ALSTERÅN Alsteråns Vattenråd

Transkript

1 ALSTERÅN 2013 Alsteråns Vattenråd

2 Uppdragsgivare: Kontaktperson: Utförare: Projektansvarig: Rapportansvarig: Kvalitetsgranskning: Kontaktperson: Alsteråns Vattenråd Bengt-Göran Birgersson (ordförande i Alsteråns Vattenråd) Sekretariatet är beläget på miljökontoret i Mönsterås Tel ALcontrol AB Håkan Olofsson Håkan Olofsson Caroline Svärd Håkan Olofsson Tel E-post: hakan.olofsson@alcontrol.se Omslagsfoto: Alsterån, vid Allgunnens utlopp, provpunkt 80 (Foto: ALcontrol AB) Tryckt:

3 INNEHÅLL SAMMANFATTNING...1 BAKGRUND...3 Undersökningarna...3 Rapportens utformning...4 Avrinningsområdet...4 Markanvändning...6 RESULTAT OCH DISKUSSION...7 Förorenande verksamheter...7 Väder och vattenföring...9 Surhet och försurning...12 Organiskt material och syreförhållanden...14 Ljusförhållanden...16 Fosfor och näringsstatus...18 Kväve...20 Metaller i vatten...22 Ämnestransporter...23 Växt- och djurplankton...26 Kiselalger...27 MILJÖMÅL...28 REFERENSER...31 BILAGA 1. Analysparametrarnas innebörd...33 BILAGA 2. Föroreningsbelastande verksamheter...41 BILAGA 3. Händelser vid ån och miljöskyddande åtgärder...43 BILAGA 4. Fysikaliska och kemiska vattenundersökningar...45 BILAGA 5. Metaller i vatten...53 BILAGA 6. Vattenföring och transport...57 BILAGA 7. Växt- och djurplankton...61 BILAGA 8. Kiselalger...73 BILAGA 9. Kalkeffektuppföljning...83

4

5 ALSTERÅN Sammanfattning SAMMANFATTNING På uppdrag av Alsteråns Vattenråd utför ALcontrol AB i samarbete med Medins Biologi AB recipientkontrollen i Alsteråns avrinningsområde. Föreliggande rapport är en sammanställning av resultaten från år Temperatur, nederbörd och vattenföring I Målilla var årsmedeltemperaturen 6,8 C år 2013, vilket var ca 0,5 grader varmare än medelvärdet för normalperioden I Målilla föll 527 mm nederbörd under år 2013, vilket var ca 9 % mer än medelvärdet för normalperioden Årsmedelvattenföringen i Alsterån vid Getebro var ca 10 m 3 /s år 2013, vilket var ca 5 % högre än medelvärdet för normalperioden Föroreningsbelastande verksamheter Belastningen från kända punktkällor inrapporterade från respektive kommun och/eller verksamhet uppgick till ca 300 kg fosfor och ca 18 ton kväve under år Den största punktkällan med avseende på utsläpp av fosfor och kväve var Åseda avloppsreningsverk. Vattenkemi Vid samtliga provtagningslokaler var motståndskraften mot försurning god eller mycket god, med undantag av Alsterån vid Dalen där den var svag. De lägsta ph-värdena uppmättes i Alsterån vid Dalen, Allgunnen och Alsterån vid Getebro (i samtliga fall ph-värde 6,2). Med undantag av Skälbrobäcken och Kållens bottenvatten, bedömdes vattnet vara syrerikt eller ha måttligt syrerikt tillstånd, vilket tyder på en god syresättning av vattnet och en begränsad påverkan av syretärande ämnen. I Skälbrobäcken var vattnet syrefattigt i oktober i samband med låg vattenföring. I Kållen var bottenvattnet syrefritt eller nästan syrefritt vid provtagningarna i februari, juni och augusti. Vid samtliga provtagningslokaler var vattnet starkt färgat, men i merparten av lokalerna måttligt grumligt. Betydligt grumligt var vattnet i Kållen och i Skälbrobäcken. En påtaglig grumling av ytvattnet i Kållen noterades i oktober, vilket kan indikera algblomning. Fosforbelastningen på Alsterån som helhet bedömdes generellt ha varit mycket låg under år 2013 (arealspecifik förlust 0,033 kg P/ha,år). Statusen med avseende på näringsämnen bedömt utifrån fosforhalter, siktdjup och klorofyll redovisas i Tabell I. En tydlig effekt av fosforutsläpp från punktkällor inom avrinningsområdet registrerades i Kållen p.g.a. utsläpp från Åseda avloppsreningsverk samt i Skälbrobäcken p.g.a. utsläpp från Långemåla avloppsreningsverk och Värlebo avloppsreningsverk. Vid övriga provtagningslokaler kunde ingen tydlig utsläppspåverkan från punktkälla med avseende på fosfor styrkas. Den totala fosfortransporten från Alsterån till havet blev ca 5,1 ton år Belastningen av kväve på Alsterån som helhet bedömdes generellt ha varit låg under år 2013 (arealspecifik förlust 1,7 kg N/ha,år). Halterna ökade något i Alsteråns huvudfåra från Allgunnens utlopp ner till Strömsrum. Mycket höga kvävehalter noterades i Kållen och Skälbrobäcken. En tydlig effekt av kväveutsläpp från punktkällor inom avrinningsområdet registrerades i Kållen p.g.a. utsläpp från Åseda avloppsreningsverk. I Skälbrobäcken är situationen mer svårbedömd. Den totala kvävetransporten från Alsterån till havet blev ca 261 ton år 2013, 1

6 ALSTERÅN Sammanfattning Tabell I. Klassning av näringsstatus enligt bedömningsgrunderna i Havs- och vattenmyndighetens föreskrift (HVMFS 2013:19) vid de undersökta lokalerna med utgångspunkt från fosfor, siktdjup och klorofyll. Klassningen baseras på data från perioden H=Hög, G=God, M=Måttlig, O=Otillfredsställande och D=Dålig status. Hänsyn har tagits till andel jordbruksmark inom Skälbrobäckens avrinningsområde Provtagningslokal Fosfor Siktdjup Klorofyll 30, Alsterån, Dalen H 60, Alsterån, inl Allgunnen H 730, Kållen yta G D ej god 740, Hultbren yta H O - 770, Badebodaån, inl Allgunnen H 75, Allgunnen yta H G G 80, Allgunnens huvudutlopp H 90, Alsterån vid Getebro H 950, Skälbrobäcken G 95, Alsterån Sandbäckshult H 110, Alsterån vid Strömsrum H Metaller i vatten Årsmedelvärdena för metaller i vatten vid årets undersökningar motsvarade genomgående mycket låga till låga halter, vilket betyder att någon tydlig metallpåverkan inte kunde styrkas. Undantaget var dock en förhöjd zinkhalt i Hultbren i februari. P.g.a. den förhöjda zinkhalten överskreds gällande gränsvärde för zink i Hultbren. För övrigt överskreds inga gränsvärden eller miljökvalitetsnormer för metaller i vatten. Växt- och djurplankton Näringsstatusen i Allgunnen med avseende på växtplankton bedömdes som god enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (2007), men några arter som indikerar viss näringspåverkan påträffades. Djurplanktonundersökningen i Allgunnen indikerade att predationstrycket från fisk är relativt intensivt och att planktonsamhället är utsatts för viss näringspåverkan. Kållen var mer svårbedömd på grund av en stor dominans av algen Gonyostomum semen. Kållen bedömdes till god status enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (2007) men resultaten visade riklig förekomst av näringsgynnade arter. Djurplanktonundersökningen i Kållen indikerade relativt lågt predationstryck från fisk och högt betningstryck på växtplankton. Statusklassningen enligt Havs- och vattenmyndighetens bedömningsgrunder visade god sammanvägd näringsstatus med avseende på växtplankton i både Allgunnen och Kållen. Totalbiomassan var liten i Allgunnen (0,63 mg/l) och måttligt stor i Kållen (1,6 mg/l). Särskilt i Kållen noterades flera näringskrävande arter samtidigt som endast ett fåtal arter indikerar näringsfattiga förhållanden, vilket visar på en tydlig näringspåverkan. Surhetsklassningen indikerade nära neutrala förhållanden i båda sjöarna. I Allgunnen indikerade undersökningen av djurplankton att predationstrycket från fisk är relativt intensivt. I Kållen indikerade resultaten relativt lågt predationstryck från fisk och högt betningstryck på växtplankton. Kiselalger Resultaten från kiselalgsundersökningarna indikerade hög näringsstatus vid de undersökta lokalerna, Alsteråns inlopp till Allgunnen och Alsterån vid Sandbäckshult. Mängderna näringskrävande och föroreningstoleranta kiselalger var också små. 2

7 ALSTERÅN 2013 Bakgrund BAKGRUND På uppdrag av Alsteråns Vattenråd utför ALcontrol AB i samarbete med Medins Biologi AB den samordnade recipientkontrollen i Alsteråns avrinningsområde. Föreliggande rapport är en sammanställning av resultaten från år Alsteråns vattenvårdsförbund, som bildades den 23 mars 1988, var en frivillig organisation. Vid en extrastämma den 25 september 2008 ombildades Alsteråns vattenvårdsförbund till Alsteråns Vattenråd. Enligt verksamhetsplanen är Vattenrådets mål att verka för en uthållig förvaltning av vattenresursen inom Alsteråns avrinningsområde och främja medlemmarnas ekonomiska intresse. Målen omfattar: att vara remissinstans till Vattenmyndigheten (VM). Exempelvis i frågor om karakterisering, mål och åtgärder som berör avrinningsområdet att lägga förslag till beslut i VM att ansvara för recipientkontrollen (analysera vattenkemi och biologiska parametrar) att samarbeta med Länsstyrelsen om provtagning och upphandling samt upprätta årsrapporter som visar på tillståndet i avrinningsområdet att genomföra informationsinsatser och ta initiativ till möten med lokala grupper att vattenrådet har en rådgivande funktion och inte är en myndighet att hålla årsstämma en gång per år samt vid behov Den allmänna målsättningen för recipientkontrollen är: att åskådliggöra större ämnestransporter och belastningar från enstaka föroreningskällor inom ett vattenområde att relatera tillstånd och utvecklingstendenser med avseende på tillförda föroreningar och andra störningar i vattenmiljön till förväntad bakgrund och/eller bedömningsgrunder för miljökvalitet att belysa effekter i recipienten av föroreningsutsläpp och andra ingrepp i naturen att ge underlag för utvärdering, planering och utförande av miljöskyddande åtgärder Undersökningarna Undersökningarna år 2013 har utförts i enlighet med Alsteråns kontrollprogram, framtaget av utskottet för recipientkontroll, Andreas Hedrén och Stefan Lindquist, den 12:e oktober I kontrollen ingår totalt 12 provtagningspunkter (Tabell 1 och Karta 1). I Bilaga 4 finns samtliga provtagningslokaler med tillhörande nummer, koordinater (RT 90 2,5 gon V och SWEREF 90 TM), vattenförekomster, delavrinningsområden och höjder över havet (Tabell 10). Rapporteringsgränserna som anges i kontrollprogrammet har ändrats för vissa metaller (arsenik, kobolt och krom) i enlighet med överenskommelse med beställaren. 3

