Samordnad recipientkontroll i VISKAN Viskans Vattenråd

Transkript

1 Samordnad recipientkontroll i VISKAN 1 Viskans Vattenråd

2 Uppdragsgivare: Kontaktperson: Viskans Vattenråd Jonas Edin (sekreterare) Tel: E-post: jonas.edin@boras.se Utförare: Rapportansvarig: Kvalitetsgranskning: Kontaktperson: ALcontrol AB Håkan Olofsson Ann-Charlotte Norborg Carlsson Håkan Olofsson Tel E-post: hakan.olofsson@alcontrol.se Omslagsfoto: Viskan vid Jössabron, lokal 5. (Foto: Medins Havs och Vattenkonsulter AB) Tryckt:

3 INNEHÅLL SAMMANFATTNING... 1 BAKGRUND... 3 Rapportens utformning... 3 Undersökningarna... 3 Avrinningsområdet... 3 Föroreningsbelastande verksamheter... 6 RESULTAT OCH DISKUSSION... 8 Väder och vattenföring... 8 Klorofyll och siktdjup Surhet och försurning... 1 Organiskt material och syreförhållanden... 1 Ljusförhållanden Fosfor och näringsstatus Kväve... Metaller i vatten... Metaller i vattenmossa... 3 Ämnestransport... Bottenfauna... 9 Kiselalger... 3 REFERENSER Följande bilagor finns på den bifogade CD-skivan BILAGA 1. Stationsvisa tidsserier och bedömningar BILAGA. Föroreningsbelastande verksamheter BILAGA 3. Fysikaliska och kemiska vattenundersökningar, SRK BILAGA. Temperatur- och syreprofiler i sjöar BILAGA 5. Metaller i vatten och vattenmossa BILAGA 6. Vattenföring, transport och arealspecifik förlust BILAGA 7. Bottenfauna BILAGA 8. Kiselalger BILAGA 9. Länsstyrelsernas kalkeffektuppföljning... 15

4

5 VISKAN 1 Sammanfattning SAMMANFATTNING På uppdrag av Viskans Vattenråd utför ALcontrol AB, i samarbete med Medins Biologi AB, recipientkontrollen i Viskans avrinningsområde. Föreliggande rapport är en sammanställning av resultaten från år 1. ALcontrol AB har haft huvudansvaret för uppdraget sedan år 199. Temperatur, nederbörd och vattenföring I Borås blev årsmedeltemperaturen 8,7 C, vilket var 1,7 grader mer än långtidsmedelvärdet för perioden I Borås föll 117 mm nederbörd, vilket var ca 11 % mer än normal nederbörd för perioden Årsmedelvattenföringen i Viskan vid Åsbro blev m3/s, vilket var ca 5 % mer än långtidsmedelvärdet för perioden Årets högsta dygnsmedelvattenföring i ån uppmättes den 11:e januari. Vattenföringen vid Åsbro var då 16 m 3 /s. Vattenkemi Vid samtliga provtagningslokaler var motståndskraften mot försurning god eller mycket god. Årsmedianvärdena för ph motsvarade ett nära neutralt vatten vid samtliga lokaler. Vid samtliga provtagningslokaler i rinnande vatten var syretillståndet tillfredsställande, vilket tyder på en god syresättning av vattnet och begränsad påverkan från syretärande ämnen. Merparten av vattendragen var måttligt till betydligt färgade. De högsta absorbansvärdena uppmättes i Surtan vid Rya där vattnet bedömdes vara starkt färgat. Starkt färgat var vattnet även i Häggån och Surtan vid Björketorp. En påtaglig grumling av vattnet och kraftigt förhöjda fosforhalter noterades vid ett eller flera tillfällen framför allt i Surtan, Lillån och Skuttran. Statusen med avseende på näringsämnen, bedömt utifrån fosforhalter, siktdjup och klorofyll, åren 1-1 redovisas i Tabell I. Samtliga provpunkter, med undantag av Skuttran, bedömdes uppnå god eller hög status med avseende på fosfor, siktdjup och klorofyll. Den totala fosfortransporten i Viskan år 1, beräknad vid Åsbro, blev ca 37 ton. För hela perioden syns ingen signifikant trend mot varken minskande eller ökande transporter av fosfor i Viskan vid Åsbro. Beräknade flödesviktade årsmedelhalter för fosfor visar dock signifikant minskande halter från 197- och 198- och början av 199- talet fram till år 1. Haltminskningen har under perioden varit i storleksordningen 36 %. Tabell I. Klassning av näringsstatus vid de undersökta lokalerna med utgångspunkt från fosfor, siktdjup och klorofyll. Klassningen baseras på data från perioden 1-1. H=Hög, G=God, M=Måttlig, O=Otillfredsställande och D=Dålig. Hänsyn har tagits till andel jordbruksmark >1 % Provtagningspunkt Fosfor Siktdjup Klorofyll 8 Nedstr. Mogden H R1 Rångedalaån H 7 Bosgården H M1 Munkån H 6 Sjöbovallen H 5 Jössabron H 35 Kinnaström H H1 Häggån H 3 Daltorp H T1 Slottsån H S5 Surtan, Rya H S1 Enån H S1 Surtan, Björketorp G C1 Hornån H L1 Lillån H A1 Skuttran M 1 Åsbro G L5sy Fävren H H G 95sy Tolken H H G 65sy Öresjö H H G K5sy St Hålsjön H H H T5sy Tolken (Mark) H H H T1sy V Öresjön H H G Vid merparten av de provtagna lokalerna i rinnande vatten var kvävehalterna måttligt 1

6 VISKAN 1 Sammanfattning höga eller höga vid årets undersökningar. Vid tre lokaler (Viskan vid Jössabron och Kinnaström samt Skuttran) var halterna mycket höga. De högsta halterna uppmättes i Viskan vid Jössabron, d.v.s. nedströms Gässlösa avloppsreningsverk. Den totala kvävetransporten i Viskan år 1, beräknad vid Åsbro, blev ca 1 3 ton. Från början av 198-talet syns en signifikant trend med minskande transporter av kväve i Viskan vid Åsbro. De flödesviktade årsmedelhalterna av kväve visar också signifikant minskande kvävehalter i Viskan vid Åsbro från 197-, 198- och 199-talet fram till år 1. Även de senaste 1 åren har halterna minskat signifikant. Minskningen har under perioden varit i storleksordningen 3 %. Metaller i vatten Årsmedelvärdena för metaller i vatten motsvarade genomgående mycket låga till låga halter (klass 1 och av 5). Måttligt höga, höga eller mycket höga halter (klass 3, och 5) som årsmedelvärden erhölls inte vid någon lokal. Tydligt förhöjda halter jämfört med den lokala referensen noterades dock i en del fall. Detta gäller zink i Viskan vid Jössabron, aluminium, krom, zink och antimon i Viskan vid Daltorp samt aluminium, krom och zink i Viskan vid Åsbro (antimon mäts inte vid denna punkt). Inga gränsvärden eller miljökvalitetsnormer för metaller i vatten överskreds. Metaller i vattenmossa Metallhalterna i vattenmossa var mestadels låga samt i nivå med den lokala referensen och bakgrundshalter för Sverige. Jämfört med den lokala referensen noterades tydligt förhöjda halter i en del fall. Detta gäller antimon i Viskan vid Jössabron samt ett flertal metaller i Viskan vid Åsbro. Påverkansprofilen för metaller i vatten och metaller i vattenmossa visade till viss del överensstämmande resultat. Bottenfaunan Undersökning av bottenfauna omfattade en lokal i rinnande vatten, lokal 5 - Viskan vid Jössabron. Resultaten indikerade nära neutrala förhållanden med avseende på surhet och hög status med avseende på övergödning enligt bedömningsgrunderna i Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 13:19). Vid lokalen påträffades en ovanlig dagslända och en ovanlig snäcka. Kiselalger Undersökning av kiselalger omfattade en lokal i rinnande vatten, lokal 5 - Viskan vid Jössabron. Resultaten indikerade hög näringsstatus. Mängden näringskrävande arter var svagt förhöjd och vissa föroreningståliga former noterades, men i låga antal.

7 VISKAN 1 Bakgrund BAKGRUND På uppdrag av Viskans Vattenråd utför ALcontrol AB, i samarbete med Medins Biologi AB, recipientkontrollen i Viskans avrinningsområde. Föreliggande rapport är en sammanställning av resultaten från år 1. ALcontrol AB har haft uppdraget sedan år 199. Viskans Vattenråd bildades vid föreningsstämman den 31 oktober 7. Vattenrådet ersatte då Viskans vattenvårdsförbund som verkat sedan år Viskans Vattenråd är en sammanslutning mellan olika aktörer som har ett direkt intresse av Viskan. Vattenrådet ska: - fortlöpande följa vattnets beskaffenhet, vattnets förändringar och vattenföring, - skriftligen, minst en gång varje år, lämna en redogörelse för dessa undersökningar, - vid behov lämna förslag till vattenvårdande åtgärder, - medverka aktivt i planeringsprocesser, diskutera frågor och medverka till lösningar samt förankra åtgärdsplaner. Kontaktperson för Viskans Vattenråd är: Jonas Edin, c/o Miljöförvaltningen, Borås stad, 51 8 BORÅS, Tel: , jonas.edin@boras.se För mer information besök gärna vattenrådets hemsida: Rapportens utformning I denna rapports huvuddel redovisas resultaten kortfattat. Metodik, analysresultat samt mer information om de biologiska undersökningarna redovisas i respektive bilaga. I bilagorna 1, 7 och 8 redovisas också tidsserier och bedömningar enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder (1999) och bedömningsgrunder i Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 13:19) för samtliga provtagningslokaler. Undersökningarna Undersökningarna år 1 har utförts i enlighet med gällande kontrollprogram daterat Recipientkontrollprogrammet är avsett att beskriva den samlade påverkan på vattendraget och syftar således inte i första hand till att påvisa enskilda anläggningars inverkan. Målsättningen är att i regional skala beskriva recipientens tillstånd och status samt beräkna transporten av enskilda ämnen från systemets olika grenar. Ingående provtagningspunkter redovisas på Karta 1. Vilka undersökningar som utförts vid respektive provtagningspunkt framgår av Tabell 1. Avrinningsområdet Viskan rinner från sjön Tolken (8 m.ö.h.) i Västergötland först åt norr och sedan åt väster till Öresjö (133 m.ö.h.). Därefter rinner ån huvudsakligen åt sydväst genom Borås och Kinna för att slutligen mynna i Klosterfjorden norr om Varberg i Halland. Större biflöden är Häggån (Frisjön), Slottsån (Öresjöarna), Surtan, Lillån (Fävren), Hornån samt Skuttran. 3

8 VISKAN 1 Bakgrund Lera och silt dominerar jordlagren i Viskans dalgång från kusten upp till Kinna och i Surtans dalgång upp till Hyssna. Längre uppströms samt i de yttre delarna av avrinningsområdet dominerar morän. Av den totala avrinningsarealen på km (SMHI 1995) utgörs 6 % av sjöar, 58 % av skogsmark, 11 % av åkermark, 5 % av betesmark och % av övrig mark (SCB 8). Jordbruksmarken finns främst i nedre delen av Viskan samt i Surtans, Lillåns och Skuttrans dalgångar. Karta 1. Viskans avrinningsområde med provtagningspunkter och kommunala avloppsreningsverk. Lantmäteriet Dnr R5718_151

9 VISKAN 1 Bakgrund Tabell 1. Provpunkter, koordinater, undersökningsmoment och frekvenser för undersökningar inom ramen för Viskans recipientkontroll Nr Vattendrag Lokalnamn Koordinater Moment Frekvens Ansvarig org. Huvudfåran, rinnande vatten 1 Viskan Väröbruk Fys-kem 1 Södra Cell Bakteriologisk Södra Cell 1 Viskan Åsbro Fys-kem 1 SLU Metaller i vatten 1 SLU Metaller i vattenmossa 1 Viskans VR Bottenfauna vart 3:e Viskans VR Kiselalger vart 3:e Viskans VR 3 Viskan Daltorp, nedströms Skene Fys-kem, BV 1 Viskans VR Metaller i vatten 6 Viskans VR Metaller i vattenmossa 1 Viskans VR Bottenfauna vart 3:e Viskans VR 35 Viskan Kinnaström, uppströms Kinna Fys-kem, BV 1 Viskans VR Bottenfauna vart 3:e Viskans VR 5 Viskan Jössabron, nedströms Borås Fys-kem, BV 1 Viskans VR Metaller i vatten 6 Viskans VR Metaller i vattenmossa 1 Viskans VR Bottenfauna 1 Viskans VR Kiselalger 1 Viskans VR 53 Viskan Druvefors, i Borås Metaller i vatten 6 Viskans VR Metaller i vattenmossa 1 Viskans VR 6 Viskan Sjöbovallen, uppströms Borås Fys-kem, BV 6 Viskans VR Metaller i vatten 6 Viskans VR Metaller i vattenmossa 1 Viskans VR 7 Viskan Bosgården, mynning i Öresjö Fys-kem, BV 6 Viskans VR Bottenfauna vart 3:e Viskans VR 8 Viskan Nedströms Mogden Fys-kem, BV 6 Viskans VR Biflöden, rinnande vatten A1 Skuttran Åsby, mynning i Viskan Fys-kem, BV 1 Viskans VR Bottenfauna vart 3:e Viskans VR Kiselalger vart 3:e Viskans VR L1 Lillån Broby, mynning i Viskan Fys-kem, BV 6 Viskans VR Bottenfauna vart 3:e Viskans VR Kiselalger vart 3:e Viskans VR C1 Hornån Riksväg Fys-kem, BV 6 Viskans VR S1 Surtan Björketorp, mynning i Viskan Fys-kem, BV 1 Viskans VR Bottenfauna vart 3:e Viskans VR Kiselalger vart 3:e Viskans VR S5 Surtan Uppströms Rya Fys-kem, BV 6 Viskans VR S1 Enån (Surtan) Grevared Fys-kem, BV 6 Viskans VR T1 Slottsån Hulta, mynning i Viskan Fys-kem, BV 6 Viskans VR Bottenfauna Vart 3:e Viskans VR H1 Häggån Näs (i Kinna) Fys-kem, BV 6 Viskans VR Bottenfauna Vart 3:e Viskans VR M1 Munkån Nedströms Fristad Fys-kem, BV 6 Viskans VR R1 Rångedalaån Finnekumla Fys-kem, BV 6 Viskans VR - Lindåsabäcken Fys-kem, (endast 1 Viskans VR provtagning) Sjöar L5s Fävren Djupaste punkten Fys-kem, BS Viskans VR T5s Tolken (Mark) Djupaste punkten Fys-kem, BS Viskans VR Metaller i sediment vart 6:e Viskans VR T1s V Öresjön Djupaste punkten Fys-kem, BS Viskans VR Metaller i sediment vart 6:e Viskans VR K5s St Hålsjön Djupaste punkten Fys-kem, BS Viskans VR Metaller i sediment vart 6:e Viskans VR 65s Öresjö Djupaste punkten Fys-kem, BS Viskans VR 95s Tolken Djupaste punkten Fys-kem, BS Viskans VR Metaller i sediment vart 6:e Viskans VR ggr/år år 5

10 VISKAN 1 Bakgrund Föroreningsbelastande verksamheter Inför framtagandet av denna rapport har respektive kommun fått tillfälle att rapportera in uppgifter om förorenande verksamheter inom Viskans avrinningsområde i för ändamålet speciellt anpassade mallar. Informationen i Bilaga är en sammanställning av inrapporterade uppgifter. Viskan påverkas, liksom andra vattensystem, av diffusa utsläpp som härrör från jord- och skogsbruk samt enskilda avlopp, dagvatten och lufttransporterade föroreningar. De punktkällor som påverkar vattnet inom Viskans avrinningsområde redovisas i Bilaga. För respektive punktkälla redovisas typ av verksamhet, koordinater, närmaste provtagningspunkt nedströms, recipient, utsläpp av totalkväve och totalfosfor samt övriga kända utsläpp. Den dominerande källan för tillförsel av fosfor i Viskans avrinningsområde är enligt Vattenweb ( jordbruksverksamhet (ca 56 %). Den därnäst största utsläppskällan är skogsmark (ca 5 %). Enskilda avlopp (ca 8 %), avloppsreningsverk (ca 7 %) och dagvatten (ca 3 %) står för huvuddelen av övrig fosfortillförsel. I genomsnitt beräknas ca 9 ton fosfor belasta vattensystemet per år (beräknat för perioden ). Den största antropogena delen av tillförseln sker via jordbruksverksamhet (ca 67 %). Därefter enskilda avlopp (ca 16 %), avloppsreningsverk (ca 13 %) och dagvatten (ca 3 %). Enligt Vattenweb ( är de dominerande källorna för tillförsel av kväve i Viskans avrinningsområde skogsmark (ca 39 %) och jordbruksverksamhet (ca 33 %). Betydande tillförsel sker också från avloppsreningsverk (ca 16 %) och luftnedfall på sjöar (ca 7 %). I genomsnitt beräknas ca 17 ton kväve belasta vattensystemet per år (beräknat för perioden ). Den största antropogena delen av tillförseln sker från jordbruksverksamhet (ca 37 %). Därefter avloppsreningsverk (ca 6 %), skogsmarken (ca %), och via nedfall på sjöar (ca 11 %). Belastningen från kända punktkällor inrapporterade från respektive kommun och/eller verksamhet uppgick till ca 3, ton fosfor och ca 86 ton kväve samt ca 38 kg zink, ca 98 kg koppar, ca 1 kg krom, ca kg nickel, ca 9 kg bly, ca,5 kg kadmium, ca 1 kg kvicksilver, ca 7 kg arsenik och ca 57 kg antimon under år 1. Den klart största punktkällan med avseende på fosfor- och kväveutsläpp till Viskan var Gässlösa ARV (avloppsreningsverk) följt av Skene ARV och därefter Bogryd ARV och Veddige ARV. Jämfört med i mitten av 199-talet uppvisar reningsverken en signifikant minskning av fosforutsläppen till Viskan med ca 8 % medan kväveutsläppen redovisar en signifikant minskning med ca % under samma period (Figur 1 och Figur ). Effekten av ett punktutsläpp på recipienten beror till stor del på spädningsfaktorn, d.v.s. utsläppets storlek i förhållande till vattenflödet eller storleken på recipienten. Även omblandningsförhållanden kan ha stor betydelse. Vid utsläpp i sjöar och långsamrinnande vatten kan ibland utsläppsvatten, som kan vara mycket saltrikt, sjunka ner till botten och täcka stora områden utan att omblandas. Den största lokala inverkan från punktutsläpp på vattenkvaliteten inom Viskans avrinningsområde med avseende på kväve- och fosforhalter erhölls vid utsläpp från Gässlösa ARV till Viskans huvudfåra. Utsläppen från Gässlösa ARV kan teoretiskt ha gett en genomsnittlig haltökning i Viskan vid Jössabron på i storleksordningen ca 6 µg fosfor per liter och ca 7 µg kväve per liter under år 1. Vid lågvattenföring kan haltökningarna ha varit betydligt större. 6

11 VISKAN 1 Bakgrund Vid teoretiska uppskattningar av utspädningseffekter och haltökningar vid respektive reningsverks utsläppspunkt år 1, utöver påverkan från Gässlösa ARV, framkom följande: Vid lågvattenföring bedömdes utsläppen från Aspered ARV kunna ge en tydlig ökning av fosforhalterna i Gänglebäcken (mynnar i Tolkens södra del). Utsläpp från Älmestad ARV till Gammalstorpabäcken och Skene ARV till Viskan bedömdes kunna ge en liten ökning av fosforhalterna i recipienten vid lågvattenföring. Vid övriga reningsverk bedömdes haltökningarna för fosfor i recipienten endast vara marginella. Utsläpp från Älmestad ARV till Gammalstorpabäcken och Äspered ARV till Gänglebäcken bedömdes kunna ge en tydlig ökning av kvävehalterna i recipienten vid lågvattenföring. Utsläpp från Hyssna ARV till Surtan samt Bogryd ARV och Skene ARV till Viskan bedömdes kunna ge en liten ökning av kvävehalterna i recipienten vid lågvattenföring. Vid övriga reningsverk bedömdes haltökningarna för kväve i recipienten endast vara marginella Fosforutsläpp (ton/år) Figur 1. Utsläppsmängder av fosfor från kommunala avloppsreningsverk inom Viskans avrinningsområde. Linjen representerar glidande treårsmedelvärden. Kväveutsläpp (ton/år) Figur. Utsläppsmängder av kväve från kommunala avloppsreningsverk inom Viskans avrinningsområde. Linjen representerar glidande treårsmedelvärden. 7

12 VISKAN 1 Resultat och diskussion RESULTAT OCH DISKUSSION Väder och vattenföring Lufttemperatur I Borås var årsmedeltemperaturen 8,7 C, vilket var 1,7 grader mer än långtidsmedelvärdet för perioden Augusti månad blev svalare än normalt (Figur 3). Januari, maj, juni och september blev temperaturmässigt förhållandevis normala. Övriga månader (februari, mars, april, juli, oktober, november och december) blev varmare/mildare än normalt. För februari och mars blev avvikelsen jämfört med normal temperatur mycket stor. Årsmedeltemperatur under perioden redovisas i Figur 7. År 1 blev det varmaste året under hela perioden Nederbörd I Borås föll 117 mm nederbörd under år 1, vilket var ca 11 % mer än normal nederbörd för perioden Den mest nederbördsrika månaden blev augusti med mm (Figur ). Ingen månad blev särskilt torr, men de mest nederbördsfattiga månaderna var mars, april, juli, september och november. Årsnederbörd under perioden redovisas i Figur 8. 5 Temperatur ( C) Nederbörd (mm) J F M A M J J A S O N D Figur 3. Månadsmedeltemperatur i Borås år 1 (staplar). Normaltemperatur är markerad med heldragen linje. (Källa: SMHI). J F M A M J J A S O N D Figur. Månadsnederbörd i Borås år 1 (staplar). Normalnederbörd är markerad med heldragen linje. (Källa: SMHI). 8

13 VISKAN 1 Resultat och diskussion Vattenföring Vattenföringen år 1 vid alla vattenföringsstationer redovisas i Bilaga 6. 1 Vattenföring (m 3 /s) Årsmedelvattenföringen i Viskan vid Åsbro blev m 3 /s, vilket var ca 5 % mer än långtidsmedelvärdet för perioden Månadsmedelvattenföringen i Viskan var högre än normalt framför allt i januari, augusti och december (Figur 5). Årets högsta dygnsmedelvattenföring i ån uppmättes den 11:e januari. Vattenföringen vid Åsbro var då 16 m 3 /s (Figur 6). Den högsta uppmätta dygnsmedelvattenföringen vid Åsbro under perioden var 59 m 3 /s i december 6. I början av augusti var vattenföringen som lägst under året (3, m 3 /s; Figur 6). Den lägsta registrerade dygnsmedelvattenföringen vid Åsbro under perioden var, m 3 /s i augusti 199. Årsmedelvattenföring för perioden redovisas i Figur J F M A M J J A S O N D Figur 5. Månadsmedelvattenföring i Viskan vid Åsbro (SMHI:s pegel nr 1) år 1 (staplar). Normalvattenföring är markerad med heldragen linje. 3 5 Vattenföring (m 3 /s) Dygnsmedelvattenföring 1 Dygnsmedelvattenföring Högsta dygnsmedelvattenföring Lägsta dygnsmedelvattenföring jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Figur 6. Dygnsmedelvärden för vattenföring i Viskan vid Åsbro (SMHI:s pegel nr 1) år 1, jämfört med normal, högsta och lägsta dygnsmedelvattenföring för perioden

14 VISKAN 1 Resultat och diskussion 1 Årsmedeltemperatur ( C) Figur 7. Årsmedeltemperaturer i Borås (staplar). Linjen visar glidande treårsmedelvärden. 16 Årsnederbörd (mm) Figur 8. Årsnederbörden i Borås (staplar). Linjen visar glidande treårsmedelvärden. 6 Årsmedelvattenföring (m 3 /s) Figur 9. Årsmedelvattenföring i Viskan vid Åsbro (staplar). Linjen visar glidande treårsmedelvärden. 1

15 VISKAN 1 Resultat och diskussion Klorofyll och siktdjup Siktdjupet i sjöar är ett mått på vattnets optiska egenskaper och kan bl.a. användas vid uppskattning av bottenvegetationens utbredning. Siktdjupet beror dels på planktonförekomst och dels på vattnets färg och grumlighet. Klorofyllhalten används som ett mått på primärproduktionen i sjöar och ingår som en parameter för bedömning av sjöars näringsstatus. För samtliga undersökta sjöar bedömdes klorofyllhalterna i augusti år 1 vara låga (Figur 1). Halterna var i nivå med den senaste sexårsperioden för alla sjöarna utom för St. Hålsjön där halten var något högre än normalt och Fävren där halten var något lägre än normalt (Figur 1). I Öresjö har klorofyllhalterna ökat signifikant under den senaste -årsperioden. För övriga sjöar syns inte några statistiska trender med ökande eller minskande klorofyllhalter de senaste åren. Enligt bedömningsgrunderna i Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 13:19) uppnåddes god status eller bättre med avseende på klorofyll i samtliga undersökta sjöar (bedömt utifrån halter i augusti 1). Siktdjupet i augusti år 1 var måttligt i samtliga sjöar (Figur 11). I samtliga sjöar var siktdjupet i nivå med resultaten från den senaste sexårsperioden. Överlag minskade siktdjupet i sjöarna fram till slutet av 199-talet och början av -talet, men därefter har siktdjupet generellt ökat igen. Tydligast ökning kan ses i St. Hålsjön och Tolken (Mark). Enligt bedömningsgrunderna i Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 13:19) uppnåddes hög status med avseende på siktdjup i samtliga undersökta sjöar (bedömt utifrån värden i augusti 1). 3 5 Klorofyll augusti (µg/l) Tolken, yta Öresjö, yta St. Hålsjön, yta Tolken (Mark), yta V Öresjön, yta Fävren, yta Tolken, yta Öresjö, yta St. Hålsjön, yta Tolken (Mark), yta V Öresjön, yta Fävren, yta Siktdjup augusti (m) Figur 1. Klorofyllhalt i Viskans sjöar. Augustivärden 1 jämfört med normala värden (medelvärden samt högsta respektive lägsta augustivärden den närmast föregående sexårsperioden). Den streckade linjen markerar gränsen mellan mycket låga och låga halter. Över den heldragna linjen är halterna måttligt höga. Värden över µg/l bedöms vara höga. Figur 11. Siktdjup i Viskans sjöar, augusti 1 jämfört med normala värden (medelvärden samt högsta respektive lägsta augustivärden den närmast föregående sexårsperioden). Den streckade linjen markerar gränsen mellan stort och måttligt siktdjup. Ovanför den heldragna linjen är siktdjupet litet. 11

