ALSTERÅN Alsteråns Vattenråd

Transkript

1 ALSTERÅN 212 Alsteråns Vattenråd

2 Uppdragsgivare: Kontaktperson: Utförare: Projektansvarig: Rapportskrivare: Kvalitetsgranskning: Kontaktperson: Alsteråns Vattenråd Bengt-Göran Birgersson (ordförande i Alsteråns Vattenråd) Sekretariatet är beläget på miljökontoret i Mönsterås Tel ALcontrol AB Håkan Olofsson Håkan Olofsson Caroline Svärd Håkan Olofsson Tel E-post: hakan.olofsson@alcontrol.se Omslagsfoto: Kållen, provpunkt 73 (Foto: ALcontrol AB) Tryckt:

3 INNEHÅLL SAMMANFATTNING AV UNDERSÖKNINGAR I ALSTERÅN BAKGRUND... Undersökningarna... Rapportens utformning...6 Avrinningsområdet...6 Markanvändning...8 RESULTAT OCH DISKUSSION...9 Förorenande verksamheter...9 Väder och vattenföring...11 Surhet och försurning...1 Organiskt material och syreförhållanden...16 Ljusförhållanden...18 Fosfor och näringsstatus...2 Kväve...22 Metaller i vatten...2 Ämnestransporter...2 Växt- och djurplankton...28 Kiselalger...3 Elfiske...31 MILJÖMÅL...33 REFERENSER...36 BILAGA 1. Stationsvisa tidsserier och treårsbedömningar...39 BILAGA 2. Föroreningsbelastande verksamheter...61 BILAGA 3. Händelser vid ån och miljöskyddande åtgärder...63 BILAGA. Fysikaliska och kemiska vattenundersökningar...6 BILAGA. Metaller i vatten...73 BILAGA 6. Vattenföring och transport...77 BILAGA 7. Växt- och djurplankton...81 BILAGA 8. Kiselalger...93 BILAGA 9. Elfisken BILAGA. Kalkeffektuppföljning...12

4

5 ALSTERÅN 212 Sammanfattning SAMMANFATTNING AV UNDERSÖKNINGAR I ALSTERÅN ALSTERÅNS VATTENRÅD Alsteråns Vattenråd genomför regelbundna recipientundersökningar i sjöar och vattendrag inom Alsteråns avrinningsområde. Undersökningarna utförs av ALcontrol AB. Här följer en kort sammanfattning av resultaten från undersökningarna de senaste åren samt tidsserier och trender. Alsteråns vattenvårdsförbund, som bildades den 23 mars 1988, var en frivillig organisation. Vid en extrastämma den 2 september 28 ombildades Alsteråns vattenvårdsförbund till Alsteråns Vattenråd. Enligt verksamhetsplanen är Vattenrådets mål att verka för en uthållig förvaltning av vattenresursen inom Alsteråns avrinningsområde och främja medlemmarnas ekonomiska intresse. För mer information om Alsteråns Vattenråd se Recipientkontrollen i Alsterån har de senaste åren utförts vid totalt 12 provtagningslokaler (Karta I) och omfattat undersökningar av vattenkemi, metaller i vatten, växt- och djurplankton, bottenfauna samt kiselalger. Även resultat från den nationella miljöövervakningen vid Getebro (9), länsstyrelsens kalkeffektuppföljning och utförda elfisken har ingått i redovisningen. Alsteråns avrinningsområde påverkas av diffusa utsläpp från framför allt skogsbruk och lufttransporterade föroreningar samt i vissa delar även av jordbruksverksamhet. Utöver detta sker en påverkan från bl.a. avloppsreningsverk, industrier, enskilda avlopp, avfallsupplag samt dagvatten från vägar och samhällen. Främst från avloppsreningsverk och jordbruksverksamheter, men även från dagvatten och enskilda avlopp, utsätts Alsterån för en betydande tillförsel av näringsämnena fosfor och kväve (p.g.a. mänskliga aktiviteter). Från punktkällor och nedfall från luften sker tillförsel av metaller. Luftnedfall bidrar även med försurande och/eller gödande svaveloch kväveföreningar. Karta I. Alsteråns avrinningsområde med aktuella provtagningslokaler. Lantmäteriet Medgivande I213/11. 1

6 ALSTERÅN 212 Sammanfattning Försurningssituationen De geologiska förhållandena inom Alsteråns avrinningsområde gör att stora områden är känsliga för den höga belastningen av försurande ämnen, men motståndskraften mot försurning är normalt god eller mycket god i Alsterån tack vare den kalkning som sker i området. Vissa svårkalkade mindre bäckar är dock fortfarande så försurningspåverkade att risken för negativa effekter på de vattenlevande organismerna är stor. Utsläppen av försurande ämnen i Europa var som störst omkring år 197 och sedan dess har utsläppen och nedfallet av försurande ämnen minskat. Generellt har Alsteråns motståndskraft mot försurning förbättrats sedan kalkningsverksamheten startade i mitten av 198-talet, men de senaste åren har motståndskraften i flera fall tenderat att minska (Figur I), vilket sannolikt har samband med minskande kalkning i området. Kalkningen inom Alsteråns avrinningsområde har halverats sedan början av 2-talet. Vattenfärg och grumlighet Vattnet i Alsterån har blivit brunare (Figur II). Den tydligaste förändringen skedde under 199- talet. Denna s.k. brunifiering kan antagligen till stor del förklaras av ökande temperaturer, ökande nederbörd och ökande vattenföring som karakteriserade stora delar av 199-talet, men det minskade nedfallet av sura svavelföreningar anses av en del vara den viktigaste drivkraften bakom brunifieringen. Ökande vattenfärg kan påverka livet i vattnet på ett negativt sätt, t.ex. genom att försvåra etablering av vattenväxter på större djup. Detta kan i sin tur innebära att livsmiljöerna för vissa vattenlevande organismer försämras. Ökande vattenfärg kan också innebära ökade kostnader för vattenrening. Näringstillstånd Halterna av näringsämnena fosfor och kväve är förhållandevis låga i Alsteråns avrinningsområde, vilket är positivt. De högsta halterna har normalt uppmätts i sjön Kållen (73) nedströms Åseda och Åseda reningsverk samt i Skälbrobäcken (9) som påverkas av dels Långemåla och Värlebo reningsverk dels betydande andel jorbruksmark. Statusen med avseende på näringsämnen (fosfor åren 2-212), bedömt utifrån Naturvårdsverkets bedömningsgrunder, blev god eller hög (d.v.s. de två bästa bedömningsklasserna av fem) vid samtliga lokaler (Tabell I). Alkalinitet (mekv/l) Absorbans 2 nm filtrerat (abs/cm),3,,2,3,2, , , Figur I. Årsmedelvärden för alkalinitet (motståndskraft mot försurning) i Alsteråns avrinningsområde Alsteråns inlopp i Allgunnen (6), Badebodaåns inlopp i Allgunnen (77) och Alsterån vid Strömsrum (1). Linjerna motsvarar trendlinjer., Figur II. Årsmedelvärden för vattenfärg i Alsteråns avrinningsområde Alsteråns inlopp i Allgunnen (6), Badebodaåns inlopp i Allgunnen (77) och Alsterån vid Strömsrum (1). Linjerna motsvarar trendlinjer. 2

7 ALSTERÅN 212 Sammanfattning I ett längre perspektiv kan man se att fosforhalterna i Alsteråns avrinningsområde generellt minskade fram till och med början av 2-talet. Därefter har halterna varierat betydligt och i vissa fall signifikant ökat (Figur III), vilket sannolikt hänger samman med en ökad vattenfärg och grumlighet. I Kållen (73) har fosforhalterna däremot minskat signifikant (Figur III). För Alsteråns avrinningsområde finns generellt en tendens till minskande kvävehalter de senaste 2-2 åren (Figur IV), vilket är positivt. På grund av stora variationer mellan olika år kan man inte se någon tydlig trend vad gäller transporten av näringsämnen via Alsterån till havet de senaste 23 åren. Tendensen är dock att fosfortransporterna ökat något, torts att fosforutsläppen från avloppsreningsverk inom avrinningsområdet har minskat med ca 6 % de senaste 1 åren. Transporten av organiskt material, framför allt humusämnen som ger varrnet dessa bruna färg, har ökat signifikant med ca 6 % sedan början av 199-talet. Metaller i vatten Undersökningar av metaller i vatten utfördes vid sju lokaler (3, 6, 7, 77, 8, 9 och 1) år 212. Halterna var genomgående låga. Analysresultaten var i regel i nivå med förväntade naturliga bakgrundshalter, vilket gör att någon tydlig metallpåverkan inte kan styrkas. Naturvårdsverkets förslag till gränsvärden och miljökvalitetsnormer för metaller i vatten överskreds inte vid någon lokal (gäller metallerna Pb, Cd, Cu, Cr, Ni och Zn). Växt- och djurplankton Växt- och djurplankton undersöks årligen i Kållen (73) och Allgunnen (7) och ger bra information om bl.a. vattnets näringsstatus. Näringsstatusen i de båda sjöarna bedömdes som god (d.v.s. den näst bästa bedömningsklassen av fem) för åren (Tabell I), men näringsgynnade växtplanktonarter förekom rikligt, särskilt i Kållen. I Kållen har en förbättring skett, d.v.s. mängden växtplankton har minskat, sedan 199-talet, vilket överensstämmer med minskande fosforhalter i sjön. Totalfosfor (µg/l) Totalkväve (µg/l) 6 73y y Figur III. Årsmedelvärden av totalfosforhalter i Alsteråns avrinningsområde Alsteråns inlopp i Allgunnen (6), Kållen yta (73) och Alsterån vid Strömsrum (1). Linjerna motsvarar trendlinjer Figur IV. Årsmedelvärden av totalkvävehalter i Alsteråns avrinningsområde Alsteråns inlopp i Allgunnen (6), Kållen yta (73) och Alsterån vid Strömsrum (1). Linjerna motsvarar trendlinjer. 3

8 ALSTERÅN Sammanfattning Bottenfauna Undersökningar av smådjur som lever på vattendragens bottnar, s.k. bottenfauna (bl.a. insekter, iglar, maskar, snäckor, musslor och kräftdjur) utfördes vid åtta lokaler (3, 6, 71, 77, 7, 8, 9 och 1) år 211. Resultaten visade att Alsterån vid Sandbäckshult (9) har mycket höga naturvärden och att såväl Alsterån som Badebodaån hyser livskraftiga populationer av några arter som annars är tämligen ovanliga i Sverige, t.ex. skalbaggen Normandia nitens. På samma sätt som de vattenkemiska undersökningarna gav bottenfaunan god eller hög status med avseende på näringsämnen (de två bästa bedömningsklasserna av fem, Tabell I). I Badebodaån vid Åseda (71) noterades en svag försurningspåverkan, eftersom försurningskänsliga arter endast förekom i låga tätheter, men för övriga provtagna lokaler bedömdes statusen med avseende på surhet generellt som nära neutral. Kiselalger Undersökningar av kiselalger, som lever fastsittande på, eller lever i direkt anslutning till, stenar och växter eller dylikt i sjöar och vattendrag, startade år 2 och utförs årligen på två lokaler (6 och 9). Vid båda lokalerna har kiselalgerna visat på hög status med avseende på näringsämnen (d.v.s. den bästa bedömningsklassen av fem, Tabell I). Surhetbedömningen har generellt visat nära neutrala förhållanden även om lokalen vid inloppet till Allgunnen vissa år bedömts ha haft ett måttligt surt vatten. Fisk Fiskundersökningar i vattendrag används bl.a. för att bedöma vattendragets allmänna ekologiska status. I kontrollprogrammet för Alsteråns recipientkontroll ingår inga fiskundersökningar, men inom den regionala miljöövervakningen har fiskundersökningar utförts vid 21 vattendragslokal åren Tämligen höga tätheter av öring (62 st/ m 2 ) noterades i Hökabäcken. I Alsteråns huvudfåra vid Norra kvillen och 1,7 km nedströms Skahus samt i Lillån vid Johannesberg var tätheterna mellan och 2 st/ m 2. Vid övriga lokaler där öring fångades var tätheterna mycket låga. Vid åtta lokaler saknades öring i fångsten. Vid 11 lokaler bedömdes fiskfaunans status som hög eller god åren Vid övriga lokaler bedömdes statusen som måttlig, otillfredsställande eller dålig oftast p.g.a. mycket låga tätheter eller avsaknad av öring och/eller förekomst av tåliga arter. Tabell I. Klassning av näringsstatus vid de undersökta lokalerna med utgångspunkt från fosfor, siktdjup, klorofyll, bottenfauna, växtplankton och kiselalger enligt Naturvårdsverkets bedömningskriterier. Klassningen baseras på data från perioden Hänsyn har tagits till andel jordbruksmark inom Skälbrobäckens avrinningsområde. Siktdjupet påverkas inte bara av näringsförhållandena utan även av vattnets färg (humusinnehåll) Parameter Nr Namn Fosfor Siktdjup Klorofyll Växtplankton Bottenfauna Kiselalger 3 Alsterån, Dalen Hög Hög 6 Alsterån, Inloppet vid Allgunnen Hög Hög Hög 71 Badebodaån, Åseda nedom Åkragöl Hög 73 Kållen God Dålig ej god God 7 Hultbren Hög Måttlig 77 Badebodaåns inlopp i Allgunnen Hög Hög 7 Allgunnen Hög Hög God God God 8 Allgunnens huvudutlopp Hög Hög 9 Alsterån vid Getebro Hög 9 Skälbrobäcken God 9 Alsterån vid Sandbäckshult Hög Hög Hög 1 Alsterån vid Strömsrum Hög Hög

9 ALSTERÅN 212 Bakgrund BAKGRUND På uppdrag av Alsteråns Vattenråd utför ALcontrol AB den samordnade recipientkontrollen i Alsteråns avrinningsområde. Föreliggande rapport är en sammanställning av resultaten från år 212 samt en flerårsutvärdering av tidigare undersökningar. Alsteråns vattenvårdsförbund, som bildades den 23 mars 1988, var en frivillig organisation. Vid en extrastämma den 2 september 28 ombildades Alsteråns vattenvårdsförbund till Alsteråns Vattenråd. Enligt verksamhetsplanen är Vattenrådets mål att verka för en uthållig förvaltning av vattenresursen inom Alsteråns avrinningsområde och främja medlemmarnas ekonomiska intresse. Målen omfattar: att vara remissinstans till Vattenmyndigheten (VM). Exempelvis i frågor om karakterisering, mål och åtgärder som berör avrinningsområdet att lägga förslag till beslut i VM att ansvara för recipientkontrollen (analysera vattenkemi och biologiska parametrar) att samarbeta med Länsstyrelsen om provtagning och upphandling samt upprätta årsrapporter som visar på tillståndet i avrinningsområdet att genomföra informationsinsatser och ta initiativ till möten med lokala grupper att vattenrådet har en rådgivande funktion och inte är en myndighet att hålla årsstämma en gång per år samt vid behov Den allmänna målsättningen för recipientkontrollen är: att åskådliggöra större ämnestransporter och belastningar från enstaka föroreningskällor inom ett vattenområde att relatera tillstånd och utvecklingstendenser med avseende på tillförda föroreningar och andra störningar i vattenmiljön till förväntad bakgrund och/eller bedömningsgrunder för miljökvalitet att belysa effekter i recipienten av föroreningsutsläpp och andra ingrepp i naturen att ge underlag för utvärdering, planering och utförande av miljöskyddande åtgärder Undersökningarna Undersökningarna år 212 har utförts i enlighet med Alsteråns kontrollprogram, framtaget av utskottet för recipientkontroll, Andreas Hedrén och Stefan Lindquist, den 12:e oktober 29. I kontrollen ingår totalt 12 provtagningspunkter (Tabell 1 och Karta 1). I Bilaga finns samtliga provtagningslokaler med tillhörande nummer, koordinater (RT 9 2, gon V och SWEREF 9 TM), vattenförekomster, delavrinningsområden och höjder över havet (Tabell 11). Rapporteringsgränserna som anges i kontrollprogrammet har ändrats för vissa metaller (arsenik, kobolt och krom) i enlighet med överenskommelse med beställaren.

10 ALSTERÅN 212 Bakgrund Rapportens utformning I denna rapports huvuddel redovisas resultaten från Alsteråns recipientkontroll kortfattat. Metodik, analysdata samt mer information om de biologiska undersökningarna redovisas i respektive bilaga. I Bilaga 1 redovisas tidsserier och treårsbedömningar (2-212) för vattenkemi och metaller i vatten enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (1999 och 27) vid samtliga provtagningslokaler. Motsvarande resultat redovisas också för de biologiska undersökningarna i respektive bilaga. Avrinningsområdet Alsteråns avrinningsområde (12 km²) är beläget i östra delen av Småland inom Uppvidinge kommun i Kronobergs län samt Nybro, Högsby och Mönsterås kommuner i Kalmar län. Alsteråns huvudfåra rinner i ostlig riktning i avrinningsområdets södra del (Karta 1). Norr om och parallellt med Alsterån rinner Badebodaån, som är avrinningsområdets största biflöde. Båda vattendragen mynnar i Allgunnen (vattensystemets största sjö, 1 km 2 ) och rinner sedan genom Strömsrum till Kalmarsund. I avrinningsområdets övre och mellersta del utgörs berggrunden främst av granit och hälleflinta, som har låg vittringsbenägenhet. Det innebär att sur nederbörd som tränger ner i marken inte neutraliseras i någon större utsträckning. Mer vittringsbenägna (basiska) bergarter förekommer enbart som fläckvisa massiv. Utmed kusten finns en smal remsa med kambrisk sandsten, som har god vittringsbenägenhet. Jordarterna i området domineras av morän och är storblockig i områdets övre del. I sydöstra delen av Högsby kommun förekommer svämsediment. Isälvsavlagringar är relativt ovanliga inom området. Tabell 1. Alsteråns provtagningslokaler och undersökningsprogram. FK = fysikalisk och kemisk undersökning, MV = metaller i vatten (3, 6 eller 12 prov/år alt. 6 prov/3:e år 212), SED = metaller i sediment (1 prov/6:e år 21), PÅ = påväxt (1 prov/år), PL = djur- och växtplankton (1 prov/år), BF = bottenfauna (1 prov/3:e år 211) och Fisk = nätprovfiske (1 gång/6:e år 21) Nr Namn 3 Alsterån, Dalen FK6 MV6/3 BF1/3 6 Alsterån, Inloppet vid Allgunnen FK6 MV6/3 PÅ1 BF1/3 71 Badebodaån, Åseda nedom Åkragöl BF1/3 73(yta) Kållen yta FK6 PL1 FISK1/6 73(bot) Kållen botten FK6 SED1/6 7(yta) Hultbren yta FK3 MV3 77 Badebodaåns inlopp i Allgunnen FK6 MV6 BF1/3 7(yta) Allgunnen yta FK6 PL1 7(m) Allgunnen meter FK6 SED1/6 BF1/3 8 Allgunnens huvudutlopp FK6 MV6/3 BF1/3 9 Alsterån vid Getebro FK12* MV6 9 Skälbrobäcken FK6 9 Alsterån vid Sandbäckshult FK6 PÅ1 BF1/3 1 Alsterån vid Strömsrum FK12 MV12 BF1/3 * = provtagning och analys utförs av SLU Undersökningstyper 6

11 ALSTERÅN 212 Bakgrund Karta 1. Alsteråns avrinningsområde med provtagningslokaler och vissa föroreningsbelastande verksamheter. Lantmäteriet Medgivande I213/11. 7

12 ALSTERÅN Bakgrund Markanvändning Alsteråns avrinningsområde är en utpräglad skogsbruksbygd och är glest befolkat. Huvuddelen av bebyggelse och odlad mark finns i områdets östra del. Den dominerande naturtypen är barrskog. Andelen uppodlad mark är liten och koncentrerad till området precis före mynningen i havet samt inom Skälbrobäckens avrinningsområde. År 2 utgjorde skogsmarken 7, % (112 km 2 ) av den totala arealen, åkermarken 3,1 % (7 km 2 ), betesmarken 2,8 % (2 km 2 ) och vattenytor,1 % (78 km 2 ; SCB 28). I Tabell 2 redovisas andel markslag (vattenyta, skogsmark, öppen mark, jordbruksmark, hygge, sankmark och tätort) i avrinningsområdena för respektive provtagningspunkt så som de redovisas för vattenkartans delavrinningsområden ( Andelarna för en specifik provtagningspunkt har beräknats som andelarna i provpunktens delavrinningsområde plus samtliga delavrinningsområden uppströms. Av åkermarken användes den allra största delen till odling av vall (3 km 2 ) och därefter odling av spannmål ( km 2 ) medan 2 km 2 låg i träda (SCB 28). Totalt antal djurenheter var 3 år 2, därav 18 mjölkkor (SCB 28). Befolkningsmängden inom avrinningsområdet år 2 var enligt SCB totalt 9 varav 399 bodde i glesbygd och 66 i tätort. Av befolkning folkbokförd på lantbruksfastighet eller småhus hade 289 enskilt avlopp och för 8 saknades avlopp (SCB 28). Av totalt 173 fritidsfastigheter (lantbruk och småhus som har byggnad men ej någon folkbokförd) hade 6 enskilt avlopp och för 9 saknades avlopp (SCB 28). Tabell 2. Provtagningspunkter i Alsterån och andel markslag i avrinningsområdena till respektive provtagningspunkt så som de redovisas för vattenkartans delavrinningsområden. Andelarna för en specifik provtagningspunkt har beräknats som andelarna i provpunktens delavrinningsområde plus samtliga delavrinningsområden uppströms. Även jordart, utlakningsregion och Pjo (Naturvårdsverket 27) redovisas för de områden där andelen jordbruksmark överstiger %. Nr Yta Markslag Jord Utlak. Pjo km 2 V.yta Skog Öppen Jordb.m. Hygge Sankm. Tätort art reg. 3 3 % 8% 1% 3% 3% % % % 8% 2% % 3% 2% 1% % 79% 3% 6% 2% 3% % 73(yta) 62 3% 79% 3% 6% 2% 3% % 73(bot) 62 3% 79% 3% 6% 2% 3% % 7(yta) 6% 76% % % 2% 8% % % 83% 2% % 2% 2% 1% 7(yta) 1116 % 83% 2% % 3% 2% 1% 7(m) 1116 % 83% 2% % 3% 2% 1% % 83% 2% % 3% 2% 1% % 83% 2% % 3% 2% 1% 9 9 % 7% % 16% % % % Loam % 83% 2% % 3% 2% 1% % 82% 2% % 3% 2% 1% Loam är en jordart som består av sand, silt och lera i relativt lika andelar. 8

13 ALSTERÅN 212 Resultat och diskussion RESULTAT OCH DISKUSSION Föroreningsbelastande verksamheter Alsteråns avrinningsområde påverkas av diffusa utsläpp från framför allt skogsbruk och lufttransporterade föroreningar. Framför allt i den nedre delen påverkas Alsterån även av jordbruk. Föroreningsbelastande verksamheter utgörs även av industrier, kommunala avloppsreningsverk, enskilda avlopp, avfallsupplag, samt dagvatten från samhällen. Alsterån är dessutom till viss del reglerad och används för elproduktion. Inför framtagandet av denna rapport har respektive kommun och/eller verksamhet fått tillfälle att rapportera in uppgifter om förorenande verksamheter inom Alsteråns avrinningsområde. I Bilaga 2 sammanställs inrapporterade utsläppsmänger från punktkällor år 212. För respektive punktkälla redovisas typ av verksamhet, vattenförekomst, delavrinningsområde, provtagningspunkter nedströms, beräknade utsläppsmängder samt i vissa fall föreskrivna utsläppsvillkor. I Bilaga 3 redovisas miljöpåverkan av mer tillfällig karaktär samt miljöskyddande åtgärder som eventuellt inrapporterats under året. Den dominerande källan för tillförsel av fosfor i Alsteråns avrinningsområde är enligt SMED (Svenska MiljöEmissionsData, PLC uppdaterad ) skogsmarken (ca 36 %). De därnäst största utsläppskällorna är jordbruksverksamhet (ca 21 %), avloppsreningsverk (ca 13 %), enskilda avlopp (ca 9 %) och dagvatten (ca 6 %). I genomsnitt beräknas ca, ton fosfor belasta vattensystemet per år. Den största antropogena delen av tillförseln sker enligt SMED:s beräkningar via avloppsreningsverk (ca 3 %) och därefter jordbruksverksamhet (ca 3 %), enskilda avlopp (ca 23 %) och dagvatten (ca %). Enligt SMED:s beräkningar är den dominerande källan för tillförsel av kväve i Alsteråns avrinningsområde skogsmarken (ca 6 %) följt av jordbruksverksamhet (21 %). Betydande tillförsel sker också via luftnedfall på sjöar (ca 17 %) och avloppsreningsverk (ca 9 %). Totalt beräknas ca 27 ton kväve belasta vattensystemet. Den största antropogena delen av tillförseln sker enligt SMED:s beräkningar via nedfall på sjöar (ca %), jordbruksverksamhet (ca 27 %) och avloppsreningsverk (ca 2 %). I ett längre perspektiv har andelen jordbruksmark inom avrinningsområdet minskat från ca 8 ha år 198 (SCB 198) till ca 89 ha år 2 (SCB 28) d.v.s. med ca 2 %, som tillsammans med en minskande användningen av gödselmedel samt optimering av gödselgivorna antas ha bidragit till att minska utläckaget från jordbruksmarken. Också utsläppen från enskilda avlopp beräknas ha reducerats under den senaste 3-årsperioden. Minskningen beror på avbefolkning av glesbygden från 337 personer år 198 (SCB 198) till 399 personer år 2 (SCB 28), minskat fosforinnehåll i tvättmedel samt förbättrade avloppsanläggningar. Belastningen från punktkällor inrapporterade från respektive kommun och/eller verksamhet uppgick till ca, ton fosfor och ca 2 ton kväve under år 212. Den största punktkällan med avseende på utsläpp av fosfor och kväve var Åseda avloppsreningsverk (forkortas ARV) följt av Alstermo ARV. Under perioden 1997 till 212 har utsläppen av fosfor till Alsterån från de kommunala reningsverken minskat signifikant med ca 6 %. Utsläppen av kväve till Alsterån från de kommunala reningsverken visar ingen tendens till varken ökning eller minskning under samma period. Från Alsterbro ARV, där utsläppsdata finns redovisade för perioden , minskade utsläppen av fosfor och kväve betydligt i mitten/slutet av 198-talet (Figur 1). Vid teoretiska uppskattningar av utspädningseffekter vid respektive kommunalt avloppsreningsverks utsläppspunkt framkom följande år 212: 9

14 ALSTERÅN 212 Resultat och diskussion Redan vid medelvattenföring förelåg risk för tydligt förhöjda fosforhalter i Skälbrobäcken p.g.a. utsläpp från Värlebo ARV och Långemåla ARV samt i Kållen p.g.a. utsläpp från Åseda ARV. Utsläpp från Sävsjöström ARV, Alstermo ARV, Fröseke ARV och Grönskåra ARV till Alsterån bedömdes kunna ge en liten ökning av fosforhalterna i recipienten vid låg vattenföring (lägsta månadsmedelvattenföring) Vid övriga reningsverk bedömdes haltökningarna för fosfor i recipienten endast vara marginella. Redan vid medelvattenföring förelåg risk för tydligt förhöjda kvävehalter i Kållen p.g.a. utsläpp från Åseda ARV. Vid lågvattenföring förelåg dessutom risk för tydligt förhöjda kvävehalter i Skälbrobäcken p.g.a. utsläpp från Långemåla ARV + Värlebo ARV. Utsläpp från Alstermo ARV till Alsterån bedömdes kunna ge en liten ökning av kvävehalterna i recipienten vid låg vattenföring. Vid övriga reningsverk bedömdes haltökningarna för kväve i recipienten endast vara marginella. Sävsjöström ARV Kväveutsläpp ton/år,8,6,, Alstermo ARV 3 Åseda ARV Kväveutsläpp ton/år 2 1 Kväveutsläpp ton/år Fosforutsläpp ton/år Långemåla + Värlebo ARV Kväveutsläpp ton/år 2, 1, 1,,,12,,8,6,,2, Fosforutsläpp ton/år,1,1, Fosforutsläpp ton/år, ,2,2,1,1, Fosforutsläpp ton/år 1,,8,6,,2, Alsterfors ARV Kväveutsläpp ton/år Fosforutsläpp ton/år,,8,,6,3,2,,1, Fröseke ARV Kväveutsläpp ton/år 1,8,6,, Grönskåra ARV Kväveutsläpp ton/år Alsterbro ARV Fosforutsläpp ton/år,1,,, Fosforutsläpp ton/år,,8,6,,2, Kväveutsläpp ton/år Fosforutsläpp ton/år, 8,3 6,2 2, Figur 1. Utsläppsmängder av kväve och fosfor till Alsterån från kommunala avloppsreningsverk.