8 ALSTERÅN 2013 Bakgrund Tabell 1. Alsteråns provtagningslokaler och undersökningsprogram. FK = fysikalisk och kemisk undersökning, MV = metaller i vatten (3, 6 eller 12 prov/år alt. 6 prov/3:e år 2015), SED = metaller i sediment (1 prov/6:e år 2014), PÅ = påväxt (1 prov/år), PL = djur- och växtplankton (1 prov/år), BF = bottenfauna (1 prov/3:e år 2014) och Fisk = nätprovfiske (1 gång/6:e år 2014) Nr Namn 030 Alsterån, Dalen FK6 MV6/3 BF1/3 060 Alsterån, Inloppet vid Allgunnen FK6 MV6/3 PÅ1 BF1/3 715 Badebodaån, Åseda nedom Åkragöl BF1/3 730(yta) Kållen yta FK6 PL1 FISK1/6 730(bot) Kållen botten FK6 SED1/6 740(yta) Hultbren yta FK3 MV3 770 Badebodaåns inlopp i Allgunnen FK6 MV6 BF1/3 075(yta) Allgunnen yta FK6 PL1 075(10m) Allgunnen 10 meter FK6 SED1/6 BF1/3 080 Allgunnens huvudutlopp FK6 MV6/3 BF1/3 090 Alsterån vid Getebro FK12* MV6 950 Skälbrobäcken FK6 095 Alsterån vid Sandbäckshult FK6 PÅ1 BF1/3 110 Alsterån vid Strömsrum FK12 MV12 BF1/3 * = provtagning och analys utförs av SLU Undersökningstyper Rapportens utformning I denna rapports huvuddel redovisas resultaten från Alsteråns recipientkontroll kortfattat. Metodik, analysdata samt mer information om de biologiska undersökningarna redovisas i respektive bilaga. I rapporten för år 2012 (ALcontrol 2013) redovisades tidsserier för vattenkemi, metaller i vatten och biologiska undersökningar vid samtliga provtagningslokaler. Denna typ av redovisning återkommer efter undersökningarna år Avrinningsområdet Alsteråns avrinningsområde (1525 km²) är beläget i östra delen av Småland inom Uppvidinge kommun i Kronobergs län samt Nybro, Högsby och Mönsterås kommuner i Kalmar län. Alsteråns huvudfåra rinner i ostlig riktning i avrinningsområdets södra del (Karta 1). Norr om och parallellt med Alsterån rinner Badebodaån, som är avrinningsområdets största biflöde. Båda vattendragen mynnar i Allgunnen (vattensystemets största sjö, 14 km 2 ) och rinner sedan genom Strömsrum till Kalmarsund. I avrinningsområdets övre och mellersta del utgörs berggrunden främst av granit och hälleflinta, som har låg vittringsbenägenhet. Det innebär att sur nederbörd som tränger ner i marken inte neutraliseras i någon större utsträckning. Mer vittringsbenägna (basiska) bergarter förekommer enbart som fläckvisa massiv. Utmed kusten finns en smal remsa med kambrisk sandsten, som har god vittringsbenägenhet. Jordarterna i området domineras av morän och är storblockig i områdets övre del. I sydöstra delen av Högsby kommun förekommer svämsediment. Isälvsavlagringar är relativt ovanliga inom området. 4

9 ALSTERÅN 2013 Bakgrund Karta 1. Alsteråns avrinningsområde med provtagningslokaler och vissa föroreningsbelastande verksamheter. Lantmäteriet Dnr R57184_

10 ALSTERÅN Bakgrund Markanvändning Alsteråns avrinningsområde är en utpräglad skogsbruksbygd och är glest befolkat. Huvuddelen av bebyggelse och odlad mark finns i områdets östra del. Den dominerande naturtypen är barrskog. Andelen uppodlad mark är liten och koncentrerad till området precis före mynningen i havet samt inom Skälbrobäckens avrinningsområde. År 2005 utgjorde skogsmarken 75,5 % (1152 km 2 ) av den totala arealen, åkermarken 3,1 % (47 km 2 ), betesmarken 2,8 % (42 km 2 ) och vattenytor 5,1 % (78 km 2 ; SCB 2008). I Tabell 2 redovisas andel markslag (vattenyta, skogsmark, öppen mark, jordbruksmark, hygge, sankmark och tätort) i avrinningsområdena för respektive provtagningspunkt så som de redovisas för vattenkartans delavrinningsområden ( Andelarna för en specifik provtagningspunkt har beräknats som andelarna i provpunktens delavrinningsområde plus samtliga delavrinningsområden uppströms. Av åkermarken användes den allra största delen till odling av vall (30 km 2 ) och därefter odling av spannmål (10 km 2 ) medan 2 km 2 låg i träda (SCB 2008). Totalt antal djurenheter var 4553 år 2005, därav 1548 mjölkkor (SCB 2008). Befolkningsmängden inom avrinningsområdet år 2005 var enligt SCB totalt varav 3990 bodde i glesbygd och 6605 i tätort. Av befolkning folkbokförd på lantbruksfastighet eller småhus hade 2859 enskilt avlopp och för 80 saknades avlopp (SCB 2008). Av totalt 1573 fritidsfastigheter (lantbruk och småhus som har byggnad men ej någon folkbokförd) hade 650 enskilt avlopp och för 595 saknades avlopp (SCB 2008). Tabell 2. Provtagningspunkter i Alsterån och andel markslag i avrinningsområdena till respektive provtagningspunkt så som de redovisas för vattenkartans delavrinningsområden. Andelarna för en specifik provtagningspunkt har beräknats som andelarna i provpunktens delavrinningsområde plus samtliga delavrinningsområden uppströms. Även jordart, utlakningsregion och Pjo (Havs- och vattenmyndighetens 2013) redovisas för de områden där andelen jordbruksmark överstiger 10% Nr Yta Markslag Jord Utlak. Pjo km 2 V.yta Skog Öppen Jordb.m. Hygge Sankm. Tätort art reg % 85% 1% 3% 3% 4% 0% % 84% 2% 4% 3% 2% 1% % 79% 3% 6% 2% 3% 4% 730(yta) 62 3% 79% 3% 6% 2% 3% 4% 730(bot) 62 3% 79% 3% 6% 2% 3% 4% 740(yta) 40 6% 76% 4% 4% 2% 8% 0% % 83% 2% 5% 2% 2% 1% 075(yta) % 83% 2% 4% 3% 2% 1% 075(10m) % 83% 2% 4% 3% 2% 1% % 83% 2% 4% 3% 2% 1% % 83% 2% 4% 3% 2% 1% % 75% 4% 16% 4% 0% 0% Loam % 83% 2% 5% 3% 2% 1% % 82% 2% 5% 3% 2% 1% Loam är en jordart som består av sand, silt och lera i relativt lika andelar. 6

11 ALSTERÅN 2013 Resultat och diskussion RESULTAT OCH DISKUSSION Föroreningsbelastande verksamheter Alsteråns avrinningsområde påverkas av diffusa utsläpp från framför allt skogsbruk och lufttransporterade föroreningar. Framför allt i den nedre delen påverkas Alsterån även av jordbruk. Föroreningsbelastande verksamheter utgörs även av industrier, kommunala avloppsreningsverk, enskilda avlopp, avfallsupplag, samt dagvatten från samhällen. Alsterån är dessutom till viss del reglerad och används för elproduktion. Inför framtagandet av denna rapport har respektive kommun och/eller verksamhet fått tillfälle att rapportera in uppgifter om förorenande verksamheter inom Alsteråns avrinningsområde. I Bilaga 2 sammanställs inrapporterade utsläppsmänger från punktkällor år För respektive punktkälla redovisas typ av verksamhet, vattenförekomst, delavrinningsområde, provtagningspunkter nedströms, beräknade utsläppsmängder samt i vissa fall föreskrivna utsläppsvillkor. I Bilaga 3 redovisas miljöpåverkan av mer tillfällig karaktär samt miljöskyddande åtgärder som eventuellt inrapporterats under året. Enligt Vattenweb ( är den dominerande källan för tillförsel av fosfor i Alsteråns avrinningsområde skogsmarken (ca 65 %). De därnäst största utsläppskällorna är jordbruksverksamhet (ca 17 %), avloppsreningsverk (ca 11 %) och enskilda avlopp (ca 5 %). I genomsnitt beräknades ca 7,4 ton fosfor belasta vattensystemet per år (beräknat för åren ). Den största antropogena delen av tillförseln sker enligt Vattenweb via avloppsreningsverk (ca 47 %) och därefter jordbruksverksamhet (ca 27 %) och enskilda avlopp (ca 22 %). Enligt Vattenweb ( är den dominerande källan för tillförsel av kväve i Alsteråns avrinningsområde skogsmarken (ca 63 %) följt av jordbruksverksamhet (21 %). Betydande tillförsel sker också via luftnedfall på sjöar (ca 10 %) och avloppsreningsverk (ca 5 %). Totalt beräknas ca 440 ton kväve belasta vattensystemet. Den största antropogena delen av tillförseln sker enligt Vattenweb via jordbruksverksamhet (ca 34 %) och skogsmarken (ca 30 %) följt av nedfall på sjöar (ca 23 %) och avloppsreningsverk (ca 11 %). Belastningen från kommunala reningsverk inrapporterade från respektive kommun uppgick till ca 0,26 ton fosfor och ca 17 ton kväve under år Den största punktkällan med avseende på utsläpp av fosfor och kväve var Åseda avloppsreningsverk (ARV). Under perioden 1997 till 2013 har utsläppen av fosfor till Alsterån från de kommunala reningsverken minskat signifikant med ca 60 %. Utsläppen av kväve till Alsterån från de kommunala reningsverken visar endast en svag tendens till minskning under samma period. Från Alsterbro ARV, där utsläppsdata finns redovisade för perioden , minskade utsläppen av fosfor och kväve betydligt i mitten/slutet av 1980-talet (Figur 1). Vid teoretiska uppskattningar av utspädningseffekter vid respektive kommunalt avloppsreningsverks utsläppspunkt framkom följande år 2013: Redan vid medelvattenföring förelåg risk för tydligt förhöjda fosforhalter i Skälbrobäcken p.g.a. utsläpp från Värlebo ARV och Långemåla ARV samt i Kållen p.g.a. utsläpp från Åseda ARV. Därutöver bedömdes utsläppen från Sävsjöström ARV, Alstermo ARV och Fröseke ARV till Alsterån kunna ge en liten ökning av fosforhalterna i recipienten vid låg vattenföring (lägsta månadsmedelvattenföring) Vid övriga reningsverk bedömdes haltökningarna för fosfor i recipienten endast vara marginella. 7

12 ALSTERÅN 2013 Resultat och diskussion Redan vid medelvattenföring förelåg risk för tydligt förhöjda kvävehalter i Kållen p.g.a. utsläpp från Åseda ARV. Vid lågvattenföring förelåg dessutom risk för tydligt förhöjda kvävehalter i Skälbrobäcken p.g.a. utsläpp från Långemåla ARV och Värlebo ARV samt en liten ökning av kvävehalterna i Alsterån p.g.a. utsläpp från Alstermo ARV. Vid övriga reningsverk bedömdes haltökningarna för kväve i recipienten endast vara marginella. Sävsjöström ARV Kväveutsläpp ton/år Fosforutsläpp ton/år 0,8 0,12 0,6 0,10 0,08 0,4 0,06 0,2 0,04 0,02 0 0, Alstermo ARV Kväveutsläpp ton/år Fosforutsläpp ton/år 50,3270 0, , , Åseda ARV Kväveutsläpp ton/år Fosforutsläpp ton/år 0 0, Långemåla + Värlebo ARV 0,25 0,2 0,15 0,1 0,05 0 Kväveutsläpp ton/år Fosforutsläpp ton/år 2,0 1,0 1,5 0,8 1,0 0,6 0,4 0,5 0,2 0,0 0, Alsterfors ARV Kväveutsläpp ton/år Fosforutsläpp ton/år 0,5 0,08 0,4 0,06 0,3 0,2 0,04 0,1 0,02 0,0 0, Fröseke ARV Kväveutsläpp ton/år Fosforutsläpp ton/år 1 0,15 0,8 0,6 0,10 0,4 0,2 0,05 0 0, Grönskåra ARV Kväveutsläpp ton/år Fosforutsläpp ton/år 5 4 0,10 0,08 3 0,06 2 0,04 1 0,02 0 0, Alsterbro ARV Kväveutsläpp ton/år Fosforutsläpp ton/år 10 0,4 8 0, ,2 2 0, Figur 1. Utsläppsmängder av kväve och fosfor till Alsterån från kommunala avloppsreningsverk. 8

13 ALSTERÅN Väder och vattenföring Väder och vattenföring Lufttemperatur och nederbörd Uppgifter om lufttemperatur och nederbörd är hämtade från SMHI:s meteorologiska station i Målilla. I Målilla var årsmedeltemperaturen 6,8 C år 2013, vilket var ca 0,5 grader varmare än medelvärdet för normalperioden Mars månad blev kallare än normalt (Figur 2). Januari, februari, april, juni, augusti och september blev temperaturmässigt förhållandevis normala. Övriga månader (maj, juli, oktober, november och december) blev varmare än normalt. För mars och december blev avvikelsen jämfört med normal temperatur mycket stor. Några rekordtemperaturer noterandes inte under året. Temperaturen under perioden redovisas i Figur 6. Under perioden har alla år utom 1996 och 2010 varit varmare än medelvärdet för normalperioden I Målilla föll 527 mm nederbörd under år 2013, vilket var ca 9 % mer än medelvärdet för normalperioden De mest nederbördsrika månaderna blev juni och juli med 129 och 94 mm (Figur 3). I juni noterades nytt nederbördsrekord för månaden. Framför allt september blev en nederbördsfattig månad. Nederbörden under perioden redovisas i Figur Temperatur ( C) Nederbörd (mm) 2013 max min J F M A M J J A S O N D 2013 max min J F M A M J J A S O N D Figur 2. Månadsmedeltemperaturer i Målilla år 2013 i jämförelse med medelvärdet för normalperioden De streckade linjerna visar högsta respektive lägsta månadsmedelvärde sedan år Figur 3. Månadsnederbörd i Målilla år 2013 i jämförelse med medelvärdet för normalperioden De streckade linjerna visar högsta respektive lägsta månadsnederbörd sedan år

14 ALSTERÅN Väder och vattenföring Vattenföring Månads- och årsmedelvattenföring år 2013 vid Alsteråns inlopp i Allgunnen, Badebodaåns inlopp i Allgunnen, Allgunnens utlopp och Alsteråns mynning i havet redovisas i Bilaga 6. Vattenföringen styr ämnestransporten av t.ex. kväve, fosfor och organiskt material, där transporterna ökar med ökad vattenföring. Även ämneshalterna påverkas av vattenföringen. I de flesta vattensystem, som ej är starkt påverkade av punktkällor, ökar halterna av fosfor, kväve och organiskt material med ökad vattenföring till följd av ökad mark- och sedimenterosion samt urlakning från omgivande mark. Relationen är tydligast i vattensystem som har liten sjöareal. I Alsterån är sjöarealen liten med undantag av nedre delen av ån som påverkas positivt av Allgunnens utjämnande effekt Vattenföring (m 3 /s) 2013 max min Årsmedelvattenföringen i Alsterån vid Getebro var ca 10 m 3 /s år 2013, vilket var ca 5 % högre än medelvärdet för normalperioden De högsta månadsmedelvattenföringarna 20 under året uppmättes i januari och februari (Figur 4). Även i juni och juli var vattenföringen 10 högre än normalt p.g.a. kraftiga regn des- sa månader. 0 Den högsta dygnsmedelvattenföringen vid J F M A M J J A S O N D Getebro uppmättes den 15:e januari. Vattenföringen var då 40 m 3 /s (Figur 5). För övrigt Figur 4. Månadsmedelvattenföring i Alsterån vid förekom ingen extrem vattenföring under Getebro år 2013 i jämförelse med medelvärdet för normalperioden De streckade året. linjerna visar högsta respektive lägsta månadsmedelvattenföring sedan år Lägre vattenföring än normalt uppmättes i mars, april och maj samt september, oktober, november och december. Vattenföringen under perioden redovisas i Figur Vattenföring (m 3 /s) 2013 Dygnsmin Dygnsmax Dygnsmedelvattenföring jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Figur 5. Dygnsmedelvärden för vattenföring i Alsterån vid Getebro (SMHI:s mätstation nr 855) år 2013 jämfört med medelvärdet för åren De streckade linjerna visar högsta respektive lägsta dygnsmedelvattenföring sedan år

15 ALSTERÅN Väder och vattenföring 10 Årsmedeltemperatur ( C) Figur 6. Årsmedeltemperatur i Målilla (SMHI 6542) (staplar). Den tjocka linjen visar glidande treårsmedelvärden. 800 Årsnederbörd (mm) Figur 7. Årsnederbörden i Målilla (SMHI 6542) (staplar). Den tjocka linjen visar glidande treårsmedelvärden. 18 Årsmedelvattenföring (m 3 /s) Figur 8. Årsmedelvattenföring i Alsterån vid Getebro (SMHI:s mätstation nr 855) (staplar). Den tjocka linjen visar glidande treårsmedelvärden. 11

16 ALSTERÅN Surhet och försurning Surhet och försurning Vid samtliga provtagningslokaler var buffertkapaciteten (motståndskraft mot försurning) god till mycket god (d.v.s. alkalinitet högre än 0,10 mekv/l) bedömt utifrån årsmedianvärden, med undantag av Alsterån vid Dalen där buffertkapaciteten var svag. Som lägst, för enskilda mätningar, uppmättes ett alkalinitetsvärde på 0,036 mekv/l i Alsterån vid Dalen samt 0,085 mekv/l i Alsterån vid inloppet till Allgunnen. De lägsta alkalinitetsvärdena noterades generellt i samband med provtagningarna i januari-april. Årsmedianvärdena för ph motsvarade ett svagt surt vatten (d.v.s. ph 6,5-6,8) vid flertalet provtagna lokaler. För Badebodaåns inlopp i Allgunnen, Allgunnen, Allgunnens utlopp, Alsterån vid Sandbäckshult och Alsterån vid Strömsrum samt i Sälbrobäcken bedömdes vattnet vara nära neutralt. Inte vid något provtagningstillfälle var ph-värdet lägre än 6,0 (Figur 9). De lägsta phvärdena uppmättes i Alsterån vid Dalen, Allgunnen och Alsterån vid Getebro (i samtliga fall phvärde 6,2). Försurningen började göra sig gällande under och 1970-talet och är fortfarande ett av de största miljöhoten på många håll i landet. Svavelnedfallet har minskat kraftigt sedan mitten av 1980-talet, medan det är svårt att se några tydliga trender för kvävenedfallet. Nedfallet av försurande ämnen överskrider fortfarande den kritiska belastningsgränsen, varför många sjöar och vattendrag inom Alsteråns avrinningsområde fortfarande måste åtgärdas genom kalkning. Resultaten från kalkeffektuppföljningen inom Alsteråns avrinningsområde redovisas i Bilaga 9 och Karta 2. I Figur 9 redovisas årslägsta ph-värden år 2013 jämfört med normala värden (resultat ). Vid flertalet lokaler var vattnets ph-värden år 2013 förhållandevis låga jämfört med de senaste årens resultat. Generellt syns en ökande trend vad gäller ph-värden i Alsterån sedan kalkningsverksamheten startade i mitten av 1980-talet, men de senaste åren har värdena planat ut och i flera fall tenderat att minska. Även vattnets motståndskraft mot försurning (alkalinitet) har minskat på flera håll. Detta har sannolikt samband med minskande kalkning i området. Kalkningen inom Alsteråns avrinningsområde har halverats sedan början av 2000-talet. 7,5 7,0 ph 6,5 6,0 5,5 5,0 4,5 4,0 30, Alsterån, Dalen 60, Alsterån, inl Allgunnen 730, Kållen yta 730, Kållen botten 740, Hultbren yta 770, Badebodaån, inl Allgunnen 75, Allgunnen yta 75, Allgunnen 10 meter 80, Allgunnens huvudutlopp 90, Alsterån vid Getebro 950, Skälbrobäcken 95, Alsterån Sandbäckshult 110, Alsterån vid Strömsrum Figur 9. Årslägsta ph-värden i Alsteråns avrinningsområde år 2013 (staplar) jämfört med "normala" värden (medelvärden av årslägsta värden samt högsta respektive lägsta årslägsta värde den närmast föregående sexårsperioden). Under den heldragna linjen ökar risken för biologiska störningar. Mörka/blåa staplar representerar Alsteråns huvudfåra. Ljusrastrerade/gula staplar representerar biflöden. 12

17 ALSTERÅN Surhet och försurning Karta 2. Försurningstillstånd i Alsteråns avrinningsområde bedömt utifrån årslägsta värde för alkalinitet och ph under år 2013 (Naturvårdsverket 1999). Stora punkter motsvarar recipientkontrollens data och små punkter motsvarar data från länsstyrelsernas kalkeffektuppföljning. 13

