Rekordgenerationen. Födda En studie av

Transkript

1 Rekordgenerationen Födda En studie av I samarbete med

2 Rekordgenerationsstudien Rekordgenerationen (födda ) är uppväxt under rekordåren på och 60-talen. Årskullarna var stora med oslagbara födda toppåret De tog det stora utbildningssprånget, skapade en egen konsumtionsinriktad tonårsoch ungdomskultur och förändrade genom nya värderingar och engagemang den politiska agendan. Hur kommer de att agera när de nu snart lämnar arbetslivet? Kommer de att skapa en ny tonårsliknande livsfas med frihetssökande experiment? Är de stolta över samhället de byggt upp eller vill de förändra? Eller bara driva egenintressen och politiska krav och se till att pensionärerna får sin rättmätiga plats i de politiska församlingarna? Det var några av de frågor vi ställde oss inför studien Rekordgenerationen som samhällskonsumenter. I denna korta sammanfattning hittar ni några centrala resultat från studien: Pensionär är man när man är 80, gammal och skröplig enligt rekordgenerationen. Rekordgenerationen ser i stället fram emot en andra frihetstid där de kan förverkliga sina drömmar. Denna andra frihetstid handlar om att leva loppan och sedan dö. Den tid de får vill de använda på vänner och, inte minst, resor. Förvånansvärt många tänker sig också resa bort för gott, och bosätta sig någonstans där det är varmt och pengarna räcker länge. Kanske är ett av skälen att de inte litar på att välfärdsstaten ska klara av utlovade löften om pensioner, trygghet och vård. Ungdomsårens idealism har fått ge vika för mer krass pragmatism. För de flesta spelar det t ex ingen roll vem som sköter vården den så länge det fungerar. Här har utvecklingen också förstärkts de senaste åren. Trots ett långt arbetsliv så trivs de flesta på jobbet. Många skulle kunna tänka sig att fortsätta efter 65, men då krävs incitament. Sammantaget ser vi alltså en generation som trivs med livet och jobbet. Som med glädje ser fram emot ett långt och rikt liv i frihet från ansvar och med möjligheter att förverkliga nya och gamla drömmar. Men det är också en generation som med oro ser på vad de uppfattar som eroderande välfärdssystem. I stället tänker många lämna skutan för varmare och billigare länder. Pensionären ett fossil Pensionärsbegreppet är inaktuellt idag. När rekordgenerationen tänker på en pensionär ser de framför sig en 80-åring med rollator. Livet mellan 60/65 och 80 är inget pensionärsliv. Det är som livet före. Bara friare. En ny andra frihetstid När rekordgenerationen var unga skapade de en ny livsfas, den första frihetstiden, den som infaller efter att man lämnar boet men innan man bildar eget. Nu ser de fram emot en andra frihetstid på allvar, fria inte bara från barnen utan också från

3 jobbet. Och det är en frihetstid med bättre ekonomiska förtecken än den förra. Nu har det både hälsa, tid och ekonomiska resurser. Lev loppan och sedan dö En stor majoritet av våra tillfrågade, 85%, ser sitt framtida pensionärsliv som något positivt och trevligt. 80 % anser pensionärslivet utgör en välförtjänt vila efter ett helt livs arbete och 50% uppger att de har konkreta planer för sitt pensionärsliv. Även om många, efter de sista årens debatt om pensionerna, inte tror att de kommer att få ut den pension som står i de orangea kuverten, så kommer de att ta vara på friheten och leva loppan. Målsättningen är att vara aktiv intill sista dagen. Att resa är att leva Att resa är ett viktigt område som de kommer att använda sin tid till. En majoritet kommer att resa mer efter pensionering. Utlandet lockar flest reslystna. Över 70% instämmer helt eller nästan helt i påståendet att de kommer resa mer utomlands. Mycket tid ska också ägnas åt barn och barnbarnen. Tidsbrist tycks vara en av de stora hot som rekordgenerationen kan komma att möta. Och ska man kunna vara så mycket med barn och barnbarnen som man säger sig vilja så måste man nog ta med barnbarnen på sina resor. Det kommer inte direkt att handla om att avlasta de egna barnen i deras tuffa vardagssituation. Det kommer inte Rekordgenerationens tid att räcka till. Res dit pengarna räcker Alla nöjer sig emellertid inte med att resa utomlands. Många vill även bo där. Inom EU förs en debatt om rimligheten i att medlemsländerna konkurrerar med varandra med olika skattesatser. Man kan t.ex. som pensionär idag mantalsskriva sig i Frankrike och få sin pension utbetald där med en skattesats på mellan 10 och 15%. Varför inte flytta till Frankrike på ålderns höst och leva gott? Nästan en fjärdedel säger att de med säkerhet kommer att flytta utomlands vid pensionering. Det skulle betyda att så många som ca trehundratusen i Rekordgenerationen kan tänka sig att som pensionärer flytta till ett varmare land. Här kan vi se att de som kan tänka sig att flytta utgörs både av hög- och låginkomsttagare. Höginkomsttagarna har rest mycket, både i arbetet och på semestern och vet hur man tar sig fram i världen. Några kanske redan har ett hus i varmare land och steget att flytta är inte så stort. För låginkomsttagarna lockar även lägre levnadsomkostnader i andra länder. Lämna ett sjunkande skepp? Kanske kan man tolka viljan att flytta utomlands som ett tecken på att man lämnar ett sjunkande skepp. Sedan vår förra undersökning för fem år sedan har förtroendet för den svenska välfärdsstaten nämligen sjunkit kraftigt. I dag är bilden tämligen dyster med en tydlig majoritet som är kraftigt pessimistiska: 73% av rekordgenerationen tror att den sociala tryggheten kommer att försämras 75% tror att pensionerna kommer att sänkas 64% tror att arbetslösheten kommer att öka.

4 Mindre än 14% tror att något av detta kommer att förbättras. Rekordgenerationen vill däremot inte ta ansvar för denna utveckling. De orkar inte hantera problemen utan väljer snarast att flytta. Från rödtjut till årgångsvin Kanske är denna i grunden pessimistiska samhällssyn skälet till att rekordgenerationen blir alltmer pragmatisk. Solidariteten som var en bärande tanke under 70-talet har nu ersatts av mer nyttoorienterade ideologier. Inom vården är det till exempel helt ok att privata aktörer driver verksamheterna för majoriteten av Rekordgenerationen. Till och med finansieringen kan ske med privata medel, bara resultatet är bra. En majoritet ser också privata försäkringar som ett alternativ för dem själva om den offentliga sektorn inte skulle räcka till. Utvecklingsoptimister Både unga och Rekordgenerationen har samtidigt en mycket positiv syn på det moderna samhällets utveckling. Tekniska framsteg, industriell utveckling, nya läkemedel och så vidare leder oss mot någonting bättre. Rekordgenerationen har också växt upp under en tid då mycket i samhället har blivit bättre inte minst för dem själva. Deras uppväxttid beskrivs också målande som Rekordåren. Rekordgenerationens tillvaro har i stor utsträckning varit präglad av en positiv samhällsutveckling. Fler människor har fått bilar, arbete, bostäder och så vidare. I mitten på 60-talet fanns det fortfarande utedass i centrala Stockholm, flertalet kvinnor var hemmafruar och pensionerna lägre. Framtidsparadoxen mitt liv allt bättre systemet allt sämre Fram träder en bild av en generation som tror att deras egen framtid är ljus men att samhällsinstitutionerna kommer att få allt svårare tider. Dessa resultat liknar de som kommit fram i de ungdomsundersökningar som Kairos Future genomfört under ett antal år. Även ungdomarna har en positiv syn på sin egen framtid men samtidigt en dyster bild av framtiden för den genensamma sektorn. Denna paradox har också växt sig allt tydligare sedan vår undersökning av Rekordgenerationen De som uppfattar pensionärslivet som någonting positivt och trevligt har t ex ökat under de senaste åren. Samtidigt har synen på vad samhället kommer att klara av sjunkit. Gapet mellan den personliga välgången och den offentliga sektorns problem blir med andra ord allt större. Arbetet är roligt men vad är arbete? Att få Rekordgenerationen att arbeta för att mildra problemen blir däremot inte helt lätt. Frågar man Rekordgenerationen om de kan tänka sig arbeta efter att de uppnått 65 år blir svaret det beror på. Det är främst ekonomiska argument som biter. Lägre skatt och arbeta deltid är de starkaste argumenten för rekordgenerationen att fortsätta att arbeta. 45% instämmer helt eller nästan helt i påståendet att de skulle fortsätta jobba om de fick lägre skatt och 43% instämmer om de skulle få deltid. Att arbeta säsongvis eller på valfri plats är andra skäl som skulle kunna locka framtida pensionärer att fortsätta arbeta.

5 Inställning till fortsatt arbete har mycket att göra med hur man ställer frågan. Det är inte så att rekordgenerationen vantrivs på jobbet. Tvärtom. 50% instämmer helt med påståendet att mina arbetsuppgifter är så stimulerande och givande att jag gärna arbetar med dem hela livet. Och en fjärdedel av Rekordgenerationen vill arbeta så länge som möjligt. Men svaren varierar beroende vem man frågar. En tredjedel av Rekordgenerationen anser att det finns mycket viktigare saker i livet än deras arbete. I fokusgrupperna fanns det de som kunde tänka sig bli mentorer eller köra grävmaskin då och då. En annan åsikt var att om barnen drar igång något begränsat så skulle de hänga på. I Karlstad träffade vi en grupp blivande pensionärer där flera kunde tänka sig flytta till Torsby i norra Värmland och avverka litet skog och odla potatis. Även om många inte är lockade av att byta yrke så skulle det vara kul att göra något annat. Tillfälliga arbeten, frivilligarbete, mentorskap är arbetsformer som lockar. Om samhället vill ha dem kvar och göra nytta kommer det behövas en hel del nytänkande men det är inte omöjligt. Om studien Studien bygger på såväl kvalitativa gruppdiskussioner som en enkätstudie som gått ut till 3100 personer i Sverige. I projektet har vi också arbetat med expertgrupper med företrädare från stat, kommuner, näringsliv och organisationer för att generera hypoteser och validera och tolka resultat. Projektet drar nytta av över 20 års erfarenhet av forskning kring värderings- och livsstilsfrågor. Medarrangörer i studien är TeliaSonera Sverige, Läkemedelsindustriföreningen, Campus Roslagen. Medverkar gör också Stockholms stad, Storstockholms Lokaltrafik och Kommunal. Projektgruppen på Kairos Future Mats Lindgren, VD, projektansvarig för studien Magnus Kempe, projektledare för studien Thomas Fürth, forskningsledare Göran Krafft, seniorkonsult