15 ALSTERÅN Väder och vattenföring Väder och vattenföring Lufttemperatur och nederbörd Uppgifter om lufttemperatur och nederbörd är hämtade från SMHI:s meteorologiska station i Målilla. I Målilla var årsmedeltemperaturen 6,6 C år 212, vilket var,3 grader varmare än medelvärdet för normalperioden Februari, juni och december blev kallare än normalt (Figur 2). April, augusti, september och oktober blev temperaturmässigt förhållandevis normala. Övriga månader (januari, mars, maj, juli och november) blev varmare än normalt. För mars blev avvikelsen jämfört med normal temperatur mycket stor. Några rekordtemperaturer noterandes inte under året. Temperaturen visar en svag tendens till minskning för perioden , p.g.a. två varma år i början av perioden (Figur 6). Under perioden har alla år utom 1996 och 2 varit varmare än medelvärdet för normalperioden I Målilla föll 678 mm nederbörd under år 212, vilket var 19 % mer än medelvärdet för normalperioden Den största nederbörden föll i juni och juli. I juni noterades nytt nederbördsrekord för månaden med 129 mm. Andra månader med mer nederbörd än normalt var januari, april och december (Figur 3). Mars och maj blev nederbördsfattiga månader. Nederbörden har varierat mycket mellan olika år (Figur 7), men det finns en tydlig tendens till ökande nederbörd under perioden , där år 212 blev ett av de mest nederbördsrika åren under samma period. 2 1 Temperatur ( C) Nederbörd (mm) 212 max min J F M A M J J A S O N D 212 max min J F M A M J J A S O N D Figur 2. Månadsmedeltemperaturer i Målilla år 212 i jämförelse med medelvärdet för normalperioden De streckade linjerna visar högsta respektive lägsta månadsmedelvärde sedan 191. Figur 3. Månadsnederbörd i Målilla år 212 i jämförelse med medelvärdet för normalperioden De streckade linjerna visar högsta respektive lägsta månadsnederbörd sedan

16 ALSTERÅN Väder och vattenföring Vattenföring Månads- och årsmedelvattenföring år 212 vid Alsteråns inlopp i Allgunnen, Badebodaåns inlopp i Allgunnen, Allgunnens utlopp och Alsteråns mynning i havet redovisas i Bilaga 6. Vattenföringen styr ämnestransporten av t.ex. kväve, fosfor och organiskt material, där transporterna ökar med ökad vattenföring. Även ämneshalterna påverkas av vattenföringen. I de flesta vattensystem, som ej är starkt påverkade av punktkällor, ökar halterna av fosfor, kväve och organiskt material med ökad vattenföring till följd av ökad mark- och sedimenterosion samt urlakning från omgivande mark. Relationen är tydligast i vattensystem som har liten sjöareal. I Alsterån är sjöarealen liten med undantag av nedre delen av ån som påverkas positivt av Allgunnens utjämnande effekt Vattenföring (m 3 /s) 212 max min J F M A M J J A S O N D Figur. Månadsmedelvattenföring i Alsterån vid Getebro år 212 i jämförelse med medelvärdet för normalperioden De streckade linjerna visar högsta respektive lägsta månadsmedelvattenföring sedan år 192. Årsmedelvattenföringen i Alsterån vid Getebro var ca 11 m 3 /s år 212, vilket var ca 2 % högre än medelvärdet för normalperioden De högsta månadsmedelvattenföringarna under året uppmättes i januari, februari och mars samt november och december (Figur ). Även i juli och augusti var vattenföringen högre än normalt p.g.a. kraftiga regn i juni och juli. Den högsta dygnsmedelvattenföringen vid Getebro uppmättes den 23:e januari. Vattenföringen var då 31 m 3 /s (Figur ). För övrigt förekom ingen extrem vattenföring under året. Lägre vattenföring än normalt uppmättes i april, maj och juni. För hela perioden syns en signifikant trend med ökande vattenföring i Alsterån, särskilt i början av 199-talet. Vattenföringen de första åren av perioden var dock avvikande låg, även jämfört med 198-talet Vattenföring (m 3 /s) jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 212 Dygnsmin Dygnsmax Dygnsmedelvattenföring Figur. Dygnsmedelvärden för vattenföring i Alsterån vid Getebro (SMHI:s mätstation nr 8) år 212 jämfört med medelvärdet för åren De streckade linjerna visar högsta respektive lägsta dygnsmedelvattenföring sedan år

17 ALSTERÅN Väder och vattenföring Årsmedeltemperatur ( C) Figur 6. Årsmedeltemperatur i Målilla (SMHI 62) (staplar). Den tjocka linjen visar glidande treårsmedelvärden. 8 Årsnederbörd (mm) Figur 7. Årsnederbörden i Målilla (SMHI 62) (staplar). Den tjocka linjen visar glidande treårsmedelvärden. 18 Årsmedelvattenföring (m 3 /s) Figur 8. Årsmedelvattenföring i Alsterån vid Getebro (SMHI:s mätstation nr 8) (staplar). Den tjocka linjen visar glidande treårsmedelvärden. 13

18 ALSTERÅN Surhet och försurning Surhet och försurning Vid samtliga provtagningslokaler var buffertkapaciteten (motståndskraft mot försurning) god till mycket god (d.v.s. alkalinitet högre än, mekv/l) bedömt utifrån årsmedianvärden, med undantag av Alsterån vid Dalen där buffertkapaciteten var svag. Som lägst, för enskilda mätningar, uppmättes ett alkalinitetsvärde på,33 mekv/l i Alsterån vid Dalen samt,81 mekv/l i Kållen. De lägsta alkalinitetsvärdena noterades generellt i samband med provtagningarna i april, oktober och december. Årsmedianvärdena för ph motsvarade ett svagt surt vatten (d.v.s. ph 6,-6,8) vid flertalet provtagna lokaler. För Badebodaåns inlopp i Allgunnen, Alsterån vid Sandbäckshult och Strömsrum samt Allgunnen och Sälbrobäcken bedömdes vattnet vara nära neutralt. Inte vid något provtagningstillfälle var ph-värdet lägre än 6, (Figur 9). I Alsterån vid Dalen var dock ph-värdet 6, i samband med provtagningen i oktober, då motståndskraften mot försurning var mycket svag. Försurningen började göra sig gällande under 196- och 197-talet och är fortfarande ett av de största miljöhoten på många håll i landet. Svavelnedfallet har minskat kraftigt sedan mitten av 198-talet, medan det är svårt att se några tydliga trender för kvävenedfallet. Nedfallet av försurande ämnen överskrider fortfarande den kritiska belastningsgränsen, varför många sjöar och vattendrag inom Alsteråns avrinningsområde fortfarande måste åtgärdas genom kalkning. Resultaten från kalkeffektuppföljningen inom Alsteråns avrinningsområde redovisas i Bilaga och Karta 2. I Figur 9 redovisas årslägsta ph-värden år 212 jämfört med normala värden (resultat ). Vid alla lokaler var vattnets ph-värden år 212 i nivå med de senaste årens resultat. Generellt syns en ökande trend vad gäller ph-värden i Alsterån sedan kalkningsverksamheten startade i mitten av 198-talet, men de senaste åren har värdena planat ut och i flera fall tenderat att minska. Även vattnets motståndskraft mot försurning (alkalinitet) har minskat på flera håll. Detta har sannolikt samband med minskande kalkning i området. Kalkningen inom Alsteråns avrinningsområde har halverats sedan början av 2-talet. 7, 7, ph 6, 6,,,,, 3, Alsterån, Dalen 6, Alsterån, inl Allgunnen 73, Kållen yta 73, Kållen botten 7, Hultbren yta 77, Badebodaån, inl Allgunnen 7, Allgunnen yta 7, Allgunnen meter 8, Allgunnens huvudutlopp 9, Alsterån vid Getebro 9, Skälbrobäcken 9, Alsterån Sandbäckshult 1, Alsterån vid Strömsrum Figur 9. Årslägsta ph-värden i Alsteråns avrinningsområde år 212 (staplar) jämfört med "normala" värden (medelvärden av årslägsta värden samt högsta respektive lägsta årslägsta värde den närmast föregående sexårsperioden). Under den heldragna linjen ökar risken för biologiska störningar. Mörka/blåa staplar representerar Alsteråns huvudfåra. Ljusrastrerade/gula staplar representerar biflöden. 1

19 ALSTERÅN Surhet och försurning Årslägsta alkalinitet och ph-värden vid recipientkontrollens och kalkeffektuppföljningens provtagningslokaler år 212 redovisas i Karta 2. Karta 2. Försurningstillstånd i Alsteråns avrinningsområde bedömt utifrån årslägsta värde för alkalinitet och ph under år 212 (Naturvårdsverket 1999). Stora punkter motsvarar recipientkontrollens data och små punkter motsvarar data från länsstyrelsernas kalkeffektuppföljning. 1

20 ALSTERÅN Organiskt material och syreförhållanden Organiskt material och syreförhållanden Vid provtagningslokalerna inom Badebodaåns avrinningsområde Kållen, Hultbren och Badebodaåns inlopp i Allgunnen samt i Skälbrobäcken var halterna av organiskt kol (TOC) mycket höga vid årets mätningar (Figur och Karta 3). Vid övriga lokaler var halterna höga eller nära gränsen mellan höga och mycket höga halter. Halterna år 212 var förhållandevis normala jämfört med de senaste årens resultat vid flertalet provpunkter (Figur ). I Badebodaån och i Allgunnen var halterna något högre än normalt medan halterna i framför allt Skälbrobäcken var något lägre än normalt. Detta överensstämmer mycket väl med resultaten för vattenfärg (humusinnehåll). I ett längre perspektiv har halterna av organiskt material signifikant ökat vid samtliga lokaler. Vid alla provtagningslokalerna, med undantag av Skälbrobäcken och Kållens bottenvatten, bedömdes vattnet vara syrerikt (årslägstavärden >7 mg/l, Karta 3), vilket tyder på en god syresättning av vattnet och en begränsad påverkan av syretärande ämnen. I Skälbrobäcken var syrehalterna som lägst, mg/l, d.v.s. svagt syretillstånd, vid provtagningen i juni i samband med låg vattenföring. I augusti var vattendraget torrt och i oktober var vattenföringen låg med måttligt syrerikt tillstånd. I Kållen var bottenvattnet syrefritt eller nästan syrefritt vid provtagningarna i juni och augusti. Syretillståndet under året var i nivå med normala förhållanden för respektive provtagningslokal, med undantag av Skälbrobäcken där syrehalterna var något lägre än normalt. I ett längre persprktiv syns en minskning i årslägsta syrehalter i Kållens ytvatten, vilket kan vara en konsekvens av en ökad belastning av organiskt material. Vid övriga lokaler kan någon tydlig förändring inte utläsas. 3 3 TOC (mg/l) , Alsterån, Dalen 6, Alsterån, inl Allgunnen 73, Kållen yta 73, Kållen botten 7, Hultbren yta 77, Badebodaån, inl Allgunnen 7, Allgunnen yta 7, Allgunnen meter 8, Allgunnens huvudutlopp 9, Alsterån vid Getebro 9, Skälbrobäcken 9, Alsterån Sandbäckshult 1, Alsterån vid Strömsrum Figur. Årsmedelvärden av halter av organiskt kol (TOC) i Alsteråns avrinningsområde år 212 (staplar) jämfört med "normala" värden (medelvärden samt högsta respektive lägsta årsmedelvärde den närmast föregående sexårsperioden). Den streckade linjen utgör gränsen mellan måttligt hög och hög halt organiskt kol. Över den heldragna linjen är halterna mycket höga. Mörka/blåa staplar representerar Alsteråns huvudfåra. Ljusrastrerade/gula staplar representerar biflöden. 16

21 ALSTERÅN Organiskt material och syreförhållanden Riktvärdet för syre i laxfiskvatten är >7 mg/l (SFS 21:). I vattendragslokalerna var syrehalterna lägre än denna gräns endast i Skälbrobäcken. Miljökvalitetsnormen för syrehalt i laxfiskvatten är >9 mg/l vid % av mättillfällena under året (SFS 21:). Detta uppnåddes för samtliga provtagningslokaler i rinnande vatten, undantaget Skälbrobäcken. Karta 3. Syretärande ämnen och syretillståndet i Alsteråns avrinningsområde bedömt utifrån medelvärden av TOC (totalt organiskt kol) och årslägsta syrehalter år 212 (Naturvårdsverket 1999). 17

22 ALSTERÅN Ljusförhållanden Ljusförhållanden I rinnande vatten är det främst humus som är styrande för vattnets färgvärde, men vid grundvattenutflöden kan även järn- och manganhalterna ha betydelse. Vattenfärgen kan mätas på olika sätt, men inom ramen för detta undersökningsprogram analyseras absorbans (abs/cm) vid 2 nm på filtrerat vatten. Denna parameter är bl.a. viktig för beräkning av referensvärden för fosfor vid statusklassning i vattendrag. Dessutom analyseras färg (mg Pt/l) genom analys av absorbans vid nm. Vattnets färg varierar normalt till stor del med nederbördsmängden på så sätt att vattenfärgen ökar under nederbördsrika perioder. Figur 11 och Karta visar årsmedelvärden av absorbans vid 2 nm i Alsteråns avrinningsområde år 212. Vid samtliga provtagningslokaler var vattnet starkt färgat vid årets mätningar. Vid provtagningslokalerna inom Badebodaåns avrinningsområde samt i Skälbrobäcken var vattnet starkare färgat än i Alsteråns huvudfåra. Vattenfärgen minskade också något nedåt i vattensystemet. Vattenfärgen år 212 var generellt i nivå med normala värden för respektive provtagningslokal (Figur 11). Liksom för halterna av organiskt material var vattenfärgen i Badebodaån och Allgunnen något starkare än normalt medan vattenfärgen i Skälbrobäcken var förhållandevis svag. I ett längre perspektiv har vattenfärgen i likhet med halten av organiskt material ökat i samtliga provpunkter. Vid merparten av lokalerna i rinnande vatten var vattnet måttligt grumligt (Karta ). Betydligt grumligt var vattnet i Kållen, Allgunnens bottenvatten och i Skälbrobäcken. I Kållens bottenvatten var vattnet starkt grumligt, sannolikt p.g.a. utfällt järn i samband med syrefria förhållanden. Någon påtaglig grumling av ytvattnen i de provtagna sjöarna Kållen, Hultbren och Allgunnen noterades inte under sommaren (grumligt ytvatten i sjöar under sommaren kan indikera förekomst av algblomning).,8 Absorbans 2 nm filtrerat (abs/cm),7,6,,,3,2,1, 3, Alsterån, Dalen 6, Alsterån, inl Allgunnen 73, Kållen yta 73, Kållen botten 7, Hultbren yta 77, Badebodaån, inl Allgunnen 7, Allgunnen yta 7, Allgunnen meter 8, Allgunnens huvudutlopp 9, Alsterån vid Getebro 9, Skälbrobäcken 9, Alsterån Sandbäckshult 1, Alsterån vid Strömsrum Figur 11. Årsmedelvärden av absorbans 2 nm i Alsteråns avrinningsområde år 212 (staplar) jämfört med "normala" värden (medelvärden och högsta respektive lägsta årsmedelvärden den närmast föregående sexårsperioden). Den streckade linjen markerar gränsen mellan måttligt färgat och betydligt färgat vatten. Över den heldragna linjen är vattnet starkt färgat. Mörka/blåa staplar representerar Alsteråns huvudfåra. Ljusrastrerade/gula staplar representerar biflöden. 18

23 ALSTERÅN Ljusförhållanden Den generellt trenden i Alsterån är att grumligheten ökat de senaste 2-2 åren, med undantag av Kållen där vattnet blivit klarare särskilt sedan år 21, vilket till viss del överensstämmer med minskande fosforhalter under samma period. Karta. Ljusförhållanden i Alsteråns avrinningsområde bedömt utifrån årsmedelvärden av absorbans filtrerat och turbiditet år 212 (Naturvårdsverket 1999). 19

24 ALSTERÅN 212 Fosfor och näringsstatus Fosfor och näringsstatus Fosforbelastningen på Alsterån som helhet bedömdes generellt ha varit låg men nära gränsen till mycket låg under år 212 (arealspecifik förlust, kg P/ha,år). I Alsteråns huvudfåra samt i Allgunnen, Hultbren och i Badebodaåns inlopp till Allgunnen var fosforhalterna nära gränsen mellan låga och måttligt höga vid årets mätningar (Figur 12). Högst fosforhalter noterades i Kållens bottenvatten och i Skälbrobäcken där halterna bedömdes vara höga. Högre fosforhalter i Kållens bottenvatten än vid ytan (särskilt i samband med provtagningarna i juni och augusti) visar på ett betydande fosforläckage från bottensedimenten vid syrefria förhållanden. En tydlig effekt av fosforutsläpp från punktkällor inom avrinningsområdet registrerades i Kållen p.g.a. utsläpp från Åseda avloppsreningsverk (förkortas ARV) samt i Skälbrobäcken p.g.a. utsläpp från Långemåla ARV och Värlebo ARV. Vid övriga provtagningslokaler kunde ingen tydlig utsläppspåverkan från punktkälla med avseende på fosfor styrkas utifrån utförda mätningar. Vid samtliga provtagningsstationer var fosforhalterna år 212 i nivå med de senaste årens resultat (Figur 12), med undantag av Hultbren där halterna var något lägre än normalt (d.v.s. åren 2-211). I Alsterån vid Strömsrum var fosforhalten förhållandevis hög vid provtagningen i januari, sannolikt som en effekt av erosionspåverkan (motsvarande eller högre halter har uppmätts vid flera tillfällen). Den generella trenden i ett längre perspektiv är att fosforhalterna minskade fram till och med början av 2-talet. Därefter har halterna varierat betydligt. I nedre delen av Alsterån vid Strömsrum har fosforhalterna ökat sedan 199-talet, vilket sannolikt hänger samman med en ökad vattenfärg och grumlighet. I Kållen har fosforhalterna minskat signifikant sedan mitten av 199-talet, men i Badebodaån har fosforhalterna ökat signifikant de senaste åren. Totalfosfor, klorofyll och siktdjup används för bedömning av näringsstatus enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (27). Vid samtliga provtagna lokaler motsvarade fosforhalterna vid årets mätningar god eller hög status (Karta ). 6 Totalfosfor (µg/l) 3 2 3, Alsterån, Dalen 6, Alsterån, inl Allgunnen 73, Kållen yta 73, Kållen botten 7, Hultbren yta 77, Badebodaån, inl Allgunnen 7, Allgunnen yta 7, Allgunnen meter 8, Allgunnens huvudutlopp 9, Alsterån vid Getebro 9, Skälbrobäcken 9, Alsterån Sandbäckshult 1, Alsterån vid Strömsrum Figur 12. Årsmedelvärden av fosforhalter i Alsteråns avrinningsområde år 211 jämfört med "normala" värden, d.v.s. medelvärden (horisontella streck) samt högsta respektive lägsta årsmedelvärden (vertikala streck) den närmast föregående sexårsperioden. Den prickade linjen anger gränsen mellan låga och måttligt höga halter. Över den heldragna linjen är halterna höga. Värden över µg/l motsvarar mycket höga halter. Mörka/blåa staplar representerar Alsteråns huvudfåra. Ljusrastrerade/gula staplar representerar biflöden. 2

25 ALSTERÅN 212 Fosfor och näringsstatus De tydligast påverkade lokalerna med avseende på fosfor var Kållen och Skälbrobäcken, men även vid dessa lokaler bedömdes fosforhalterna motsvara god status. Hänsyn har tagits till andel jordbruksmark inom Skälbrobäckens avrinningsområde (Tabell 2 sid 8). Klorofyll har analyserats i Kållen och Allgunnen. I Allgunnen bedömdes klorofyllhalten motsvara god status, men i Kållen uppnåddes inte god status. Siktdjupet har mätts i Kållen, Hultbren och Allgunnen. I Allgunnen (augusti) och Hultbren (juni och oktober) noterades måttlig status, men i Kållen (augusti) motsvarade siktdjupet dålig status. Siktdjupet påverkas dock inte bara av näringsförhållandena utan även av vattnets färg (humusinnehåll). Karta. Fosfortillstånd och näringsstatus med avseende på fosfor inom Alsteråns avrinningsområde bedömt utifrån årsmedelhalter av totalfosfor år 212. För treårsbedömningar av näringsstatus se Tabell I i sammanfattningen. 21

26 ALSTERÅN 212 Kväve Kväve Belastningen av kväve på Alsterån som helhet bedömdes generellt ha varit låg under år 212 (arealspecifik förlust 1, kg N/ha,år). I Alsteråns huvudfåra samt i Allgunnen, Hultbren och Badebodaåns inlopp till Allgunnen var kvävehalterna nära gränsen mellan måttligt höga och höga (Figur 13 och Karta 6). Halterna skiljde sig inte nämnvärt i Alsteråns huvudfåra från Allgunnens inlopp ner till Strömsrum. Höga eller mycket höga kvävehalter noterades i Kållen och Skälbrobäcken. En tydlig effekt av kväveutsläpp från punktkällor inom avrinningsområdet registrerades i Kållen p.g.a. utsläpp från Åseda avloppsreningsverk. I Skälbrobäcken är situationen mer svårbedömd eftersom inrapporterade utsläppsmängder från Långemåla och Värlebo avloppsreningsverk endast bör ha gett en liten effekt på kvävehalterna vid provpunkt 9. Resultaten från recipientkontrollen visade dock på en tydlig påverkan. Sannolikt påverkas Skälbrobäcken även av andra betydande källor, som enskilda avlopp och/eller jordbruksverksamhet. Vid övriga provtagningslokaler kunde ingen tydlig utsläppspåverkan från punktkälla med avseende på kväve styrkas. Vid samtliga provtagningslokaler var kvävehalterna vid årets mätningar förhållandevis normala (jämfört med resultat från den närmast föregående sexårsperioden). Nitratkvävehalterna var förhöjda framför allt i Kållen och Skälbrobäcken (Figur 13). Andelen nitratkväve var högst under vintern och lägst under sommaren. För Alsterån som helhet finns en tendens till minskande kvävehalter de senaste 2-2 åren. I Alsteråns huvudfåra vid Strömsrum syns en signifikant trend med minskande kvävehalter (framför allt nitratkväve) sedan år 21 och vid Getebro finns en signifikant trend med minskande kvävehalter sedan mitten av 199-talet. Vid övriga lokaler syns inga signifikanta trender. Totalkväve (µg/l) , Alsterån, Dalen 6, Alsterån, inl Allgunnen 73, Kållen yta 73, Kållen botten 7, Hultbren yta 77, Badebodaån, inl Allgunnen 7, Allgunnen yta 7, Allgunnen meter 8, Allgunnens huvudutlopp 9, Alsterån vid Getebro 9, Skälbrobäcken 9, Alsterån Sandbäckshult 1, Alsterån vid Strömsrum Figur 13. Årsmedelvärden av kvävehalter i Alsteråns avrinningsområde år 212 (staplar) jämfört med "normala" värden (medelvärde samt högsta respektive lägsta årsmedelvärde den närmast föregående sexårsperioden). Vit del anger nitrat+nitritkvävehalten. Den prickade linjen anger gränsen mellan måttligt höga och höga halter. Över den heldragna linjen är halterna mycket höga. Värden över µg/l motsvarar extremt höga halter. Mörka/blåa staplar representerar Alsteråns huvudfåra. Ljusrastrerade/gula staplar representerar biflöden. 22

27 ALSTERÅN 212 Kväve Karta 6. Kvävetillståndet i Alsteråns avrinningsområde bedömt utifrån årsmedelhalter av totalkväve år 212 (Naturvårdsverket 1999). 23

28 ALSTERÅN Metaller i vatten Metaller i vatten Metodik och samtliga analysresultat med avseende på metaller i vatten redovisas i Bilaga. Årsmedelvärdena för metaller i vatten vid årets undersökningar motsvarade genomgående mycket låga eller låga halter (klass 1 och 2). Måttligt höga halter (klass 3) eller högre (klass och ) som årsmedelvärden erhölls inte vid någon lokal (Tabell 3). Analysresultaten skiljde sig inte nämnvärt från naturliga bakgrundshalter. Någon tydlig metallpåverkan kunde därmed inte styrkas. Årsmedelhalterna för kvicksilver varierade mellan 2 och 3 ng/l, vilket är i nivå med eller lägre än naturliga bakgrundshalter (Naturvårdsverket 1999). Överlag var metallhalterna vid årets undersökningar i nivå med normala halter (jämfört med resultat ) för respektive lokal. Inga gränsvärden eller miljökvalitetsnormer för metaller i vatten som anges i Naturvårdsverkets rapporter Förslag till gränsvärden för särskilt förorenande ämnen (28a; gäller krom, zink och koppar) och Övervakning av prioriterade miljöfarliga ämnen listade i Ramdirektivet för vatten (28b; gäller kadmium, bly, nickel och kvicksilver) överskreds år 212 (Tabell ). Följande trender kan utläsas sedan 199-talet: Lokal Ökning Minskning 3 As, Fe, Mn Cu, S 6 As, Fe, Si Cu, S 77 Al, As, Cr. Co, Si, Fe Cu, Zn, S 8 As, Fe, Si S 9 Fe, Si Cd, Cu, Zn, S 1 As, Fe, Si Cd, Cu, Ni, Zn, S Tabell 3. Årsmedelhalter av metaller i vatten i Alsterån år 212 bedömda utifrån Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet, sjöar och vattendrag (Rapport 913) Lokal Cu Zn Cd Pb Cr Ni As 3, Alsterån, Dalen,6 6,,2,61,2,3,38 6, Alsterån, inl Allgunnen 1,2,6,16,8,38,68,2 7, Hultbren yta 1,2,,2,68,7,93,9 77, Badebodaån, inl Allgunnen 1,7,2,17,2,61,96,2 8, Allgunnens huvudutlopp 1,3 3,2,12,2,39,7,2 9, Alsterån vid Getebro 1,3 3,3,9,,2,73,39 1, Alsterån vid Strömsrum 1, 3,7,13,,38,8,1 Klass 1 eller 2 Klass 3 Klass Klass Tabell. Statusklassning av metaller i vatten i Alsterån år 212 enligt Naturvårdsverket (28a och 28b) Lokal Cu Zn Cd Pb Cr Ni Hg 3, Alsterån, Dalen U U U U U U U 6, Alsterån, inl Allgunnen U U U U U U U 7, Hultbren yta U U U U U U U 77, Badebodaån, inl Allgunnen U U U U U U U 8, Allgunnens huvudutlopp U U U U U U U 9, Alsterån vid Getebro U U U U U U U 1, Alsterån vid Strömsrum U U U U U U U U = underskrider Ö = överskrider 2

29 ALSTERÅN Ämnestransporter Ämnestransporter Beräkningar av ämnestransporter och arealspecifika förluster har gjorts för fyra beräkningspunkter i avrinningsområdet (Alsteråns inlopp i Allgunnen, Badebodaåns inlopp i Allgunnen, Allgunnens utlopp och Alsteråns mynning i havet). Transporter och arealspecifika förluster redovisas i Tabell och Tabell 6. I tabellerna framgår också belastningen från respektive kommunalt avloppsreningsverk i jämförelse med den totala transporten för respektive beräkningspunkt. I Bilaga 6 redovisas beräknade månadstransporter. Den totala transporten från Alsterån till havet, beräknat utifrån vattenföring vid mynningen i havet (S-HYPE ) och vattenkemidata vid lokal 1, Strömsrum, blev ca 6,1 ton fosfor, ca 22 ton kväve och ca 2 ton organiskt kol (TOC) under år 212. De största transporterna förekom under perioden januari-mars samt juli/augusti och december. Transporten av organiskt kol år 212 var ca % större än långtidsmedelvärdet för perioden (93 ton). Fosfortransporten var ca 23 % större och kvävetransporten ca 13 % större än motsvarande långtidsmedelvärden (, ton respektive 26 ton). Av den totala transporten av fosfor och kväve från Alsteråns vattensystem ut till havet beräknades de kommunala reningsverkens bidrag motsvara ca 6 % av fosforn och ca 8 % av kvävet under år 212, utan hänsyn tagen till retention i vattensystemet (Tabell och Tabell 6). Närsaltstransporterna från Alsteråns till havet under perioden , beräknat utifrån vattenföring vid mynningen i havet (S-HYPE ) och vattenkemidata vid lokal 1, Strömsrum, visar på stora mellanårsvariationer (Figur 1-Figur 17). Skillnaderna mellan transporterna olika år följer i stort variationerna i vattenföringen (Figur 1). För fosfor och kväve syns inga signifikanta trender till ökande eller minskande transporter de senaste 23 åren. För fosfor är dock den långsiktiga tendensen att transporten ökat, vilket till stor del sannolikt kan kopplas till ökande vattenföring samt ökande vattenfärg och/eller en ökad erosion/grumling. Transporten av organiskt kol har signifikant ökat med ca 6 % sedan början av 199-talet. Den tydligaste ökningen skedde under 199-talet. Därefter har transporterna av organiskt kol inte visat någon tendens till ökning eller minskning. Under samma period har utsläppen av fosfor och kväve från de kommunala reningsverken inom avrinningsområdet minskat (se sid 9). Tabell. Ämnestransporter, arealförluster samt utsläpp av fosfor från kommunala avloppsreningsverk för olika delavrinningsområden vid respektive provpunkt. % av transport vid provpunkt utgör rapporterad utsläppsmängd från respektive reningsverk i relation till beräknade ämnestransporter. Någon reduktion av ämnesmängd har ej medräknats på sträckan mellan reningsverken och provpunkten Lokal Delavrinnings- Avr. Tran- Areal- Avlopps- Fosforutsläpp Nr område omr. sport förlust reningsverk % av transport areal P P vid km 2 ton/år kg/ha,år ton/år provpunkt 6 Alsterån, 676 2,1,3 Sävsjöström ARV,2 1 inlopp i Allgunnen Alsterfors ARV - Alstermo ARV, 2 Fröseke ARV,3 1 Alsterbro ARV, Badebodaån, 386 1,7, Åseda ARV,17 inlopp i Allgunnen Grönskåra ARV, Allgunnens huvudutlopp 119 3,6,31 1 Alsterån till havet 12 6,1, Långemåla ARV,3,6 Värlebo ARV,39,6 TOT,39 6 2

30 ALSTERÅN Ämnestransporter Tabell 6. Ämnestransporter, arealförluster samt utsläpp av kväve från kommunala avloppsreningsverk för olika delavrinningsområden vid respektive provpunkt. % av transport vid provpunkt utgör rapporterad utsläppsmängd från respektive reningsverk i relation till beräknade ämnestransporter. Någon reduktion av ämnesmängd har ej medräknats på sträckan mellan reningsverken och provpunkten Lokal Delavrinnings- Avr. Tran- Areal- Avlopps- Nr område omr. sport förlust reningsverk Kväveutsläpp % av transport areal N N vid km 2 ton/år kg/ha,år ton/år provpunkt 6 Alsterån, , Sävsjöström ARV,1,2 inlopp i Allgunnen Alsterfors ARV - Alstermo ARV, Fröseke ARV,2,3 Alsterbro ARV 1, Badebodaån, ,1 Åseda ARV 12 inlopp i Allgunnen Grönskåra ARV 1,1 1 8 Allgunnens huvudutlopp ,6 1 Alsterån till havet , Långemåla ARV,33,1 Värlebo ARV,1,2 TOT Årsmedelvattenföring (m 3 /s) Figur 1. Vattenföring i Alsterån vid mynningen i havet enligt SMHI:s S-HYPE under perioden (staplar). Den heldragna linjen utgör glidande treårsmedelvärden. 26

31 ALSTERÅN Ämnestransporter Transport av totalfosfor (ton/år) Figur 1. Årstransporter av fosfor från Alsterån till havet under perioden (staplar). Den heldragna linjen utgör glidande treårsmedelvärden. Transport av totalkväve (ton/år) Figur 16. Årstransporter av kväve från Alsterån till havet under perioden (staplar). Den heldragna linjen utgör glidande treårsmedelvärden. 8 Transport av organiskt kol (ton/år) Figur 17. Årstransporter av organiskt kol från Alsterån till havet under perioden (staplar). Den heldragna linjen utgör glidande treårsmedelvärden. 27

32 ALSTERÅN 212 Växt- och djurplankton Växt- och djurplankton I Bilaga 7 redovisas kompletta artlistor från växt- och djurplanktonanalyserna. Där redovisas också de parametrar som ingår i Naturvårdsverkets nuvarande (27) och tidigare (1999) bedömningsgrunder för växtplankton samt tidsutvecklingen vad gäller växtplanktonbiomassan i de studerade sjöarna. Växtplankton i Allgunnen Växtplanktonbiomassan i Allgunnen var liten i augusti 212 (,66 mg/l). De grupper som utgjorde stor del av biomassan var bland annat kiselalger och pansarflagellater (Figur 18). Andelen cyanobakterier var mycket liten enligt de senaste bedömningsgrunderna. TPI var lågt, trofiindex var måttligt högt och det totala artantalet var mycket högt. Enligt Naturvårdverkets metod klassas Allgunnen till hög status. I sjön påträffades dock flera näringsgynnade arter bl. a. fyra släkten av potentiellt toxinbildande cyanobakterier. Detta indikerar att Allgunnen är utsatt för viss påverkan och näringsstatusen klassades som god i expertbedömningen. Biomassan av den potentiellt besvärsbildande algen Gonyostomum semen var mycket liten och antas inte ha varit besvärande. Baserat på treårsmedelvärde får Allgunnen god näringsstatus enligt Naturvårdsverkets metod. Artsammansättningen har varit liknande de senaste tre åren. Växtplankton i Kållen Växtplanktonbiomassan i Kållen var 2,7 mg/l i augusti 212, vilket räknas som en liten biomassa. Biomassan dominerades av rekylalger (Figur 18). En relativt ovanlig eutrofiindikerande konjugatalg, Closterium limneticum, var också rikligt förekommande. Andelen cyanobakterier var mycket liten men TPI var högt och trofiindex var måttligt högt. Enligt Naturvårdverkets metod får Kållen god status, men på grund den rikliga förekomsten av eutrofiindikatorer klassificeras sjöns näringsstatus som måttlig vid expertbedömningen. Biomassan av den potentiellt besvärsbildande algen Gonyostomum semen var liten, men kan ha varit besvärande. Baserat på treårsmedelvärde får Kållen god näringsstatus enligt Naturvårdsverkets metod. Sjöns växtplanktonsamhälle är dock avvikande och växlande, med olika dominerande arter de senaste tre åren, Staurastrum sp. (2), Gonyostomum semen (211) och i år rekylalger samt Closterium limneticum. Biomassa (mg/l) 3 2, 2 1, 1, Allgunnen Kållen Övriga Gonyostomum Konjugater Grönalger Ögonalger Kiselalger Guldalger Pansarflagellater Rekylalger Blågrönalger Figur 18. Växtplanktonbiomassans sammansättning i Allgunnen och Kållen i augusti

33 ALSTERÅN 212 Växt- och djurplankton Djurplankton i Allgunnen Djurplanktonsamhället i Allgunnen, i oktober 212, dominerades av Keratella cochlearis vad gäller hjuldjur och yngre stadier av hoppkräftor, s.k. cyclopoida copepoditer, vad gäller kräftdjur. Andra vanliga arter var hjuldjuren Polyarthra remata och Kellicottia longispina, samt yngre stadier av den calanoida copepoden Eudiaptomus gracilis. Ett fåtal hinnkräftorna förekom bl.a. Daphnia cucullata. Småvuxna arter av djurplankton var avsevärt vanligare än storvuxna. Avsaknad av stora Daphnia-arter, men riklig förekomst av småvuxna hinnkräftor, visar att predationstrycket från fisk är relativt intensivt i Allgunnen. Några eutrofiindikerande arter påträffades också bland djurplankton, vilket styrker att planktonsamhället är utsatts för viss näringspåverkan. Artsammansättningen, med dominans av Keratella cochlearis och småvuxna hopp- och hinnkräftor, har varit liknande de senaste tre åren. Djurplankton i Kållen Djurplanktonsamhället i Kållen dominerades påtagligt av Kellicottia bostoniensis (Figur 19), i oktober 212, vad gäller hjuldjur och Daphnia spp vad gäller hinnkräftor. Bland hoppkräftorna var yngre stadier av cyclopoider vanligast. Andra vanliga arter var bl.a. hjuldjuret Keratella cochlearis, samt näringsindikatorn Daphnia cucullata. Kellicottia bostoniensis är en invasionsart som bl.a. brukar uppträda i höga tätheter i sjöar med höga halter av humus eller andra organiska ämnen. Arten är troligen spridd från Nordamerika till Europa där den upptäcktes för första gången på 193-talet. Nu är den mycket vanlig i södra Sveriges humösa sjöar, eventuellt livnär den sig på växtplanktonarten Gonyostomum semen. Förekomsten av storvuxna Daphnia-arter i ytligt vatten indikerar relativt lågt predationstryck från fisk och högt betningstryck på växtplankton i Kållen. Dessutom påträffades flera eutrofiindikatorer bland djurplankton vilket antyder att Kållen är utsatt för viss näringsbelastning. Djurplanktonsamhället i Kållen har dominerats av Kellicottia bostoniensis de senaste tre åren. Figur 19. Kellicottia bostoniensis var det vanligaste hjuldjuret vid provtagningen av djurplankton i Kållen, oktober 212. Medins Biologi AB. 29

34 ALSTERÅN Kiselalger Kiselalger Kiselalger är ofta den dominerande gruppen i påväxtalgsamhället. Begreppet påväxtalger innefattar de alger som sitter fast på eller lever i direkt anslutning till olika substrat (t.ex. stenar och makrofyter) i sjöar och vattendrag. Eftersom de flesta kiselalger har specifika krav på sin levnadsmiljö är de mycket bra indikatorer på vattenkvaliteten. Små förändringar kan göra att vissa arter ökar i antal, medan andra försvinner. Kiselalger undersöktes vid två lokaler i Alsterån, Alsteråns inlopp till Allgunnen (6) och Alsterån vid Sandbäckshult (9). I Bilaga 8 redovisas metodik, artlistor och resultatsammanställningar från kiselalgsanalyserna samt tidsutvecklingen i de studerade provpunkterna. I Tabell 7 redovisas de parametrar som ingår i Naturvårdsverkets nuvarande bedömningsgrunder för kiselalger. Kiselalgsindexet IPS visar påverkan av näringsämnen och lättnedbrytbara organiska föroreningar. Båda lokalerna, Alsteråns inlopp till Allgunnen och Alsterån vid Sandbäckshult, hamnade i klass 1, hög status, år 212. Mängderna näringskrävande (TDI) och föroreningstoleranta (%PT) kiselalger var också små. Bedömningarna har varit samma åren 2, 211 och 212 och artsammansättningen har varit likartad. Surhetsindexet ACID används för att bedöma surheten i vattendrag. Båda lokalerna, Alsteråns inlopp till Allgunnen och Alsterån vid Sandbäckshult, visade nära neutrala förhållanden bedömt utifrån treårsmedelvärde Vid inloppet till Allgunnen var dock treårsmedelvärdet nära gränsen mot måttligt sura förhållanden. Tabell 7. Kiselalgsindex och statusklassning för näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening samt surhet enligt Naturvårdsverket (27) i Alsteråns avrinningsområde IPS (1-2) IPS-klass TDI (-) TDI-klass %PT % PT-klass Status ACID Klass/pHregim Nr Lokal År ph-regim 6 Alsterån, inloppet Allgunnen 19, 1 17,8 1,7 1-2 Hög,79 3 Måttligt surt 6 Alsterån, inloppet Allgunnen 11 19, 1 2,6 1, 1-2 Hög 6,26 2 Nära neutralt 6 Alsterån, inloppet Allgunnen 12 19,3 1 2, 1,7 1-2 Hög,73 3 Måttligt surt 9 Alsterån, Sandbäckshult 19,1 1 22,8 1,9 1-2 Hög 6,67 2 Nära neutralt 9 Alsterån, Sandbäckshult 11 18,6 1 2,6 1, 1-2 Hög 6,3 2 Nära neutralt 9 Alsterån, Sandbäckshult 12 18,8 1 26, 1,6 1-2 Hög 7,3 1 Alkalistk 3

35 ALSTERÅN Elfiske Elfiske Elfiskeundersökningar används i huvudsak för att inventera förekomsten av fiskarter, kvantifiera de olika fiskarternas beståndstätheter och uppskatta produktionen av årsungar av laxfisk. I kontrollprogrammet för Alsteråns recipientkontroll ingår inga elfisken, men inom ramen för andra övervakningsprogram har elfisken utförts vid 21 lokaler de tre senaste åren (Tabell 8). Aktuella provtagningslokaler åren redovisas också på Karta 7. Syftena med elfiskena har angetts som regional kalkeffektuppföljning, regional miljöövervakning, inventering av fisksamhället och i vissa fall uppföljning av biotopåtgärder. För vissa lokaler finns långa serier med årliga fisken. I Bilaga 9 redovisas resultatsammanställningar för elfiskena vid aktuella stationer med lokalinformation, fångsstatistik, längdfördelning och statusklassning (VIX). Indexet VIX (VattendragsIndeX) används för att klassa ett rinnande vattendrags generella ekologiska status och baseras på uppgifter och data som noteras vid standardiserade elfisken. Detta index räknas ut av SLU (Sveriges lantbruksuniversitet). I Tabell 8 redovisas sammanfattande resultat avseende tätheter av öring (+ och >+) samt fiskfaunans status (VIX). Siffrorna motsvarar medelvärden av utförda fisken under åren Utöver öring fångades abborre, bäcknejonöga, elritsa, gers, gädda, lake, löja, mal, mört, nejonöga och stensimpa vid en eller flera lokaler åren Lax och mal fångades vid Strömsrums ekhage. Tämligen höga tätheter av öring (62 st/ m 2 ) noterades i Hökabäcken (lokal 18). I Alsteråns huvudfåra vid Norra kvillen (lokal 2) och 1,7 km nedströms Skahus (lokal 11) samt i Lillån vid Johannesberg (lokal 21) var tätheterna mellan och 2 st/ m 2. Vid övriga lokaler där öring fångades var tätheterna mycket låga. Vid åtta lokaler saknades öring i fångsten. Karta 7. Elfiskelokaler inom Alsteråns avrinningsområde åren enligt Elfiskeregistret (Svenskt ElfiskeRegiSter SERS). 31

36 ALSTERÅN Elfiske Vid 11 lokaler bedömdes fiskfaunans status som hög eller god som ett medelvärde av redovisade VIX-klasser för perioden (medelvärdena har avrundats nedåt). Vid övriga lokaler bedömdes statusen som måttlig, otillfredsställande eller dålig oftast p.g.a. mycket låga tätheter eller avsaknad av öring och/eller förekomst av tåliga arter. Tabell 8. Lokaler som elfiskats inom Alsteråns avrinningsområde åren enligt Elfiskeregistret (Svenskt ElfiskeRegiSter SERS) samt redovisning av tätheter av öring (+ och >+), VIX-klass och bedömning av ekologisk status som medelvärden för åren Nr Vattendragsnamn Lokalnamn Öringtäthet st/ m 2 VIXklass Ekologisk status + >+ 1 Alsterån Strömsrums ekhage 2,7 2, God 2 Alsterån Norra kvillen (kvarn 13, 1,6 1,3 Hög 3 Alsterån Ålem ned bron n:a,8,3 3, Måttlig Alsterån Brotorp 2, 1, 2, God Alsterån Ned Uddevallshyltan 1,6 2, God 6 Alsterån Uddevallshyltan fåra, Otillfredsställande 7 Alsterån Getaströmmen 3, Måttlig 8 Alsterån Ned damm Fagraström, Otillfredsställande 9 Alsterån Strömsfors,7, Otillfredsställande Alsterån G:a jvgsbron Kvilleh, Otillfredsställande 11 Alsterån km ned. Skahus 17,9, 2, God 12 Alsterån m upp Böta kvarn, Otillfredsställande 13 Badebodaån Kvarn vid Mada 3, Måttlig 1 Forsaån Uppstr. Boabäck,8,8 2, God 1 Forsaån Ned våtmark,7 2, God 16 Forsaån Våraskruv, Dålig 17 Forsaån Forsa ned landsväg, Otillfredsställande 18 Hökabäcken Nedstr väg 7, 1, 1, Hög 19 Hökabäcken m n landsväg 3, 2, God 2 Hökabäcken Hökabäcken övre 13, 12,9 2, God 21 Lillån Johannesberg,2 2,2 2, God 32

37 ALSTERÅN Miljömål MILJÖMÅL Det svenska miljömålssystemet innehåller ett generationsmål, sexton miljökvalitetsmål och fjorton etappmål. Generationsmålet innebär att förutsättningarna för att lösa miljöproblemen ska nås inom en generation. Miljökvalitetsmålen beskriver det tillstånd i den svenska miljön som miljöarbetet ska leda till. Etappmålen är steg på vägen för att nå generationsmålet och ett eller flera miljökvalitetsmål. Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen svarar för arbetet med miljömålen och uppföljningen av dem på regional nivå. De regionala miljömålen har ofta tagits fram i samverkan med aktörer i länen, till exempel landsting, samverkansorgan, kommuner, näringsliv och ideella organisationer. Nedan presenteras två av de 16 miljökvalitetsmålen som är särskilt relevanta för recipientkontrollen inom Alsteråns avrinningsområde. Texten är till stora delar hämtad från Miljömålsportalen ( och i tillämpliga delar baseras bedömningarna på analysresultat från Alsteråns recipientkontroll. Miljömålsportalen är en samverkansportal för alla aktörer inom miljömålssystemet. Den presenterar en samlad beskrivning av miljöarbetet, som sker i samverkan mellan olika aktörer i samhället för att nå miljömålen. De regionala delmålen som redovisas nedan gäller fortfarande även om målåret är passerat. En förändring i miljömålsstrukturen är på gång där bl.a. delmålen kommer att ersättas med etappmål. 3 Bara naturlig försurning De försurande effekterna av nedfall och markanvändning ska underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen ska inte heller öka korrosionshastigheten i markförlagda tekniska material, vattenledningssystem, arkeologiska föremål och hällristningar För Kronobergs län hade man ställt upp följande delmål: År 2 skall högst 1 % av antalet sjöar i länet, eller högst % av den totala sjöytan, vara drabbade av försurning som orsakats av människan. Målåret för målet är passerat. Målet kunde inte nås i tillräcklig grad/utsträckning inom den utsatta tidsramen. Kronobergs län tillhör ett av de mest försurningsdrabbade områdena i landet. Framförallt beror detta på ett historiskt stort nedfall av kväve och svavel, samt markförhållanden med begränsad förmåga att neutralisera det sura nedfallet. En kartläggning av IVL med MAGIC visar att andelen försurade sjöar i Kronobergs län ligger mellan 2 % och 3 % såväl år 27 som år 22 ( Den naturliga återhämtningen är en långsam process som dessutom motverkas av ökade regnmängder och ökad humushalt. För Kalmar län hade man ställt upp följande delmål: År 2 är högst % av antalet sjöar, större än 1 ha, och högst 2 % av den totala sjöytan samt högst 1 % av alla sträckor rinnande vatten inom varje avrinningsområde i Kalmar län, försurade på grund av människan. Målåret för målet är passerat och kunde inte nås inom den utsatta tidsramen. 33

38 ALSTERÅN Miljömål Den kalkning av vatten som bedrivs i länsstyrelsens regi kan ses som en behandling av symptom, men den påverkar inte de bakomliggande orsakerna. Nedfallet av luftburna kväve- och svavelföroreningar måste minska ytterligare för att gränsen för kritisk belastning ska klaras. Också efter det att tillförseln av försurande ämnen har upphört tar det lång tid innan sjöar och vattendrag återhämtar sig, och i många fall återgår de aldrig till sitt ursprungliga tillstånd. En större intensitet i skogsbruket, till följd av exempelvis en ökad biobränsleefterfrågan, kan innebära en ökad försurande effekt. Man kan dock se en positiv trend i icke kalkade sjöar, framförallt efter 2. 7 Ingen övergödning Halterna av gödande ämnen i mark och vatten skall inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten. För Kronobergs län hade man ställt upp följande delmål: Grupp 1. Näringsfattiga sjöar och vattendrag. Fosforhalterna skall år 2 inte överstiga nuvarande nivåer (åren kring år 2), för att ett nära naturgivet tillstånd skall kunna bevaras. Grupp 2. Övriga sjöar och vattendrag som inte kan föras till grupp 1 eller 3. Till år 2 skall samtliga vatten uppvisa oförändrade eller sjunkande fosforhalter, för att möjliggöra hälsofrämjande och allsidig användning (rekreation, bad, fiske m.m.) samt utrymme för biologisk mångfald i flora och fauna utifrån varierande halter av närsalter och för att fosforhalterna långsiktigt skall kunna närma sig ett naturgivet tillstånd. Grupp 3. Kraftigt fosforbelastade sjöar och vattendrag. Till år 2 skall fosforhalterna ha minskat väsentligt jämfört med åren kring år 2, men sjöarna kan fortfarande långsiktigt bedömas hålla höga fosforhalter. Varje vattenområde i denna grupp måste dock bedömas individuellt. Kring år 2 hade ett tjugotal sjöar i länet höga fosforhalter. Målåret är passerat. Målet kunde inte nås i tillräcklig grad/utsträckning inom den utsatta tidsramen. För Kalmar län hade man satt upp följande delmål Senast år 2 ska Kalmar läns vattenburna utsläpp av fosforföreningar från mänsklig verksamhet till sjöar, vattendrag och kustvatten ha minskat med minst 2 % från 199 års nivå. De största minskningarna ska ske i de känsligaste områdena. Senast år 2 har Kalmar läns vattenburna utsläpp av kväve från mänsklig verksamhet till Östersjön minskat med minst 3 %, från 199 års nivå på 3 8 ton vattenburet kväve/år till 2 ton vattenburet kväve/år 2. Målåret är passerat. Målen kunde inte nås i tillräcklig grad inom den utsatta tidsramen. För Kalmar län har man också satt upp följande delmål: År 21 uppvisar Kalmar läns sjöar, vattendrag, grundvatten och kustvatten god status enligt vattenförvaltningsförordningen och EG:s ramdirektiv för vatten. Målet är mycket svårt att nå i tillräcklig utsträckning inom den utsatta tidsramen även om ytterligare åtgärder sätts in. 3

39 ALSTERÅN Miljömål Alsterån För provpunkterna inom ramen för recipientkontrollen i Alsterån syns en signifikant trend med minskande fosforhalter i Kållen under perioden från höga halter till gränsen mellan måttligt höga och höga halter. För övriga provpunkter kan inga signifikanta förändringar i fosforhalter under samma period verifieras. Från Alsterån till havet finns ingen tendens till minskning av fosfortransporten, sett till hela perioden Det samma gäller för transporten av kväve. Utifrån de undersökningar som utförts inom ramen för Alsteråns recipientkontroll åren bedömdes samtliga undersökta sjöar och vattendrag ha hög eller god näringsstatus med avseende på totalfosforhalter. Utifrån växtplankton bedömdes både Allgunnen och Kållen ha god status enligt Naturvårdsverkets bedömningskriterier. Kiselalgsundersökningar i Alsteråns inlopp till Allgunnen och Alsterån vid Sandbäckshult visade hög näringsstatus vid båda lokalerna. 3

40 ALSTERÅN Referenser REFERENSER Vattenkemi ALcontrol AB 211, 212. Alsterån, 2, 211. Alsteråns vattenråd. ALcontrol AB Alsterån, 2, 21, 22 och 23. Alsteråns vattenvårdsförbund. KM Lab Alsterån 1989, 199, 1991, 1992, 1993, 199, 199, 1996, 1997, 1998 och Alsteråns Vattenvårdsförbund. Miljömålsportalen. Internetadress: Information om Sveriges 16 miljökvalitetsmål och arbetet för att nå dem. Nerladdat Naturvårdsverket 28a. Förslag till gränsvärden för särskilda förorenande ämnen. Rapport 799. Naturvårdsverket 28b. Övervakning av prioriterade miljöfarliga ämnen listade i Ramdirektivet för vatten. Rapport 81. Naturvårdsverket 27. Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon. En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp. Handbok 27:, utgåva 1 december 27. Bilaga A Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. Naturvårdsverket Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och vattendrag. Rapport 913. Naturvårdsverket 199. Allmänna råd 9:. Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. Klassificering av vattendrag. Klassificering av vattenkemi samt metaller i sediment och organismer. Naturvårdsverket Rapport 39. Recipientkontroll vatten. Del II. Undersökningsmetoder för specialprogram. Naturvårdsverket Recipientkontroll vatten. Del 1. Undersökningsmetoder för basprogram. SNV Rapport 38. Hushållningssällskapet Alsterån 2, 2, 26. Alsteråns vattenvårdsförbund. Calluna AB 29. Alsterån 28. Alsteråns vattenråd. SCB 28. Statistiska meddelanden. Statistik för avrinningsområden 2. MI 11 SM 71. SMED Svenska MiljöEmissionsData 2 PLC Pollution Load Compilation. SMHI 199. Svenskt vattenarkiv. Avrinningsområden i Sverige. Del 3. Vattendrag till Egentliga Östersjön och Öresund. Statens Naturvårdsverk Bedömningsgrunder för svenska ytvatten, 1969:1. VISS VattenInformationsSystem Sverige. Internetadress Växt- och djurplankton Einsle, U Copepoda: Cyclopoida. Genera Cyclops, Megacyclops, Acanthocyclops. Guides to the identification of the microinvertebrates of the continental waters of the world, vol. SPB Academic Publishing, Amsterdam. Hörnström, E Trofigradering av sjöar genom kvalitativ fytoplanktonanalys. SNV PM Hörnström, E Trophic characterization of lakes by means of qualitative phytoplankton analysis. Limnologica 13: Flössner, D. 2. Die Haplopoda und Cladocera Mitteleuropas. Backhuys Publishers, Leiden. Hårding, I., Liungman, A., Nilsson, C., Sundberg, I. och Svensson, J-E Bedömningsgrunder för växtplankton: hur Medins Biologi AB bedömer och klassificerar växtplankton i sjöar. Tillgänglig som pdf via hemsida ( 36

41 ALSTERÅN Referenser Kiefer, F. & Fryer, G Die Binnengewässer band 26. Das zooplankton der Binnengewässer. E Schweizer-bartsche Verlagsbuchhandlung. Koste, W Rotatoria. Die Rädertiere Mitteleuropas. Gebrüder Borntraeger, Berlin. Lieder, U Crustacea Cladocera/Bos-minidae. Süsswasserfauna von Mitteleuropa Band 8/Heft 2-3. Gustav Fischer, Stuttgart. Naturvårdsverket 1986a. Recipientkontroll i vatten. Del 1. Undersöknings-metoder för basprogram. SNV Rapport 38. Naturvårdsverket 1986b. Recipientkontroll i vatten. Del 2. Undersöknings-metoder för specialprogram. SNV Rapport 39. Naturvårdsverket 2. Handboken för miljöövervakning, Undersökningstyp växtplankton i sjöar. Version 1.2: Naturvårdsverket 27. Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon. En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp. Handbok 27:, utgåva 1 december 27. Bilaga A Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. Pontin, R.M A key to the freshwater planktonic and semiplanktonic Rotifera of the British Isles. FBA Scient. Publ. 38. Sars, G. O On the freshwater crustaceans occuring in the vicinity of Christiania. University of Bergen. ISBN Svensk Standard SS-EN 12:26. Vattenundersökningar Vägledning för bestämning av förekomst och sammansättning av fytoplankton genom inverterad mikroskopi (Utermöhl teknik). Utermöhl, H Zur Vervollkommung der quantitativen Phytoplankton-Methodik. Mitteilungen Int. Ver. Limnol. 9:1. Kiselalger Andrén, C. & Jarlman, A. 28. Benthic diatoms as indicators of acidity in streams. Fundamental and Applied Limnology 173(3): Jarlman, A. & Sundberg I. 2. Bedömningsgrunder för kiselalger. Hur Medins Biologi AB klassar och bedömer kiselalger i vattendrag. Medins Biologi AB. ( Naturvårdsverket 27. Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon. En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp. Handbok 27:, utgåva 1 december 27. Bilaga A Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. Naturvårdsverket 29. Handledning för miljöövervakning: Programområde Sötvatten, Undersökningstyp Påväxt i rinnande vatten kiselalgsanalys Version 3:1, ( Elfiske Elfiskeregistret (SERS) Naturvårdsverket 27. Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon. En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp. Handbok 27:, utgåva 1 december 27. Bilaga A Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. 37

42 38 ALSTERÅN Referenser

43 ALSTERÅN Bilaga 1 BILAGA 1 Stationsvisa tidsserier och treårsbedömningar (2-212) Vattenkemi och metaller i vatten (stationerna är ordnade så att punkter/biflöden högst upp i vattensystemet redovisas först se ordning i Tabell 1 på sidan 6) 39

44 ALSTERÅN Bilaga 1 3 Dalen Alsterån sid 1 Parametrar för bedömning av status Treårsvärde Tillstånd Referensvärde EK Status/Bedömning Totalfosfor (µg/l) Låg halt 11 1, Hög Andra parametrar Treårsvärde Tillstånd Treårsvärde Totalkväve (µg/l) 7 Måttligt hög halt Konduktivitet (ms/m),9 Nitrat+nitritkväve (µg/l) 89 - Kalcium (mekv/l),19 Absorbans 2 nm (abs/cm),236 Starkt färgat vatten Magnesium (mekv/l),7 Turbiditet (FNU) 1,7 Måttligt grumligt vatten Natrium (mekv/l),17 TOC (mg/l) 12 Hög halt Kalium (mekv/l),17 Syre, årsmin (mg/l) 8, Syrerikt tillstånd Klorid (mekv/l),16 ph 6,6 Svagt surt Sulfat (mekv/l), Alkalinitet (mekv/l),92 Svag buffertkapacitet Totalfosfor årsmedel (µg/l) Syrehalt årsmin (mg/l) Absorbans f 2 nm årsmedel (abs/cm),3,2,2,1,,, ph årsmedel, -max och -min Övrigt kväve årsmedel Nitrat+nitritkväve årsmedel (µg/l) Organiskt kol årsmedel (mg/l) Turbiditet årsmedel (FNU) 3, 2, 2, 1, 1,,, Alkalinitet årsmedel, -max och -min (mekv/l),,3,2, ,

45 ALSTERÅN Bilaga 1 3 Dalen Alsterån sid 2 Metaller i vatten med gränsvärde eller miljökvalitetsnorm Gränsvärde Treårsvärde Tillstånd Miljökvalitetsnorm Cd (µg/l),2 Låg halt,8 Underskrider Pb (µg/l),61 Låg halt 7,2 Underskrider Hg (µg/l),2 -, Underskrider Ni (µg/l),3 Mycket låg halt 2 Underskrider Cr (µg/l),2 Mycket låg halt 3 Underskrider Zn (µg/l) 6, Låg halt 7,3 Underskrider Cu (µg/l),6 Låg halt Underskrider Andra grundämnen Treårsvärde Tillstånd Treårsvärde Al (µg/l) 172 Mn (µg/l) 91 As (µg/l),38 Mycket låg halt Sr (µg/l) 21 Co (µg/l),16 Si (mg/l),1 Ba (µg/l) 12 S (mg/l) 1, Fe (µg/l) 88 Metaller i vatten (ng/l), data från 1998 till Cd Pb Ni Cr Zn Cu Al As Co Kommentar: Vattnet i Alsterån vid Dalen har hög näringsstatus med avseende på fosfor (fosforhalterna ligger generellt lägre än referensvärdet). Kvävehalterna bedöms vara måttligt höga. Fosforhalterna har inte förändrats nämnvärt de senaste 2-2 åren. Vissa år har dock halterna varit avvikande höga bl.a. 2, 2 och 27. Kvävehalterna minskade fram till mitten av 199-talet, men därefter har halterna planat ut eller ökat något. Avrinningsområdet domineras av skogsmark. Två kommunala reningsverk påverkar vattenområdet uppströms provtagningspunkten och den genomsnittliga belastningen från dessa reningsverk var ca 1 kg fosfor och ca 1 kg kväve per år under perioden 2-212, vilket motsvarar ca 2 respektive,3 % av den totala transporten i ån. Under perioden 1997 till 212 har utsläppen av fosfor och kväve till Alsterån från de två kommunala reningsverken minskat signifikant med ca 8-9 %. Vattnets färg, grumlighet och halt av organiskt material har ökat framför allt sedan början/mitten av 199-talet. För den senaste treårsperioden bedöms vattnet vara starkt färgat och måttligt grumligt. Halterna av organiskt material bedöms vara höga. Motståndskraften mot försurning är svag och vattnet är generellt svagt surt. ph-värden under 6, noterades åren 199 och 211. De senaste åren har vattnets motståndskraft mot försurning och ph-värde minskat. 1

46 ALSTERÅN Bilaga 1 6 Inloppet till Allgunnen Alsterån sid 1 Parametrar för bedömning av status Treårsvärde Tillstånd Referensvärde EK Status/Bedöm ning Totalfosfor (µg/l) 12 Låg halt 13 1,11 Hög Andra parametrar Treårsvärde Tillstånd Treårsvärde Totalkväve (µg/l) 62 Måttligt hög halt Konduktivitet (ms/m),7 Nitrat+nitritkväve (µg/l) 1 - Kalcium (mekv/l),2 Absorbans 2 nm (abs/cm),27 Starkt färgat vatten Magnesium (mekv/l),9 Turbiditet (FNU) 1, Måttligt grumligt vatten Natrium (mekv/l),18 TOC (mg/l) 1 Hög halt Kalium (mekv/l),2 Syre, årsmin (mg/l) 8,2 Syrerikt tillstånd Klorid (mekv/l),17 ph 6,8 Svagt surt Sulfat (mekv/l),11 Alkalinitet (mekv/l),13 God buffertkapacitet 2 Totalfosfor årsmedel (µg/l) Övrigt kväve årsmedel 8 Nitrit+nitratkväve årsmedel (µg/l) Syrehalt årsmin (mg/l) Absorbans f 2 nm årsmedel (abs/cm),3,2,2,1,,, ph årsmedel, -max och -min 8, 7, 7, 6, 6,,, ,3,2,1, Organiskt kol årsmedel (mg/l) Turbiditet årsmedel (FNU) 3, 2, 2, 1, 1,,, Alkalinitet årsmedel, -max och -min (mekv/l),

47 ALSTERÅN Bilaga 1 6 Inloppet till Allgunnen Alsterån sid 2 Metaller i vatten med gränsvärde eller miljökvalitetsnorm Gränsvärde Treårsvärde Tillstånd Miljökvalitetsnorm Cd (µg/l),16 Låg halt,8 Underskrider Pb (µg/l),8 Låg halt 7,2 Underskrider Hg (µg/l),2 -, Underskrider Ni (µg/l),68 Mycket låg halt 2 Underskrider Cr (µg/l),38 Låg halt 3 Underskrider Zn (µg/l),6 Mycket låg halt 12,3 Underskrider Cu (µg/l) 1,2 Låg halt Underskrider Andra grundämnen Treårsvärde Tillstånd Treårsvärde Al (µg/l) 2 Mn (µg/l) 92 As (µg/l),2 Låg halt Sr (µg/l) 26 Co (µg/l),19 Si (mg/l),1 Ba (µg/l) 1 S (mg/l) 1,7 Fe (µg/l) 9 Metaller i vatten (ng/l), data från 199 till Cd Pb Ni Cr Zn Cu Al As Co Kommentar: Vattnet i Alsterån vid inloppet till Allgunnen har hög näringsstatus med avseende på fosfor (fosforhalterna ligger generellt lägre än referensvärdet). Kvävehalterna bedöms vara måttligt höga. Fosforhalterna har inte förändrats nämnvärt de senaste 2-2 åren. Mellanårsvariationen är dock stor och särskilt åren 2, 2 och 27 var halterna avvikande höga. Kvävehalterna minskade fram till mitten/slutet av 199-talet, men därefter har halterna planat ut eller ökat något. Alsteråns avrinningsområde uppströms provpunkten domineras av skogsmark. Fem kommunala reningsverk påverkar vattenområdet uppströms provpunkten och den genomsnittliga belastningen från dessa reningsverk var ca 13 kg fosfor och ca 6,7 ton kväve per år under perioden 2-212, vilket motsvarar i storleksordningen 6-7 % av den totala transporten i ån. Under perioden 1997 till 212 har utsläppen av fosfor till Alsterån från de fem kommunala reningsverken minskat med ca 6 %. Utsläppen av kväve har minskat med ca 2 % under samma period. Från Alsterbro ARV, där utsläppsdata finns redovisade för perioden , minskade utsläppen av fosfor och kväve betydligt i mitten/slutet av 198-talet. Den största antropogena delen av fosforbelastningen på Alsterån uppströms provpunkten sker enligt PLC (SMED 27) via avloppsreningsverk (ca 2 %) och därefter jordbruksverksamhet (ca 2 %), enskilda avlopp (ca 16 %) och dagvatten (ca 6 %). Den största antropogena delen av kvävebelastningen sker enligt PLC (SMED 27) via nedfall på sjöar (ca 1 %), avloppsreningsverk (ca 2 %) och skogsbruk (ca 1 %). Arealförlusterna bedöms i genomsnitt ha varit mycket låga för fosfor (,3 kg/ha, år) och låga för kväve (1,7 kg/ha,år) beräknat på hela avrinningsområdet uppströms provpunkten åren Vattnets färg, grumlighet och halt av organiskt material har ökat framför allt sedan början/mitten av 199-talet. För den senaste treårsperioden bedöms vattnet vara starkt färgat och måttligt grumligt. Halterna av organiskt material bedöms vara höga. Motståndskraften mot försurning är god och vattnet är generellt svagt surt. ph-värden under 6, har inte noterats sedan kalkningsverksamheten startade i slutet av 198-talet. De senaste åren har vattnets motståndskraft mot försurning och phvärde minskat. 2% 2% 6% Fosfor 16% % 2% Antropogen belastning enligt PLC (SMED 27) Reningsverk Enskilda avlopp Jordbruksverksamhet Skogsmark Dagvatten Luftnedfall vatten 1% 1% 1% Kväve 2% 16% 3% 3

48 ALSTERÅN Bilaga 1 73Y Kållen Alsterån sid 1 Parametrar för bedömning av status Treårsvärde Tillstånd Referensvärde EK Status/Bedömning Totalfosfor (µg/l) 2 Hög halt 13,3 God Klorofyll augusti (µg/l) 17 Måttligt hög halt 3,,18 Uppnår ej god Siktdjup augusti (m),63 Mycket litet siktdjup 3,1,2 Dålig Andra parametrar Treårsvärde Tillstånd Treårsvärde Totalkväve (µg/l) 1288 Mycket hög halt Konduktivitet (ms/m) 13, Nitrat+nitritkväve (µg/l) 37 - Kalcium (mekv/l),23 Absorbans 2 nm (abs/cm),7 Starkt färgat vatten Magnesium (mekv/l),12 Turbiditet (FNU) 2,7 Betydligt grumligt vatten Natrium (mekv/l),79 TOC (mg/l) 21 Mycket hög halt Kalium (mekv/l),3 Syre, årsmin (mg/l), Syrefritt eller nästan syrefritt tillståndklorid (mekv/l),3 ph 6, Svagt surt Sulfat (mekv/l), Alkalinitet (mekv/l),1 God buffertkapacitet Totalfosfor årsmedel (µg/l) Syrehalt botten årsmin (mg/l),,,1,1,,,,,,1,,,1,1,1,1,1,,1,3,1,,, Absorbans f 2 nm årsmedel (abs/cm),6,,,3,2,1, ph årsmedel, -max och -min 9, 8, 7, 6,,,, 1, Övrigt kväve årsmedel Nitrit+nitratkväve årsmedel (µg/l) Organiskt kol årsmedel (mg/l) Turbiditet årsmedel (FNU) Alkalinitet årsmedel, -max och -min (mekv/l),6,,,3,2,1, Klorofyll augusti (µg/l) 1, Siktdjup augusti (m)

49 ALSTERÅN Bilaga 1 73Y Kållen Alsterån sid 2 Kommentar: Vattnet i Kållen har god näringsstatus med avseende på fosfor trots höga fosforhalter. Bedömningen är dock ett gränsfall till måttlig status. Klorofyllhalterna är måttligt höga och uppnår inte god status. Siktdjupet är mycket litet och statusen bedöms som dålig. Siktdjupet påverkas dock inte enbart av näringstillståndet utan också av vattnet färg. Kvävehalterna bedöms vara mycket höga. Fosforhalterna i Kållen har minskat signifikant sedan mitten av 199-talet. Kvävehalterna minskade fram till mitten av 199-talet, men har därefter planat ut. Ett kommunalt reningsverk (Åseda) påverkar Kållen och den genomsnittliga belastningen från detta reningsverk var ca 1 kg fosfor och ca ton kväve per år under perioden 2-212, vilket motsvarar i storleksordningen % av den totala transporten vid inloppet till Kållen. Utsläppen av fosfor och kväve från Åseda reningsverk har inte förändrats nämnvärt under de senaste 2-åren. Vattnets färg och halt av organiskt material har ökat sedan början/mitten av 199-talet. För den senaste treårsperioden bedöms vattnet vara starkt färgat och betydligt grumligt. Halterna av organiskt material bedöms vara mycket höga. Motståndskraften mot försurning är god och vattnet är generellt svagt surt. ph-värden under 6, uppmättes åren 199, 199 och 199.

50 ALSTERÅN Bilaga 1 7y Hultbren Alsterån sid 1 Parametrar för bedömning av status Treårsvärde Tillstånd Referensvärde EK Status/Bedömning Totalfosfor (µg/l) 1 Måttligt hög halt 13,86 Hög Siktdjup juni och oktober (m) 1, Litet siktdjup 3,1,33 Måttlig Andra parametrar Treårsvärde Tillstånd Treårsvärde Totalkväve (µg/l) 733 Hög halt Konduktivitet (ms/m) 9, Nitrat+nitritkväve (µg/l) 6 - Kalcium (mekv/l),18 Absorbans 2 nm (abs/cm),8 Starkt färgat vatten Magnesium (mekv/l), Turbiditet (FNU) 2,1 Måttligt grumligt vatten Natrium (mekv/l),1 TOC (mg/l) 21 Mycket hög halt Kalium (mekv/l),17 Syre, årsmin (mg/l) 9,3 Syrerikt tillstånd Klorid (mekv/l),2 ph 6,8 Nära neutralt Sulfat (mekv/l),3 Alkalinitet (mekv/l),17 God buffertkapacitet 2 Totalfosfor årsmedel (µg/l) Övrigt kväve årsmedel 8 Nitrit+nitratkväve årsmedel (µg/l) ,6,,,3,2,1, 7, 7, 6, 6,,,, Syrehalt yta årsmin (mg/l) Absorbans f 2 nm årsmedel (abs/cm) ph årsmedel, -max och -min , 2, 1, 1,,,,3,2,2,1,,, Organiskt kol årsmedel (mg/l) Turbiditet årsmedel (FNU) Alkalinitet årsmedel, -max och -min (mekv/l) 11 12, 1, 1, Siktdjup augusti (m) 6

51 ALSTERÅN Bilaga 1 7y Hultbren Alsterån sid 2 Metaller i vatten med gränsvärde eller miljökvalitetsnorm Gränsvärde Treårsvärde Tillstånd M iljökvalitets norm Cd (µg/l),2 Låg halt,8 Underskrider Pb (µg/l),69 Låg halt 7,2 Underskrider Hg (µg/l),3 -, Underskrider Ni (µg/l),87 Låg halt 2 Underskrider Cr (µg/l),7 Låg halt 3 Underskrider Zn (µg/l), Mycket låg halt 8 Underskrider Cu (µg/l) 1,2 Låg halt Underskrider Andra grundämnen Treårsvärde Tillstånd Treårsvärde Al (µg/l) 29 Mn (µg/l) 3 As (µg/l), Låg halt Sr (µg/l) 19 Co (µg/l),17 Si (mg/l) 3,1 Ba (µg/l) 1 S (mg/l),8 Fe (µg/l) 1611 Metaller i vatten (ng/l), data från 2 till Cd Pb Ni Cr Zn Cu Al As Co Kommentar: Vattnet i Hultbren har hög näringsstatus med avseende på fosfor. Siktdjupet är litet och statusen bedöms som måttlig. Siktdjupet påverkas dock inte enbart av näringstillståndet utan också av vattnet färg. Kvävehalterna bedöms vara höga. Undersökningarna startade år 2. Hultbren påverkas av Linnebergadeponin och Econova en bit uppströms sjön. Någon tydlig påverkan kan inte verifieras med utgångspunkt från enbart data från recipientkontrollen. Samtliga undersökta metaller förekom i mycket låga eller låga halter och inga metaller överskred gällande gränsvärden eller miljökvalitetsnormer. För den senaste treårsperioden bedöms vattnet vara starkt färgat och måttligt grumligt. Halterna av organiskt material bedöms vara mycket höga. Motståndskraften mot försurning är god och vattnet är generellt nära neutralt. ph-värden under 6, har inte uppmätts. 7

52 ALSTERÅN Bilaga 1 77 Badebodaåns inlopp i Allgunnen Alsterån sid 1 Parametrar för bedömning av status Treårsvärde Tillstånd Referensvärde EK Status/Bedömning Totalfosfor (µg/l) 13 Måttligt hög halt 1 1,6 Hög Andra parametrar Treårsvärde Tillstånd Treårsvärde Totalkväve (µg/l) 79 Hög halt Konduktivitet (ms/m) 7,1 Nitrat+nitritkväve (µg/l) 7 - Kalcium (mekv/l),2 Absorbans 2 nm (abs/cm),33 Starkt färgat vatten Magnesium (mekv/l), Turbiditet (FNU) 1, Måttligt grumligt vatten Natrium (mekv/l),29 TOC (mg/l) 18 Mycket hög halt Kalium (mekv/l),2 Syre, årsmin (mg/l) 8,1 Syrerikt tillstånd Klorid (mekv/l),19 ph 6,8 Nära neutralt Sulfat (mekv/l),18 Alkalinitet (mekv/l),1 God buffertkapacitet Totalfosfor årsmedel (µg/l) Syrehalt årsmin (mg/l) Absorbans f 2 nm årsmedel (abs/cm),,3,2,, 8, 7, 7, 6, 6,,, ph årsmedel, -max och -min Övrigt kväve årsmedel Nitrit+nitratkväve årsmedel (µg/l) Organiskt kol årsmedel (mg/l) Turbiditet årsmedel (FNU) 2, 2, 1, 1,,, Alkalinitet årsmedel, -max och -min (mekv/l),,,3,2,1,

53 ALSTERÅN Bilaga 1 77 Badebodaåns inlopp i Allgunnen Alsterån sid 2 Metaller i vatten med gränsvärde eller miljökvalitetsnorm Gränsvärde Treårsvärde Tillstånd Miljökvalitetsnorm Cd (µg/l),12 Låg halt,8 Underskrider Pb (µg/l), Låg halt 7,2 Underskrider Hg (µg/l),3 -, Underskrider Ni (µg/l),81 Låg halt 2 Underskrider Cr (µg/l),7 Låg halt 3 Underskrider Zn (µg/l) 3,8 Mycket låg halt 12,3 Underskrider Cu (µg/l) 1, Låg halt Underskrider Andra grundämnen Treårsvärde Tillstånd Treårsvärde Al (µg/l) 232 Mn (µg/l) As (µg/l),1 Låg halt Sr (µg/l) 2 Co (µg/l),21 Si (mg/l) 3,6 Ba (µg/l) 16 S (mg/l) 2,7 Fe (µg/l) 1213 Metaller i vatten (ng/l), data från 1998 till Cd Pb Ni Cr Zn Cu Al As Co Kommentar: Vattnet i Badebodaån vid Allgunnens utlopp har hög näringsstatus med avseende på fosfor. Kvävehalterna bedöms vara höga. Fosforhalterna har ökat något de senaste 2-2 åren, vilket sannolikt hänger samman med ökande grunlighet. Särskilt åren 2 och 27 var fosforhalterna avvikande höga. Kvävehalterna har inte förändrats nämnvärt under samma period. Badebodaåns avrinningsområde uppströms provpunkten domineras av skogsmark. Två kommunala reningsverk påverkar vattenområdet uppströms provpunkten och den genomsnittliga belastningen från dessa reningsverk var ca 17 kg fosfor och ca 11 ton kväve per år under perioden 2-212, vilket motsvarar i storleksordningen -1 % av den totala transporten i ån. Under perioden 1997 till 212 har utsläppen av fosfor och kväve från de två reningsverken inte förändrats nämnvärt. Den största antropogena delen av fosforbelastningen på Badebodaån beräknat vid Kiasjöns utlopp sker enligt PLC (SMED 27) via avloppsreningsverk (ca 29 %) och därefter jordbruksverksamhet (ca 27 %), enskilda avlopp (ca 2 %) och dagvatten (ca 18 %). Den största antropogena delen av kvävebelastningen sker enligt PLC (SMED 27) via avloppsreningsverk (ca 8 %) och nedfall på sjöar (ca 23 %). Arealförlusterna beräknade vid provpunkten bedöms i genomsnitt ha varit låga för fosfor (,1 kg/ha, år) och måttligt höga för kväve (2,1 kg/ha,år). Vattnets färg, grumlighet och halt av organiskt material har ökat framför allt sedan början/mitten av 199-talet. För den senaste treårsperioden bedöms vattnet vara starkt färgat och måttligt grumligt. Halterna av organiskt material bedöms vara höga. Motståndskraften mot försurning är god och vattnet är generellt nära neutralt. ph-värden under 6, har inte noterats sedan kalkningsverksamheten startade. De senaste åren har vattnets motståndskraft mot försurning och ph-värde minskat. 18% % 29% Antropogen belastning enligt PLC (SMED 27) 23% 2% 27% Fosfor 2% Reningsverk Enskilda avlopp Jordbruksverksamhet Skogsmark Dagvatten Luftnedfall vatten 2% 7% 17% 3% Kväve 8% 9

54 ALSTERÅN Bilaga 1 7y Allgunnen Alsterån sid 1 Parametrar för bedömning av status Treårsvärde Tillstånd Referensvärde EK Status/Bedömning Totalfosfor (µg/l) 13 Måttligt hög halt 13 1,2 Hög Klorofyll augusti (µg/l) 6,9 Låg halt 3,,3 God Siktdjup augusti (m) 2,3 Litet siktdjup 3,,68 Hög Andra parametrar Treårsvärde Tillstånd Treårsvärde Totalkväve (µg/l) 623 Måttligt hög halt Konduktivitet (ms/m) 6, Nitrat+nitritkväve (µg/l) 91 - Kalcium (mekv/l),2 Absorbans 2 nm (abs/cm),2 Starkt färgat vatten Magnesium (mekv/l), Turbiditet (FNU) 1,3 Måttligt grumligt vatten Natrium (mekv/l),23 TOC (mg/l) 1 Hög halt Kalium (mekv/l),31 Syre, årsmin (mg/l) 6,8 Måttligt syrerikt tillstånd Klorid (mekv/l),18 ph 6,9 Nära neutralt Sulfat (mekv/l),1 Alkalinitet (mekv/l),13 God buffertkapacitet Totalfosfor årsmedel (µg/l) Syrehalt botten årsmin (mg/l) Absorbans f 2 nm årsmedel (abs/cm),3,2,2,1,,, ph årsmedel, -max och -min 8, 7, 7, 6, 6,,, Övrigt kväve årsmedel Nitrit+nitratkväve årsmedel (µg/l) Organiskt kol årsmedel (mg/l) Turbiditet årsmedel (FNU) 2, 2, 1, 1,,, Alkalinitet årsmedel, -max och -min (mekv/l),,3,2,1,

55 ALSTERÅN Bilaga 1 7y Allgunnen, 1, 2, 3,, Siktdjup augusti (m) Alsterån sid 2 Kommentar: Vattnet i Allgunnen har hög näringsstatus med avseende på fosfor. Klorofyllhalterna är låga och uppnår god status. Siktdjupet är litet men statusen bedöms som hög. Kvävehalterna bedöms vara måttligt höga. Fosforhalterna i Allgunnen har minskat signifikant sedan mitten av 199-talet. Fosforhalterna har inte förändrats nämnvärt de senaste 2-2 åren. Kvävehalterna minskade fram till mitten av 199-talet, men har därefter planat ut. Sju kommunala reningsverk påverkar vattensystemet ovan Allgunnen och den genomsnittliga belastningen från dessa reningsverk var ca 3 kg fosfor och ca 18 ton kväve per år under perioden 2-212, vilket motsvarar i storleksordningen 8- % av den totala belastningen på sjön. Under perioden 1997 till 212 har utsläppen av fosfor från de sju reningsverken minskat med ca 3 %. Utsläppen av kväve visar ingen tendens till varken ökning eller minskning under samma period. Från Alsterbro ARV, där utsläppsdata finns redovisade för perioden , minskade utsläppen av fosfor och kväve betydligt i mitten/slutet av 198-talet. Från Alsterbro ARV, där utsläppsdata finns redovisade för perioden , minskade utsläppen av fosfor och kväve betydligt i mitten/slutet av 198-talet Klorofyll augusti (µg/l) Vattnets färg, turbiditet och halt av organiskt material har ökat sedan början/mitten av 199-talet. För den senaste treårsperioden bedöms vattnet vara starkt färgat och måttligt grumligt. Halterna av organiskt material bedöms vara höga. Motståndskraften mot försurning är god och vattnet är generellt nära neutralt. ph-värden under 6, har inte uppmätts sedan kalkningsverksamheten startade. De senaste åren har vattnets motståndskraft mot försurning och ph-värde minskat. 1

56 ALSTERÅN Bilaga 1 8 Allgunnens utlopp Alsterån sid 1 Parametrar för bedömning av status Treårsvärde Tillstånd Referensvärde EK Status/Bedömning Totalfosfor (µg/l) 12 Låg halt 13 1, Hög Andra parametrar Treårsvärde Tillstånd Treårsvärde Totalkväve (µg/l) 617 Måttligt hög halt Konduktivitet (ms/m) 6,1 Nitrat+nitritkväve (µg/l) 81 - Kalcium (mekv/l),2 Absorbans 2 nm (abs/cm),228 Starkt färgat vatten Magnesium (mekv/l),98 Turbiditet (FNU) 1,6 Måttligt grumligt vatten Natrium (mekv/l),22 TOC (mg/l) 1 Hög halt Kalium (mekv/l),28 Syre, årsmin (mg/l) 8,6 Syrerikt tillstånd Klorid (mekv/l),18 ph 6,8 Nära neutralt Sulfat (mekv/l),1 Alkalinitet (mekv/l),127 God buffertkapacitet Totalfosfor årsmedel (µg/l) Syrehalt årsmin (mg/l) Absorbans f 2 nm årsmedel (abs/cm),3,2,2,1,,, ph årsmedel, -max och -min Övrigt kväve årsmedel Nitrit+nitratkväve årsmedel (µg/l) Organiskt kol årsmedel (mg/l) Turbiditet årsmedel (FNU) 2, 2, 1, 1,,, Alkalinitet årsmedel, -max och -min (mekv/l),,3,2, ,

57 ALSTERÅN Bilaga 1 8 Allgunnens utlopp Alsterån sid 2 Metaller i vatten med gränsvärde eller miljökvalitetsnorm Gränsvärde Treårsvärde Tillstånd Miljökvalitetsnorm Cd (µg/l),12 Låg halt,8 Underskrider Pb (µg/l),2 Låg halt 7,2 Underskrider Hg (µg/l),2 -, Underskrider Ni (µg/l),7 Låg halt 2 Underskrider Cr (µg/l),39 Låg halt 3 Underskrider Zn (µg/l) 3,2 Mycket låg halt 12,3 Underskrider Cu (µg/l) 1,3 Låg halt Underskrider Andra grundämnen Treårsvärde Tillstånd Treårsvärde Al (µg/l) 18 Mn (µg/l) 6 As (µg/l),2 Låg halt Sr (µg/l) 26 Co (µg/l),11 Si (mg/l) 3, Ba (µg/l) 1 S (mg/l) 2, Fe (µg/l) 877 Metaller i vatten (ng/l), data från 1998 till Cd Pb Ni Cr Zn Cu Al As Co Kommentar: Vattnet i Alsterån vid Allgunnens utlopp har hög näringsstatus med avseende på fosfor. Kvävehalterna bedöms vara måttligt höga. Fosforhalterna har inte förändrats nämnvärt de senaste 2-2 åren. Vissa år har dock halterna varit avvikande höga bl.a Kvävehalterna minskade fram till mitten/slutet av 199-talet, men därefter har halterna planat ut eller ökat något. Sju kommunala reningsverk påverkar vattensystemet ovan Allgunnen och den genomsnittliga belastningen från dessa reningsverk var ca 3 kg fosfor och ca 18 ton kväve per år under perioden 2-212, vilket motsvarar i storleksordningen % av den totala transporten ut från sjön. Under perioden 1997 till 212 har utsläppen av fosfor från de sju reningsverken minskat med ca 3 %. Utsläppen av kväve visar ingen tendens till varken ökning eller minskning under samma period. Från Alsterbro ARV, där utsläppsdata finns redovisade för perioden , minskade utsläppen av fosfor och kväve betydligt i mitten/slutet av 198-talet. Vattnets färg, grumlighet och halt av organiskt material har ökat framför allt sedan början/mitten av 199-talet. För den senaste treårsperioden bedöms vattnet vara starkt färgat och måttligt grumligt. Halterna av organiskt material bedöms vara höga. Motståndskraften mot försurning är god och vattnet är generellt nära neutralt. ph-värden under 6, har inte noterats sedan kalkningsverksamheten startade. De senaste åren har vattnets motståndskraft mot försurning och ph-värde minskat. 3

58 ALSTERÅN Bilaga 1 9 Getebro Alsterån sid 1 Parametrar för bedömning av status Treårsvärde Tillstånd Referensvärde EK Status/Bedömning Totalfosfor (µg/l) 1 Måttligt hög halt 13,92 Hög Andra parametrar Treårsvärde Tillstånd Treårsvärde Totalkväve (µg/l) 631 Hög halt Konduktivitet (ms/m) 6,2 Nitrat+nitritkväve (µg/l) 9 - Kalcium (mekv/l),2 Absorbans 2 nm (abs/cm),213 Starkt färgat vatten Magnesium (mekv/l), Turbiditet (FNU) 2,1 Måttligt grumligt vatten Natrium (mekv/l),21 TOC (mg/l) 1 Hög halt Kalium (mekv/l),27 Syre, årsmin (mg/l) - - Klorid (mekv/l),17 ph 6,7 Svagt surt Sulfat (mekv/l),1 Alkalinitet (mekv/l),1 God buffertkapacitet 2 1,3,2,2,1,1, 7, 7, 6, 6,,, Totalfosfor årsmedel (µg/l) Absorbans f 2 nm årsmedel (abs/cm) ph årsmedel, -max och -min Övrigt kväve årsmedel Nitrit+nitratkväve årsmedel (µg/l) Organiskt kol årsmedel (mg/l) Turbiditet årsmedel (FNU) 8, 6,, 2,, Alkalinitet årsmedel, -max och -min (mekv/l),2,2,1,,,

59 ALSTERÅN Bilaga 1 9 Getebro Alsterån sid 2 Metaller i vatten med gränsvärde eller miljökvalitetsnorm Gränsvärde Treårsvärde Tillstånd Miljökvalitetsnorm Cd (µg/l),11 Låg halt,8 Underskrider Pb (µg/l),9 Låg halt 7,2 Underskrider Hg (µg/l),2 -, Underskrider Ni (µg/l),66 Mycket låg halt 2 Underskrider Cr (µg/l),38 Låg halt 3 Underskrider Zn (µg/l) 3,3 Mycket låg halt 12,3 Underskrider Cu (µg/l) 1,3 Låg halt Underskrider Andra grundämnen Treårsvärde Tillstånd Treårsvärde Al (µg/l) 17 Mn (µg/l) 7 As (µg/l), Mycket låg halt Sr (µg/l) 26 Co (µg/l),1 Si (mg/l) 2,9 Ba (µg/l) 1 S (mg/l) 2,2 Fe (µg/l) 766 Metaller i vatten (ng/l), data från 199 till Cd Pb Ni Cr Zn Cu Al As Co Kommentar: Vattnet i Alsterån vid Getebro har hög näringsstatus med avseende på fosfor. Kvävehalterna bedöms vara höga. Fosforhalterna minskade under 198- och 199-talet, men har sedan dess planat ut. Sedan mitten av 199-talet har kvävehalterna minskat. Sju kommunala reningsverk påverkar vattensystemet ovan Allgunnen och den genomsnittliga belastningen från dessa reningsverk var ca 3 kg fosfor och ca 18 ton kväve per år under perioden 2-212, vilket motsvarar i storleksordningen 7-9 % av den totala transporten i ån. Under perioden 1997 till 212 har utsläppen av fosfor från de sju reningsverken minskat med ca 3 %. Utsläppen av kväve visar ingen tendens till varken ökning eller minskning under samma period. Från Alsterbro ARV, där utsläppsdata finns redovisade för perioden , minskade utsläppen av fosfor och kväve betydligt i mitten/slutet av 198-talet. Den största antropogena delen av fosforbelastningen på Alsterån uppströms provpunkten sker enligt PLC (SMED 27) via avloppsreningsverk (ca 1 %) och därefter jordbruksverksamhet (ca 31 %), enskilda avlopp (ca 18 %) och dagvatten (ca 8 %). Den största antropogena delen av kvävebelastningen sker enligt PLC (SMED 27) via nedfall på sjöar (ca 8 %) och avloppsreningsverk (ca 2 %). Vattnets färg, grumlighet och halt av organiskt material har ökat framför allt sedan början/mitten av 199-talet. För den senaste treårsperioden bedöms vattnet vara starkt färgat och måttligt grumligt. Halterna av organiskt material bedöms vara höga. Motståndskraften mot försurning är god och vattnet är generellt svagt surt. ph-värden under 6, noterades senast år % 8% % Antropogen belastning enligt PLC (SMED 27) 2% 31% Fosfor 1% Reningsverk Enskilda avlopp Jordbruksverksamhet Skogsmark Dagvatten Luftnedfall vatten 8% Kväve 13% 3% 18% 1% %

60 ALSTERÅN Bilaga 1 9 Skälbrobäcken Alsterån sid 1 Parametrar för bedömning av status Treårsvärde Tillstånd Referensvärde EK Status/Bedöm ning Totalfosfor (µg/l) 2 Hög halt 27,63 God Andra parametrar Treårsvärde Tillstånd Treårsvärde Totalkväve (µg/l) 232 Mycket hög halt Konduktivitet (ms/m) 18,3 Nitrat+nitritkväve (µg/l) 92 - Kalcium (mekv/l),96 Absorbans 2 nm (abs/cm),1 Starkt färgat vatten Magnesium (mekv/l), Turbiditet (FNU), Betydligt grumligt vatten Natrium (mekv/l),3 TOC (mg/l) 26 Mycket hög halt Kalium (mekv/l),91 Syre, årsmin (mg/l),3 Måttligt syrerikt tillstånd Klorid (mekv/l),29 ph 6,9 Nära neutralt Sulfat (mekv/l),3 Alkalinitet (mekv/l),63 Mycket god buffertkapacitet 8 Totalfosfor årsmedel (µg/l) Övrigt kväve årsmedel Nitrit+nitratkväve årsmedel (µg/l) Syrehalt årsmin (mg/l) Absorbans f 2 nm årsmedel (abs/cm),6,,,3,2,1, , 7, 7, 6, 6,,, ph årsmedel, -max och -min Organiskt kol årsmedel (mg/l) Turbiditet årsmedel (FNU) Alkalinitet årsmedel, -max och -min (mekv/l) 1, 1,,, Kommentar: Vattnet i Skälbrobäcken har god näringsstatus med avseende på fosfor trots höga fosforhalter. Referensvärdet för fosfor har beräknats med hänsyn taget till andel jordbruksmark inom avrinningsområdet. Kvävehalterna bedöms vara mycket höga. Varken fosfor- eller kvävehalterna har förändrats signifikant de senaste 2-2 åren. Skälbrobäckens avrinningsområde domineras av skogsmark, men 16% av ytan utgörs av jordbruksmark. Två kommunala reningsverk påverkar vattenområdet och den genomsnittliga belastningen från dessa reningsverk var ca 7 kg fosfor och ca 68 kg kväve per år under perioden 2-212, vilket motsvarar ca 2 respektive % av den totala transporten i ån. Under perioden 1997 till 212 har utsläppen av fosfor från de två kommunala reningsverken minskat med ca 8 %. Utsläppen av kväve har minskat med ca % under samma period. Vattnets färg och halt av organiskt material ökade fram till åren 2-27, men har därefter minskat. För den senaste treårsperioden bedöms vattnet vara starkt färgat och betydligt grumligt. Halterna av organiskt material bedöms vara mycket höga. Motståndskraften mot försurning är mycket god och vattnet är generellt nära neutralt. ph-värden under 6, uppmättes senast år

61 ALSTERÅN Bilaga 1 9 Sandbäckshult Alsterån sid 1 Parametrar för bedömning av status Treårsvärde Tillstånd Referensvärde EK Status/Bedömning Totalfosfor (µg/l) 12 Låg halt 1 1,17 Hög Andra parametrar Treårsvärde Tillstånd Treårsvärde Totalkväve (µg/l) 632 Hög halt Konduktivitet (ms/m) 6, Nitrat+nitritkväve (µg/l) 76 - Kalcium (mekv/l),2 Absorbans 2 nm (abs/cm),22 Starkt färgat vatten Magnesium (mekv/l),9 Turbiditet (FNU) 1,6 Måttligt grumligt vatten Natrium (mekv/l),22 TOC (mg/l) 1 Hög halt Kalium (mekv/l),29 Syre, årsmin (mg/l) 8,6 Syrerikt tillstånd Klorid (mekv/l),18 ph 6,9 Nära neutralt Sulfat (mekv/l),1 Alkalinitet (mekv/l),1 God buffertkapacitet Totalfosfor årsmedel (µg/l) Syrehalt årsmin (mg/l) Absorbans f 2 nm årsmedel (abs/cm),3,2,2,1,,, ph årsmedel, -max och -min Övrigt kväve årsmedel Nitrit+nitratkväve årsmedel (µg/l) Organiskt kol årsmedel (mg/l) Turbiditet årsmedel (FNU) 2, 1, 1,,, Alkalinitet årsmedel, -max och -min (mekv/l),,3,2, , Kommentar: Vattnet i Alsterån vid Sandbäckshult har hög näringsstatus med avseende på fosfor. Kvävehalterna bedöms vara höga. Varken fosfor- eller kvävehalterna har förändrats signifikant sedan undersökningarna startade år Nio kommunala reningsverk påverkar vattenområdet uppströms provpunkten och den genomsnittliga belastningen från dessa reningsverk var ca 37 kg fosfor och ca 18 ton kväve per år under perioden 2-212, vilket motsvarar i storleksordningen 8-9 % av den totala transporten i ån. Under perioden 1997 till 212 har utsläppen av fosfor till de nio reningsverken minskat med ca 6 %. Utsläppen av kväve visar ingen tendens till varken ökning eller minskning under samma period. Från Alsterbro ARV, där utsläppsdata finns redovisade för perioden , minskade utsläppen av fosfor och kväve betydligt i mitten/slutet av 198-talet. Vattnets färg och halt av organiskt material har ökat sedan undersökningarna startade år För den senaste treårsperioden bedöms vattnet vara starkt färgat och måttligt grumligt. Halterna av organiskt material bedöms vara höga. Motståndskraften mot försurning är god och vattnet är generellt nära neutralt. ph-värden under 6, har inte noterats. De senaste åren har vattnets motståndskraft mot försurning och ph-värde minskat. 7

62 ALSTERÅN Bilaga 1 1 Strömsrum Alsterån sid 1 Parametrar för bedömning av status Treårsvärde Tillstånd Referensvärde EK Status/Bedömning Totalfosfor (µg/l) 1 Måttligt hög halt 16 1,11 Hög Andra parametrar Treårsvärde Tillstånd Treårsvärde Totalkväve (µg/l) 671 Hög halt Konduktivitet (ms/m) 6,8 Nitrat+nitritkväve (µg/l) 9 - Kalcium (mekv/l),27 Absorbans 2 nm (abs/cm),218 Starkt färgat vatten Magnesium (mekv/l),11 Turbiditet (FNU) 1,7 Måttligt grumligt vatten Natrium (mekv/l),23 TOC (mg/l) 1 Hög halt Kalium (mekv/l),3 Syre, årsmin (mg/l) 8, Syrerikt tillstånd Klorid (mekv/l),19 ph 6,9 Nära neutralt Sulfat (mekv/l),1 Alkalinitet (mekv/l),1 God buffertkapacitet Totalfosfor årsmedel (µg/l) Syrehalt årsmin (mg/l) Absorbans f 2 nm årsmedel (abs/cm),3,2,2,1,1, ph årsmedel, -max och -min Övrigt kväve årsmedel Nitrit+nitratkväve årsmedel (µg/l) Organiskt kol årsmedel (mg/l) Turbiditet årsmedel (FNU) 2, 2, 1, 1,,, Alkalinitet årsmedel, -max och -min (mekv/l),,,3,2,1,

63 ALSTERÅN Bilaga 1 1 Strömsrum Alsterån sid 2 Metaller i vatten med gränsvärde eller miljökvalitetsnorm Gränsvärde Treårsvärde Tillstånd Miljökvalitetsnorm Cd (µg/l),1 Låg halt,8 Underskrider Pb (µg/l),6 Låg halt 7,2 Underskrider Hg (µg/l),2 -, Underskrider Ni (µg/l),73 Låg halt 2 Underskrider Cr (µg/l),38 Låg halt 3 Underskrider Zn (µg/l) 3,6 Mycket låg halt 12,3 Underskrider Cu (µg/l) 1, Låg halt Underskrider Andra grundämnen Treårsvärde Tillstånd Treårsvärde Al (µg/l) 178 Mn (µg/l) 6 As (µg/l),1 Låg halt Sr (µg/l) 28 Co (µg/l),1 Si (mg/l) 2,9 Ba (µg/l) 1 S (mg/l) 2,3 Fe (µg/l) 73 Metaller i vatten (ng/l), data från 199 till Cd Pb Ni Cr Zn Cu Al As Co Kommentar: Vattnet i Alsterån vid Strömsrum har hög näringsstatus med avseende på fosfor (fosforhalterna ligger generellt lägre än referensvärdet). Kvävehalterna bedöms vara höga. Fosforhalterna minskade under 198- och 199-talet, men har sedan dess ökat igen, vilket sannolikt hänger samman med en ökad grumlighet. Kvävehalterna minskade fram till mitten/slutet av 199-talet. Därefter uppmätes högre kvävehalter några år. Sedan 21 har kvävehalterna åter minskat signifikant. Alsteråns avrinningsområde domineras av skogsmark, men i den nedre delen finns ett större inslag av jordbruksmark. Nio kommunala reningsverk påverkar vattenområdet uppströms provpunkten och den genomsnittliga belastningen från dessa reningsverk var ca 37 kg fosfor och ca 18 ton kväve per år under perioden 2-212, vilket motsvarar i storleksordningen 6-8 % av den totala transporten i ån. Under perioden 1997 till 212 har utsläppen av fosfor till de nio reningsverken minskat med ca 6 %. Utsläppen av kväve visar ingen tendens till varken ökning eller minskning under samma period. Från Alsterbro ARV, där utsläppsdata finns redovisade för perioden , minskade utsläppen av fosfor och kväve betydligt i mitten/slutet av 198-talet. Den största antropogena delen av fosforbelastningen på Alsterån sker enligt PLC (SMED 27) via avloppsreningsverk (ca 3 %) och därefter jordbruksverksamhet (ca 3 %), enskilda avlopp (ca 23 %) och dagvatten (ca %). Den största antropogena delen av kvävebelastningen sker enligt PLC (SMED 27) via nedfall på sjöar (ca %), jordbruksverksamhet (ca 27 %) och avloppsreningsverk (ca 2 %). Arealförlusterna bedöms i genomsnitt ha varit mycket låga för fosfor (,38 kg/ha, år) och låga för kväve (1,8 kg/ha,år) beräknat på hela avrinningsområdet Vattnets färg, grumlighet och halt av organiskt material har ökat framför allt sedan början/mitten av 199-talet. För den senaste treårsperioden bedöms vattnet vara starkt färgat och måttligt grumligt. Halterna av organiskt material bedöms vara höga. Motståndskraften mot försurning är god och vattnet är generellt nära neutralt. ph-värden under 6, har inte noterats sedan kalkningsverksamheten startade i slutet av 198-talet. De senaste åren har vattnets motståndskraft mot försurning och phvärde minskat. 2% 3% % Fosfor % 23% 3% Antropogen belastning enligt PLC (SMED 27) Reningsverk Enskilda avlopp Jordbruksverksamhet Skogsmark Dagvatten Luftnedfall vatten % 1% 9% Kväve 2% 27% 3% 9

64 6 ALSTERÅN Bilaga 1

65 ALSTERÅN Bilaga 2 BILAGA 2 Föroreningsbelastande verksamheter 61

66 ALSTERÅN Bilaga 2 Tabell 9. Föroreningsbelastande verksamheter och utsläppsmängder år 212 inom Alsteråns avrinningsområde. A=avloppsreningsverk, I=industriella utsläpp, T=avfallstippar, D=dagvatten och P=pumpstationer Punktkälla Utsläppsmängder Vatten- Delavr.- Provpunkter Utsläppsvillkor P-tot N-tot NO3-N NH-N BOD7 övriga utsläpp förekomst område som påverkas Halter och/eller mängder ton/år ton/år ton/år ton/år ton/år nedströms Uppvidinge kommun A Sävsjöström,2,1,2 dagvatten , 6, 7, 8, 9, 9, 1 Kvartalsmedelvärde BOD 1 mg/l A Alsterfors,8 dagvatten , 6, 7, 8, 9, 9, 1 Kvartalsmedelvärde BOD 1 mg/l A Alstermo,, 3,3 2,8 dagvatten , 7, 8, 9, 9, 1 Veckomedelvärde BOD 1 mg/l; fosfor, mg/l A Fröseke,3,2,,26 dagvatten , 7, 8, 9, 9, 1 Kvartalsmedelvärde BOD 1 mg/l T Linneberga,,13,8 lakvatten, nedlagd deponi , 77, 7, 8, 9, 9, 1 I Ragn-Sells återvinningscentral , 77, 7, 8, 9, 9, 1 A Åseda,17 9,, 3,26 dagvatten , 77, 7, 8, 9, 9, 1 Veckomedelvärde BOD mg/l; fosfor,3 mg/l; ph mellan 6 och 9 P Älghult , 7, 8, 9, 9, 1 I Econova, 1, torvtäkt och jordförbättring , 77, 7, 8, 9, 9, 1 Föroreningshalterna i det behandlade vatten som släpps ut från sedimenteringsanl. får som högst uppgå till följande årsmedelvärden: ph 9, P-tot 1 mg/l, NHN 2 mg/l, Pb ug/l, Cu 3 ug/l, Zn 9 ug/l, Cd, ug/l, Susp 1 mg/l, Oljeindex,7 mg/l Begränsningsvärdet för ph gäller från och med den 1 januari 213. I Profilgruppen 182. ton sulfat, 18.7 kg Al, ( kg Sn) , 77, 7, 8, 9, 9, 1 Gränsvärde Sulfat 2 ton/månad, Al 2 kg/månad, Sn, kg/månad Högsby kommun A Grönskåra,26 1,1, , 7, 8, 9, 9, 1 Gränsvärde; BOD7 1mg/l P-tot,g/kbm A Långemåla,3,33,1 Skälbrobäcken , 9, 1 BOD 7 1mg/l P-tot 1,g/kbm A Värlebo,39,1,31 Skälbrobäcken , 9, 1 Se Grönskåra Nybro kommun A Alsterbro P Sandslätt P Kråksmåla,3 1,7,32 Ca 17 m3 (1% av totalflödet) bräddat med silning vid reningsverket. Bräddat 9 timmar (ingen volymmätning) Bräddat 73 timmar (ingen volymmätning) , 7, 8, 9, 9, 1 BOD7: 1 mg/l P-tot:, mg/l avser kvartalsmedelvärden , 7, 8, 9, 9, , 7, 8, 9, 9, 1 Mönsterås kommun I Kährs Blomstermåla timmerbevattning, I JOAB Recycling AB dagvatten I Strömsrums AB 2 kor I Wastec AB dagvatten D Blomstermåla dagvatten D Ålem dagvatten I ITAB dagvatten I Carrab Industri AB dagvatten I Stans & Press AB dagvatten I Blomstermåla Industri AB dagvatten I CNC-Teknik AB dagvatten I Ålems Orgelverkstad dagvatten 62

67 ALSTERÅN Bilaga 3 BILAGA 3 Händelser vid ån och miljöskyddande åtgärder 63

68 ALSTERÅN Bilaga 3 Händelser vid ån Under år 212 har inga uppgifter om miljöpåverkan av mer tillfällig karaktär som t.ex. kraftig erosion, oljeutsläpp, dikesrensning, fiskdöd o.s.v. inom Alsteråns avrinningsområde inrapporterats. Miljöskyddande åtgärder Under år 212 har inga uppgifter om utförda miljöskyddande åtgärder inrapporterats. 6

69 ALSTERÅN Bilaga BILAGA Fysikaliska och kemiska vattenundersökningar Metodik Resultat 6

70 ALSTERÅN Bilaga Metodik För de fysikaliska och kemiska vattenundersökningarna har Björn Thiberg, Reijo Nygård och Magnus Bergström vid ALcontrol AB svarat för all provtagning. Provtagningen har utförts i enlighet med ISO och Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning samt av utbildad och godkänd personal (SNFS 199:11 MS:29). Provtagningen av recipientvatten har utförts av ett av SWEDAC ackrediterat laboratorium. Samtliga provtagningslokaler med tillhörande nummer, koordinater (RT 9 2, gon V och SWEREF 9 TM), vattenförekomster, delavrinningsområden och höjder över havet redovisas i Tabell 11. Proven har transporterats och förvarats enligt gällande standard för vattenundersökningar. Samtliga analyser har utförts av ALcontrol AB. Kontaktuppgifter till ALcontrol är: Olaus Magnus väg 27, 83 3 Linköping, 13-29, kundservice@alcontrol.se. Samtliga analyser har utförts av ett av SWEDAC ackrediterat laboratorium. Analysmetoder och vilka enheter de undersökta parametrarna anges i, redovisas i Tabell. Tabell. Analysparametrar, enheter samt analysmetoder för det fysikaliska och kemiska basprogrammet Analysparameter Enhet Analysmetod Färg vid nm mg/l Pt SS-EN ISO 7887:212 Met,C Konduktivitet 2 C ms/m SS-EN ph 2 C SS-EN ISO 23:212 Alkalinitet, HCO3 mekv/l SS-EN ISO , utg 1 Syre mg/l SS-EN 2 81 (fältmätning) Syremättnad % Beräkning TOC mg/l SS-EN 18 Ammoniumkväve, NH-N ug/l SS-EN ISO 11732,mod Nitratnitritkväve,NO3+NO2-N ug/l SS-EN ISO ,mod Fosfor total, P ug/l SS-EN ISO :2 Kväve total, N ug/l SS-EN ISO mod Turbiditet FNU FNU SS-EN ISO 727 utg 3 Absorbans vid 2 nm, filt abs/cm SSEN ISO7887:1,del 3,mod Kalcium, Ca mekv/l SS-EN ISO Magnesium, Mg mekv/l SS-EN ISO Natrium, Na mekv/l SS-EN ISO Kalium, K mekv/l SS-EN ISO Klorid, Cl mekv/l SS-EN ISO 3-1:29 Sulfat, SO mekv/l SS-EN ISO 3-1:29 Siktdjup m SS-EN ISO 727 del.2 utg 1 Klorofyll µg/l SS mod Syrgashalt och vattentemperatur uppmättes i fält med hjälp av en portabel mätare (WTW Oxi 197). I sjöar uppmättes temperatur- och syrgasprofiler. Siktdjupet mättes med siktskiva och vattenkikare. Mann-Kendell test har används för att påvisa signifikanta linjära trender. Resultat som anges med fet kursiv stil i efterföljande resultattabeller motsvarar halva mindreänvärden. 66

71 ALSTERÅN Bilaga Tabell 11. Alsteråns provtagningslokaler med tillhörande nummer, koordinater, vattenförekomster, övrigt vatten (ÖV), delavrinningsområden och höjder över havet. Höjd över havet motsvarar provpunktens läge Nr. RT 9 2, gon V SWEREF 99 TM Vatten- Delavr.- HÖH X Y X Y förekomst område m SE SE SE (yta) SE (bot) SE (yta) SE SE (yta) SE (m) SE SE SE ÖV ( ) SE SE Rastrering i efterföljande resultattabeller motsvarar bedömning enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder (1999). Bedömningen av kväve- och fosforhalter har gjorts utifrån klassning för sjöar maj-oktober. Rastrering Parameter Bedömning Halt/Värde Enhet x,x ph Mycket surt <,6 x,x Alkalinitet Ingen eller obetydlig buffertkapacitet <,2 mekv/l x,x Turbiditet Starkt grumligt vatten > 7 FNU x,x Absorbans Starkt färgat vatten >,2 abs/cm x,x Färg Starkt färgat vatten > mg Pt/l x,x TOC Mycket hög halt > 16 mg/l x,x Syrgashalt Syrefritt eller nästan syrefritt tillstånd < 1 mg/l x,x Tot-N Extremt hög halter > µg/l x,x Tot-P Extremt hög halter > µg/l x,x Siktdjup Mycket litet siktdjup < 1 m x,x Klorofyll aug Mycket höga halter > µg/l x,x Tot-N Mycket hög halt 12 - µg/l x,x Tot-P Mycket hög halt - µg/l 67

72 ALSTERÅN Bilaga Resultat vattenkemi Sta- Tem- Alk- Led- Abs Tur- Syr- Syre- Nitrat+ Klo tions pera- Vatten alini- nings- Färg 2 bidi- gas- mätt- Total Total Nitrit Sikt ro PROVPUNKT nr Datum tur föring ph tet förm. nm filtr tet TOC halt nad fosfor kväve kväve Ca Mg Na K Cl Sulfat djup fyll - - C m 3 /s - mekv/l ms/m mgpt/l abs/cm FNU mg/l mg/l % µg/l µg/l µg/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l m µg/l Alsterån ,3 3 6,,9,2 8,236, , ,21,69,18,17,18,11 Dalen , 2 6,6,83,8 7,19 1, , 93 9, 13,18,69,18,17,17, ,7, 6,8,13,3 6,136 2,9 9,3 8, ,19,73,17,18,18, ,9 2 6,7,11,9,28 2, 1 8, ,19,7,18,16,17, , 1 6,,33,6 13,338 1, ,6 97 2, 6 69,18,8,18,21,17, ,1 6,,81,7 8,23 1, , ,17,69,17,16,1,3 min,1, 6,,33,6 6,136,92 9,3 8, 8 2, 3,17,69,17,16,1,3 max 1,9 6,8,13,3 13,338 2, , ,21,8,18,21,18,12 MEDEL 7,7 2 6,,89,9 87,23 1, , ,19,73,18,18,17,99 median 7, 2 6,6,89,9 8,233 1, , ,19,71,18,17,17,11 Alsterån , 7 6,8,13 6,,273 1,2 1 1, ,27,93,19,18,18,11 Inloppet vid Allgunnen 6 12, 6,7,11,6 9,222 2, 1 12, ,22,9,18,18,18, ,1 1 6,9,13,7,1 1,6 11 8, ,22,89,18,2,18, ,2 6,9,1,9 1,29 1, 16 9, ,26,,18,23,18, ,1 2 6,8,1,8,26 1,6 12 9, ,2,98,18,2,17, ,2 9 6,6,11,,29 1, , ,21,92,2,21,18,11 min,2 1 6,6,11,,1 1,2 11 8, ,21,89,18,18,17,11 max 18,2 9 6,9,1 6, 1,29 2, 17 1, ,27,,2,23,18,11 MEDEL 8,3 6,8,13,7 92,26 1, 1 11, ,2,9,19,2,18,11 median 6,8 6,8,13,8,26 1,6 1 11, ,23,93,18,2,18,11 Badebodaån ,8 6,,2 1, 13,33 1,9 16, ,2,13,8,36,3,3 is Kållen yta ,6 6,7,1 1,7 1,32 2,1 1 11, ,22,12,99,33,32,72 1, ,6 7,1,18 23,9 12,32 3,7 1 9, ,2,1 1,6,3,1 1,3 1, ,3 6,,1 9,8 27,73 3,6 31 7, ,2,13,3,3,26,28, , 6,2,81 9,6 2,19 2, 2 9, ,22,12,3,1,26,32 1, ,6 6,3,11 9,9 16,23 1, , ,21,11,3,3,28,3 1,1 min,6 6,2,81 9,6 1,32 1,7 1 7, ,21,11,3,3,26,28,6 max 17,3 7,1,2 23,9 27,73 3, , ,2,1 1,6,3,1 1,3 1, MEDEL 8,2 6,6,1 13,9 167,7 2,6 2, ,23,13,83,36,31,8 1,1 median 7, 6,,1 12,2 1,388 2,3 18, ,2,13,67,3,3, 1,1 68

73 ALSTERÅN Bilaga Sta- Tem- Alk- Led- Abs Tur- Syr- Syre- Nitrat+ Klo tions pera- Vatten alini- nings- Färg 2 bidi- gas- mätt- Total Total Nitrit Sikt ro PROVPUNKT nr Datum tur föring ph tet förm. nm filtr tet TOC halt nad fosfor kväve kväve Ca Mg Na K Cl Sulfat djup fyll - - C m 3 /s - mekv/l ms/m mgpt/l abs/cm FNU mg/l mg/l % µg/l µg/l µg/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l m µg/l Badebodaån ,6 6,6,29 36,2 12,311 3,2 1 8, ,29,1 2,,6,1 2,3 Kållen botten ,7 6,7,16 19,2 1,298, 13, ,23,12 1,3,3,3, ,3 6,6,27 2,1 22,29 1 1, ,26,1 1,2,38,3, ,3 6,7,7 2,2 1, , ,,19 1,,,37, , 6,, 11, 2,27 3,8 2 9, ,22,12,66,37,27, ,2 6,2,9, 18,8 2,3 21, ,2,11,7,32,26,37 min 1,6 6,2,9, 1,298 2,3 13, ,2,11,7,32,26,37 max 9,3 6,7,7 36,2 1, , ,,19 2,,6,1 2,3 MEDEL,8 6,,27 2,2 213,27 7,6 2 6, ,27,1 1,3,39,33 1, median 6,1 6,6,22 19,7 19,7,2 18 9, ,2,13 1,3,38,3,96 Badebodaån , 6,6, 8, 19,22 1, 21 11, ,16,9,33,12,2,22 is Hultbren yta ,1 7,,1 8, 12,331 2,1 1 9, ,16,9,32,12,2,2 1, ,7 6,,11 7, 2,81 2,1 2,8 88 7, 72 7,19,11,32,12,19,22,7 min, 6,, 7, 12,331 1, 1 9, ,16,9,32,12,19,22,7 max 16,1 7,,1 8, 2,81 2,1 2 11, ,19,11,33,12,2,2 1,6 MEDEL 7,8 6,7,12 7,8 173,78 1,9 2, ,17,98,32,12,2,23 1,2 median 6,7 6,6,11 8, 19,22 2,1 21, ,16,9,32,12,2,22 1,1 Badebodaån ,7 6,7,98 6,7 1,16 1,3 2 1, ,23,,28,,2,16 Inloppet i Allgunnen 77 12, 3 6,7, 6, 13,319 1, , ,2,,2,3,19, ,9,7 6,9,13 7, 8,21 1,1 1 8, ,22,,28,39,2, ,7 3 7,,19 7,6 1,377 1,8 2 8, ,29,11,3,,19, ,2 1 6,9,1 7,1 13,367 1,2 19, ,2,11,29,36,19, , 6,8,1 7, 16,3 3, ,1 91 7,7 1,2,11,31,39,19,17 min,,7 6,7,98 6, 8,21 1,1 1 8,6 89 7,7 62 7,2,,2,3,19,1 max 18,7 7,,19 7,6 16,3 3,8 22 1, ,29,11,31,,2,17 MEDEL 8, 3 6,8,1 7, 132,3 1, , ,2,11,29,38,19,16 median 7, 3 6,9,1 7, 13,372 1,6 2 11, ,2,11,29,39,19,17 Alsterån , 6,8,12 6, 12,339 1,1 17 1, ,26,,23,28,18,1 is Allgunnen yta 7 12,2 6,8,11 6,1 1,286 1, , ,22,9,22,28,18,1 1, ,9 6,9,11 6,1 7,19 1, 13 9, ,22,93,22,29,19,1 2, ,9 6,9,16 6,7,26 2, 19 8, ,26,,2,33,19,1 1, 6, ,9 7,,16 6,6 8,22 1,3 12, ,2,,2,29,19,1 1, ,8 6,9,1 6,2 12,3 1, 17 13, ,23,,2,29,17,1 1,7 min, 6,8,11 6,1 7,19 1,1 12 8, ,22,93,22,28,17,1 1, max 18,9 7,,16 6,7 12,339 2, 19 1, ,26,,2,33,19,1 2,2 MEDEL 8, 6,9,13 6,3,267 1, 16 11, ,2,98,23,29,18,1 1,7 median 7,1 6,9,13 6,3,273 1, 17 11, ,2,,2,29,19,1 1,7 69

74 ALSTERÅN Bilaga Sta- Tem- Alk- Led- Abs Tur- Syr- Syre- Nitrat+ Klo tions pera- Vatten alini- nings- Färg 2 bidi- gas- mätt- Total Total Nitrit Sikt ro PROVPUNKT nr Datum tur föring ph tet förm. nm filtr tet TOC halt nad fosfor kväve kväve Ca Mg Na K Cl Sulfat djup fyll - - C m 3 /s - mekv/l ms/m mgpt/l abs/cm FNU mg/l mg/l % µg/l µg/l µg/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l m µg/l Alsterån ,3 6,6,1 6,7 13,38 1, , Allgunnen meter 7 12,2 6,8,11 6,1 1,288 1, 19 12, ,7 6,8,12 6,2 7,198 2,8 13 8, ,3 6,8,17 6, 1,288 3, 1 7, ,7 6,9,1 6, 8,229 2,1 12 9, ,6 6,9,1 6, 12,39 6, ,6 93 8, min 2,3 6,6,11 6,1 7,198 1,3 12 7, 7 8,2 6 8 max 18,3 6,9,17 6,7 13,38 6, , MEDEL 8,6 6,8,1 6, 3,278 3, 16, median 7, 6,8,1 6, 1,288 2, 17, Alsterån ,1 11 6,6,12 6,2 12,316 1, , ,26,,21,2,18,13 Allgunnens utlopp 8 12, 7 6,8,11,9 1,276 1, 17 12, ,23,9,22,26,18, ,9 2 6,8,12 6, 7,18 2,3 13 9, ,22,92,22,27,19, ,9 9 6,9,1 6, 8,223 2,6 18 8, ,2,,22,29,18, ,1 6,9,1 6, 7,2 1, 12, ,23,,23,28,18, ,9 16 6,7,13 6,1 1,28 1, , ,22,,23,28,18,13 min,9 2 6,6,11,9 7,18 1,1 12 8, ,22,92,21,2,18,13 max 18,9 16 6,9,1 6, 12,316 2, , ,26,,23,29,19,1 MEDEL 8,6 8 6,8,13 6,1 93,27 1, , ,23,98,22,27,18,13 median 6,8 8 6,8,13 6,1 9,2 1, 17 11, ,23,,22,28,18,13 Skälbrobäcken ,3,6 6,7,1 19,2 13,3 2,6 23, ,,,36,62,29,69 Inloppet i Alsterån 9 12,2,7 6,9,39 16, 16,33 3, 29 11, ,83,38,33,6,27, ,,1 7,1 1,2 2,3 17,17 9,1 23, ,2,8,37,87,29, torr 9 121,2 <,1 7,,9 2,2 13, ,7 3 8,97,1,3,18,3, ,1,2 6,,8 23, 13,3 1,7 26 7, ,2,8,2,8,33 1, min,1,1 6,,39 16, 13,271 1,7 16, 3 2 8,83,38,3,6,27,33 max 13,,7 7,1 1,2 23, 17, , ,2,8,2,18,33 1, MEDEL,6,3 6,8,68 19,8 1,363 6, 23 8, ,,8,36,92,3,62 median,2,2 6,9,8 2,2 13,3 3, 23 7, ,,8,36,76,29, 7

75 ALSTERÅN Bilaga Sta- Tem- Alk- Led- Abs Tur- Syr- Syre- Nitrat+ Klo tions pera- Vatten alini- nings- Färg 2 bidi- gas- mätt- Total Total Nitrit Sikt ro PROVPUNKT nr Datum tur föring ph tet förm. nm filtr tet TOC halt nad fosfor kväve kväve Ca Mg Na K Cl Sulfat djup fyll - - C m 3 /s - mekv/l ms/m mgpt/l abs/cm FNU mg/l mg/l % µg/l µg/l µg/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l m µg/l Alsterån ,6 1 6,7,13 6,6 12,319 1, , ,26,11,22,27,18,1 Sandbäckshult 9 12, 9 6,9,12 6,2,26 1, , ,2,,22,2,19, ,6 2 6,9,13 6, 6,18 2, 13 9, ,23,98,22,26,19, , 11 7,1,19 6,8 8,2 1,8 18 8, ,28,11,23,31,19, ,8 7,,16 6, 6,1 1,3 11, ,23,11,23,29,19, ,3 2 6,6,1 6,3,267 1, 16 13, ,2,11,23,28,18,13 min,3 2 6,6,12 6,2 6,1 1,3 11 8, ,23,98,22,2,18,12 max 18, 2 7,1,19 6,8 12,319 2, 18 13, ,28,11,23,31,19,1 MEDEL 8,2 6,9,1 6, 87,227 1, , ,2,11,23,28,19,1 median 6,6 6,9,1 6, 9,23 1,6 16, 11, ,2,11,23,28,19,1 Alsterån , 2 6,8,1 6, 9,26 2, , ,2,,21,26,18,1 Strömsrum , 1 6,6,1 7, 1,318 1,6 17 1, ,28,11,2,27,2, ,1 19 6,8,13 6,6 1,29 2, 16 12, ,26,,21,2,19,1 1 12, 6,9,1 6,6,267 1,7 17, ,26,11,22,27,19, , 6,9,1 6,6 8,211 1, 16 9, ,2,,21,2,19, ,8 2 6,9,1 6,7 6,1 1, 13 9, ,2,,23,29,2, ,7 2 7,,17 7,,11 1,2 13 8, ,28,12,26,3,2, ,2 12 7,2,19 6,8 8,199 2,1 18 8, ,28,11,22,31,19, ,1 3 7,1,19 6,8 7,177,8 13, ,26,11,2,31,19, ,9 7,,17 6,7 6,18 1, 11, ,2,11,23,31,19, ,7 16 6,9,1 6, 8,27 1,2 1 12, ,23,99,21,2,19, , 21 6,9,1 6,6,267 1,3 16 1, ,23,11,2,3,17,89 min, 2 6,6,13 6,,11,8 8,3 8 11,23,99,21,2,17,89 max 2,7 2 7,2,19 7, 1,318 2, 18 1, ,28,12,26,3,2,16 MEDEL 9,3 11 6,9,1 6,7 83,221 1,6 1 11, ,26,11,23,28,19,1 median 6,8 11 6,9,1 6,7 8,29 1, 16 11, ,26,11,23,28,19,1 71

76 72

77 ALSTERÅN Bilaga BILAGA Metaller i vatten Metodik Resultat 73

78 ALSTERÅN Bilaga Metodik För undersökningarna av metaller i vatten har Björn Thiberg, Reijo Nygård och Magnus Bergström vid ALcontrol AB svarat för all provtagning. Provtagningen har utförts i enlighet med SS 2819 och av utbildad och godkänd personal (SNFS 199:11 MS:29). Provtagningen av metaller i vatten har utförts av ett av SWEDAC ackrediterat laboratorium. Proverna har analyserats av ALcontrol AB i Linköping enligt SS-EN ISO :2 (gäller Al, As, Ba, Pb, Cd, Co, Cu, Cr, Mn, Ni, Sr och Zn) samt enligt SS-EN ISO (gäller Fe, Si och S). Kvicksilver har analyserats enligt PS Analytical-Merlin. Analys av metaller i vatten har utförts av ett av SWEDAC ackrediterat laboratorium. Analys av metaller har utförts på icke filtrerade prover. Resultat som anges med fet kursiv stil i efterföljande resultattabeller motsvarar halva mindreänvärden. Rastrering i efterföljande resultattabeller motsvarar bedömning enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder (1999). Ej rastrerade celler motsvarar mycket låga eller låga halter. Rastrering Bedömning Enhet As Pb Cd Cu Cr Ni Zn x,x måttligt höga halter µg/l ,1-, x,x höga halter µg/l ,3-1, x,x mycket höga halter µg/l >7 >1 >1, > >7 >22 >3 7

79 ALSTERÅN Bilaga Resultat metaller i vatten Stations PROVPUNKT nr Datum Al As Pb Cd Cr Co Cu Ni Zn Hg Ba Fe Mn Sr Si Svavel - - µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l ng/l µg/l mg/l µg/l µg/l mg/l mg/l Alsterån ,38,71,21,2,91,66,37 7,6 2 12, ,8 1, Dalen ,3,3,22,23,11,28,3,6 1 11, , 1, ,36,,,16,13,6,26 3,6 1 9,2, , 1, ,1,7,19,27,22,67 1,2, , ,7 1, ,8,77,1,33,28,77,8 9, , 13 23,6 1, ,3,1,2,22,11,,,2 1 11,8 3 17, 1, MEDEL 172,38,61,2,2,16,6,3 6, , ,1 1, Alsterån ,38,9,,38,1 1,,6, 3 1,9 7 26,1 1,8 Inloppet vid Allgunnen ,36,2,22,,1,89,61, 2 13, ,7 1, ,32,31,1,3, 1,1,, 1 1,7 2 3, 1, ,,,1,2, 1,,78 3, , ,3 1, ,2,66,2,37,21 1,6,82, , , 1, ,,7,18,38,1 1,,66, ,1 3 23, 1,7 MEDEL 2,2,8,16,38,19 1,2,68,6 2 1, ,1 1,7 Badebodaån ,2,63,1,7,2 1,2 1,3, , ,9 3,6 Hultbren yta ,,9,2,6, 1,,6 3, , , 3, ,6,93,22,76,2 1,3,8,6 16 2, ,9 3,2 MEDEL 263,9,68,2,7,17 1,2,93, 3 1 1, ,1 3, Badebodaån ,37,1,,7,1 1,6,88 3, , 3 23,7 2,3 Inloppet i Allgunnen ,38,3,2,62,2 1,3,8 3, , , 2, ,32,2,11,,1 1,,69 2,7 2 16, ,2 2, ,9,7,11,6,21 1,7,93 2, , , 2, ,,,12,6,23 1,7 1,1 3, , 27 3,1 2, ,3,92,37,7,72 2,2 1,3 8, ,9 8 2,1 2,6 MEDEL 26,2,2,17,61,28 1,7,96, , ,8 2, 7

80 ALSTERÅN Bilaga Stations PROVPUNKT nr Datum Al As Pb Cd Cr Co Cu Ni Zn Hg Ba Fe Mn Sr Si Svavel - - µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l ng/l µg/l mg/l µg/l µg/l mg/l mg/l Alsterån ,2,9,,,1 1,2,7, 2 1 1,1 39 2,9 1,9 Allgunnens utlopp ,,,2,6,91 1,1,69 3,3 2 1,88 3 2, 1, ,36,6,22,36, 1,,71 3, 2 1, ,6 2, ,6,2,,36,12 1,3,72 2, 2 1, , 2, ,3,,,3, 1,,82 2,3 2 1, ,3 2, ,3,,12,,12 1,3,82 3, , ,6 2, MEDEL 18,2,2,12,39,11 1,3,7 3,2 2 1, , 2, Alsterån ,1,1,,6,1 1,3,81,2 1 1,2 2,7 2,1 PMK Getebro ,39,9,18,7,11 1,,71 3, 2 1,86 2,1 2, ,38,,63,16 1,,68, 1 16, ,9 2, ,6,,11,32,19 1,,8 3, 2 16, ,3 2, ,33,2,,2,11 1,2,6 1,8 1 11,6 27 1,2 2, ,39,78,11,39,12 1,3,78 3, , , 2,2 MEDEL 172,39,,9,2,1 1,3,73 3,3 2 1, , 2,1 Alsterån ,6 1,2,33,7,18 1, 1,1 7, , ,9 2, Strömsrum ,3,,16,1,17 1, 1,7,8 1 1,2 28,7 2, ,,82,26,,1 1,,83, 1, , 2, ,,2,17,7,1 1,3,8 3, 2 1,8 27, 2, ,2,3,13,2,12 1,3,69 2,8 2 1, ,8 2, ,36,32,,29, 1,,63 3, 2 1, ,9 2, ,38,33,,28, 1,2,62 2,2 1 1,8 6 31,9 2, ,2,,,3,16 1,3,83 2,2 2 1, ,2 1, ,39,36,,3,9 1,3,62 1, 2 12,6 3 1,2 2, ,3,38,,26,8 1,3,67,8 1 12, ,1 2, ,,1,,38,12 1,,77 3,2 1 12, ,7 2, ,39,73,11,38,13 1,,82, , 6 2 3,6 2,2 MEDEL 16,1,,13,38,13 1,,8 3,7 2 1, ,8 2,2 76

81 ALSTERÅN Bilaga 6 BILAGA 6 Vattenföring och transport Metodik Resultat 77

82 ALSTERÅN Bilaga 6 Metodik Årstransporten av kväve, fosfor, totalt organiskt kol (TOC) och metaller i vatten har beräknats för nyckelpunkter i vattensystemet (Tabell 12). Analysvärden har tillsammans med modellerad vattenföring (SMHI:s S-HYPE, Total vattenföring, nerladdad ) legat till grund för dessa beräkningar. Modellerad vattenföring har använts för delavrinningsområdenas utloppskoordinater enligt Tabell 12. Halter angivna som mindre än (<) har vid transportberäkningarna satts lika med halva värdet. Uppgifter om dygnsmedelvattenföring har multiplicerats med dygnsvisa koncentrationer som erhållits genom linjär interpolering mellan provtagningstillfällena. De på så sätt beräknade dygnstransporterna har därefter summerats till månads- och årstransporter. Tabell 12. Provpunkter med vattenkemi och delavrinningsområden med vattenföring för transportberäkning Provpunkt med vattenkemi Delavrinningsområde Yta Nr Namn med vattenföring, S-HYPE km 2 6 Alsterån, Inloppet vid Allgunnen Badebodaåns inlopp i Allgunnen Allgunnens huvudutlopp Alsterån vid Strömsrum Provpunkt 1 ligger 1,8 km uppströms delavrinningsområdets utloppskoordinat (mynningen i havet), men beräkningarna representerar transporten från Alsterån till havet. Provpunkt 6 ligger mycket nära delavrinningsområdes utloppskoordinat. Provpunkt 77 ligger ca en kilometer ovanför utloppskoordinaten men det tillkommer inga betydande biflöden däremellan. Provpunkt 8 ligger långt ifrån (ca 1 km) sitt delavrinningsområdes utloppskoordinat och det finns ett flertal små sjöar som påverkar vattenföringen däremellan. Allgunnens utloppskoordinat ligger 1, km uppströms provpunkten 8 och motsvarar bättre vattenföringen i denna punkt. Vattenföringen i Allgunnens delavrinningsområde ( ) används därför för provpunkt 8. Transportberäkningarna motsvarar därmed transporten från Alsterån respektive Badebodaån till Allgunnen, transporten ut från Allgunnen samt transporten från Alsterån till havet. Den arealspecifika förlusten (kg/ha,år) av fosfor, kväve och organiskt kol (TOC) har erhållits utifrån beräknade transportdata och respektive delavrinningsområdes avrinningsområdesareal. Arealerna har hämtats från vattenkartans delavrinningsområden (Tabell 12). Resultaten för arealspecifik förlust redovisas i Tabell och Tabell 6 på sidorna 2 och 26 i denna rapport Transporter från Alsterån till havet för åren räknades om inför redovisningen efter 2 års undersökningar enligt samma modell som ovan för att transporterna under perioden skulle bli jämförbara. Modellen för vattenföringsberäkning (SMHI:s S-HYPE) kan dock ha modifierats sedan nerladdningen inför dessa beräkningar. 78

83 ALSTERÅN Bilaga 6 Resultat vattenföring och transport Alsteråns inlopp i Allgunnen år 212 Månad Flöde TOC NO32N TOTN TOTP Al Fe Si S As Pb Cd Cr Co Cu Ni Zn Hg Ba Mn Sr m 3 /s ton/mån kg/mån J 12 86, 19,39 7, ,16 12, , F,2 19 1,8 7,6,16 3, ,9 6,3,72,9 1,9 13 8, 6, M 8 3,7 16,33 6, ,32 11, , A 3, 131 1,1,,11 2, 6, ,2 3,7,19 3, 1,2 8,3, 39, M 2,6 91,63 3,9,81 1,2, , 2,6,13 2,,8 7,1, 3, J 1,3 39,19 1,7,39, 1,8 12,7 1,1 1,1, 1,1, 3,8 1,9 13, J 6, ,1,1,2 2, , 7,,2 6,1, , A 2, 1,8,,11 1,2 7, , 3,3,9 2,7 2,, 26, S 1,3 6,3 2,1,2,61,1 11,6 1,7 1,9,6 1,3,98,1 2,6 16, O 3, 2,86,7,12 1, 28 13,1,1,16 3, 1,7 12 6, 6, N, ,3 7,8,19 2, , 7,3,2, 2,2 17 9,6 66, D 6,7 3 1,7 11,2, ,2 8,,32 6,8 2, , Medel,8 ton/år kg/år Summa , , , Badebodaåns mynning i Allgunnen år 212 Månad Flöde TOC NO32N TOTN TOTP Al Fe Si S As Pb Cd Cr Co Cu Ni Zn Hg Ba Mn Sr m 3 /s ton/mån kg/mån J 6, ,2 12,32, ,7 7,,9 13 2, , F 3, 18,89,1,13 2,2, ,7 3,1,3,2 1,1 12 6, 27, M, 282 1,8,26, , 6,6,18 2, , A 2,3 111,7,1, 1,6 6, ,2 2,9,13 3,7 1, 8,, 22, M 1,6 71, 2,8,6 1, 3,9 16 1, 1,7,7 2,,83,9 3,3 1, J 1,1,22 1,9,39,9 2,2 9, 7,6 1,2,8,33 1,,,2 2,1 7,8, J 7, ,7 1,3 3, ,8 7,8, , , A 1,6 82,36 3,3,77,8, , 1,9,6 2,3,87 7,1 3,9 11, S 1,1,31 2,1,8,62 3,8 9,1 7, 1,3 1,,32 1,6,61,7 2,9 8,6, O 3, 17 1,1 6,9,1 2, ,,2,13, 2, 16 3, N 3, 181 1, 7,8,98 2, ,3 6,7,23,8, , D 3,6 21 1,1 9,7,78 3,6 18 2,1 8,8,3 6,8 6, , Medel 3, ton/år kg/år Summa , , ,

84 ALSTERÅN Bilaga 6 Allgunnens utlopp år 212 Månad Flöde TOC NO32N TOTN TOTP Al Fe Si S As Pb Cd Cr Co Cu Ni Zn Hg Ba Mn Sr m 3 /s ton/mån kg/mån J ,9 36, ,23 2 6, , F , 22,3 7, ,1 12 3, , M , 31, , 19, , A 7, , 13,29, ,1, 9,2 1, , M,9 23 1,2,2 3, , 8,8,33 6, 1, 2 11, J 3,2 11,32,7,13 1,3, ,1,1,17 3,,8 12,9 28, J 9,8 23,73 1,39 3, ,31 9, 3, , A 7,7 38,3 12,29 2, ,3 9,1,13 7, 2, 27 1, S 3, 13,2,3,12 1,2 7, 21 2,,3, 3,1, ,9 19, O,7 162,91 7,,16 1, , 6,8,7, 1,3 19 3, N 7, 29 1,7 12,26 3, , 11,18 7,3 2, , D ,8 18,39, , , , Medel 8, ton/år kg/år Summa , , , Alsteråns mynning i havet år 212 Månad Flöde TOC NO32N TOTN TOTP Al Fe Si S As Pb Cd Cr Co Cu Ni Zn Hg Ba Mn Sr m 3 /s ton/mån kg/mån J , 3 1, , 22 8, , F 1 91,9 27,68 9, ,7 18 6, 187, M ,6 1, ,3 2 8, , A ,2 19,6 6, ,7 13 3, , M 7, 32 1,2 13,37 3, ,2 7,6,27 8, 2, , J, 11,38 6,8,18 1,1, ,2 3,7,66 3, 1,1 1 7,2 32, J 11 1,6 17,2 2, ,8,1 8, 3, , A 8,91 16,37 2, ,13 7,9 3, , S, 16,8 6,3,1 1,1 7, 16 26,8,3,9 3, 1,2 1 7,8 22, O,1 11,82 7,2,16 1, 8, ,9,,8 3,9 1,2 18 9,2 66, N 8, , 13,3 3, , 11,7,21 8, 2, , D 12 3,3 22,7 6, ,36 13, , Medel ton/år kg/år Summa , , ,

85 ALSTERÅN Bilaga 7 BILAGA 7 Växt- och djurplankton Metodik Resultat Fältprotokoll 81

86 ALSTERÅN Bilaga 7 Metodik Provtagning I augusti 212 undersöktes växtplankton i Allgunnen och Kållen. Vatten för kvantitativ analys av växtplankton insamlades med ett Rambergrör. En vattenpelare från sjöspecifika djupintervall (- 6 m för Allgunnen och - 2 m för Kållen) provtogs vid provtagningslokalerna. Ur varje prov togs ett delprov för analys. Vid varje lokal togs dessutom ett kvalitativt växtplanktonprov genom vertikal håvning (2 µm) som användes för att underlätta artbestämningen. Djurplanktonprovtagningen genomfördes i oktober 212. För provtagningen, som gjordes för kvalitativ analys, användes en µm håv. I Allgunnen provtogs intervallet -12 m och i Kållen intervallet -7 m. Alla planktonprov konserverades med Lugols lösning. Analys Artbestämning, räkning och mätning av växtplankton utfördes av Ingrid Hårding, Medins Biologi AB, med hjälp av ett omvänt faskontrastmikroskop enligt så kallad Utermöhl-teknik (Utermöhl 198). Sedimenterad volym var 3 ml för Kållen och ml för Allgunnen. Arternas biovolym beräknades m h a av storleksmätningar. Deras frekvens skattades efter en femgradig skala för beräkning av trofiindex (Hörnström 1979, 1981) Analysen av djurplanktonproven utfördes av Ingrid Hårding, Medins Biologi AB och gjordes i ett omvänt mikroskop. Totalt artbestämdes ca rotatorier och ca crustacéer exkl. nauplier från respektive sjö. Deras frekvens bestämdes enligt en femgradig skala (BIN PR 1). Växtplanktontaxonomin följer i huvudsak Artdatabankens lista över namn och synonymer ( Namnsättningen av djurplankton följer Koste (1978) för rotatorier, Flössner (2) för cladocerer (exkl. Bosmina) samt Kiefer & Fryer (1978) för copepoder. I bestämningsarbetet har även annan litteratur utnyttjats, t ex Pontin (1978) och Sars (1993). Förfarandet vid planktonanalyserna överensstämmer med Naturvårdsverkets handledning för miljöövervakning samt tillämpliga BIN-normer (Naturvårdsverket 1986a och 1986b) och standarder (SS-EN 12: 26, SS-EN 11). Utvärdering Analysresultaten bearbetades och utvärderades av Ingrid Hårding, Medins Biologi AB, dels enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder och genom en expertbedömning. Förfarandet beskrivs i detalj av Hårding m fl (211). Dessutom jämfördes växtplanktonbiomassan 212 med resultat från tidigare undersökningar. Djurplanktonresultaten utvärderades m h a förekomsten av indikatorarter och genom en expertbedömning. 82

87 ALSTERÅN Bilaga 7 Resultat växtplankton Naturvårdsverkets kriterier (27). För att klassificera näringsstatus används de tre basparametrarna 1) totalbiomassa av växtplankton, 2) andelen cyanobakterier (blågrönalger) av totalbiomassan, samt 3) trofiskt planktonindex (TPI). Med hjälp av dessa parametrar beräknas ett värde på sammanvägd näringsstatus. För att klassificera försurning/surhet använder bedömningsgrunderna endast parametern artantal. TPI (trofiskt planktonindex). Beräknas med hjälp av 1) biomassan av de eventuella indikatorarter som finns i provet och 2) indikatortalet hos dessa indikatorer. TPI kan teoretiskt variera mellan -3 (mest oligotrofa växtplanktonsamhällena) till +3 (mest eutrofa växtplanktonsamhällena). Indikatortal. Indikatortal för växtplanktonart som definieras i Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (27) för ca 3 oligtrofi- och ca 6 eutrofiindikatorer. Indikatortalet varierar från -3 (de bästa oligotrofiindikatorerna) till +3 (de bästa eutrofiindikatorerna). Ekologisk kvalitetskvot (EK). Bestäms av relationen mellan det uppmätta värdet av en basparameter och ett referensvärde som är unikt för den aktuella sjötypen och som redovisas i Naturvårdsverkets bedömningsgrunder. Varierar mellan (sämst) och 1 (bäst). Trofiindex. Index enligt Hörnström (1979, 1981) och BIN PR 163 som beräknas med hjälp av olika indikatorarters frekvens i provet (på en skala 1-) och deras indikatorvärde (på en skala 11 ). Trofiindex kan teoretiskt variera mellan 11 (mest näringsfattig sjöarna) och (mest näringsrika sjöarna). Expertbedömning. Vid expertbedömningen av näringsstatus tas hänsyn till Naturvårdsverkets kriterier, andra kriterier som kan vara relevanta (t ex Hörnströms trofiindex, mängd Gonyostomum, förekomst av indikatorarter enligt andra bedömningssystem, antal taxa av potentiellt toxiska cyanobakterier) samt annan erfarenhet, t.ex. från det aktuella vattnet/avrinningsområdet. Förkortningar och begrepp i artlistorna Det. = determinator, den person som genomförde artbestämningen och analysen av provet. I = indikatortal hos växtplanktonart enligt naturvårdsverkets bedömningsgrunder (se ovan). EG = Ekologisk grupp. Äldre klassificeringssystem av indikatorarter med ursprung hos planktonekologer på Limnologiska institutionen, Lunds universitet. O = taxa som vanligtvis påträffas i oligotrofa (näringsfattiga) miljöer E = taxa som vanligtvis påträffas i eutrofa (näringsrika) miljöer I = taxa som är indifferenta, dvs. har en bred ekologisk tolerans Frekvens = uppskattad frekvens av arten i en skala från 1 - där är det högsta. Används dessutom vid beräkning av trofiindex enligt Hörnström. Längd. För vissa trådformiga arter anges trådlängden per liter provvatten (µm/l). Antal celler. För arter som inte växer i trådar anges antalet celler per liter provvatten. Biomassa. Anges i enheten mg l -1 (1 mg l -1 motsvarar en biovolym på 1 mm 3 l -1 ). 83

88 ALSTERÅN Bilaga 7 7. Alsterån, Allgunnen Datum: S. Sverige, humösa sjöar, >3 mg Pt/l Koordinat: 6328/11237 Naturvårdsverkets kriterier (27) Surhetsklassning (antal arter i aug) Sammanvägd näringsstatus (aug) Totalbiomassa i aug (mg l -1 ) Cyanobakterier, andel i aug (%) Trofiskt planktonindex, TPI (aug) Expertbedömning: surhetsklassning Expertbedömning: näringsstatus Naturvårdsverkets kriterier (1999) Totalbiomassa i aug (mg l -1 ) Cyanobakterier, biomassa i aug (mg l -1 ) Potentiella toxinbildare (antal släkten) Gonyostomum semen i aug (mg l -1 ) Övrigt Hörnströms trofiindex (aug) Värde EK-kvot Status 69 1, Nära neutralt, Hög,66,6 God 1,26 1, Hög,,33 God Nära neutralt God Avvikelse Bedömning,66 Liten Liten biomassa,1 Ingen eller obetydlig Mycket liten biomassa Tydlig Måttligt antal,7 Ingen eller obetydlig Mycket liten biomassa 3,6 Måttligt högt index Växtplanktonsammansättning, aug 212 Arter med indikatortal, aug 212 Övriga Gonyostomum Konjugater Grönalger Kiselalger Cyanobakterier Rekylalger Guldalger Pansarflagellater Antal arter Oligotrofiindikatorer -3, -2, -1 (-3 är starkast) Eutrofiindikatorer 1,2, 3 (3 är starkast) Tidigare utveckling Biomassa (mg/l),, 3, 2, 1,, Totalbiomassa (aug) Kommentar: Växtplanktonbiomassan var liten år 212. Den största biomassan utgjordes av kiselalger och pansarflagellater. Andelen cyanobakterier var mycket liten och TPI var lågt. Det totala artantalet var högt. Den sammanvägda bedömningen enligt Naturvårdverkets metod baserad på årets värden ger hög status. I expertbedömningen ger vi Allgunnen god status eftersom där finns flera arter som indikerar näringspåverkan, bl.a. Microcystis. Vi påträffade fyra släkten potentiellt toxiska släkten av cyanobakterier, men alla i liten mängd. Vi bedömer därför risken för blomning av toxiska cyanobakterier som liten. Gonyostomum semen påträffades men biomassan var mycket liten. Treårsmedelvärdet visar på god status. Mängden växtplankton har inte varierat nämnvärt i Allgunnen sedan en topp i biomassan i början på 199-talet. 8

89 ALSTERÅN Bilaga Alsterån, Kållen Datum: S. Sverige, humösa sjöar, >3 mg Pt/l Koordinat: 63379/171 Naturvårdsverkets kriterier (27) Surhetsklassning (antal arter i aug) Sammanvägd näringsstatus (aug) Totalbiomassa i aug (mg l -1 ) Cyanobakterier, andel i aug (%) Trofiskt planktonindex, TPI (aug) Expertbedömning: surhetsklassning Expertbedömning: näringsstatus Naturvårdsverkets kriterier (1999) Totalbiomassa i aug (mg l -1 ) Cyanobakterier, biomassa i aug (mg l -1 ) Potentiella toxinbildare (antal släkten) Gonyostomum semen i aug (mg l -1 ) Övrigt Hörnströms trofiindex (aug) Värde EK-kvot Status 37,82 Surt 3,3 God 2,7,16 God,8 1, Hög 1,36,17 Måttlig Nära neutralt Måttlig Avvikelse Bedömning 2,7 Stor Måttligt stor biomassa,12 Tydlig Mycket liten biomassa Tydlig Måttligt antal,13 Liten Liten biomassa, Måttligt högt index Växtplanktonsammansättning, aug 212 Arter med indikatortal, aug 212 Konjugater Grönalger Kiselalger Gonyostomum Guldalger Övriga Cyanobakterier Pansarflagellater Rekylalger Antal arter 6 2 Oligotrofiindikatorer -3, -2, -1 (-3 är starkast) Eutrofiindikatorer 1,2, 3 (3 är starkast) Tidigare utveckling 1, Biomassa (mg/l),,, Totalbiomassa (aug) Kommentar: Växtplanktonbiomassan var liten och dominerades av rekylalger. En eutrofiindikerande konjugat, Closterium limneticum, var rikligt förekommande. Andelen cyanobakterier var mycket liten men TPI var högt. Biomassan av Gonyostomum var liten. Den sammanvägda bedömningen enligt Naturvårdverkets metod ger god status. På grund av artrikedomen bland eutrofiindikatorerna, vilket även avspeglar sig i ett måttligt högt trofiindex, har vi i vår expertbedömning klassificerat näringsstatusen som måttlig. Artantalet var 37 vilket gör att sjön blir sur enligt NVV:s metod. I expertbedömningen klassar vi däremot sjön som nära neutral, möjligen på gränsen till sur, då artsammansättningen inte är typisk för sura förhållanden. Risken för blomning av toxiska cyanobakterier bedöms som liten. Treårsmedelvärdet ger god status och nära neutrala förhållanden. Mängden växtplankton har minskat i Kållen sedan biomassetoppar under 199-talet. Variationen i totalbiomassa och artsammansättning mellan åren är dock stor. 8

90 ALSTERÅN Bilaga 7 Artlistor växtplankton 7. Alsterån, Allgunnen Lokalkoordinater: 6328 / (RT9) RAPPORT Nivå: -6 m utfärdad av ackrediterat laboratorium Metod: SS-EN12:26 + NV:s Handledn. för miljööverv. REPORT issued by an Ackreditated Laboratory Det. Ingrid Hårding Frekv. Längd*³ Antal*³ Biom. Arter I EG (1 - ) µm/l celler/l mg/l CYANOPHYCEAE (blågrönalger) Chroococcales Aphanocapsa sp. - NÄGELI ,2 Chroococcus sp. (< µm) - NÄGELI 1 7,6,3 Merismopedia tenuissima - LEMMERMANN -2 I 1337,1 Microcystis wesenbergii - (KOMÁREK) KOMÁREK in KONDRATEVA 3 E 1 7,9,1 Woronichinia naegeliana - (UNGER) ELENKIN E 2 2,1 Nostocales Dolichospermum spp. nystan - (RALFS ex BOR. & FLAH.) WACKLIN et al. I 2 16,1 Oscillatoriales Planktothrix isothrix - (SKUJA) KOMÁREK & KOMÁRK.-LEGN. 1 I 2 6,2 CRYPTOPHYCEAE (rekylalger) Cryptomonas sp. (-2 µm) - EHRENBERG I 99,31 Cryptomonas sp. (2-3 µm) - EHRENBERG I 3 23,29 Katablepharis ovalis - SKUJA I 3 23,2 Pyrenomonadales (Chroomonas sp./rhodomonas sp.) I 19,13 Rhodomonas lacustris - PASCHER & RUTTNER -1 I 2,7,1 DINOPHYCEAE (pansarflagellater) Ceratium hirundinella - (O. F. MÜLLER) DUJARDIN I 3 1,,119 Gymnodinium helveticum - PENARD I 1,1,3 Gymnodinium sp. (-2 µm) - STEIN I 2 7,6, Gymnodinium sp. (stor) - STEIN I 2,, Peridiniopsis penardiforme - (LINDEMANN) BOURRELLY 2,6,6 Peridinium umbonatum - STEIN 2 3,8, Peridinium sp. - EHRENBERG I 2,3,13 CHRYSOPHYCEAE (guldalger) Bitrichia chodatii - (REVERDIN) HOLLANDE -2 O 2 3,8, Chrysidiastrum catenatum - LAUTERBORN -2 I 2,,1 Chrysococcus diaphanus - SKUJA -2 I 2 71,61 Chrysosphaerella longispina - LAUTERBORN O 1 2,,3 Dinobryon bavaricum - IMHOF O 3 16, Dinobryon crenulatum - W: & G.S. WEST -2 O 2 7,6, Dinobryon divergens - IMHOF I 2 2,3,1 Dinobryon suecicum - LEMMERMANN O 2 3,8,2 Mallomonas akrokomos - RUTTNER -2 I 1 1,9,2 Mallomonas sp. (-2 µm) - PERTY I 3 21,11 Pedinellaceae (Pseudopedinella sp./pedinella sp.) 3 9,16 Pseudokephyrion entzii - CONRAD ,9,1 Spiniferomonas sp. - TAKAHASHI -2 I 2 3,8,3 Uroglena sp. - EHRENBERG I 2 3,8,2 Chrysophyceae obestämda monader (- µm) 3 36,3 DIATOMOPHYCEAE (kiselalger) Centrales Acanthoceras zachariasii - (BRUN) SIMONSEN I 2 1,,1 Aulacoseira granulata - (EHRENBERG) SIMONSEN 2 E 3 6,6,9 Aulacoseira sp. (alpigena/distans) - THWAITES I 6,37 Aulacoseira sp. (- µm) - THWAITES I 12,17 Aulacoseira sp. (-1 µm) - THWAITES I 2 17,3 Centrales (-2 µm) I 1 2,7 Rhizosolenia eriensis - H. L. SMITH I 2 3,8,1 Rhizosolenia longiseta - ZACHARIAS O 3 2, Pennales Asterionella formosa - HASSALL I 2,9, Pennales (- µm) I 2,7,1 Pennales (-2 µm) I 1,1,1 86

91 ALSTERÅN Bilaga 7 Forts. 7. Alsterån, Allgunnen Lokalkoordinater: 6328 / (RT9) RAPPORT Nivå: -6 m utfärdad av ackrediterat laboratorium Metod: SS-EN12:26 + NV:s Handledn. för miljööverv. REPORT issued by an Ackreditated Laboratory Det. Ingrid Hårding Frekv. Längd*³ Antal*³ Biom. Arter I EG (1 - ) µm/l celler/l mg/l CHLOROPHYCEAE (grönalger) Chlorococcales Botryococcus sp. - KÜTZING * I 2,,3 Crucigenia tetrapedia - (KIRCHNER) W. & G. S. WEST * I 3 32,3 Kirchneriella sp. - SCHMIDLE I 1 3,8,3 Monoraphidium dybowskii - (WOL.) HINDÁK & KOM.-LEG. O 3 68,8 Oocystis sp. - BRAUN I 2 19,1 Pediastrum boryanum - (TURPIN) MENEGHINI * 3 E 1,1,1 Pediastrum duplex - MEYEN * 3 E 1,1,3 Pediastrum privum - (PRINTZ) HEGEWALD * 2 O 2 3,8,2 Pediastrum tetras - (EHRENBERG) RALFS * 2 E 2 9,,11 Quadrigula pfitzeri - (SCHRÖDER) G. M. SMITH O 2 1,1 Scenedesmus sp. - MEYEN E 3 99,2 Tetrastrum komarekii - HINDAK E 3 6,1 Ulotrichales Elakatothrix genevensis - (REVERDIN) HINDÁK I 2 9,,1 Koliella sp. - HINDÁK 2 7,6, Övrigt Chlorophyceae obestämda enstaka klotformiga 1 1,9,1 CONJUGATOPHYCEAE (konjugater) Closterium acutum var. variabile - (LEMMERMANN) W. KRIEGER 1 I,2,3 Spondylosium planum - (WOLLE) WEST & WEST O 1 1,9,1 Staurastrum sp. - (MEYEN) RALFS I 2 1,,11 RAPHIDOPHYCEAE Gonyostomum semen - (EHRENBERG) DIESING O 3 2,2,71 ÖVRIGA Chrysochromulina sp. - LACKEY 3 7,2 Goniochloris fallax - FOTT 1 1,9,8 Monomastix sp. - SCHERFFEL 2,7,1 Pseudostaurastrum sp. - CHODAT I 2 3,8,7 Övriga, oidentifierad flagellat (< µm) 9,21 Övriga, oidentifierad monad (2- µm) 2 16,6 * = räknade som kolonier Mätosäkerhet för volymsbestämning = % Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 172 (2). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 87

92 ALSTERÅN Bilaga Alsterån, Kållen Lokalkoordinater: / 171 (RT9) RAPPORT Nivå: -2 m utfärdad av ackrediterat laboratorium Metod: SS-EN12:26 + NV:s Handledn. för miljööverv. REPORT issued by an Ackreditated Laboratory Det. Ingrid Hårding Frekv. Längd*³ Antal*³ Biom. Arter I EG (1 - ) µm/l celler/l mg/l CYANOPHYCEAE (blågrönalger) Chroococcales Woronichinia sp. - ELENKIN E 2 23,1 Nostocales Aphanizomenon sp. - MORREN ex BORNET et FLAHAULT I 2 31,7 Dolichospermum sp. rak - (RALFS ex BOR. & FLAH.) WACKLIN et al. 2 I 2 362,9 Oscillatoriales Planktothrix isothrix - (SKUJA) KOMÁREK & KOMÁRK.-LEGN. 1 I 1 82,2 CRYPTOPHYCEAE (rekylalger) Cryptomonas sp. (-2 µm) - EHRENBERG I 1138,98 Cryptomonas sp. (2-3 µm) - EHRENBERG I 3 121,231 Katablepharis ovalis - SKUJA I 6,1 Pyrenomonadales (Chroomonas sp./rhodomonas sp.) I 26,16 DINOPHYCEAE (pansarflagellater) Peridinium sp. - EHRENBERG I 2 32,2 CHRYSOPHYCEAE (guldalger) Chrysococcus diaphanus - SKUJA -2 I 2 13,12 Dinobryon bavaricum - IMHOF O 2 18,32 Mallomonas akrokomos - RUTTNER -2 I 3 83,7 Mallomonas tonsurata - TEILING emend. W. KRIEG. -1 I 2 19, Mallomonas sp. (-2 µm) - PERTY I 2 26,2 Pedinellaceae (Pseudopedinella sp./pedinella sp.) 2,12 Synura sp. - EHRENBERG I 3 7,39 Chrysophyceae (- µm) 377,122 DIATOMOPHYCEAE (kiselalger) Centrales Aulacoseira granulata var. angustissima - (O. MÜLLER) SIMONSEN 3 E 2 22,9 Aulacoseira sp. (< µm) - THWAITES I 3 39,189 Rhizosolenia eriensis - H. L. SMITH I 2,1 Rhizosolenia longiseta - ZACHARIAS O 2 38, Pennales Asterionella formosa - HASSALL I 2 7,3, CHLOROPHYCEAE (grönalger) Chlorococcales Ankyra lanceolata - (KORS.) FOTT I 2 19, Crucigenia tetrapedia - (KIRCHNER) W. & G. S. WEST * I 1 6,,2 Dictyosphaerium pulchellum - WOOD 1 I 1 8,,1 Monoraphidium dybowskii - (WOL.) HINDÁK & KOM.-LEG. O 2 19,2 Oocystis sp. - BRAUN I 1 26, Scenedesmus sp. - MEYEN E 1 26, Övrigt Chlorophyceae obestämda kolonibildande klotformiga 2 6,7, CONJUGATOPHYCEAE (konjugater) Closterium acutum var. variabile - (LEMMERMANN) W. KRIEGER 1 I 2 31,2 Closterium limneticum - LEMMERMANN 1 E 189,39 Closterium cf. limneticum - LEMMERMANN 1 E 3 82,22 Staurastrum chaetoceras - (SCHRÖDERT) G. M. SMITH 2 E 1,3,1 Staurastrum sp. - (MEYEN) RALFS I 1,3,1 RAPHIDOPHYCEAE Gonyostomum semen - (EHRENBERG) DIESING O 3 6,,13 ÖVRIGA Aulomonas purdyi - LACKEY, ,3 Monomastix sp. - SCHERFFEL 3 173,2 Övriga, oidentifierad flagellat (< µm) 318,98 * = räknade som kolonier Mätosäkerhet för volymsbestämning = % Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 172 (2). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 88

93 ALSTERÅN Bilaga 7 Artlistor djurplankton 7. Allgunnen, Alsterån Kvantitativ zooplanktonanalys Provdatum: Vattenkoordinat: / Lokalkoordinat: 6328 / Metod: BIN PR 1 + NV:s handledning för miljööverv. Determinator: Ingrid Hårding, Medins Biologi AB Artningsdatum: RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Ackreditated Laboratory Rotatorier och crustacéer frekvensbestämdes oberoende av varandra. 1=sparsam, 2=måttlig, 3=riklig, =mycket riklig, =dominerande förekomst. Crustacéer totalräknades medan rotatorier räknades i delprov (11% av provet) tills ca individer räknats. Äggräkningen omfattar ej lösa rotatorieägg. Ekologisk grupp Frekvens (Eutrof, Oligotrof, Indifferent) ROTATORIA Ascomorpha ovalis - Bergendal, 1892 I 1 Asplanchna priodonta - Gosse, 18 I 1 Collotheca sp I 1 Conochilus unicornis - Rousselet, 1892 I 1 Gastropus stylifer - (Imhof, 1891) I 2 Kellicottia bostoniensis - (Rousselet, 198) I 2 Kellicottia longispina - (Kellicott, 1879) I 3 Keratella cochlearis - (Gosse, 181) I Polyarthra remata - Skorikov, 1896 I Polyarthra vulgaris - Carlin, 193 I 3 Synchaeta sp (liten, <12 µm) I 2 Synchaeta sp (stor, >12 µm) I 1 Trichocerca cylindrica - (Imhof, 1891) E 1 Trichocerca porcellus - (Gosse, 181) E 2 Trichocerca rousseleti - (Voigt, 192) I 1 Trichocerca similis - (Wierzejski, 1893) I 1 Obestämd art I 2 CLADOCERA Bosmina (Eubosmina) longispina - G.O. Sars, 1862 (ad) I 2 Bosmina (Eubosmina) longispina - G.O. Sars, 1862 (juv) I 2 Daphnia cucculata - G.O. Sars, 1862 (ad) E 1 Daphnia cucculata - G.O. Sars, 1862 (juv) E 1 Diaphanosoma brachyurum - (Liévin, 188) (ad) I 1 COPEPODA: CALANOIDA Eudiaptomus gracilis - (G.O. Sars, 1863) (honor) I 2 Eudiaptomus gracilis - (G.O. Sars, 1863) (hanar) I 1 Eudiaptomus, copepoditer 3 Calanoida nauplier 1 COPEPODA: CYCLOPOIDA Mesocyclops leuckarti - (Claus, 187) (honor) I 3 Thermocyclops oithonoides - (G.O. Sars, 1863) (honor) I 2 Cyclopoida, copepoditer Cyclopoida, nauplier 2 Cyclopoida, ägg 2 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorier uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 172 (2). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 89

94 ALSTERÅN Bilaga Kållen, Alsterån Kvantitativ zooplanktonanalys Provdatum: Vattenkoordinat: / 176 RAPPORT Lokalkoordinat: / 171 utfärdad av ackrediterat laboratorium Metod: BIN PR 1 + NV:s handledning för miljööverv. Determinator: Ingrid Hårding, Medins Biologi AB Artningsdatum: Rotatorier och crustacéer frekvensbestämdes oberoende av varandra. 1=sparsam, 2=måttlig, 3=riklig, =mycket riklig, =dominerande förekomst. Crustacéer totalräknades medan rotatorier räknades i delprov (11% av provet) tills ca individer räknats. Äggräkningen omfattar ej lösa rotatorieägg. Ekologisk grupp Frekvens (Eutrof, Oligotrof, Indifferent) REPORT issued by an Ackreditated Laboratory ROTATORIA Anuraeopsis fissa - Gosse, 181 E 1 Asplanchna priodonta - Gosse, 18 I 1 Collotheca sp I 1 Conochiloides sp I 1 Filinia sp I 1 Kellicottia bostoniensis - (Rousselet, 198) I Kellicottia longispina - (Kellicott, 1879) I 1 Keratella cochlearis - (Gosse, 181) I 3 Keratella sp E 1 Keratella quadrata - (O.F. Müller, 1786) E 1 Lecane sp I 1 Polyarthra remata - Skorikov, 1896 I 1 Polyarthra vulgaris - Carlin, 193 I 1 Synchaeta sp (liten, <12 µm) I 1 Synchaeta sp (stor, >12 µm) I 1 Trichocerca porcellus - (Gosse, 181) E 1 Trichocerca similis - (Wierzejski, 1893) I 1 Obestämd art I 1 CLADOCERA Bosmina (Eubosmina) longispina - G.O. Sars, 1862 (ad) I 1 Bosmina (Eubosmina) longispina - G.O. Sars, 1862 (juv) I 1 Bosmina (Bosmina) longirostris - (O.F. Müller, 1776) (juv) I 1 Ceriodaphnia sp., ad. I 1 Daphnia cucculata - G.O. Sars, 1862 (ad) E 2 Daphnia cucculata - G.O. Sars, 1862 (juv) E 1 Daphnia galeata - G.O. Sars, 186 (ad) I 2 Daphnia galeata - G.O. Sars, 186 (juv) I 1 Daphnia (longispina-gruppen) I 1 COPEPODA: CALANOIDA Eudiaptomus gracilis - (G.O. Sars, 1863) (honor) I 1 Eudiaptomus gracilis - (G.O. Sars, 1863) (hanar) I 1 Eudiaptomus, copepoditer 2 Calanoida nauplier 1 COPEPODA: CYCLOPOIDA Diacyclops bicuspidatus - (Claus, 187) (hona) I 1 Diacyclops bicuspidatus - (Claus, 187) (hane) I 1 Cyclopoida, copepoditer 2 Cyclopoida, nauplier 1 Cyclopoida, ägg 2 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorie uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 172 (2). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 9

95 ALSTERÅN Bilaga 7 Fältprotokoll växtplankton 73. Alsterån, Kållen Vattenområdesuppgifter Län: 7 Kronoberg Sjö/vattendrag: Alsterån Kommun: Uppvidinge Lokalnummer: 73 Top. karta: F NO Lokalnamn: Kållen Vattenkoordinater: / 176 Huvudflodområde: 7 Alsterån Lokalkoordinater: / 171 (RT9) Provtagningsuppgifter Provtagare: Reijo Nygård Datum: Organisation: ALcontrol AB Tid på dygnet: : Syfte: recipientkontroll Lokaluppgifter Djup provplatsen (m): 9 Vattentemperatur (,m): 17,3 C Grumlighet: grumligt Språngskikt (j/n): ja Vattenfärg: starkt färgat Språngskiktets läge: m Trofinivå: mesotrof Siktdjup m vattenkikare:,6 m Väderlek: Klart vxl vind m/s Vattenkemi (j/n): ja Märkning av lokal: - Kvalitativ metod BIN PR 61 Håvdiameter (cm): - Konserveringsmetod : Lugol Maskstorlek: 2 µm Djupinterval (m): -2 Kvantitativ metod SS-EN12:26 + NVVs Handledning för miljöövervakning, växtplankton Typ av hämtare: Rambergrör Antal profiler: Konserveringsmetod : Lugol Uppdelning av profil i separata prov (j/n): nej Provflaska: Djupintervall (m): Övrigt - 7. Alsterån, Allgunnen Vattenområdesuppgifter Län: 8 Kalmar Sjö/vattendrag: Alsterån Kommun: Kalmar Lokalnummer: 7 Top. karta: G SV Lokalnamn: Allgunnen Vattenkoordinater: / Huvudflodområde: 7 Alsterån Lokalkoordinater: 6328 / (RT9) Provtagningsuppgifter Provtagare: Reijo Nygård / Magnus Bergström Datum: Organisation: ALcontrol AB Tid på dygnet: 11:2 Syfte: recipientkontroll Lokaluppgifter Djup provplatsen (m): 1 Vattentemperatur (,m): 18,9 C Grumlighet: grumligt Språngskikt (j/n): ja Vattenfärg: färgat Språngskiktets läge: 8 m Trofinivå: mesotrof Siktdjup m vattenkikare: 16 m Väderlek: Halvklart vind 6º 7m/s Vattenkemi (j/n): ja Märkning av lokal: - Kvalitativ metod BIN PR 61 Håvdiameter (cm): - Konserveringsmetod : Lugol Maskstorlek: 2 µm Djupinterval (m): -6 Kvantitativ metod SS-EN12:26 + NVVs Handledning för miljöövervakning, växtplankton Typ av hämtare: Rambergrör Antal profiler: Konserveringsmetod : Lugol Uppdelning av profil i separata prov (j/n): nej Provflaska: Djupintervall (m): Övrigt - 91

96 ALSTERÅN Bilaga 7 Fältprotokoll djurplankton 7. Alsterån, Allgunnen Vattenområdesuppgifter Län: 8 Kalmar Sjö/vattendrag: Alsterån Kommun: Kalmar Lokalnummer: 7 Top. karta: G SV Lokalnamn: Allgunnen Vattenkoordinater: / Huvudflodområde: 7 Alsterån Lokalkoordinater: 6328 / Provtagningsuppgifter Provtagare: Nygård/Carlson Datum: Organisation: ALcontrol AB Tid på dygnet: 12:1 Syfte: recipientkontroll Lokaluppgifter Djup provplatsen (m): 1 Vattentemperatur (,m): 9,2 C Grumlighet: klart Språngskikt (j/n): Nej Vattenfärg: färgat Språngskiktets läge: - m Trofinivå: oligotrof Siktdjup m vattenkikare: - m Väderlek: Mulet svag N Vattenkemi (j/n): ja Märkning av lokal: - Djurplankton Kvantitativ metod SS-EN 11:26 + NVVs Handledning för miljöövervakning, djurplankton i sjöar Typ av hämtare: Ruttnerhämtare Mängd filtrerat vatten (l/prov): 2 Maskstorlek: µm Antal profiler: - Konserveringsmetod: Lugol Uppdelning av profil i separata prov (j/n)- Provflaska: Djupintervall: Övrigt a b c d -12 m - m - m - m 73. Alsterån, Kållen Vattenområdesuppgifter Län: 7 Kronoberg Sjö/vattendrag: Alsterån Kommun: Uppvidinge Lokalnummer: 73 Top. karta: F NO Lokalnamn: Kållen Vattenkoordinater: / 176 Huvudflodområde: 7 Alsterån Lokalkoordinater: / 171 Provtagningsuppgifter Provtagare: Nygård/Carlson Datum: Organisation: ALcontrol AB Tid på dygnet: : Syfte: recipientkontroll Lokaluppgifter Djup provplatsen (m): 9, Vattentemperatur (,m): 8, C Grumlighet: klart Språngskikt (j/n): Nej Vattenfärg: starkt färgat Språngskiktets läge: - m Trofinivå: mesotrof Siktdjup m vattenkikare: 1,3 m Väderlek: Mulet vindstilla 6ºC Vattenkemi (j/n): ja Märkning av lokal: - Djurplankton Kvantitativ metod SS-EN 11:26 + NVVs Handledning för miljöövervakning, djurplankton i sjöar Typ av hämtare: Ruttnerhämtare Mängd filtrerat vatten (l/prov): 1 Maskstorlek: µm Antal profiler: - Konserveringsmetod: Lugol Uppdelning av profil i separata prov (j/n)- Provflaska: Djupintervall: Övrigt a b c d -7 m - m - m - m 92

97 ALSTERÅN Bilaga 8 BILAGA 8 Kiselalger Metodik Resultat Artlistor Fältprotokoll 93

98 ALSTERÅN Bilaga 8 Metodik Provtagning Kiselalgsprovtagningen utfördes av ALcontrol AB den 18 september 212, enligt metod SS-EN 1396 (SIS 23) och Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning, undersökningstyp Påväxt i rinnande vatten kiselalgsanalys (Naturvårdsverket 29) på två lokaler i Alsteråns avrinningsområde (Tabell 13). Metoden innebär att minst fem stenar borstas av med en ren tandborste och påväxtmaterialet sköljs ner i en behållare med vatten. Proven fixerades med etanol. Tabell 13. Provtagningslokaler för kiselalger i avrinningsområdet för Alsterån år 212. Benämning Lägesbeskrivning Koordinater 6 Alsterån, inloppet Allgunnen 63168/ Alsterån, vid Sandbäckshult / Kiselalgsanalys och utvärdering Framställning av kiselalgspreparat och analys av kiselalger i ljusmikroskop utfördes av Amelie Jarlman, Medins Biologi AB, enligt metod SS-EN 17 (SIS 2) och Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning, undersökningstyp Påväxt i rinnande vatten kiselalgsanalys (Naturvårdsverket 29). Minst kiselalgsskal räknades i varje prov. Utvärderingen följer Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 27). Statusklassningen av provtagningslokalerna gjordes med hjälp av kiselalgsindexet IPS (Indice Polluosensibilité Spécifique), som är utvecklat för att visa påverkan av näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening i ett vattendrag. I gränsfall mellan klasser beaktades även stödparametrarna %PT (Pollution tolerante valves) och TDI (Trophic Diatom Index) en klassificering av kiselalger utifrån deras tolerans mot lättnedbrytbar organisk förorening respektive näringsrikedom. Uträkningen av kiselalgsindex gjordes med programvaran Omnidia.3. Klassningen görs enligt en femgradig skala: hög status, god status, måttlig status, otillfredsställande status och dålig status. För att visa vilken ph-regim vattendraget tillhör har surhetsindexet ACID, Acidity Index for Diatoms (Andrén & Jarlman 28), använts. Indexet skiljer inte mellan försurning orsakad av människan respektive naturlig surhet och det är framtaget framför allt för att bedöma surheten i vattendrag med ph under 7. Utvärderingen har gjorts enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 27) och lokalerna har klassats enligt en femgradig skala: alkaliskt, nära neutralt, måttligt surt, surt och mycket surt. Resultaten, i form av index och statusklassning samt kommentarer, redovisas nedan. I Jarlman & Sundberg 2 kan man läsa mer om de index och kriterier som använts för bedömningen. 9

99 ALSTERÅN Bilaga 8 Resultat kiselalger 6. Alsterån, inlopp Allgunnen Län: 8 Kalmar Beskuggning: < % Kommun: Nybro Vattennivå: medel Koordinater: 63168/1121 Provtagningsmetodik: SS-EN 1396 Provtagning: Bergström, Nygård Vattenhastighet: lugnt Grumlighet: klart Vattenfärg: färgat Organisation: ALcontrol AB Vattentemperatur: 13, C Analysmetodik: SS-EN 17 Prov taget från: sten Artanalys: Amelie Jarlman Antal borstade stenar: Provplats: vägbron Resultat index och klassning Antal räknade skal: 2 IPS: 19,3 (klass 1) Antal räknade taxa: 9 TDI: 2, (klass 1) Diversitet:, % PT:,7 (klass 1-2) Statusklassning (surhet) EK (IPS):,99 (klass 1) ACID:,73 (klass 3) MÅTTLIGT SURT Kommentar årets undersökning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) HÖG STATUS nära Nära neutralt IPS-indexet i Alsterån vid inloppet till Allgunnen motsvarade klass 1, hög status. Mängden näringskrävande kiselalger (TDI) var liten och andelen föroreningstoleranta former (%PT) mycket liten, vilket stämmer med klassningen. Surhetsindexet ACID visade måttligt sura förhållanden, vilket betyder att årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan,9-6, och/eller att ph-minimum varit under 6,. Indexvärdet låg dock nära gränsen mot nära neutrala förhållanden (årsmedelvärde för ph 6,-7,3). Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) , 19, 19, ,8 2,6 2, 1 1 1,7,, Treårsmedelvärden , 1 19, 1, 1-2 Hög status Hög status Hög status Hög status År ACID Klass Statusklassning (surhet) ,79 6,26, Måttligt surt Nära neutralt Måttligt surt mycket nära Nära neutralt nära Nära neutralt Treårsmedelvärde -12,93 2 Nära neutralt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar IPS-indexet var i stort sett detsamma alla tre åren och motsvarade hög status. Inga nämnvärda skillnader noterades i stödparametrarna TDI och %PT och artsammansättningen var likartad. (Anm: en omräkning av IPS-indexet har gjorts för 2-211, eftersom indexvärdena för vissa arter ändrats sedan dess.) Surhetsindexet ACID hamnade 2 och 212 i måttligt sura förhållanden (årsmedelvärde för ph,9-6, och/eller phminimum under 6,), men indexvärdena låg mycket nära respektive nära gränsen mot nära neutrala förhållanden (årsmedelvärde för ph 6,-7,3). År 211 visade indexvärdet nära neutrala förhållanden. Treårsmedelvärdet hamnar i nära neutrala förhållanden, men nära gränsen mot måttligt sura förhållanden. Detta tyder på att lokalen surhetsmässigt ligger i gränslandet mellan måttligt sura och nära neutrala förhållanden. Medins Biologi AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC) 166 9

100 ALSTERÅN Bilaga 8 9. Alsterån, Sandbäckshult Län: 8 Kalmar Beskuggning: < % Kommun: Nybro Vattennivå: medel Koordinater: / Vattenhastighet: lugnt Provtagningsmetodik: SS-EN 1396 Grumlighet: klart Provtagning: Bergström, Nygård Vattenfärg: färgat Organisation: ALcontrol AB Vattentemperatur: 13,8 C Analysmetodik: SS-EN 17 Prov taget från: sten Artanalys: Amelie Jarlman Antal borstade stenar: Provplats: bro Resultat index och klassning Antal räknade skal: 78 IPS: 18,8 (klass 1) Antal räknade taxa: 36 TDI: 26, (klass 1) HÖG STATUS Diversitet: 2,33 % PT:,6 (klass 1-2) Statusklassning (surhet) EK (IPS):,96 (klass 1) ACID: 7,3 (klass 1) ALKALISKT Kommentar årets undersökning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) mycket nära Nära neutralt Alsterån vid Sandbäckshult hade ett IPS-index som motsvarar klass 1, hög status. Mängden näringskrävande kiselalger (TDI) var liten och andelen föroreningstoleranta former (%PT) mycket liten, vilket stämmer med klassningen. Surhetsindexet ACID visade alkaliska förhållanden, vilket tyder på att årsmedelvärdet för ph ligger över 7,3, men indexvärdet låg mycket nära gränsen mot nära neutrala förhållanden (årsmedelvärde för ph 6,-7,3). Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ,1 18,6 18, ,8 2,6 26, 1 1 1,9,, Hög status Hög status Hög status Treårsmedelvärden ,8 1 23,3 1, 1-2 Hög status År ACID Klass Statusklassning (surhet) ,67 6,3 2 Nära neutralt 2 Nära neutralt 1 Alkaliskt mycket nära Nära neutralt 212 7,3 Treårsmedelvärde -12 6,8 2 Nära neutralt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar IPS-indexet motsvarade alla tre åren hög status. Inga nämnvärda skillnader noterades i stödparametrarna TDI och %PT och artsammansättningen var likartad. (Anm: en omräkning av IPS-indexet har gjorts för 2-211, eftersom indexvärdena för vissa arter ändrats sedan dess.) 2 och 211 visade surhetsindexet ACID nära neutrala förhållanden (årsmedelvärde för ph 6,-7,3). År 212 var indexvärdet något högre och hamnade i alkaliska förhållanden (årsmedelvärde för ph över 7,3), men det låg mycket nära gränsen mot nära neutrala förhållanden. Treårsmedelvärdet visar nära neutrala förhållanden. Medins Biologi AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

101 ALSTERÅN Bilaga 8 Förklaring till artlistor Det. = person som utfört artbestämning och räkning S = visar föroreningskänsligheten enligt en skala 1-, där 1 betyder föroreningstolerans och betyder föroreningskänslighet V = indikatorvärde enligt en skala 1-3, där 3 betyder att arten är en stark indikator ph = surhetsvärde, där 1 = acidobiont, 2 = acidofil, 3 = circumneutral, = alkalifil och = alkalibiont (se förklaring nedan) Antal skal = antal räknade skal av varje art Antal cf. = antal av de räknade skalen som liknar (cf. = confer = jämför) men inte med säkerhet tillhör den angivna arten Index och hjälpparametrar: IPS = Indice de Polluo-sensibilité Spécifique TDI = Trophic Diatom Index % PT = % Pollution Tolerante valves ACID = ACidity Index for Diatoms Följande parametrar används för att räkna ut ACID: ADMI (%) = artkomplexet Achnanthidium minutissimum EUNO (%) = släktet Eunotia Acidobiont ( ) = arter med optimalt ph <,. Acidofil ( ) = arter som i huvudsak förekommer vid ph < 7. Circumneutral ( ) = arter som i huvudsak förekommer vid ph omkring 7. Alkalifil ( ) = arter som i huvudsak förekommer vid ph > 7. Alkalibiont ( ) = arter med förekomst enbart vid ph > 7. Odefinierad ( ) = arter med odefinierat ph-optimum 97

102 ALSTERÅN Bilaga 8 6. Alsterån, inlopp Allgunnen Lokalkoordinater: / 1121 Metodik: SS-EN 17 + NV:s Handledning för miljöövervakning Det. Amelie Jarlman Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ skal cf. frekvens (%) Achnanthidium minutissimum group II (mean width 2,2-2,8µm) ADMI, , Achnanthidium subatomoides (Hustedt) Monnier, Lange-Bertalot & Ector ADSO, 1 2 2, Aulacoseira alpigena (Grunow) Krammer AUAL, , Aulacoseira ambigua (Grunow) Simonsen AAMB, 1 9 2,1 Aulacoseira "pseudodistans" Lange-Bertalot & Krammer (Manuskriptnamen) AUPD, ,3 Aulacoseira "tenuistriata" Lange-Bertalot & Krammer (Manuskriptnamen) AUTT, 1 2, Aulacoseira valida (Grunow) Krammer AUVA, 2 2 1,2 Brachysira brebissonii Ross in Hartley BBRE, 2 2,9 Brachysira neoexilis Lange-Bertalot BNEO, ,7 Brachysira procera Lange-Bertalot & Moser BPRO, 1 2 1,2 Caloneis tenuis (Gregory) Krammer CATE, 2 3,9 Chamaepinnularia mediocris (Krasske) Lange-Bertalot CHME, 2 2 2, Encyonema neogracile Krammer ENNG, ,9 Encyonema vulgare Krammer var. vulgare EVUL, 3 1,2 Encyonopsis descripta (Hustedt) Krammer EDES, 2 2, Encyonopsis subminuta Krammer & Reichardt ESUM, 1 3 3,7 Eunotia arculus (Grunow) Lange-Bertalot & Nörpel EARL, ,2 Eunotia arcus Ehrenberg var. arcus EARC, 3 3,9 Eunotia bilunaris (Ehrenberg) Mills var. bilunaris EBIL, 2 2 3,7 Eunotia bilunaris (Ehrenberg) Mills var. mucophila Lange-Bertalot, Nörpel & Alles EBMU, 2 2 3,7 Eunotia elegans Østrup EELE, 1 2 2, Eunotia eurycephaloides Nörpel-Schempp & Lange-Bertalot EECP, 3 2 3,7 Eunotia flexuosa (Brébisson) Kützing EFLE, 2 2 3,7 Eunotia formica Ehrenberg EFOR, 1 2 3,7 Eunotia genuflexa Nörpel-Schempp EGEN, 2 2 1,2 Eunotia implicata Nörpel, Lange-Bertalot & Alles EIMP, ,7 Eunotia incisa Gregory var. incisa EINC, 1 2 1,2 Eunotia meisteri Hustedt EMEI, 3 2 1,2 Eunotia naegelii Migula ENAE, ,7 Eunotia sp. EUNS, 1 2 3,7 Fragilaria capucina Desmazieres s.l. FCAPsl, 1 3,9 Fragilaria gracilis Østrup FGRA, ,2 Fragilaria nanana Lange-Bertalot FNAN, 2 3 2, Fragilaria nanoides Lange-Bertalot FNNO, 2 3 1,2 Fragilaria oldenburgioides Lange-Bertalot FODD, ,8 Fragilaria sp. FRAS, 3 2, Frustulia crassinervia (Brébisson) Lange-Bertalot & Krammer FCRS, ,8 Frustulia erifuga Lange-Bertalot & Krammer FERI, 2 2 2, Gomphonema exilissimum (Grunow) Lange-Bertalot & Reichardt s.l. GEXLsl, ,7 Gomphonema pseudobohemicum Lange-Bertalot & Reichardt GPBO, 1 2 2, Microcostatus maceria (Schimanski) Lange-Bertalot, Kusber & Metzeltin MMAC, 1 2 2, Navicula angusta Grunow NAAN, , Navicula heimansioides Lange-Bertalot NHMD, 2 2 3,7 Navicula notha Wallace NNOT, ,7 Navicula radiosa Kützing NRAD, 2 3 1,2 Navicula sp. NASP 3, 2 6 1, Naviculadicta litos (Hohn & Hellerman) Lange-Bertalot NVDI, 1 2, Nitzschia gracilis Hantzsch NIGR 3, 2 3 1,2 Nitzschia palea (Kützing) W. Smith var. debilis (Kützing) Grunow NPAD 3, 1 3 2, Nupela vitiosa (Schimanski) Lange-Bertalot NUVI, 1 3 2, Psammothidium abundans (Manguin) Bukhtiyarova & Round PABD, ,6 Psammothidium marginulatum (Grunow) Bukhtiyarova & Round PMRG, 2 2,9 Psammothidium ventrale (Krasske) Bukhtiyarova & Round PVEN, 1 2 1,2 Stauroforma exiguiformis (Lange-Bertalot) Flower, Jones & Round SEXG, 2 3 2,9 Staurosira brevistriata (Grunow) Grunow SBRV 3, 1 2 2, Staurosira pinnata Ehrenberg SRPI, 1 2, Staurosira venter (Ehrenberg) Cleve & Möller SSVE, , Tabellaria fenestrata (Lyngbye) Kützing TFEN, 2 3 1,2 Tabellaria flocculosa (Roth) Kützing TFLO, ,1 SUMMA (antal skal): 2 SUMMA (antal taxa): 9 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Antal taxa: 9 TDI (-): 2, ADMI (%): 3, Acidofil ( ): 318 Alkalibiont ( ): Medelbredd Diversitet:, % PT:,7 EUNO (%): 9,9 Circumneutral ( ): 73 Odefinierad ( ): 33 ADMI (µm): IPS (1-2): 19,3 ACID:,73 Acidobiont ( ): 28 Alkalifil ( ): 7 Deformerade (%):,2 2,7 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 172 (2). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 98

103 ALSTERÅN Bilaga 8 9. Alsterån, Sandbäckshult Lokalkoordinater: / Metodik: SS-EN 17 + NV:s Handledning för miljöövervakning Det. Amelie Jarlman Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ skal cf. frekvens (%) Achnanthidium minutissimum group II (mean width 2,2-2,8µm) ADMI, ,3 Aulacoseira ambigua (Grunow) Simonsen AAMB, 1 9, Aulacoseira granulata (Ehrenberg) Simonsen AUGR 2,9 1 1,2 Aulacoseira "pseudodistans" Lange-Bertalot & Krammer (Manuskriptnamen) AUPD, 1 3 2, Aulacoseira sp. AULS 3,8 1 2, Brachysira brebissonii Ross in Hartley BBRE, ,3 Brachysira neoexilis Lange-Bertalot BNEO, , Cavinula pseudoscutiformis (Hustedt) Mann & Stickle CPSE, 2 1,2 Discostella stelligera (Cleve & Grunow) Houk & Klee DSTE,2 1 1,2 Encyonema neogracile Krammer ENNG, 2 2 1,2 Eunotia bilunaris (Ehrenberg) Mills var. bilunaris EBIL, 2 2 1,2 Eunotia formica Ehrenberg EFOR, , Eunotia incisa Gregory var. incisa EINC, 1 2 1,2 Eunotia naegelii Migula ENAE, 2 2 2, Fragilaria capucina Desmazieres s.l. FCAPsl, 1 3 2, Fragilaria gracilis Østrup FGRA, ,9 Fragilaria oldenburgioides Lange-Bertalot FODD, 2 3 2, Fragilaria sp. FRAS, 3 1,2 Gomphonema exilissimum (Grunow) Lange-Bertalot & Reichardt s.l. GEXLsl, 1 3,8 Navicula festiva Krasske NFES, 1 1 2, Navicula heimansioides Lange-Bertalot NHMD, 2 2 1,2 Navicula notha Wallace NNOT, ,2 Navicula sp. NASP 3, 2,8 Nitzschia acidoclinata Lange-Bertalot NACD, 1 3 1,2 Nitzschia epithemoides Grunow var. disputata (Carter) Lange-Bertalot NEDT, 3 2 1,2 Nitzschia sp. NZSS 1, 2 2, Nupela vitiosa (Schimanski) Lange-Bertalot NUVI, 1 3 2, Psammothidium abundans (Manguin) Bukhtiyarova & Round PABD, 1 3 3,6 Psammothidium altaicum (Poretzky) Bukhtiyarova PALT, 2 2 1,2 Stauroforma exiguiformis (Lange-Bertalot) Flower, Jones & Round SEXG, ,3 Staurosira brevistriata (Grunow) Grunow SBRV 3, 1 1,2 Staurosira construens Ehrenberg SCON, 1,8 Staurosira opacolineata (Lange-Bertalot) Witon, Lange-Bertalot & Witkowski SOPA, 1 3 1,2 Staurosira pinnata Ehrenberg SRPI, 1 7 1, Staurosira venter (Ehrenberg) Cleve & Möller SSVE, 1 2 6, Tabellaria flocculosa (Roth) Kützing TFLO, 1 2 1, SUMMA (antal skal): 78 SUMMA (antal taxa): 36 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Antal taxa: 36 TDI (-): 26, ADMI (%): 6,3 Acidofil ( ): 71 Alkalibiont ( ): Medelbredd Diversitet: 2,33 % PT:,6 EUNO (%): 2,3 Circumneutral ( ): 73 Odefinierad ( ): 21 ADMI (µm): IPS (1-2): 18,8 ACID: 7,3 Acidobiont ( ): Alkalifil ( ): 17 Deformerade (%):, 2,68 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 172 (2). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 99

104 ALSTERÅN Bilaga 8 Fältprotokoll 6. Alsterån, inlopp Allgunnen RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 7 Alsterån Län: 8 Kalmar Top. Karta: G SV Kommun: Nybro Lokalkoordinater: / 1121 Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN 1396 Provtagare: Bergström, Nygård Kemiprov (j/n): nej Organisation: ALcontrol AB Syfte: recipientkontroll Lokaluppgifter Lokalens längd: m Vattenhastighet: lugnt (<,2 m/s) Lokalens bredd: 2 m Vattennivå: medel Vattendragsbredd (våt yta): - m Grumlighet: klart Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: färgat Lokalens medeldjup: - m Vattentemperatur: 13, C Lokalens maxdjup: - m Märkning av lokal: vägbron Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: grov sten Vegetationstyp, dom. 1: mossor Oorganiskt mtrl, dom. 2: fin sten Vegetationstyp, dom. 2: påväxtalger Oorganiskt mtrl, dom. 3: fina block Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: <% Övervattensv: saknas Fin detritus: <% Sand: <% Flytbladsv: saknas Grov detritus: <% Grus: <% Långskottsv: saknas Fin död ved: <% Fin sten: -% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Grov sten: >% Mossor: -% Fina block: -% Påväxtalger: -% Grova block: <% Häll: <% Närmiljö -3 m (Dominerande typer) Dominerande 1: lövskog Dominerande 2: annat Dominerande 3: barrskog Strandzon - m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd al Vattenmossa Dominerande 2: buskar sälg - Dominerande 3: Beskuggning: < % Påverkan Typ: Styrka: A: vägbro måttlig B: - saknas C: - - Övrigt - Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 172 (2). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat.

105 ALSTERÅN Bilaga 8 9. Alsterån, Sandbäckshult RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 7 Alsterån Län: 8 Kalmar Top. Karta: G SO Kommun: Nybro Lokalkoordinater: / Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN 1396 Provtagare: Bergström, Nygård Kemiprov (j/n): nej Organisation: ALcontrol AB Syfte: recipientkontroll Lokaluppgifter Lokalens längd: m Vattenhastighet: lugnt (<,2 m/s) Lokalens bredd: 2 m Vattennivå: medel Vattendragsbredd (våt yta): 1 m Grumlighet: klart Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: färgat Lokalens medeldjup:, m Vattentemperatur: 13,8 C Lokalens maxdjup:,6 m Märkning av lokal: bro Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: grus Vegetationstyp, dom. 1: påväxtalger Oorganiskt mtrl, dom. 2: fin sten Vegetationstyp, dom. 2: mossor Oorganiskt mtrl, dom. 3: grov sten Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: <% Övervattensv: saknas Fin detritus: <% Sand: <% Flytbladsv: saknas Grov detritus: saknas Grus: >% Långskottsv: saknas Fin död ved: <% Fin sten: -% Rosettväxter: saknas Grov död ved: <% Grov sten: -% Mossor: < % Fina block: <% Påväxtalger: -% Grova block: <% Häll: saknas Närmiljö -3 m (Dominerande typer) Dominerande 1: lövskog Dominerande 2: barrskog Dominerande 3: - Strandzon - m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd ek al Dominerande 2: gräs/halvgräs/vass - - Dominerande 3: buskar - - Beskuggning: < % Påverkan Typ: Styrka: A: vägbro måttlig B: samhälle måttlig C: - saknas Övrigt - Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 172 (2). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 1

106 2 ALSTERÅN Bilaga 8

107 ALSTERÅN Bilaga 9 BILAGA 9 Elfisken Resultat

108 ALSTERÅN Bilaga 9 Alsterån, Strömsrums ekhage Elfisken Provtagningslokal Datum Avr.omr. Vattendrag x-koord. y-koord. Status Syfte ########## ########## #VÄRDEFEL! #VÄRDEFEL! ########## ######## ####### Alsterån Regional kalkeffektuppföljning Alsterån Regional kalkeffektuppföljning Fångststatistik Datum Fiskart Täthet Täthet äldre Totalantal/ Längd (mm) årsungar än årsungar m2 max min medel ########## #VÄRDEFEL! #VÄRDEFEL! ########## ######## ####### ########## #VÄRDEFEL! #VÄRDEFEL! ########## ######## ####### ########## #VÄRDEFEL! #VÄRDEFEL! ########## ######## ####### ########## #VÄRDEFEL! #VÄRDEFEL! ########## ######## ####### ########## Lax 8, 6, 1, Mal,,6, Stensimpa, 6,3 6, Öring 3,, 3, Lax,,3, Löja #VÄRDEFEL!,3, Stensimpa #VÄRDEFEL! 3,2 3, Öring 1,8, 1, Antal indiv./ m2 3 2 Fångstsstatistik Lax Täthet äldre än årsungar Täthet årsungar Antal indiv./ m2 3 2 Fångstsstatistik Öring Täthet äldre än årsungar Täthet årsungar Längd (mm) Längdfördelning Lax VIX-klass VIX historik

109 ALSTERÅN Bilaga 9 Alsterån, Norra kvillen Elfisken Provtagningslokal Datum Avr.omr. Vattendrag x-koord. y-koord. Status Syfte Alsterån Regional miljöövervakning Alsterån Regional miljöövervakning Alsterån Regional miljöövervakning Fångststatistik Datum Fiskart Täthet Täthet äldre Totalantal/ Längd (mm) årsungar än årsungar m2 max min medel Öring 1,2,6 1, Stensimpa 3, #OGILTIGT! #OGILTIGT! #OGILTIGT! ######## ####### #OGILTIGT! #OGILTIGT! #OGILTIGT! #OGILTIGT! ######## ####### #OGILTIGT! Öring 12, Stensimpa, #OGILTIGT! #OGILTIGT! #OGILTIGT! ######## ####### #OGILTIGT! #OGILTIGT! #OGILTIGT! #OGILTIGT! ######## ####### #OGILTIGT! Öring 11, 1,3 12, #OGILTIGT! #OGILTIGT! #OGILTIGT! ######## ####### #OGILTIGT! #OGILTIGT! #OGILTIGT! #OGILTIGT! ######## ####### #OGILTIGT! #OGILTIGT! #OGILTIGT! #OGILTIGT! ######## ####### #OGILTIGT! Fångstsstatistik Öring Täthet äldre än årsungar Antal indiv./ m Täthet årsungar Längd (mm) Längdfördelning Öring VIX-klass VIX historik

110 ALSTERÅN Bilaga 9 Alsterån, Ålem ned bron n:a Elfisken Provtagningslokal Datum Avr.omr. Vattendrag x-koord. y-koord. Status Syfte ########## ########## #VÄRDEFEL! #VÄRDEFEL! ########## ######## ####### Alsterån Regional kalkeffektuppföljning Alsterån Regional kalkeffektuppföljning Fångststatistik Datum Fiskart Täthet Täthet äldre Totalantal/ Längd (mm) årsungar än årsungar m2 max min medel ########## #VÄRDEFEL! #VÄRDEFEL! ########## ######## ####### ########## #VÄRDEFEL! #VÄRDEFEL! ########## ######## ####### ########## #VÄRDEFEL! #VÄRDEFEL! ########## ######## ####### ########## #VÄRDEFEL! #VÄRDEFEL! ########## ######## ####### ########## Öring,, 1, Stensimpa, 2,7 2, Mört,,, #OGILTIGT! #OGILTIGT! #OGILTIGT! ######## ####### #OGILTIGT! Lake #VÄRDEFEL! 1, 1, Öring 1,, 1, #OGILTIGT! #OGILTIGT! #OGILTIGT! ######## ####### #OGILTIGT! #OGILTIGT! #OGILTIGT! #OGILTIGT! ######## ####### #OGILTIGT! 2 Fångstsstatistik Öring Antal indiv./ m Längdfördelning Öring VIX historik Längd (mm) VIX-klass

111 ALSTERÅN Bilaga 9 Alsterån, Brotorp Elfisken Provtagningslokal Datum Avr.omr. Vattendrag x-koord. y-koord. Status Syfte ########## ########## #VÄRDEFEL! #VÄRDEFEL! ########## ######## ####### Alsterån Regional kalkeffektuppföljning Alsterån Regional kalkeffektuppföljning Fångststatistik Datum Fiskart Täthet Täthet äldre Totalantal/ Längd (mm) årsungar än årsungar m2 max min medel ########## #VÄRDEFEL! #VÄRDEFEL! ########## ######## ####### ########## #VÄRDEFEL! #VÄRDEFEL! ########## ######## ####### ########## #VÄRDEFEL! #VÄRDEFEL! ########## ######## ####### ########## #VÄRDEFEL! #VÄRDEFEL! ########## ######## ####### ########## Öring 2,8 1,, Stensimpa, 6, 6, Mört, 3,3 3,3 3 6 #OGILTIGT! #OGILTIGT! #OGILTIGT! ######## ####### #OGILTIGT! Öring 1,1, 1, #OGILTIGT! #OGILTIGT! #OGILTIGT! ######## ####### #OGILTIGT! #OGILTIGT! #OGILTIGT! #OGILTIGT! ######## ####### #OGILTIGT! #OGILTIGT! #OGILTIGT! #OGILTIGT! ######## ####### #OGILTIGT! 3 Fångstsstatistik Öring Antal indiv./ m Längdfördelning Öring VIX historik Längd (mm) 3 2 VIX-klass

112 ALSTERÅN Bilaga 9 Alsterån, Ned Uddevallshyltan Elfisken Provtagningslokal Datum Avr.omr. Vattendrag x-koord. y-koord. Status Syfte Alsterån Regional miljöövervakning Alsterån Regional miljöövervakning ########## ########## #VÄRDEFEL! #VÄRDEFEL! ########## ######## ####### Fångststatistik Datum Fiskart Täthet Täthet äldre Totalantal/ Längd årsungar än årsungar m2 max min medel Elritsa,,, 73, 73, 73, #OGILTIGT! #OGILTIGT! #OGILTIGT! ######## ####### #OGILTIGT! #OGILTIGT! #OGILTIGT! #OGILTIGT! ######## ####### #OGILTIGT! Elritsa #VÄRDEFEL! #VÄRDEFEL! ########## ######## ####### ########## Lake, 9, 9, Mört,,, Stensimpa,,, Öring, 1,6 1, Signalkräfta, 2,2 2, ########## #VÄRDEFEL! #VÄRDEFEL! ########## ######## ####### ########## #VÄRDEFEL! #VÄRDEFEL! ########## ######## ####### ########## #VÄRDEFEL! #VÄRDEFEL! ########## ######## ####### ########## #VÄRDEFEL! #VÄRDEFEL! ########## ######## ####### ########## Antal indiv./ m2 3 2 Fångstsstatistik Öring Täthet äldre än årsungar Täthet årsungar Längd (mm) Längdfördelning Öring VIX-klass VIX historik

113 ALSTERÅN Bilaga 9 Alsterån, Uddevallshyltan fåra Elfisken Provtagningslokal Datum Avr.omr. Vattendrag x-koord. y-koord. Status Syfte ########## ########## #VÄRDEFEL! #VÄRDEFEL! ########## ######## ####### ########## ########## #VÄRDEFEL! #VÄRDEFEL! ########## ######## ####### Alsterån Inv. av fisksamhället (kalkat eller ej) Fångststatistik Datum Fiskart Täthet Täthet äldre Totalantal/ Längd (mm) årsungar än årsungar m2 max min medel ########## #VÄRDEFEL! #OGILTIGT! #OGILTIGT! ######## ####### #OGILTIGT! #VÄRDEFEL! #OGILTIGT! #OGILTIGT! ######## ####### #OGILTIGT! #VÄRDEFEL! #OGILTIGT! #OGILTIGT! ######## ####### #OGILTIGT! ########## #VÄRDEFEL! #OGILTIGT! #OGILTIGT! ######## ####### #OGILTIGT! #VÄRDEFEL! #OGILTIGT! #OGILTIGT! ######## ####### #OGILTIGT! #VÄRDEFEL! #OGILTIGT! #OGILTIGT! ######## ####### #OGILTIGT! Abborre #VÄRDEFEL! 1, 1, Elritsa #VÄRDEFEL! 1, 1, 76 Gädda #VÄRDEFEL! 1, 1, Lake #VÄRDEFEL! 3, 3, Nejonöga #VÄRDEFEL!,, Signalkräfta #VÄRDEFEL!,7, Stensimpa #OGILTIGT! 3,1 3, Täthet äldre än årsungar Fångstsstatistik Lake Antal indiv./ m Täthet äldre än årsungar Längd (mm) Längdfördelning Lake 212 VIX-klass VIX historik

114 ALSTERÅN Bilaga 9 Alsterån, Getaströmmen Elfisken Provtagningslokal Datum Avr.omr. Vattendrag x-koord. y-koord. Status Syfte ########## #VÄRDEFEL! #VÄRDEFEL! #VÄRDEFEL! ########## ######## ####### Alsterån Inv. av fisksamhället (kalkat eller ej) ########## #VÄRDEFEL! #VÄRDEFEL! #VÄRDEFEL! ########## ######## ####### Fångststatistik Datum Fiskart Täthet Täthet äldre Totalantal/ Längd (mm) årsungar än årsungar m2 max min medel ########## #VÄRDEFEL! #VÄRDEFEL! ########## ######## ####### ########## #VÄRDEFEL! #VÄRDEFEL! ########## ######## ####### ########## #VÄRDEFEL! #VÄRDEFEL! ########## ######## ####### ########## #VÄRDEFEL! #VÄRDEFEL! ########## ######## ####### ########## Lake,,, Elritsa,,2, Stensimpa, 6,3 6, Mört, 1,1 1, Signalkräfta,,6, ########## #VÄRDEFEL! #VÄRDEFEL! ########## ######## ####### ########## #VÄRDEFEL! #VÄRDEFEL! ########## ######## ####### ########## #VÄRDEFEL! #VÄRDEFEL! ########## ######## ####### ########## #VÄRDEFEL! #VÄRDEFEL! ########## ######## ####### ########## Fångstsstatistik Stensimpa Täthet äldre än årsungar Antal indiv./ m Täthet årsungar VIX historik VIX-klass

115 ALSTERÅN Bilaga 9 Alsterån, Ned damm Fagraström Elfisken Provtagningslokal Datum Avr.omr. Vattendrag x-koord. y-koord. Status Syfte ########## ########## #VÄRDEFEL! #VÄRDEFEL! ########## ######## ####### Alsterån Inv. av fisksamhället (kalkat eller ej) ########## ########## #VÄRDEFEL! #VÄRDEFEL! ########## ######## ####### Fångststatistik Datum Fiskart Täthet Täthet äldre Totalantal/ Längd (mm) årsungar än årsungar m2 max min medel ########## #VÄRDEFEL! #VÄRDEFEL! ########## ######## ####### ########## #VÄRDEFEL! #VÄRDEFEL! ########## ######## ####### ########## Abborre, 1,9 1, Elritsa, 6,9 6, Gers,,9, Gädda, 1,7 1, Lake, 2, 2, Mört, 3,1 3, Stensimpa, 7,8 7, ########## #VÄRDEFEL! #VÄRDEFEL! ########## ######## ####### ########## #VÄRDEFEL! #VÄRDEFEL! ########## ######## ####### ########## #VÄRDEFEL! #VÄRDEFEL! ########## ######## ####### ########## #VÄRDEFEL! #VÄRDEFEL! ########## ######## ####### ########## 2 Fångstsstatistik Lake Antal indiv./ m Längdfördelning Lake 1986, 211 VIX historik Längd (mm) VIX-klass

116 ALSTERÅN Bilaga 9 Alsterån, Strömsfors Elfisken Provtagningslokal Datum Avr.omr. Vattendrag x-koord. y-koord. Status Syfte ########## #VÄRDEFEL! #VÄRDEFEL! #VÄRDEFEL! ########## ######## ####### Alsterån Regional kalkeffektuppföljning Alsterån Regional kalkeffektuppföljning Fångststatistik Datum Fiskart Täthet Täthet äldre Totalantal/ Längd årsungar än årsungar m2 max min medel ########## #VÄRDEFEL! #VÄRDEFEL! ########## ######## ####### ########## #VÄRDEFEL! #VÄRDEFEL! ########## ######## ####### ########## #OGILTIGT! #OGILTIGT! #OGILTIGT! ######## ####### #OGILTIGT! #OGILTIGT! #OGILTIGT! #OGILTIGT! ######## ####### #OGILTIGT! Gädda #VÄRDEFEL! #VÄRDEFEL! ########## ######## ####### ########## Lake,,, Löja, 2, 2, Stensimpa, 6,7 6, Mört, 2,6 2, Abborre #VÄRDEFEL!,, Stensimpa #VÄRDEFEL!,, Öring,7, #OGILTIGT! #OGILTIGT! #OGILTIGT! ######## ####### #OGILTIGT! Antal indiv./ m2 2 1 Fångstsstatistik Öring Täthet äldre än årsungar Täthet årsungar Längdfördelning Öring VIX historik Längd (mm) VIX-klass

117 ALSTERÅN Bilaga 9 Alsterån, G:a jvgsbron Kvilleh Elfisken Provtagningslokal Datum Avr.omr. Vattendrag x-koord. y-koord. Status Syfte ########## #VÄRDEFEL! #VÄRDEFEL! #VÄRDEFEL! ########## ######## ####### Alsterån Regional kalkeffektuppföljning ########## #VÄRDEFEL! #VÄRDEFEL! #VÄRDEFEL! ########## ######## ####### Fångststatistik Datum Fiskart Täthet Täthet äldre Totalantal/ Längd (mm) årsungar än årsungar m2 max min medel ########## #VÄRDEFEL! #VÄRDEFEL! ########## ######## ####### ########## #VÄRDEFEL! #VÄRDEFEL! ########## ######## ####### ########## #OGILTIGT! #OGILTIGT! #OGILTIGT! ######## ####### #OGILTIGT! #OGILTIGT! #OGILTIGT! #OGILTIGT! ######## ####### #OGILTIGT! Abborre,,, Lake,,1, Stensimpa,,9, #OGILTIGT! #OGILTIGT! #OGILTIGT! ######## ####### #OGILTIGT! ########## #VÄRDEFEL! #VÄRDEFEL! ########## ######## ####### ########## #VÄRDEFEL! #VÄRDEFEL! ########## ######## ####### ########## #VÄRDEFEL! #VÄRDEFEL! ########## ######## ####### ########## #VÄRDEFEL! #VÄRDEFEL! ########## ######## ####### ########## Fångstsstatistik Abborre Täthet äldre än årsungar Antal indiv./ m Täthet årsungar Längdfördelning Abborre VIX historik Längd (mm) VIX-klass

118 ALSTERÅN Bilaga 9 Alsterån, 1,7 km nedstr. Skahus Elfisken Provtagningslokal Datum Avr.omr. Vattendrag x-koord. y-koord. Status Syfte Alsterån Regional kalkeffektuppföljning Alsterån Regional kalkeffektuppföljning Alsterån Regional kalkeffektuppföljning Fångststatistik Datum Fiskart Täthet Täthet äldre Totalantal/ Längd (mm) årsungar än årsungar m2 max min medel Öring 3,7, 3, Elritsa,,8, Stensimpa, 29,2 29, Signalkräfta,,8, Öring -,9, Elritsa, 61, 61, 18 Stensimpa, 21,9 21, #OGILTIGT! #OGILTIGT! #OGILTIGT! ######## ####### #OGILTIGT! Öring 32, - 3, Elritsa, 29, 29, Stensimpa, 6,6 6, Signalkräfta, 1,8 1, Antal indiv./ m Fångstsstatistik Öring Täthet äldre än årsungar Täthet årsungar Längdfördelning Öring VIX historik 8 Längd (mm) 6 2 VIX-klass

119 ALSTERÅN Bilaga 9 Alsterån, m upp Böta Kvarn Elfisken Provtagningslokal Datum Avr.omr. Vattendrag x-koord. y-koord. Status Syfte ########## #VÄRDEFEL! #VÄRDEFEL! #VÄRDEFEL! ########## ######## ####### ########## #VÄRDEFEL! #VÄRDEFEL! #VÄRDEFEL! ########## ######## ####### Alsterån Regional kalkeffektuppföljning Fångststatistik Datum Fiskart Täthet Täthet äldre Totalantal/ Längd (mm) årsungar än årsungar m2 max min medel ########## #OGILTIGT! #OGILTIGT! #OGILTIGT! ######## ####### #OGILTIGT! #OGILTIGT! #OGILTIGT! #OGILTIGT! ######## ####### #OGILTIGT! #OGILTIGT! #OGILTIGT! #OGILTIGT! ######## ####### #OGILTIGT! #OGILTIGT! #OGILTIGT! #OGILTIGT! ######## ####### #OGILTIGT! ########## #OGILTIGT! #OGILTIGT! #OGILTIGT! ######## ####### #OGILTIGT! #OGILTIGT! #OGILTIGT! #OGILTIGT! ######## ####### #OGILTIGT! #OGILTIGT! #OGILTIGT! #OGILTIGT! ######## ####### #OGILTIGT! #OGILTIGT! #OGILTIGT! #OGILTIGT! ######## ####### #OGILTIGT! Abborre #VÄRDEFEL! 1, 1, Stensimpa #VÄRDEFEL! 2,2 2, #VÄRDEFEL! #OGILTIGT! #OGILTIGT! ######## ####### #OGILTIGT! #VÄRDEFEL! #OGILTIGT! #OGILTIGT! ######## ####### #OGILTIGT! Antal indiv./ m Fångstsstatistik Abborre Täthet äldre än årsungar Längdfördelning Abborre VIX historik Längd (mm) VIX-klass

120 ALSTERÅN Bilaga 9 Badebodaån, Kvarn vid Mada Elfisken Provtagningslokal Datum Avr.omr. Vattendrag x-koord. y-koord. Status Syfte Badebodaån Regional kalkeffektuppföljning Badebodaån Regional kalkeffektuppföljning Badebodaån Regional kalkeffektuppföljning Fångststatistik Datum Fiskart Täthet Täthet äldre Totalantal/ Längd (mm) årsungar än årsungar m2 max min medel Elritsa, 1,6 1, Signalkräfta, 2, 2, #OGILTIGT! #OGILTIGT! #OGILTIGT! ######## ####### #OGILTIGT! #OGILTIGT! #OGILTIGT! #OGILTIGT! ######## ####### #OGILTIGT! Elritsa, 3,9 3,9 3 8 Gädda, 1,9 1, Lake,,, Signalkräfta,,, Elritsa, 1,7 1, Signalkräfta, 1, 1, #OGILTIGT! #OGILTIGT! #OGILTIGT! ######## ####### #OGILTIGT! #OGILTIGT! #OGILTIGT! #OGILTIGT! ######## ####### #OGILTIGT! Antal indiv./ m2 3 2 Fångstsstatistik Elritsa Täthet äldre än årsungar Täthet årsungar Längd (mm) 8 6 Längdfördelning Elritsa VIX-klass 3 2 VIX historik

121 ALSTERÅN Bilaga 9 Forsaån, Uppstr Boabäck Elfisken Provtagningslokal Datum Avr.omr. Vattendrag x-koord. y-koord. Status Syfte Forsaån Regional kalkeffektuppföljning Forsaån Regional kalkeffektuppföljning Forsaån Regional kalkeffektuppföljning Fångststatistik Datum Fiskart Täthet Täthet äldre Totalantal/ Längd (mm) årsungar än årsungar m2 max min medel Elritsa, 3,9 3,9 7 Stensimpa, 12,9 12, Signalkräfta, 2, 2, #OGILTIGT! #OGILTIGT! #OGILTIGT! ######## ####### #OGILTIGT! Elritsa, 6,9 6, Stensimpa, 28,9 28, Signalkräfta, 2, 2, #OGILTIGT! #OGILTIGT! #OGILTIGT! ######## ####### #OGILTIGT! Öring #OGILTIGT!,8, Gädda,,8, Elritsa, 33, 33, 62 3 Stensimpa, 3 3, Signalkräfta, 3,8 3, Antal indiv./ m Fångstsstatistik Öring Täthet äldre än årsungar Täthet årsungar Längdfördelning Öring VIX historik Längd (mm) 3 2 VIX-klass

122 ALSTERÅN Bilaga 9 Forsaån, Ned våtmark Elfisken Provtagningslokal Datum Avr.omr. Vattendrag x-koord. y-koord. Status Syfte ########## ########## #VÄRDEFEL! #VÄRDEFEL! ########## ######## ####### Forsaån Uppföljning efter biotopåtgärder Forsaån Uppföljning efter biotopåtgärder Fångststatistik Datum Fiskart Täthet Täthet äldre Totalantal/ Längd (mm) årsungar än årsungar m2 max min medel ########## #VÄRDEFEL! #VÄRDEFEL! ########## ######## ####### ########## #VÄRDEFEL! #VÄRDEFEL! ########## ######## ####### ########## Öring,,7, Gädda,,3, Lake,,8, Elritsa, 2,9 2, Stensimpa, 2, 2, #OGILTIGT! #OGILTIGT! #OGILTIGT! ######## ####### #OGILTIGT! #OGILTIGT! #OGILTIGT! #OGILTIGT! ######## ####### #OGILTIGT! Gädda,,8, ########## Lake, 1,7 1, Elritsa, 3,9 3,9 6 9 Stensimpa, 8,2 8, Signalkräfta, 1,8 1, Fångstsstatistik Öring Antal indiv./ m Längd (mm) Längdfördelning Öring VIX-klass VIX historik

123 ALSTERÅN Bilaga 9 Forsaån, Våraskruv Elfisken Provtagningslokal Datum Avr.omr. Vattendrag x-koord. y-koord. Status Syfte ########## ########## #VÄRDEFEL! #VÄRDEFEL! ########## ######## ####### Forsaån Uppföljning efter biotopåtgärder ########## ########## #VÄRDEFEL! #VÄRDEFEL! ########## ######## ####### Fångststatistik Datum Fiskart Täthet Täthet äldre Totalantal/ Längd (mm) årsungar än årsungar m2 max min medel ########## #VÄRDEFEL! #VÄRDEFEL! ########## ######## ####### ########## #VÄRDEFEL! #VÄRDEFEL! ########## ######## ####### ########## #VÄRDEFEL! #VÄRDEFEL! ########## ######## ####### ########## #VÄRDEFEL! #VÄRDEFEL! ########## ######## ####### ########## Lake, 2, 2, Elritsa,,, Mört, 1,7 1, Signalkräfta,,1, ########## #VÄRDEFEL! #VÄRDEFEL! ########## ######## ####### ########## #VÄRDEFEL! #VÄRDEFEL! ########## ######## ####### ########## #VÄRDEFEL! #VÄRDEFEL! ########## ######## ####### ########## #VÄRDEFEL! #VÄRDEFEL! ########## ######## ####### ########## Fångstsstatistik Lake Antal indiv./ m Längd (mm) Längdfördelning Lake VIX-klass VIX historik

124 ALSTERÅN Bilaga 9 Forsaån, Forsa nedstr landsvä Elfisken Provtagningslokal Datum Avr.omr. Vattendrag x-koord. y-koord. Status Syfte Forsaån Regional kalkeffektuppföljning Forsaån Regional kalkeffektuppföljning Forsaån Regional kalkeffektuppföljning Fångststatistik Datum Fiskart Täthet Täthet äldre Totalantal/ Längd (mm) årsungar än årsungar m2 max min medel Mört, 1,9 1, #OGILTIGT! #OGILTIGT! #OGILTIGT! ######## ####### #OGILTIGT! #OGILTIGT! #OGILTIGT! #OGILTIGT! ######## ####### #OGILTIGT! #OGILTIGT! #OGILTIGT! #OGILTIGT! ######## ####### #OGILTIGT! Mört, 6,7 6, #OGILTIGT! #OGILTIGT! #OGILTIGT! ######## ####### #OGILTIGT! #OGILTIGT! #OGILTIGT! #OGILTIGT! ######## ####### #OGILTIGT! #OGILTIGT! #OGILTIGT! #OGILTIGT! ######## ####### #OGILTIGT! Elritsa,,8, #OGILTIGT! #OGILTIGT! #OGILTIGT! ######## ####### #OGILTIGT! #OGILTIGT! #OGILTIGT! #OGILTIGT! ######## ####### #OGILTIGT! #OGILTIGT! #OGILTIGT! #OGILTIGT! ######## ####### #OGILTIGT! Antal indiv./ m2 3 2 FångstsstatistikElritsa Täthet äldre än årsungar Täthet årsungar Längd (mm) Längdfördelning Elritsa VIX-klass 3 2 VIX historik

125 ALSTERÅN Bilaga 9 Hökabäcken, Nedstr väg Elfisken Provtagningslokal Datum Avr.omr. Vattendrag x-koord. y-koord. Status Syfte Hökabäcken Regional kalkeffektuppföljning Hökabäcken Regional kalkeffektuppföljning Hökabäcken Regional kalkeffektuppföljning Fångststatistik Datum Fiskart Täthet Täthet äldre Totalantal/ Längd (mm) årsungar än årsungar m2 max min medel Öring 32,7 11,9, Stensimpa, 2, 2, Signalkräfta, 6 6, #OGILTIGT! #OGILTIGT! #OGILTIGT! ######## ####### #OGILTIGT! Öring 3, 2,7 9, Stensimpa, 27,6 27, #OGILTIGT! #OGILTIGT! #OGILTIGT! ######## ####### #OGILTIGT! #OGILTIGT! #OGILTIGT! #OGILTIGT! ######## ####### #OGILTIGT! Öring 73,9 9,7 83, Stensimpa, 7,3 7, Signalkräfta, 1, 1, #OGILTIGT! #OGILTIGT! #OGILTIGT! ######## ####### #OGILTIGT! Fångstsstatistik Öring Täthet äldre än årsungar Antal indiv./ m Täthet årsungar Längdfördelning Öring VIX historik Längd (mm) VIX-klass

126 ALSTERÅN Bilaga 9 Hökabäcken, 2 m nedstr landsväg Elfisken Provtagningslokal Datum Avr.omr. Vattendrag x-koord. y-koord. Status Syfte Hökabäcken Regional kalkeffektuppföljning ########## ########## #VÄRDEFEL! #VÄRDEFEL! ########## ######## ####### ########## ########## #VÄRDEFEL! #VÄRDEFEL! ########## ######## ####### Fångststatistik Datum Fiskart Täthet Täthet äldre Totalantal/ Längd (mm) årsungar än årsungar m2 max min medel Öring, 3, 3, Stensimpa, 9,7 9,7 2 7 #OGILTIGT! #OGILTIGT! #OGILTIGT! ######## ####### #OGILTIGT! #OGILTIGT! #OGILTIGT! #OGILTIGT! ######## ####### #OGILTIGT! ########## #VÄRDEFEL! #VÄRDEFEL! ########## ######## ####### ########## #VÄRDEFEL! #VÄRDEFEL! ########## ######## ####### ########## #VÄRDEFEL! #VÄRDEFEL! ########## ######## ####### ########## #VÄRDEFEL! #VÄRDEFEL! ########## ######## ####### ########## ########## #VÄRDEFEL! #VÄRDEFEL! ########## ######## ####### ########## #VÄRDEFEL! #VÄRDEFEL! ########## ######## ####### ########## #VÄRDEFEL! #VÄRDEFEL! ########## ######## ####### ########## #VÄRDEFEL! #VÄRDEFEL! ########## ######## ####### ########## Antal indiv./ m Fångstsstatistik Öring Täthet äldre än årsungar Täthet årsungar Längdfördelning Öring VIX historik Längd (mm) VIX-klass

127 ALSTERÅN Bilaga 9 Hökabäcken, Hökabäcken övre Elfisken Provtagningslokal Datum Avr.omr. Vattendrag x-koord. y-koord. Status Syfte Hökabäcken Inv. av fisksamhället (kalkat eller ej) ########## ########## #VÄRDEFEL! #VÄRDEFEL! ########## ######## ####### ########## ########## #VÄRDEFEL! #VÄRDEFEL! ########## ######## ####### Fångststatistik Datum Fiskart Täthet Täthet äldre Totalantal/ Längd (mm) årsungar än årsungar m2 max min medel Öring 13, 12,9 26, Stensimpa, 13, 13, #VÄRDEFEL! #VÄRDEFEL! ########## ######## ####### ########## #VÄRDEFEL! #VÄRDEFEL! ########## ######## ####### ########## ########## #VÄRDEFEL! #VÄRDEFEL! ########## ######## ####### ########## #VÄRDEFEL! #VÄRDEFEL! ########## ######## ####### ########## #VÄRDEFEL! #VÄRDEFEL! ########## ######## ####### ########## #VÄRDEFEL! #VÄRDEFEL! ########## ######## ####### ########## ########## #VÄRDEFEL! #VÄRDEFEL! ########## ######## ####### ########## #VÄRDEFEL! #VÄRDEFEL! ########## ######## ####### ########## #VÄRDEFEL! #VÄRDEFEL! ########## ######## ####### ########## #VÄRDEFEL! #VÄRDEFEL! ########## ######## ####### ########## Antal indiv./ m2 3 2 Fångstsstatistik Öring Täthet äldre än årsungar Täthet årsungar Längdfördelning Öring VIX historik Längd (mm) VIX-klass

128 ALSTERÅN Bilaga 9 Lillån, Johannesberg Elfisken Provtagningslokal Datum Avr.omr. Vattendrag x-koord. y-koord. Status Syfte Lillån Regional kalkeffektuppföljning Lillån Regional kalkeffektuppföljning Lillån Regional kalkeffektuppföljning Fångststatistik Datum Fiskart Täthet Täthet äldre Totalantal/ Längd (mm) årsungar än årsungar m2 min max medel Öring 2, 1,1 3, Elritsa, 287,2 287, #OGILTIGT! #OGILTIGT! #OGILTIGT! ######## ####### #OGILTIGT! #OGILTIGT! #OGILTIGT! #OGILTIGT! ######## ####### #OGILTIGT! Öring 1, 2,7 3, Elritsa, 39,7 39, Stensimpa, 6, 6, Bäcknejonöga, 3,6 3, Öring 27,2 2,8 3, 66, 2, 9,2 Elritsa, , 76,, Stensimpa, 21 2,8 36,,,1 Bäcknejonöga, 2, 2, 78, 78, 78, Signalkräfta, 3,6 3,6 88, 92, 9, Antal indiv./ m Fångstsstatistik Öring Täthet äldre än årsungar Täthet årsungar Längdfördelning Öring VIX historik Längd (mm) VIX-klass

129 ALSTERÅN Bilaga BILAGA Kalkeffektuppföljning 12

130 ALSTERÅN Bilaga Station Lokalnamn X Kord Y Kord Datum ph Alk Kond Färg Ca Mg Na K mekv/l ms/m mgpt/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l Kronobergs län E7 A Skärsjön Mörkahult mitt ,12,171 6,18 1,261,,19,1 E7 A Skärsjön Mörkahult mitt ,87,169 6,8 177,29,62,22,1 E7 A Lången utlopp ,8,13,69 12,2,,17,13 E7 A Lången utlopp ,7,2 6,3 7,33,9,176,12 E7 A2 Möckeln utlopp ,92,13 6,22 118,28,1,178,16 E7 A2 Möckeln utlopp ,11,191 6,6 83,39,,186,16 E7 A3 Lillasjön utlopp ,68,113, 136,233,,168,1 E7 A3 Lillasjön utlopp ,63,133,86 18,267,62,18,17 E7 A3 Åmen utl ,8,62,89 8,1,8,161,1 E7 A3 Åmen utl ,36,78,32 16,193,6,18,1 E7 A7 Hjärtsjön utlopp ,83,9,2 81,191,9,11, E7 A7 Hjärtsjön utlopp ,,87,1 83,18,,119, E7 A7 Hökabäcken vid väg ,1,3,7 2,199,6,13,1 E7 A7 Hökabäcken vid väg ,1,3,9 9,197,68,127,1 E7 A7 Hökabäcken vid väg ,27,83,38,18,62,119,13 E7 A8 Alstern utlopp ,77,1,97 98,189,9,1,1 E7 A8 Alstern utlopp ,92,11,18 7,192,61,1,13 E7 A9 Sävsjön utlopp ,23,216,91 6,2,61,12,13 E7 A9 Sävsjön utlopp ,6,226,12 72,2,6,12,13 E7 B - ext Nerstr. Kroksjön-Alsterån ,78,17 3,31 123,98,9,,6 E7 B Skärsjön Hökhult mitt ,18,166,9 36,187,7,8,11 E7 B Skärsjön Hökhult mitt ,,179,72 28,2,8,112,11 E7 B2 Skärsjö u dos ,77,16 3,71 83,89,,1,9 E7 B2 Skärsjö u dos ,7,17 3,62 8,9,9,126, E7 B2 Skärsjö u dos ,, 3, 377,3,9,3,8 E7 B2 Skärsjö u dos ,6,7 3,6 11,9,61,123,9 E7 B27 Kroksjön Fagraskruv mitt ,66,9,13 171,29,2,2,7 E7 B27 Kroksjön Fagraskruv mitt ,71,11,8 222,277,62,,7 E7 B Forsaån ,87,2,27 129,11,68,132, E7 B Forsaån ,,31, 113,116,69,136,11 E7 B Forsaån ,9,9,22 7,117,7,133,11 E7 B Forsaån ,39,69,88 1,11,8,11,11 E7 B Forsaån ,,68,6 23,17,87,16,12 E7 B Forsaån ,88,27,29 177,13,7,13,12 E7 B7 Alsterån vid dalen ,38,2,8 112,1,67,13,13 E7 B7 Alsterån vid dalen ,7,126,11 122,18,71,13,1 E7 B7 Alsterån vid dalen ,38,9,77 19,167,73,18,13 E7 C Losjön utlopp ,1,2,1 8,271,69,12,9 E7 C Losjön utlopp ,,27,6,27,73,12,9 E7 C1 Marshultasjön utlopp ,96,176,2 111,26,7,19,1 E7 C1 Marshultasjön utlopp ,13,76,97 21,19,87,1,16 E7 C18 Marskogsjön utl ,89,13,3 7,22,72,17,12 E7 C18 Marskogsjön utl ,66,127, 222,268,9,1,1 E7 C3 Hökasjön mitt ,13,176,62 96,23,6,9, E7 C3 Hökasjön mitt ,11,178,82 79,29,67,8,11 E7 C Hovgårdssjön utlopp ,9,132,8 9,219,79,137,12 E7 C Hovgårdssjön utlopp ,72,1, 1,26,9,139,1 E7 C6 Älgasjön utlopp ,91,13,19 93,218,82,13,12 E7 C6 Älgasjön utlopp ,83,166,61 92,29,98,16,1 E7 C6 Lillån vid Johannesberg ,,138,8 121,2,96,181,1 E7 C6 Lillån vid Johannesberg ,8,222 8,8 77,283,123,283,23 E7 C6 Lillån vid Johannesberg ,66,17,77 93,23,99,162,16 E7 D Kånesjö utlopp ,6,226 6,18 1,297,117,1,9 E7 D Kånesjö utlopp ,6,218 6,27 9,31,13,1,11 E7 D2 Möcklasjö mitt ,79,9,19 173,232,89,129, E7 D2 Möcklasjö mitt ,93,162,98 131,3,1,16, E7 E1 Gassjön ,,98,82 21,28,76,13,12 E7 E1 Gassjön ,8,9,8 26,212,79,13,1 E7 E3 Juven utlopp ,6,71,8 22,17,81,167,1 E7 E3 Juven utlopp ,66,91,97 229,189,82,1,17 E7 E3 Kållen u dos ,26,81 7,8 222,182,89,27,19 E7 E3 Kållen u dos ,67,127 12,3 181,192,,67,27 E7 E3 Kållen u dos ,33,11 8,1 276,21,3,378,26 E7 E Sjöatorpasjön utlopp ,73,172 6,87 9,272,9,22,11 E7 E Sjöatorpasjön utlopp ,6,12 6, 9,2,61,22, E7 E Tvinnesh u dos ,82,28 13,36 266,18,9,3,272 E7 E Tvinnesh u dos ,63,23 11,3 282,26,129,89,

131 ALSTERÅN Bilaga Station Lokalnamn X Kord Y Kord Datum ph Alk Kond Färg Ca Mg Na K mekv/l ms/m mgpt/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l Kronobergs län E7 E8 Badebodsån Mada ,2,97,9 298,216,111,79, E7 E8 Badebodaån Mada ,9,11 7,1 272,192,1,32,1 E7 E9 Björksjön St mitt ,2,11,8 7,16,7,,9 E7 E9 Björksjön St mitt ,98,132,1 8,19,66,116, E7 E1 Björkesjö St mitt ,99,122,89 111,196,68,133,11 E7 E1 Björkesjö St mitt ,81,13,11 218,21,8,18,13 E7 E13 Badebodaån Ekholma ,39,8 6,7 223,173,88,2,38 E7 E13 Badebodaån Ekholma ,38,81 7,7 23,167,89,37,39 E7 E13 Badebodaån Ekholma ,3,8 8, 31,189,99,36,3 E7 E13 Badebodaån Ekholma ,3,77 6,77 276,182,98,271,2 E7 E138 Urasjön nerstr Furusjömåla ,78,118 7,81 173,173,8,311,37 E7 E138 Urasjön nerstr Furusjömåla ,63,13 7,7 271,2,3,38,37 E7 E1 Idesjö utlopp ,8,11,6 7,169,83,121,12 E7 E1 Idesjö utlopp ,9,11,99 81,197,89,13,13 E7 E1 Älgasjön nerstr ,7,,69 118,168,8,12,12 E7 E1 Älgasjön nerstr ,8,13,9 87,19,97,133,13 E7 E16 Vrången utlo ,68,123 6,9 323,2,131,179,19 E7 E16 Vrången utlo ,72,16 6,9 333,29,11,191,23 Kalmar län Böta kvarn, Alsterån ,66,121,9 13 Böta kvarn, Alsterån ,8,12,96 12 Böta kvarn, Alsterån ,7,118 6, 13 Böta kvarn, Alsterån ,8,16 6,19 8 Söregölen utlo ,2,17 8,89 23 Söregölen utlo ,2 1,67 19,8 88 Store hindsjön utlo ,79,12,61 18 Store hindsjön utlo ,6,13, Store hindsjön utlo ,79,11, Store hindsjön utlo ,81,12,61 11 Uvasjön utlo ,8,133,68 18 Uvasjön utlo ,6,123,67 12 Uvasjön utlo ,76,97,29 87 Uvasjön utlo ,8,7,22 99 Uvasjön utlo ,96,121, 8 Uvasjön utlo ,76,138,7 12 Uvasjön utlo ,7,99,66 19 Lillesjön utlo ,6,127,9 13 Lillesjön utlo ,96,1 6,6 Fisklösan utlo ,62 <,1 6,6 3 Fisklösan utlo ,71,32,6 26 Barnebosjön utlo, Getebro ,83,11 6, 3 Rummehöljan utlo ,9,129 6, 1 Rummehöljan utlo ,7,12,92 16 Rummehöljan utlo ,8,118,92 1 Rummehöljan utlo ,8,1 6,19 11 Norregölen utlo ,1,163 9,2 21 Norregölen utlo ,21,68 12,2 162 Stensjön norr ,27,137 6,3 126 Stensjön norr ,11,239 7,9 92 Fröseke, Alsterån ,32,7, Fröseke, Alsterån ,39,99, 12 Fröseke, Alsterån ,8,76, Fröseke, Alsterån ,71,,2 Fröseke, Alsterån ,89,127,7 81 Fröseke, Alsterån ,2,9, 197 Fröseke, Alsterån ,,7,3 18 Tohagebäcken ,9,67 9, Tohagebäcken ,98,62 8,62 2 Tohagebäcken ,8,62 1, 116 Böta kvarn, Trändeån ,62,16 7, 1 Böta kvarn, Trändeån ,6,17 7,1 1 Böta kvarn, Trändeån ,6,16 6, Böta kvarn, Trändeån ,7,182 6,98 3 Arvesjön utlo ,9,7,9 2 Arvesjön utlo ,28,1,9 292 Broasjö utlo ,13,266 7,7 229 Broasjö utlo ,71,26 7,1 17 Tränsjön utlo ,98,229 7,9 17 Tränsjön utlo ,,28 7,

132 ALSTERÅN Bilaga Station Lokalnamn X Kord Y Kord Datum ph Alk Kond Färg Ca Mg Na K mekv/l ms/m mgpt/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l Kalmar län Stora sinnern sundet ,89,17 6,2 76 Stora sinnern sundet ,97,179 6,7 7 Trändenäs ,3,11 6,8 17 Trändenäs ,,1 6,8 262 Fagrasjö södr ,86,2 6,19 8 Fagrasjö södr ,18,22,91 3 Boasjö utlo ,7,128, 2 Boasjö utlo ,61,6, Möcklasjö utlo ,6,11,3 Möcklasjö utlo ,3,17,6 72 Gummegöl östr ,1,228 6,8 7 Gummegöl östr ,27,6 8,2 116 Hummelsgölarna mitt ,37,11,1 117 Hummelsgölarna mitt ,96,168,72 81 Långegöl utlo ,23,8,39 9 Långegöl utlo ,2,86,9 9 Långegöl utlo ,38,93, 87 Långegöl utlo ,3,97, 13 Bjärssjön NV strand ,,1 6, Sävsjön utlo ,96,23 7,7 63 Sävsjön utlo ,2,277 7,19 87 Öasjön utlo ,73,6 6, Öasjön utlo ,91,16 7,27 23 Kiasjön utlo ,63,9 7,6 17 Kiasjön utlo ,82,173 7,7 28 Kleven utlo ,61,116 7,9 237 Kleven utlo ,3,96 6, 19 Kleven utlo ,71,2 6,6 16 Kleven utlo ,8,1 6, Svänesjö östr ,81,297 6,69 1 Svänesjö östr ,19,26 6,6 7 Grytsjön utlo ,37,119,9 89 Grytsjön utlo ,73,13,3 3 Grönskåra sm ,82,172 7, 22 Urasjö utlo ,7,11 7,83 17 Urasjö utlo ,67,11 6,82 2 Björkhultssjöns utlopp ,69,8 7, 171 Björkhultssjöns utlopp ,8,173 7,62 2 L flaten utlo ,6,137,7 1 L flaten utlo ,81,198,9 Tämmen utlo ,8,17,7 116 Tämmen utlo ,96,2 6,6 78 Löveberg ,,119, Löveberg ,,12 6,9 186 Löveberg ,7,12, Löveberg ,7,19 6,

133

134 Vi är med i hela kedjan från planering till åtgärd Det här gör vi: Utformar - Egenkontrollprogram - Provtagningsprogram - Larmgränser - Aktionsgränser Genomför - Provtagningar av vatten och sediment - Källspårningsprovtagningar i avloppssystem - Lokalisering av lämpliga provtagningspunkter - Kemiska,mikrobiologiska och biologiska analyser - Analys av analysdata, sammanställningar, trendanalyser Föreslår åtgärder - Förändringar i kontrollprogram - Förändring av provpunkter - Förändring av analysomfattning - Förändring av processkontroll Bollplank - Tillståndprövningar/ansökningar - Myndighetskontakter Huvudkontor: ALcontrol AB Box LINKÖPING Telefon: Fax: Hemsida: