enskilde rätten att begära en skriftlig översättning av beslut och motivering. - Förskoleverksamhet och äldreomsorg helt eller delvis på finska inom kommunen. - Tillgång till personal med kunskaper i finska där det behövs i enskildas kontakter med kommunen.

19 AN-2017/ (5) - Finskspråkig service. Kommunen kan själv bestämma tid och plats. - Information på finska om rättigheter enligt denna lag. - Möjlighet till inflytande i frågor som berör finsktalande personer och så långt det är möjligt samråda med representanter för minoriteterna i sådana frågor. - En finskspråkig del på webbplatsen. Finlandssvenskarnas ställning Sveriges erkännande av vissa grupper som nationella minoriteter har sin grund i Europarådets ramkonvention om nationella minoriteter. Det är med utgångspunkt i ramkonventionen som utredningen har tagit ställning till frågan om finlandssvenskarnas ställning. I samband med ratificeringen av konventionen fastställde riksdagen fyra kriterier för när en grupp ska erkännas som nationell minoritet i Sverige. 1. Att gruppen i förhållande till landets totala befolkning är till antalet färre än resten av befolkningen. 2. Att gruppen uppvisar ett särdrag gällande religion, språk, tradition eller kultur. Endast ett särdrag måste föreligga men detta måste i något väsentligt avseende skilja minoriteten från majoritetsbefolkningen. 3. Att gruppen själv definierar sin eller sina etniska tillhörigheter och att den enskilde såväl som gruppen ska ha en vilja och strävan att behålla sin identitet. 4. Att gruppen har historiska och långvariga band till Sverige. Bedömningen är att endast minoritetsgrupper vars kultur funnits i Sverige före sekelskiftet 1800/1900 uppfyller kravet på historiska eller långvariga band. Med utgångspunkt i det fjärde kriteriet bedömer utredningen att finlandssvenskarna inte bör erkännas som nationell minoritet i Sverige, då det saknas belägg för en närvaro av en specifik finlandssvensk kultur i Sverige före den tidpunkten. Utökade åtaganden enligt språkstadgan Språkstadgans skyddsobjekt är minoritetsspråken som sådana, inte grupper eller enskilda som tillhör nationella minoriteter. Utredningens uppdrag har varit att överväga om Sverige bör utöka sina åtaganden i förhållande till finska, meänkieli och samiska. I förhållande till vissa punkter bedömer utredningen att en del åtaganden kan utökas. Andra punkter har utredningen valt att framhålla som viktiga. 1 Nationella minoriteter i Sverige (prop.1998/99: 143, s. 31)

20 AN-2017/ (5) De åtaganden som kan utökas rör utbildning; från förskola till universitetsutbildning och att vissa myndigheter uppdras att tillhandahålla översättningar till finska, samiska och meänkieli av deras mest använda och relevanta förvaltningstexter (exempelvis Skatteverket, Försäkringskassa m fl.). Andra utökade åtaganden föreslås röra Förvaltningsstiftelsen för public servicebolagen, Granskningsnämnden, Kulturrådet och Språkrådet, Svenska institutet och Konsumentverket. Behovet av åtgärder för förbättrade behovsunderlag Utredningens uppdrag har syftat till förbättrad datainsamling som kan användas av regering, statliga myndigheter, kommuner och landsting samt av de nationella minoriteterna för uppföljning och utvärdering samt beslut om åtgärder inom minoritetspolitiken. Utredningen konstaterar att det finns behov av att samla kunskap, goda råd och metodstöd för kommuner och landsting när det gäller kartläggning av de nationella minoriteternas behov. Det finns även ett värde i att ta fram frivilliga verktyg för lokala eller regionala aktörer som möjliggör systematiska värderingar och jämförelser av kvaliteten i utbudet av service, särskilt när det gäller service på minoritetsspråk. Övriga frågor som regeringen bör uppmärksamma. Utredningen tar upp ett antal minoritetspolitiska frågor som inte följer direkt av utredningens direktiv, men som utredningen har bedömt vara angelägna inom ramen för uppdraget att göra en sammanhållen analys av minoritetspolitiken. Utredningen konstaterar bland annat att kravet på myndigheter att samråda med de nationella minoriteterna även omfattar organisations-eller verksamhetsfrågor, om dessa kan få betydelsen för minoriteternas rättigheter. Samråd ska hållas i sådan tid att minoriteterna har möjlighet att påverka kommande beslut. Utredningen påpekar vikten av att detta framhålls i den uppföljning av minoritetspolitiken som bedrivs av Sametinget och Länsstyrelsen i Stockholms län Förvaltningens synpunkter har i tidigare yttrande lyft fram några förslag i utredningen som särskilt kan behöva uppmärksammas och som kan komma att påverka kommunens verksamheter inom äldreomsorgsnämndens ansvarsområde. Det handlar bland annat om förslagen om att införa en skyldighet för kommuner i förvaltningsområdena att informera alla