16 VISKAN 1 Resultat och diskussion Surhet och försurning De kalkrika jordlagren i avrinningsområdets övre delar ger Viskan en naturligt god motståndskraft mot försurning. Mindre biflöden i nedre delen av avrinningsområdet är dock försurningshotade och kalkas därför. Bedömt utifrån årsmedianvärden för alkalinitet (buffertkapacitetet) var motståndskraften mot försurning mycket god vid samtliga provtagna lokaler i huvudfåran samt i flertalet biflöden vid årets undersökningar. Undantagen var Slottsån, Surtan vid Rya och Hornån, där motståndskraften mot försurning var god. Årsmedianvärdena för ph motsvarade ett nära neutralt vatten vid samtliga provtagna lokaler i rinnande vatten. Vid samtliga lokaler uppmättes därmed tillfredsställande ph-värden, d.v.s. phvärden > 6, med god marginal. Vid sjöprovtagningen i augusti noterades mycket god buffertkapacitet i Tolken, Öresjön, St Hålsjön och Fävren. I V Öresjö och Tolken (Mark) var motståndskraften mot försurning god. Samtliga undersökta sjöar hade ett nära neutralt ytvatten. Resultaten från länsstyrelsernas kalkeffektuppföljning år 1 visar, liksom recipientkontrollen, att buffertkapaciteten och ph-värdena i Viskan kan hållas på en tillfredsställande nivå i större delen av avrinningsområdet tack vare kalkrika jordlager och kalkningsåtgärder i kombination med en minskande belastning av försurande ämnen. Vid flera lokaler i avrinningsområdets mindre vattendrag är dock motståndskraften mot försurning svag eller mycket svag och i vissa provpunkter har ph-värden lägre än 6, noterats under året (Karta ). 8, ph 7,5 7, 6,5 6, 5,5 5,,5, Nedstr. Mogden Rångedalaån Bosgården Munkån Sjöbovallen Jössabron Kinnaström Häggån Daltorp Slottsån Surtan, Rya Enån Surtan, Björketorp Hornån Lillån Skuttran Åsbro Figur 1. Årslägsta ph-värden i Viskans avrinningsområde år 1, jämfört med normala värden (medelvärden av årslägsta värden samt högsta respektive lägsta årslägsta värde den närmast föregående sexårsperioden). Vissa lokaler har dock bara undersökts åren 1-1. Under den heldragna linjen ökar riskerna för biologiska skador p.g.a. låga ph-värden. 1

17 VISKAN 1 Resultat och diskussion Karta. Försurningstillståndet i Viskans avrinningsområde (bedömt utifrån årslägsta ph-värde under år 1). Punkterna representerar resultat från såväl recipientkontrollen (stora punkter) som länsstyrelsernas kalkeffektuppföljning (små punkter). Under ph-värde 6, ökar riskerna för biologiska effekter. 13

18 VISKAN 1 Resultat och diskussion Organiskt material och syreförhållanden De högsta halterna av organiskt material (COD-Mn) uppmättes i Surtan vid Rya. Vid denna lokal var halterna mycket höga (Figur 13). Halterna vid denna lokal är inte anmärkningsvärda mot bakgrund av att avrinningsområdet helt domineras av skogsmark. Vid övriga lokaler var halterna mestadels måttligt höga eller höga. Halterna av COD-Mn vid årets mätningar var generellt i nivå med, eller högre än, resultaten från de senaste årens undersökningar (Figur 13), vilket överensstämmer med resultaten för humusinnehåll (vattenfärg) och den nationella miljöövervakningen. För de allra flesta lokalerna där det finns långa tidsserier (-5 år) med avseende på COD-Mn syns en signifikant trend med ökande halter. Även detta överensstämmer med tidsserierna för vattenfärg. Vid samtliga provtagningslokaler i rinnande vatten vid samtliga provtagningstillfällen var vattnet syrerikt, vilket tyder på en god syresättning och begränsad påverkan från syretärande ämnen. De lägsta syrehalterna uppmättes under sommaren i samband med låg vattenföring och höga vattentemperaturer. Miljökvalitetsnormen för syre i laxfiskvatten är >9 mg/l (SFS 6:11). Viskans huvudfåra (från mynningen i havet till Kungsfors, 5 km) samt biflödet Surtan (från mynningen i Viskan till Rya, 3 km) ingår i Naturvårdsverkets förteckning (NFS :6) över laxfiskvatten som ska skyddas enligt förordningen om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten. I Surtan uppfylldes miljökvalitetsnormen under året, men i Viskan vid Åsbro var syrehalten något lägre (8,7 mg/l) vid provtagningstillfället i augusti. Syretillståndet i de undersökta sjöarnas bottenvatten bedömdes vara måttligt syrerikt i Öresjö och Tolken (Mark), svagt i V Öresjö samt syrefattigt i Tolken, Fävren och St. Hålsjön (Karta 3). Syreprofiler redovisas i Bilaga. 5 COD-Mn (mg/l) Nedstr. Mogden Rångedalaån Bosgården Munkån Sjöbovallen Jössabron Kinnaström Häggån Daltorp Slottsån Surtan, Rya Enån Surtan, Björketorp Hornån Lillån Skuttran Åsbro Figur 13. Årsmedelvärden av halter av organiskt material (COD-Mn) i Viskans avrinningsområde år 1 (staplar), jämfört med "normala" värden (medelvärden samt högsta respektive lägsta årsmedelvärde den närmast föregående sexårsperioden). Vissa lokaler har dock bara undersökts åren 1-1. Den streckade linjen utgör gränsen mellan måttligt hög och hög halt organiskt material. Över den heldragna linjen är halterna mycket höga. 1

19 VISKAN 1 Resultat och diskussion Karta 3. Syretillståndet i Viskans avrinningsområde bedömt utifrån årslägsta syrehalter år 1 (Naturvårdsverket 1999) i rinnande vatten samt i sjöarnas bottenvatten. 15

20 VISKAN 1 Resultat och diskussion Ljusförhållanden Vattenfärg kan mätas på olika sätt, men inom ramen för detta undersökningsprogram analyserades absorbans vid nm på filtrerat vatten. Analys av absorbans startade år 1. Analys av färg visuell avslutades efter undersökningarna år 1. Absorbans vid nm är även viktig för beräkning av referensvärden för fosfor vid statusklassning av näringsämnen i vattendrag. För bedömning av tidsserier har värden på absorbans nm beräknats för perioden före år 1 genom korrelation mellan absorbans och färg visuell år 1. Figur 1 visar årsmedelvärden av absorbans nm i Viskans avrinningsområde år 1 jämfört med normala värden. Merparten av vattendragen var måttligt till betydligt färgade år 1. De högsta absorbansvärdena uppmättes i Surtan vid Rya, där vattnet bedömdes vara starkt färgat. Starkt färgat var vattnet även i Häggån och Surtan vid Björketorp. Vattenfärgen år 1 var generellt i nivå med, eller högre än, resultaten från de senaste årens undersökningar (Figur 1), vilket överensstämmer med resultaten för COD-Mn och resultaten från den nationella miljöövervakningen. De kraftiga regnen i augusti bidrog till att vattenfärgen ökade markant under säsongen. Vid i stort sett alla provtagna lokaler har vattenfärgen ökat signifikant sedan mitten av 199- talet. Den brunifiering som syns i Viskan sedan mitten av 199-talet kan antagligen till stor del förklaras av ökande temperaturer, ökande nederbörd och ökande vattenföring som karakteriserade stora delar av 199-talet. Det minskade nedfallet av sura svavelföreningar anses dock av en del vara den viktigaste drivkraften bakom brunifieringen (Donald T. Monteith et al. 7). Ökad humusupplagring i marken och minskat nedfall av sura svavelföreningar tillsammans med ett varmare klimat med mer regn och ökad avrinning verkar sammantaget kunna ge förutsättningar för höga humushalter i Viskan.,,35 Absorbans nm filtrerat (abs/5cm),3,5,,15,1,5, Nedstr. Mogden Rångedalaån Bosgården Munkån Sjöbovallen Jössabron Kinnaström Häggån Daltorp Slottsån Surtan, Rya Enån Surtan, Björketorp Hornån Lillån Skuttran Åsbro Figur 1. Årsmedelvärden för absorbans, nm filtrerat, i Viskans avrinningsområde år 1 (staplar), jämfört med "normala" värden (medelvärden samt högsta respektive lägsta årsmedelvärden den närmast föregående sexårsperioden). Vissa lokaler har dock bara undersökts åren 1-1. Den streckade linjen markerar gränsen mellan måttligt färgat och betydligt färgat vatten. Över den heldragna linjen är vattnet starkt färgat. 16

21 VISKAN 1 Resultat och diskussion I samband med snösmältning och höga flöden ökar ofta vattnets grumlighet p.g.a. erosion i vattendraget och/eller från omkringliggande marker. Detta kan bl.a. medföra att fosforhalterna i vattnet ökar kraftigt. Vid årets undersökningar påverkades analysresultaten av kraftig erosion som gav starkt grumligt vatten och kraftigt förhöjda fosforhalter vid ett eller flera tillfällen framför allt i Surtan, Lillån och Skuttran. Även vid ett flertal andra lokaler blev vattnet grumligt i augusti i samband med kraftig nederbörd. Grumligheten år 1 bedömt utifrån årsmedelvärden redovisas i Karta. Karta. Grumlighet i Viskans avrinningsområde bedömt utifrån årsmedelvärden av turbiditet år 1 (Naturvårdsverket 1999). 17

22 VISKAN 1 Resultat och diskussion Fosfor och näringsstatus Vid merparten av lokalerna i rinnande vatten var fosforhalterna låga eller måttligt höga vid årets mätningar (Figur 15). Endast i Skuttran var halterna mycket höga. I Surtan vid Björketorp, Lillån och Viskan vid Åsbro var fosforhalterna höga. I samtliga provtagna sjöar var fosforhalterna låga. I Viskans huvudfåra ökade fosforhalterna tydligt nedströms Gässlösa ARV, d.v.s. mellan punkterna Sjöbovallen och Jössabron. Halterna ökade också tydligt i huvudfåran mellan punkterna Kinnaström och Daltorp samt vidare ner till Åsbro. Vid samtliga lokaler i rinnande vatten, med undantag av Skuttran, motsvarade fosforhalterna vid årets mätningar hög eller god status med avseende på kvalitetsfaktorn näringsämnen i vattendrag (Karta 5) enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 13:19). Korrigering av referensvärden för andel jordbruksmark (Pjo) har gjorts vid de lokaler där avrinningsområdet utgörs av mer än 1 % jordbruksmark (13 lokaler). I Skuttran bedömdes näringsstatusen vara måttlig. Den tydligast påverkade lokalen med avseende på fosfor var därmed Skuttran, med ett EK-värde (referensvärde/uppmätt värde) på,3. För treårsbedömningar av status se Tabell I i sammanfattningen eller Bilaga 1. Om näringsstatusen med avseende på totalfosfor beräknas för sjöarna i augusti får samtliga sjöar hög status. Bedömningen baseras dock bara på ett prov per sjö. Vid flertalet lokaler var fosforhalterna vid årets mätningar i nivå med de senaste årens resultat (Figur 15). I bl.a. Häggån, Viskan vid Daltorp, Surtan vid Rya och Lillån var dock fosforhalterna något högre än normalt. I Häggån och Lillån samt i Viskan vid Daltorp var fosforhalterna avvikande höga vid några tillfällen under året i samband med starkt grumligt vatten. Fosforhalten i Viskan vid Åsbro (SLU) minskade kraftigt under 197-talet. Under 198- och 199-talen fortsatte halterna att minska. Även de senaste 1 åren syns en fortsatt minskande trend. Vid flertalet övriga lokaler i rinnande vatten har fosforhalterna också minskat signifikant alternativt tenderat att minska under perioden (Karta 5). 9 8 Totalfosfor (µg/l) Nedstr. Mogden Rångedalaån Bosgården Munkån Sjöbovallen Jössabron Kinnaström Häggån Daltorp Slottsån Surtan, Rya Enån Surtan, Björketorp Hornån Lillån Skuttran Åsbro Figur 15. Årsmedelvärden av totalfosfor i Viskans avrinningsområde år 1 jämfört med normala värden (medelvärden samt högsta respektive lägsta årsmedelvärde den närmast föregående sexårsperioden). Den streckade linjen markerar gränsen mellan måttlig hög och hög halt. Över den heldragna linjen är halten mycket hög. 18

23 VISKAN 1 Resultat och diskussion Karta 5. Näringsstatus i Viskans avrinningsområde, bedömt endast utifrån årsmedelhalter år 1 (bedömt enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter HVMFS 13:19). För treårsbedömningar se Tabell I i sammanfattningen eller Bilaga 1. Plus- och minusmarkering visar signifikanta trender för den senaste -3 årsperioden. 19

24 VISKAN 1 Resultat och diskussion Kväve Vid merparten av de 17 provtagna lokalerna i rinnande vatten var kvävehalterna måttligt höga eller höga vid årets undersökningar (Figur 16). Vid tre lokaler (Viskan vid Jössabron och Kinnaström samt Skuttran) var halterna mycket höga. De högsta halterna uppmättes i Viskan vid Jössabron, d.v.s. nedströms Gässlösa avloppsreningsverk. I de sex provtagna sjöarnas ytvatten var kvävehalterna i augusti måttligt höga, undantaget Tolken där halten var på gränsen till låg. Vid flera provtagna lokaler i rinnande vatten var kvävehalterna vid årets mätningar i nivå med resultaten från den närmast föregående sexårsperioden (Figur 16). I Häggån, Surtan vid Rya, Surtan vid Björketorp och Lillån var dock kvävehalterna något högre än normalt. I Viskan nedströms Mogden var kvävehalterna något lägre än normalt. I Häggån och Lillån var kvävehalterna avvikande höga vid några tillfällen under året i samband med starkt grumligt vatten. I Surtan vid Björketorp var kvävehalten avvikande hög i maj i samband med höga nitrathalter (eventuellt gödselpåverkan). Den största haltökningen i Viskans huvudfåra skedde mellan Sjöbovallen och Jössabron (avloppspåverkan). Nitritnitrat-kvävet stod för ca 7 % av ökningen och ammoniumkväve stod för resterande ca 3 %. Många fiskarter och andra vattenlevande organismer är känsliga för höga halter av ammonium dels beroende på den syreförbrukning som sker vid nitrifikation (omvandling av ammonium till nitrat) dels beroende på att gifteffekter kan förekomma. Gifteffekten är kopplad till omvandlingen av ammonium till ammoniak. Miljökvalitetsnormen för ammonium i laxfiskvatten är <1 µg NH/l (motsvarar ca 8 µg NH-N/l). Som högst uppmättes 68 µg NH-N/l i Viskan vid Jössabron. Uppmätta syrehalter visade också på syrerikt vatten i huvudfåran nedströms inverkan från reningsverket. Miljökvalitetsnormen för ammoniak i laxfiskvatten är <5 µg NH3/l. Beräknade halter av ammoniak utifrån ammoniumhalt, temperatur och ph-värde gav <5 µg NH3/l vid samtliga provtagningstillfällen år 1, d.v.s. lägre än miljökvalitetsnormen för laxfiskvatten. 3 5 Totalkväve (µg/l) Nedstr. Mogden Rångedalaån Bosgården Munkån Sjöbovallen Jössabron Kinnaström Häggån Daltorp Slottsån Surtan, Rya Enån Surtan, Björketorp Hornån Lillån Skuttran Åsbro Figur 16. Årsmedelvärden av totalkväve i Viskans avrinningsområde år 1 jämfört med normala värden (medelvärden samt högsta respektive lägsta årsmedelvärde den närmast föregående sexårsperioden). Den vita delen av stapeln motsvarar andelen nitrit+nitratkväve och den svarta delen motsvarar andelen ammoniumkväve. Den streckade linjen markerar gränsen mellan måttligt hög och hög totalkvävehalt. Över den heldragna linjen är totalkvävehalten mycket hög.

25 VISKAN 1 Resultat och diskussion Kvävehalterna i Viskan vid Åsbro har minskat signifikant under de senaste åren. Under 197- och 198-talet låg kvävehalterna vid Åsbro kring 1 µg/l, vilket är cirka sex gånger högre än den naturliga bakgrundsnivån (Länsstyrelsen i Hallands län). Under 199-talet var halterna i genomsnitt ca 13 µg/l och under -talet har halterna ytterligare minskat till ca 1 µg/l. Vid flertalet övriga lokaler i rinnande vatten, har kvävehalterna minskat signifikant, alternativt tenderat att minska, under perioden (Karta 6). Karta 6. Kvävetillståndet i Viskans avrinningsområde, bedömt utifrån årsmedelhalter av totalkväve år 1 (Naturvårdsverket 1999). Plus- och minusmarkering visar signifikanta trender för den senaste - 3 årsperioden. 1

26 VISKAN 1 Resultat och diskussion Metaller i vatten Metodik och samtliga analysresultat för såväl filtrerade som ofiltrerade prover redovisas i Bilaga 5. Årsmedelhalter av metaller i vatten som ingår i Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för Miljökvalitet (rapport 913) redovisas i Tabell. Tabellen visar halterna i ofiltrerade prover. Årsmedelvärdena för metaller i vatten vid årets undersökningar motsvarade genomgående mycket låga eller låga halter (klass 1 och av 5). Måttligt höga, höga eller mycket höga halter (klass 3, och 5) som årsmedelvärden erhölls inte vid någon lokal. - I Viskan vid Druvefors (omedelbart uppströms Lillåns inflöde) var metallhalterna inte tydligt förhöjda jämfört med den lokala referensen, Sjöbovallen. En liten avvikelse noterades dock för bly och zink sannolikt p.g.a. inverkan från Borås stad. I samtliga fall var halterna i nivå med naturliga bakgrundshalter för södra Sverige. Halterna av kadmium, arsenik och kobolt var något högre än de senaste årens resultat. - I Viskan vid Jössabron (d.v.s. nedströms Gässlösa avloppsreningsverk) var halterna av zink tydligt förhöjda jämfört med halterna vid den lokala referensen, Sjöbovallen. Halterna av aluminium, bly, kadmium, kobolt, koppar, krom och antimon var lite förhöjda jämfört med den lokala referensen. Från Druvefors till Jössabron ökade halterna av aluminium, kobolt, zink och antimon. Övriga metallhalter vid Jössabron var lägre än, eller i nivå med, halterna vid Druvefors. Halterna av koppar och antimon var något högre än naturliga bakgrundshalter för södra Sverige. Aluminiumhalterna var något högre än de senaste årens resultat. - I Viskan vid Daltorp (nedströms Skene) var halterna av aluminium, krom, zink och antimon tydligt förhöjda jämfört med halterna vid den lokala referensen, Sjöbovallen. En liten avvikelse noterades för bly, kobolt, kadmium och kvicksilver. Från Jössabron till Daltorp ökade halterna av framför allt aluminium, bly, kadmium, krom och kvicksilver. Halterna var dock i huvudsak i nivå med naturliga bakgrundshalter för södra Sverige, undantaget antimon. Halterna var generellt i nivå med tidigare års resultat, undantaget aluminium och kvicksilver som uppmättes i högre halter än normalt. - I Viskan vid Åsbro (SLU) var halterna av aluminium, krom och zink tydligt förhöjda jämfört med halterna vid den lokala referensen, Sjöbovallen. En liten avvikelse noterades för bly, kadmium, kobolt och kvicksilver. Antimon analyseras inte vid denna lokal. Från Daltorp till Åsbro ökade framför allt halterna av kobolt och kvicksilver. För kobolt var halterna något högre än naturliga bakgrundshalter för södra Sverige. Halterna var genomgående i nivå med tidigare års resultat. Inga gränsvärden eller miljökvalitetsnormer för metaller i vatten som anges i Havs- och Vattenmyndighetens skrivelse Rekommendationer angående klassgränser för Särskilt Förorenande Ämnen och expertbedömning vid kemisk statusklassning och Europaparlamentets och rådets direktiv 13/39/EU överskreds år 1, bedömt utifrån filtrerade prover. Tabell. Årsmedelhalter (µg/l) av metaller i vatten (ofiltrerade prover) i Viskan år 1 bedömda utifrån Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet, sjöar och vattendrag (Rapport 913) Lokal Cu Zn Cr As Cd Pb Ni Viskan, Sjöbovallen 1,1,9,1,37,5,88,6 Viskan, Druvefors 1,5,,15,38,5,18,6 Viskan, Jössabron 1,9,9,3,3,9,5,69 Viskan, Daltorp 1,6 5,6,,1,15,9,7 Viskan, Åsbro 1,,8,39,1,1,37,8 Klass 1 eller Klass 3 Klass Klass 5

27 VISKAN 1 Resultat och diskussion Metaller i vattenmossa Metodik och samtliga analysresultat redovisas i Bilaga 5. Halter av metaller i vattenmossa som ingår i Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för Miljökvalitet (rapport 913) redovisas i Tabell 3. Halterna av metaller i vattenmossa vid årets undersökningar motsvarade i huvudsak mycket låga eller låga halter (klass 1 eller av 5). Måttligt höga kopparhalter (klass 3) uppmättes i Viskan vid Druvefors och därifrån avtagande halter nedströms i vattensystemet. Måttligt höga kromhalter uppmättes vid samma lokaler men med ökande halter nedströms. Måttligt höga halter av kadmium och kobolt noterades vid Åsbro. Måttligt höga kvicksilverhalter eller nära gränsen till måttligt höga halter förekom vid samtliga provpunkter, vilket får anses motsvara naturliga bakgrundshalter. - I Viskan vid Druvefors (omedelbart uppströms Lillåns inflöde) noterades inga tydligt förhöjda halter jämfört med den lokala referensen, Sjöbovallen. En liten avvikelse noterades för koppar och antimon, sannolikt p.g.a. inverkan från Borås stad. Resultaten var i nivå med, eller något lägre än, de senaste årens resultat. Under de senaste 1-15 åren har halterna av arsenik, bly, kobolt, koppar och zink minskat signifikant. - I Viskan vid Jössabron, d.v.s. nedströms Gässlösa avloppsreningsverk, var antimonhalten tydligt förhöjd jämfört med den lokala referensen. En liten avvikelse noterades även för bly, kobolt, koppar, krom och zink. Från Druvefors till Jössabron ökade halterna av flertalet metaller, men endast marginellt. Resultaten var i nivå med, eller något lägre än, de senaste årens resultat, undantaget antimon som var något högre än normalt. Under de senaste 1-15 åren har halterna av arsenik, bly, kobolt, koppar, krom, nickel och zink minskat signifikant. - I Viskan vid Daltorp, nedströms Skene, var ingen metall tydligt förhöjd jämfört med den lokala referensen, men en liten avvikelse noterades för kobolt och krom. Samtliga resultat låg i nivå med eller lägre än, för lokalen normala halter. Under de senaste 1-15 åren har inga signifikanta förändringar skett. - Längst ner i Viskans huvudfåra, vid Åsbro, var halterna av ett flertal metaller förhöjda jämfört med den lokala referensen, vilket gäller särskilt kobolt. Resultaten var generellt i nivå med, eller något lägre än, de senaste årens resultat. Undantagen var högre halter av kobolt och kadmium jämfört med tidigare år. Under de senaste 1-15 åren har ingen metall ökat eller minskat signifikant. Påverkansprofilen för metaller i vatten och metaller i vattenmossa visade till viss del överensstämmande resultat Tabell 3. Halter av metaller i vattenmossa (mg/kg TS) i Viskan år 1 bedömda utifrån Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet, sjöar och vattendrag (Rapport 913) Lokal Nr As Pb Cd Co Cu Cr Hg Ni Zn Viskan, Sjöbovallen 6 1, 3,9,5,5 13,8,11,6 68 Viskan, Druvefors 53 1,,7,6 3, 5 3,8,9 5, 97 Viskan, Jössabron 5 1,5 7,8,7 3,7,9,1,6 1 Viskan, Daltorp 3 1,1 5,,63 3,8 18,,1,7 79 Viskan, Åsbro 1,7 8,3 1, 19 7,,1 9,9 16 Klass 1 eller Klass 3 Klass Klass 5 3

28 VISKAN 1 Resultat och diskussion Ämnestransport Beräkningar av transporter och arealspecifika förluster har gjorts för 16 delavrinningsområden inom Viskans avrinningsområde. Transporter, arealspecifika förluster samt kommunala avloppsreningsverk inom respektive delavrinningsområde redovisas i Tabell (fosfor) och Tabell 5 (kväve). I tabellerna framgår också belastningen från respektive punktkälla i jämförelse med totala transporten vid respektive provpunkt inom recipientkontrollen där transporten beräknats. I Bilaga 6 redovisas månadstransporter vid respektive provtagningspunkt. Den totala transporten i Viskan vid Åsbro år 1 blev ca 37 ton fosfor, ca 1 3 ton kväve (varav ca 7 ton nitrat + nitritkväve) och ca 15 ton COD-Mn (Figur 18 till Figur ). De största dygnstransporterna av fosfor skedde i januari, februari, augusti och december. De största transporterna av kväve skedde i december. Vattenföringen år 1 var ca 1 % högre än långtidsmedelvattenföringen för perioden , medan fosfor- och kvävetransporten år 1 var ca 9 % respektive 19 % mindre än medeltransporten för samma period. Transporten av organiskt material (mätt som COD-Mn) år 1 var ca 9 % mer än medeltransporten för perioden Tabell. Transporter, arealförluster samt utsläpp av fosfor från kommunala avloppsreningsverk för olika delavrinningsområden vid respektive provpunkt i Viskans avrinningsområde. % av transport vid provpunkt utgör rapporterad utsläppsmängd från respektive reningsverk i relation till beräknade ämnestransporter vid respektive provpunkt inom recipientkontrollen. Någon reduktion av ämnesmängd har ej medräknats på sträckan mellan reningsverken och provpunkten Lokal Delavrinnings- Avr. Tran- Areal- Punktkälla Fosforutsläpp Nr område omr. sport förlust % av transport areal P P vid km ton/år kg/ha/år ton/år provpunkt 8 Viskan nedströms Mogden 131,91,7 Äspered ARV,15 1,7 Älmestad ARV,3,33 R1 Rångedalaån 7,8,1 Rångedala ARV,8 1,6 7 Viskan vid Bosgården 355 3,,8 Hökerum ARV,,67 Nitta ARV,1,3 M1 Munkån 39,3,77 6 Viskan vid Sjöbovallen,8,6 5 Viskan vid Jössabron 513,9,95 Gässlösa ARV 1, Viskan vid Kinnaström 69 7,,1 Bogryd ARV,11 1,5 Rydal ARV,8,39 H1 Häggån 36 3,,1 3 Viskan vid Daltorp 16 15,1 Skene ARV,7,8 T1 Slottsån 3 3,7,88 Öxabäck ARV,,11 Torestorp ARV,11,3 Holsljunga ARV,7,19 S5 Surtan vid Rya 77,6,8 S1 Surtan vid Björketorp 13,,1 Hyssna ARV,8,18 C1 Hornån 71,36,51 L1 Lillån vid Broby 173,1, Gunnarsjö ARV,3,73 Karl-Gustav ARV,,9 Kungssäter ARV,17, A1 Skuttran vid Åsby 13 6,7,65 1 Åsbro 16 37,17 Björketorp ARV,1,38 Horred ARV,15,1 Veddige ARV,15,39 TOT 3, 8,1

29 VISKAN 1 Resultat och diskussion Tabell 5. Transporter, arealförluster samt utsläpp av kväve från punktkällor för olika delavrinningsområden vid respektive provpunkt i Viskans avrinningsområde. % av transport vid provpunkt utgör rapporterad utsläppsmängd från respektive reningsverk i relation till beräknade ämnestransporter vid respektive provpunkt inom recipientkontrollen. Någon reduktion av ämnesmängd har ej medräknats på sträckan mellan reningsverken och provpunkten Lokal Delavrinnings- Avr. Tran- Areal- Punktkälla Kväveutsläpp Nr område omr. sport förlust % av transport areal N N vid km ton/år kg/ha/år ton/år provpunkt 8 Viskan nedströms Mogden 131 3,1 Äspered ARV,7 1, Älmestad ARV,35,87 R1 Rångedalaån ,5 Rångedala ARV,61, 7 Viskan vid Bosgården ,1 Hökerum ARV 1,8 1, Nitta ARV,8,33 M1 Munkån , 6 Viskan vid Sjöbovallen 186, 5 Viskan vid Jössabron , Gässlösa ARV Viskan vid Kinnaström ,8 Bogryd ARV 11 1,8 Rydal ARV 1,, H1 Häggån 36 18,6 3 Viskan vid Daltorp ,7 Skene ARV 3 3,7 T1 Slottsån 3 19,5 Öxabäck ARV,77,1 Torestorp ARV 1,1,58 Holsljunga ARV,57,3 S5 Surtan vid Rya 77 31, S1 Surtan vid Björketorp , Hyssna ARV 1,,78 C1 Hornån 71 3, L1 Lillån vid Broby ,9 Gunnarsjö ARV - - Karl-Gustav ARV - - Kungssäter ARV - - A1 Skuttran vid Åsby Åsbro ,9 Björketorp ARV 1,1,87 Horred ARV,5, Veddige ARV 6,9,5 TOT 86 Transporten av fosfor har varierat mycket under perioden (Figur 18). Skillnaderna mellan transporterna olika år har i stort följt variationerna i vattenföringen. För hela perioden syns ingen signifikant trend mot varken minskande eller ökande transporter av fosfor i Viskan vid Åsbro. Fosfortransporten ökade signifikant från mitten av 198-talet till mitten av 199-talet. Från slutet av 199-talet fram till år 3 skedde en tydlig minskning av fosfortransporten. För perioden 3 till 8 syns en signifikant ökning av fosfortransporten, men transporterna åren 9 och 1 bröt denna trend. Även åren 13 och 1 har fosfortransporten varit förhållandevis liten. I förhållande till vattenföringen under perioden har fosfortransporten tydligt minskat. Beräknade flödesviktade årsmedelhalter för fosfor (Figur 1) under perioden visar också stora variationer, men signifikant minskande halter från 197- och 198- och början av 199-talet fram till år 1. Haltminskningen har under perioden varit i storleksordningen 36 %. Från början av 198-talet syns en signifikant trend till minskande transporter av kväve i Viskan vid Åsbro (Figur 19). I förhållande till vattenföringen under samma period har också kvävetransporten tydligt minskat. De flödesviktade årsmedelhalterna av kväve (Figur ) visar på signifikant 5

30 VISKAN 1 Resultat och diskussion minskande kvävehalter i Viskan vid Åsbro från 197-, 198- och 199-talet fram till år 1. Även de senaste 1 åren har halterna minskat signifikant. Minskningen har under perioden varit i storleksordningen 3 %. Transporten av organiskt material mätt som COD-Mn i Viskan vid Åsbro har signifikant ökat från 198- och början av 199-talet (Figur ). I förhållande till vattenföringen under perioden har också transporten av organiskt material ökat tydligt. De flödesviktade årsmedelhalterna (Figur 3) visar också på signifikant ökande halter i Viskan vid Åsbro från 197-, 198-, 199-talet. Under -talet har halterna planat ut. Haltökningen har under perioden varit i storleksordningen 55 %. För hela Viskans avriningsområde, beräknat vid Åsbro, var arealförlusten för fosfor,17 kg/ha,år (motsvarar hög förlust) medan arealförlusten för kväve var 5,9 kg/ha,år (motsvarar hög förlust; se Tabell och och Tabell 5. 6 Vattenföring (m 3 /s) Figur 17. Årsmedelvattenföring i Viskan vid Åsbro under perioden (staplar). Den heldragna linjen utgör glidande treårsmedelvärden. 6

31 VISKAN 1 Resultat och diskussion Fosfortransport (ton/år) Figur 18. Årstransporter av fosfor i Viskan vid Åsbro under perioden (staplar). Den heldragna linjen utgör glidande treårsmedelvärden. 5 Kvävetransport (ton/år) Figur 19. Årstransporter av totalkväve (mörka staplar) och nitrat+nitrit-kväve (vita staplar) i Viskan vid Åsbro under perioden (staplar). De heldragna linjerna utgör glidande treårsmedelvärden. 5 Transport av organiskt material (COD-Mn) (ton/år) Figur. Årstransporter av organiskt material mätt som COD-Mn (staplar) i Viskan vid Åsbro under perioden (staplar). Den heldragna linjen utgör glidande treårsmedelvärden. 7

32 VISKAN 1 Resultat och diskussion 7 Flödesviktad fosforhalt (µg/l) Figur 1. Flödesviktade årsmedelhalter av fosfor i Viskan vid Åsbro under perioden (staplar). Den heldragna linjen utgör glidande treårsmedelvärden Flödesviktade kvävehalter (µg/l) Figur. Flödesviktade årsmedelhalter av totalkväve (mörka staplar) och nitrat+nitrit-kväve (vita staplar) i Viskan vid Åsbro under perioden Heldragna linjer utgör glidande treårsmedelvärden. 1 Flödesviktade halter av organiskt material (COD-Mn) (mg/l) Figur 3. Flödesviktade årsmedelhalter av organiskt material, mätt som COD-Mn, i Viskan vid Åsbro under perioden (staplar). Den heldragna linjen utgör glidande treårsmedelvärden. 8

33 VISKAN 1 Resultat och diskussion Bottenfauna Bottenfauna avser ryggradslösa djur (insekter, fåborstmaskar, iglar, virvelmaskar, snäckor, musslor och kräftdjur) som lever på eller i bottnar i vattenmiljöer. Undersökning av bottenfauna i Viskans vattensystem år 1 omfattade en lokal i rinnande vatten, lokal 5 - Viskan vid Jössabron. I Bilaga 7 redovisas metodik, artlistor samt resultatsammanställningar från bottenfaunaanalyserna. Där redovisas också de parametrar som ingår i bedömningsgrunder för bottenfauna samt tidsutvecklingen med avseende på taxa och ett par utvalda index. Resultaten klassades dels enligt bedömningsgrunderna i Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 13:19) och dels enligt en expertbedömning som baserades på artsammansättning, ett antal index samt på förekomst av olika indikatorarter. Bottenfaunan var i år artrik med en måttligt hög individtäthet. MISA indikerade nära neutrala förhållanden med avseende på surhet och ASPT- och DJ- index indikerade hög status med avseende på eutrofiering (Tabell 6). Två ovanliga arter påträffades i år, dagsländan, Serratella ignit, och snäckan Valvata cristata. Tillsammans med ett högt artantal medförde detta höga naturvärden med avseende på bottenfaunan. Tabell 6. Statusklassning av bottenfaunan på den undersökta lokalen i Viskan år 1 enligt bedömningsgrunderna i Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 13:19) Statusklassning enligt Havs- och vattenmyndighetens kriterier Surhetsklass Ekologisk kvalitet Näringsstatus Lokal (MILA/MISA) (ASPT-index) (DJ-index) 5 Viskan vid Jössabron Nära neutralt Hög Hög 9

34 VISKAN 1 Resultat och diskussion Kiselalger Kiselalger är ofta den dominerande gruppen i påväxtalgsamhället. Begreppet påväxtalger innefattar de alger som sitter fast på, eller lever i direkt anslutning till, olika substrat (t.ex. stenar och vattenväxter) i sjöar och vattendrag. Eftersom de flesta kiselalger har specifika krav på sin levnadsmiljö är de mycket bra indikatorer på vattenkvaliteten. Små förändringar kan göra att vissa arter ökar i antal, medan andra försvinner. Kiselalger undersöktes vid en lokal i Viskans avrinningsområde, lokal 5 - Viskan vid Jössabron (Tabell 7). I Bilaga 8 redovisas metodik, artlistor och resultatsammanställningar från kiselalgsanalyserna. Där redovisas också de parametrar som ingår i bedömningsgrunder för kiselalger samt tidsutvecklingen i den studerade provpunkten. Kiselalgsindexet IPS visar påverkan av näringsämnen och lättnedbrytbara organiska föroreningar. Stödparametrarna %PT (andelen föroreningstoleranta kiselalger) och TDI (mängden näringskrävande arter) beaktas vid klassningen framför allt om IPS-värdet ligger nära en klassgräns. Lokalen i Viskan hamnade i klass 1, hög status, år 1 (Tabell 7). Indexvärdet låg dock nära gränsen mot god status. Mängden näringskrävande arter (TDI) var svagt förhöjd och vissa föroreningståliga former (%PT) noterades, men i låga antal. Kiselalgsamhället dominerades av artkomplexet Achnanthidium minutissimum (group II), som är vanligt i näringsfattiga och måttligt näringsrika vatten, och den näringskrävande artgruppen Cocconeis placentula (Figur ). Surhetsindexet ACID används för att bedöma surheten i vattendrag och lokal 5 i Viskan visade alkaliska förhållanden, vilket innebär att årsmedelvärdet för ph bör vara högre än 7,3. (Tabell 7). Tabell 7. Kiselalgsindexen IPS och ACID samt statusklassningar enligt Naturvårdsverket (7) för lokal 5 i Viskan år 1. I tabellen redovisas också stödparametrarna TDI och % PT samt de parametrar som ingår i uträkningen av ACID Nr Vattendrag IPS (1-) TDI (-1) %PT Klass Status ADMI (%) EUNO (%) acidobiont ( ) acidofil ( ) circumneutral ( ) alkalifil ( ) alkalibiont ( ) odefinierad ( ) ACID Klass/pH-regim ph-regim 5 Viskan 17,8 35,,5 1 Hög 55,3 1, ,1 1 Alkaliskt Figur. Den näringskrävande kiselalgsgruppen Cocconeis placentula och artkomplexet Achnanthidium minutissimum (group II), var vanliga på lokal 5 i Viskan år 1, Medins Biologi AB. 3

35 VISKAN 1 Referenser REFERENSER ALcontrol AB, -1, -, -3, -, -5, -6, -7, -8, -9, -1, -11, -1, -13, -1. Viskans Vattenvårdsförbund, Viskan 1999,, -1, -, -3, -, -5, -6, -7, -8, -9, -1, -11, -1, -13. ALcontrol AB 1. Effektbedömning av utsläpp från Gässlösa avloppsreningsverk till Viskan, med anledning av ett större utsläpp av eldningsolja från Borås Energi och Miljö AB:s panncentral vid SÄS till det kommunala spillvattennätet under helgen den 7-8 mars. Andersson U., Henriksson L Viskans Vattenvårdsförbund, Viskan under 5 år. Bergström S-E., Henriksson L., Marks kommun. 199, -91, -9, -93, -9. Viskans Vattenvårdsförbund, Recipientkontrollen i Viskan 1989, -9,-91, -9, -93, -9. Europaparlamentets och rådets direktiv 13/39/EU. Havs- och vattenmyndigheten 13. Havs- och vattenmyndighetens författningssamling. Havs och vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten, HVMFS 13:19. Havs- och vattenmyndigheten 13. Rekommendationer angående klassgränser för Särskilt Förorenande Ämnen och expertbedömning vid kemisk statusklassning. Skrivelse HIFAB AB 11. Kompletterande huvudstudie av förorenade sediment i Viskan. Rapport VISKAN 9:7. Sammanfattande resultatredovisning, riskbedömning och åtgärdsutredning. KM LAB AB (nuvarande ALcontrol AB) 1995, -96, -97, -98, -99. Viskans Vattenvårdsförbund, Viskan 199, -95, -96, -97, -98. Monteith DT. Stoddard JL, Evans CD et al. 7. Dissolved organic carbon trends result from changes in atmospheric deposition chemistry. Nature, 5, Naturvårdsverket Recipientkontroll vatten. Del I. Undersökningsmetoder för specialprogram. Rapport 318. Naturvårdsverket 199. Allmänna råd 9:. Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. Naturvårdsverket Bedömningsgrunder för miljökvalitet, Sjöar och vattendrag. Rapport 913. Naturvårdsverket NFS :6. Naturvårdsverkets förteckning över fiskvatten som ska skyddas enligt förordningen (1:55) om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten. Naturvårdsverket 7. Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszoner. En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattensförekomster kan bestämmas och följas upp. Naturvårdsverket, handbok 7:, utgåva 1, december 7. Nolbrant P Viskans Vattenvårdsförbund, Näringstillförseln till Viskan SCB 8. Statistiska meddelanden. Statistik för vattendistrikt och huvudavrinningsområden 5. MI 11 SM 71. SMED Svenska MiljöEmissionsData 5 PLC5 Pollution Load Compilation 5. SMHI Svenskt vattenarkiv. Avrinningsområden i Sverige. Del. Vattendrag till Västerhavet. Svensk författningssamling 1:55. Förordning om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten. Svensk författningssamling SFS 6:11. Förordning om ändring i förordningen (1:55) om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten. Bottenfauna Gärdenfors, U. (ed.) 1. Rödlistade arter i Sverige 1 - The red list of Swedish species. Artdatabanken, SLU, Uppsala. 31

36 VISKAN 1 Referenser Havs- och vattenmyndigheten 13. Havs- och vattenmyndighetens författningssamling. Havsoch vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten, HVMFS 13:19 Medin, M., Ericsson, U., Liungman, M., Henricsson, A., Boström, A. & Rådén, R. 9. Bedömningsgrunder för bottenfauna. Hur Medins Biologi AB klassar och bedömer bottenfauna i sjöar och vattendrag. Medins Biologi AB. ( Naturvårdsverket 7. Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon. En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp. Handbok 7:, utgåva 1 december 7. Bilaga A Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. Naturvårdsverket 1. Handledning för miljöövervakning. Programområde: Sötvatten. Undersökningstyp: Bottenfauna i sjöars litoral och vattendrag tidsserier. Version 1:1: SIS, 1. Svensk Standard, SS-EN ISO 187:1, Vattenundersökningar Vägledning för val av metoder för provtagning av bottenfauna (bentiska makroevertebrater) i sötvatten. Wiederholm, T. (Ed.) 1999a. Bedömningsgrunder för miljökvalitet, sjöar och vattendrag. Naturvårdsverket, rapport 913. Wiederholm, T. (Ed.) 1999b. Bedömningsgrunder för miljökvalitet, sjöar och vattendrag. Bakgrundsrapport, biologiska parametrar. Naturvårdsverket, rapport 91. Kiselalger Andrén, C. & Jarlman, A. (8). Benthic diatoms as indicators of acidity in streams. Fundamental and Applied Limnology 173(3): Havs- och vattenmyndigheten 13. Havs- och vattenmyndighetens författningssamling. Havsoch vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten, HVMFS 13:19. Jarlman, A. & Sundberg I. 1. Bedömningsgrunder för kiselalger. Hur Medins Biologi AB klassar och bedömer kiselalger i vattendrag. Medins Biologi AB. ( Naturvårdsverket 7. Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon. En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp. Handbok 7:, utgåva 1 december 7. Bilaga A Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. ( Naturvårdsverket 9. Handledning för miljöövervakning: Programområde Sötvatten, Undersökningstyp Påväxt i rinnande vatten kiselalgsanalys Version 3:1, ( SIS 1a. Svensk Standard, SS-EN 1396:1, Water quality - Guidance for the routine sampling and preparation of benthic diatoms from rivers and lakes. SIS 1b. Svensk Standard, SS-EN 17:1, Water quality Guidance for the identification and enumeration of benthic diatom samples from rivers and lakes. Internetadresser

37 VISKAN 1 Bilaga 1 BILAGA 1 Stationsvisa tidsserier och bedömningar Vattenkemi samt metaller i vatten och vattenmossa Stationerna är ordnade i nummer- och bokstavsordning. Vid statusklassning för fosfor har hänsyn tagits till andel jordbruksmark >1 %. 33

38 VISKAN 1 Bilaga 1 1 Viskan vid Åsbro Parametrar för bedömning av status Viskan 1-1 sid 1 av Totalfosfor (µg/l) Treårsvärde Tillstånd Referensvärde EK Status/Bedömning 9 Hög halt 16,56 God Andra parametrar Totalkväve (µg/l) Nitrat+nitritkväve Absorbans nm (abs/5cm) COD-Mn (mg/l) 98,15 1 Hög halt Betydligt färgat vatten Måttligt hög halt ph Alkalinitet (mekv/l) 7,1, Nära neutralt Mycket god buffertkapacitet Totalfosfor (µg/l) Totalkväve (µg/l) ,,15,1,5, Absorbans nm filtrerat (abs/5cm) Organiskt material, COD-Mn (mg/l) , 7,5 7, 6,5 6, 5,5 ph 5, , 1,,8,6,, Alkalinitet (mekv/l),

39 VISKAN 1 Bilaga 1 1 Viskan vid Åsbro Metaller i vatten med gränsvärde eller miljökvalitetsnorm Ofiltrerade prover Viskan 1-1 sid av Gränsvärde Treårsmedelvärde Tillstånd Miljökvalitetsnorm Cd (µg/l),15 Låg halt,8 Underskrider Pb (µg/l),36 Låg halt 1, Underskrider Hg (µg/l),3 -,7 Underskrider Ni (µg/l),81 Låg halt Cr (µg/l),37 Låg halt 3 Zn (µg/l),9 Mycket låg halt 11 Cu (µg/l) 1,5 Låg halt As (µg/l),39 Mycket låg halt,5 Andra metaller Al (µg/l) 18 - Co (µg/l), Metaller i vattenmossa Metaller i vatten (ng/l), data från 7 till 1 Treårsmedelvärde Tillstånd As (mg/kg ts), Låg halt Cd (mg/kg ts),77 Låg halt Co (mg/kg ts) 11 Måttligt hög halt Cr (mg/kg ts) 5,8 Måttligt hög halt Cu (mg/kg ts) 17 Måttligt hög halt Ni (mg/kg ts) 7,6 Låg halt Pb (mg/kg ts) 5,9 Låg halt Zn (mg/kg ts) 18 Låg halt Hg (mg/kg ts),15 Måttligt hög halt Sb (mg/kg ts), Metaller i vattenmossa (µg/kg ts), data från 199 till 1 Underskrider Underskrider Underskrider Underskrider Underskrider Cd Pb Hg Ni Cr Zn Cu Al As Co As Cd Co Cr Cu Ni Pb Zn Hg Sb 35

40 VISKAN 1 Bilaga 1 3 Viskan vid Daltorp Parametrar för bedömning av status Viskan 1-1 sid 1 av Totalfosfor (µg/l) Treårsvärde Tillstånd Referensvärde EK Status/Bedömning 19 Måttligt hög halt 15,83 Hög Andra parametrar Totalkväve (µg/l) Nitrat+nitritkväve Absorbans nm (abs/5cm) Turbiditet (FNU) COD-Mn (mg/l) Hög halt Betydligt färgat vatten Betydligt grumligt vatten Måttligt hög halt Syrehalt (mg/l), årsminimum 8,6 Syrerikt tillstånd ph Alkalinitet (mekv/l) 113,15 3,6 11 7,,5 Nära neutralt Mycket god buffertkapacitet 5 3 Totalfosfor (µg/l) 15 1 Totalkväve (µg/l) Syre (mg/l) Organiskt material, COD-Mn (mg/l) ,,15,1,5, Absorbans nm filtrerat (abs/5cm) Turbiditet (FNU) (inga data) , 7,5 7, 6,5 6, 5,5 5, ph ,,8,6,,, Alkalinitet (mekv/l)

41 VISKAN 1 Bilaga 1 3 Viskan vid Daltorp Metaller i vatten med gränsvärde eller miljökvalitetsnorm Filtrerade prover Viskan 1-1 sid av Gränsvärde Treårsmedelvärde Tillstånd Miljökvalitetsnorm Cd (µg/l),8 Mycket låg halt,8 Underskrider Pb (µg/l),16 Mycket låg halt 1, Underskrider Hg (µg/l), -,7 Underskrider Ni (µg/l),58 Mycket låg halt Underskrider Cr (µg/l),6 Mycket låg halt 3 Underskrider Zn (µg/l), Mycket låg halt 11 Cu (µg/l) 1,3 Låg halt Underskrider As (µg/l),33 Mycket låg halt,5 Andra metaller Al (µg/l) 67 - Co (µg/l),91 - Sb (µg/l), Metaller i vattenmossa Metaller i vatten (ng/l), data från 1 till 1 Treårsmedelvärde Tillstånd As (mg/kg ts) 1,5 Låg halt Cd (mg/kg ts),6 Låg halt Co (mg/kg ts) 5, Låg halt Cr (mg/kg ts), Måttligt hög halt Cu (mg/kg ts) 17 Måttligt hög halt Ni (mg/kg ts) 5,7 Låg halt Pb (mg/kg ts) 5,3 Låg halt Zn (mg/kg ts) 96 Låg halt Hg (mg/kg ts),1 Måttligt hög halt Sb (mg/kg ts), Metaller i vattenmossa (µg/kg ts), data från 199 till 1 Underskrider Underskrider Cd Pb Hg Ni Cr Zn Cu Al As Co As Cd Co Cr Cu Ni Pb Zn Hg Sb 37

42 VISKAN 1 Bilaga 1 35 Viskan vid Kinnaström Parametrar för bedömning av status Viskan 1-1 sid 1 av 1 Totalfosfor (µg/l) Treårsvärde Tillstånd Referensvärde EK Status/Bedömning 16 Måttligt hög halt 15,93 Hög Andra parametrar Totalkväve (µg/l) Nitrat+nitritkväve Absorbans nm (abs/5cm) Turbiditet (FNU) COD-Mn (mg/l) Mycket hög halt Betydligt färgat vatten Måttligt grumligt vatten Måttligt hög halt Syrehalt (mg/l), årsminimum 7,7 Syrerikt tillstånd ph Alkalinitet (mekv/l) 156,13,1 1 7,5,59 Nära neutralt Mycket god buffertkapacitet Totalfosfor (µg/l) Totalkväve (µg/l) Syrehalt (mg/l) Organiskt material, COD-Mn (mg/l) , Absorbans nm filtrerat (abs/5cm),5 Turbiditet (FNU),15,,1,5 1,5 1,,5, , , 7,5 7, 6,5 6, 5,5 5, ph ,,8,6,,, Alkalinitet (mekv/l)

43 VISKAN 1 Bilaga 1 5 Viskan vid Jössabron Parametrar för bedömning av status Viskan 1-1 sid 1 av Totalfosfor (µg/l) Treårsvärde Tillstånd Referensvärde EK Status/Bedömning 17 Måttligt hög halt 13,75 Hög Andra parametrar Totalkväve (µg/l) Nitrat+nitritkväve Absorbans nm (abs/5cm) Turbiditet (FNU) COD-Mn (mg/l) Mycket hög halt Måttligt färgat vatten Måttligt grumligt vatten Måttligt hög halt Syrehalt (mg/l), årsminimum 8,5 Syrerikt tillstånd ph Alkalinitet (mekv/l) 1963,11 1,9 8,8 7,5,76 Nära neutralt Mycket god buffertkapacitet Totalfosfor (µg/l) Totalkväve (µg/l) Syre (mg/l) Organiskt materia, COD-Mn (mg/l) ,1,1,1,8,6,,, 8, 7,5 7, 6,5 6, 5,5 5, Absorbans nm filtrerat (abs/5cm) ph , 1,5 1,,5, Turbiditet (FNU) (data saknas) Alkalinitet (mekv/l)

44 VISKAN 1 Bilaga 1 5 Viskan vid Jössabron Metaller i vatten med gränsvärde eller miljökvalitetsnorm Filtrerade prover Viskan 1-1 sid av Gränsvärde Treårsmedelvärde Tillstånd Miljökvalitetsnorm Cd (µg/l),5 Mycket låg halt,8 Underskrider Pb (µg/l),79 Mycket låg halt 1, Underskrider Hg (µg/l), -,7 Underskrider Ni (µg/l),7 Mycket låg halt Underskrider Cr (µg/l),19 Mycket låg halt 3 Underskrider Zn (µg/l),9 Mycket låg halt Cu (µg/l) 1,7 Låg halt Underskrider As (µg/l),36 Mycket låg halt,5 Andra metaller Al (µg/l) 9 - Co (µg/l),8 - Sb (µg/l), Metaller i vattenmossa Metaller i vatten (ng/l), data från 1 till 1 Treårsmedelvärde Tillstånd As (mg/kg ts) 1,3 Låg halt Cd (mg/kg ts),57 Låg halt Co (mg/kg ts),1 Låg halt Cr (mg/kg ts), Måttligt hög halt Cu (mg/kg ts) Måttligt hög halt Ni (mg/kg ts),7 Låg halt Pb (mg/kg ts) 5,8 Låg halt Zn (mg/kg ts) 113 Låg halt Hg (mg/kg ts),15 Måttligt hög halt Sb (mg/kg ts), Metaller i vattenmossa (µg/kg ts), data från 199 till 1 11 Underskrider Underskrider Cd Pb Hg Ni Cr Zn Cu Al As Co As Cd Co Cr Cu Ni Pb Zn Hg Sb

45 VISKAN 1 Bilaga 1 53 Viskan vid Druvefors Metaller i vatten med gränsvärde eller miljökvalitetsnorm Filtrerade prover Viskan 1-1 sid 1 av 1 Gränsvärde Treårsmedelvärde Tillstånd Miljökvalitetsnorm Cd (µg/l),6 Mycket låg halt,8 Underskrider Pb (µg/l),76 Mycket låg halt 1, Underskrider Hg (µg/l), -,7 Underskrider Ni (µg/l),6 Mycket låg halt Underskrider Cr (µg/l),17 Mycket låg halt 3 Underskrider Zn (µg/l),7 Mycket låg halt 11 Underskrider Cu (µg/l) 1,9 Låg halt Underskrider As (µg/l),36 Mycket låg halt,5 Andra metaller Al (µg/l) 3 - Co (µg/l),5 - Sb (µg/l), Metaller i vatten (ng/l), data från 1 till 1 Underskrider Cd Pb Hg Ni Cr Zn Cu Al As Co Metaller i vattenmossa Treårsmedelvärde Tillstånd As (mg/kg ts) 1,6 Låg halt Cd (mg/kg ts),55 Låg halt Co (mg/kg ts) 3,5 Låg halt Cr (mg/kg ts) 3, Låg halt Cu (mg/kg ts) 7 Måttligt hög halt Ni (mg/kg ts) 5,3 Låg halt Pb (mg/kg ts) 5, Låg halt Zn (mg/kg ts) 1 Låg halt Hg (mg/kg ts),13 Måttligt hög halt Sb (mg/kg ts), Metaller i vattenmossa (µg/kg ts), data från 199 till 1 As Cd Co Cr Cu Ni Pb Zn Hg Sb 1

46 VISKAN 1 Bilaga 1 6 Viskan vid Sjöbovallen Parametrar för bedömning av status Viskan 1-1 sid 1 av Totalfosfor (µg/l) Treårsvärde Tillstånd Referensvärde EK Status/Bedömning 1 Låg halt 13 1,3 Hög Andra parametrar Totalkväve (µg/l) Nitrat+nitritkväve 71 - Absorbans nm (abs/5cm) Turbiditet (FNU) COD-Mn (mg/l) Hög halt Måttligt färgat vatten Måttligt grumligt vatten Måttligt hög halt Syrehalt (mg/l), årsminimum 8, Syrerikt tillstånd ph Alkalinitet (mekv/l) 61,11 1,5 9,3 7,6,65 Nära neutralt Mycket god buffertkapacitet Totalfosfor (µg/l) Totalkväve (µg/l) Syre (mg/l) Organiskt material, COD-Mn (mg/l) ,1,1,1,8,6,,, Absorbans nm filtrerat (abs/5cm) , 1,5 1,,5, Turbiditet (FNU) (data saknas) ,5 8, 7,5 7, 6,5 6, 5,5 5, ph ,,8,6,,, Alkalinitet (mekv/l)

47 VISKAN 1 Bilaga 1 6 Viskan vid Sjöbovallen Metaller i vatten med gränsvärde eller miljökvalitetsnorm Filtrerade prover Viskan 1-1 sid av Gränsvärde Medelvärde 1 Tillstånd Miljökvalitetsnorm Cd (µg/l),5 Mycket låg halt,8 Underskrider Pb (µg/l),3 Mycket låg halt 1, Underskrider Hg (µg/l), -,7 Underskrider Ni (µg/l),61 Mycket låg halt Underskrider Cr (µg/l),15 Mycket låg halt 3 Underskrider Zn (µg/l) 1, Mycket låg halt Cu (µg/l) 1,1 Låg halt Underskrider As (µg/l),35 Mycket låg halt,5 Andra metaller Al (µg/l) 33 - Co (µg/l),3 - Sb (µg/l), Metaller i vattenmossa Metaller i vatten (ng/l), data från 1 till 1 Treårsmedelvärde Tillstånd As (mg/kg ts) 1, Låg halt Cd (mg/kg ts),3 Låg halt Co (mg/kg ts),6 Låg halt Cr (mg/kg ts),7 Låg halt Cu (mg/kg ts) 11 Låg halt Ni (mg/kg ts),6 Låg halt Pb (mg/kg ts) 3,1 Låg halt Zn (mg/kg ts) 58 Mycket låg halt Hg (mg/kg ts),13 Måttligt hög halt Sb (mg/kg ts), Metaller i vattenmossa (µg/kg ts), data från 199 till 1 11 Underskrider Underskrider Cd Pb Hg Ni Cr Zn Cu Al As Co As Cd Co Cr Cu Ni Pb Zn Hg Sb 3

48 VISKAN 1 Bilaga 1 65s Öresjö Parametrar för bedömning av status Viskan 1-1 sid 1 av 1 Totalfosfor (µg/l) Klorofyll (µg/l) Siktdjup (m) Treårsvärde (augusti) Tillstånd Referensvärde EK Status/Bedömning 6,7 Låg halt 8, 1, Hög 9,6 Låg halt 3,,31 God 3,5 Måttligt siktdjup 3,8,93 Hög Andra parametrar Totalkväve (µg/l) Nitrat+nitritkväve (µg/l) Absorbans nm (abs/5cm) Turbiditet (FNU) COD-Mn (mg/l) Syre botten (mg/l) ph Alkalinitet (mekv/l) 5,79 1, 8,1,7 7,9,73 Måttligt hög halt Måttligt färgat vatten Måttligt grumligt vatten Måttligt hög halt Svagt syretillstånd Nära neutralt Mycket god buffertkapacitet Totalfosfor (µg/l), augusti Totalkväve (µg/l), augusti Syre botten (mg/l), augusti data saknas Organiskt material, COD-Mn (mg/l), augusti , Absorbans nm filtrerat (abs/5cm), augusti,5 Turbiditet (FNU), augusti,15,,1,5 1,5 1,,5, , ,5 8, 7,5 7, 6,5 6, 5,5 5, ph, augusti ,,8,6,,, Alkalinitet (mekv/l), augusti Siktdjup (m), augusti Klorofyll (µg/l), augusti

49 VISKAN 1 Bilaga 1 7 Viskan vid Bosgården Parametrar för bedömning av status Viskan 1-1 sid 1 av 1 Totalfosfor (µg/l) Treårsvärde Tillstånd Referensvärde EK Status/Bedömning 15 Måttligt hög halt 1,9 Hög Andra parametrar Totalkväve (µg/l) Nitrat+nitritkväve 61 - Absorbans nm (abs/5cm) Turbiditet (FNU) COD-Mn (mg/l) Hög halt Betydligt färgat vatten Betydligt grumligt vatten Måttligt hög halt Syrehalt (mg/l), årsminimum 9,1 Syrerikt tillstånd ph Alkalinitet (mekv/l) 76,1 3, 1,5 7,8,91 Nära neutralt Mycket god buffertkapacitet Totalfosfor (µg/l) Totalkväve (µg/l) Syre (mg/l) 15 Organiskt material, COD-Mn (mg/l) , Absorbans nm filtrerat (abs/5cm) Turbiditet (FNU),15 3,1,5 1, ,5 8, 7,5 7, 6,5 6, 5,5 5, ph ,5 1,,5, Alkalinitet (mekv/l)

50 VISKAN 1 Bilaga 1 8 Viskan nedströms Mogden Parametrar för bedömning av status Viskan 1-1 sid 1 av 1 Totalfosfor (µg/l) Treårsvärde Tillstånd Referensvärde EK Status/Bedömning 15 Måttligt hög halt 1,79 Hög Andra parametrar Totalkväve (µg/l) Nitrat+nitritkväve 1 - Absorbans nm (abs/5cm) Turbiditet (FNU) COD-Mn (mg/l) Måttligt hög halt Måttligt färgat vatten Betydligt grumligt vatten Måttligt hög halt Syrehalt (mg/l), årsminimum 8,6 Syrerikt tillstånd ph Alkalinitet (mekv/l) 618,87 3,8 9,3 7,6,66 Nära neutralt Mycket god buffertkapacitet 5 15 Totalfosfor (µg/l) Totalkväve (µg/l) Syre (mg/l) Organiskt material, COD-Mn (mg/l) ,1,1,1,8,6,,, Absorbans nm filtrerat (abs/5cm) Turbiditet (FNU) ,5 8, 7,5 7, 6,5 6, 5,5 5, ph ,,8,6,,, Alkalinitet (mekv/l)

51 VISKAN 1 Bilaga 1 95s Tolken Parametrar för bedömning av status Viskan 1-1 sid 1 av 1 Totalfosfor (µg/l) Klorofyll (µg/l) Siktdjup (m) Treårsvärde (augusti) Tillstånd Referensvärde EK Status/Bedömning,5 Låg halt 6,7 1,8 Hög 6,7 Låg halt 3,,5 God,7 Måttligt siktdjup, 1,16 Hög Andra parametrar Totalkväve (µg/l) Nitrat+nitritkväve (µg/l) 5 - Absorbans nm (abs/5cm) Turbiditet (FNU) COD-Mn (mg/l) Syre botten (mg/l) ph Alkalinitet (mekv/l) 317,8,83 5, 1,6 7,6,38 Måttligt hög halt Svagt färgat vatten Svagt grumligt vatten Låg halt Syrefattigt tillstånd Nära neutralt Mycket god buffertkapacitet Totalfosfor (µg/l), augusti Totalkväve (µg/l), augusti ,,5, 1,5 1,,5, Syre botten (mg/l), augusti Organiskt material, COD-Mn (mg/l), augusti ,7,6,5,,3,,1, Absorbans nm filtrerat (abs/5cm), augusti , 1,5 1,,5, Turbiditet (FNU), augusti , ph, augusti,5 Alkalinitet (mekv/l), augusti 7,5 7, 6,5 6, 5,5,,3,,1 5, , Siktdjup (m), augusti Klorofyll (µg/l), augusti

52 VISKAN 1 Bilaga 1 A1 Skuttran vid Åsby Parametrar för bedömning av status Viskan 1-1 sid 1 av 1 Totalfosfor (µg/l) Treårsvärde Tillstånd Referensvärde EK Status/Bedömning 69 Mycket hög halt,35 Måttlig Andra parametrar Totalkväve (µg/l) Nitrat+nitritkväve (µg/l) Absorbans nm (abs/5cm) Turbiditet (FNU) COD-Mn (mg/l) Syrehalt (mg/l), årsminimum ph Alkalinitet (mekv/l) 15,15 1 9,8 7,8 7,,5 Mycket hög halt Betydligt färgat vatten Starkt grumligt vatten Måttligt hög halt Syrerikt tillstånd Nära neutralt Mycket god buffertkapacitet Totalfosfor (µg/l) Totalkväve (µg/l) Syre (mg/l) Organiskt material, COD-Mn (mg/l) ,5,,15,1,5, Absorbans nm filtrerat (abs/5cm) Turbiditet (FNU) (inga data) , 7,5 7, 6,5 6, 5,5 5, ph , 1,,8,6,,, Alkalinitet (mekv/l)

53 VISKAN 1 Bilaga 1 C1 Hornån Parametrar för bedömning av status Viskan 1-1 sid 1 av 1 Totalfosfor (µg/l) Treårsvärde Tillstånd Referensvärde EK Status/Bedömning 8,5 Låg halt 11 1, Hög Andra parametrar Totalkväve (µg/l) Nitrat+nitritkväve Absorbans nm (abs/5cm) Turbiditet (FNU) COD-Mn (mg/l) Måttligt hög halt Måttligt färgat vatten Måttligt grumligt vatten Låg halt Syrehalt (mg/l), årsminimum 8,3 Syrerikt tillstånd ph Alkalinitet (mekv/l) 1,77 1,8 6,6 7,1, Nära neutralt God buffertkapacitet Totalfosfor (µg/l) 8 Totalkväve (µg/l) Syre (mg/l) 8 Organiskt material, COD-Mn (mg/l) ,1 Absorbans nm filtrerat (abs/5cm),5 Turbiditet (FNU),8,,6 1,5, 1,,,5, , , 7,5 7, 6,5 6, 5,5 5, ph ,3,5,,15,1,5, Alkalinitet (mekv/l)

54 VISKAN 1 Bilaga 1 H1 Häggån Parametrar för bedömning av status Viskan 1-1 sid 1 av 1 Totalfosfor (µg/l) Treårsvärde Tillstånd Referensvärde EK Status/Bedömning 13 Måttligt hög halt 15 1,1 Hög Andra parametrar Totalkväve (µg/l) Nitrat+nitritkväve (µg/l) 1 - Absorbans nm (abs/5cm) Turbiditet (FNU) COD-Mn (mg/l) Syrehalt (mg/l), årsminimum ph Alkalinitet (mekv/l) 59,19 3, 1 8,9 7,,9 Måttligt hög halt Betydligt färgat vatten Betydligt grumligt vatten Hög halt Syrerikt tillstånd Nära neutralt Mycket god buffertkapacitet Totalfosfor (µg/l) Totalkväve (µg/l) Syre (mg/l) Organiskt material, COD-Mn (mg/l) ,5 Absorbans nm filtrerat (abs/5cm) 8 Turbiditet (FNU),,15,1 6,5 (inga data), , 7,5 7, 6,5 6, 5,5 5, ph ,5,,3,,1, Alkalinitet (mekv/l)

55 VISKAN 1 Bilaga 1 K5s St Hålsjön Parametrar för bedömning av status Viskan 1-1 sid 1 av 1 Totalfosfor (µg/l) Klorofyll (µg/l) Siktdjup (m) Treårsvärde (augusti) Tillstånd Referensvärde EK Status/Bedömning 5,3 Låg halt 7,7 1, Hög,9 Låg halt 3,,61 Hög,6 Måttligt siktdjup,1 1,13 Hög Andra parametrar Totalkväve (µg/l) Nitrat+nitritkväve (µg/l) 57 - Absorbans nm (abs/5cm) Turbiditet (FNU) COD-Mn (mg/l) Syre botten (mg/l) ph Alkalinitet (mekv/l) 58,6,86 6,, 7,6,36 Måttligt hög halt Svagt färgat vatten Svagt grumligt vatten Låg halt Svagt syretillstånd Nära neutralt Mycket god buffertkapacitet Totalfosfor (µg/l), augusti 15 Totalkväve (µg/l), augusti Syre botten (mg/l), augusti 8 Organiskt material, COD-Mn (mg/l), augusti ,8 Absorbans nm filtrerat (abs/5cm), augusti,5 Turbiditet (FNU), augusti,6,,, 1,5 1,,5, , ,5 8, 7,5 7, 6,5 6, 5,5 5, ph, augusti ,6,5,,3,,1, Alkalinitet (mekv/l), augusti Siktdjup (m), augusti Klorofyll (µg/l), augusti

56 VISKAN 1 Bilaga 1 L1 Lillån Parametrar för bedömning av status Viskan 1-1 sid 1 av 1 Totalfosfor (µg/l) Treårsvärde Tillstånd Referensvärde EK Status/Bedömning 8 Hög halt,7 Hög Andra parametrar Totalkväve (µg/l) Nitrat+nitritkväve (µg/l) 35 - Absorbans nm (abs/5cm) Turbiditet (FNU) COD-Mn (mg/l) Syrehalt (mg/l), årsminimum ph Alkalinitet (mekv/l) 73,13 8, 8,6 7,8 7,1,3 Hög halt Betydligt färgat vatten Starkt grumligt vatten Måttligt hög halt Syrerikt tillstånd Nära neutralt Mycket god buffertkapacitet Totalfosfor (µg/l) Totalkväve (µg/l) Syre (mg/l) Organiskt material, COD-Mn (mg/l) , Absorbans nm filtrerat (abs/5cm) 5 Turbiditet (FNU),15,1, (inga data), , 7,5 7, 6,5 6, 5,5 5, ph ,7,6,5,,3,,1, Alkalinitet (mekv/l)

57 VISKAN 1 Bilaga 1 L5s Fävren Parametrar för bedömning av status Viskan 1-1 sid 1 av 1 Totalfosfor (µg/l) Klorofyll (µg/l) Siktdjup (m) Treårsvärde (augusti) Tillstånd Referensvärde EK Status/Bedömning 9 Låg halt 1,6 1,5 Hög 9 Låg halt 3,,3 God 3,3 Måttligt siktdjup 3,9,8 Hög Andra parametrar Totalkväve (µg/l) Nitrat+nitritkväve (µg/l) 85 - Absorbans nm (abs/5cm) Turbiditet (FNU) COD-Mn (mg/l) Syre, botten (mg/l) ph Alkalinitet (mekv/l) 33,59, 6,,5 7,,19 Måttligt hög halt Måttligt färgat vatten Måttligt grumligt vatten Låg halt Syrefattigt tillstånd Nära neutralt God buffertkapacitet Totalfosfor (µg/l), augusti Totalkväve (µg/l), augusti Syre botten (mg/l), augusti 8 Organiskt material, COD-Mn (mg/l), augusti ,1,8,6,,, Absorbans nm filtrerat (abs/5cm), augusti ,,5, 1,5 1,,5, Turbiditet (FNU), augusti , ph, augusti,3 Alkalinitet (mekv/l), augusti 7,5,5 7,, 6,5,15 6,,1 5,5,5 5, , Siktdjup (m), augusti Klorofyll (µg/l), augusti

58 VISKAN 1 Bilaga 1 M1 Munkån Parametrar för bedömning av status Viskan 1-1 sid 1 av 1 Totalfosfor (µg/l) Treårsvärde Tillstånd Referensvärde EK Status/Bedömning 9,7 Låg halt 13 1,9 Hög Andra parametrar Totalkväve (µg/l) Nitrat+nitritkväve 79 - Absorbans nm (abs/5cm) Turbiditet (FNU) COD-Mn (mg/l) Hög halt Måttligt färgat vatten Måttligt grumligt vatten Låg halt Syrehalt (mg/l), årsminimum 9, Syrerikt tillstånd ph Alkalinitet (mekv/l) 767,86 1,6 7, 7,6,8 Nära neutralt Mycket god buffertkapacitet Totalfosfor (µg/l) inga data Totalkväve (µg/l) inga data Syre (mg/l) 1 Organiskt material, COD-Mn (mg/l) ,1,1,1,8,6,,, Absorbans nm filtrerat (abs/5cm) , 1,5 1,,5, Turbiditet (FNU) ,5 8, 7,5 7, 6,5 6, 5,5 5, ph , 1, 1,,8,6,,, Alkalinitet (mekv/l)

59 VISKAN 1 Bilaga 1 R1 Rångedalaån Parametrar för bedömning av status Viskan 1-1 sid 1 av 1 Totalfosfor (µg/l) Treårsvärde Tillstånd Referensvärde EK Status/Bedömning 13 Måttligt hög halt 1 1,1 Hög Andra parametrar Totalkväve (µg/l) Nitrat+nitritkväve 58 - Absorbans nm (abs/5cm) Turbiditet (FNU) COD-Mn (mg/l) Hög halt Betydligt färgat vatten Måttligt grumligt vatten Måttligt hög halt Syrehalt (mg/l), årsminimum 9,9 Syrerikt tillstånd ph Alkalinitet (mekv/l) 859,131,1 8,7 7,8 1,3 Nära neutralt Mycket god buffertkapacitet Totalfosfor (µg/l) 15 1 Totalkväve (µg/l) Syre (mg/l) Organiskt material, COD-Mn (mg/l) ,,15,1,5, Absorbans nm filtrerat (abs/5cm) ,,5, 1,5 1,,5, Turbiditet (FNU) ,5 8, 7,5 7, 6,5 6, 5,5 5, ph , 1,5 1,,5, Alkalinitet (mekv/l)

60 VISKAN 1 Bilaga 1 S1 Surtan vid Björketorp Parametrar för bedömning av status Viskan 1-1 sid 1 av 1 Totalfosfor (µg/l) Treårsvärde Tillstånd Referensvärde EK Status/Bedömning 7 Hög halt 17,6 God Andra parametrar Totalkväve (µg/l) Nitrat+nitritkväve (µg/l) 1 - Absorbans nm (abs/5cm) Turbiditet (FNU) COD-Mn (mg/l) Syrehalt (mg/l), årsminimum ph Alkalinitet (mekv/l) 851,1 1,7 13 9,1 7,3,36 Hög halt Starkt färgat vatten Starkt grumligt vatten Hög halt Syrerikt tillstånd Nära neutralt Mycket god buffertkapacitet Totalfosfor (µg/l) Totalkväve (µg/l) Syre (mg/l) Organiskt material, COD-Mn (mg/l) ,5 Absorbans nm filtrerat (abs/5cm) 5 Turbiditet (FNU),,15 15,1 1,5 5 (data saknas), , 7,5 7, 6,5 6, 5,5 5, ph , 1,,8,6,,, Alkalinitet (mekv/l)

61 VISKAN 1 Bilaga 1 S5 Surtan vid Rya Parametrar för bedömning av status Viskan 1-1 sid 1 av 1 Totalfosfor (µg/l) Treårsvärde Tillstånd Referensvärde EK Status/Bedömning 1,6 Låg halt 1 1,8 Hög Andra parametrar Totalkväve (µg/l) Nitrat+nitritkväve 85 - Absorbans nm (abs/5cm) Turbiditet (FNU) COD-Mn (mg/l) Måttligt hög halt Starkt färgat vatten Måttligt grumligt vatten Mycket hög halt Syrehalt (mg/l), årsminimum 9,3 Syrerikt tillstånd ph Alkalinitet (mekv/l) 5,8, 17,5 7,1, Nära neutralt Mycket god buffertkapacitet Totalfosfor (µg/l) 8 6 Totalkväve (µg/l) Syre (mg/l) 5 Organiskt material, COD-Mn (mg/l) ,,3,,1, Absorbans nm filtrerat (abs/5cm) ,,5, 1,5 1,,5, Turbiditet (FNU) , 7,5 7, 6,5 6, 5,5 5, ph ,6,5,,3,,1, Alkalinitet (mekv/l)

62 VISKAN 1 Bilaga 1 S1 Enån Parametrar för bedömning av status Viskan 11-1 sid 1 av 1 Totalfosfor (µg/l) Treårsvärde Tillstånd Referensvärde EK Status/Bedömning 19 Måttligt hög halt 15,8 Hög Andra parametrar Totalkväve (µg/l) Nitrat+nitritkväve 38 - Absorbans nm (abs/5cm) Turbiditet (FNU) COD-Mn (mg/l) Hög halt Betydligt färgat vatten Betydligt grumligt vatten Måttligt hög halt Syrehalt (mg/l), årsminimum 9, Syrerikt tillstånd ph Alkalinitet (mekv/l) 688,159 5,6 1,6 7,,31 Nära neutralt Mycket god buffertkapacitet Totalfosfor (µg/l) Totalkväve (µg/l) Syre (mg/l) Organiskt material, COD-Mn (mg/l) ,5 Absorbans nm filtrerat (abs/5cm) 8 Turbiditet (FNU),,15,1 6,5, , 7,5 7, 6,5 6, 5,5 5, ph ,6,5,,3,,1, Alkalinitet (mekv/l)

63 VISKAN 1 Bilaga 1 T1 Slottsån Parametrar för bedömning av status Viskan 1-1 sid 1 av 1 Totalfosfor (µg/l) Treårsvärde Tillstånd Referensvärde EK Status/Bedömning 1 Låg halt 1 1, Hög Andra parametrar Totalkväve (µg/l) Nitrat+nitritkväve (µg/l) 18 - Absorbans nm (abs/5cm) Turbiditet (FNU) COD-Mn (mg/l) Syrehalt (mg/l), årsminimum ph Alkalinitet (mekv/l) 7,135,1 1 8,8 7,,16 Måttligt hög halt Betydligt färgat vatten Måttligt grumligt vatten Måttligt hög halt Syrerikt tillstånd Nära neutralt God buffertkapacitet Totalfosfor (µg/l) Totalkväve (µg/l) ,,15,1,5, Syre (mg/l) Absorbans nm filtrerat (abs/5cm) Organiskt material, COD-Mn (mg/l) Turbiditet (FNU) (inga data) , 7,5 7, 6,5 6, 5,5 5, ph ,7,6,5,,3,,1, Alkalinitet (mekv/l)

64 VISKAN 1 Bilaga 1 T5s Tolken (Mark) Parametrar för bedömning av status Viskan 1-1 sid 1 av 1 Totalfosfor (µg/l) Klorofyll (µg/l) Siktdjup (m) Treårsvärde (augusti) Tillstånd Referensvärde EK Status/Bedömning 7, Låg halt 1 1,36 Hög, Låg halt 3,,71 Hög 3,9 Måttligt siktdjup 3,7 1,6 Hög Andra parametrar Totalkväve (µg/l) Nitrat+nitritkväve (µg/l) 16 - Absorbans nm (abs/5cm) Turbiditet (FNU) COD-Mn (mg/l) Syre botten (mg/l) ph Alkalinitet (mekv/l) 3,1,81 8,5 6, 7,,1 Måttligt hög halt Måttligt färgat vatten Svagt grumligt vatten Måttligt hög halt Måttligt syrerikt tillstånd Nära neutralt God buffertkapacitet Totalfosfor (µg/l), augusti Totalkväve (µg/l), augusti Syre botten (mg/l), augusti Organiskt material, COD-Mn (mg/l), augusti ,,15,1,5, Absorbans nm filtrerat (abs/5cm), augusti , 1,,8,6,,, Turbiditet (FNU), augusti , ph, augusti,3 Alkalinitet (mekv/l), augusti 7,5,5 7,, 6,5,15 6,,1 5,5,5 5, , Siktdjup (m), augusti Klorofyll (µg/l), augusti

65 VISKAN 1 Bilaga 1 T1s V Öresjön Parametrar för bedömning av status Viskan 1-1 sid 1 av 1 Totalfosfor (µg/l) Klorofyll (µg/l) Siktdjup (m) Treårsvärde (augusti) Tillstånd Referensvärde EK Status/Bedömning 6, Låg halt 8, 1,33 Hög 5,6 Låg halt,5, God,9 Måttligt siktdjup, 1,1 Hög Andra parametrar Totalkväve (µg/l) Nitrat+nitritkväve (µg/l) 8 - Absorbans nm (abs/5cm) Turbiditet (FNU) COD-Mn (mg/l) Syre, botten (mg/l) ph Alkalinitet (mekv/l) 9,,8 5,6 3,8 7,,1 Låg halt Svagt färgat vatten Svagt grumligt vatten Låg halt Svagt syretillstånd Nära neutralt God buffertkapacitet Totalfosfor (µg/l), augusti Totalkväve (µg/l), augusti Syre botten (mg/l), augusti Organiskt material, COD-Mn (mg/l), augusti ,6,5,,3,,1, Absorbans nm filtrerat abs/5cm , 1,,8,6,,, Turbiditet (FNU), augusti , ph, augusti,5 Alkalinitet (mekv/l), augusti 7,5 7, 6,5 6, 5,5,,15,1,5 5, , Klorofyll (µg/l), augusti Siktdjup (m), augusti

66 6

67 VISKAN 1 Bilaga BILAGA Föroreningsbelastande verksamheter 63

68 VISKAN 1 Bilaga Tabell 8. Föroreningsbelastande verksamheter och utsläppsmängder år 1 inom Viskans avrinningsområde Kommun/Ort Verksamhet Recipient Provpunkt X Y Kväve Fosfor nedströms ton/år Ulricehamn Hökerum Avloppsreningsverk Viskan ,8, Älmestad Avloppsreningsverk Gammalstorpab ,35,3 Nitta Avloppsreningsverk Viskan ,8,1 Borås Gässlösa Avloppsreningsverk Viskan ,9 Bogryd Avloppsreningsverk Viskan ,11 Rångedala Avloppsreningsverk Rångedalaån R ,61,8 Äspered Avloppsreningsverk Gänglebäcken ,7,15 Borås Ytbehandling m.m. Viskan Rydboholm Förorenat område Viskan Borås Förorenat område Viskan Borås Förorenat område Viskan Borås Förorenat område Viskan Borås Förorenade sediment Viskan Mark Skene Avloppsreningsverk Viskan ,7 Björketorp Avloppsreningsverk Viskan ,1,1 Horred Avloppsreningsverk Viskan ,5,15 Rydal Avloppsreningsverk Viskan ,,8 Hyssna Avloppsreningsverk Surtan S ,,8 Torestorp Avloppsreningsverk Tolken T ,1,11 Öxabäck Avloppsreningsverk Sävsjö 3 T ,77, Fritsla Deponi Bäck till Häggån H1 Kinna Deponi Viskan Skene Deponi Skrålabäcken/Viskan Marks Värmeverk Värmeverk Viskan 3 Svenljunga Holsljunga Avloppsreningsverk Holsjön T ,57,7 Varberg Veddige Avloppsreningsverk Viskan ,9,15 Kungsäter Avloppsreningsverk Fävren L ,17 Gunnarsjö Avloppsreningsverk Fönhultaån L ,3 Karl-Gustav Avloppsreningsverk Mäsenån 5 L , Valinge Avloppsreningsverk Toarpebäcken 6 A Veddige Betongindustri Viskan Veddige F.d. komm. deponi Viskan Derome Sågverk Viskan Åskloster Åkraberg handelsträdg Viskan Väröbacka Pappermassaindustri Viskan / Gammalstorpabäcken mynnar i Mogden. / Gänglebäcken mynnar i Tolken. 3/ Sävsjö mynnar (så småningom) i Tolken. / Fönhultaån mynnar i Oklången. 5/ Mäsenån mynnar i Fävren. 6/ Toarpebäcken mynnar i Skuttra Summa 86 3, 6

69 VISKAN 1 Bilaga dkjadfkjasdhfkashdfkjashdfgjhafkjgahkshkjshgkjfhgkjsfhgkjhgksjhgjfhgkdjhgdkjfhskdjfhskdjhskjfhgsdkjfhgsdfjhgfkj Kommun/Ort Zn Cu Cr Ni Pb kg/år Cd Hg As Sb Övriga kända utsläpp Anmärkningar Ulricehamn Hökerum Älmestad Utsläpp via biodamm* Nitta Borås Gässlösa ,7,,7 6,8 8,6 Bräddning ingår i provtagningen Bogryd 3 3,3,5 1,3,1,5,5,37 Bräddning ingår i provtagningen Rångedala Bräddning ingår i provtagningen Äspered Borås Valsgravyr i Borås AB, Gässlösa 5:13 Rydboholm f.d. Valsgravyr, Rydboholm 6:3 Borås Olja och PAH; Servicekontoret; Trandö 1 Borås Kolslagg; f.d. Åhaga lokverkstad; Trandö Borås f.d. Monsun Tison, Viskastrand Borås Djupasjön, Guttasjön och Rydboholmsdammarnas förorenade bottnar. Mark Skene ,6,9,,1 8 Björketorp Horred Rydal Hyssna Torestorp Öxabäck Fritsla Kinna Skene Marks Värmeverk Svenljunga Holsljunga Bara provtagning, ingen flödesmätning Bara provtagning, ingen flödesmätning Bara provtagning, ingen flödesmätning Metaller ingår ej i kontrollprogram Varberg Veddige Kungssäter Gunnarsjö Karl-Gustav Valinge Veddige Veddige Derome Åskloster Väröbacka ,8,9,98 6,8 57 Utsläppsmängder inkl bräddning Leds nu till Getteröverket för behandling. * = Provt. före biodamm 65

70 VISKAN 1 Bilaga Haltökningar i recipienten p.g.a. utsläpp från respektive avloppsreningsverk/industri har beräknats vid normal vattenföring (årsmedelvattenföring) och vid lågflödesperiod (lägsta månadsmedelvattenföring). Utsläppens påverkan på såväl fosfor- som kvävehalterna i recipienten har bedömts enligt: Ökning av fosforhalt Ökning av kvävehalt Bedömning (µg/l) (µg/l) Marginell ökning Liten ökning > 7 > 5 Tydlig ökning Gränsen mellan liten och tydlig ökning för fosfor motsvarar ungefär halva värdet för beräknade referensvärden enligt bedömningsgrunderna i Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 13:19), vilket betyder att en tydlig ökning av fosforhalterna bör kunna innebära en ändring av statusklassning från t.ex. hög till god status eller från god till måttlig status med avseende på fosfor. Gränsen mellan marginell och liten ökning för såväl fosfor som kväve motsvarar halter nära analysernas rapporteringsgränser och/eller analysernas mätosäkerhet. 66

71 VISKAN 1 Bilaga 3 BILAGA 3 Fysikaliska och kemiska vattenundersökningar Samordnad recipientkontroll Metodik Analysresultat 67

72 VISKAN 1 Bilaga 3 Provtagning Utförare: Per Anders Nilsson Medins Biologi AB, Företagsvägen, Mölnlycke, , info@medins-biologi.se. Metod: ISO 5667-, utg. 1, ISO :5 och Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning. Syrgashalt SS-EN 581:1 Siktdjup SS-EN ISO 77, del 5., utg. 1 Analys Utförare: ALcontrol AB, Olaus Magnus väg 7, Linköping, 13-59, kundservice@alcontrol.se. Metoder Turbiditet (grumlighet) SS EN ISO 77 utg 3 ph SS-EN ISO 153:1 Alkalinitet SS-EN ISO utg 1 Absorbans nm filtrerat, 5 cm kyvett SS-EN ISO 7887:1 del 3, mod COD-Mn Fd. SS Konduktivitet SS-EN Totalfosfor SS-EN ISO :5 Totalkväve SS-EN 16: Nitrat+nitritkväve SS-EN ISO mod Ammoniumkväve SS- EN ISO 11 73, mod Klorofyll a SS mod Utvärdering Utförare: Håkan Olofsson ALcontrol AB, Karins gränd 13, 3 75 Halmstad, hakan.olofsson@alcontrol.se. Metod: Utvärderingen följer Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999) och bedömningsgrunderna i Havs- och vattenmyndighetens föreskrift (HVMFS 13:19). Mann-Kendell test har använts för att påvisa signifikanta linjära trender. I efterföljande resultattabeller redovisas mindre än-värden som halva värdet och markeras med fet kursiv stil. Rastrering i efterföljande resultattabeller motsvarar bedömning enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder (1999). Bedömningen av kväve- och fosforhalter har gjorts utifrån klassning för sjöar maj-oktober. Rastrering Parameter Bedömning Halt/Värde Enhet x,x ph Mycket surt < 5,6 x,x Alkalinitet Ingen eller obetydlig buffertkapacitet <, mekv/l x,x Turbiditet Starkt grumligt vatten > 7 FNU x,x Absorbans Starkt färgat vatten >, abs/5cm x,x Färg Starkt färgat vatten > 1 mg Pt/l x,x COD(Mn) Mycket hög halt > 16 mg/l x,x Syrgashalt Syrefritt eller nästan syrefritt tillstånd < 1 mg/l x,x Totalkväve Extremt hög halt > 5 µg/l x,x Totalfosfor Extremt hög halt > 1 µg/l x,x Totalkväve Mycket hög halt 15-5 µg/l x,x Totalfosfor Mycket hög halt 5-1 µg/l 68

73 VISKAN 1 Bilaga 3 Tem Klo Alka Led Abs Tur Syr Syre Ammo pera Sikt- ro lini nings COD bidi gas mätt Total Total nium Nitrat PROVPUNKT St. Datum tur djup fyll ph tet förm filtr (Mn) tet halt nad fosfor kväve kväve kväve - C m µg/l - mekv/l ms/m abs/5cm mg/l FNU mg/l % µg/l µg/l µg/l µg/l Viskan, Ned Mogden 8 1 1,1 7,5, 9,,96 7,5,9 1,5 9 6, ,3 7,6,53 1,8,17 7,9 3,7 11, , ,7,7 1,,58 8,5 3,7 8, , 5, ,7,91 1,1, ,7 7, , ,6,65 11,6,8 8,6, 1, ,1 7,6,67 11,8,88 8,1, 1, Min 1,1 7,5, 9,,58 7,5,9 7,7 8 6,9 51 5, 5, Medel 9,7 7,6,65 11,7,85 8,6 3,9 1, Median 9,1 7,6,66 11,7,8 8,3 3,7 1, Max 7,7,91 1,1, ,7 1, Rångedalaån R1 1,3 7,8 1,1,3,93,1 1,5 1,6 9 8, R1 11 5,7 7,6,7 13,, ,6 1, 97 8, R , 1,3 19,,17 8,1 1, 9, R ,7,8 13,5,8 15, 9, R , 7,6,63 1,3,3 3,5 1, R ,7 7,7,7 1,,6 1,8 1, Min,3 7,6,63 1,3,93,1 1, 9,5 9 8, Medel 8,6 7,7,88 15,1,189 1, 11, Median 7,5 7,7,76 13,3,193 1,1 11, Max 18 8, 1,3,3,3 3, 1, Viskan, Bosgården 7 1,7 7,6,67 1,9,8 8,1 1,1 13, 96 8, ,8 7,8,68 1,6,13 1,7 11, , 1,1 17,,93 1,1 8, ,9 1, 16,3,8 16 6,8 9, ,6,7 13,,9 16 3,8 1, ,7 7,7,7 1,8,185 13,8 13, Min,7 7,6,67 1,6,93 8,1 1,1 8,9 95 8, Medel 9, 7,8,8 1,, ,6 11, Median 8,5 7,8,7 13,1, ,3 11, Max 8, 1,1 17,,8 16 6,8 13, Munkån, ned Fristad M1 1 1,7 7,7,77 16,3,89,8 1, 1,3 9 7, M1 11 5, 7,,51 1,,11 8,7 1,5 11,7 9 9, M ,8 1, 18,5,6 5,3,97 8, M ,7,8 16,, ,8 8, M ,3 7,6,78 15,,196 16,8 1, , 8 M ,7 7,5,53 11,7,133 9,8,8 1, Min 1,7 7,,51 11,7,6,8,97 8,8 88 7,8 67 5, 8 Medel 8, 7,6,7 15,,11 9,3 1,8 1, Median 7, 7,7,78 15,7,13 9,3 1,7 1, Max 16 7,8 1, 18,5,196 16,8 1, Viskan, Sjöbovallen 6 1,8 7,6,5 11,6,193 9,8 1, 1, , 7,6,5 11,6,175 8,8 1,3 1,1 97 8,7 67 5, ,7,6 1,5,85 9,5 1,3 9,3 1 8, ,7,7 13,1,8 7,7 3,6 7, ,5,68 13,1,89 8,3,93 9,8 91 7, , 7,6,66 1,,16 9, 1,9 11, , 33 Min,8 7,5,5 11,6,8 7,7,93 7, 81 7, 5 5, 13 Medel 1 7,6,6 1,,11 8,9 1,7 1,5 9 9, Median 8,6 7,6,65 1,5,98 9,1 1,3 1, Max 19 7,7,7 13,1,193 9,8 3,6 1,

74 VISKAN 1 Bilaga 3 Tem Klo Alka Led Abs Tur Syr Syre Ammo pera Sikt- ro lini nings, COD bidi gas mätt Total Total nium Nitrat PROVPUNKT St. Datum tur djup fyll ph tet förm filtr (Mn) tet halt nad fosfor kväve kväve kväve - C m µg/l - mekv/l ms/m abs/5cm mg/l FNU mg/l % µg/l µg/l µg/l µg/l Viskan, Jössabron 5 118,8 7,5,63 13,3,13 8,3, 1, , 7,5,69 16,,13 9,1,3 1, ,8 7,7,6 1,3,17 8, 1, 13, 1, , 7,6,6 1,8,13 9, 1,5 1, ,6,66 1,,17 9, 1,5 1, ,5,76,6,78 8,3 1,9 9, ,7,73 16,6,81 8,6 5,1 9, ,5,68 17,,18 9,9 3, 9, ,6,91,6,83 9, 1, 9, ,6,7 15,5, , 1, ,5 7,7,68 1,7,118 9, 3, 1, , 7,6,68 1,,173,8,6 1,3 98 8, Min 1, 7,5,6 13,3,78,8 1, 9,1 93, Medel 1 7,6,7 16,,11 8,7,3 11, Median 9,8 7,6,68 15,,18 9,,1 1, Max 18 7,7,91,6, ,1 13, Viskan, Kinnaström , 7,5,51 11,7,131 9,, 1, ,5 7,5,6 1,3,117 8,9 1, 13, ,8 7,,5 11,8,115 9,, 1, ,7 7,,53 13,6,178 1,7 11, ,7,67 15,8,17 8,8, 1, ,6,51 1,8,73 7,6 1,7 9, ,8,76,,75 7, 1,9 8, ,3,53 15,3, ,9 7, ,,6 1,,19 1,7 8, ,6,71 15,9, ,9 9, , 7,5,5 1,3,16 1,3 11, ,6 7,,5 1,3,7 13 3, 1, Min,5 7,3,5 11,7,73 7, 1, 7, Medel 1 7,5,58 1,,139 1, 1, Median 9,7 7,5,5 13,9,13 9,7,3 1, Max 19 7,8,76,, , 13, Häggån, Näs ind. omr. H1 1,1 7,3,7 8,66,15 1 1, 13,8 95 8, H1 11 7,1 7,3,5 8,5,157 11,7 11, H ,3,3 8,, ,1 9, H ,9,18 7,5, , H ,3,38 9,,3 1 6,6 1, , 6 H1 119,7 7,,1 6,9, , 13, Min,1 6,9,18 6,9, , 9, 9 8,9 6 5, 1 Medel 9, 7,,7 8,1, ,1 11, Median 8,7 7,3,6 8,13,9 13, 11, Max 17 7,3,38 9,, , Viskan, Daltorp ,3 7,5,6 11,,11 9, 9, 11, ,3 7,5,5 13,3,8 9, 1, 13, ,1 7,,1 11,1,137 1,7 1, , 7,5,7 1,,155 9,,7 11, ,6,5 13,7,1 9,6 9,1 1, ,,38 1,,16 9,6 3,7 8, ,6,6 15,,11 9,, 8, ,3,37 11,6, , ,,5 13,,17 1,7 8, ,5,61 1,1, ,8 1, , 7,5,5 11,,187 13,3 11, ,1 7,,7 11,6,7 1 6,6 13, Min,3 7,3,37 1,,11 9, 1, 8, Medel 9,8 7,5,9 1,, , 1, Median 9,6 7,5,7 1,,1 9,8 3,9 1, Max 17 7,6,61 15,, ,

75 VISKAN 1 Bilaga 3 Tem Klo Alka Led Abs Tur Syr Syre Ammo pera Sikt- ro lini nings, COD bidi gas mätt Total Total nium Nitrat PROVPUNKT St. Datum tur djup fyll ph tet förm filtr (Mn) tet halt nad fosfor kväve kväve kväve - C m µg/l - mekv/l ms/m abs/5cm mg/l FNU mg/l % µg/l µg/l µg/l µg/l Slottsån, Hulta T1 1,7 6,9,11 6,1,18 11,7 1,3 1 6, 5 11 T1 11 7,6 7,,11 6,16,135 9,3 1,6 11,9 99 7, T ,3,1 7,18,96 8,6 1,3 9,3 1 8, T ,1,17 6,8,6 7, 3,3 9, , T ,1,17 7,5,1 1,8 9, T ,7 7,,15 6,8, 1 3, 1, , Min,7 6,9,11 6,1,6 7,,7 9,1 91 6, 35 5, 5, Medel 11 7,1,15 6,6,1 1,5 11, Median 9,8 7,1,16 6,6,139 1,3 1,9 1 9, Max 7,3,1 7,18, 1,8 1, Surtan, Rya S5 1, 7,1,1 7,53,1 1 1, 1,1 98 8, S5 11 6, 7,,18 6,58,5 1 1,6 1, 98 8, S ,3,8 7,16,9 17, 9, S ,9,18 6,7,589 35, 9, , S ,9 7,,6 8,73,385 9,6 11, S ,9 6,8,1 5,78,88 5,7 13, Min, 6,8,1 5,78,88 1 1, 9, 96 8, , Medel 8,5 7,,1 6,98,338,8 11, Median 7,7 7,, 6,87,3 1, 11, Max 17 7,3,8 8,73,589 35,6 1, Enån, Grevared S1 1,7 7,,6 8,,166 6,6,8 13, S1 11 5,8 7,1,6 7,8, ,7 11, S ,3,36 8,6, ,9 9, S ,,9 11,, ,9 1, S ,7 7,,38 9,9,8 16 7,8 11, S1 119,7 7,,1 7,8,8 16,7 13, Min,7 7,,1 7,8,151 6,6,8 9, Medel 8,1 7,,9 8,8, ,1 11, Median 7,3 7,,8 8,5, , 11, Max 16 7,3,38 11,,8 16 7,8 13, Surtan, Björketorp S ,7 7,1,1 7,1, , S1 1,1 7,,35 1,,1 8,8, 13, S ,5 7,,7 8,11,8 11 5,9 1, S1 11 6,6 7,3,33 9,1, , S ,3, 1,8, , S ,5,5 1,,1 1 9,7 9, S ,8,7 1,,117 7,6 1 9, S ,3,33 9,9, , S ,,6 1,6, , , 1 S ,9 7,,8 11,, , , S ,3 7,,7 8,3, ,1 11, S1 119,6 7,1, 7,35, , Min,1 7,1,1 7,35,117 7,6, 9, , 1 Medel 9, 7,3,37 9,8, , Median 8,6 7,3,3 1,, , Max 17 7,8,7 1,,336 13, Hornån riksv 1 C1 1,8 7,,15 7,31,68 6,,6 13, 9 5, 6 C1 11 7,5 7,,17 7,56,85 6,1 1, 11,6 97 7,3 5 1 C ,3, 7,56,5 5,9 1,3 8, C ,, 8,5,8 6, 3,1 7, , 5 C ,,19 7,73,7 7,6 1,1 1, 95 7, C , 7,1,18 7,6,1 7, 1,6 1, 93, Min,8 7,,15 7,31,8 5,9,6 7,9 88,5 37 5, 3 Medel 1 7,1,19 7,61,9 6,5 1,5 1,8 9 8, Median 9,5 7,,19 7,56,7 6,3 1, 11, 95 7, Max 7,3, 8,5,1 7,6 3,1 13,

76 VISKAN 1 Bilaga 3 Tem Klo Alka Led Abs Tur Syr Syre Ammo pera Sikt- ro lini nings, COD bidi gas mätt Total Total nium Nitrat PROVPUNKT St. Datum tur djup fyll ph tet förm filtr (Mn) tet halt nad fosfor kväve kväve kväve - C m µg/l - mekv/l ms/m abs/5cm mg/l FNU mg/l % µg/l µg/l µg/l µg/l Lillån, Broby L1 1,8 7,1,1 8,1,18 6,8, 13, L1 11 6,8 7,1,3 8,3,13 7,9 6, 11, L ,1, 7,8,85 7, 7,9 8, L ,9,1 9,36, , L ,,6 8,59,13 8,9 8,3 1, L1 119, 7,,1 7,83,13 9, 9,6 1, Min,8 6,9, 7,8,85 6,8, 7, Medel 9,9 7,1, 8,3,17 9,7 9,7 1, Median 9, 7,1,1 8,18,18 8, 8,1 11, Max 7,,6 9,36, , Skuttran, Åsby A ,1 6,9,3 13,1,135 8,6 8 1, A1 1 1,5 7,,55 19,5,51 7, 16 1, A , 7,3,5 17,,9 6,5 9,3 11, A1 11 6,1 7,,8 16,3, , A ,,5 16,5,15 8,8 1 9, A ,5,58 19,, , A ,5,9 15,6, , A ,8,6 11,7,35 7, A ,,8 15,8,131 9,7 6,8 8, A ,,59 17,5, , A , 7,,53 15,8, ,5 1, A1 119, 7,1,3 1,8, , Min 1,5 6,8,6 11,7,9 6,5 6,8 7, Medel 9,9 7,,7 15,9, , Median 9,3 7,,5 16,1, , Max 17 7,5,59 19,5,35 3 1, Tolken yta.5 m 95sy 186,7,9 7,6,38 7,65,3,8,63 8,3 9,5 3 5, 5, Tolken botten 1 m 95sb ,,37 7,78,39,8 6,3 1,6 1,5 5, 1 Öresjö yta.5 m 65sy 185 3,6 8,1 7,9,73 13,,68 7,,66 8,8 11 5, Öresjö botten 3 m 65sb 185 7,5 7,,6 1,5,85 8, 1,9 5,5 6 5,6 7 5, 3 St Hålsjön yta.5 m K5sy 185 3, 6,3 7,7, 11,3,6 6,,83 8,7 11, St Hålsjön botten 5 m K5sb 185 6,7 7,,3 1,7,59 5,6,1 1, 8,, Tolken (Mark).5 m T5sy 185 3, 3,9 7,,1 6,5,89 8,,78 8, 93,5 37 5, 89 Tolken (Mark) botten 19 m T5sb 185 8,8 6,9,1 6,5,119 8,,57 6,3 5,5 6 5, 8 V Öresjön yta.5 m T1sy 185 3, 5,7 7,,13 6,36, 5,,55 8,6 1,5 5 5, 5, V Öresjön botten m T1sb ,,13 6,56,6 5,,56 3,8 3,5 1 1 Fävren yta.5 m L5sy ,3 7, 7,3,1 7,6,5 5,8 1,6 8, 98,5 3 5, 5, Fävren botten 1 m L5sb 185 9,5 7,,1 7,96,75 6,5 1,5, , 9 7

77 VISKAN 1 Bilaga BILAGA Temperatur- och syreprofiler i sjöar 73

78 VISKAN 1 Bilaga djup (m) Syre (mg/l) Temp (grader C) Tolken 95s, djup (m) Syre (mg/l) Temp (grader C) Öresjö 65s, djup (m) Syre (mg/l) Temp (grader C) St Hålsjön K5s, djup (m) Syre (mg/l) Temp (grader C) Tolken (Mark) T5s, Syre (mg/l) Temp (grader C) Syre (mg/l) Temp (grader C) djup (m) V Öresjön T1s, djup (m) Fävren L5s,

79 VISKAN 1 Bilaga 5 BILAGA 5 Metaller i vatten och vattenmossa Metodik Analysresultat 75

80 VISKAN 1 Bilaga 5 Provtagning Utförare: Per Anders Nilsson Medins Biologi AB, Företagsvägen, Mölnlycke, , info@medins-biologi.se. Metod vatten: SS 819 utg. 1 och Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning. Metod vattenmossa: BIN VR 1 och Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning. Analys Utförare: ALcontrol AB, Olaus Magnus väg 7, Linköping, 13-59, kundservice@alcontrol.se. Metoder vatten Al, As, Pb, Cd, Co, Cu, Cr, Ni, Zn och Sb SS-EN ISO 179-:5 Hg PS Analytical Merlin Metoder vattenmossa As, Pb, Fe, Mn, Cd, Co, Cu, Cr, Ni, Zn och Sb SS-EN ISO 11885:9 Hg SS-EN 183:7 Utvärdering Utförare: Håkan Olofsson ALcontrol AB, Karins gränd 13, 3 75 Halmstad, hakan.olofsson@alcontrol.se. Metod: Utvärderingen följer Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999) samt Europaparlamentets och rådets direktiv 13/39/EU samt rekommendationer i Havs- och Vattenmyndighetens skrivelse angående gränsvärden för Särskilt Förorenande Ämnen och expertbedömning vid kemisk statusklassning. Mann-Kendell test har använts för att påvisa signifikanta linjära trender. Analys av metaller i vatten utfördes på såväl filtrerade (,5 µm filter) som icke filtrerade vattenprover. Filtreringen utfördes direkt i fält i samband med provtagningen. Vattenmossan utplacerades och insamlades I efterföljande resultattabeller redovisas mindre än-värden som halva värdet och markeras med fet kursiv stil. Rastrering av metaller i vatten i efterföljande resultattabeller motsvarar bedömning enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder (1999). Rastrering Bedömning Enhet As Pb Cd Cu Cr Ni Zn x,x måttligt höga halter µg/l ,1-, x,x höga halter µg/l ,3-1, x,x mycket höga halter µg/l >75 >15 >1,5 >5 >75 >5 >3 76

81 VISKAN 1 Bilaga 5 Metaller i vatten PROVPUNKT St. Datum Al As Pb Cd Co Cu Cr Ni Zn Sb Hg - µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l ng/l Viskan, Sjöbovallen ,35,9,5,5 1,1,16,57 1,5,5 6 Filtrerat vatten ,31,8,5,7 1,,1,5,5, ,31,,5,3 1,,11,57,1, ,,1,5,5 1,,1,53 1,, ,37,1,5,31 1,1,,57,5, ,,,5,38,9,1,58,5,5 1 Min,31,1,5,7,9,11,53,5,5 1 Medel 3,36,,5,36 1,1,15,56 1,1,5 Median 31,36,3,5,35 1,1,1,57,95,5 1 Max 53,,9,5,5 1,,,58,1,5 6 Viskan, Druvefors ,37,,5,9 1,,15,58 1,8,5 5 Filtrerat vatten 53 11,33,8,5,36 1,1,1,55 1,3, ,33,8,5,69 1,6,11,57,8, ,9,8,18,8,3,1,6,5, ,38,39,5,38 1,3,,58 1,, ,,36,5,39,88,17,6,5,13 1 Min 1,33,8,5,36,88,11,55,5,5 1 Medel 3,38,51,7,5 1,,16,58,1,9 3 Median 3,38,1,5, 1,3,16,58 1,6,75 1 Max 5,9,8,18,8,3,1,6,5,16 6 Viskan, Jössabron ,35,7,5,85 1,,16,6 3,6,11 5 Filtrerat vatten ,33,,5,83 1,,19,6 3,3, ,35,59,5,87 1,5,1,7,, ,6,11,5,11 3,1,3,68 5,9, ,,58,5,56 1,,18,6,6, ,37,65,5,65 1,,3,6,1,11 1 Min 3,33,,5,56 1,,1,6,1,5 1 Medel 5,38,6,5,81 1,6,,6 3,7,11 Median 5,36,59,5,8 1,3,19,6 3,5,11 1 Max 67,6,11,5,11 3,1,3,7 5,9,17 5 Viskan, Daltorp ,33,96,11,93 1,1,,5 3,8,15 Filtrerat vatten ,3,13,5,86 1,1,,9,, ,31,1,5,6 1,1,19,5,, ,9,,16,17,,39,7,9, ,37,1,5,68 1,7,3,63 3,5, ,3,5,11,13 1,,3,58,,17 1 Min 8,31,96,5,6 1,,19,5,,5 1 Medel 83,36,17,9,99 1,,7,57 3,8,17 3 Median 69,3,1,8,9 1,1,6,55,,16 1 Max 15,9,5,16,17,,39,7,9,

82 VISKAN 1 Bilaga 5 PROVPUNKT St. Datum Al As Pb Cd Co Cu Cr Ni Zn Sb Hg - µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l ng/l Viskan, Sjöbovallen ,36,95,5,53 1,,16,59 1,6,5 1 Ofiltrerat vatten ,3,99,5,5 1,3,15,6 1,, ,33,6,5,38 1,,95,57,5, ,3,13,5,59 1,1,1,6 1,1, ,39,7,5,38 1,,13,58,5, ,39,9,5,51,73,16,63,5,5 1 Min 38,3,7,5,38,73,95,57,5,5 1 Medel 63,37,88,5,8 1,1,1,6,9,5 1 Median 68,38,95,5,51 1,1,1,6,8,5 1 Max 8,3,13,5,59 1,3,16,63 1,6,5 1 Viskan, Druvefors ,35,15,5,6 1,3,18,59,1,5 Ofiltrerat vatten ,3,9,5,5 1,,19,59 1,5, ,3,9,5,79 1,5,1,63,3, ,8,,5,9,,18,66,, ,38,99,5, 1,3,15,6 1,6, ,1,19,5,6,88,8,61 1,5,5 1 Min 35,3,9,5,,88,8,59 1,5,5 1 Medel 6,38,18,5,66 1,5,15,6,,6 1 Median 66,37,17,5,63 1,,17,6 1,9,5 1 Max 83,8,9,5,9,,19,66,,11 Viskan, Jössabron ,39,33,11,1 1,6,9,66,,11 Ofiltrerat vatten ,8,1,5,1 1,7,,63 3,, ,1,3,1,11 1,8,18,71 7,7, ,7,,1,17,8,3,8 7,7, ,,15,5,75 1,6,18,66 3,, ,61,,5,98 1,6,,7,9,1 1 Min 89,8,1,5,75 1,6,18,63,9,1 1 Medel 1,3,5,9,11 1,9,3,69,9,13 1 Median 15,1,,8,11 1,7,,68 3,9,1 1 Max 19,61,,1,17,8,3,8 7,7,17 Viskan, Daltorp ,3,,1,1 1,1,5,56,,1 Ofiltrerat vatten ,3,3,15,1 1,3,35,56,9, ,3,6,5,96 1,,6,53,8, ,57,9,3,3,,6 1, 7,5, ,,33,5,1,,6,78,9, ,55,9,,31 1,6,59,79 9,,19 3 Min 11,3,,5,96 1,1,5,53,8,1 1 Medel 7,1,9,15, 1,6,,7 5,6,19 Median 5,36,3,1,1 1,5,1,67,9,17 3 Max 5,57,9,3,3,,6 1, 9,,3 78

83 VISKAN 1 Bilaga 5 Metaller i vattenmossa PROVPUNKT St. År As Pb Fe Cd Co Cu Cr Hg Mn Ni Zn Sb mg/kg Ts Viskan, Sjöbovallen 6 1 1, 3,9 35,5,5 13,8,11 15,6 68,8 Viskan, Druvefors ,,7,6 3, 5 3,8, , 97,53 Viskan, Jössabron 5 1 1,5 7,8 65,7 3,7,9,1 1,6 1,7 Viskan, Daltorp 3 1 1,1 5, 5,63 3,8 18,,1 1,7 79,33 Viskan, Åsbro 1 1,7 8,3 8 1, 19 7,,1 11 9,9 16,38 79

84 8 VISKAN 1 Bilaga 5

85 VISKAN 1 Bilaga 6 BILAGA 6 Vattenföring, transport och arealspecifik förlust Metodik Beräkningsresultat 81

86 VISKAN 1 Bilaga 6 Vattenföring Station Källa Typ av data 8 Beräkning Flödet i station 7 x,37 7 SMHI Pegel SMHI S-HYPE ( ). Fram till år 1 har vattenföringen baserats på lucköppning och höjd vid skibordet vid Ålgården (Borås kommun).. 53 Beräkning (osäkra data) Flödet i station 6 x 1,35 5 Beräkning (osäkra data) Flödet i station 6 x 1,16 35 Beräkning (osäkra data) Flödet i station 1 x,319 3 Beräkning (osäkra data) Flödet i station 1 x,8 1 SMHI Pegel 15-1 R1 SMHI S-HYPE ( ) M1 SMHI S-HYPE ( ) H1 SMHI S-HYPE ( ) T1 Beräkning (mycket osäkra data) Flödet i station L1 x,5 S5 SMHI S-HYPE ( ) + S-HYPE ( ) S1 SMHI S-HYPE ( ) C1 SMHI S-HYPE ( ) L1 SMHI Tappning vid Fävren x 1,1 A1 SMHI S-HYPE ( ) Uppgifter om dygnsvis vattenföring har multiplicerats med dygnsvisa koncentrationer som erhållits genom linjär interpolering mellan provtagningstillfällena. De på så sätt beräknade dygnstransporterna har därefter summerats till månads- och årstransporter. Mann-Kendell test har används för att påvisa signifikanta linjära trender. Halter angivna som mindreän-värden har vid transportberäkningarna satts lika med halva värdet. Den arealspecifika förlusten (kg/ha,år) av fosfor och kväve har erhållits utifrån beräknade transportdata och respektive punkts avrinningsområdesareal (SMHI 199). Flödesvägda årsmedelhalter har beräknas för totalfosfor, totalkväve, nitrit- + nitratkväve och organiska ämnen (COD-Mn) genom att årstransporter dividerats med årsmedelvattenföringen. 8

87 VISKAN 1 Bilaga 6 Dygnsmedelvattenföring (m 3 /s) år 1 vid Åsbro, SMHI pegel 15-1 datum jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec , , , , , , , , , , , , , , , , , , 9, ,1 9, ,1 8, ,1 8, , 5, ,6 3, ,7 3, , 3, , 3, , 3, ,9 3, , 3, , min , 3,3 3, medel , max årsmedel Årslägsta värde Årshögsta värde 83

88 VISKAN 1 Bilaga 6 Månads- och årsmedelvattenföring samt månads- och årstransporter vid samtliga beräkningspunkter. Lokal 8 år 1 Lokal R1 år 1 Månad Flöde Fosfor Kväve NO3-N COD-Mn Månad Flöde Fosfor Kväve NO3-N COD-Mn m3/s kg/mån kg/mån kg/mån ton/mån m3/s kg/mån kg/mån kg/mån ton/mån J 1, J, F, F 1, M 3, M 1, A, A, M 1, M, J, J, ,8 J, J, A, A 1, S 1, S, O, O 1, N 3, N 1, D, D, Medel, kg/år kg/år kg/år ton/år Medel 1,1 kg/år kg/år kg/år ton/år Summa Summa Lokal 7 år 1 Lokal M1 år 1 Månad Flöde Fosfor Kväve NO3-N COD-Mn Månad Flöde Fosfor Kväve NO3-N COD-Mn m3/s kg/mån kg/mån kg/mån ton/mån m3/s kg/mån kg/mån kg/mån ton/mån J, J 1, F 7, F 1, M 8, M, A 7, A, , M, M,8 7, 58 3,9 J 1, J,18, ,9 J 5, J,9 8, , A, A, S, S, O 7, O, N 9, N, D D 1, Medel 6, kg/år kg/år kg/år ton/år Medel,81 kg/år kg/år kg/år ton/år Summa Summa Lokal 35 år 1 Lokal H1 år 1 Månad Flöde Fosfor Kväve NO3-N COD-Mn Månad Flöde Fosfor Kväve NO3-N COD-Mn m3/s kg/mån kg/mån kg/mån ton/mån m3/s kg/mån kg/mån kg/mån ton/mån J J F F M M 6, A 9, A 3, M 7, M 3, J, J, J 3, J, A A 6, S S 3, O O 5, N N 6, D D Medel 1 kg/år kg/år kg/år ton/år Medel 6,7 kg/år kg/år kg/år ton/år Summa Summa Lokal T1 år 1 Lokal S5 år 1 Månad Flöde Fosfor Kväve NO3-N COD-Mn Månad Flöde Fosfor Kväve NO3-N COD-Mn m3/s kg/mån kg/mån kg/mån ton/mån m3/s kg/mån kg/mån kg/mån ton/mån J J, F F, M M 1, A 7, A, M 5, M, J 3, J, 7, J, J, A 9, A, S S, O 8, O 1, N N 1, D D, Medel 1 kg/år kg/år kg/år ton/år Medel 1,6 kg/år kg/år kg/år ton/år Summa Summa

89 VISKAN 1 Bilaga 6 Lokal S1 år 1 Lokal C1 år 1 Månad Flöde Fosfor Kväve NO3-N COD-Mn Månad Flöde Fosfor Kväve NO3-N COD-Mn m3/s kg/mån kg/mån kg/mån ton/mån m3/s kg/mån kg/mån kg/mån ton/mån J 8, J 3, F 8, F, M 3, M 1, A 1, A 1, M 1, M, J, J, ,7 J, J, ,7 A 5, A 1, S 1, S 1, O, O 1, N, N 1, D D 3, Medel,3 kg/år kg/år kg/år ton/år Medel 1,7 kg/år kg/år kg/år ton/år Summa Summa Lokal L1 år 1 Lokal A1 år 1 Månad Flöde Fosfor Kväve NO3-N COD-Mn Månad Flöde Fosfor Kväve NO3-N COD-Mn m3/s kg/mån kg/mån kg/mån ton/mån m3/s kg/mån kg/mån kg/mån ton/mån J J, F 6, F 5, M 5, M 1, A, A 1, M, M 1, J 1, J, , J 1, J, A 3, A, S 5, S 1, O 3, O 3, N, N, D 7, D 6, Medel,7 kg/år kg/år kg/år ton/år Medel,8 kg/år kg/år kg/år ton/år Summa Summa

90 VISKAN 1 Bilaga 6 Lokal 6 år 1 Månad Flöde Fosfor Kväve NO3-N COD-Mn Al As Pb Cd Cu Cr Ni Zn Sb Hg m3/s kg/mån kg/mån kg/mån ton/mån kg/mån kg/mån kg/mån kg/mån kg/mån kg/mån kg/mån kg/mån kg/mån kg/mån J ,7,9 6 9, 33 87,9,35 F ,89,15 35,8 17 1,5,15 M 9, ,3,73,13 3 3, ,3,77 A 5, ,,39,71 17, 7,8 9,9,71,16 M 3, ,,5,8 1 1, 5, 1,8,1 J, ,9,13,3 6,,68 3,3 1,3,8 J 5, ,8,3, ,7 7,,67,33 A 8, ,9,7, , 1 9 1,1,79 S 5, ,5,,71 18, 7,8 1,71,36 O 7, ,7,,1 3, ,, N 9, ,55,13 6, ,3,6 D ,89, 37 5,7 3,, Medel 8,9 kg/år kg/år kg/år ton/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år Summa ,6 1, ,85 Lokal 53 år 1 Månad Flöde Fosfor Kväve NO3-N COD-Mn Al As Pb Cd Cu Cr Ni Zn Sb Hg m3/s kg/mån kg/mån kg/mån ton/mån kg/mån kg/mån kg/mån kg/mån kg/mån kg/mån kg/mån kg/mån kg/mån kg/mån J 311,5,3 7 9, ,,3 F ,,16 38, ,6,13 M 9,9 19 9,,89,13 3 3,8 15 1,3,69 A 5,7 63,9,5,7 17, 8,,7,16 M 3,7 39 3,3,61,5 1 1, 5,6,5,1 J,,1,9, 1,75 3,5 18,39,1 J 5, 7 5,7 1,1,16 7, 8,3 51 1,5,8 A 8, ,7,37 5, ,5,1 S 5,7 35 6,,88,17 7 3, 8,8 1,9,5 O 7,8 55 8,1,83,11 6,1 1 8,,3 N ,99,13 8,9 16 3,1,6 D ,5,1 37 7, ,, Medel 9, kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år Summa , ,85 86

91 VISKAN 1 Bilaga 6 Lokal 5 år 1 Månad Flöde Fosfor Kväve NO3-N COD-Mn Al As Pb Cd Cu Cr Ni Zn Sb Hg m3/s kg/mån kg/mån kg/mån ton/mån kg/mån kg/mån kg/mån kg/mån kg/mån kg/mån kg/mån kg/mån kg/mån kg/mån J ,, ,,3 F ,6,18 3 5, ,5,15 M ,3, , ,,77 A 6, ,5,73,83 3,1 1 57,97,18 M, ,8,59, ,8 7, 1,,11 J, ,5,,3 1 1,1,8 31,85,9 J 5, ,3 1,3, , 11 8,3,31 A 9, ,6,13 7 7,3 17 1,1,7 S 6, ,1 1,,8 37, 11 71,,33 O 8, ,3 1,,1 33,5 1 61,,5 N ,8, , ,1,3 D ,, ,,7 Medel 1 kg/år kg/år kg/år ton/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år Summa , ,83 Lokal 3 år 1 Månad Flöde Fosfor Kväve NO3-N COD-Mn Al As Pb Cd Cu Cr Ni Zn Sb Hg m3/s kg/mån kg/mån kg/mån ton/mån kg/mån kg/mån kg/mån kg/mån kg/mån kg/mån kg/mån kg/mån kg/mån kg/mån J , ,6 F ,6, ,7,5 M ,1, ,5,1 A ,7,18 7, ,,38 M , 3,9,1 3 5, ,7,9 J 3, , 1,5,6 1,1,7 5 1,9,18 J 5, ,,5,1 3 3,9 8, 8 3,3,67 A , ,8 S ,, ,6,1 O ,, ,9,68 N , ,65 D , ,11 Medel 1 kg/år kg/år kg/år ton/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år Summa , ,9 87

92 VISKAN 1 Bilaga 6 Lokal 1 år 1 Månad Flöde Fosfor Kväve NO3-N COD-Mn Al As Pb Cd Cu Cr Ni Zn Sb Hg m3/s kg/mån kg/mån kg/mån ton/mån kg/mån kg/mån kg/mån kg/mån kg/mån kg/mån kg/mån kg/mån kg/mån kg/mån J , ,85 F , ,56 M , ,1 A , , M , ,13 J 7, ,,1,1 3 6, 16 5,38 J ,5,3 6 9,5 79,61 A , ,56 S , , O , ,3 N , ,36 D , ,6 Medel kg/år kg/år kg/år ton/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år Summa ,3 88

93 VISKAN 1 Bilaga 7 BILAGA 7 Bottenfauna Metodik Resultat Artlistor Fältprotokoll 89

94 VISKAN 1 Bilaga 7 Provtagning Utförare: Medins Havs och Vattenkonsulter AB (Hanna Larsson), Företagsvägen, Mölnlycke, , info@medinsab.se Metod: SS-EN ISO 187 (SIS 1, rinnande vatten) och Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning. Analys Utförare: Medins Havs och Vattenkonsulter AB (Karin Johansson), Företagsvägen, Mölnlycke, , info@medinsab.se Metod: Nivån för artbestämningarna följde Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 13:19). Utvärdering Utförare: Medins Havs och Vattenkonsulter AB (Karin Johansson), Företagsvägen, Mölnlycke, , info@medins-.se Metod: Statusklassningen följde Naturvårdsverkets handbok 7: (Naturvårdsverket 7) och Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (Havs- och vattenmyndigheten 13). Expertbedömningar enligt Bedömningsgrunder för bottenfauna (Medin et al. 9). I Bedömningsgrunder för bottenfauna (Medin et al. 9, kan laddas ner på redogörs för bottenfauna i allmänhet samt för de kriterier som använts för expertbedömningen av påverkan/status/tillstånd och bedömningen av naturvärden. 9

95 VISKAN 1 Bilaga 7 Förklaringar till resultatsida - rinnande vatten Lokaluppgifter Lokalnummer, vattendragsnamn och lokalnamn. Provtagningsdatum, kommun eller flodområde enligt SMHI:s sjö- och vattendragsregister samt koordinater enligt RT9 (Rikets nät). I förekommande fall foto, skiss samt en kortfattad beskrivning i ord av provtagningslokalen. Surhetsklass och ekologisk status Beräknade index enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverkets handbok 7:). Klassningar av surhet och ekologisk status enligt följande: Nära neutralt/hög status Måttligt surt/god status Surt/Måttlig status Mycket surt/otillfredsställande status Extremt surt (ej rinnande vatten)/dålig status MISA/MILA: Multimetriska surhetsindex för vattendrag respektive sjöar. ASPT-index: Ett renvattensindex som i huvudsak baseras på förekomst av känsliga eller toleranta djurgrupper. Används som ett index för allmän ekologisk kvalitet. DJ-index: Multimetriskt index för att påvisa eutrofiering i vattendrag. Tillståndsklassning Beräknade index och parametrar. Gränsvärden enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet (Wiederholm 1999) och Medin et al. (9). Klassningar enligt en femgradig skala: 1. Mycket högt. Högt 3. Måttligt högt. Lågt 5. Mycket lågt Totalantal taxa: Det totala antalet arter och/eller grupper som påträffades i hela provet. TaxaIndex: Den procentuella kvoten mellan uppmätt och förväntat totalantal taxa. Individtäthet (ant/m ): Det totala antalet individer per kvadratmeter undersökt yta. EPT-index: Antalet arter och/eller grupper bland dag-, bäck- och nattsländor. Ett allmänt föroreningsindex. Naturvärdesindex: Samlad bedömning av naturvärdet m.a.p. bottenfaunan. Bygger på totalantal taxa, diversitetsindex och förekomst av rödlistade eller ovanliga arter. Diversitetsindex (Shannons): Ett mått på mångformigheten hos bottenfaunasamhället. Danskt faunaindex: Förekomst av nyckelarter eller nyckelsläkten med varierande tolerans för näringsämnen/organisk belastning. Surhetsindex: Samlad bedömning av bottenfaunans försurningsstatus. Föroreningsindex: Samlad bedömning av bottenfaunans eutrofieringsstatus. Expertbedömning Medins slutgiltiga bedömning av status m.a.p. surhet, eutrofiering och i förekommande fall hydromorfologisk eller annan påverkan. Bygger på de olika indexen och parametrarna i kombination med bottenfaunans artsammansättning, samt på egen erfarenhet från liknande undersökningar och provplatser. Klassningar enligt följande: Nära neutralt/hög status Måttligt surt/god status Surt/Måttlig status Mycket surt/otillfredsställande status Extremt surt (ej rinnande vatten)/dålig status Bedömning av naturvärden Bygger på Medins Naturvärdesindex och klassas enligt en tregradig skala: Mycket höga naturvärden Höga naturvärden Naturvärden i övrigt Redovisning av eventuell förekomst av rödlistade och ovanliga arter, samt hotkategori. Jämförelse med tidigare undersökningar Om tidigare undersökningar gjorts redovisas här utvalda data av intresse för bedömning och undersökningssyfte. Bedömningen 1 har gjorts av Calluna AB, baserat på DJ-index. Antal taxa från tidigare år har justerats så att det är jämförbart med 11 års artningsnivå. DJ-index 1-5, har beräknats i Medins Biologis ABs databas. Kommentar I kommentaren finns värdefull information om intressanta observationer och avvikelser. Den är avsedd att hjälpa till vid tolkningen av resultaten i tabeller och diagram. 91

96 VISKAN 1 Bilaga 7 5. Viskan, Jössabron Datum: Kommun: Borås Koordinat:6198/1381 RT9_5gonV Statusklassning enligt HVMFS 13:19 Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass MISA: ASPT-index: DJ-index: Expertbedömning Surhetsklass 75 5,9 1 1,58 1,1 1, Nära neutralt Hög Hög Nära neutralt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på hydromorfologisk påverkan Status med avseende på annan påverkan Hög Hög Hög Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: högt Höga naturvärden 7 Taxaindex (%): 15 mycket högt Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m ): 53 måttligt högt Serratella ignita 3 poäng EPT-index: 3 högt Valvata cristata 3 poäng Diversitetsindex:,89 lågt Danskt faunaindex: 7 mycket högt Övriga kriterier Surhetsindex: 9 högt Diversitet poäng Föroreningsindex: 8 högt Antal taxa 1 poäng Jämförelse med tidigare undersökningar Taxa Antal taxa DJ-/ASPT-index Expertbedömning ASPT 6 År Påverkan/Status map eutrofiering DJ Stark eller mycket stark påverkan 98- Ingen eller obetydlig påverkan 1 3 Betydlig påverkan -5 Ingen eller obetydlig påverkan 5 6 Betydlig påverkan 7 Ingen eller obetydlig påverkan 8-13 God status Hög status Kommentar Bottenfaunasamhället var måttligt individrikt och totalantalet taxa var högt. Totalantalet taxa har i år tillsammans med DJ och EPT -index ökat och statusen med avseende på eutrofiering bedömdes som hög. Bedömningen av påverkan av näringsämnen/organiskt material ändrades från stark eller mycket stark till ingen eller obetydlig I början av -talet observerades en försämring med avseende på antalet förekommande taxa och EPT-index (summan av antalet arter av dag-, bäck- och nattsländor) varefter bottenfaunan kom att bedömas som betydligt påverkad 3. Bedömningen 3 motiverades av att de tåliga arterna dominerade och endast ett fåtal individer av känsliga arter påträffades. Även och 5 påträffades endast ett fåtal känsliga arter, men förhållandevis höga värden för artantal och föroreningsindex medförde att bedömningen återgick till obetydlig påverkan. Bedömningen 5 var dock ett gränsfall till betydlig påverkan. Det lägre värdet 6 för totalantal taxa indikerar att miljöpåverkan med avseende på näringsämnen/organiskt material ökat ytterligare. År 7 bröts den nedåtgående trenden som visat sig under de tre tidigare åren varmed lokalens bottenfauna bedömdes som ej eller obetydligt påverkad av näringsämnen/organiskt material. Den nedåtgående trenden 1-13 verkar i år ha vänt då eutrofieringsrelaterade index återigen har ökat. Två ovanliga arter påträffades i år, dagsländan, Serratella ignita, och snäckan Valvata cristata. Tillsammans med ett högt artantal bedöms lokalen hysa höga naturvärden med avseende på bottenfaunan. 9

97 VISKAN 1 Bilaga 7 5. Viskan Jössabron RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 15 Viskan Program: - Län: 1 Västra Götaland Lokalkoordinater: 6198 / 1381 Kommun: Borås Koordinatsystem: RT9 5gonV Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN ISO 187 Provtagare: Hanna Larsson Provyta (m ):,5 Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 5 Syfte: Recipientkontroll Kemiprov (j/n): ja Lokaluppgifter Lokalens längd: 1 m Lokalens maxdjup:,65 m Lokalens bredd: 1 m Vattenhastighet: lugnt (<, m/s) Vattendragsbredd (våt yta): m, uppskattad Grumlighet: klart V-dragsbredd (normal fåra): m Vattenfärg: färgat Vattennivå: medel Vattentemperatur: 8,3 C Lokalens medeldjup:, m Trofinivå: mesotrof Märkning av lokal: 5-15 m nedströms bron på södra sidan. Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: grus Vegetationstyp, dom. 1: - Oorganiskt mtrl, dom. : grov sten Vegetationstyp, dom. : - Oorganiskt mtrl, dom. 3: fin sten Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Grova block: saknas Mossor: saknas Sand: <5% Häll: saknas Påväxtalger: saknas Grus: 5-5% Övervattensv: saknas Fin detritus: <5% Fin sten: 5-5% Flytbladsv: saknas Grov detritus: <5% Grov sten: 5-5% Långskottsv: saknas Fin död ved: <5% Fina block: <5% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Närmiljö -3 m (Dominerande typer) Dominerande 1: lövskog Dominerande : artificiell Dominerande 3: - Strandzon -5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd al lönn Dominerande : Dominerande 3: Beskuggning: 5-5% Påverkan Typ: Styrka: A: Artificiell måttlig B: Dagvatten måttlig C: - - Övrigt Lokalen flyttad (13) till södra stranden och närmare bron. 1 togs proverna -1 meter nedströms bron för att få samma bottensubstrat som tidigare år. Lokalkvaliteten var lämplig; bra sparkbotten. Provtagningen kompletterades med ett kvalitativt prov. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 175 (5). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 93

98 VISKAN 1 Bilaga 7 Förklaring till artlista rinnande vatten och sjöars litoral Det. = Ansvarig för artbestämning. Antal individer per prov (,5 m ) av de funna arterna/taxa samt deras känslighet för försurning, funktionella tillhörighet och ekologiska grupp. Vid massförekomster av enskilda taxa kan en uppskattning av tätheten för dessa ha gjorts i ett eller flera av delproven. Försurningskänslighet (Fk): taxa vars toleransgräns är okänd 1 taxa som har visats klara ph <,5 taxa som förekommer huvudsakligen vid ph,5 3 taxa som förekommer huvudsakligen vid ph 5, taxa som förekommer huvudsakligen vid ph 5,5 5 taxa som förekommer huvudsakligen vid ph 6, Funktionell grupp (Fg): ej känd 1 filtrerare detritusätare 3 predatorer skrapare 5 sönderdelare Ekologisk grupp, känslighet för eutrofiering 1 (Eg): taxa vars känslighet är okänd 1 taxa som gynnas av kraftig eutrofiering taxa som gynnas av måttlig eutrofiering 3 taxa som kan förekomma i både eu-, meso- och oligotrofa vatten taxa som förekommer främst i oligotrofa vatten 5 taxa som förekommer endast i oligotrofa vatten Raritetskategori (Rk): RE Nationellt utdöd (Regionally Extinct) CR Akut Hotad (Critically Endangered) EN Starkt Hotad (Endangered) VU Sårbar (Vulnerable) NT Nära hotad (Near Threatened) DD Kunskapsbrist (Data Deficient) Ov Lokalt eller regionalt ovanlig M = medelvärde % = procentandel * = taxa påträffades endast i det kvalitativa provet 1 Värdet anger till viss del taxonets syrekrav och kan ibland vara missvisande som trofiindikator. 9

99 VISKAN 1 Bilaga 7 5. Viskan, Jössabron x: 6198 y: 1381 Det. Karin Johansson, Medins Biologi AB Metod: SS-EN ISO NV:s Handledning för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk M % TURBELLARIA, virvelmaskar Dendrocoelum lacteum - (O. F. Müller, 177) 3 3 1,, Turbellaria (Planariidae/Dugesiidae) 3 3 1,6,5 OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta 1 3, 1,8 HIRUDINEA, iglar EErpobdella octoculata - (Linné, 1758) , 1,1 EErpobdellidae (Dina sp./erpobdella sp.) ,8,6 HHelobdella stagnalis - (Linné, 1758) * 3 3 ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus - (Linné, 1758) , 1,1 ACARI, sötvattenskvalster Acari 3 1,, EPHEMEROPTERA, dagsländor Baetis rhodani - (Pictet, 183) ,, Baetis sp ,6,5 Caenis rivulorum - Eaton, ,6 56,3 Centroptilum luteolum - (Müller, 1776) 3 1,6,5 Heptagenia sulphurea - (Müller, 1776) , 1,8 Kageronia fuscogrisea - (Retzius, 1783) ,8,1 Leptophlebia sp ,, Serratella ignita - (Poda, 1761) * 3 3 Ov PLECOPTERA, bäcksländor AAmphinemura sulcicollis - (Stephens, 1836) a, 1,8 BBrachyptera risi - (Morton, 1896) ecoptera,6,5 NNemoura avicularis - Morton, ecoptera,, NNemoura sp a,6,5 TTaeniopteryx nebulosa - (Linné, 1758) a,6, TRICHOPTERA, nattsländor Agapetus ochripes - Curtis, ,, Agrypnia sp. 3 1,, Athripsodes cinereus - (Curtis, 183) 3 3,,3 Athripsodes sp ,,3 Glyphotaelius pellucidus - (Retzius, 1783) 1 5 1,, Lepidostoma hirtum - (Fabricus, 1775) 3 3 1,, Limnephilus sp. (rhombicus-typ) 5 3 1,, Limnephilidae ,6,5 Lype phaeopa - (Stephens, 1836) 3 1,,8 Lype sp. 1,, Mystacides azurea - (Linné, 1761) * 3 3 Oecetis testacea - (Curtis, 183) ,,3 Polycentropodidae 1 1,,3 Polycentropus flavomaculatus - (Pictet, 183) ,6 1, Polycentropus irroratus - (Curtis, 1835) ,, Rhyacophila nubila - (Zetterstedt, 18) ,, COLEOPTERA, skalbaggar LLimnius volckmari Ad. - Fairmaire, ,,3 LLimnius volckmari Lv. - Fairmaire, ,,6 OOulimnius sp. Lv ,,3 DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae , 1,1 Chironomidae ,6 5,7 Simuliidae 1 1,, GASTROPODA, snäckor Acroloxus lacustris - (Linné, 1758) 5 1,, Bithynia tentaculata - (Linné, 1758) 5 1 1,, Gyraulus albus - O. F. Müller, ,,3 Gyraulus sp. 1 1,,3 Physa fontinalis - (Linné, 1758) 3 1,, Valvata cristata - O. F. Müller, Ov 1,, BIVALVIA, musslor PPisidium sp ,,8 SSphaerium sp ,,3 SUMMA (antal individer): ,6 1 SUMMA (antal taxa): , Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 175 (5). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 95

100 96 VISKAN 1 Bilaga 7

101 VISKAN 1 Bilaga 8 BILAGA 8 Kiselalger Metodik Resultat Artlistor Fältprotokoll 97

102 VISKAN 1 Bilaga 8 Provtagning Utförare: Iréne Sundberg, Medins Biologi AB, Företagsvägen, Mölnlycke, , info@medinsbiologi.se Metod: SS-EN 1396 (SIS 1a) och Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning. Analys Utförare: Ylva Meissner, Medins Biologi AB, Företagsvägen, Mölnlycke, , info@medinsbiologi.se Metod: SS-EN 17 (SIS 1b) och Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning. Minst kiselalgsskal räknades i varje prov Utvärdering Utförare: Ylva Meissner, Medins Biologi AB, Företagsvägen, Mölnlycke, , info@medinsbiologi.se Metod: Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 7) och Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (Havs- och vattenmyndigheten 13). I Jarlman & Sundberg (1) kan man läsa mer om de index och kriterier som använts för bedömningen. 98

103 VISKAN 1 Bilaga 8 Förklaring till resultatsida kiselalger i rinnande vatten Lokaluppgifter I förekommande fall anges lokalnummer, vattendragsnamn, lokalnamn, län, provtagningsdatum samt koordinater. I förekommande fall finns foto samt en kortfattad beskrivning i ord av provplatsen. Dessutom anges lokaluppgifter som är av betydelse för kiselalgssamhället: vattennivå, vattenhastighet, grumlighet, vattenfärg och temperatur samt vilket substrat som proven är tagna från. Index och hjälpparametrar: IPS = Indice de Polluo-sensibilité Spécifique TDI = Trophic Diatom Index % PT = % Pollution Tolerante valves ACID = ACidity Index for Diatoms Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening): 1. Hög status. God status 3. Måttlig status. Otillfredsställande status 5. Dålig status Statusklassning (surhet): 1. Alkaliskt. Nära neutralt 3. Måttligt surt. Surt 5. Mycket surt 99

104 VISKAN 1 Bilaga 8 5. Viskan, Jössabron, nedstr. Borås Län: 1 Västra Götaland Beskuggning: 5-5 % Kommun: Borås Vattennivå: låg Koordinater: 61985/13875 (RT9) Vattenhastighet: lugnt Provtagningsmetodik: SS-EN 1396 Grumlighet: klart Provtagning: Iréne Sundberg Vattenfärg: färgat Organisation: Medins Biologi AB Vattentemperatur: 16,3 C Analysmetodik: SS-EN 17 Prov taget från: växt Artanalys: Ylva Meissner Antal borstade stenar: Provplats: ca 5 m uppströms bron, södra sidan Resultat index och klassning Antal räknade skal: 5 IPS: 17,8 (klass 1) HÖG STATUS Antal räknade taxa: 31 TDI: 35, (klass 1) Diversitet:,8 % PT:,5 (klass 1 - ) Statusklassning (surhet) EK (IPS):,91 (klass 1) ACID: 8,1 (klass 1) Kommentar årets undersökning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ALKALISKT nära god status IPS-indexet i Viskan vid Jössabron motsvarade klass 1, hög status. Indexvärdet låg dock nära gränsen mot god status. Kiselalgsamhället dominerades av artkomplexet Achnanthidium minutissimum (group II), som är vanligt i näringsfattiga och måttligt näringsrika vatten och den näringskrävande artgruppen Cocconeis placentula. Surhetsindexet ACID motsvarade alkaliska förhållanden, vilket pekar på att årsmedelvärdet för ph ligger över 7,3. Jämförelse med tidigare undersökningar Treårsmedelvärden År IPS Klass TDI Klass %PT Klass ACID Klass Statusklass Surhetsklass ,7 1,1-3, 1-7,5 1 God status Alkaliskt IPS (1-) Hög God Måttlig Otillf. Dålig ACID Alkaliskt Nära neutr. Måttligt surt Surt Mycket surt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Lokalen har undersökts varje år sedan 1. IPS-index visade hög status 1, 11 och 1, men indexvärdet låg mycket nära respektive nära gränsen mot god status 1 och 1. Åren 1 och 13 var IPS-indexet lägre och hamnade i god status. Treårsmedelvärdet (1-1) visar god status. Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden (årsmedelvärde för ph 6,5-7,3) 1 och 13, men alkaliska förhållanden 11, 1 och 1 (årsmedelvärdet för ph bör vara högre än 7,3). Treårsmedelvärdet (1-1) hamnar i alkaliskt, men det ligger mycket nära gränsen mot nära neutrala förhållanden. Medins Biologi AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC) 166 1

105 VISKAN 1 Bilaga 8 Förklaring till artlista Det. = person som utfört artbestämning och räkning S = visar föroreningskänsligheten enligt en skala 1-5, där 1 betyder föroreningstolerans och 5 betyder föroreningskänslighet V = indikatorvärde enligt en skala 1-3, där 3 betyder att arten är en stark indikator ph = surhetsvärde, där 1 = acidobiont, = acidofil, 3 = circumneutral, = alkalifil och 5 = alkalibiont (se förklaring nedan) cf. = confer (jämför), vilket innebär en viss osäkerhet i artbestämningen Antal cf. = antal skal av totalantalet skal som räknades som cf. Index och hjälpparametrar: IPS = Indice de Polluo-sensibilité Spécifique TDI = Trophic Diatom Index % PT = % Pollution Tolerante valves ACID = ACidity Index for Diatoms Följande parametrar används för att räkna ut ACID: ADMI, group I-III, (%) = artkomplexet Achnanthidium minutissimum EUNO (%) = släktet Eunotia Acidobiont ( ) = arter med optimalt ph < 5,5. Acidofil ( ) = arter som i huvudsak förekommer vid ph < 7. Circumneutral ( ) = arter som i huvudsak förekommer vid ph omkring 7. Alkalifil ( ) = arter som i huvudsak förekommer vid ph > 7. Alkalibiont ( ) = arter med förekomst enbart vid ph > 7. Odefinierad ( ) = arter med odefinierat ph-optimum Deformerade (%) = andelen deformerade, dvs. missbildade, skal (beräknades inte i denna undersökning) Medelbredd ADMI (µm) = medelbredden av 1- individer av artgruppen Achnanthidium minutissimum (ADMI) beräknas. Denna bestämmer vilken grupp alla räknade ADMI-skal i provet ska tillhöra: ADM1 (mean width <, µm), ADMI (mean width,-,8 µm) eller ADM3 (mean width >,8 µm), Naturvårdsverket 9. ADM1 brukar förekomma i mycket näringsfattiga vatten på högre höjder, ADMI förekommer i näringsfattiga och måttligt näringsrika vatten, medan ADM3 finns i näringsrika vatten 11

106 VISKAN 1 Bilaga 8 5. Viskan, Jössabron, nedstr. Borås Lokalkoordinater: 61985/13875 (RT9) Metodik: SS-EN 17 + NV:s Handledning för miljöövervakning Det. Ylva Meissner Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ skal cf. frekvens (%) Achnanthes linearioides (Lange-Bertalot) Lange-Bertalot ALIO 5, 1 3, Achnanthidium minutissimum group II (mean width,-,8µm) ADMI 5, ,3 Aulacoseira "pseudodistans" Lange-Bertalot & Krammer (Manuskriptnamen) AUPD 5, 1 3 3,7 Aulacoseira sp. AULS 3,8 1 1, Cocconeis placentula Ehrenberg incl. varieties CPLA, , Encyonema caespitosum Kützing ECAE, 1 1, Encyonema minutum (Hilse) Mann ENMI, 3, Encyonema ventricosum (Agardh) Grunow ENVE, 1 3 1, Encyonema sp. ENSP,9, Eunotia bilunaris (Ehrenberg) Mills var. bilunaris EBIL 5, 1, Eunotia formica Ehrenberg EFOR 5, 1 1, Eunotia implicata Nörpel, Lange-Bertalot & Alles EIMP 5, 1, Eunotia incisa Gregory var. incisa EINC 5, 1 3,7 Eunotia minor (Kützing) Grunow EMIN,6 1, Fragilaria bicapitata A. Mayer FBIC 5, 3 1, Fragilaria capucina Desmazieres s.l. FCAPsl,5 1 3, Fragilaria capucina Desmazières var. distans (Grunow) Lange-Bertalot FCDI,8 1, Fragilaria gracilis Østrup FGRA, ,7 Fragilaria oldenburgioides Lange-Bertalot FODD,5 3 1, Fragilaria tenera (W. Smith) Lange-Bertalot FTEN, 3 1, Gomphonema acuminatum Ehrenberg GACU,, Gomphonema angustatum (Kützing) Rabenhorst GANG 3, 1 3 3,7 Gomphonema exilissimum (Grunow) Lange-Bertalot & Reichardt s.l. GEXLsl 5, 1 3 1, Gomphonema olivaceoides Hustedt GOLD 5, 1 3 1, Gomphonema parvulum (Kützing) Kützing var. parvulum GPAR, ,5 Gomphonema pumilum (Grunow) Reichardt & Lange-Bertalot s.l. GPUMsl,5 1 11,5 Gomphonema truncatum Ehrenberg GTRU, 1 1, Gomphonema sp. GOMS 3,6 6 1,3 Karayevia clevei (Grunow) Bukhtiyarova KCLE, 1, Stauroforma exiguiformis (Lange-Bertalot) Flower, Jones & Round SEXG 5, 3 1, Tabellaria flocculosa (Roth) Kützing TFLO 5, 1, SUMMA (antal skal): 5 SUMMA (antal taxa): 31 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Antal taxa: 31 TDI (-1): 35, ADMI (%): 55,3 Acidofil ( ): Alkalibiont ( ): Medelbredd Diversitet:,8 % PT:,5 EUNO (%): 1,8 Circumneutral ( ): 67 Odefinierad ( ): 5 ADMI (µm): IPS (1-): 17,8 ACID: 8,1 Acidobiont ( ): Alkalifil ( ): 36 Deformerade (%): -,59 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 175 (5). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 1

107 VISKAN 1 Bilaga 8 5. Viskan, Jössabron, nedstr. Borås RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 15 Viskan Län: 1 Västra Götaland EU-id: - Kommun: Borås Lokalkoordinater: 61985/13875 (RT9) Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN 1396 Provtagare: Iréne Sundberg Kemiprov (j/n): nej Organisation: Medins Biologi AB Syfte: recipientkontroll Lokaluppgifter Lokalens längd: 6 m Vattenhastighet: lugnt (<, m/s) Lokalens bredd: m Vattennivå: låg Vattendragsbredd (våt yta): m Grumlighet: klart Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: färgat Lokalens medeldjup:,5 m Vattentemperatur: 16,3 C Lokalens maxdjup:,6 m Märkning av lokal: ca 5 m uppströms bron, södra sidan Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: sand Vegetationstyp, dom. 1: långskottsväxter Oorganiskt mtrl, dom. : grus Vegetationstyp, dom. : - Oorganiskt mtrl, dom. 3: fin sten Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Övervattensv: saknas Fin detritus: <5% Sand: >5% Flytbladsv: saknas Grov detritus: <5% Grus: 5-5% Långskottsv: > 5% Fin död ved: <5% Fin sten: 5-5% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Grov sten: <5% Mossor: saknas Fina block: <5% Påväxtalger: saknas Grova block: saknas Häll: saknas Närmiljö -3 m (Dominerande typer) Dominerande 1: artificiell Dominerande : lövskog Dominerande 3: - Strandzon -5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd al - Dominerande : annan vegetation mjölkört - Dominerande 3: Beskuggning: 5-5 % Påverkan Typ: Styrka: A: Tätort stark B: - saknas C: - - Övrigt Prov från långskottsväxter som växer ute i ån. Få större stenar (bara i kanten) och mycket sandbeläggning. Gick ut ca meter i ån. Branta kanter ner, gå ner vid brofästet. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 175 (5). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 13

108 1 VISKAN 1 Bilaga 8

109 VISKAN 1 Bilaga 9 BILAGA 9 Länsstyrelsernas kalkeffektuppföljning 15

110 VISKAN 1 Bilaga 9 Namn X-koord Y-koord Datum Konduktivitet ph Alkalinitet Färg Ca Mg Na K ms/m mekv/l mgpt/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l Västra Götalands län Abborrsjön 9.7 utlopp ,7 6,5,1 16,,8,11,9 Abborrsjön 9.7 utlopp ,79 6,,16 39,5,59,158,9 Alsjön 5 utlopp ,1 7,,3 3,59,5,181,11 Alsjön 5 utlopp ,55 7,3,37 8,61,51,16,13 Apelnässjön 591 utlopp ,9 7,3,357 83,3,89,196,17 Apelnässjön 591 utlopp ,1 7,, ,86,11,6,17 Asksjön H5 utlopp ,6 7,,195 5,5,95,8,18 Björken utlopp ,76 7,,1 83,316,75,199,17 Björken utlopp ,68 7,,6 13,375,11,17,1 Bosjön 3.71 utlopp ,5 7,1,18 78,86,7,199,16 Buasjön 15:13 utlopp , 6,6,13 1,193,11,3,1 Bålån ,1 6,9,15 97,65,7,193,15 Bålån ,58 7,,186 83,31,7,19,17 Bålån ,18 6,9,16 11,7,7,199,16 Bålån ,7 7,1,1 63,37,76,,17 Bålån ,7 6,9,19 11,87,77,19,16 Bålån ,9 6,7,1 13,57,73,187,15 Bårredsjön 15:117 utlopp ,9 6,8,133 98,39,7,,17 Bäck från Sandfallasjön ,9,7 -,1,65,5,196,15 Bäck från Tjugensjön 15: ,8 6,9,19 78,3,76,1,11 Bäck vid Habacken ,6 6,7,1,,6,,1 Bökebäcken ,6 6,, 77,15,61,,15 Bökebäcken ,58 6,8,99 18,17,6,17,1 Djursjön 7 utlopp , 6,3,53 15,17,59,178,1 Djursjön 7 utlopp ,73 6,3,15 15,1,7,196,1 Djursjön 7 utlopp ,85 6,3,58 16,168,6,189,1 Djursjön 7 utlopp ,9 6,,73 11,181,59,175,1 Djursjön 7 utlopp ,8 6,6,167 3,85,71,17,11 Djursjön 7 utlopp ,35 6,,93 6,33,66,175,1 Djursjön 7 utlopp ,3 6,5,93 37,3,68,185,13 Djursjön 7 utlopp ,39 6,5,13,3,66,18,13 Dragsjöbäcken ,5,7 -,1,8,6,17,1 Dräggsjön 1 utlopp ,8 6,8,13 6,,93,15, Dräggsjön 1 utlopp ,39 6,9,111 59,11,91,,19 Dräggsjön 1 utlopp , 6,9,116 55,7,87,9,18 Dräggsjön 1 utlopp ,5 6,9,187 7,7,95,8,19 Ekån EK ,7 6,8,111 63,,7,51,1 Ekån EK ,5 6,7,19 69,9,76,1,17 Ekån EK ,63 6,9,18 71,39,78,,15 Ekån EK ,19 7,1,9 83,9,8,56,15 Ekån EK ,55 6,9, ,87,71,35,17 Ekån EK ,97 7,, 98,76,79,7,13 Eningen SV11.18 utlopp ,5 6,7,15 1,55,6,8,1 Enån E ,79 6,8,176 97,3,11,35, Enån E ,8 7,1,9 76,9,16,5, Enån E ,78 7,,8 19,58,155,99,9 Finnabäcken Finnedalen , 5,3, 199,19,57,157,1 Finnabäcken Finnedalen ,5,7, 9,99,66,151,13 Flybrobäcken ,8,6 -,1,,39,135,9 Frisjön 8.57 utlopp ,3 7,1,31 7,35,7,19,15 Frisjön 8.57 utlopp ,8 6,9,1 76,37,75,185,15 Furesjön utlopp ,1 7,3,35 6,8,7,151,1 Furesjön utlopp ,9 7,1,39 7,395,7,11,1 Furusjö 15:13 utlopp ,6 6,8,13 6,7,6,7,9 Gasslången utlopp , 6,9,1 157,33,8,56, Gasslången utlopp ,5 6,8,5 5,377,96,63, Grindabackebäcken GR ,1 6,,39 6,11,88,15,16 Grunnasjön utlopp ,3 6,7,13 131,,5,18,11 Grunnasjön utlopp ,16 6,,16 168,71,59,16,9 Hagabäcken ,3 6,8,36 175,35,11,39,5 Havsjön 538 utlopp , 6,9, ,31,8,15,9 Havsjön 538 utlopp ,66 7,1,31,559,57,18,1 Hedgärdessjö 15:8 utlopp ,58 6,1,3,15,6,19,1 Hedgärdessjö 15:8 utlopp ,68 6,,1,11,6,186,13 Hedån H ,8 6,8,1 85,7,8,3,15 Hedån H ,7 6,6,16 95,198,76,19,1 Hedån H ,5 6,8,15 8,,83,3,15 Hedån H ,18 7,, 9,7,9,5,16 Hedån H ,58 7,,36 98,18,115,7,16 Hedån H ,9 6,6,15 119,,73,15,15 Hestrabäcken ,3 5, -,1,85,67,17,17 Holsjön utlopp ,93 7,,17 8,1,73,185,1 Holsjön utlopp ,7 7,,33 95,316,79,19,15 Hungern SO5.159 utlopp , 6,9, ,75,9,138,11 Hårsåssjön 15:111 utlopp ,6 6,3,7 137,155,91,197,1 Hällesjön utlopp ,9 6,,5 17,15,6,19,1 Hällesjön utlopp ,71 6,7,139 19,6,69,181,13 Iglabäcken I ,3 6,9,15 1,58,8,36,1 16

111 VISKAN 1 Bilaga 9 Namn X-koord Y-koord Datum Konduktivitet ph Alkalinitet Färg Ca Mg Na K ms/m mekv/l mgpt/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l Västra Götalands län forts. Iglabäcken I ,5 6,8,15 78,6,8,5,19 Iglabäcken I ,15 7,,176 83,79,9,37,1 Iglabäcken I ,98 7,1,58 71,331,9,61, Iglabäcken I ,9 7,3,6 9,5,117,38,5 Iglabäcken I , 7,1,31 13,,98,7,1 Järvasjön utlopp , 7,3,39 3,3,5,17,11 Järvasjön utlopp ,73 7,1,99,386,5,157,11 Karken utlopp ,5 7,,3 66,31,96,33,18 Karken utlopp ,79 7,,376 73,6,97,5,18 Kinnasjön 6 utlopp ,6 7,,56 38,538,51,168,7 Kinnasjön 6 utlopp ,55 7,3,398 39,85,5,155,9 Klarsjön 1 utlopp ,36 7,,6 3,315,7,168,1 Klarsjön 1 utlopp ,5 7,,7 35,33,7,167,1 Kroksjön 19 utlopp ,7 6,5,163 1,6,115,5,9 Kroksjön 19 utlopp ,9 6,5,196 1,59,11,31,8 Kroksjön utlopp ,38 7,,35 76,536,65,15,9 Kroksjön utlopp ,91 6,5,178 36,396,63,18,8 Kroksån ,18 6,,53 18,179,59,189,1 Kroksån ,3 6,8,11 11,3,75,19,1 Kroksån ,18 6,6,67 1,181,6,5,1 Kroksån ,56 6,8,95 11,,65,19,15 Kroksån ,37 7,,189,95,79,1,1 Kroksån ,3 6,7,98 55,6,67,18,15 Kroksån ,5 6,7,13 3,1,69,,1 Kroksån ,73 6,8,119 5,33,69,198,13 Kullabäcken K ,68 6,9,11 98,71,8,86,19 Kullabäcken K ,86 7,,19 86,31,11,3, Kullabäcken K ,5 7,,167 8,31,9,36, Kullabäcken K ,1 7,1,9 7,338,1,35, Kullabäcken K ,16 7,1,63 1,37,93,83,17 Kullabäcken K ,53 7,1,66 131,37,11,75,19 Kållebäcken SV ,38 6,6,13 15,5,59,16,13 L Hålsjön 15:61 utlopp , 6,7,8 31,16,95,6,3 L Häggån ,69 6,7, ,57,98,16,18 L Häggån ,35 6,8,15 1,7,9,19,17 L Häggån ,66 6,6,7 9,375,118,3, L Häggån ,5 6,8,15 17,35,9,1,16 L Häggån ,3 6,9,33 159,38,15,,18 L Häggån , 6,6,15 57,75,87,181,18 Lassesjön 85 utlopp ,99 7,,18 1,38,69,138,1 Lassesjön 85 utlopp , 6,8,175 16,3,77,155,16 Lassesjön 85 utlopp ,5 6,9,159 16,3,68,15,15 Lassesjön 85 utlopp ,88 7,,5 18,355,73,151,13 Lillasjön 68 utlopp ,65 6,7,9 37,95,79,18,1 Lillasjön 68 utlopp ,31 6,8,95 37,366,85,187,1 Lillån L ,6 6,7,13 9,16,1,9,1 Lillån L , 6,6,1 59,183,88,3, Lillån L ,33 7,,196 5,9,113,1, Lillån L ,9 7,,38 6,311,11,61,5 Lillån L ,5 7,,36 81,375,1,89, Lillån L ,79 7,,9 59,7,11,55, Ljungaån ,6 6,5,68 11,188,66,11,16 Ljungaån ,55 6,9,191 9,97,18,8, Ljungaån ,19 6,7,119 1,1,81,9,17 Ljungaån ,99 6,9,18 97,68,9,3,19 Ljungaån ,7 6,7,118 61,63,83,3, Ljungaån ,6 6,9,5 185,93,9,8,17 Ljungsjön utlopp ,5 6,7,19 9,,97,18,3 Lundaboån ,65 6,6,19 11,18,6,186,15 Lundaboån ,1 6,8, 83,36,8,3,15 Lundaboån ,78 6,8,135 98,39,69,,16 Lundaboån ,9 6,8,18 97,7,7,19,16 Lundaboån ,39 6,3,13 9,38,7,185,18 Lundaboån ,1 6,8,18 158,7,71,186,15 Lundaboån ,65 6,6,93 115,6,66,183,17 Lundaboån ,89 7,,199 88,35,86,11,17 Lundaboån ,7 6,8,119 1,,7,,16 Lundaboån ,17 6,9,163 98,57,7,195,17 Lundaboån ,35 6,6,95,6,7,193,19 Lundaboån ,17 6,9, ,65,76,19,16 Lundasjön utlopp ,6 7,,13 9,36,6,1,13 Lundasjön utlopp ,83 7,,356 11,77,63,197,1 Lussebäcken LU ,37 6,,8 53,11,95,3,17 Marsjön K inlopp ,63 6,9,137 88,8,7,38, Marsjön K3 inlopp ,78 6,7,16 99,56,65,35,1 Mjögaresjön 5 utlopp ,15 7,,68 13,557,73,16,13 Mjögasjön 15:6 utlopp ,63 6,8,11 51,6,63,188,13 Mjögasjön 15:6 utlopp ,3 6,9,165 67,9,6,188,1 17

112 VISKAN 1 Bilaga 9 Namn X-koord Y-koord Datum Konduktivitet ph Alkalinitet Färg Ca Mg Na K ms/m mekv/l mgpt/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l Västra Götalands län forts. Mjösjön 15:6 utlopp ,66 6,6,1 5,19,7,,8 Mjösjön 15:6 utlopp ,3 6,8,175 55,61,71,3,8 Måbäcken ,93 6,7,87 18,3,7,199,16 Måbäcken ,67 6,9, ,65,9,18,16 Måbäcken , 6,9,16 1,,79,1,15 Måbäcken , 7,,161 13,6,8,6,15 Måbäcken ,63 6,6,96 8,67,79,195,16 Måbäcken ,6 7,,19 198,33,83,,15 Oxasjö 15:136 utlopp ,5 7,,185 35,63,71,5,13 Pickesjön 711 utlopp ,3 6,9,79 7,1,57,157,11 Pickesjön 711 utlopp ,39 6,6,87 31,18,6,166,11 Ringebäcken RB ,55 6,3,71 13,153,96,1,18 Ringebäcken RB ,99 6,9,19 1,39,116,6,18 Ringebäcken RB ,86 6,6,15 9,5,17,7, Ringebäcken RB ,1 6,8,18 157,,119,68,17 Ryasjön 598 utlopp ,69 6,9,5 96,98,9,19,18 Ryasjön 598 utlopp ,9 6,9,61 91,37,97,,18 Skansasjön 556 utlopp , 7,1,57 18,33,118,86,3 Skrimsjö 658 utlopp ,3 6,7,118 16,9,56,158,15 Skrimsjö 658 utlopp ,9 6,9,35 5,353,61,18,13 Skrålabäcken Nyhagen ,1 7,3,375 13,98,151,31,37 Skrålabäcken Nyhagen , 7,3,5 91,535,16,356,37 Skrålabäcken Nyhagen ,9 7,,51 75,69,189,381, Skrålabäcken Nyhagen ,3 7,6,793 68,838,3,39,3 Skrålabäcken Nyhagen ,38 7,5,67 16,83,,399,56 Skrålabäcken Nyhagen ,31 7,5,68 8,778,8,39,5 Skärsjön 36 utlopp ,5 6,6,6 39,1,9,16,9 Skärsjön 36 utlopp ,7 6,6,68 39,137,9,169,9 St Abborrasjön 581 utlopp ,83 6,8,193 16,36,6,165,1 St Abborrasjön 9 utlopp ,6 7,,1 3,5,81,18,11 St Abborrasjön 9 utlopp , 6,9,38 1,316,78,173,9 St Barrsjön 15:63 utlopp ,57 6,7,16,189,75,375,1 St Barrsjön 15:63 utlopp ,61 6,7,11,193,73,366,1 St Eksjö EK utlopp ,31 7,,157 36,53,57,1,7 St Eksjö EK utlopp ,1 7,,7 3,338,59,,8 St Galtasjön 11 utlopp ,9 7,1,35 9,65,68,6,15 St Galtasjön 11 utlopp , 6,9,36 9,1,6,178,1 St Hagasjö 61 utlopp ,7 6,6,9 137,196,59,189,11 St Hissjön utlopp ,67 6,,7 13,176,58,15,1 St Nakersjön 1 utlopp ,67 6,7,133 15,5,56,6,1 St Nakersjön 1 utlopp ,71 6,9,55 59,393,71,18,1 St Älsjön 75 utlopp ,1 7,1,61 66,35,57,1,13 Storsjön "utlopp" ,79 6,9,13 85,5,67,195,15 Surtan Fotskäl ,66 6,9,17 11,56,95,,3 Surtan Fotskäl ,86 7,1,37 18,331,18,3,3 Surtan Fotskäl ,5 7,, ,5,131,79,8 Surtan Fotskäl ,3 7,,36 3,35,15,7,6 Surtan SO ,5 6,5,83 15,,65,175,15 Surtan SO ,71 6,3,59 133,18,57,16,1 Surtan SO ,75 6,9,13 17,66,69,165,16 Surtan SO ,8 7,,177 15,87,65,169,15 Surtan SO ,67 7,,6 5,385,83,18,18 Surtan SO , 6,9,199 1,38,7,169,15 Svansjön 69 utlopp ,65 7,3, 56,59,6,169,1 Svansjön 69 utlopp ,9 6,8,81 91,36,6,17,1 Svänasjön 13 utlopp , 7,,171 5,55,55,16,1 Svänasjön 13 utlopp ,6 7,,19 9,65,55,15,1 Sågebäcken mynningen ,36 5,8,11 99,11,7,13,1 Sågebäcken mynningen ,7 6,9,165 83,91,77,7, Sågebäcken mynningen ,6 6,3,3 13,19,77,1,15 Sågebäcken mynningen ,1 5,5, 7,15,67,1,15 Sågebäcken mynningen ,33 6,3,7 11,19,75,,15 Sävbäcken Skarnhalla ,9 6,9,155 66,36,91,168,1 Sävbäcken Skarnhalla ,1 7,1,1 66,67,89,18,15 Sävbäcken Skarnhalla ,85 6,8,1 168,15,7,165,1 Sävbäcken Skarnhalla ,56 7,,59 9,311,15,193,15 Sävbäcken Skarnhalla ,3 7,, ,77,99,195,15 Sävbäcken Skarnhalla ,6 6,6,75 198,3,8,167,16 Sävsjö 15 inlopp ,53 6,5,93 1,198,71,187,15 Sävsjö 15 inlopp , 6,7,15 93,199,71,181,15 Sävsjö 15 inlopp ,79 6,8,13 96,16,7,195,15 Sävsjö 15 inlopp ,9 6,9,15 9,3,73,1,15 Sävsjö 15 inlopp ,53 6,,9,19,77,198,17 Sävsjö 15 inlopp ,59 6,9,1 118,8,81,193,16 Sävsjö 15 utlopp ,9 6,6,88 97,185,69,18,15 Sävsjö 15 utlopp ,6 6,8,13 11,1,69,193,15 18

113 VISKAN 1 Bilaga 9 Namn X-koord Y-koord Datum Konduktivitet ph Alkalinitet Färg Ca Mg Na K ms/m mekv/l mgpt/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l Västra Götalands län forts. Sävsjö 15 utlopp ,89 6,9,18 19,17,69,,16 Sävsjö 15 utlopp ,3 6,9, ,78,8,198,16 Sävsjöbäcken Enelund ,53 6,3,5 16,17,6,157,1 Sävsjöbäcken Enelund ,9 6,6,96 18,1,6,17,1 Sävsjöbäcken Enelund ,7 6,5,78 1,19,6,16,1 Sävsjöbäcken Enelund ,5 6,9,183 91,63,7,161,11 Sävsjöbäcken Enelund ,5 6,3,8,195,67,139,9 Sävsjöbäcken Enelund ,59 6,3,69 176,197,6,17,11 Sävsjön 51 utlopp ,95 6,6,99 113,15,6,157,13 Sävsjön 51 utlopp ,9 6,5,13 181,,69,1,11 Sävsjön 569 utlopp ,69 7,,71 11,36,78,176,16 Sävsjön 569 utlopp ,5 7,,6 13,58,91,181,17 Södra Kypesjön utlopp ,73 7,,159 6,317,9,9, Södra Kypesjön utlopp ,5 7,, 19,3,9,,19 Tolken tillflöde ,9,7 -,1,65,56,,1 Torestorpsån efter Övermån ,87 6,8,16 1,8,71,195,16 Torestorpsån efter Övermån ,9 6,8,139 97,9,83,11,17 Torestorpsån efter Övermån ,6 6,7,99 9,197,7,8,16 Torestorpsån efter Övermån ,86 6,8,11 87,1,7,19,17 Torestorpsån efter Övermån ,1 6,9,157 13,59,81,8,17 Torestorpsån efter Övermån ,1 6,9, ,9,79,19,17 Trehörningen 15:1 utlopp ,76 7,,6 51,33,6,,13 Tyviksån ,99 6,6,8 37,38,8,16,1 Tyviksån ,96 6,7,35 33,38,93,19,16 Tyviksån ,7 6,7,65 179,35,117,, Tyviksån ,3 6,8,66 197,366,11,33,18 Uppsalen 1.7 utlopp ,6 7,,7 78,375,51,1,9 Uttrabäcken SV , 6,3,65 17,18,6,19,1 Uttrabäcken SV ,31 6,7,169 17,38,75,19,15 V Surtan SV ,5 6,5,91 137,15,65,,1 V Surtan SV ,1 6,,73 16,19,6,9,13 V Surtan SV ,3 6,8,15 17,56,69,16,1 V Surtan SV ,56 6,8, ,8,68,36,1 V Surtan SV ,71 6,8,1 1,336,81,5,15 V Surtan SV ,76 6,9, 193,316,76,11,1 V Surtan SV ,7 6,5,8 19,193,59,8,13 V Surtan SV ,8 6,5,11 7,8,67,7,1 Vänesjön 76 utlopp ,7 6,6,188 85,381,6,153,9 Vänesjön 76 utlopp ,31 5,9,78 6,311,63,161,9 Vännebosjön 6 utlopp ,8 6,,63 17,16,61,198,11 Vännebosjön 6 utlopp ,73 6,7,133 97,56,76,19,1 Västersjön.715 utlopp ,1 7,,18 91,98,6,193,1 Älesjön 61 utlopp ,6 6,3,155 8,17,88,155,16 Älesjön 61 utlopp ,39 7,,36 17,7,7,176,1 Älgsjön 18 utlopp ,3 7,3,39 1,67,81,11,1 Älgsjön 18 utlopp ,5 7,,6 37,7,79,,15 Ö Surtan SO ,7 6,3,69 191,198,5,139,1 Ö Surtan SO ,7 6,,11 93,95,6,151,1 Öjasjön 16 utlopp ,55 6,8,97 9,193,71,189,15 Öjasjön 16 utlopp ,3 7,1, ,7,8,5,16 Öjaån ,6 6,6, ,,66,8,13 Öjaån ,9 6,3,8 33,36,67,168,13 Örbäck , 7,,177 13,8,67,16,13 Örbäck ,13 6,7,1 13,311,76,158,15 Örbäck ,5 6,7,96 15,53,6,1,13 Örbäck ,56 6,9,159 13,37,7,18,1 Örbäck ,13 6,6,111 11,98,73,159,1 Örbäck ,57 7,, ,39,7,1,1 Ösjön H utlopp ,3 6,9,17 77,53,77,6,13 Öxasjön 17 utlopp ,83 6,8, ,65,59,177,16 Öxasjön 17 utlopp ,3 7,, ,31,63,181,15 19

114 VISKAN 1 Bilaga 9 Namn X-koord Y-koord Datum Konduktivitet ph Alkalinitet Färg Ca Mg ms/m mekv/l mgpt/l mg/l mg/l Hallands län Albäcken nedströms Sunnansjöar ,3 6,3,6 6 3,,83 Albäcken nedströms Sunnansjöar ,1 6,,3 9 3,,85 Albäcken nedströms Ärsjöarna ,98 6,8,99 5,5,85 Albäcken nedströms Ärsjöarna ,39 7,1,16 6 5,5,91 Albäcken utflöde ,8 7,,16 5 5,8 1, Albäcken utflöde ,51 7,,1 5,9,9 Albäcken utflöde ,9 7,1,17 5 6,1 1, Albäcken utflöde ,5 6,9,13 6 5,1,9 Albäcken utflöde ,96 7,, 6 6,1 1, Albäcken utflöde ,1 7,,1 6,9,87 Garnasjö utlopp ,5 6,,5 6 3,,79 Garnasjö utlopp ,1 6,, 6,9,8 Kroksjö (Albäcken) norr, litoralt ,5 6,,6 5 1,7, Kroksjö (Albäcken) norr, litoralt ,91 7,,1 5,9,9 Björnbäcken Vikslätt (Skottsjöbäcken) ,3 6,5,66 3,5,88 Björnbäcken Vikslätt (Skottsjöbäcken) , 6,9,15 6,8,91 Skottsjöbäcken Siggebol ,1 6,5,86 3,9 1, Skottsjöbäcken Siggebol ,3 6,5,96 3,9 1,3 Skottsjöbäcken Siggebol ,5 6,9,1,3 1, Skottsjöbäcken Siggebol ,5 6,7,13 7,1 1, Skottsjöbäcken Siggebol ,8 7,,19 6,9 1,3 Skottsjöbäcken Siggebol ,6 6,7,1 5 3,9 1,1 Stora Skottsjö utlopp ,8 6,6,1 3,6 1, Stora Skottsjö utlopp ,3 7,, 5,9 1,3 Deromesjön utlopp ,1 7,,16 15, 1,5 Deromesjön utlopp , 7,,17 15,3 1,5 Hultasjön utlopp ,93 7,,9 1 6,8 1,3 Stamsjö utlopp ,57 7,, 5 5,7 1,3 Abborrån ,33 6,1,3 7,5,9 Abborrån ,3 6,3, 8,5,83 Barkasjön utlopp ,61 6,5,75 7 3,1 1, Barkasjön utlopp ,5 6,6,1 1 3,7 1, Gärdessjön utlopp ,88 6,,7 6 3,3,88 Gärdessjön utlopp , 6,8,1 8 3,9,83 Gösjön norr litoralt ,9 6,5,5,3 1, Gösjön norr litoralt , 6,7,77 3, 1, Helsjön utlopp ,79 7,,13 5, 1, Helsjön utlopp ,8 6,9,1 3,7,99 Hornån utflöde , 7,,17 5,1 1,1 Hornån utflöde , 7,,16 5, 1,1 Hornån utflöde ,3 7,,17,9 1,1 Hornån utflöde ,5 7,1,17 5 5, 1, Hornån utflöde ,8 7,1,17 5,9 1, Hornån utflöde ,88 6,9,15 5,5 1,1 Mjösjön (Hornån) 8 m nedströms utlopp ,19 6,,7 7,,86 Mjösjön (Hornån) 8 m nedströms utlopp ,66 6,5,61 9,8,86 Stora Agnsjön utlopp ,79 7,,17 6 5,,96 Stora Agnsjön utlopp ,77 7,1,17 6,9,9 Stora Horredssjön utlopp ,13 7,1,1 3, 1,1 Stora Horredssjön utlopp , 7,1,1, 1,1 Stora Navsjön östr (litoralt) ,6 6,8, ,3,79 Stora Navsjön östr (litoralt) ,76 6,8,85 1 3,1,75 Botasjö utlopp ,51 7,,15 6,8,6 Botasjö utlopp ,7 7,,11 6,3,66 Fävren utlopp , 7,,16,6 1, Fävren utlopp ,39 7,1,17 5, 1,3 Fönhultaån nedströms doserare ,99 7,,1 9,7,86 Fönhultaån nedströms doserare ,6 6,9,1 6,,77 Fönhultaån nedströms doserare ,79 7,1,1 8,,85 Fönhultaån nedströms doserare ,97 7,,1 7,6,89 Fönhultaån nedströms doserare ,5 7,, 8 5,,93 Fönhultaån nedströms doserare ,9 7,, 7 6, 1, Fönhultaån nedströms doserare ,38 7,1,18 1 5,1,9 Fönhultaån nedströms doserare ,71 7,5,3 1 7,6 1, Fönhultaån nedströms doserare ,18 7,, ,6,88 Fönhultaån nedströms doserare ,79 7,,1 1,7,8 Fönhultaån nedströms doserare ,79 7,,1 1,5,87 Fönhultaån nedströms doserare ,6 7,,1 1,8,79 Fönhultaån uppströms doserare ,9 5,9,1 9,,76 Fönhultaån uppströms doserare ,63 5,9,19 7,,67 Fönhultaån uppströms doserare ,77 6,5,38 7,6,7 Fönhultaån uppströms doserare ,9 6,6,63 7,9,75 Fönhultaån uppströms doserare , 6,7,87 9 3,3,8 11

115 VISKAN 1 Bilaga 9 Namn X-koord Y-koord Datum Konduktivitet ph Alkalinitet Färg Ca Mg ms/m mekv/l mgpt/l mg/l mg/l Hallands län forts. Fönhultaån uppströms doserare ,7 6,9,1 1 3,5,87 Fönhultaån uppströms doserare ,5 6,6,1 1 3,6,83 Fönhultaån uppströms doserare ,6 6,7,13 15,,93 Fönhultaån uppströms doserare ,91 5,9, ,,79 Fönhultaån uppströms doserare ,7 6,1,3 15,6,76 Fönhultaån uppströms doserare ,88 6,,9 1,9,75 Fönhultaån uppströms doserare ,8 5,9,5 13,,7 Gudmundaredssjön utlopp ,83 6,7,8 7 3,7,85 Gudmundaredssjön utlopp ,1 7,, ,3,9 Kungsätersån Hultaberg ,7 6,9,13 7,7 1,1 Kungsätersån Hultaberg ,5 7,,1 7,6 1,1 Kungsätersån Hultaberg ,68 7,1,15 6 5,1 1, Kungsätersån Hultaberg ,51 6,9,1 11 5, 1,1 Kungsätersån Hultaberg ,9 7,1,16 8 5,1 1, Kungsätersån Hultaberg ,17 6,9,13 8,5 1, Kvarnaå, Övrå ,5 5,7,16 7,1,66 Kvarnaå, Övrå ,8 6,5,51 16,9,76 Mäsen utlopp ,38 7,,95 5 3,3 1,1 Mäsen utlopp ,35 6,9,85 3 3, 1,1 Mäsån Stackenäs ,8 6,8,9 3,3 1, Mäsån Stackenäs ,6 6,7,88 3,3 1, Mäsån Stackenäs ,9 6,9,9 3 3,5 1,1 Mäsån Stackenäs ,3 6,7,9 6 3,5 1, Mäsån Stackenäs , 6,8,9 3,3 1, Mäsån Stackenäs , 6,7,85 3,3 1, Oklången utlopp ,1 7,,13 6,3,99 Oklången utlopp ,33 7,,13 8,5 1,1 Skärsjön (Mäsen) utlopp ,63 6,9,13 6,6,9 Skärsjön (Mäsen) utlopp ,3 7,5,31 1 8,5,9 Stora Sävsjö utlopp ,5 6,7,1 6,3 1, Stora Sävsjö utlopp ,6 6,9,1 8,1 1, Ulvatorpsbäcken Hallandsleden ,5 6,8,1,5,97 Ulvatorpsbäcken Hallandsleden , 7,1,19 6 5,9 1, Ulvatorpsbäcken N St. Råred ,89 6,8,9, 1,1 Ulvatorpsbäcken N St. Råred , 6,8,97, 1,1 Ulvatorpsbäcken N St. Råred ,86 7,1,15 5,1 1,1 Ulvatorpsbäcken N St. Råred ,9 6,9,1 8 5, 1,1 Ulvatorpsbäcken N St. Råred ,6 7,1,18 6 5,3 1, Ulvatorpsbäcken N St. Råred ,7 6,8,11 5, 1,1 Abborravattnet utlopp ,5 7,, 5 7,,73 Abborravattnet utlopp ,19 7,7, 5 1,7 Kroksjö (Kvarnbäcken) utlopp , 6,9,17 5,6,73 Kroksjö (Kvarnbäcken) utlopp ,5 7,, 5 6,3,7 Kvarnbäcken Mälltorp ,51 6,8,7 5 3,,93 Kvarnbäcken Mälltorp ,87 7,,11 5, 1, Kvarnbäcken Mälltorp ,3 7,,13 5,6 1,1 Kvarnbäcken Mälltorp ,5 6,7,8 3 3,,93 Kvarnbäcken Mälltorp ,5 6,8,1,5 1, Kvarnbäcken Mälltorp ,61 6,9,1 5 3,7,97 Lilla Värsjö utlopp ,86 7,1,1 6,,68 Lilla Värsjö utlopp ,66 7,3,7 5 7,,68 Stora Värsjö NÖ (litoralt) ,1 6,3, 15 1,8,3 Stora Värsjö NÖ (litoralt) ,11 6,9,1 15 3,8,68 Uddasjö utlopp , 6,8,1 7 5,1,66 Uddasjö utlopp , 7,,3 5 8,3,77 111

116 11

117

118 Vi är med i hela kedjan från planering till åtgärd Det här gör vi: Utformar - Egenkontrollprogram - Provtagningsprogram - Larmgränser - Aktionsgränser Genomför - Provtagningar av vatten och sediment - Källspårningsprovtagningar i avloppssystem - Lokalisering av lämpliga provtagningspunkter - Kemiska,mikrobiologiska och biologiska analyser - Analys av analysdata, sammanställningar, trendanalyser Föreslår åtgärder - Förändringar i kontrollprogram - Förändring av provpunkter - Förändring av analysomfattning - Förändring av processkontroll Bollplank - Tillståndprövningar/ansökningar - Myndighetskontakter Huvudkontor: ALcontrol AB Box LINKÖPING Telefon: Fax: Hemsida: