LJUNGBYÅN 2017 Kommittén för samordnad recipientkontroll i Ljungbyån

Transkript

1 LJUNGBYÅN 2017 Kommittén för samordnad recipientkontroll i Ljungbyån

2 Vi är med i hela kedjan från planering till åtgärd Föreslår åtgärder - Förändringar i kontrollprogram - Förändring av provpunkter - Förändring av analysomfattning - Förändring av processkontroll Utformar - Egenkontrollprogram - Provtagningsprogram - Larmgränser - Aktionsgränser Genomför - Provtagningar av vatten och sediment - Källspårningsprovtagningar i avloppssystem - Lokalisering av lämpliga provtagningspunkter - Kemiska, mikrobiologiska och biologiska analyser - Analys av analysdata, sammanställningar och trendanalyser Bollplank - Tillståndprövningar/ansökningar - Myndighetskontakter Uppdragsgivare: Kommittén för samordnad recipientkontroll i Ljungbyån Utförare: Kontaktperson: Per Ahlgren Tel: E-post: per.ahlgren@nybro.se SYNLAB Projektledare/ Håkan Olofsson Rapportansvarig: Tel Karins gränd Halmstad E-post: hakan.olofssond@synlab.com Kvalitetsgranskning: Övriga medverkande: Omslagsfoto: Lillemor Sjögren Tryckt: SYNLAB: David Alvunger, Björn Thiberg och Magnus Bergström. Medins Havs- och Vattenkonsulter AB: Ylva Meissner, Martin Liungman och Karin ohansson. Ljungbyån vid Källstorp, provpunkt 11 (Foto: David Alvunger)

3 LJUNGBYÅN 2017 Bakgrund och Metodik BAKGRUND och METODIK Kommittén för samordnad recipientkontroll i Ljungbyån genomför regelbundna undersökningar av sjöar och vattendrag inom Ljungbyåns avrinningsområde. SYNLAB (f.d. ALcontrol AB) har under många år haft kommitténs uppdrag att genomföra recipientkontrollen i Ljungbyån. Föreliggande rapport är en kortfattad sammanställning av resultaten från provtagningarna år Trender för perioden redovisades i årsrapporten för år Trender för perioden kommer att redovisas i rapporten efter undersökningarna år Den allmänna målsättningen med recipientkontrollen är: att åskådliggöra större ämnestransporter och belastningar från enstaka föroreningskällor inom ett vattenområde, att relatera tillstånd och utvecklingstendenser med avseende på tillförda föroreningar och andra störningar i vattenmiljön till förväntad bakgrund och/eller bedömningsgrunder för miljökvalitet, att belysa effekter i recipienten av föroreningsutsläpp och andra ingrepp i naturen, att ge underlag för utvärdering, planering och utförande av miljöskyddande åtgärder. Intressenter i den samordnade recipientkontrollen i Ljungbyån år 2017 var: Nybro kommun, Samhällsbyggnad Nybro Elnät AB Kalmar kommun, Samhällsbyggnadsnämnden Kalmar kommun, Kommunledningskontoret Kalmar Vatten AB Orrefors Kosta Boda AB Målerås Glasbruk AB Södra Timber AB Bergs Timber Orrefors AB Lantbrukets intresseorganisation Holmsbergs gård Undersökningarna år 2017 utfördes i enlighet med Recipientkontrollprogram inom Ljungbyåns avrinningsområde som fastställdes av Länsstyrelsen i Kalmar län den 4:e september I kontrollprogrammet ingick totalt 18 provtagningslokaler (Karta 1 och Tabell 1). Inom ramen för den nationella miljöövervakningen, Flodmynningsprogrammet, togs dessutom prover månatligen för analys av vattenkemi vid en station i Ljungbyholm som representerar åmynningen. Denna lokal administreras helt av SLU. Beträffande de fysikaliska och kemiska vattenundersökningarna svarade SYNLAB (f.d. ALcontrol) för all provtagning. Provtagningen utfördes enligt SS-EN ISO :2016 och SS , utg. 1 och i enlighet med Havs- och Vattenmyndighetens Handledning för miljöövervakning samt av utbildad och godkänd personal (SNFS 1990:11 MS:29). Analys av fysikaliska och kemiska variabler samt metaller i vatten har i huvudsak utförts vid SYNLAB. Analys av antimon har vid halter lägre än 0,1 µg/l utförts vid ALS Scandinavia AB. Fraktionerat aluminium har analyserats vid LabNett Skien som är en del av SYNLAB. Samtliga analysresultat redovisas i Bilaga 3. Bottenfaunan i rinnande vatten har provtagits av Medins Havs och Vattenkonsulter AB enligt SS- EN ISO 10870:2012. Bottenfauna i Orranäsasjön har provtagits av SYNLAB enligt SS Bottenfaunan har analyserats och utvärderats av Medins Havs och Vattenkonsulter AB. Nivån för artbestämningarna följde Havs- och Vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 2013:19). Påväxtalger har provtagits av SYNLAB enligt SS-EN (SIS 2014a). Påväxten har analyserats och utvärderats av Medins Havs och Vattenkonsulter AB enligt metod SS-EN (SIS 2014b) och Handledning för miljöövervakning. Samtliga provtagnings- och analysmoment har utförts vid ackrediterade laboratorier. Samtliga analysresultat från de biologiska undersökningarna redovisas i Bilagorna 5 och 6. Vid de provtagningslokaler där transporten av olika ämnen beräknats, har vattenföringen bestämts med hjälp av S-HYPE-modellen ( nerladdat den 23:e januari 2018). Delavrinningsområden för beräkning av vattenföring och arealer för beräkning av arealspecifik förlust har hämtats från Vattenkartan ( se Bilaga 1. 1

4 LJUNGBYÅN 2017 Bakgrund och Metodik Karta 1. Ljungbyåns avrinningsområde med aktuella provtagningslokaler år Underlagskarta Lantmäteriet. Tabell 1. Provtagningslokaler och undersökningsprogram år 2017 inom ramen för recipientkontrollen i Ljungbyån. FK = fysikalisk och kemisk vattenundersökning (6 eller 12 prov/år), MV = metaller i vatten (6 eller 12 prov/år), SED = metaller i sediment (1 prov/5:e år 2018), PÅ = påväxt (1 prov/år), BF = bottenfauna (1 prov/år eller 1 prov/3:e år 2016) och KL = klorofyll a (1 gång/år) Nr Namn RT 90 2,5 gon V SWEREF 99 TM Undersökningstyper X Y X Y 1a Långegöls utflöde FK6 MV6 1b Yttratorp MV6 1c Långegöl SED1/5 1d Hetelåga göl SED1/5 2 G:a vägen i Gullaskruv FK6 BF1/3 3 Hälleberga kvarn FK6 SED1/5 4y Orranäsasjön yta FK6 KL1 4b Orranäsasjön botten FK6 SED1/5 BF1 6 Riveberg FK6 MV6 SED1/5 BF1 8 Smedsfors kvarn SED1/5 BF1/3 9 Markustorps kvarn FK6 SED1/5 BF1/3 11 Källstorp FK12 MV12 BF1 12b Kölby kvarndamm SED1/5 13 Stora Binga BF1 52 Skabro kvarndamm SED1/5 53 Vägbro Skabro FK6 PÅ1 BF1/3 54 Vägbro S:t Sigfrid FK6 PÅ1 BF1/3 55 Gisslabo damm SED1/5 56 Kvarnfors FK12 MV12 BF1 2

5 LJUNGBYÅN 2017 Resultat Föroreningsbelastande verksamheter Ljungbyåns avrinningsområde påverkas av diffusa utsläpp från framför allt skogsbruk och lufttransporterade föroreningar samt i den nedre delen även av jordbruksverksamhet. Utöver detta sker en påverkan på Ljungbyån även från bl.a. enskilda avlopp, avfallsupplag samt dagvatten från vägar och samhällen. I Bilaga 1 redovisas andel markslag för avrinningsområdena till respektive provtagningspunkt enligt SMHI:s Vattenwebb ( I Bilaga 2 redovisas utsläppsmängder från punktkällor. Geologi Berggrunden inom Ljungbyåns avrinningsområde består till största delen av Smålands- Värmlandsgraniter och vulkaniska bergarter med låg vittringsbenägenhet. Det innebär att sur nederbörd som tränger ned i marken inte neutraliseras i någon större utsträckning. Närmare Ljungbyåns utflöde i Östersjön består berggrunden av sandsten, som är mer vittringsbenägen. Jordarterna i området domineras av morän i de övre regionerna medan de i mynningsregionen består av sand och grovmo. Lufttemperatur och nederbörd I Målilla var årsmedeltemperaturen 7,7 C, vilket var 0,7 grader varmare än normal temperatur Juli blev något svalare än normalt. Januari, april, maj, juni, augusti, september och november blev temperaturmässigt förhållandevis normala. Övriga månader (februari, mars, oktober och december) blev varmare/mildare än normalt. I Målilla föll 472 mm nederbörd under året, vilket var ca 18 % mindre än normal nederbörd De mest nederbördsrika månaderna blev juni, augusti och september mm/månad. Särskilt i januari, februari, maj och juli föll mycket mindre nederbörd än normalt. Vattenföring Vattenföringen i Ljungbyån vid Källstorp (lokal 11, enligt SMHI:s mätstation nr 1962, / ) år 2017 redovisas i Figur 1 tillsammans med normal vattenföring Medelvattenföringen vid Källstorp år 2017 blev ca 1,7 m 3 /s, vilket var ca 14 % lägre än långtidsmedelvärdet för åren De kraftigaste vattenföringstopparna under året registrerades i månadsskiftet oktober/november och i december. Under en lång period, från slutet av maj till mitten av september, var vattenföringen mycket låg. Den lägsta vattenföringen inträffade i mitten av augusti. Vattenföring vid aktuella provtagningstillfällen i Ljungbyån redovisas i Figur Vattenföring (m 3 /s) medel min max Provtagning vatten 0 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Figur 1. Dygnsmedelvattenföring år 2017 i relation till normal vattenföring för åren vid Källstorp. Vattenföring vid aktuella provtagningstillfällen i Ljungbyån redovisas. 3

6 LJUNGBYÅN 2017 Resultat RESULTAT Fysikaliska och kemiska vattenundersökningar Nedan presenteras analysresultat för Ljungbyåns provplatser år Tillståndsbedömningarna har gjorts utifrån Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (1999) och bedömningsgrunderna i Havs- och Vattenmyndighetens föreskrift (HVMFS 2013:19). I Tabell 2 finns bakgrundsdata till bedömningarna. Samtliga rådata redovisas i Bilaga 3. Försurningssituationen Motståndskraften mot försurning var god eller mycket god (Klass 1 och 2) vid samtliga lokaler år 2017, undantaget Ljungbyån vid Gullaskruv där motståndskraften var precis under gränsen till svag (bedömt utifrån medianvärden för alkalinitet). Bedömt utifrån medianvärden för ph år 2017 var vattnet mestadels nära neutralt (klass 1), undantaget Gullaskruv och Hälleberga där vattnet var svagt surt (klass 2), nära gränsen till måttligt surt (klass 3). Lägst ph-värde noterades vid Långegöls utflöde i februari (ph 5,8) samt vid Gullaskruv, Hälleberga och Vägbro Skabro i december (ph 6,0, Figur 2). Vid Långegöls utflöde var det årslägsta phvärdet därmed lägre än 6,0 (Figur 2), då risken för biologiska effekter ökar. 7,5 7,0 6,5 6,0 5,5 5,0 4,5 4,0 1a Långegöls utflöde ph 2 G:a vägen i Gullaskruv 3 Hälleberga kvarn 4y Orranäsasjön yta 4b Orranäsasjön botten 6 Riveberg Figur 2. Årslägsta (årsmin) ph-värden i Ljungbyån (blå staplar) och S:t Sigfridsån (gula staplar) år 2017 jämfört med "normala" värden (medelvärde av årslägsta värde samt högsta respektive lägsta årslägsta värde under den närmast föregående sexårsperioden). Under den heldragna linjen ökar risken för biologiska störningar. Tabell 2. Underlag för bedömning av fysikaliska och kemiska parametrar i Ljungbyån år Färgerna motsvarar Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder (Rapport 4913). Värdena motsvarar årsmedelvärden förutom för phvärde och alkalinitet som visar årsmedianvärden och syrehalt som visar årsminvärden 9 Markustorps kvarn 11 Källstorp 53 Vägbro Skabro 54 Vägbro S.t Sigfrid 56 Kvarnfors SLU Ljungbyholm Provtagningslokal Totalfosfor (µg/l) Totalkväve (µg/l) Syrehalt, årsmin (mg/l) 1a Långegöls utflöde 9, ,2 9,2 0,18 1,0 7,0 0,23 2 G:a vägen i Gullaskruv 8, ,0 9,1 0,16 1,0 6,6 0,10 3 Hälleberga kvarn ,2 9,0 0,16 1,2 6,6 0,11 4y Orranäsasjön yta ,8 9,3 0,14 1,3 7,0 0,12 5,0 2,0 4b Orranäsasjön botten ,9 9,1-2,8 7,0 0, Riveberg ,4 12 0,21 1,3 6,8 0,10 9 Markustorps kvarn ,8 12 0,18 1,2 6,8 0,14 11 Källstorp ,4 13 0,19 1,3 6,9 0,16 53 Vägbro Skabro ,7 21 0,34 7,1 6,9 0,31 54 Vägbro S.t Sigfrid ,0 19 0,32 2,2 7,1 0,49 56 Kvarnfors ,2 18 0,29 1,6 7,4 0,44 SLU Ljungbyholm ,25 1,5 6,7 0,27 Klass 1 eller 2 Klass 3 Klass 4 Klass 5 Totalt organiskt kol (mg/l) Absorbans 420 nm filtrerat (abs/5cm) Turbiditet (FNU) ph-värde, årsmedian Alkalinitet, årsmedian (mekv/l) Klorofyll, augusti (µg/l) Siktdjup (m) 4

7 LJUNGBYÅN 2017 Resultat Vattenfärg och grumlighet I S:t Sigfridsån samt i Ljungbyån vid Riveberg och Ljungbyholm bedömdes vattnet vara starkt färgat (klass 5, >0,20 abs/5cm, Figur 3). Vattenfärgen orsakas framför allt av humus, men vid grundvattenutflöden kan även järn- och manganhalter ha betydelse. Vattnet bedömdes också vara starkt grumligt (klass 5) i S:t Sigfridsån vid Skabro. Vid denna provpunkt var vattnet särskilt starkt grumligt i augusti, sannolikt p.g.a. järnutfällningar i samband med låg vattenföring och därmed stor andel grundvatten. I Orranäsasjön uppmättes ingen onormal grumling som skulle kunna tyda på betydande algblomning. Organiskt material och syreförhållanden Syretillgången i ett vatten har stor betydelse för de vattenlevande organismerna. Halterna varierar främst beroende på temperatur, produktionsförhållanden och organisk belastning inklusive naturligt humus. Halterna av organiskt material (mätt som TOC) var måttligt höga (klass 3) i Ljungbyåns övre delar, höga (klass 4) i Ljungbyån vid Källstorp men mycket höga (klass 5) i Ljungbyån vid Ljungbyholm och i S:t Sigfridsån (Figur 4). Vid årets undersökningar var halterna av organiskt material i Ljungbyåns övre och mellersta delar förhållandevis låga jämfört med normala halter för respektive provpunkt. Detta överensstämmer med uppmätt vattenfärg. Den låga vattenföringen, under en stor del av året, gav ett förhållandevis litet läckage av humusämnen. Vid huvuddelen av de undersökta lokalerna var vattnet syrerikt (klass 1) vid samtliga provtagningstillfällen under året. Undantaget var S:t Sigfridsån vid Skabro där syretillståndet var måttligt syrerikt (klass 2). Resultaten tyder generellt på god syresättning och begränsad påverkan från syretärande ämnen. Vattenföringen år 2017 var onormalt låg, vilket gjorde att syresättningen av vattnet blev begränsad och grundvattenpåverkan blev mer påtaglig. Lägsta syrehalten uppmättes i S:t Sigfridsån vid Skabro i samband med att vattnet var mycket grumligt p.g.a. järnutfällningar, vilket tyder på inverkan från grundvatten. I Orranäsasjöns bottenvatten noterades också måttligt syrerikt tillstånd vid provtagningen i juli. Vid övriga provtagningstillfällen (maj, juni, augusti, september och oktober) var vattnet syrerikt genom hela djupprofilen. 0,6 Absorbans 420 nm filtrerat (abs/5cm) 35 TOC (mg/l) 0,5 30 0,4 0,3 0, ,1 5 0,0 1a Långegöls utflöde 2 G:a vägen i Gullaskruv 3 Hälleberga kvarn 4y Orranäsasjön yta 4b Orranäsasjön botten 6 Riveberg 9 Markustorps kvarn 11 Källstorp 53 Vägbro Skabro 54 Vägbro S.t Sigfrid 56 Kvarnfors SLU Ljungbyholm 0 1a Långegöls utflöde 2 G:a vägen i Gullaskruv 3 Hälleberga kvarn 4y Orranäsasjön yta 4b Orranäsasjön botten 6 Riveberg 9 Markustorps kvarn 11 Källstorp 53 Vägbro Skabro 54 Vägbro S.t Sigfrid 56 Kvarnfors SLU Ljungbyholm Figur 3. Årsmedelvärden för absorbans 420 nm filtrerat i Ljungbyån (blå staplar) och S:t Sigfridsån (gula staplar) år 2017 jämfört med "normala" värden (medelvärde samt högsta respektive lägsta årsmedelvärde under den närmast föregående sexårsperioden). Den heldragna linjen markerar gränsen mellan betydligt färgat och starkt färgat vatten. Figur 4. Årsmedelvärden av organiskt kol (TOC) i Ljungbyån (blå staplar) och S:t Sigfridsån (gula staplar) år 2017 jämfört med "normala" värden (medelvärde samt högsta respektive lägsta årsmedelvärde under den närmast föregående sexårsperioden). Den heldragna linjen markerar gränsen mellan höga och mycket höga halter. 5

8 LJUNGBYÅN 2017 Resultat Fosfortillstånd I samtliga provpunkter i Ljungbyåns huvudfåra var fosforhalterna låga (klass 1) eller måttligt höga (klass 2) vid årets mätningar (Figur 5). Fosforhalterna ökade generellt nedströms i systemet och i den nedre delen vid Ljungbyholm, där bl.a. andelen jordbruksmark ökar, var fosforhalterna som högst. I S:t Sigfridsån var fosforhalten höga (klass 3) såväl uppströms som nedströms reningsverket i Nybro (Överstatorp). Längre nedströms i S:t Sigfridsån var halterna måttligt höga. Halterna var överlag i nivå med normala halter för respektive provpunkt. Uppströms Nybro reningsverk var halten avvikande hög vid provtagningen i juli p.g.a. ovanligt grumligt vatten. Med undantag från detta tillfälle ökade fosforhalterna med ca 6 µg/l nedströms reningsverket jämfört med uppströms. Reningsverket belastade S:t Sigfridsån med ca 170 kg fosfor under år Utifrån inrapporterad utsläppsmängd samt vattenföring i S:t Sigfridsån bedömdes utsläppen från reningsverket höja fosforhalten i recipienten med i genomsnitt 5 µg/l, vilket överensstämmer mycket väl med utförda provtagningar. Totalt för Ljungbyåns avrinningsområde var den arealspecifika förlusten av fosfor 0,037 kg/ha, år (d.v.s. mycket låg, klass 1). För S:t Sigfridsån var förlusterna något högre (0,040 kg/ha, år) och inom ramen för bedömningen låga förluster (klass 2). Näringsstatus De fysikalisk-kemiska parametrarna visar effekter av olika typer av påverkan. Totalfosfor, klorofyll och siktdjup visar i första hand effekter av näringspåverkan. Dessutom kan siktdjup visa effekter av påverkan från vattenfärg, grumling och organiskt material. Utifrån erhållna analysresultat vid mätningarna under åren redovisas näringsstatusen med avseende på fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorer vid aktuella provtagningslokaler i Tabell 3. Vid beräkning av referensvärden för fosfor har ingen hänsyn tagits till andel jordbruksmark. Kvävetillstånd Tabell 3. Näringsstatus med avseende på fysikaliskkemiska kvalitetsfaktorer åren bedömt utifrån bedömningsgrunderna i Havs- och vattenmyndighetens föreskrift (HVMFS 2013:19) Provtagningspunkt Fosfor Siktdjup Klorofyll 1a Långegöls utflöde Hög 2 G:a vägen i Gullaskruv Hög 3 Hälleberga kvarn Hög 4y Orranäsasjön yta Hög God Hög 4b Orranäsasjön botten Hög Riveberg Hög 9 Markustorps kvarn Hög 11 Källstorp Hög 53 Vägbro Skabro God 54 Vägbro S.t Sigfrid Hög 56 Kvarnfors Hög SLU Ljungbyholm Hög Vid årets undersökningar ökade kvävehalterna successivt från låga/måttligt höga halter (klass 1/2) vid Långegöls utlopp till höga halter (klass 3) vid Källstorp (Figur 6). I den nedre, mer jordbruksdominerade delen av ån, ökade halterna ytterligare till mycket höga halter (klass 4). Ökningen av kväve i nedre delen av Ljungbyån bestod framför allt av tillförsel av nitrat- + nitritkväve. I S:t Sigfridsån ökade kvävehalterna från ca 980 µg/l till ca 2300 µg/l (d.v.s. med ca 1300 µg/l) nedströms Nybro avloppsreningsverk (Överstatorp). Ökningen bestod framför allt av tillförsel av nitratkväve. Reningsverket bidrog med ca 16 ton kväve år Utifrån inrapporterad utsläppsmängd samt vattenföring i S:t Sigfridsån bedömdes utsläppen från reningsverket höja kvävehalten i recipienten med i genomsnitt ca 400 µg/l vid medelvattenföring och ca 2200 µg/l vid låg vattenföring. Utförda provtagningar visade haltökningar i samma storleksordning, undantaget provtagningen i augusti då skillnaden mellan provpunkterna var närmare 4700 µg/l. Totalt för Ljungbyåns avrinningsområde var den arealspecifika förlusten av kväve 3,0 kg/ha,år (d.v.s. måttligt hög, klass 3). För S:t Sigfridsån var förlusterna något lägre (2,7 kg/ha, år) men inom ramen för bedömningen måttligt höga förluster. 6

9 LJUNGBYÅN 2017 Resultat Totalfosfor (µg/l) Totalkväve (µg/l) a Långegöls utflöde 2 G:a vägen i Gullaskruv 3 Hälleberga kvarn 4y Orranäsasjön yta 4b Orranäsasjön botten 6 Riveberg 9 Markustorps kvarn 11 Källstorp 53 Vägbro Skabro 54 Vägbro S.t Sigfrid 56 Kvarnfors SLU Ljungbyholm 0 1a Långegöls utflöde 2 G:a vägen i Gullaskruv 3 Hälleberga kvarn 4y Orranäsasjön yta 4b Orranäsasjön botten 6 Riveberg 9 Markustorps kvarn 11 Källstorp 53 Vägbro Skabro 54 Vägbro S.t Sigfrid 56 Kvarnfors SLU Ljungbyholm Nybro Nybro Figur 5. Årsmedelvärden av totalfosforhalter i Ljungbyån (blå staplar) och S:t Sigfridsån (gula staplar) år 2017 jämfört med normala värden (medelvärde samt högsta respektive lägsta årsmedelvärde under den närmast föregående sexårsperioden). Den streckade linjen markerar gränsen mellan låga och måttligt höga halter. Över den heldragna linjen bedöms halterna vara höga. Pilarna markerar var i vattensystemet utsläpp från avloppsreningsverken sker. Figur 6. Årsmedelvärden av totalkvävehalter i Ljungbyån (blå staplar) och S:t Sigfridsån (gula staplar) år 2017 jämfört med normala värden (medelvärde samt högsta respektive lägsta årsmedelvärde under den närmast föregående sexårsperioden). Den vita stapeldelen motsvarar nitrit- +nitratkvävehalter (i Orranäsasjön mäts inte nitrit- +nitratkväve). Den streckade linjen markerar gränsen mellan låga och måttligt höga halter. Den heldragna linjen markerar gränsen mellan måttligt höga och höga halter. Halter över 1250 µg/l bedöms vara mycket höga. Pilarna markerar var i vattensystemet utsläpp från avloppsreningsverket sker. Ämnestransporter till havet Totalt transporterades ca 2,8 ton fosfor, ca 230 ton kväve (varav ca 130 ton nitrat+nitritkväve) och ca 2700 ton organiskt kol via Ljungbyån ut till havet år 2017 (Bilaga 4 och Tabell 4). De största transporterna av närsalter, organiskt material och metaller beräknades ske i december. Transporten till havet beräknades med utgångspunkt från SLU:s analysdata vid Ljungbyholm och vattenföringsdata vid mynningen i havet (627880/152418). Transporten av fosfor år 2017 var omkring 14 % mindre än långtidsmedelvärdet för perioden (ca 3,3 ton/år). Transporterna av kväve och organiskt kol år 2017 var ca % större än långtidsmedelvärdena under samma period (ca 200 respektive 2400 ton/år). Sedan år 1999 har fosfortransporten till havet signifikant minskat med ca 40 %. Kvävetransporten har inte minskat signifikant under samma period, men tendensen är att kvävetransporten minskat. Transporten av organiskt kol har inte heller förändrats signifikant, men tendensen är att transporten av organiskt kol har ökat sedan år Tabell 4. Medelvattenföring (Q) samt beräknad transport av organiskt kol (TOC), närsalter och metaller år 2017 Provtagningslokal Medel Q TOC P N NO32N Al As Pb Cu Cr Ni Zn Cd Sb (m 3 /s) (ton/år) (kg/år) 6. Riveberg 0, , ,4 6,3 9, , ,92 1,9 11. Källstorp 1, , ,2 6,6 56. Kvarnfors 1, , ,4 8,0 SLU Ljungbyholm 3, , ,2 Vattenföring för beräkning av transport motsvarar vattenföring i provtagningslokalens tillhörande delavrinningsområde enligt Bilaga 1. Transporten beräknad för provpunkt SLU Ljungbyholm motsvarar därmed transporten till havet. 7

10 LJUNGBYÅN 2017 Resultat Metaller i vatten Metaller i vatten (Al, Fe, Mn, As, Pb, Cd, Cu, Cr, Ni, Zn och Sb) undersöktes vid sex lokaler inom Ljungbyåns avrinningsområde (Bilaga 3 och Tabell 5). Halterna var generellt mycket låga (klass 1) eller låga (klass 2) vid årets undersökningar. Måttligt höga halter (klass 3) av bly uppmättes vid Yttratorp. De högsta halterna av zink, arsenik, kadmium, bly, järn, mangan och labilt aluminium uppmättes vid Yttratorp, medan halterna av koppar, krom, nickel, aluminium och antimon var högst i S:t Sigfridsån vid Kvarnfors. Störst avvikelse jämfört med naturliga bakgrundshalter noterades för bly och kadmium vid Yttratorp. Utifrån inrapporterade utsläppsmängder från Överstatorps reningsverk samt vattenföring i S:t Sigfridsån syntes en viss påverkan med avseende på koppar, krom, nickel, aluminium, zink och arsenik i recipienten som överensstämmer med utförda provtagningar. Miljökvalitetsnormerna för metaller i vatten som anges i Havs- och vattenmyndighetens föreskrift HVMFS 2015:4 (gäller koppar, zink, krom, arsenik, kadmium, bly och nickel) överskreds för arsenik vid Yttratorp. Årsmedelhalten för arsenik vid Yttratorp 0,99 µg/l skall jämföras med miljökvalitetsnormen 0,9 µg/l. För arsenik har då hänsyn tagits till antagna naturliga bakgrundshalter (0,4 µg/l). För koppar, zink, nickel och bly har den biotillgängliga halten beräknats och bedömts (biomet.net). Miljökvalitetsnormerna gäller för prov som filtrerats före analys. Metallanalyser inom ramen för aktuella undersökningar utförs på icke filtrerade prover, vilket kan ge något högre halter än efter filtrering. Som bakgrundsdata i beräkningarna av biotillgänglig halt för zink, koppar, nickel och bly används ph-värde, kalciumhalt och/eller halt av DOC (löst organiskt kol). Halten av TOC har i detta fall använts istället för DOC. Användning av TOC istället för DOC underskattar troligen biotillgängliga halter, men det anses marginellt. Detta kompenseras dock av att beräkningarna utgått från totalhalter av metaller istället för halter i filtrerade prov. För lokal 1b Yttratorp har samma ph-värden och TOC-halter som vid Långegöls utlopp använts i beräkningarna, varför bedömningarna för Yttratorp blir osäkra. Tabell 5. Årsmedelhalter (µg/l) av metaller i vatten i Ljungbyåns avrinningsområde år 2017 bedömda utifrån Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet, sjöar och vattendrag (Rapport 4913) Lokal Cu Zn Cr As Cd Pb Ni 1a Långegöls utfl. 0,36 3,2 0,21 0,31 0,020 0,58 0,17 1b Yttratorp 0,77 9,4 0,31 0,99 0,046 1,5 0,67 6 Riveberg 0,56 4,3 0,25 0,34 0,027 0,91 0,42 11 Källstorp 1,1 5,7 0,32 0,36 0,030 0,47 0,67 56 Kvarnfors 1,6 7,0 0,55 0,43 0,038 0,32 1,1 SLU Ljungbyholm 1,3 6,2 0,45 0,37 0,031 0,39 0,80 Klass 1 eller 2 Klass 3 Klass 4 Klass 5 Tabell 6. Statusklassning av metaller i vatten i Ljungbyåns avrinningsområde år 2017 enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrift HVMFS 2015:4 Lokal Cu Zn Cr As Cd Pb Ni 1a Långegöls utfl. U U U U U U U 1b Yttratorp U U U Ö U U U 6 Riveberg U U U U U U U 11 Källstorp U U U U U U U 56 Kvarnfors U U U U U U U SLU Ljungbyholm U U U U U U U U = Underskrider gällande miljökvalitetsnorm motsvarar bedömningen god status / god kemisk ytvattenstatus Ö = Överskrider gällande miljökvalitetsnorm motsvarar bedömningen måttlig status / uppnår ej god kemisk ytvattenstatus 8

11 LJUNGBYÅN 2017 Resultat Bottenfauna Beteckningen bottenfauna avser ryggradslösa djur (insekter, fåborstmaskar, iglar, virvelmaskar, snäckor, musslor och kräftdjur) som lever på eller i bottnar i vattenmiljöer. Bottenfaunan undersöktes vid tre lokaler i Ljungbyåns huvudfåra och en lokal i S:t Sigfridsån (Tabell 7) samt på en station i Orranäsasjöns profundal (djupbotten). Resultaten från 2017 års undersökning i rinnande vatten redovisas i Tabell 7. Utifrån bottenfaunans sammansättning, och främst beroende på förekomst och täthet av vissa indikatortaxa, avvek expertbedömningen från statusklassningen vid två lokaler (Tabell 8). Någon föroreningspåverkan på bottenfaunan med gifteffekter kunde inte påvisas vid lokalerna. På lokalen i Ljungbyån vid Riveberg bedömdes dock statusen med avseende på reglering som måttlig (Tabell 8), vilket bland annat avspeglade sig i låga tätheter bland sländor. Bottenfaunan i Orranäsasjöns djupområde (profundal) var artfattig men måttligt individrik. Enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter klassades statusen med hjälp av BQI som hög med avseende på eutrofiering. Dominansen av eutrofieringsgynnade taxa medförde emellertid att statusen expertbedömdes som god. Sjön bedömdes vidare som måttligt syre- och näringsrik. Förekomsten av tofsmyggor, Chaoborus flavicans, indikerade också att det åtminstone periodvis är låga syrehalter i delar av sjöns bottenvatten. På lokalerna vid Källstorp och Stora Binga i Ljungbyån samt på lokalen i S:t Sigfridsån vid Kvarnfors påträffades ovanliga arter och bottenfaunan bedömdes ha mycket höga naturvärden (Tabell 8). Totalt påträffades åtta arter som bedöms vara ovanliga i Sverige och/eller för regionen: igeln Dina lineata, dagsländan Baetis sp. (ur fuscatus/scambus gruppen), nattsländorna Brachycentrus subnubilus, Goera pilosa, Notidobia ciliaris och Psychomyia pusilla, skinnbaggen Aphelocheirus aestivalis, och bäckbaggen Stenelmis canaliculata. Tabell 7. Statusklassning med utgångspunkt från bottenfaunan på lokaler i rinnande vatten i Ljungbyåns avrinningsområde 2017 enligt nationella bedömningsgrunder (Havs- och vattenmyndighetens författningssamling 2013) Statusklassning enligt bedömningsgrunderna 2013 Ekologisk kvalitet Näringsstatus Surhetsstatus ASPT EK- Status DJ EK- Status MISA/ EK- Status Lokal kvot klassning kvot klassning MILA kvot klassning 6. Ljungbyån, Riveberg 6,60 1,23 Hög 14 1,80 Hög 53 1,11 Nära neutralt 11. Ljungbyån, Källstorp 6,53 1,22 Hög 15 2,00 Hög 52 1,09 Nära neutralt 13. Ljungbyån, Stora Binga 6,06 1,13 Hög 12 1,40 Hög 64 1,34 Nära neutralt 56. S:t Sigfridsån, Kvarnfors 6,57 1,22 Hög 15 2,00 Hög 39 0,83 Nära neutralt Tabell 8. Expertbedömningar av status på lokaler i rinnande vatten i Ljungbyåns avrinningsområde Streckad ram anger fall där expertbedömningen avviker från klassningen enligt de nationella bedömningsgrunderna (Havs- och vattenmyndighetens författningssamling 2013) Expertbedömningar Surhets- Status map Status map Naturvärden Lokal klass Näring hydromorfologisk påverkan 6. Ljungbyån, Riveberg Nära neutralt God Måttlig i övrigt 11. Ljungbyån, Källstorp Nära neutralt Hög Hög mycket höga 13. Ljungbyån, Stora Binga Nära neutralt God Hög mycket höga 56. S:t Sigfridsån, Kvarnfors Nära neutralt Hög Hög höga 9

12 LJUNGBYÅN 2017 Resultat Kiselalger Kiselalger är ofta den dominerande gruppen inom de så kallade påväxtalgerna, vilka sitter fast på eller lever i direkt anslutning till olika typer av substrat i vattnet (t.ex. stenar eller växter). Eftersom de är fastsittande kan de inte fly undan ogynnsamma förhållanden utan de reagerar på förändringar i vattenkvaliten genom att vissa arter minskar i antal eller försvinner medan andra ökar. Eftersom de flesta kiselalger har specifika krav på sin levnadsmiljö är de mycket lämpliga att använda i vattenkvalitetsundersökningar och fungerar bra som indikatorer på närings- och föroreningspåverkan samt surhet. Kiselalger undersöktes vid två lokaler i S:t Sigfridsån (Tabell 9). Statusklassningen av provtagningslokalerna görs med hjälp av kiselalgsindexet IPS, som visar påverkan av näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening. Stödparametrarna %PT (andel föroreningstoleranta kiselalger) och TDI (mängden näringskrävande arter) beaktas vid klassningen framför allt om IPS-värdet ligger nära en klassgräns. Båda lokalerna i S:t Sigfridsån bedömdes ha hög status med avseende på näringsämnen och organisk förorening (Tabell 9). Dominerande på båda lokalerna var artkomplexet Achnanthidium minutissimum (group II), som är vanligt i näringsfattiga och måttligt näringsrika vatten. Dessa arter anses också vara s.k. primärkolonisatörer och kan gynnas om det nyligen förekommit fluktuationer i vattenståndet (torrläggning av substraten vid lågt vattenstånd alternativt omlagring och/eller mekanisk påverkan på substraten vid högt vattenstånd). Arten Karayevia oblongella som tidigare har dominerat båda lokalerna, förekom år 2017 i mindre antal. Arten trivs framförallt i näringsfattiga, ph-neutrala vatten, men förekommer även under måttligt näringsrika förhållanden och massutveckling i sura vatten har också observerats. Artens nisch är inte helt klarlagd och inte heller varför den dominerar samhället i vissa miljöer. Tabell 9. Kiselalgsindex och statusklassning för näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening samt surhet enligt Naturvårdsverket (2007) i S:t Sigfridsån i Ljungbyåns avrinningsområde Näringsämnen och organisk förorening Surhet Nr Lokal År IPS (1-20) IPS-klass TDI (0-100) TDI-klass %PT % PT-klass Statusklass Status ACID ph-regim 53 S:t Sigfridsån, Skabro 17 18,8 1 29,7 1 0, Hög 7,49 Nära neutralt 54 S:t Sigfridsån, S:t Sigfrid 17 19,2 1 25,5 1 0, Hög 7,31 Nära neutralt Surhetsindexet ACID är framtaget framför allt för att bedöma surheten i vattendrag med ph under 7. Vid höga ph-värden ger indexet inte fullt lika starka klassningar som vid lägre ph-värden (Andrén & Jarlman 2008). ACID-indexet visade nära neutrala förhållanden i både lokal 53 och 54, vilket tyder på ett årsmedelvärde för ph mellan 6,5-7,3 (Tabell 9). Indexvärdet på lokal 53 hamnade mycket nära gränsen mot alkaliska förhållanden (årsmedelvärde högre än 7,3) och för lokal 54 låg värdet nära samma gräns. 10

13 LJUNGBYÅN 2017 Resultat Miljömål 03 Bara naturlig försurning De försurande effekterna av nedfall och markanvändning ska underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen ska inte heller öka korrosionshastigheten i markförlagda tekniska material, vattenledningssystem, arkeologiska föremål och hällristningar Sjöar och vattendrag uppnår oberoende av kalkning minst god status med avseende på försurning enligt förordningen (2004:660) om förvaltningen av kvaliteten på vattenmiljön. Försurningsläget har förbättrats, men den kritiska belastningen för försurning i sjöar överskrids i hela Kalmar län. Omkring 10 procent av sjöarna och vattendragen är påverkade av antropogen försurning med störst problem i södra länet. Prognosen för de kommande 30 åren är att cirka 10 procent av länets sjöar även fortsättningsvis kommer att vara försurningspåverkade. I Kalmar län fördelas årligen cirka 3000 ton kalk ut till en kostnad av cirka 4 miljoner kronor. Kalkningsinsatserna bidrar till ekosystemens återhämtning och förmåga att generera ekosystemtjänster för framtida generationer. Utifrån undersökningar av bottenfauna och kiselalger, som utförts inom ramen för Ljungbyåns recipientkontroll åren , bedömdes 8 provtagningsstationer av 9 ha god eller hög status med avseende på försurning enligt bedömningsgrunderna i Havs- och vattenmyndighetens föreskrift (HVMFS 2013:19). Vid en lokal (Ljungbyån vid Gamla vägen Gullaskruv) blev surhetsstatusen måttlig. 07 Ingen övergödning Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningar för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vattenbiologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten. Sjöar, vattendrag, kustvatten och grundvatten uppnår minst god status för näringsämnen enligt förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön. Den svenska och den sammanlagda tillförseln av kväveföreningar och fosforföreningar till Sveriges omgivande hav underskrider den maximala belastning som fastställs inom ramen för internationella överenskommelser. Havet har minst god miljöstatus med avseende på övergödning enligt havsmiljöförordningen (2010:134). Höga halter av kväve och fosfor orsakar problem i Kalmar läns kustvatten, vilka samtliga bedöms ha sämre än god status med avseende på näringsämnen. För inlandsvatten ser situationen något bättre ut. I länet bedöms cirka 14 procent av sjöarna och vattendragen ha problem med övergödning. Utifrån undersökningar av vattenkemi, bottenfauna och kiselalger, som utförts inom ramen för Ljungbyåns recipientkontroll åren , bedömdes samtliga provtagningsstationer (13 av 13) ha god eller hög näringsstatus enligt bedömningsgrunderna i Havs- och vattenmyndighetens föreskrift (HVMFS 2013:19). Sedan år 1999 har fosfortransporten till havet signifikant minskat med ca 40 %. Kvävetransporten har inte minskat signifikant under samma period, men tendensen är att kvävetransporten minskat. 11

14 LJUNGBYÅN 2017 Referenser REFERENSER ALcontrol AB. 1996, 1997, 1998, 1999, 2000, 2001, 2002, 2003, 2004, 2005, 2006, 2007, 2008, 2009, 2010, 2011, 2012, 2013, 2014, 2015, 2016, Ljungbyån 1995, 1996, 1997, 1998, 1999, 2000, 2001, 2002, 2003, 2004, 2005, 2006, 2007, 2008, 2009, 2010, 2011, 2012, 2013, 2014, 2015, Kommittén för samordnad recipientkontroll i Ljungbyån. Andrén, C. & Jarlman, A Benthic diatoms as indicators of acidity in streams. Fundamental and Applied Limnology Vol.173/3: Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/39/EU. Havs- och vattenmyndigheten Havs- och vattenmyndighetens författningssamling. Havsoch vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten, HVMFS 2013:19. Havs- och vattenmyndigheten HVMFS 2015:4. Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om ändring i Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 2013:19) om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten. Havs- och vattenmyndigheten Handledning för miljöövervakning: Programområde Sötvatten, Undersökningstyp Påväxt i sjöar och vattendrag kiselalgsanalys Version 3:2, ( Jarlman, A. & Sundberg, I Bedömningsgrunder för kiselalger. Hur Medins Biologi AB klassar och bedömer kiselalger i vattendrag. Medins Biologi AB. ( Medin, M., Ericsson U., Liungman, M., Henricsson, A., Boström, A. & Rådén, R Bedömningsgrunder för bottenfauna. Hur Medins Biologi AB klassar och bedömer bottenfauna i sjöar och vattendrag. Medins Biologi AB. ( Miljömålsportalen Internetadress: Naturvårdsverket (Wiederholm ed.). Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och vattendrag. Rapport Naturvårdsverket Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon. En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp. Handbok 2007:4, utgåva 1 december Bilaga A Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. ( lagar/vagledningar/vattenforvaltning/nationell-vagledning-och-foreskrifter-forvattenforvaltning.html) Naturvårdsverket Handledning för miljöövervakning. Programområde: Sötvatten. Undersökningstyp: Bottenfauna i sjöars profundal och sublitoral. Version 2:0, SIS Svensk Standard SS , Vattenundersökningar provtagning med Ekmanhämtare av bottenfauna på mjukbottnar. SIS Svensk Standard, SS-EN ISO 10870:2012, Vattenundersökningar Vägledning för val av metoder för provtagning av bottenfauna (bentiska makroevertebrater) i sötvatten. SIS 2014a. Svensk Standard, SS-EN 13946:2014, Water quality - Guidance for the routine sampling and preparation of benthic diatoms from rivers and lakes. SIS 2014b. Svensk Standard, SS-EN 14407:2014, Water quality Guidance for the identification and enumeration of benthic diatom samples from rivers and lakes. Wiederholm, T Incidence of deformed chironomid larvae (Diptera: Chironomidae) in Swedish lakes. - Hydrobiologia 109: VISS - VattenInformationsSystem Sverige. Internetadress Vattenweb - Internetadress 12

15 LJUNGBYÅN 2017 Bilaga 1 BILAGA 1 Tabell 10. Provtagningslokaler i Ljungbyåns avrinningsområde och andel markslag för delavrinningsområdena till respektive provtagningspunkt enligt SMHI:s Vattenwebb ( Andelarna för en specifik provtagningslokal har beräknats som andelarna i angivet delavrinningsområde plus samtliga delavrinningsområden uppströms. I tabeller redovisas även tillhörande vattenförekomst, övrigt vatten (ÖV), delavrinningsområde och höjd över havet (HÖH). Höjd över havet motsvarar provpunktens läge Nr Vatten- Delavr.- HÖH Yta Markslag förekomst område m km 2 V.yta Skog Jordb. Mosse Semiurb. Hårdgj. Övrigt 1a ÖV ( ) % 95% 1% 2% 0% 0% 0% 1b ÖV ( ) % 95% 1% 2% 0% 0% 0% 1c ÖV ( ) % 95% 1% 2% 0% 0% 0% 1d ÖV ( ) % 91% 6% 1% 1% 0% 0% 2 SE % 95% 1% 2% 0% 0% 0% 3 SE % 95% 2% 2% 0% 0% 0% 4y SE % 94% 2% 2% 0% 0% 0% 4b SE % 94% 2% 2% 0% 0% 0% 6 SE % 93% 2% 2% 1% 0% 0% 8 SE % 92% 4% 1% 1% 0% 0% 9 SE % 91% 5% 1% 1% 0% 0% 11 SE % 88% 9% 1% 1% 0% 0% 12b SE % 82% 14% 0% 2% 0% 0% 13 SE % 82% 14% 0% 2% 0% 0% 52 SE % 83% 13% 0% 3% 1% 0% 53 SE % 83% 13% 0% 3% 1% 0% 54 SE % 83% 13% 0% 3% 1% 0% 55 SE % 83% 13% 0% 3% 1% 0% 56 SE % 81% 15% 0% 3% 1% 0% 13

16 LJUNGBYÅN 2017 Bilaga 2 BILAGA 2 Tabell 11. Redovisade utsläppsmängder från punktkällor i Ljungbyåns avrinningsområde år För respektive punktkälla redovisas tillhörande vattenförekomst, delavrinningsområde, provtagningslokaler nedströms samt gällande villkor för verksamheten. Punktkälla P-tot N-tot NH4-N BOD7 Cd Cr Cu Hg Ni Pb Zn As Al ton/år kg/år Målerås ARV Vattenförekomst: övrigt vatten Delavrinningsområde: Provpunkter som påverkas nedströms: 1b, 2, 3, 4, 6, 8, 9, 11, 12a, 13 Kommentar: Målerås finns fortfarande kvar som reningsverk. Inget spillvatten har dock tillförts biodammarna under år Flödet genom biodammarna har enbart utgjorts av inläckande dag-/dränvatten. Överstatorps ARV 0, ,11 5,5-1,5 44-3,3 0,84 60,5 0, Vattenförekomst: SE Delavrinningsområde: Provpunkter som påverkas nedströms: 54, 55, 56, 12a, 13 Villkor: Resthalterna i det behandlade avloppsvattnet får som riktvärde ej överstiga 10 mg BOD7 och 0,3 mg totalfosfor per liter, beräknat som medelvärde för kalenderkvartal, samt 15 mg totalkväve per liter, beräknat som medelvärde för kalenderår. Reningseffekten med avseende på totalkväve skall som riktvärde uppgå till minst 50%, beräknat som medelvärde för kalenderår. Tabell 12. Inrapporterade uppgifter år 2017 om miljöpåverkan av tillfällig karaktär samt miljöskyddande åtgärder. Miljöpåverkan av tillfällig karaktär Inga händelser vid ån av tillfällig karaktär inrapporterade under året Utförda miljöskyddsåtgärder Inga miljöskyddsåtgärder inrapporterade under året 14

17 LJUNGBYÅN 2017 Bilaga 3 BILAGA 3 Analysresultat vatten Tem Klo Alka Led Tur Abs Syr Syre Nitrat Vatten pera Sikt- ro lini nings bidi Färg 420 gas mätt Total Fosfat Total Nitrit NH4 PROVPUNKT ID Datum föring tur djup fyll ph tet förm tet 405 nm filtr TOC halt nad fosfor fosfor kväve kväve kväve Ca Mg Na K Cl - L/M/H C m µg/l mekv/l ms/m FNU mgpt/l /5cm mg/l mg/l % µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l Långegöls utflöde 1a M 0,90 5,8 0,046 6,02 0, ,180 9,4 9, ,13 0,064 0,29 0,022 0,26 1a M 8,0 6,9 0,20 7,09 1,2 90 0,180 8,1 10,4 90 2, ,26 0,059 0,27 0,021 0,26 1a L 17 7,2 0,25 8,22 1,2 50 0,170 7,4 7,9 83 7, ,0 0,32 0,064 0,31 0,022 0,31 1a L 17 7,1 0,28 8,69 0, ,096 6,7 7, ,0 0,36 0,066 0,33 0,021 0,34 1a M 11 7,3 0,33 9,23 1,3 50 0,120 6,7 9, ,0 0,38 0,067 0,31 0,022 0,33 1a H 1,5 6,1 0,069 5,46 0, , ,8 78 6, ,17 0,055 0,25 0,024 0,22 Min 0,90 5,8 0,046 5,46 0, ,096 6,7 7,2 70 2, ,0 0,13 0,055 0,25 0,021 0,22 Medel 9,0 6,7 0,20 7,45 0, ,181 9,2 9,2 80 9, ,27 0,063 0,29 0,022 0,29 Median 9,3 7,0 0,23 7,66 1,1 60 0,175 7,8 9,5 81 9, ,29 0,064 0,30 0,022 0,29 Max 17 7,3 0,33 9,23 1, , , ,38 0,067 0,33 0,024 0,34 Yttratorp 1b M 0,40 0,34 0,11 0,61 0,028 0,65 1b M 8,5 0,25 0,097 0,51 0,026 0,58 1b L 14 0,24 0,10 0,41 0,026 0,41 1b L 15 0,25 0,10 0,27 0,029 0,26 1b M 11 0,23 0,097 0,44 0,028 0,49 1b H 3,2 0,27 0,11 0,61 0,024 0,63 Min 0,40 0,23 0,097 0,27 0,024 0,26 Medel 8,5 0,26 0,10 0,48 0,027 0,50 Median 9,6 0,25 0,10 0,48 0,027 0,54 Max 15 0,34 0,11 0,61 0,029 0,65 G:a vägen i Gullaskruv M 0,10 6,3 0,059 5,91 0, ,120 7,6 13, ,15 0,075 0,27 0,018 0, M 8,5 6,5 0,085 5,79 0, ,130 8,4 11,8 99 5, ,0 0,14 0,066 0,24 0,018 0, M 14 6,9 0,13 6,10 1,2 70 0,120 7,2 9, ,0 0,18 0,078 0,25 0,019 0, L 13 6,8 0,14 6,46 1,3 50 0,120 5,5 9, ,18 0,082 0,26 0,018 0, M 11 6,6 0,11 5,96 1,3 90 0, ,8 91 2, ,17 0,071 0,24 0,023 0, H 0,90 6,0 0,041 5,74 0, , ,5 95 8, ,16 0,073 0,25 0,017 0,25 Min 0,10 6,0 0,041 5,74 0, ,120 5,5 9,0 90 2, ,0 0,14 0,066 0,24 0,017 0,24 Medel 8,1 6,5 0,094 5,99 1,0 78 0,158 9,1 11,2 93 8, ,16 0,074 0,25 0,019 0,25 Median 9,8 6,6 0,098 5,94 1,0 75 0,125 8,0 10,8 93 9, ,17 0,074 0,25 0,018 0,25 Max 14 6,9 0,14 6,46 1, , , ,18 0,082 0,27 0,023 0,26 15

18 LJUNGBYÅN 2017 Bilaga 3 Tem Klo Alka Led Tur Abs Syr Syre Nitrat Vatten pera Sikt- ro lini nings bidi Färg 420 gas mätt Total Fosfat Total Nitrit NH4 PROVPUNKT ID Datum föring tur djup fyll ph tet förm tet 405 nm filtr TOC halt nad fosfor fosfor kväve kväve kväve Ca Mg Na K Cl - L/M/H C m µg/l mekv/l ms/m FNU mgpt/l /5cm mg/l mg/l % µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l Hälleberga kvarn M 0,10 6,3 0,069 6,15 0, ,130 7,5 13, ,16 0,075 0,27 0,019 0, M 9,0 6,5 0,11 5,96 1,1 90 0,140 7,5 10,9 92 8, ,0 0,15 0,068 0,24 0,019 0, M 15 6,8 0,13 6,15 1,5 70 0,120 7,2 8, ,0 0,17 0,078 0,25 0,019 0, M 14 6,6 0,15 6,64 1,7 50 0,120 6,0 8, ,18 0,082 0,27 0,020 0, M 11 6,7 0,10 6,05 1, , , ,17 0,071 0,25 0,022 0, H 0,70 6,0 0,048 5,79 0, , ,0 91 8, ,16 0,076 0,25 0,018 0,23 Min 0,10 6,0 0,048 5,79 0, ,120 6,0 8,2 82 8, ,0 0,15 0,068 0,24 0,018 0,23 Medel 8,3 6,5 0,10 6,12 1,2 83 0,162 9,0 10, ,17 0,075 0,26 0,020 0,25 Median 10 6,6 0,11 6,10 1,3 80 0,135 7,5 10, ,17 0,076 0,25 0,019 0,25 Max 15 6,8 0,15 6,64 1, , , ,18 0,082 0,27 0,022 0,26 Orranäsasjön ytan 4Y ,1 6,7 0,085 5,62 1,3 60 0, , ,0 0,17 0,073 0,22 0,018 0,22 4Y ,2 6,9 0,10 5,98 1,5 50 0, , , ,0 5,0 0,19 0,079 0,22 0,020 0,22 4Y ,5 7,0 0,11 6,18 1,4 50 0,140 8,9 9, ,7 1, ,0 12 0,20 0,083 0,23 0,018 0,22 4Y ,2 5,0 7,0 0,14 6,33 1,3 50 0,120 8,9 8, , ,0 5,0 0,21 0,084 0,22 0,018 0,22 4Y ,4 6,9 0,15 6,31 1,3 40 0,110 8,2 9, , ,0 5,0 0,21 0,085 0,23 0,018 0,22 4Y ,7 7,0 0,13 6,18 1,2 60 0,150 8,8 10, ,0 0,20 0,085 0,23 0,020 0,22 Min 11 1,1 5,0 6,7 0,085 5,62 1,2 40 0,110 8,2 8,8 94 8,7 1, ,0 5,0 0,17 0,073 0,22 0,018 0,22 Medel 16 2,0 5,0 6,9 0,12 6,10 1,3 52 0,137 9,3 9, , ,0 6,8 0,20 0,082 0,23 0,019 0,22 Median 16 2,2 5,0 7,0 0,12 6,18 1,3 50 0,135 8,9 9, , ,0 5,0 0,20 0,084 0,23 0,018 0,22 Max 19 2,5 5,0 7,0 0,15 6,33 1,5 60 0, , , ,0 12 0,21 0,085 0,23 0,020 0,22 Orranäsasjön botten 4B ,7 0,090 5,64 2,2 60 9,6 10, ,0 4B ,9 0,098 5,99 1,5 70 9,8 9, , ,0 5,0 4B ,0 0,12 6,16 8,6 50 9,2 6, , ,0 5,0 4B ,0 0,14 6,28 1,5 50 8,7 8, , ,0 5,0 4B ,0 0,15 6,33 1,4 40 8,1 9, , ,0 5,0 4B ,0 0,14 6,20 1,5 70 9,0 10, ,0 Min 11 6,7 0,090 5,64 1,4 40 8,1 6, , ,0 5,0 Medel 15 6,9 0,12 6,10 2,8 57 9,1 9, , ,0 5,0 Median 16 7,0 0,13 6,18 1,5 55 9,1 9, , ,0 5,0 Max 18 7,0 0,15 6,33 8,6 70 9,8 10, , ,0 5,0 16

19 LJUNGBYÅN 2017 Bilaga 3 Tem Klo Alka Led Tur Abs Syr Syre Nitrat Vatten pera Sikt- ro lini nings bidi Färg 420 gas mätt Total Fosfat Total Nitrit NH4 PROVPUNKT ID Datum föring tur djup fyll ph tet förm tet 405 nm filtr TOC halt nad fosfor fosfor kväve kväve kväve Ca Mg Na K Cl - L/M/H C m µg/l mekv/l ms/m FNU mgpt/l /5cm mg/l mg/l % µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l Riveberg M 0,60 6,3 0,066 6,00 0, , , ,20 0,092 0,25 0,020 0, M 9,0 6,7 0,084 5,66 1, , , , ,18 0,072 0,21 0,017 0, M 16 6,9 0,12 6,20 1,4 70 0,130 9,5 8, ,20 0,083 0,23 0,020 0, M 17 6,9 0,16 6,57 1,7 50 0,130 8,5 8, ,22 0,087 0,23 0,021 0, M 12 6,9 0,15 6,09 1,2 60 0,160 9,1 10, ,0 0,20 0,087 0,22 0,021 0, H 0,50 6,1 0,059 5,70 1, , , ,19 0,088 0,22 0,019 0,20 Min 0,50 6,1 0,059 5,66 0, ,130 8,5 8,4 88 6, ,0 0,18 0,072 0,21 0,017 0,20 Medel 9,1 6,6 0,11 6,04 1,3 95 0, , ,20 0,085 0,23 0,020 0,22 Median 10 6,8 0,10 6,05 1,3 80 0,180 9,8 10, ,20 0,087 0,23 0,020 0,22 Max 17 6,9 0,16 6,57 1, , , ,22 0,092 0,25 0,021 0,23 Markustorps kvarn M 0,10 6,5 0,075 6,28 0, , , ,22 0,10 0,24 0,022 0, M 11 6,6 0,11 6,15 1, , ,9 97 8, ,20 0,085 0,21 0,020 0, L 16 7,2 0,25 7,48 1,1 70 0,120 9,6 8, ,29 0,11 0,24 0,027 0, L 16 7,1 0,26 7,66 1,5 40 0,100 7,2 8, ,28 0,11 0,25 0,028 0, M 12 6,9 0,16 6,59 1,2 60 0,140 9,7 10, ,22 0,090 0,23 0,024 0, H 0 6,1 0,064 6,27 1, , , ,23 0,099 0,23 0,023 0,20 Min 0 6,1 0,064 6,15 0, ,100 7,2 8,8 91 8, ,20 0,085 0,21 0,020 0,20 Medel 9,2 6,7 0,15 6,74 1,2 85 0, , ,24 0,099 0,23 0,024 0,22 Median 12 6,8 0,14 6,44 1,3 75 0, , ,23 0,10 0,24 0,024 0,22 Max 16 7,2 0,26 7,66 1, , , ,29 0,11 0,25 0,028 0,23 17

20 LJUNGBYÅN 2017 Bilaga 3 Tem Klo Alka Led Tur Abs Syr Syre Nitrat Vatten pera Sikt- ro lini nings bidi Färg 420 gas mätt Total Fosfat Total Nitrit NH4 PROVPUNKT ID Datum föring tur djup fyll ph tet förm tet 405 nm filtr TOC halt nad fosfor fosfor kväve kväve kväve Ca Mg Na K Cl - L/M/H C m µg/l mekv/l ms/m FNU mgpt/l /5cm mg/l mg/l % µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l Källstorp M 0,30 6,3 0,085 7,93 0, , , ,28 0,13 0,26 0,028 0, M 0,40 6,4 0,093 7,84 0, , , ,27 0,12 0,27 0,027 0, M 5,1 6,5 0,074 7,31 0, , , ,25 0,12 0,25 0,030 0, M 12 6,8 0,14 7,00 1, , , ,24 0,11 0,23 0,027 0, L 11 6,9 0,18 7,74 1,8 60 0, , ,29 0,12 0,25 0,035 0, L 16 7,3 0,30 8,65 1,3 70 0, , ,34 0,14 0,26 0,039 0, L 16 7,0 0,25 8,02 2,6 60 0,140 9,3 8, ,31 0,13 0,25 0,035 0, L 16 7,1 0,28 8,69 1,0 50 0,120 8,4 7, ,37 0,14 0,27 0,044 0, M 13 7,0 0,28 8,17 1,6 40 0,120 7,9 9, ,30 0,13 0,24 0,045 0, M 16 6,9 0,20 7,39 1,2 60 0,160 9,9 10, ,26 0,11 0,24 0,034 0, H 2,6 6,5 0,10 7,17 1, , , ,26 0,12 0,25 0,030 0, H 0,20 6,1 0,069 7,87 1, , , ,29 0,14 0,27 0,033 0,23 Min 0,20 6,1 0,069 7,00 0, ,120 7,9 7, ,24 0,11 0,23 0,027 0,23 Medel 9,1 6,7 0,17 7,82 1,3 85 0, , ,29 0,13 0,25 0,034 0,24 Median 12 6,9 0,16 7,86 1,3 75 0, , ,29 0,13 0,25 0,034 0,24 Max 16 7,3 0,30 8,69 2, , , ,37 0,14 0,27 0,045 0,26 Vägbro Skabro M 0,10 6,5 0,15 12,5 1, , , ,42 0,18 0,51 0,050 0, M 12 6,9 0,23 12,0 2, , , ,40 0,17 0,44 0,051 0, L 16 7,2 0,46 16,5 5, , , ,59 0,24 0,58 0,053 0, L 14 6,9 0,74 16, , , ,68 0,23 0,48 0,052 0, M 12 7,1 0,39 12,4 3, , , ,47 0,19 0,41 0,056 0, H 0,70 6,0 0,062 10,2 1, , , ,35 0,17 0,38 0,046 0,37 Min 0,10 6,0 0,062 10,2 1,4 60 0, , ,35 0,17 0,38 0,046 0,37 Medel 9,0 6,8 0,34 13,4 7, , , ,49 0,20 0,47 0,051 0,50 Median 12 6,9 0,31 12,5 3, , , ,45 0,19 0,46 0,052 0,49 Max 16 7,2 0,74 16, , , ,68 0,24 0,58 0,056 0,69 18

21 LJUNGBYÅN 2017 Bilaga 3 Tem Klo Alka Led Tur Abs Syr Syre Nitrat Vatten pera Sikt- ro lini nings bidi Färg 420 gas mätt Total Fosfat Total Nitrit NH4 PROVPUNKT ID Datum föring tur djup fyll ph tet förm tet 405 nm filtr TOC halt nad fosfor fosfor kväve kväve kväve Ca Mg Na K Cl - L/M/H C m µg/l mekv/l ms/m FNU mgpt/l /5cm mg/l mg/l % µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l Vägbro S:t Sigfrid M 0,30 6,8 0,21 14,4 1, , , ,49 0,19 0,56 0,064 0, M 12 7,0 0,36 15,2 2, , , ,53 0,19 0,55 0,073 0, L 16 7,4 0,80 26,3 2,2 80 0, , ,96 0,27 1,0 0,15 1, L 15 7,4 1,4 47,8 1,3 30 0,071 7,3 7, ,5 0,32 2,0 0,30 1, M 16 7,1 0,61 18,9 2, , , ,67 0,21 0,66 0,10 0, H 1,0 6,1 0,090 11,1 2, , , ,39 0,18 0,41 0,051 0,39 Min 0,30 6,1 0,090 11,1 1,3 30 0,071 7,3 7, ,39 0,18 0,41 0,051 0,39 Medel 10 7,0 0,58 22,3 2, , , ,76 0,23 0,86 0,12 0,87 Median 14 7,1 0,49 17,1 2, , , ,60 0,20 0,61 0,087 0,64 Max 16 7,4 1,4 47,8 2, , , ,5 0,32 2,0 0,30 1,9 Kvarnfors M 0,10 6,8 0,28 15,2 1, , , ,56 0,23 0,52 0,068 0, M 0,10 7,0 0,25 15,4 1, , , ,54 0,21 0,58 0,066 0, M 5,0 6,8 0,16 11,8 1, , , ,42 0,17 0,42 0,055 0, M 12 7,3 0,39 16,1 2, , , ,57 0,20 0,57 0,076 0, M 11 7,4 0,48 18,4 2, , , ,66 0,22 0,65 0,090 0, L 16 7,5 0,66 21,1 1, , , ,80 0,24 0,78 0,11 0, M 17 7,5 0,67 21,4 1, , , ,74 0,22 0,77 0,11 0, L 16 7,7 1,1 28,2 0, ,088 8,7 8, ,97 0,26 1,1 0,16 1, M 14 7,6 0,90 26,4 0, ,120 8,1 8, ,93 0,24 1,0 0,16 1, M 13 7,4 0,67 19,4 1, , , ,73 0,23 0,67 0,11 0, H 3,5 7,0 0,31 15,0 2, , , ,59 0,22 0,51 0,070 0, H 0,50 6,3 0,10 11,1 1, , , ,40 0,18 0,41 0,051 0,38 Min 0,10 6,3 0,10 11,1 0, ,088 8,1 8, ,40 0,17 0,41 0,051 0,38 Medel 8,9 7,2 0,50 18,3 1, , , ,66 0,22 0,67 0,094 0,69 Median 11 7,4 0,44 17,3 1, , , ,63 0,22 0,62 0,083 0,65 Max 17 7,7 1,1 28,2 2, , , ,97 0,26 1,1 0,16 1,1 19

22 LJUNGBYÅN 2017 Bilaga 3 Rastrering motsvarar bedömning enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Rapport 4913, 1999) Bedömningen av kväve- och fosforhalter har gjorts utifrån sjöar maj-oktober, Rastrering Parameter Bedömning Halt/Värde Enhet Klass 5 av 5 x,x ph Mycket surt < 5,6 Alk Ingen eller obetydlig buffertkapacitet < 0,02 mekv/l Turbiditet Starkt grumligt vatten > 7 FNU Färg Starkt färgat vatten > 100 mg Pt/l Absorbans Starkt färgat vatten > 0,2 /5cm TOC Mycket hög halt > 16 mg/l Syrgashalt Syrefritt eller nästan syrefritt tillstånd < 1 mg/l Siktdjup Mycket litet siktdjup < 1 m Klorofyll Mycket hög halt > 25 µg/l Tot-N Extremt hög halter > 5000 µg/l Tot-P Extremt hög halter > 100 µg/l Klass 4 av 5 x,x ph Surt 5,6-6,2 Alk Mycket svag buffertkapacitet 0,02-0,05 mekv/l Syrgashalt Syrefattigt tillstånd 1-3 mg/l Tot-N Mycket hög halt µg/l Tot-P Mycket hög halt µg/l 20

23 LJUNGBYÅN 2017 Bilaga 3 Al PROVPUNKT ID Datum Al labilt Fe Mn As Pb Cd Cu Cr Ni Zn Sb - - µg/l µg/l mg/l mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l Långegöls utflöde 1a ,55 0,060 0,30 0,78 0,044 0,39 0,26 0,22 6,4 0,060 1a ,46 0,050 0,29 0,62 0,026 0,44 0,22 0,22 4,1 0,063 1a ,0 0,41 0,060 0,31 0,39 0,012 0,32 0,17 0,10 1,8 0,050 1a ,0 0,42 0,050 0,32 0,34 0,005 0,34 0,13 0,10 0,50 0,049 1a ,53 0,050 0,30 0,47 0,005 0,28 0,17 0,10 1,3 0,053 1a ,87 0,040 0,34 0,86 0,027 0,37 0,31 0,26 5,0 0,050 Min 50 5,0 0,41 0,040 0,29 0,34 0,005 0,28 0,13 0,10 0,50 0,049 Medel ,54 0,052 0,31 0,58 0,020 0,36 0,21 0,17 3,2 0,054 Median ,50 0,050 0,31 0,55 0,019 0,36 0,20 0,16 3,0 0,052 Max ,87 0,060 0,34 0,86 0,044 0,44 0,31 0,26 6,4 0,063 Yttratorp 1b ,73 0,050 1,2 1,8 0,069 1,0 0,33 1,2 13 0,24 1b ,68 0,060 0,73 1,1 0,038 0,56 0,26 0,65 7,4 0,15 1b ,0 1,4 0,13 0,88 1,1 0,029 0,58 0,29 0,50 6,8 0,10 1b ,0 2,4 0,17 1,5 2,0 0,046 1,3 0,30 0, ,11 1b ,2 0,10 0,75 1,1 0,030 0,47 0,26 0,41 7,1 0,076 1b ,94 0,090 0,89 1,7 0,062 0,71 0,40 0, ,19 Min 270 7,0 0,68 0,050 0,73 1,1 0,029 0,47 0,26 0,41 6,8 0,076 Medel ,2 0,10 0,99 1,5 0,046 0,77 0,31 0,67 9,4 0,14 Median ,1 0,095 0,89 1,4 0,042 0,65 0,30 0,63 8,7 0,13 Max ,4 0,17 1,5 2,0 0,069 1,3 0,40 1,2 13 0,24 Riveberg ,97 0,080 0,33 0,67 0,048 0,62 0,32 0,65 7,0 0, ,55 0,060 0,30 0,75 0,031 0,60 0,28 0,53 4,7 0, ,5 0,79 0,11 0,36 1,4 0,018 0,62 0,20 0,34 3,6 0, ,5 0,79 0,070 0,37 1,1 0,005 0,54 0,16 0,31 1,7 0, ,5 0,99 0,050 0,30 0,72 0,005 0,38 0,18 0,22 1,8 0, ,4 0,060 0,40 0,81 0,053 0,60 0,36 0,45 6,7 0,050 Min 68 2,5 0,55 0,050 0,30 0,67 0,005 0,38 0,16 0,22 1,7 0,050 Medel ,92 0,072 0,34 0,91 0,027 0,56 0,25 0,42 4,3 0,079 Median 170 8,8 0,88 0,065 0,35 0,78 0,025 0,60 0,24 0,40 4,2 0,085 Max ,4 0,11 0,40 1,4 0,053 0,62 0,36 0,65 7,0 0,10 21

24 LJUNGBYÅN 2017 Bilaga 3 Al PROVPUNKT ID Datum Al labilt Fe Mn As Pb Cd Cu Cr Ni Zn Sb - - µg/l µg/l mg/l mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l Källstorp ,59 0,050 0,35 0,52 0,054 1,3 0,41 0,84 9,8 0, ,60 0,040 0,34 0,44 0,040 1,3 0,44 0,79 8,5 0, ,46 0,030 0,37 0,36 0,043 1,3 0,46 0,95 6,6 0, ,69 0,070 0,39 0,65 0,032 1,2 0,40 0,71 5,3 0, ,0 0,86 0,10 0,38 0,61 0,047 1,4 0,33 0,72 5,1 0, ,0 0,98 0,15 0,42 0,38 0,013 0,81 0,16 0,86 3,4 0, ,5 1,1 0,34 0,36 0,64 0,023 0,83 0,17 0,44 5,1 0, ,0 0,85 0,13 0,32 0,23 0,010 0,66 0,12 0,50 2,3 0, ,5 0,55 0,060 0,20 0,23 0,005 0,62 0,11 0,29 2,3 0, ,5 0,68 0,040 0,27 0,49 0,005 0,75 0,19 0,34 3,0 0, ,92 0,030 0,38 0,58 0,030 1,1 0,37 0,68 6,6 0, ,92 0,040 0,50 0,55 0,056 1,4 0,65 0, ,14 Min 48 2,5 0,46 0,030 0,20 0,23 0,005 0,62 0,11 0,29 2,3 0,073 Medel ,77 0,090 0,36 0,47 0,030 1,1 0,32 0,67 5,7 0,11 Median ,77 0,055 0,37 0,51 0,031 1,2 0,35 0,72 5,2 0,12 Max ,1 0,34 0,50 0,65 0,056 1,4 0,65 0, ,14 Kvarnfors ,89 0,080 0,48 0,34 0,055 1,8 0,69 1,2 11 0, ,80 0,070 0,48 0,32 0,053 1,7 0,76 1,3 10 0, ,64 0,050 0,48 0,33 0,058 1,6 0,72 1,7 9,4 0, ,1 0,080 0,47 0,46 0,052 2,0 0,67 1,2 7,0 0, ,1 0,080 0,45 0,40 0,035 1,7 0,62 1,3 6,0 0, ,0 0,71 0,070 0,38 0,28 0,020 1,5 0,45 1,2 4,0 0, ,0 1,0 0,13 0,41 0,36 0,023 1,7 0,37 0,74 5,1 0, ,13 0,040 0,31 0,042 0,012 1,0 0,17 0,78 0,50 0, ,22 0,030 0,20 0,10 0,014 1,6 0,19 0,56 2,9 0, ,0 0,040 0,38 0,27 0,016 1,6 0,47 0,82 5,5 0, ,3 0,060 0,53 0,39 0,042 1,7 0,68 1,1 8,8 0, ,2 0,080 0,60 0,53 0,075 1,8 0,86 1,2 14 0,16 Min 21 8,0 0,13 0,030 0,20 0,042 0,012 1,0 0,17 0,56 0,50 0,13 Medel ,84 0,068 0,43 0,32 0,038 1,6 0,55 1,1 7,0 0,18 Median ,95 0,070 0,46 0,34 0,039 1,7 0,65 1,2 6,5 0,17 Max ,3 0,13 0,60 0,53 0,075 2,0 0,86 1,7 14 0,25 Rastreringen motsvarar bedömningen enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Rapport 4913) Rastrering Bedömning Enhet As Pb Cd Cu Cr Ni Zn x,x måttligt höga halter µg/l ,1-0, x,x höga halter µg/l ,3-1, x,x mycket höga halter µg/l >75 >15 >1,5 >45 >75 >225 >300 22

25 LJUNGBYÅN 2017 Bilaga 3 Redovisning av SYNLAB:s deltagande i interkalibrering år 2017 Tabellen visar SYNLAB:s analysvärden jämfört med medelvärdet för samtliga deltagande laboratorier Analys Enhet Alcontrol medel z-värde Alcontrol medel z-värde Recipient, A1 Recipient, A2 ph vid 20 C 7,4 7,4 0,040 7,3 7,3 0,050 Alkalinitet, HCO3 mmol/l 0,60 0,64-1,4 0,49 0,50-0,70 Konduktivitet 25 C , ,1 Turbiditet FNU FNU 0,91 0,94-0,20 0,88 0,94-0,61 Färg mg Pt/l , ,9 Absorbans vid 420 nm, filt 1,9 2,1-0,51 2,0 2,1-0,50 TOC mg/l 13* 14-1,1 13* 15-1,6 Fosfor total, P µg/l , ,5 Kväve total, N µg/l , ,56 Nitrat + nitritkväve, NO23-N µg/l 5,7 8,8-1,3 4,1 8,5-2,3 Klorofyll a mg/l ingen utförd Kalcium, Ca mg/l , ,10 Magnesium, Mg mg/l 2,0 1,9 0,18 7,7 7,7-0,16 Natrium, Na mg/l , ,11 Kalium, K mg/l 2,2 2,2 0,30 2,2 2,2 0,54 Klorid, Cl mg/l , ,36 Järn, Fe µg/l , ,79 Mangan, Mn µg/l , ,47 Aluminium, Al µg/l , ,81 Arsenik, As µg/l 4,8 5,0-0,48 4,7 4,9-0,49 Bly, Pb µg/l 3,7 3,5 0,66 3,5 3,3 0,70 Kadmium, Cd µg/l 1,0 1,0 0,0 1,0 1,0-0,16 Koppar, Cu µg/l , ,30 Krom, Cr µg/l , ,55 Nickel, Ni µg/l 2,2 2,0 0,42 2,2 2,1 0,39 Zink, Zn µg/l , ,020 Antimon, Sb µg/l 1,4 1,4-0,41 1,4 1,4-0,24 * = omanalys 23

26 LJUNGBYÅN 2017 Bilaga 4 BILAGA 4 Beräknade transporter Lokal 6 år 2017 FLÖDE TOC TOTP TOTN NO32N Al As Pb Cu Cr Ni Zn Cd Sb MÅN m3/s ton/mån kg/mån kg/mån kg/mån kg/mån kg/mån kg/mån kg/mån kg/mån kg/mån kg/mån kg/mån kg/mån JAN 0, ,85 1,7 1,6 0,82 1,7 18 0,12 0,22 FEB 0, ,73 1,5 1,4 0,70 1,4 15 0,10 0,19 MAR 1, ,2 2,7 2,3 1,1 2,2 22 0,15 0,32 APR 0, ,61 1,6 1,2 0,54 1,0 9,3 0,060 0,17 MAJ 0, ,44 1,4 0,81 0,31 0,57 5,4 0,032 0,12 JUN 0,33 8, ,31 1,2 0,53 0,17 0,30 3,0 0,015 0,078 JUL 0,27 6, ,26 0,90 0,42 0,13 0,23 1,9 0,008 0,068 AUG 0,23 5,2 9, ,22 0,67 0,33 0,10 0,19 1,1 0,004 0,059 SEP 0,32 7, ,27 0,74 0,38 0,14 0,22 1,4 0,004 0,067 OKT 0, ,60 1,4 0,78 0,38 0,47 4,3 0,018 0,13 NOV 1, ,3 2,9 1,8 1,0 1,2 15 0,10 0,22 DEC 2, ,4 4,9 3,6 2,1 2,6 39 0,30 0,31 Medel 0,84 Summa , , ,92 1,9 Lokal 11 år 2017 FLÖDE TOC TOTP TOTN NO32N Al As Pb Cu Cr Ni Zn Cd Sb MÅN m3/s ton/mån kg/mån kg/mån kg/mån kg/mån kg/mån kg/mån kg/mån kg/mån kg/mån kg/mån kg/mån kg/mån JAN 2, ,3 3,4 8,8 2,8 5,6 64 0,34 0,92 FEB 2, ,0 2,5 7,6 2,6 4,8 49 0,24 0,69 MAR 3, ,2 3,5 11 3,8 7,7 57 0,35 0,92 APR 1, ,6 2,5 5,1 1,6 3,0 22 0,15 0,55 MAJ 0, ,44 0,67 1,5 0,36 0,84 5,6 0,048 0,14 JUN 0,10 2,9 5, ,11 0,12 0,23 0,048 0,22 1,0 0,005 0,030 JUL 0,12 3,1 6, ,12 0,19 0,27 0,054 0,17 1,5 0,007 0,038 AUG 0,058 1,3 2, ,7 0,047 0,042 0,10 0,019 0,071 0,40 0,002 0,012 SEP 0,34 7, ,19 0,24 0,56 0,11 0,27 2,1 0,005 0,074 OKT 1, ,2 2,0 3,3 0,93 1,7 16 0,046 0,41 NOV 2, ,8 4,3 8,1 2,8 4,9 48 0,22 0,85 DEC 5, ,9 8,0 19 8, ,75 1,9 Medel 1,7 Summa ,2 6,6 24

27 LJUNGBYÅN 2017 Bilaga 4 Lokal 56 år 2017 FLÖDE TOC TOTP TOTN NO32N Al As Pb Cu Cr Ni Zn Cd Sb MÅN m3/s ton/mån kg/mån kg/mån kg/mån kg/mån kg/mån kg/mån kg/mån kg/mån kg/mån kg/mån kg/mån kg/mån JAN 1, ,1 1,5 7,9 3,1 5,5 48 0,24 0,70 FEB 1, ,1 1,4 7,3 3,2 5,8 43 0,23 0,63 MAR 2, ,2 2,3 11 4, ,38 0,93 APR 1, ,2 1,2 5,1 1,8 3,4 19 0,13 0,44 MAJ 0, ,89 0,77 3,4 1,2 2,6 11 0,066 0,37 JUN 0, ,60 0,46 2,4 0,69 1,7 6,7 0,033 0,36 JUL 0, ,53 0,40 2,1 0,46 1,1 5,7 0,028 0,30 AUG 0,28 7,1 9, ,23 0,073 0,87 0,15 0,56 1,1 0,010 0,14 SEP 0, ,40 0,21 2,6 0,40 1,0 5,4 0,024 0,33 OKT 1, ,9 1,3 7,4 2,3 4,0 28 0,10 0,84 NOV 2, ,1 2,3 10 4,0 6,3 53 0,25 0,97 DEC 4, ,2 6, ,86 2,0 Medel 1,5 Summa ,4 8,0 Lokal Ljungbyholm år 2017 FLÖDE TOC TOTP TOTN NO32N Al As Pb Cu Cr Ni Zn Cd MÅN m3/s ton/mån kg/mån kg/mån kg/mån kg/mån kg/mån kg/mån kg/mån kg/mån kg/mån kg/mån kg/mån JAN 4, ,1 4,5 18 7, ,56 FEB 4, ,4 4,0 17 6, ,49 MAR 6, ,0 6, ,67 APR 3, ,1 3,5 12 4,3 7,4 71 0,26 MAJ 1, ,4 1,8 4,8 1,6 2,9 19 0,090 JUN 0, ,71 0,53 2,4 0,60 1,4 6,3 0,038 JUL 0, ,66 0,61 2,2 0,53 1,2 5,4 0,026 AUG 0, ,31 0,16 0,99 0,18 0,55 2,0 0,009 SEP 1, ,78 0,85 3,0 0,56 1,3 6,5 0,028 OKT 3, ,1 6,7 18 4,6 8,7 69 0,37 NOV 5, ,7 8,5 25 8, ,63 DEC ,0 Medel 3,8 Summa ,2 25

28 LJUNGBYÅN 2017 Bilaga 5 BILAGA 5 Bottenfauna Förklaring till resultatsida bottenfauna i rinnande vatten och sjölitoral Lokaluppgifter Lokalnummer, vattendragsnamn och lokalnamn. Provtagningsdatum, stationens EU-CD-nummer eller flodområde enligt SMHI:s sjö- och vattendragsregister samt koordinater enligt RT90 (Rikets nät). I förekommande fall foto, skiss samt en kortfattad beskrivning i ord av provtagningslokalen. Surhetsklass och ekologisk status Beräknade index enligt Naturvårdsverkets handbok 2007:4 (Naturvårdsverket 2007) och Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 2013:19). Klassningar av surhet och ekologisk status enligt följande: Nära neutralt/hög status Måttligt surt/god status Surt/Måttlig status Mycket surt/otillfredsställande status Extremt surt (ej rinnande vatten)/dålig status MISA/MILA: Multimetriska surhetsindex för vattendrag respektive sjöar. Vid beräkning av MISA/MILA har arter från det kvalitativa provet inkluderats. ASPT-index: Ett renvattensindex som i huvudsak baseras på förekomst av känsliga eller toleranta djurgrupper. Används som ett index för allmän ekologisk kvalitet. DJ-index: Multimetriskt index för att påvisa eutrofiering i vattendrag. Tillståndsklassning Beräknade index och parametrar. Gränsvärden enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet (Wiederholm 1999) och Medin et al. (2009). Klassningar enligt en femgradig skala: 1. Mycket högt 2. Högt 3. Måttligt högt 4. Lågt 5. Mycket lågt Totalantal taxa: Det totala antalet arter och/eller grupper som påträffades i hela provet. TaxaIndex: Den procentuella kvoten mellan uppmätt och förväntat totalantal taxa i vattendrag. Regleringsindex: Samansatt index för bedömning av regleringspåverkan i sjöar. Individtäthet (ant/m 2 ): Det totala antalet individer per kvadratmeter undersökt yta. EPT-index: Antalet arter och/eller grupper bland dag-, bäck- och nattsländor. Ett allmänt föroreningsindex. Naturvärdesindex: Samlad bedömning av naturvärdet m.a.p. bottenfaunan. Bygger på totalantal taxa, diversitetsindex och förekomst av rödlistade eller ovanliga arter. Diversitetsindex (Shannons): Ett mått på mångformigheten hos bottenfaunasamhället. Danskt faunaindex: Förekomst av nyckelarter eller nyckelsläkten med varierande tolerans för näringsämnen/organisk belastning. Surhetsindex: Samlad bedömning av bottenfaunans försurningsstatus. Föroreningsindex: Samlad bedömning av bottenfaunans eutrofieringsstatus. Expertbedömning Medins slutgiltiga bedömning av status m.a.p. surhet, eutrofiering och i förekommande fall hydromorfologisk eller annan påverkan. Bygger på de olika indexen och parametrarna i kombination med bottenfaunans artsammansättning, samt på egen erfarenhet från liknande undersökningar och provplatser. Indelning enligt följande: Nära neutralt/hög status Måttligt surt/god status Surt/Måttlig status Mycket surt/otillfredsställande status Extremt surt (ej rinnande vatten)/dålig status Bedömning av naturvärden Bygger på Medins Naturvärdesindex och indelas enligt en tregradig skala: Mycket höga naturvärden Höga naturvärden Naturvärden i övrigt Redovisning av eventuell förekomst av rödlistade och ovanliga arter, samt hotkategori. 26

29 LJUNGBYÅN 2017 Bilaga 5 6. Ljungbyån, Riveberg Stationens EU-CD: SE Datum: Koordinat: / Proverna togs 0-10 m uppströms bron. Statusklassning enligt HVMFS 2013 Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass Indexet mäter MISA: 53 1,11 Nära neutralt Surhet ASPT-index: 6,6 1,23 Hög Ekologisk kvalitet DJ-index: 14 1,80 Hög Eutrofiering Expertbedömning Surhetsklass Nära neutralt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på hydromorfologisk påverkan Status med avseende på annan påverkan Övriga index och tillståndsklassning God Måttlig Hög Naturvärde Index Totalantal taxa: 27 måttligt högt Naturvärden i övrigt 0 Taxaindex (%): 73 måttligt högt Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): måttligt högt Inga rödlistade eller ovanliga EPT-index: 17 måttligt högt arter påträffades. Diversitetsindex: 2,87 lågt Danskt faunaindex: 6 högt Övriga kriterier Surhetsindex: 6 måttligt högt Diversitet 0 poäng Föroreningsindex: 8 högt Antal taxa 0 poäng 27

30 LJUNGBYÅN 2017 Bilaga Ljungbyån, Källstorp Stationens EU-CD: SE Datum: Koordinat: / Proverna togs m nedströms bron i östra fåran. Statusklassning enligt HVMFS 2013 Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass Indexet mäter MISA: 52 1,09 Nära neutralt Surhet ASPT-index: 6,5 1,22 Hög Ekologisk kvalitet DJ-index: 15 2,00 Hög Eutrofiering Expertbedömning Surhetsklass Nära neutralt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på hydromorfologisk påverkan Status med avseende på annan påverkan Övriga index och tillståndsklassning Hög Hög Hög Naturvärde Index Totalantal taxa: 47 högt Mycket höga naturvärden 19 Taxaindex (%): 120 mycket högt Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): måttligt högt Dina lineata, Brachycentrus subnubilus, EPT-index: 26 högt Goera pilosa, Notidobia ciliaris, Diversitetsindex: 4,06 högt Aphelocheirus aestivalis 3 poäng/art Danskt faunaindex: 7 mycket högt Övriga kriterier Surhetsindex: 11 mycket högt Diversitet 1 poäng Föroreningsindex: 13 mycket högt Antal taxa 3 poäng 28

31 LJUNGBYÅN 2017 Bilaga Ljungbyån, Stora Binga Stationens EU-CD: SE Datum: Koordinat: / Proverna togs ca 50 m uppströms bron i åns södra fåra, m uppströms fiskeskylt. Statusklassning enligt HVMFS 2013 Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass Indexet mäter MISA: 64 1,34 Nära neutralt Surhet ASPT-index: 6,1 1,13 Hög Ekologisk kvalitet DJ-index: 12 1,40 Hög Eutrofiering Expertbedömning Surhetsklass Nära neutralt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på hydromorfologisk påverkan Status med avseende på annan påverkan Övriga index och tillståndsklassning God Hög Hög Naturvärde Index Totalantal taxa: 49 högt Mycket höga naturvärden 21 Taxaindex (%): 115 mycket högt Rödlistade/ovanliga arter 3 poäng/art Individtäthet (antal/m 2 ): högt Dina lineata, Brachycentrus subnubilus, EPT-index: 25 högt Goera pilosa, Psychomyia pusilla, Diversitetsindex: 3,05 måttligt högt Aphelocheirus aestivalis, Stenelmis canaliculata Danskt faunaindex: 6 högt Övriga kriterier Surhetsindex: 11 mycket högt Diversitet 0 poäng Föroreningsindex: 9 högt Antal taxa 3 poäng 29

32 LJUNGBYÅN 2017 Bilaga S:t Sigfridsån, Kvarnfors Stationens EU-CD: SE Datum: Koordinat: / Proverna togs ca 30 m uppströms bron på östra sidan, i höjd med ö och block mitt i ån. Statusklassning enligt HVMFS 2013 Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass Indexet mäter MISA: 39 0,83 Nära neutralt Surhet ASPT-index: 6,6 1,22 Hög Ekologisk kvalitet DJ-index: 15 2,00 Hög Eutrofiering Expertbedömning Surhetsklass Nära neutralt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på hydromorfologisk påverkan Status med avseende på annan påverkan Övriga index och tillståndsklassning Hög Hög Hög Naturvärde Index Totalantal taxa: 45 högt Höga naturvärden 11 Taxaindex (%): 113 mycket högt Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): högt Baetis sp. (fuscatus/scambus-gr.) 3 poäng EPT-index: 27 högt Brachycentrus subnubilus 3 poäng Diversitetsindex: 4,07 högt Notidobia ciliaris 3 poäng Danskt faunaindex: 7 mycket högt Övriga kriterier Surhetsindex: 9 högt Diversitet 1 poäng Föroreningsindex: 11 mycket högt Antal taxa 1 poäng 30

33 LJUNGBYÅN 2017 Bilaga 5 Förklaring till resultatsida bottenfauna i sjöars sublitoral och profundal Stationsuppgifter Stationsnummer, sjönamn och stationsnamn. Provtagningsdatum, eventuellt övervakningsstationsnummer samt koordinater enligt RT90 (Rikets nät). Provtagningsuppgifter Provtagningsmetodik, antal delprover, provyta i kvadratmeter samt provytans djup i meter. Ekologisk status Beräknat index enligt Naturvårdsverkets handbok 2007:4 (Naturvårdsverket 2007) och Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 2013:19). Klassning av ekologisk status enligt följande: Hög God Måttlig Otillfredställande Dålig BQI: Benthic Quality Index ett kvalitetsindex baserat på förkomst av nyckelarter eller nyckelgrupper med varierande tolerans för olika närings- och syrehalter. Höga värden anger att arter som fordrar rent vatten och höga syrgashalter dominerar. Expertbedömning av tillstånd och status Medins slutgiltiga bedömning av tillstånd m.a.p. närings- och syrehalt samt status m.a.p.eutrofiering och i förekommande fall övriga föroreningar. Bygger på de olika indexen och parametrarna i kombination med bottenfaunans artsammansättning, samt på egen erfarenhet från liknande undersökningar och provplatser. Tillståndet m.a.p. näring respektive syre indelas enligt en femgradig skala: Mycket näringsfattiga/mycket syrerika förhållanden Näringsfattiga/Syrerika förhållanden Måttligt näringsrika/måttligt syrerika förhållanden Näringsrika/Syrefattiga förhållanden Mycket näringsrika/mycket syrefattiga förhållanden Status m.a.p. eutrofiering eller annan påverkan indelas enligt följande: Hög God Måttlig Otillfredställande Dålig Tillståndsklassning Beräknade index och parametrar. Gränsvärden enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet (Wiederholm 1999), samt Medin et al. (2009). Klassningar enligt en femgradig skala: 1. Mycket högt 2. Högt 3. Måttligt högt 4. Lågt 5. Mycket lågt Totalantal taxa: Det totala antalet arter och/eller grupper som påträffades i hela provet. Medelantal taxa/prov: Medelantalet arter och/eller grupper per delprov. Individtäthet (ant/m2): totala antalet individer per kvadratmeter undersökt yta. O/C-index: Förhållandet mellan antalet maskar (Oligochaeta) och sedimentlevande fjädermygglarver (Chironomidae). Höga värden visar på en dominans av maskar, ofta orsakad av hög näringsämnesbelastning och därmed låga syrgashalter. 31

34 LJUNGBYÅN 2017 Bilaga 5 4. Orranäsasjön, Orranäsasjön Stationens EU-CD: SE Provtagningsuppgifter Datum: Antal prov: 5 Koordinat: / (RT90 25gonV) Provyta (m 2 ): 0,0224 Metodik: SS Provdjup (m): 4,5 Statusklassning enligt HVMFS 2013:19 Ekologisk kvalitetskvot Status BQI: 3,0 1,12 Hög Expertbedömning Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på annan påverkan Näringstillstånd Syretillstånd God Hög Måttligt näringsrikt Måttligt syrerikt Övriga index och tillståndsklassning Totalantal taxa: 10 mycket lågt O/C-index: 1,4 lågt Medelantal taxa/prov: 5,6 PTI: 2,8 måttligt högt Individtäthet (antal/m 2 ): måttligt hög EEI: 3,8 högt 32

35 LJUNGBYÅN 2017 Bilaga 5 Förklaring till artlista rinnande vatten och sjöars litoral Det. = Ansvarig för artbestämning. Antal individer per prov (0,25 m 2 ) av de funna arterna/taxa samt deras känslighet för försurning, funktionella tillhörighet och ekologiska grupp. Vid massförekomster av enskilda taxa kan en uppskattning av tätheten för dessa ha gjorts i ett eller flera av delproven. Försurningskänslighet (Fk): 0 taxa vars toleransgräns är okänd 1 taxa som har visats klara ph < 4,5 2 taxa som förekommer huvudsakligen vid ph 4,5 3 taxa som förekommer huvudsakligen vid ph 5,0 4 taxa som förekommer huvudsakligen vid ph 5,5 5 taxa som förekommer huvudsakligen vid ph 6,2 Funktionell grupp (Fg): 0 ej känd 1 filtrerare 2 detritusätare 3 predatorer 4 skrapare 5 sönderdelare Ekologisk grupp, känslighet för eutrofiering (Eg): 0 taxa vars känslighet är okänd 1 taxa som gynnas av kraftig eutrofiering 2 taxa som gynnas av måttlig eutrofiering 3 taxa som kan förekomma i både eu-, meso- och oligotrofa vatten 4 taxa som förekommer främst i oligotrofa vatten 5 taxa som förekommer endast i oligotrofa vatten Raritetskategori (Rk): RE Nationellt utdöd (Regionally Extinct) CR Akut Hotad (Critically Endangered) EN Starkt Hotad (Endangered) VU Sårbar (Vulnerable) NT Nära hotad (Near Threatened) DD Kunskapsbrist (Data Deficient) Ov Lokalt eller regionalt ovanlig M = medelvärde % = procentandel * = taxa påträffades endast i det kvalitativa provet 33

36 LJUNGBYÅN 2017 Bilaga 5 6. Ljungbyån, Riveberg Provdatum: x: y: Det. Karin Johansson, Medins Havs och Vattenkonsulter AB Metod: SS-EN ISO NV:s Handledning för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk M % HYDROZOA, hydror Hydridae * OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta ,8 0,6 ACARI, sötvattenskvalster Hydrachnidiae ,6 0,2 ODONATA, trollsländor Cordulegaster boltonii - (Donovan, 1807) * Gomphidae ,2 0,1 Somatochlora metallica - (Vander Linden, 1825) ,2 0,1 EPHEMEROPTERA, dagsländor Caenis luctuosa - (Burmeister, 1839) ,0 37,1 Centroptilum luteolum - (Müller, 1776) ,0 17,5 Ephemera vulgata - Linné, ,6 0,6 Kageronia fuscogrisea - (Retzius, 1783) ,4 0,1 Leptophlebia sp ,6 11,3 PLECOPTERA, bäcksländor LLeuctra hippopus - (Kempny, 1899) ecoptera 0,4 0,1 NNemoura avicularis - Morton, a 2,4 0,9 NNemoura sp a 0,4 0,1 MEGALOPTERA, sävsländor Sialis lutaria - (Linné, 1758) ,8 0,3 Sialis sp. (lutaria gr.) ,2 0,1 TRICHOPTERA, nattsländor Athripsodes cinereus - (Curtis, 1834) ,2 0,1 Athripsodes sp ,4 0,5 Cyrnus trimaculatus - (Curtis, 1834) ,4 0,1 Glyphotaelius pellucidus - (Retzius, 1783) ,2 0,1 Limnephilus sp ,4 0,1 Limnephilidae ,6 0,6 Lype phaeopa - (Stephens, 1836) ,2 0,1 Mystacides azurea - (Linné, 1761) ,6 1, 6 Mystacides sp ,2 0, 8 Oecetis testacea - (Curtis, 1834) ,2 0,1 Oxyethira sp ,6 2, 7 Polycentropodidae ,6 0,2 Polycentropus flavomaculatus - (Pictet, 1834) ,4 0,1 Polycentropus irroratus - (Curtis, 1835) ,6 1, 3 HEMIPTERA, skinnbaggar Hesperocorixa sahlbergi - (Fieber, 1848) * COLEOPTERA, skalbaggar OOulimnius sp. Lv ,4 0,5 OOulimnius tuberculatus Ad. - (Müller, 1806) ,2 0,1 PPlatambus maculatus Lv. - (Linné,1758) ,2 0,1 DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae ,4 0, 9 Chironomidae ,2 16,1 BIVALVIA, musslor PPisidium sp ,8 4,9 SUMMA (antal individer): ,4 100 SUMMA (antal taxa): ,4 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 34

37 LJUNGBYÅN 2017 Bilaga Ljungbyån, Källstorp Provdatum: x: y: Det. Karin Johansson, Medins Havs och Vattenkonsulter AB Metod: SS-EN ISO NV:s Handledning för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk M % TURBELLARIA, virvelmaskar Dendrocoelum lacteum - (O. F. Müller, 1774) ,4 0,1 Turbellaria (Planariidae/Dugesiidae) ,2 0,1 OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta ,6 3,0 HIRUDINEA, iglar DDina lineata - (Müller, 1774) Ov 2 1 0,6 0,2 EErpobdella octoculata - (Linné, 1758) ,2 0,1 ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus - (Linné, 1758) ,2 0,4 ODONATA, trollsländor Gomphidae ,2 0,1 Onychogomphus forcipatus - (Linné, 1758) ,8 0,6 EPHEMEROPTERA, dagsländor Baetis rhodani - (Pictet, 1843) ,2 15,8 Baetis sp ,8 3,3 Caenis luctuosa - (Burmeister, 1839) ,2 0,4 Heptagenia sulphurea - (Müller, 1776) ,0 6,5 Kageronia fuscogrisea - (Retzius, 1783) ,2 0,1 Nigrobaetis digitatus - (Bengtsson, 1912) ,0 3,4 Nigrobaetis niger - (Linnaeus, 1761) ,2 6,5 Nigrobaetis sp ,6 0,5 PLECOPTERA, bäcksländor AAmphinemura borealis - (Morton, 1894) ecoptera 0,6 0,2 AAmphinemura sp ecoptera 0,2 0,1 I Isoperla difformis - (Klapalék, 1909) ecoptera 0,2 0,1 I Isoperla sp Plecoptera 0,6 0,2 LLeuctra hippopus - (Kempny, 1899) a 7,6 2,3 NNemoura avicularis - Morton, 1894 * Plecoptera NNemoura sp a 0,4 0,1 PProtonemura meyeri - (Pictet, 1841) a 21,4 6,6 TTaeniopteryx nebulosa - (Linné, 1758) ecoptera 0,6 0,2 TRICHOPTERA, nattsländor Athripsodes sp ,4 0,1 Brachycentrus subnubilus - Curtis, Ov 8 1,6 0,5 Chimarra marginata - (Linné, 1767) ,6 0,2 Goera pilosa - (Fabricius, 1775) Ov 1 0,2 0,1 Hydropsyche pellucidula - (Curtis, 1834) ,8 0,9 Hydropsyche siltalai - Döhler, ,2 1,6 Hydroptila sp ,2 0,1 Ithytrichia sp ,2 1,3 Lepidostoma hirtum - (Fabricus, 1775) ,4 0,4 Limnephilidae ,0 0,3 Lype sp. * Notidobia ciliaris - (Linné, 1761) * Ov Oecetis testacea - (Curtis, 1834) ,2 0,1 Polycentropus irroratus - (Curtis, 1835) ,2 0,1 Rhyacophila nubila - (Zetterstedt, 1840) ,4 0,1 Rhyacophila sp ,4 0,4 Setodes argentipunctellus - McLachlan, ,4 0,1 HEMIPTERA, skinnbaggar Aphelocheirus aestivalis - (Fabricius, 1794) Ov ,2 5,0 COLEOPTERA, skalbaggar EElmis aenea Ad. - (Müller, 1806) ,2 0,1 EElmis aenea Lv. - (Müller, 1806) ,2 0,7 HHydraena sp. (riparia/britteni) Ad ,8 0,6 LLimnius volckmari Ad. - Fairmaire, ,4 0,1 LLimnius volckmari Lv. - Fairmaire, ,2 6,8 OOrectochilus villosus Lv. - (Müller, 1776) ,4 0,1 OOulimnius sp. Lv ,4 0,4 OOulimnius tuberculatus Ad. - (Müller, 1806) ,8 0,2 DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae ,4 0,1 Chironomidae ,8 0,9 Empididae ,2 0,1 Pediciidae ,6 0,2 Psychodidae ,2 0,1 Simuliidae ,8 10,1 GASTROPODA, snäckor Ancylus fluviatilis - O. F. Müller, ,6 0,2 BIVALVIA, musslor PPisidium sp ,4 17,7 SSphaerium sp. * SUMMA (antal individer): ,8 100 SUMMA (antal taxa): ,2 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 35

38 LJUNGBYÅN 2017 Bilaga Ljungbyån, Stora Binga Provdatum: x: y: Det. Karin Johansson, Medins Havs och Vattenkonsulter AB Metod: SS-EN ISO NV:s Handledning för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk M % PORIFERA, svampdjur Spongillidae * HYDROZOA, hydror Hydridae * TURBELLARIA, virvelmaskar Dendrocoelum lacteum - (O. F. Müller, 1774) ,8 0,7 Turbellaria (Planariidae/Dugesiidae) ,0 2,7 OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta ,8 1,1 HIRUDINEA, iglar DDina lineata - (Müller, 1774) Ov 2 0,4 0,1 EErpobdellidae (Dina sp./erpobdella sp.) ,2 0,0 HHelobdella stagnalis - (Linné, 1758) ,2 0,0 ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus - (Linné, 1758) ,6 10,0 ARANEA, spindlar Argyroneta aquatica - (Clerck, 1757) ,2 0,0 ODONATA, trollsländor Gomphidae ,2 0,0 EPHEMEROPTERA, dagsländor Baetis rhodani - (Pictet, 1843) ,4 9,4 Baetis sp ,4 2,8 Caenis luctuosa - (Burmeister, 1839) ,2 1,2 Centroptilum luteolum - (Müller, 1776) ,6 0,1 Heptagenia sulphurea - (Müller, 1776) ,4 0,1 Leptophlebia sp ,2 0,2 Nigrobaetis digitatus - (Bengtsson, 1912) ,6 8,7 PLECOPTERA, bäcksländor TTaeniopteryx nebulosa - (Linné, 1758) Plecoptera 0,4 0,1 TRICHOPTERA, nattsländor Athripsodes cinereus - (Curtis, 1834) ,2 0,0 Athripsodes sp ,4 1,2 Brachycentrus subnubilus - Curtis, Ov 2 1 0,6 0,1 Ceraclea annulicornis - (Stephens, 1836) ,4 0,1 Cheumatopsyche lepida - (Pictet, 1834) ,6 0,1 Goera pilosa - (Fabricius, 1775) Ov 1 0,2 0,0 Hydropsyche angustipennis - (Curtis, 1834) ,4 0,1 Hydropsyche pellucidula - (Curtis, 1834) ,4 0,1 Hydropsyche siltalai - Döhler, ,4 0,7 Hydroptila sp ,0 0,2 Ithytrichia sp ,6 0,1 Lepidostoma hirtum - (Fabricus, 1775) ,6 48,2 Limnephilidae ,6 1,3 Lype phaeopa - (Stephens, 1836) ,4 0,1 Lype sp ,2 0,0 Mystacides azurea - (Linné, 1761) ,0 0,2 Polycentropus flavomaculatus - (Pictet, 1834) ,4 0,1 Psychomyia pusilla - (Fabricius, 1781) Ov 3 1 0,8 0,2 Rhyacophila sp ,8 0,3 Setodes argentipunctellus - McLachlan, ,4 0,1 HEMIPTERA, skinnbaggar Aphelocheirus aestivalis - (Fabricius, 1794) Ov ,4 0,5 COLEOPTERA, skalbaggar EElmis aenea Ad. - (Müller, 1806) ,8 0,2 EElmis aenea Lv. - (Müller, 1806) ,2 1,6 HHydraena sp. (riparia/britteni) Ad ,2 0,0 LLimnius volckmari Ad. - Fairmaire, ,8 0,2 LLimnius volckmari Lv. - Fairmaire, ,6 0,3 OOulimnius sp. Lv ,0 0,6 OOulimnius tuberculatus Ad. - (Müller, 1806) ,2 0,0 SStenelmis canaliculata Ad. - (Gyllenhal, 1808) * Ov DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae ,2 0,0 Chironomidae ,2 0,6 Psychodidae ,2 0,0 Simuliidae ,6 0,9 GASTROPODA, snäckor Bithynia tentaculata - (Linné, 1758) ,6 0,1 Gyraulus sp. (albus/acronicus/laevis) ,2 0,0 Planorbis carinatus - O. F. Müller, ,6 0,3 Radix balthica - (Linné, 1758) ,0 0,2 Radix labiata - (Rossmässler, 1835) ,8 0,2 Radix sp ,8 0,2 BIVALVIA, musslor PPisidium sp ,4 0,9 SSphaerium sp ,8 2,7 SUMMA (antal individer): ,6 100 SUMMA (antal taxa): ,0 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 36

39 LJUNGBYÅN 2017 Bilaga S:t Sigfridsån, Kvarnfors Provdatum: x: y: Det. Karin Johansson, Medins Havs och Vattenkonsulter AB Metod: SS-EN ISO NV:s Handledning för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk M % TURBELLARIA, virvelmaskar Dendrocoelum lacteum - (O. F. Müller, 1774) ,4 0,1 OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta ,8 1,1 ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus - (Linné, 1758) ,2 0,2 DECAPODA, kräftor Pacifastacus leniusculus - (Dana, 1852) ,2 0,0 ACARI, sötvattenskvalster Hydrachnidiae ,4 0,1 ODONATA, trollsländor Onychogomphus forcipatus - (Linné, 1758) ,4 0,7 EPHEMEROPTERA, dagsländor Baetis rhodani - (Pictet, 1843) ,8 16,4 Baetis sp ,2 2,4 Baetis sp. (fuscatus/scambus-gr.) Ov 10 2,0 0,3 Caenis luctuosa - (Burmeister, 1839) ,2 3,6 Ephemera vulgata - Linné, 1758 * Heptagenia sulphurea - (Müller, 1776) ,8 3,1 Leptophlebia sp ,6 0,1 Nigrobaetis digitatus - (Bengtsson, 1912) ,8 11,6 Nigrobaetis niger - (Linnaeus, 1761) ,2 0,2 PLECOPTERA, bäcksländor AAmphinemura borealis - (Morton, 1894) a 10,0 1,6 AAmphinemura sulcicollis - (Stephens, 1836) a 113,4 17,8 AAmphinemura sp a 5,2 0,8 I Isoperla sp ecoptera 2,6 0,4 LLeuctra hippopus - (Kempny, 1899) a 58,8 9,2 NNemoura avicularis - Morton, 1894 * Plecoptera NNemoura sp Plecoptera 0,4 0,1 PPerlodes dispar - (Rambur, 1842) Plecoptera 0,2 0,0 PProtonemura meyeri - (Pictet, 1841) a 23,2 3,6 TTaeniopteryx nebulosa - (Linné, 1758) a 10,2 1,6 TRICHOPTERA, nattsländor Athripsodes sp ,4 0,1 Brachycentrus subnubilus - Curtis, Ov 1 0,2 0,0 Chimarra marginata - (Linné, 1767) ,4 0,1 Hydropsyche pellucidula - (Curtis, 1834) ,0 1,4 Hydropsyche siltalai - Döhler, ,2 0,7 Hydroptila sp ,8 0,6 Ithytrichia sp ,6 1,3 Lepidostoma hirtum - (Fabricus, 1775) ,6 0,7 Limnephilus sp. (rhombicus-typ) * Limnephilidae ,4 0,1 Lype phaeopa - (Stephens, 1836) * Notidobia ciliaris - (Linné, 1761) * Ov Polycentropodidae ,2 0,3 Polycentropus flavomaculatus - (Pictet, 1834) ,6 1,3 Polycentropus irroratus - (Curtis, 1835) ,2 0,3 Rhyacophila sp ,0 0,6 COLEOPTERA, skalbaggar EElmis aenea Ad. - (Müller, 1806) ,6 0,3 EElmis aenea Lv. - (Müller, 1806) ,6 7,8 HHydraena sp. (riparia/britteni) Ad ,0 0,5 LLimnius volckmari Lv. - Fairmaire, ,2 0,2 OOrectochilus villosus Lv. - (Müller, 1776) ,6 0,4 OOulimnius sp. Lv ,0 0,6 OOulimnius tuberculatus Ad. - (Müller, 1806) ,4 0,2 DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae ,2 0,2 Chironomidae ,2 1,4 Pediciidae ,4 0,1 Simuliidae ,0 1,4 Tipulidae ,4 0,1 GASTROPODA, snäckor Ancylus fluviatilis - O. F. Müller, ,6 0,1 BIVALVIA, musslor PPisidium sp ,2 4,3 SUMMA (antal individer): ,0 100 SUMMA (antal taxa): ,6 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 37

40 LJUNGBYÅN 2017 Bilaga 5 Förklaring till artlista sjöars profundal och sublitoral Det. = Ansvarig för artbestämning. Antal individer per prov (0,0224 m 2 ) av de funna arterna/taxa samt deras syrekänslighet, funktionella tillhörighet och ekologiska grupp. Vid massförekomster av enskilda taxa kan en uppskattning av tätheten för dessa ha gjorts i ett eller flera av delproven. Mätosäkerhet för individtäthet = 10 %. Syrekänslighet (Sy): 0 taxa vars känslighet är okänd 1 taxa som är tåligt mot låga syrehalter 2 taxa som är måttligt känsligt 3 taxa som är mycket känsligt Funktionell grupp (Fg): 0 ej känd 1 filtrerare 2 detritusätare 3 predatorer 4 skrapare 5 sönderdelare Ekologisk grupp, känslighet för eutrofiering 1 (Eg): 0 taxa vars känslighet är okänd 1 taxa som gynnas av kraftig eutrofiering 2 taxa som gynnas av måttlig eutrofiering 3 taxa som kan förekomma i både eu-, meso- och oligotrofa vatten 4 taxa som förekommer främst i oligotrofa vatten 5 taxa som förekommer endast i oligotrofa vatten Raritetskategori (Rk) (Gärdenfors 2010): RE Nationellt utdöd (Regionally Extinct) CR Akut Hotad (Critically Endangered) EN Starkt Hotad (Endangered) VU Sårbar (Vulnerable) NT Nära hotad (Near Threatened) DD Kunskapsbrist (Data Deficient) Ov Lokalt eller regionalt ovanlig M = medelvärde % = procentandel 1 Värdet anger till viss del taxonets syrekrav och kan ibland vara missvisande som trofiindikator. 38

41 LJUNGBYÅN 2017 Bilaga 5 4. Orranäsasjön, Orranäsasjön Provdatum: x: y: Det. Pär Blomqvist, Medins Havs- och Vattenkonsulter AB Metod: SS NV:s handbok för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Sy Fg Eg Rk M % NEMATA, rundmaskar Nemata ,2 0,7 OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Limnodrilus sp ,8 2,9 TRICHOPTERA, nattsländor Oecetis ochracea - (Curtis, 1825) ,4 1,4 DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae ,2 0,7 Chaoborus flavicans - (Meigen, 1830) ,8 42,1 Pagastiella orophila - (Edwards, 1929) ,0 17, 9 Polypedilum sp. (nubeculosum-typ) ,2 0,7 Polypedilum sp ,4 1,4 Procladius sp ,4 8, 6 Tanytarsus sp ,6 23,6 SUMMA (antal individer): ,0 100 SUMMA (antal taxa): ,6 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 39

42 LJUNGBYÅN 2017 Bilaga 5 6. Ljungbyån Riveberg RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Stationens EU-CD: SE Vattenområdesuppgifter Station SE (EU-CD) Program: SRK, Ljungbyån Vattenförekomst: - (EU-CD) Lokalkoordinater: / Huvudflodområde: 77 Ljungbyån Koordinatsystem: RT90 25gonV Län: 8 Kalmar Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN ISO Provtagare: Karin Johansson Provyta (m 2 ): 0,25 Organisation: Medins Havs och Vattenkonsulter AB Antal prov: 5 Syfte: Samordnad recipientkontroll (SRK) Kvalprov (j/n): ja Lokaluppgifter Strömförhållanden Lokalens längd: 10 m Lugnt >50% Ström. <5% Lokalens bredd: 4 m Sv. ström. 0% Fors 0% V-dragsbredd (normal fåra): 8 m Grumlighet: klart Vattennivå: medel Vattenfärg: färgat Lokalens medeldjup: 0,6 m Vattentemperatur: 11 C Lokalens maxdjup: 0,7 m Trofinivå: oligotrof Märkning av lokal: Proverna togs 0-10 m uppströms bron. Bottensubstrat (täckningsgrad, X=<10%) Ler/Slit (<0,063 mm)0% Block (20-63 cm): 20% Artificiellt material: 0% Sand (0,063-2 mm): 20% Stora block (0,63-2 m)10% Findetritus: 10% Grus (0,2-6,3 cm): 40% Stora block (2-4 m): X Grovdetritus: 40% Sten (6,3-20 cm): 10% Häll (>4 m): X Grov död ved (anta 0 Vattenvegetation (täckningsgrad, X=<10%) Vegetationstäckning total: X Rosettväxter: 0% Övervattensväxter: 0% Fontinalis el. likn. arter: 0% Flytbladsväxter: 0% Övriga mossor: 0% Friflytande växter: 0% Trådalger: 0% Undervattensväxter (hela blad): 0% Övriga påväxtalger: 0% Undervattensv. (fingrenade blad): 0% Sötvattensvamp: 0% Strandmiljö 0-5 m Närmiljö 0-30 m Yttäckning: Dominerande art/miljö: Yttäckning: Träd: 5-50 % al Lövskog >50 % Buskar: - Barrskog Gräs, halvgräs: >50 % - Blandskog Annan vegetation: - Kalhygge Övrigt: - Våtmark Beskuggning: <5% Åker Äng Eventuell påverkan Hed Myr Kalfjäll Betesmark Hällmark Blockmark Artificiell mark 5-50 % Annat Övrigt Lokalkvaliteten var lämplig; bra sparkbotten. Provtagningen kompletterades med ett kvalitativt prov. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 40

43 LJUNGBYÅN 2017 Bilaga Ljungbyån Källstorp RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Stationens EU-CD: SE Vattenområdesuppgifter Station SE (EU-CD) Program: SRK, Ljungbyån Vattenförekomst: - (EU-CD) Lokalkoordinater: / Huvudflodområde: 77 Ljungbyån Koordinatsystem: RT90 25gonV Län: 8 Kalmar Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN ISO Provtagare: Karin Johansson Provyta (m 2 ): 0,25 Organisation: Medins Havs och Vattenkonsulter AB Antal prov: 5 Syfte: Samordnad recipientkontroll (SRK) Kvalprov (j/n): ja Lokaluppgifter Strömförhållanden Lokalens längd: 10 m Lugnt 0% Ström. 0% Lokalens bredd: 3 m Sv. ström. >50% Fors 0% V-dragsbredd (normal fåra): 16 m Grumlighet: klart Vattennivå: medel Vattenfärg: färgat Lokalens medeldjup: 0,3 m Vattentemperatur: 11,7 C Lokalens maxdjup: 0,4 m Trofinivå: oligotrof Märkning av lokal: Proverna togs m nedströms bron i östra fåran. Bottensubstrat (täckningsgrad, X=<10%) Ler/Slit (<0,063 mm)0% Block (20-63 cm): 40% Artificiellt material: 0% Sand (0,063-2 mm): 10% Stora block (0,63-2 m)10% Findetritus: X Grus (0,2-6,3 cm): 20% Stora block (2-4 m): X Grovdetritus: 10% Sten (6,3-20 cm): 20% Häll (>4 m): 0% Grov död ved (anta 0 Vattenvegetation (täckningsgrad, X=<10%) Vegetationstäckning total: 10% Rosettväxter: 0% Övervattensväxter: X Fontinalis el. likn. arter: 10% Flytbladsväxter: 0% Övriga mossor: 0% Friflytande växter: 0% Trådalger: 0% Undervattensväxter (hela blad): 0% Övriga påväxtalger: 0% Undervattensv. (fingrenade blad): 0% Sötvattensvamp: 0% Strandmiljö 0-5 m Närmiljö 0-30 m Yttäckning: Dominerande art/miljö: Yttäckning: Träd: >50 % - Lövskog 5-50 % Buskar: - Barrskog Gräs, halvgräs: - Blandskog Annan vegetation: 5-50 % älggräs Kalhygge Övrigt: - Våtmark Beskuggning: 5-50% Åker Äng Eventuell påverkan Hed Stensatta vattendragskanter - lokal ; Myr Kanalisering/rensning - Omgrävd/rätad Kalfjäll Betesmark Hällmark Blockmark Artificiell mark >50 % Annat Övrigt Lokalkvaliteten var lämplig; bra sparkbotten. Provtagningen kompletterades med ett kvalitativt prov. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 41

44 LJUNGBYÅN 2017 Bilaga Ljungbyån Stora Binga RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Stationens EU-CD: SE Vattenområdesuppgifter Station SE (EU-CD) Program: SRK, Ljungbyån Vattenförekomst: - (EU-CD) Lokalkoordinater: / Huvudflodområde: 77 Ljungbyån Koordinatsystem: RT90 25gonV Län: 8 Kalmar Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN ISO Provtagare: Karin Johansson Provyta (m 2 ): 0,25 Organisation: Medins Havs och Vattenkonsulter AB Antal prov: 5 Syfte: Samordnad recipientkontroll (SRK) Kvalprov (j/n): ja Lokaluppgifter Strömförhållanden Lokalens längd: 10 m Lugnt 0% Ström. 0% Lokalens bredd: 7 m Sv. ström. >50% Fors 0% V-dragsbredd (normal fåra): 50 m Grumlighet: klart Vattennivå: medel Vattenfärg: färgat Lokalens medeldjup: 0,5 m Vattentemperatur: 11,2 C Lokalens maxdjup: 0,8 m Trofinivå: oligotrof Märkning av lokal: Proverna togs ca 50 m uppströms bron i åns södra fåra, m uppströms fiskeskylt. Bottensubstrat (täckningsgrad, X=<10%) Ler/Slit (<0,063 mm)0% Block (20-63 cm): 50% Artificiellt material: 0% Sand (0,063-2 mm): X Stora block (0,63-2 m)10% Findetritus: X Grus (0,2-6,3 cm): 20% Stora block (2-4 m): X Grovdetritus: 10% Sten (6,3-20 cm): 20% Häll (>4 m): 0% Grov död ved (anta 2 Vattenvegetation (täckningsgrad, X=<10%) Vegetationstäckning total: 40% Rosettväxter: 0% Övervattensväxter: 0% Fontinalis el. likn. arter: 40% Flytbladsväxter: 0% Övriga mossor: 0% Friflytande växter: 0% Trådalger: 0% Undervattensväxter (hela blad): 0% Övriga påväxtalger: 0% Undervattensv. (fingrenade blad): 0% Sötvattensvamp: 0% Strandmiljö 0-5 m Närmiljö 0-30 m Yttäckning: Dominerande art/miljö: Yttäckning: Träd: >50 % al Lövskog 5-50 % Buskar: - Barrskog Gräs, halvgräs: - Blandskog Annan vegetation: - Kalhygge Övrigt: - Våtmark Beskuggning: 5-50% Åker Äng Eventuell påverkan Hed Kanalisering/rensning - Kraftigt rensad Myr Kalfjäll Betesmark Hällmark Blockmark Artificiell mark >50 % Annat Övrigt Lokalkvaliteten var lämplig; bra sparkbotten. Provtagningen kompletterades med ett kvalitativt prov. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 42

45 LJUNGBYÅN 2017 Bilaga S:t Sigfridsån Kvarnfors RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Stationens EU-CD: SE Vattenområdesuppgifter Station SE (EU-CD) Program: SRK, Ljungbyån Vattenförekomst: - (EU-CD) Lokalkoordinater: / Huvudflodområde: 77 Ljungbyån Koordinatsystem: RT90 25gonV Län: 8 Kalmar Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN ISO Provtagare: Karin Johansson Provyta (m 2 ): 0,25 Organisation: Medins Havs och Vattenkonsulter AB Antal prov: 5 Syfte: Samordnad recipientkontroll (SRK) Kvalprov (j/n): ja Lokaluppgifter Strömförhållanden Lokalens längd: 8 m Lugnt 0% Ström. <5% Lokalens bredd: 5 m Sv. ström. >50% Fors 0% V-dragsbredd (normal fåra): 20 m Grumlighet: klart Vattennivå: medel Vattenfärg: färgat Lokalens medeldjup: 0,2 m Vattentemperatur: 12,1 C Lokalens maxdjup: 0,3 m Trofinivå: oligotrof Märkning av lokal: Proverna togs ca 30 m uppströms bron på östra sidan, i höjd med ö och block mitt i ån. Bottensubstrat (täckningsgrad, X=<10%) Ler/Slit (<0,063 mm)0% Block (20-63 cm): 20% Artificiellt material: 0% Sand (0,063-2 mm): X Stora block (0,63-2 m)10% Findetritus: X Grus (0,2-6,3 cm): 10% Stora block (2-4 m): X Grovdetritus: 10% Sten (6,3-20 cm): 60% Häll (>4 m): 0% Grov död ved (anta 0 Vattenvegetation (täckningsgrad, X=<10%) Vegetationstäckning total: 40% Rosettväxter: 0% Övervattensväxter: X Fontinalis el. likn. arter: 40% Flytbladsväxter: 0% Övriga mossor: 0% Friflytande växter: 0% Trådalger: 0% Undervattensväxter (hela blad): 0% Övriga påväxtalger: 0% Undervattensv. (fingrenade blad): 0% Sötvattensvamp: 0% Strandmiljö 0-5 m Närmiljö 0-30 m Yttäckning: Dominerande art/miljö: Yttäckning: Träd: >50 % al Lövskog >50 % Buskar: - Barrskog Gräs, halvgräs: <5 % - Blandskog Annan vegetation: - Kalhygge Övrigt: - Våtmark Beskuggning: 5-50% Åker Äng Eventuell påverkan Hed Myr Kalfjäll Betesmark Hällmark Blockmark Artificiell mark Annat Övrigt Lokalkvaliteten var lämplig; bra sparkbotten. Provtagningen kompletterades med ett kvalitativt prov. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 43

46 LJUNGBYÅN 2017 Bilaga 6 BILAGA 6 Kiselalger Förklaring till resultatsidor kiselalger Lokaluppgifter: I förekommande fall anges lokalnummer, vattendragsnamn, lokalnamn, län, provtagningsdatum samt koordinater. I förekommande fall finns foto samt en kortfattad beskrivning i ord av provplatsen. Dessutom anges lokaluppgifter som är av betydelse för kiselalgssamhället: vattennivå, vattenhastighet, grumlighet, vattenfärg och temperatur samt vilket substrat som proven är tagna från. Index och hjälpparametrar: IPS = Indice de Polluo-sensibilité Spécifique TDI = Trophic Diatom Index % PT = % Pollution Tolerante valves ACID = ACidity Index for Diatoms Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening): 1. Hög status 2. God status 3. Måttlig status 4. Otillfredsställande status 5. Dålig status Statusklassning (surhet): 1. Alkaliskt 2. Nära neutralt 3. Måttligt surt 4. Surt 5. Mycket surt Förklaring till artlistor - kiselalger Det. = person som utfört artbestämning och räkning S = visar föroreningskänsligheten enligt en skala 1-5, där 1 betyder föroreningstolerans och 5 betyder föroreningskänslighet V = indikatorvärde enligt en skala 1-3, där 3 betyder att arten är en stark indikator ph = surhetsvärde, där 1 = acidobiont, 2 = acidofil, 3 = circumneutral, 4 = alkalifil och 5 = alkalibiont (se förklaring nedan) Antal skal = antal räknade skal av varje art cf. = confer (jämför), vilket innebär en viss osäkerhet i artbestämningen Antal cf. = antal skal av totalantalet skal som räknades som cf. Index och hjälpparametrar: IPS = Indice de Polluo-sensibilité Spécifique TDI = Trophic Diatom Index % PT = % Pollution Tolerante valves ACID = ACidity Index for Diatoms Följande parametrar används för att räkna ut ACID: ADMI (%) = artkomplexet Achnanthidium minutissimum EUNO (%) = släktet Eunotia Acidobiont ( ) = arter med optimalt ph < 5,5 Acidofil ( ) = arter som i huvudsak förekommer vid ph < 7 Circumneutral ( ) = arter som i huvudsak förekommer vid ph omkring 7 Alkalifil ( ) = arter som i huvudsak förekommer vid ph > 7 Alkalibiont ( ) = arter med förekomst enbart vid ph > 7 Odefinierad ( ) = arter med odefinierat ph-optimum. Missbildade (%) = andelen deformerade, dvs. missbildade, skal (beräknades inte i denna undersökning) Medelbredd ADMI (μm) = medelbredden av individer av artgruppen Achnanthidium minutissimum (ADMI) beräknas. Denna bestämmer vilken grupp alla räknade ADMI-skal i provet ska tillhöra (Naturvårdsverket 2009): ADM1 (medelbredd < 2,2 µm), ADM2 (medelbredd 2,2-2,8 µm) eller ADM3 (medelbredd > 2,8 µm). ADM1 brukar förekomma i mycket näringsfattiga vatten på högre höjder, ADM2 förekommer i näringsfattiga och måttligt näringsrika vatten, medan ADM3 finns i näringsrika vatten 44

47 LJUNGBYÅN 2017 Bilaga S:t Sigfridsån, Skabro Koordinater: / (RT90_25gonV) Län: 8 Kalmar Vattendragsbredd: 4 m Syfte: Samordnad recipientkontroll (SRK) Medeldjup provyta: 0,2 m Provtagningsmetodik: SS-EN Vattennivå: medel Provtagning: ALcontrol AB Grumlighet: klart Prov taget från: sten Vattenfärg: färgat Antal borstade stenar: 5 Vattentemperatur: 13,1 C Analysmetodik: SS-EN Beskuggning: <5% Artanalys: Ylva Meissner Provplats: Uppströms bro Resultat index och klassning Antal räknade skal: 426 IPS: 18,8 (klass 1) HÖG STATUS Antal räknade taxa: 40 TDI: 29,7 (klass 1) Diversitet: 3,15 % PT: 0,9 (klass 1-2) Statusklassning (surhet) Missbildningar (%): - ACID: 7,49 NÄRA NEUTRALT EK (IPS): 0,96 (klass 1) Kommentar årets undersökning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) mycket nära alkaliskt Lokal 53 i S:t Sigfridsån hade ett IPS-index som motsvarar klass 1, hög status. Mängden näringskrävande former (TDI) var liten och andeln föroreningstoleranta former (%PT) mycket liten. Kiselalgssamhället dominerades (50 %) av artkomplexet Achnanthidium minutissimum (group II), som är vanligt i näringsfattiga och måttligt näringsrika vatten. Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden, vilket betyder att årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 6,5-7,3. Indexvärdet hamnade mycket nära gränsen mot alkaliska förhållanden (årsmedelvärde för ph över 7,3). Jämförelse med tidigare undersökningar Treårsmedelvärden År IPS Klass TDI Klass %PT Klass ACID Statusklass Surhetsklass ,2 1 25,5 1 0, ,14 Hög status Nära neutralt IPS (1-20) Hög God Måttlig Otillf. Dålig ACID Alkaliskt Nära neutr. Måttligt surt Surt Mycket surt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Lokalen har undersökts årligen sedan 2010 och har hela tiden visat samma resultat, dvs. hög status och nära neutrala förhållanden. Artsammansättningen har varit likartad, men 2011 och 2012 dominerades kiselalgssamhället helt av arten Karayevia oblongella, medan artkomplexet Achnanthidium minutissimum (group II) dominerade 2015, 2016 och Medins Havs- och Vattenkonsulter AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

48 LJUNGBYÅN 2017 Bilaga S:t Sigfridsån, S:t Sigfrid Koordinater: / (RT90_25gonV) Län: 8 Kalmar Vattendragsbredd: 4 m Syfte: Samordnad recipientkontroll (SRK) Medeldjup provyta: 0,25 m Provtagningsmetodik: SS-EN Vattennivå: medel Provtagning: ALcontrol AB Grumlighet: klart Prov taget från: sten Vattenfärg: färgat Antal borstade stenar: 5 Vattentemperatur: 13,4 C Analysmetodik: SS-EN Beskuggning: 5-50% Artanalys: Ylva Meissner Provplats: Nedstrröms bro 50m Resultat index och klassning Antal räknade skal: 402 IPS: 19,2 (klass 1) HÖG STATUS Antal räknade taxa: 32 TDI: 25,5 (klass 1) Diversitet: 2,40 % PT: 0,7 (klass 1-2) Statusklassning (surhet) Missbildningar (%): - ACID: 7,31 NÄRA NEUTRALT EK (IPS): 0,98 (klass 1) Kommentar årets undersökning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) nära alkaliskt IPS-indexet på lokal 54 i S:t Sigfridsån motsvarade klass 1, hög status. Mängden näringskrävande arter (TDI) var liten och andelen föroreningstoleranta (%PT) arter var mycket liten. Kiselalgssamhället dominerades (65%) av artkomplexet Achnanthidium minutissimum (group II), som är vanligt i näringsfattiga och måttligt näringsrika, men ej sura vatten. Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden, vilket tyder på ett årsmedelvärde för ph mellan 6,5-7,3. Indexvärdet hamnade nära gränsen mot alkaliska förhållanden (årsmedelvärde för ph över 7,3). Jämförelse med tidigare undersökningar Treårsmedelvärden År IPS Klass TDI Klass %PT Klass ACID Statusklass Surhetsklass ,8 1 24,5 1 1, ,83 Hög status Nära neutralt IPS (1-20) Hög God Måttlig Otillf. Dålig ACID Alkaliskt Nära neutr. Måttligt surt Surt Mycket surt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Lokalen har årligen undersökts sedan 2010 och statusklassningen har hela tiden varit densamma dvs. hög status. IPSindexet har dock legat i den nedre, sämre, delen av klassintervallet de flesta åren. Artsammansättningen har varit likartad, men har tidigare år till stor del dominerats av arten Karayevia oblongella. År 2016 och 2017 utgjorde arten dock endast 13 respektive 5 %. Surhetsindexet ACID har varierat något och visade nära neutrala förhållanden 2010, 2013, 2014, 2015, 2016 och 2017, men måttligt sura förhållanden 2011 och Indexvärdet låg mycket nära gränsen mot nära neutralt år 2011, men närmare gränsen mot sura förhållanden år Treårsmedelvärdet (15-17) visar nära neutrala förhållanden. Medins Havs- och Vattenkonsulter AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

49 LJUNGBYÅN 2017 Bilaga S:t Sigfridsån, Skabro Lokalkoordinater: / (RT90_25gonV) Metodik: SS-EN 14407: Handledning för miljöövervakning Det. Ylva Meissner, Medins Havs- och Vattenkonsulter AB RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ Missbildskal cf. frekvens (%) ade skal Achnanthidium minutissimum group II (mean width 2,2-2,8µm) ADM2 5, ,2 Achnanthidium subatomoides (Hustedt) Monnier, Lange-Bertalot & Ector ADSO 5, ,5 Aulacoseira "pseudodistans" Lange-Bertalot & Krammer (in manuscript) AUPD 4, ,7 Aulacoseira ambigua (Grunow) Simonsen AAMB 4, ,9 Aulacoseira tenella (Nygaard) Simonsen AUTL 4, ,2 Aulacoseira sp. AULS 3, ,2 Brachysira neoexilis Lange-Bertalot BNEO 5, ,2 Brachysira procera Lange-Bertalot & Moser BPRO 5, ,2 Discostella stelligera (Cleve & Grunow) Houk & Klee DSTE 4, ,2 Encyonema ventricosum (Agardh) Grunow ENVE 4, ,2 Encyonema vulgare Krammer var. vulgare EVUL 5, ,2 Eunotia bilunaris (Ehrenberg) Mills var. bilunaris s. lat. EBIL 5, ,7 Eunotia formicina Lange-Bertalot EFOM 5, ,5 Eunotia implicata Nörpel, Lange-Bertalot & Alles EIMP 5, ,2 Eunotia minor (Kützing) Grunow EMIN 4, ,7 Eunotia naegelii Migula ENAE 5, ,2 Fragilaria capucina Desmazieres s.lat. FCAPsl 4, ,8 Fragilaria capucina Desmazières var. vaucheriae (Kützing) Lange-Bertalot FCVA 3, ,9 Fragilaria gracilis Østrup FGRA 4, ,8 Fragilaria rumpens (Kützing) G.W.F. Carlson FRUM 4, ,4 Fragilaria tenera (W. Smith) Lange-Bertalot FTEN 4, ,2 Frustulia erifuga Lange-Bertalot & Krammer FERI 5, ,2 Gomphonema acuminatum Ehrenberg GACU 4, ,5 Gomphonema brebissoni Kützing GBRE 4, ,7 Gomphonema exilissimum (Grunow) Lange-Bertalot & Reichardt s.lat. GEXLsl 5, ,9 Gomphonema gracile Ehrenberg s.lat. GGRAsl 4, ,5 Gomphonema parvulum (Kützing) Kützing GPAR 2, ,7 Gomphonema pseudobohemicum Lange-Bertalot & Reichardt GPBO 5, ,5 Gomphonema truncatum Ehrenberg GTRU 4, ,2 Gomphonema sp. GOMS 3, ,4 Karayevia oblongella (Oestrup) Aboal KOBG 4, ,4 Navicula radiosa Kützing NRAD 5, ,2 Nitzschia frustulum (Kützing) Grunow var. frustulum NIFR 2, ,2 Psammothidium abundans (Manguin) Bukhtiyarova & Round PABD 5, ,9 Pseudostaurosira parasitica (W. Smith) Morales PPRS 4, ,2 Stauroforma exiguiformis (Lange-Bertalot) Flower, Jones & Round SEXG 5, ,9 Staurosira venter (Ehrenberg) Cleve & Möller SSVE 4, ,4 Tabellaria flocculosa (Roth) Kützing TFLO 5, ,2 Ulnaria danica (Kützing) Compère & Bukhtiyarova UDAN 4, ,2 Ulnaria ulna (Nitzsch) Compère UULN 3, ,2 SUMMA (antal skal): SUMMA (antal taxa): 40 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): Antal taxa: 40 TDI (0-100): 29,7 ADMI (%): 50,2 Acidofil ( ): 63 Alkalibiont ( ): 0 Diversitet: 3,15 % PT: 0,9 EUNO (%): 2,3 Circumneutral ( ): 829 Odefinierad ( ): 26 Medelbredd IPS (1-20): 18,8 ACID: 7,49 Acidobiont ( ): 0 Alkalifil ( ): 82 Missbildade (%): - ADMI (μm): 2,64 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 47

50 LJUNGBYÅN 2017 Bilaga S:t Sigfridsån, S:t Sigfrid Lokalkoordinater: / (RT90_25gonV) Metodik: SS-EN 14407: Handledning för miljöövervakning Det. Ylva Meissner, Medins Havs- och Vattenkonsulter AB RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ Missbildskal cf. frekvens (%) ade skal Achnanthidium minutissimum group II (mean width 2,2-2,8µm) ADM2 5, ,9 Amphipleura pellucida (Kützing) Kützing APEL 4, ,2 Brachysira neoexilis Lange-Bertalot BNEO 5, ,2 Cymbopleura naviculiformis (Auerswald) Krammer var. naviculiformis CBNA 3, ,5 Encyonema minutiforme Krammer ENMF 5, ,5 Encyonema minutum (Hilse) Mann ENMI 4, ,2 Encyonema ventricosum (Agardh) Grunow ENVE 4, ,5 Encyonopsis subminuta Krammer & Reichardt ESUM 5, ,2 Eolimna minima (Grunow) Lange-Bertalot EOMI 2, ,2 Eunotia bilunaris (Ehrenberg) Mills var. bilunaris s. lat. EBIL 5, ,7 Eunotia implicata Nörpel, Lange-Bertalot & Alles EIMP 5, ,2 Eunotia metamonodon Lange-Bertalot EMMO 5, ,2 Eunotia minor (Kützing) Grunow EMIN 4, ,0 Fragilaria gracilis Østrup FGRA 4, ,5 Fragilaria rumpens (Kützing) G.W.F. Carlson FRUM 4, ,5 Gomphonema auritum A. Braun ex. Kützing GAUR 5, ,5 Gomphonema exilissimum (Grunow) Lange-Bertalot & Reichardt s.lat. GEXLsl 5, ,0 Hippodonta subcostulata (Hustedt) Lange-Bertalot, Metzeltin & Witkowski HISU 4, ,5 Karayevia oblongella (Oestrup) Aboal KOBG 4, ,2 Navicula cryptocephala Kützing NCRY 3, ,2 Navicula heimansioides Lange-Bertalot NHMD 5, ,2 Navicula rhynchocephala Kützing NRHY 4, ,7 Nitzschia frustulum (Kützing) Grunow var. frustulum NIFR 2, ,2 Nitzschia media Hantzsch NIME 4, ,5 Nitzschia palea (Kützing) W. Smith var. debilis (Kützing) Grunow NPAD 3, ,2 Nitzschia sp. Iconogr. 2. Taf. 70:21a-b NZS1 4, ,2 Psammothidium abundans (Manguin) Bukhtiyarova & Round PABD 5, ,7 Psammothidium scoticum (Flower & Jones) Bukhtiyarova & Round PSCT 5, ,5 Psammothidium ventrale (Krasske) Bukhtiyarova & Round PVEN 5, ,2 Stauroforma exiguiformis (Lange-Bertalot) Flower, Jones & Round SEXG 5, ,7 Staurosira venter (Ehrenberg) Cleve & Möller SSVE 4, ,0 Tabellaria flocculosa (Roth) Kützing TFLO 5, ,2 SUMMA (antal skal): SUMMA (antal taxa): 32 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): Antal taxa: 32 TDI (0-100): 25,5 ADMI (%): 64,9 Acidofil ( ): 87 Alkalibiont ( ): 0 Diversitet: 2,40 % PT: 0,7 EUNO (%): 3,2 Circumneutral ( ): 848 Odefinierad ( ): 25 Medelbredd IPS (1-20): 19,2 ACID: 7,31 Acidobiont ( ): 0 Alkalifil ( ): 40 Missbildade (%): - ADMI (μm): 2,60 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 48

51 LJUNGBYÅN 2017 Bilaga S:t Sigfridsån, Skabro Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 77 Ljungbyån Stations EU-CD: SE Län: 8 Kalmar Lokalkoordinater: / Vattenförekomst: - Koordinatsystem: RT90_25gonV Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Magnus Bergström/Björn Thiberg Syfte: Samordnad recipientkontroll (SRK) Organisation: ALcontrol AB Lokaluppgifter Lokalens längd: 10 m Vattennivå: medel Strömförhållanden: Lokalens bredd: 2 m Grumlighet: klart lugnt 5-50% Vattendragsbredd (normal): 4 m Vattenfärg: färgat svag ström 5-50% Lokalens medeldjup: 0,2 m Vattentemperatur: 13,1 C ström <5% Lokalens maxdjup: 0,3 m fors Provlokalens läge: Bottensubstrat (täckningsgrad, X=<10%) Ler/Silt (<0,063 mm): x Block (20-63 cm): 10% Artificiellt material: x Sand (0,063-2 mm): x Stora block (0,63-2 m): 10% Findetritus: 10% Grus (0,2-6,3 cm): 30% Stora block (2-4 m): x Grovdetritus: 10% Sten (6,3-20 cm): 30% Häll (>4 m): x Grov död ved (antal): x Vattenvegetation (täckningsgrad, X=<10%) Vegetationstäckning total: 60% Rosettväxter: x Övervattensväxter: 20% Fontinalis el. likn. arter: x Flytbladsväxter: x Övriga mossor: x Friflytande växter: x Trådalger: x Undervattensväxter (hela blad): x Övriga påväxtalger: 40% Undervattensv. (fingrenade blad): x Sötvattensvamp: x Strandmiljö 0-5 m Närmiljö 0-30 m Yttäckning: Dominerande art/miljö: Yttäckning: Träd: 5-50 % al Lövskog 5-50 % Buskar: 5-50 % - Barrskog <5 % Gräs, halvgräs: 5-50 % - Blandskog <5 % Annan vegetation: <5 % - Kalhygge Övrigt: >50 % - Våtmark Beskuggning: <5% Åker Äng <5 % Påverkan Hed Damm - uppströms Myr Kalfjäll Betesmark Hällmark Blockmark <5 % Artificiell mark >50 % Annat Övrigt - Uppströms bro RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 49

52 LJUNGBYÅN 2017 Bilaga S:t Sigfridsån, S:t Sigfrid Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 77 Ljungbyån Stations EU-CD: SE Län: 8 Kalmar Lokalkoordinater: / Vattenförekomst: - Koordinatsystem: RT90_25gonV Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Magnus Bergström/Björn Thiberg Syfte: Samordnad recipientkontroll (SRK) Organisation: ALcontrol AB Lokaluppgifter Lokalens längd: 10 m Vattennivå: medel Strömförhållanden: Lokalens bredd: 2 m Grumlighet: klart lugnt <5% Vattendragsbredd (normal): 4 m Vattenfärg: färgat svag ström >50% Lokalens medeldjup: 0,25 m Vattentemperatur: 13,4 C ström Lokalens maxdjup: 0,4 m fors Provlokalens läge: Bottensubstrat (täckningsgrad, X=<10%) Ler/Silt (<0,063 mm): x Block (20-63 cm): 10% Artificiellt material: x Sand (0,063-2 mm): x Stora block (0,63-2 m): 10% Findetritus: 10% Grus (0,2-6,3 cm): 10% Stora block (2-4 m): 10% Grovdetritus: x Sten (6,3-20 cm): 50% Häll (>4 m): x Grov död ved (antal): x Vattenvegetation (täckningsgrad, X=<10%) Vegetationstäckning total: 40% Rosettväxter: x Övervattensväxter: 10% Fontinalis el. likn. arter: 10% Flytbladsväxter: x Övriga mossor: 10% Friflytande växter: x Trådalger: x Undervattensväxter (hela blad): x Övriga påväxtalger: 10% Undervattensv. (fingrenade blad): x Sötvattensvamp: x Strandmiljö 0-5 m Närmiljö 0-30 m Yttäckning: Dominerande art/miljö: Yttäckning: Träd: 5-50 % Al Lövskog 5-50 % Buskar: 5-50 % - Barrskog Gräs, halvgräs: 5-50 % - Blandskog Annan vegetation: 5-50 % - Kalhygge Övrigt: <5 % - Våtmark Beskuggning: 5-50% Åker Äng >50 % Påverkan Hed Industriutsläpp - uppströms Myr Kalfjäll Betesmark Hällmark Blockmark <5 % Artificiell mark 5-50 % Annat Övrigt industri= reningsverk Nedstrröms bro 50m RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 50

53 SYNLAB Analytics & Services Sweden AB Olas Magnus Väg Linköping Sverige Tel: E-post: Ackred. nr 1006 Provning ISO/IEC CERTIFIERAD ISO Ledningssystem för miljö Job number/language/yyyymm