21 AN-2017/ (5) som ansöker om äldreomsorg om kommunens skyldighet att erbjuda äldreomsorg på minoritetsspråket. Utöver det berörs frågan om insatser för att utbilda och rekrytera personal med språk- och kulturkompetens. Utredningen föreslår samverkan mellan kommuner, när det gäller språkutbildningar och språkstöd till sina anställda. Slutligen föreslås att rättigheterna regleras i socialtjänstlagen i stället för minoritetslagen. I detta yttrande har förvaltningen inga ytterligare tillägg utöver det som tidigare har lyfts fram. Marianne Krook Tf social- och äldreomsorgsdirektör Titti Frisk Hagström Tf kvalitetschef Bilagor Remisshandlingar: (hämtad ) Beslutet delges Kommunstyrelsen

22 AN-2017/ (2) Handläggare Henrik Ifflander Henrik.Ifflander@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden Ansökan om att utföra hemtjänst - Alerta Omsorg AB Förslag till beslut Med hänvisning till Lag om valfrihetssystem (7 kap 1 p.4) utesluter äldreomsorgsnämnden Alerta Omsorg AB som sökande till kundval hemtjänst i. Förvaltningens synpunkter Socialnämnden beslutade att häva avtalet med Alerta Omsorg AB. Beslutet byggde på en omfattande granskning av förvaltningen som genomfördes från sommaren 2017 fram till beslutet. Granskningen visade ett antal allvarliga brister, bland annat gällande krav på tidsregistrering för utförd tid (skallkrav 6.2), krav på att anhöriganställning inte tillåts (skallkrav 5.2) och krav på att objektsanställningar inte tillåts (skallkrav 5.3). Förvaltningen hänvisar till ärende, Avtalsuppföljning (AN-2017/405) och socialnämndens hävning av avtal med Alerta Omsorg AB på grund av företagets allvarliga brister i yrkesutförande inkommer Alerta Omsorg AB med en förnyad ansökan. Med utgångspunkt från beslutet om hävning som nyligen togs bedömer förvaltningen inte att det är möjligt att, i detta skede, pröva ansökan från företaget. Med utgångspunkt från ovanstående är förvaltningens bedömning att Alerta Omsorg AB utesluts som sökande enligt krav 2.1 i förfrågningsunderlaget med hänvisning till Lag om valfrihetssystem (LOV). Enligt LOV 7 kap 1, kan den upphandlande myndigheten utesluta en sökande som har gjort sig skyldig till allvarligt fel i yrkesutövningen om den upphandlande myndigheten kan visa detta. Marianne Krook tf social- och äldreomsorgsdirektör Titti Frisk Hagström tf kvalitetschef Henrik Ifflander utvecklingsledare

23 SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN AN-2017/ (2) Beslutet delges Alerta Omsorg AB eyyup.surek@alerta.se Kommunstyrelsens förvaltning, upphandlingssektionen