18 ALSTERÅN Organiskt material och syreförhållanden Organiskt material och syreförhållanden Vid provtagningslokalerna inom Badebodaåns avrinningsområde (Kållen, Hultbren och Badebodaåns inlopp i Allgunnen) samt i Skälbrobäcken var halterna av organiskt kol (TOC) mycket höga vid årets mätningar (Figur 10 och Karta 3). Vid övriga lokaler var halterna höga eller nära gränsen mellan höga och mycket höga halter, undantaget Alsterån vid Dalen där halterna var måttligt höga. Halterna år 2013 var förhållandevis normala jämfört med de senaste årens resultat vid flertalet provpunkter (Figur 10). I Kållen och Hultbren var dock halterna något lägre än normalt. Detta överensstämmer till viss del med resultaten för vattenfärg (humusinnehåll). Vid alla provtagningslokalerna, med undantag av Skälbrobäcken och Kållens bottenvatten, bedömdes vattnet vara syrerikt (årslägstavärden >7 mg/l) eller ha måttligt syrerikt tillstånd (Karta 3), vilket tyder på en god syresättning av vattnet och en begränsad påverkan av syretärande ämnen. I Skälbrobäcken var syrehalterna som lägst 2,2 mg/l, d.v.s. syrefattigt tillstånd, vid provtagningen i oktober i samband med låg vattenföring. I augusti var vattendraget torrt. I Kållen var bottenvattnet syrefritt eller nästan syrefritt vid provtagningarna i februari, juni och augusti. Syretillståndet under året var i nivå med normala förhållanden för respektive provtagningslokal, med undantag av Skälbrobäcken där syrehalterna var något lägre än normalt. Riktvärdet för syre i laxfiskvatten är >7 mg/l (SFS 2001:554). I Alsterån vid inloppet till Allgunnen och i Skälbrobäcken var syrehalterna lägre än denna gräns. Miljökvalitetsnormen för syrehalt i laxfiskvatten är >9 mg/l vid 50 % av mättillfällena under året (SFS 2001:554). Detta uppnåddes för samtliga provtagningslokaler i rinnande vatten TOC (mg/l) , Alsterån, Dalen 60, Alsterån, inl Allgunnen 730, Kållen yta 730, Kållen botten 740, Hultbren yta 770, Badebodaån, inl Allgunnen 75, Allgunnen yta 75, Allgunnen 10 meter 80, Allgunnens huvudutlopp 90, Alsterån vid Getebro 950, Skälbrobäcken 95, Alsterån Sandbäckshult 110, Alsterån vid Strömsrum Figur 10. Årsmedelvärden av halter av organiskt kol (TOC) i Alsteråns avrinningsområde år 2013 (staplar) jämfört med "normala" värden (medelvärden samt högsta respektive lägsta årsmedelvärde den närmast föregående sexårsperioden). Den streckade linjen utgör gränsen mellan måttligt hög och hög halt organiskt kol. Över den heldragna linjen är halterna mycket höga. Mörka/blåa staplar representerar Alsteråns huvudfåra. Ljusrastrerade/gula staplar representerar biflöden. 14

19 ALSTERÅN Organiskt material och syreförhållanden Karta 3. Syretärande ämnen och syretillståndet i Alsteråns avrinningsområde bedömt utifrån medelvärden av TOC (totalt organiskt kol) och årslägsta syrehalter år 2013 (Naturvårdsverket 1999). 15

20 ALSTERÅN Ljusförhållanden Ljusförhållanden I rinnande vatten är det främst humus som är styrande för vattnets färgvärde, men vid grundvattenutflöden kan även järn- och manganhalterna ha betydelse. Vattenfärgen kan mätas på olika sätt, men inom ramen för detta undersökningsprogram analyseras absorbans (abs/5cm) vid 420 nm på filtrerat vatten. Denna parameter är bl.a. viktig för beräkning av referensvärden för fosfor vid statusklassning i vattendrag. Dessutom beräknades färg (mg Pt/l) genom analys av absorbans vid 405 nm. Vattnets färg varierar normalt till stor del med nederbördsmängden på så sätt att vattenfärgen ökar under nederbördsrika perioder. Figur 11 och Karta 4 visar årsmedelvärden av absorbans vid 420 nm i Alsteråns avrinningsområde år Vid samtliga provtagningslokaler var vattnet starkt färgat. Vid provtagningslokalerna inom Badebodaåns avrinningsområde samt i Skälbrobäcken var vattnet starkare färgat än i Alsteråns huvudfåra. Vattenfärgen år 2013 var generellt i nivå med normala värden för respektive provtagningslokal (Figur 11). Liksom för halterna av organiskt material var vattenfärgen i Hultbren något svagare än normalt. Vid merparten av lokalerna i rinnande vatten var vattnet måttligt grumligt (Karta 4). Betydligt grumligt var vattnet i Kållen och i Skälbrobäcken. Kållens bottenvatten var dock starkt grumligt, p.g.a. utfällt järn i samband med syrefria förhållanden. En påtaglig grumling av ytvattnet i Kållen noterades i oktober, vilket kan indikera algblomning. I övriga provtagna sjöar, Allgunnen och Hultbren, uppmättes ingen liknande situation. 0,8 Absorbans 420 nm filtrerat (abs/5cm) 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0,0 30, Alsterån, Dalen 60, Alsterån, inl Allgunnen 730, Kållen yta 730, Kållen botten 740, Hultbren yta 770, Badebodaån, inl Allgunnen 75, Allgunnen yta 75, Allgunnen 10 meter 80, Allgunnens huvudutlopp 90, Alsterån vid Getebro 950, Skälbrobäcken 95, Alsterån Sandbäckshult 110, Alsterån vid Strömsrum Figur 11. Årsmedelvärden av absorbans 420 nm i Alsteråns avrinningsområde år 2013 (staplar) jämfört med "normala" värden (medelvärden och högsta respektive lägsta årsmedelvärden den närmast föregående sexårsperioden). Den streckade linjen markerar gränsen mellan måttligt färgat och betydligt färgat vatten. Över den heldragna linjen är vattnet starkt färgat. Mörka/blåa staplar representerar Alsteråns huvudfåra. Ljusrastrerade/gula staplar representerar biflöden. 16

21 ALSTERÅN Ljusförhållanden Karta 4. Ljusförhållanden i Alsteråns avrinningsområde bedömt utifrån årsmedelvärden av absorbans filtrerat och turbiditet år 2013 (Naturvårdsverket 1999). 17

22 ALSTERÅN 2013 Fosfor och näringsstatus Fosfor och näringsstatus Fosforbelastningen på Alsterån som helhet bedömdes generellt ha varit mycket låg under år 2013 (arealspecifik förlust 0,033 kg P/ha,år). I Alsteråns huvudfåra samt i Allgunnen, Hultbren och i Badebodaåns inlopp till Allgunnen var fosforhalterna nära gränsen mellan låga och måttligt höga vid årets mätningar (Figur 12). Högst fosforhalter noterades i Kållens bottenvatten och i Skälbrobäcken där halterna bedömdes vara nära gränsen mellan höga och mycket höga. Högre fosforhalter i Kållens bottenvatten än vid ytan visar på fosforläckage från bottensedimenten. Vid årets mätningar var fosforhalterna i Kållen högst vid provtagningen i oktober. Vid detta tillfälle uppmättes en avvikande saltsammansättning särskilt i bottenvattnet med tydligt förhöjda halter av framför allt natrium och sulfat, men även andra salter som klorid och kalium samt kväve var förhöjda. Under sensommaren och hösten var den naturliga tillrinningen till Kållen mycket låg, varför det är rimligt att anta att Kållens vatten successivt koncentrerades med utsläppsvatten från framför allt Åseda reningsverk och Profilgruppen. En viss inlagring av utsläppsvatten i botten av sjön kunde mätas. I samband med detta tillfälle var fosforhalten hög i ytvattnet och den starka grumlingen indikerade viss förekomst av alger. En tydlig effekt av fosforutsläpp från punktkällor inom avrinningsområdet registrerades enligt ovan i Kållen p.g.a. utsläpp från Åseda avloppsreningsverk (förkortas ARV) samt i Skälbrobäcken p.g.a. utsläpp från Långemåla ARV och Värlebo ARV. Vid övriga provtagningslokaler kunde ingen tydlig utsläppspåverkan från punktkälla med avseende på fosfor styrkas utifrån utförda mätningar. Vid samtliga provtagningsstationer var fosforhalterna år 2013 i nivå med de senaste årens resultat (Figur 12). I Kållens bottenvatten och i Skälbrobäcken var fosforhalterna förhållandevis höga även om motsvarande halter har uppmätts de senaste åren. Den låga vattenföringen, särskilt sensommar och höst, gav låg utspädning av förekommande utsläpp. 60 Totalfosfor (µg/l) , Alsterån, Dalen 60, Alsterån, inl Allgunnen 730, Kållen yta 730, Kållen botten 740, Hultbren yta 770, Badebodaån, inl Allgunnen 75, Allgunnen yta 75, Allgunnen 10 meter 80, Allgunnens huvudutlopp 90, Alsterån vid Getebro 950, Skälbrobäcken 95, Alsterån Sandbäckshult 110, Alsterån vid Strömsrum Figur 12. Årsmedelvärden av fosforhalter i Alsteråns avrinningsområde år 2013 jämfört med "normala" värden, d.v.s. medelvärden (horisontella streck) samt högsta respektive lägsta årsmedelvärden (vertikala streck) den närmast föregående sexårsperioden. Den prickade linjen anger gränsen mellan låga och måttligt höga halter. Över den heldragna linjen är halterna höga. Värden över 50 µg/l motsvarar mycket höga halter. Mörka/blåa staplar representerar Alsteråns huvudfåra. Ljusrastrerade/gula staplar representerar biflöden. 18

23 ALSTERÅN 2013 Fosfor och näringsstatus Totalfosfor, klorofyll och siktdjup används för bedömning av näringsstatus enligt bedömningsgrunderna i Havs- och vattenmyndighetens föreskrift (HVMFS 2013:19). Vid samtliga provtagna lokaler motsvarade fosforhalterna vid årets mätningar god eller hög status, undantaget Kållen som bedömdes ha måttlig näringsstatus med avseende på fosfor (Karta 5). Hänsyn har tagits till andel jordbruksmark inom Skälbrobäckens avrinningsområde (Tabell 2 sid 6). Klorofyll har analyserats i Kållen och Allgunnen. I Allgunnen bedömdes klorofyllhalten motsvara god status, men i Kållen var halterna för höga för att god status skulle uppnås. Siktdjupet har mätts i Kållen, Hultbren och Allgunnen. I Allgunnen (augusti) noterades måttlig status, Hultbren (juni och oktober) otillfredsställande status och i Kållen (augusti) motsvarade siktdjupet dålig status. Siktdjupet påverkas dock inte bara av näringsförhållandena utan även av vattnets färg (humusinnehåll). Karta 5. Fosfortillstånd och näringsstatus med avseende på fosfor inom Alsteråns avrinningsområde bedömt utifrån årsmedelhalter av totalfosfor år För treårsbedömningar av näringsstatus se Tabell I i sammanfattningen. 19

24 ALSTERÅN 2013 Kväve Kväve Belastningen av kväve på Alsterån som helhet bedömdes generellt ha varit låg under år 2013 (arealspecifik förlust 1,7 kg N/ha,år). I Alsteråns huvudfåra samt i Allgunnen, Hultbren och Badebodaåns inlopp till Allgunnen var kvävehalterna nära gränsen mellan måttligt höga och höga (Figur 13 och Karta 6). Halterna ökade något i Alsteråns huvudfåra från Allgunnens utlopp ner till Strömsrum. Mycket höga kvävehalter noterades i Kållen och Skälbrobäcken. En tydlig effekt av kväveutsläpp från punktkällor inom avrinningsområdet registrerades i Kållen p.g.a. utsläpp från Åseda avloppsreningsverk. I Skälbrobäcken är situationen mer svårbedömd. Enligt inrapporterade utsläppsmängder från Långemåla och Värlebo avloppsreningsverk bör kvävehalterna öka i recipienten med i storleksordningen ett par hundra µg N/l i samband med låg vattenföring, vilket endast kan förklara en del av uppmätta kvävehalter vid provpunkt 950. Sannolikt påverkas Skälbrobäcken även av andra betydande källor, som enskilda avlopp och/eller jordbruksverksamhet. Vid övriga provtagningslokaler kunde ingen tydlig utsläppspåverkan från punktkälla med avseende på kväve styrkas. En viss haltökning i Alsterån vid provpunkt 60 i samband med låg vattenföring kan vara orsakad av påverkan från Alstermo ARV. Vid samtliga provtagningslokaler var kvävehalterna vid årets mätningar förhållandevis normala (jämfört med resultat från den närmast föregående sexårsperioden). I Kållen och i Skälbrobäcken var kvävehalterna förhållandevis höga även om motsvarande halter har uppmätts tidigare år. Den låga vattenföringen, särskilt sensommar och höst, gav låg utspädning av förekommande utsläpp. I Skälbrobäcken var dock kvävehalterna (totalkväve och nitratkväve) högst under våren, vilket tyder på annan påverkan. Nitratkvävehalterna var förhöjda framför allt i Kållen och i Skälbrobäcken (Figur 13) Totalkväve (µg/l) , Alsterån, Dalen 60, Alsterån, inl Allgunnen 730, Kållen yta 730, Kållen botten 740, Hultbren yta 770, Badebodaån, inl Allgunnen 75, Allgunnen yta 75, Allgunnen 10 meter 80, Allgunnens huvudutlopp 90, Alsterån vid Getebro 950, Skälbrobäcken 95, Alsterån Sandbäckshult 110, Alsterån vid Strömsrum Figur 13. Årsmedelvärden av kvävehalter i Alsteråns avrinningsområde år 2013 (staplar) jämfört med "normala" värden (medelvärde samt högsta respektive lägsta årsmedelvärde den närmast föregående sexårsperioden). Vit del anger nitrat+nitritkvävehalten. Den streckade linjen anger gränsen mellan måttligt höga och höga halter. Över den heldragna linjen är halterna mycket höga. Värden över 5000 µg/l motsvarar extremt höga halter. Mörka/blåa staplar representerar Alsteråns huvudfåra. Ljusrastrerade/gula staplar representerar biflöden. 20

25 ALSTERÅN 2013 Kväve Karta 6. Kvävetillståndet i Alsteråns avrinningsområde bedömt utifrån årsmedelhalter av totalkväve år 2013 (Naturvårdsverket 1999). 21

26 ALSTERÅN Metaller i vatten Metaller i vatten Metodik och samtliga analysresultat med avseende på metaller i vatten redovisas i Bilaga 5. Årsmedelvärdena för metaller i vatten vid årets undersökningar motsvarade genomgående mycket låga eller låga halter (klass 1 och 2, Tabell 3). Måttligt höga halter (klass 3) eller högre (klass 4 och 5) som årsmedelvärden erhölls inte vid någon lokal. Analysresultaten skiljde sig inte nämnvärt från naturliga bakgrundshalter. Någon tydlig metallpåverkan kunde därmed inte styrkas. Undantaget var en förhöjd zinkhalt i Hultbren i februari (25 µg/l), vilket gav en liten avvikelse för årsmedelvärdet jämfört med normala bakgrundshalter och normala halter för provpunkten. Det avvikande resultatet från februari kontrollerades på laboratoriet med en omanalys, vilket visade samma resultat. Vid övriga provtagningstillfällen i Hultbren var zinkhalterna normalt låga. Överlag var metallhalterna vid årets undersökningar i nivå med normala halter (jämfört med resultat ) för respektive lokal. Som nämnts ovan var dock zinkhalten i Hultbren högre än normalt vid provtagningstillfället i februari. P.g.a. den förhöjda zinkhalten i Hultbren överskreds gränsvärdet för zink som anges i Havs- och Vattenmyndighetens skrivelse Rekommendationer angående klassgränser för Särskilt Förorenande Ämnen och expertbedömning vid kemisk statusklassning (Tabell 4). Övriga gränsvärden för metaller i vatten (gäller koppar, krom och arsenik) överskreds ej. Inga miljökvalitetsnormer för metaller i vatten (gäller kadmium, bly, nickel och kvicksilver) överskreds (Tabell 4). Metallanalyser inom ramen för Alsteråns recipientkontroll utförs på icke filtrerade prover, vilket gör att halterna för bedömning sannolikt är överskattade. Tabell 3. Årsmedelhalter av metaller i vatten i Alsterån år 2013 bedömda utifrån Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet, sjöar och vattendrag (Rapport 4913) Lokal Cu Zn Cr As Cd Pb Ni 740, Hultbren yta 1,5 11 0,73 0,42 0,022 0,59 0,81 770, Badebodaån, inl Allgunnen 1,3 3,4 0,51 0,37 0,018 0,43 0,86 90, Alsterån vid Getebro 1,2 3,1 0,37 0,37 0,012 0,47 0,70 110, Alsterån vid Strömsrum 1,6 3,9 0,41 0,40 0,017 0,41 0,91 Klass 1 eller 2 Klass 3 Klass 4 Klass 5 Tabell 4. Statusklassning av metaller i vatten i Alsterån år 2013 enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/39/EU samt rekommendationer i Havs- och Vattenmyndighetens skrivelse Gränsvärden Lokal Cu Zn Cr As Cd Pb Ni Hg 740, Hultbren yta U Ö U U U U U U 770, Badebodaån, inl Allgunnen U U U U U U U U 90, Alsterån vid Getebro U U U U U U U U 110, Alsterån vid Strömsrum U U U U U U U U Gränsvärde/Miljökvalitetsnorm 4 7,3 3 0,5 0,08 1,2 4 0,07 U = Underskrider motsvarar god status eller bättre Ö = Överskrider motsvarar måttlig status eller sämre --Miljökvalitetsnormer-- 22

27 ALSTERÅN Ämnestransporter Ämnestransporter Beräkningar av ämnestransporter och arealspecifika förluster har gjorts för fyra beräkningspunkter i avrinningsområdet (Alsteråns inlopp i Allgunnen, Badebodaåns inlopp i Allgunnen, Allgunnens utlopp och Alsteråns mynning i havet). Transporter och arealspecifika förluster redovisas i Tabell 5 och Tabell 6. I tabellerna framgår också belastningen från respektive kommunalt avloppsreningsverk i jämförelse med den totala transporten för respektive beräkningspunkt. I Bilaga 6 redovisas beräknade månadstransporter. Den totala transporten från Alsterån till havet, beräknat utifrån vattenföring vid mynningen i havet (S-HYPE ) och vattenkemidata vid lokal 110, Strömsrum, blev ca 5,1 ton fosfor, ca 261 ton kväve och ca ton organiskt kol (TOC) under år De största transporterna förekom i mitten av januari samt vid månadsskiftet april/maj. Transporten av organiskt kol år 2013 var ca 16 % större än långtidsmedelvärdet för perioden (4 960 ton). Fosfortransporten var ca 3 % större och kvävetransporten ca 2 % större än motsvarande långtidsmedelvärden (5,0 ton respektive 256 ton). Av den totala transporten av fosfor och kväve från Alsteråns vattensystem ut till havet beräknades de kommunala reningsverkens bidrag motsvara ca 5 % av fosforn och ca 6 % av kvävet under år 2013, utan hänsyn tagen till retention i vattensystemet (Tabell 5 och Tabell 6). Närsaltstransporterna från Alsteråns till havet under perioden , beräknat utifrån vattenföring vid mynningen i havet (S-HYPE ) och vattenkemidata vid lokal 110, Strömsrum, visar på stora mellanårsvariationer (Figur 15-Figur 17). Skillnaderna mellan transporterna olika år följer i stort variationerna i vattenföringen (Figur 14). För fosfor och kväve syns inga signifikanta trender till ökande eller minskande transporter de senaste 24 åren (Figur 15 och Figur 16). För fosfor är dock den långsiktiga tendensen att transporten ökat, vilket till stor del sannolikt kan kopplas till ökande vattenföring samt ökande vattenfärg och/eller en ökad erosion/grumling. Transporten av organiskt kol (TOC) har signifikant ökat med ca 60 % sedan början av 1990-talet. Den tydligaste ökningen skedde under 1990-talet (Figur 17). Därefter har transporterna av organiskt kol inte visat någon tendens till ökning eller minskning. Tabell 5. Ämnestransporter, arealförluster samt utsläpp av fosfor från kommunala avloppsreningsverk för olika delavrinningsområden vid respektive provpunkt. % av transport vid provpunkt utgör rapporterad utsläppsmängd från respektive reningsverk i relation till beräknade ämnestransporter. Någon reduktion av ämnesmängd har ej medräknats på sträckan mellan reningsverken och provpunkten Lokal Delavrinnings- Avr. Tran- Areal- Avlopps- Fosforutsläpp Nr område omr. sport förlust reningsverk % av transport areal P P vid km 2 ton/år kg/ha,år ton/år provpunkt 60 Alsterån, 676 1,9 0,028 Sävsjöström ARV 0,017 1 inlopp i Allgunnen Alsterfors ARV - Alstermo ARV 0,037 2 Fröseke ARV 0,059 3 Alsterbro ARV 0, Badebodaån, 386 1,2 0,031 Åseda ARV 0,081 7 inlopp i Allgunnen Grönskåra ARV 0, Allgunnens huvudutlopp ,1 0, Alsterån till havet ,1 0,033 Långemåla ARV 0,024 0,5 Värlebo ARV 0,029 1 TOT 0,

28 ALSTERÅN Ämnestransporter Tabell 6. Ämnestransporter, arealförluster samt utsläpp av kväve från kommunala avloppsreningsverk för olika delavrinningsområden vid respektive provpunkt. % av transport vid provpunkt utgör rapporterad utsläppsmängd från respektive reningsverk i relation till beräknade ämnestransporter. Någon reduktion av ämnesmängd har ej medräknats på sträckan mellan reningsverken och provpunkten Lokal Delavrinnings- Avr. Tran- Areal- Avlopps- Nr område omr. sport förlust reningsverk Kväveutsläpp % av transport areal N N vid km 2 ton/år kg/ha,år ton/år provpunkt 60 Alsterån, ,4 Sävsjöström ARV 0,21 0,2 inlopp i Allgunnen Alsterfors ARV 0,18 Alstermo ARV 4,5 5 Fröseke ARV 0,40 0,4 Alsterbro ARV 1, Badebodaån, ,6 Åseda ARV 8,9 15 inlopp i Allgunnen Grönskåra ARV 0, Allgunnens huvudutlopp ,4 110 Alsterån till havet ,7 Långemåla ARV 0,18 0,1 Värlebo ARV 0,28 0,1 TOT Årsmedelvattenföring (m 3 /s) Figur 14. Vattenföring i Alsterån vid mynningen i havet enligt SMHI:s S-HYPE under perioden (staplar). Den heldragna linjen utgör glidande treårsmedelvärden. 24

29 ALSTERÅN Ämnestransporter 10 Transport av totalfosfor (ton/år) Figur 15. Årstransporter av fosfor från Alsterån till havet under perioden (staplar). Den heldragna linjen utgör glidande treårsmedelvärden. 500 Transport av totalkväve (ton/år) Figur 16. Årstransporter av kväve från Alsterån till havet under perioden (staplar). Den heldragna linjen utgör glidande treårsmedelvärden Transport av organiskt kol (ton/år) Figur 17. Årstransporter av organiskt kol (TOC) från Alsterån till havet under perioden (staplar). Den heldragna linjen utgör glidande treårsmedelvärden. 25

30 ALSTERÅN 2013 Växt- och djurplankton Växt- och djurplankton Årligen utförs undersökningar av växt- och djurplankton i Allgunnen och Kållen. Växtplankton är en sammanfattande beteckning på organismer som svävar fritt i vattnet och har förmåga att fotosyntetisera. Artsammansättningen av växtplankton varierar mellan olika typer av vatten beroende på bl.a. näringstillgång, humushalt och biologiska omständigheter som t.ex. vilka fiskoch djurplanktonarter som förekommer. Med djurplankton menas de mikroskopiska djur som finns i den öppna vattenmassan. De djurgrupper som ingår är framför allt hinnkräftor, hoppkräftor och hjuldjur. Djurplanktonsamhällets sammansättning och biomassa varierar mellan olika vatten och under olika tider på året. I Bilaga 7 redovisas kompletta artlistor från växt- och djurplanktonanalyserna. Där redovisas också de parametrar som ingår i Havs- och vattenmyndighetens nuvarande bedömningsgrunder för växtplankton samt tidsutvecklingen vad gäller växtplanktonbiomassan i de studerade sjöarna. Statusklassningen enligt Havs- och vattenmyndighetens bedömningsgrunder visade god sammanvägd näringsstatus med avseende på växtplankton i både Allgunnen och Kållen vid undersökningarna år 2013 (Tabell 7). Biomassan fördelad på olika taxonomiska grupper redovisas i Figur 15. Totalbiomassan var liten i Allgunnen (0,63 mg/l) och måttligt stor i Kållen (1,6 mg/l). Andelen cyanobakterier var mycket liten i båda sjöarna. Särskilt i Kållen noterades flera näringskrävande arter samtidigt som endast ett fåtal arter indikerar näringsfattiga förhållanden. I Kållen visar detta på en tydlig näringspåverkan. Surhetsklassningen enligt Havs- och vattenmyndighetens bedömningsgrunder (2013) baseras på antalet växtplanktonarter och indikerade nära neutrala förhållanden i båda sjöarna (Tabell 7). 1,8 1,6 1,4 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 Växtplanktonbiomassa (mg/l) Allgunnen Kållen Övriga Gonyostomum Konjugater Grönalger Ögonalger Kiselalger Guldalger Pansarflagellater Rekylalger Blågrönalger Figur 18. Växtplanktonbiomassans sammansättning i Allgunnen och Kållen i augusti Biomassan av den potentiellt besvärsbildande algen Gonyostomum semen var mycket liten i båda sjöarna. I Kållen har Gonyostomum semen vissa år förekommit rikligt, varför variationen i artsammansättning varit stor mellan olika år. I Allgunnen indikerade djurplanktonet näringsfattiga eller måttligt näringsrika förhållanden. Avsaknad av stora Daphnia-arter, men riklig förekomst av småvuxna hinnkräftor, visar att predationstrycket från fisk är relativt intensivt. I Kållen påträffades flera näringskrävande djurplanktonarter, vilket antyder att Kållen är utsatt för viss näringsbelastning. Förekomsten av storvuxna Daphnia-arter indikerar relativt lågt predationstryck från fisk och högt betningstryck på växtplankton. Tabell 7. Statusklassning för näringsämnen och surhet med utgångspunkt från växtplankton, enligt bedömningsgrunderna i Havs- och vattenmyndighetens föreskrift (HVMFS 2013:19), i sjöar inom Alsteråns avrinningsområde år 2013 Statusklassning (sammanvägd näringsstatus) Statusklassning (surhet) Lokal 075. Allgunnen God Nära neutralt 730. Kållen God Nära neutralt 26

31 ALSTERÅN Kiselalger Kiselalger Kiselalger är ofta den dominerande gruppen i påväxtalgsamhället. Begreppet påväxtalger innefattar de alger som sitter fast på eller lever i direkt anslutning till olika substrat (t.ex. stenar och makrofyter) i sjöar och vattendrag. Eftersom de flesta kiselalger har specifika krav på sin levnadsmiljö är de mycket bra indikatorer på vattenkvaliteten. Små förändringar kan göra att vissa arter ökar i antal, medan andra försvinner. Kiselalger undersöktes vid två lokaler i Alsterån, Alsteråns inlopp till Allgunnen (60) och Alsterån vid Sandbäckshult (95). I Bilaga 8 redovisas metodik, artlistor och resultatsammanställningar från kiselalgsanalyserna samt tidsutvecklingen i de studerade provpunkterna. I Tabell 8 redovisas bedömningarna för kiselalger enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrift (HVMFS 2013:19). Kiselalgsindexet IPS visar påverkan av näringsämnen och lättnedbrytbara organiska föroreningar. Båda lokalerna, Alsteråns inlopp till Allgunnen och Alsterån vid Sandbäckshult, hamnade i klass 1, hög status, år Mängderna näringskrävande (TDI) och föroreningstoleranta (%PT) kiselalger var också små. Bedömningarna har varit samma åren 2010, 2011, 2012 och 2013 och artsammansättningen har varit likartad. Surhetsindexet ACID används för att bedöma surheten i vattendrag. Båda lokalerna, Alsteråns inlopp till Allgunnen och Alsterån vid Sandbäckshult, låg i gränslandet mellan nära neutrala förhållanden (årsmedelvärde för ph 6,5-7,3) och måttligt sura förhållanden (årsmedelvärde för ph 5,9-6,5 och/eller ph-minimum under 6,4) bedömt utifrån resultaten år Tabell 8. Statusklassning för näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening samt surhet enligt bedömningsgrunderna i Havs- och vattenmyndighetens föreskrift (HVMFS 2013:19) i Alsteråns avrinningsområde år 2013 Statusklassning (näringsämnen och organisk förening) Statusklassning (surhet) Nr Lokal År 60 Alsterån, inloppet Allgunnen 13 Hög Nära neutralt 95 Alsterån, Sandbäckshult 13 Hög Måttligt surt Figur 19. Brachysira neoexilis, Stauroforma exiguiformis och Tabellaria flocculosa är exempel på kiselalger som förekommer i näringsfattiga, mer eller mindre sura vatten. Medins Biologi AB. 27

32 ALSTERÅN Miljömål MILJÖMÅL Det svenska miljömålssystemet innehåller ett generationsmål, sexton miljökvalitetsmål och fjorton etappmål. Generationsmålet innebär att förutsättningarna för att lösa miljöproblemen ska nås inom en generation. Miljökvalitetsmålen beskriver det tillstånd i den svenska miljön som miljöarbetet ska leda till. Etappmålen är steg på vägen för att nå generationsmålet och ett eller flera miljökvalitetsmål. Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen svarar för arbetet med miljömålen och uppföljningen av dem på regional nivå. De regionala miljömålen har ofta tagits fram i samverkan med aktörer i länen, till exempel landsting, samverkansorgan, kommuner, näringsliv och ideella organisationer. Nedan presenteras två av de 16 miljökvalitetsmålen som är särskilt relevanta för recipientkontrollen inom Alsteråns avrinningsområde. Texten är till stora delar hämtad från Miljömålsportalen ( och i tillämpliga delar baseras bedömningarna på analysresultat från Alsteråns recipientkontroll. Miljömålsportalen är en samverkansportal för alla aktörer inom miljömålssystemet. Den presenterar en samlad beskrivning av miljöarbetet, som sker i samverkan mellan olika aktörer i samhället för att nå miljömålen. 03 Bara naturlig försurning De försurande effekterna av nedfall och markanvändning ska underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen ska inte heller öka korrosionshastigheten i markförlagda tekniska material, vattenledningssystem, arkeologiska föremål och hällristningar. Kronobergs län: Kronobergs län tillhör ett av de mest försurningsdrabbade områdena i landet. Framförallt beror detta på ett historiskt stort nedfall av kväve och svavel, samt markförhållanden med begränsad förmåga att neutralisera det sura nedfallet. Enligt senaste beräkningar (MAGIC-2012) är 56 procent av sjöarna i Kronobergs län (av dem som är större än 1ha) försurade på grund av mänsklig aktivitet. Länets 14 referenssjöar uppvisar i de flesta fall en viss återhämtning från försurning. Under 2000-talet har dock förbättringstakten avtagit betydligt och merparten av dagens sura vatten kommer att vara försurade under överskådlig tid. Kalkning kommer därför att behövas i många år framöver. Målet kommer inte att nås till år Kalmar län: Försurningsläget i Kalmar län påverkas i stor utsträckning av de utsläpp av försurande ämnen som sker på kontinenten, samt från den internationella sjöfarten. Svavelnedfallet har minskat kraftigt sedan 1990, från cirka 14 kilo per hektar till i medeltal 1-2 kilo per hektar år Kvävenedfallet till skogen ligger över den kritiska belastningen och uppgår nu till cirka 6 kilo per hektar år Prognosen är att svavelnedfallet fortsätter att minska och att kvävenedfallet långsamt börjar minska. 28

33 ALSTERÅN Miljömål Skogsbrukets andel av den försurande påverkan ökar på grund av en allt mer omfattande användning av skogsbränslen och kan stå för procent av försurningen i känsliga områden beroende på om enbart stam eller också grenar och toppar (GROT) och stubbar tas ut. Försurningsläget för sjöar och vattendrag har förbättrats, men den kritiska belastningen för försurning i sjöar överskrids. Målet bedöms inte vara möjligt att nås till år 2020 med idag beslutade eller planerade styrmedel. Den största delen av det sura nedfallet, cirka 90 procent av svaveldioxid- och kväveoxidutsläppen och cirka 70 procent av ammoniakutsläppen, kommer från källor i andra länder och från internationell sjöfart. Det medför att det krävs internationella åtgärder för att möjliggöra en fortsatt minskning av utsläppen. 07 Ingen övergödning Halterna av gödande ämnen i mark och vatten skall inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten. Sjöar, vattendrag, kustvatten och grundvatten uppnår minst god status för näringsämnen enligt förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön. Kronobergs län: Under de senaste åren har betydelsefulla insatser i samhället genomförts som bedöms gynna miljötillståndet för miljökvalitetsmålet Ingen övergödning. Det tar dock tid innan de åtgärder som nu sätts in ger mätbara effekter i vattnet. Detta på grund av lång tids upplagring av näringsämnen i markerna och i sedimenten. Det går inte se någon generell trend att övergödningen minskar. Enligt de statusbedömningar som genomförts inom vattenförvaltningen råder det stor risk att miljömålet inte kommer att uppnås till år Åtgärdstakten behöver därför öka för att miljömålet ska uppnås till år Det är endast en del av utsläppen och läckaget av näringsämnen från Kronobergs län som når havet. En viss del av fosforn och kvävet sedimenterar på botten i sjöar och vattendrag eller tas upp av alger och växter. Kalmar län: Målet bedöms inte vara möjligt att nås till år 2020 med idag beslutade eller planerade styrmedel. De åtgärder som har vidtagits för att komma till rätta med övergödning har hittills inte varit tillräckliga, eller inte hunnit ge resultat i miljön. Tillförseln av näringsämnen till havet behöver minska för att vi ska uppnå målet. Mätningar av tillförseln av kväve och fosfor till havet har utförts under de senaste 40 åren. Dessa visar på minskade utsläpp av fosfor från Kalmar län under 1970 och 1980-talet. De senaste 20 åren ses dock inga förändringar, varken i fosfor- eller kvävebelastningen. Tillförseln av näringsämnen till havet är därmed fortfarande för stort för att förbättra miljötillståndet. Alsterån För provpunkterna inom ramen för recipientkontrollen i Alsterån syns en signifikant trend med minskande fosforhalter i Kållen under perioden från höga halter till nära gränsen mellan måttligt höga och höga halter. För övriga provpunkter kan inga signifikanta förändringar i fosforhalter under samma period verifieras. Från Alsterån till havet finns ingen tendens till 29

34 ALSTERÅN Miljömål minskning av fosfortransporten, sett till hela perioden Det samma gäller för transporten av kväve. Utifrån de undersökningar som utförts inom ramen för Alsteråns recipientkontroll åren bedömdes samtliga undersökta sjöar och vattendrag ha hög eller god näringsstatus med avseende på totalfosforhalter. Utifrån växtplankton bedömdes både Allgunnen och Kållen ha god status enligt bedömningsgrunderna i Havs- och vattenmyndighetens föreskrift (HVMFS 2013:19). Kiselalgsundersökningar i Alsteråns inlopp till Allgunnen och Alsterån vid Sandbäckshult visade hög näringsstatus vid båda lokalerna. 30

35 ALSTERÅN Referenser REFERENSER Vattenkemi ALcontrol AB 2011, 2012, Alsterån, 2010, 2011, Alsteråns Vattenråd. ALcontrol AB Alsterån, 2000, 2001, 2002 och Alsteråns vattenvårdsförbund. Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/39/EU. Havs- och vattenmyndigheten Havs- och vattenmyndighetens författningssamling. Havs och vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten, HVMFS 2013:19. KM Lab Alsterån 1989, 1990, 1991, 1992, 1993, 1994, 1995, 1996, 1997, 1998 och Alsteråns Vattenvårdsförbund. Miljömålsportalen. Internetadress: Information om Sveriges 16 miljökvalitetsmål och arbetet för att nå dem. Nerladdat Naturvårdsverket Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon. En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp. Handbok 2007:4, utgåva 1 december Bilaga A Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. Naturvårdsverket Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och vattendrag. Rapport Naturvårdsverket Allmänna råd 90:4. Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. Klassificering av vattendrag. Klassificering av vattenkemi samt metaller i sediment och organismer. Naturvårdsverket Rapport Recipientkontroll vatten. Del II. Undersökningsmetoder för specialprogram. Naturvårdsverket Recipientkontroll vatten. Del 1. Undersökningsmetoder för basprogram. SNV Rapport Hushållningssällskapet Alsterån 2004, 2005, Alsteråns vattenvårdsförbund. Calluna AB Alsterån Alsteråns Vattenråd. Rekommendationer angående klassgränser för Särskilt Förorenande Ämnen och expertbedömning vid kemisk statusklassning. Havs- och Vattenmyndigheten. Skrivelse SCB Statistiska meddelanden. Statistik för avrinningsområden MI 11 SM SMED Svenska MiljöEmissionsData 2005 PLC5 Pollution Load Compilation 5. SMHI Svenskt vattenarkiv. Avrinningsområden i Sverige. Del 3. Vattendrag till Egentliga Östersjön och Öresund. Statens Naturvårdsverk Bedömningsgrunder för svenska ytvatten, 1969:1. VISS VattenInformationsSystem Sverige. Internetadress Växt- och djurplankton Havs- och vattenmyndigheten Havs- och vattenmyndighetens författningssamling. Havs och vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten, HVMFS 2013:19. Hörnström, E Trofigradering av sjöar genom kvalitativ fytoplanktonanalys. StatensNaturvårdsverk PM Hörnström, E Trophic characterization of lakes by means of qualitative phyto-plankton analysis.limnologica (Berlin) 13:

36 ALSTERÅN Referenser Naturvårdsverket Metodbeskrivningar. Recipientkontroll Vatten. Del I. Undersökningsmetoder för basprogram. Naturvårdsverket Rapport Naturvårdsverket, Handledning för miljöövervakning: Programområde Sötvatten, Undersökningstyp Djurplankton i sjöar Version 1:1, Naturvårdsverket Handledning för miljöövervakning. Undersökningstyp växtplankton i sjöar. Version 1.3: Svensk Standard SS-EN 15204:2006. Vattenundersökningar Vägledning för bestämning av förekomst och sammansättning av fytoplankton genom inverterad mikroskopi (Utermöhl teknik). Svensk Standard SS-EN 15110:2006. Vattenundersökningar Vägledning för provtagning av djurplankton i sjöar. Kiselalger Andrén, C. & Jarlman, A Benthic diatoms as indicators of acidity in streams. Fundamental and Applied Limnology 173(3): Jarlman, A. & Sundberg I Bedömningsgrunder för kiselalger. Hur Medins Biologi AB klassar och bedömer kiselalger i vattendrag. Medins Biologi AB. ( Naturvårdsverket Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon. En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp. Handbok 2007:4, utgåva 1 december Bilaga A Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. Naturvårdsverket Handledning för miljöövervakning: Programområde Sötvatten, Undersökningstyp Påväxt i rinnande vatten kiselalgsanalys Version 3:1, ( Havs- och vattenmyndigheten Havs- och vattenmyndighetens författningssamling. Havsoch vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten, HVMFS 2013:19. SIS Svensk Standard, SS-EN 13946, Water quality - Guidance standard for the routine sampling and pretreatment of benthic diatoms from rivers. SIS Svensk Standard, SS-EN 14407:2005, Water quality- Guidance identifica-tion, enumeration and interpretation of benthic diatom samples from running waters. 32

37 ALSTERÅN Bilaga 1 BILAGA 1 Analysparametrarnas innebörd Vattenkemi 33

38 ALSTERÅN Bilaga 1 I denna rapport tillämpas bl.a. Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet (Rapport 4913 Sjöar och vattendrag). Nedanstående klassgränser har hämtats från rapporten. Vissa tillägg och avvikelser från Naturvårdsverkets bedömningsgrunder har gjorts (skrivelse angående bedömningsgrunder, KM Lab ). Skillnaderna kommenteras i efterföljande text. Ramdirektivet för vatten har målet att i princip alla vatten bl.a. ska uppnå god ekologisk status. För att bedöma miljökvaliteten i vattenförekomster ska vattenmyndigheten utgå från bedömningsskalor för s.k. kvalitetsfaktorer. Dessa skalor är uppdelade i fem statusklasser: hög, god, måttlig, otillfredsställande och dålig. I denna rapport har följande kvalitetsfaktorer för vattenkemi bedömts: Näringsämnen, Klorofyll respektive Siktdjup i sjöar samt Näringsämnen i vattendrag. Bedömningar av status har gjorts enligt bedömningsgrunderna i Havs- och vattenmyndighetens föreskrift (HVMFS 2013:19). Eftersom resultat för kalcium, magnesium och klorid ingår i kontrollen av Alsterån, används dessa resultat vid statusklassning av Näringsämnen. Korrigering har också gjorts för de vattendrag vars avrinningsområde till mer än 10 % består av jordbruksmark. Vattentemperatur ( C) mäts alltid i fält. Den påverkar bl.a. den biologiska omsättningshastigheten och syrets löslighet i vatten. Eftersom densitetsskillnaden per grad ökar med ökad temperatur kan ett språngskikt bildas i sjöar under sommaren. Detta innebär att vattenmassan delas i två vattenvolymer som kan få helt olika fysikaliska och kemiska egenskaper. Förekomst av temperatursprångskikt försvårar ämnesutbytet mellan yt- och bottenvatten, vilket medför att syrebrist kan uppstå i bottenvattnet där syreförbrukande processer dominerar. Under vintern medför isläggningen att syresättningen av vattnet i stort sett upphör. Under senvintern kan därför också syrebrist uppstå i bottenvattnet. Vattnets surhetsgrad anges som ph-värde. Skalan för ph är logaritmisk, vilket innebär att ph 6 är tio gånger surare och ph 5 är 100 gånger surare än ph 7. Normala ph-värden i sjöar och vattendrag är oftast 6-8. Regnvatten har ett ph-värde på 4,0 till 4,5. Låga värden uppmäts som regel i sjöar och vattendrag i samband med hög vattenföring under snösmältning. Höga phvärden kan under sommaren uppträda vid kraftig algtillväxt som en konsekvens av koldioxidupptaget vid fotosyntesen. Vid phvärden under ca 6,0 uppstår biologiska störningar som nedsatt fortplantningsförmåga hos vissa fiskarter, utslagning av känsliga bottenfaunaarter m.m. Vid värden under ca 5,0 sker drastiska förändringar och utarmning av organismsamhällen. Låga phvärden ökar dessutom många metallers löslighet och därmed giftighet i vattnet. Enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet (Rapport 4913) kan vattnet med avseende på ph-värde indelas enligt följande effektrelaterade skala med tillägg: >6,8 Nära neutralt 6,5-6,8 Svagt surt 6,2-6,5 Måttligt surt 5,6-6,2 Surt <5,6 Mycket surt Tillägg ALcontrol 8 9 Högt ph-värde >9 Mycket högt ph Alkalinitet (mekv/l) är ett mått på vattnets innehåll av syraneutraliserande ämnen, vilka främst utgörs av karbonat och vätekarbonat. Alkaliniteten ger information om vattnets buffrande kapacitet, >0,20 Mycket god buffertkapacitet d.v.s. förmågan att motstå försurning. Enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökva- 0,10-0,20 God buffertkapacitet 0,05-0,10 Svag buffertkapacitet litet (Rapport 4913) kan vattnet med avseende på 0,02-0,05 Mycket svag buffertkapacitet alkalinitet (mekv/l) indelas enligt följande effektrelaterade skala: <0,02 Ingen eller obetydlig buffertkapacitet 34

39 ALSTERÅN Bilaga 1 Konduktivitet (ledningsförmåga ms/m), mätt vid 25 C, är ett mått på den totala halten lösta salter i vattnet. De ämnen som vanligen bidrar mest till konduktiviteten i sötvatten är kalcium, magnesium, natrium, kalium, klorid, sulfat och vätekarbonat. Konduktiviteten ger information om mark- och berggrundsförhållanden i tillrinningsområdet. Den kan i en del fall också användas som indikation på utsläpp. Utsläppsvatten från reningsverk har ofta höga salthalter. Vatten med hög salthalt är tyngre (har högre densitet) än saltfattigt vatten. Om inte vattnet omblandas kommer därför det saltrika vattnet att inlagras på botten av sjöar och vattendrag. Vattenfärg kan mätas på olika sätt. Inom ramen för detta undersökningsprogram analyseras absorbans vid 420 nm (abs/5cm) och färg 405 nm (mg Pt/l)) på filtrerat vatten. I rinnande vatten är det främst humus som är styrande för färgvärdet, men vid grundvattenutflöde kan även järnoch manganhalterna ha betydelse. Absorbans vid 420 nm är bl.a. viktig för beräkning av referensvärden för fosfor vid statusklassning av näringsämnen i sjöar och vattendrag. Enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet (Rapport 4913) kan en klassindelning med avseende på absorbans 420 nm (abs/5 cm) göras enligt: <0,02 Ej/obetydligt färgat vatten 0,02-0,05 Svagt färgat vatten 0,05-0,12 Måttligt färgat vatten 0,12-0,2 Betydligt färgat vatten >0,2 Starkt färgat vatten Turbiditeten (FNU) är ett mått på vattnets innehåll av partiklar och påverkar ljusförhållandet. Partiklarna kan bestå av lermaterial och organiskt material (humusflockar, plankton). Enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet (Rapport 4913) kan en klassindelning med avseende på turbiditet (FNU) göras enligt: < 0,5 Ej/obetydligt grumligt vatten 0,5-1,0 Svagt grumligt vatten 1,0-2,5 Måttligt grumligt vatten 2,5-7,0 Betydligt grumligt vatten >7,0 Starkt grumligt vatten TOC (totalt organiskt kol mg/l) ger information om halten av organiskt material. Ett högt värde innebär en syretäring varvid vattnets syrehalt förbrukas. Enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet (Rapport 4913) kan en klassindelning med avseende på TOC (mg/l) göras enligt: <4 Mycket låg halt 4-8 Låg halt 8-12 Måttligt hög halt Hög halt >16 Mycket hög halt Syrehalten (mg/l) anger mängden syre som är löst i vattnet. Vattnets förmåga att lösa syre minskar med ökad temperatur. Syre tillförs vattnet främst genom omrörning (vindpåverkan, forsar) samt genom växternas fotosyntes. Syre förbrukas vid nedbrytning av organiskt material. Syrebrist kan uppstå i bottenvattnet i sjöar med hög humushalt eller efter kraftig algblomning. Störst risk föreligger under sensommaren och i slutet av vintern (särskilt vid förekomst av skiktning - se avsnittet om temperatur). Om djupområdet i en sjö är litet kan syrebrist uppträda även vid låg eller måttlig belastning av organiskt material (humus, plankton). I långsamrinnande vattendrag kan syrebrist uppstå sommartid vid hög belastning av organiskt material och ammonium. Lägre syrehalter än 4 till 5 mg/l kan ge skador på syrekrävande vattenorganismer. 35

40 ALSTERÅN Bilaga 1 Enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet (Rapport 4913) kan en klassindelning med avseende på syrehalt (mg/l, lägsta värde under året) göras enligt: >7 Syrerikt tillstånd 5-7 Måttligt syrerikt tillstånd 3-5 Svagt syretillstånd 1-3 Syrefattigt tillstånd <1 Syrefritt eller nästan syrefritt tillstånd Syremättnad (%) är den andel som den uppmätta syrehalten utgör av den teoretiskt möjliga halten vid aktuell temperatur. Vid 0 C kan sötvatten t.ex. hålla en halt av 14 mg/l, men vid 20 C endast 9 mg/l. Mättnadsgraden kan vid kraftig algtillväxt betydligt överskrida 100 %. Totalfosfor (µg/l) anger den totala mängden fosfor som finns i vattnet. Fosfor föreligger i vatten antingen organiskt bundet eller som fosfat. Fosfor är i allmänhet det tillväxtbegränsande näringsämnet i sötvatten och alltför stor tillförsel kan medföra att vattendrag växer igen och syrebrist uppstår. Enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet (Rapport 4913) kan en klassindelning med avseende på totalfosforhalten göras enligt sjöar maj-oktober (µg/l). Skalan är kopplad till olika produktionsnivåer, från näringsfattiga till näringsrika vatten: <12,5 Låga halter 12,5-25 Måttligt höga halter Höga halter Mycket höga halter >100 Extremt höga halter Totalkväve (µg/l) anger det totala kväveinnehållet i ett vatten och kan föreligga dels som organiskt bundet och dels som lösta salter. De senare utgörs av nitrat, nitrit och ammonium. Kväve är ett viktigt näringsämne för levande organismer. Kväve tillförs sjöar och vattendrag genom nedfall av luftföroreningar, genom läckage från jord- och skogsbruksmarker samt genom utsläpp av avloppsvatten. Enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet (Rapport 4913) kan en klassindelning med avseende på totalkvävehalten göras enligt sjöar maj-oktober (µg/l): <300 Låga halter Måttligt höga halter Höga halter Mycket höga halter >5000 Extremt höga halter Nitratkväve, NO 3 -N (µg/l) är en viktig närsaltkomponent som direkt kan tas upp av växtplankton och högre växter. Den arealspecifika förlusten (kg/ha,år) av fosfor och kväve i rinnande vatten, d.v.s. årstransporten dividerad med avrinningsområdets areal, beskriver tillförseln av fosfor och kväve från avrinningsområden till sjöar och hav. Den utgör också ett indirekt mått på produktionsförutsättningarna för vattendragens växt- och djursamhällen. Förlusterna av fosfor och kväve inkluderar tillförsel från alla källor uppströms mätpunkten. Den arealspecifika förlusten används för bedömning av förluster från olika marktyper i relation till normala förluster vid olika markanvändning. Eventuella punktkällors bidrag till arealförlusterna måste därför beaktas. 36

41 ALSTERÅN Bilaga 1 Tillstånd Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Rapport 4913) kan tillståndet med avseende på arealspecifik förlust av kväve och fosfor (kg/ha,år) bedömas enligt nedanstående klassindelningar: < 1,0 Mycket låga kväveförluster Fjällhed och fattiga skogsmarker 1,0 2,0 Låga kväveförluster Icke kvävemättad skogsmark i norra och södra Sverige 2,0 4,0 Måttligt höga kväveförluster Opåverkad myrmark, påverkad skogsmark (t.ex. hyggesläckage), ogödslad vall 4,0 16 Höga kväveförluster Åker i slättbygd Mycket höga kväveförluster Odlade sandjordar, ofta i kombination med djurhållning > 32 Extremt höga kväveförluster < 0,04 Mycket låga fosforförluster Opåverkad skogsmark 0,04 0,08 Låga fosforförluster Vanlig skogsmark 0,08 0,16 Måttligt höga fosforförluster Hyggen, myr- och torvmark, mindre erosionsbenägen åkermark, ofta med vallodling 0,16 0,32 Höga fosforförluster Åker i öppet bruk 0,32 0,64 Mycket höga fosforförluster Erosionsbenägen åkermark > 0,64 Extremt höga fosforförluster Siktdjup (m) ger information om vattnets färg och grumlighet och mäts genom att man sänker ner en vit skiva i vattnet och i vattenkikare noterar djupet när den inte längre kan urskiljas. Därefter drar man upp den till man åter kan se den och noterar djupet. Medelvärdet av dessa djup utgör siktdjupet. Enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet (Rapport 4913) kan en klassindelning med avseende på siktdjup (meter; maj-oktober) göras enligt: >8 Mycket stort siktdjup 5-8 Stort siktdjup 2,5-5 Måttligt siktdjup 1-2,5 Litet siktdjup <1 Mycket litet siktdjup Klorofyll a (µg/l) är ett av nyckelämnena i växternas fotosyntes. Halten klorofyll kan därför användas som mått på mängden alger i vattnet. Algernas klorofyllinnehåll är dock olika för olika arter och olika tillväxtfaser. Klorofyllhalten är i regel högre ju näringsrikare en sjö är. Enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet (Rapport 4913) kan en klassindelning med avseende på klorofyllhalt (µg/l) göras för maj-oktober enligt: <2 Mycket låga halter 2-5 Låga halter 5-12 Måttligt höga halter Höga halter >25 Mycket höga halter och för augusti enligt: Dessa klasser motsvarar intervallen i fosforskalan. <2,5 Mycket låga halter 2,5-10 Låga halter Måttligt höga halter Höga halter >40 Mycket höga halter 37

42 ALSTERÅN Bilaga 1 Klorofyllhalten har i Naturvårdsverkets bedömningsgrunder antagits utgöra 0,5 % av planktonvolymen. För att få en enhetlig benämning av klasserna för klorofyll och totalvolym alger har gränserna justerats nedåt. Mycket låga halter ovan motsvarar Naturvårdsverkets bedömningsgrunders låga halter o.s.v. Mycket höga halter motsvarar extremt höga halter i bedömningsgrunderna. Metaller med en densitet som är större än 5 gram per kubikcentimeter betecknas som tungmetaller. Exempel på tungmetaller är bly, krom, kadmium, koppar, arsenik, zink, nickel och kvicksilver. I dagligt tal kallas dessa tungmetaller också för skadliga tungmetaller till skillnad från exempelvis järn, som per definition också är en tungmetall. Tungmetaller är grundämnen, som finns naturligt i miljön i förhållandevis låga halter. Till skillnad från flertalet naturligt förekommande ämnen tycks vissa tungmetaller - främst bly, kadmium och kvicksilver - inte ha någon biologisk funktion i levande organismer. I stället orsakar dessa metaller redan i små mängder skador då de tillförs både djur och växter. En del tungmetaller, t.ex. zink, krom och koppar, är nödvändiga och ingår i enzymer, proteiner, vitaminer och andra livsviktiga byggstenar, men tillförseln till organismen får inte bli för stor. Tungmetallerna är oförstörbara, bryts inte ner eller utsöndras mycket långsamt. De är således exempel på stabila ämnen, som blir miljögifter för att de dyker upp i alltför stora mängder i fel sammanhang. Tungmetallernas giftverkan beror till stor del på att de binds hårt till organiska ämnen/strukturer i levande celler, vilket dels försvårar utsöndring (ger ackumulering) och dels bidrar till att olika cellfunktioner störs (gifteffekt). Metallerna förekommer i olika kemiska former och är därigenom olika biotillgängliga för levande organismer. Metallerna kan vara lösta i vattnet i jonform, eller förekomma som oorganiska och organiska komplex. De binds även till partiklar och följer dessa. Också tungmetallernas egen rörlighet i miljön skiftar beroende på deras fysikaliska och kemiska egenskaper. Kadmium, arsenik, nickel och zink transporteras och sprids mycket lätt, medan kvicksilver, bly, krom och koppar behöver speciella förhållanden för att kunna frigöras och vandra. Enligt Naturvårdsverket (1999) kan metallhalter indelas i tillståndsklasser enligt: 38

43 ALSTERÅN Bilaga 1 TILLSTÅND, metaller i ytvatten (µg/l) Mycket Låga Måttligt Höga Mycket låga halter höga halter höga halter halter halter Arsenik <0,4 0, >75 Bly <0,2 0, >15 Kadmium <0,01 0,01-0,1 0,1-0,3 0,3-1,5 >1,5 Koppar <0,5 0, >45 Krom <0,3 0, >75 Nickel <0,7 0, >225 Zink < >300 TILLSTÅND, metaller i sediment (mg/kg TS) Mycket Låga Måttligt Höga Mycket låga halter höga halter höga halter halter halter Arsenik < >150 Bly < >2000 Kadmium <0,8 0, >35 Koppar < >500 Krom < >500 Kvicksilver <0,15 0,15-0,3 0,3-1,0 1,0-5 >5 Nickel < >250 Zink < >

44 40 ALSTERÅN Bilaga 1

45 ALSTERÅN Bilaga 2 BILAGA 2 Föroreningsbelastande verksamheter 41

46 ALSTERÅN Bilaga 2 Tabell 9. Föroreningsbelastande verksamheter och utsläppsmängder år 2013 inom Alsteråns avrinningsområde. A=avloppsreningsverk, I=industriella utsläpp, T=avfallstippar, D=dagvatten och P=pumpstationer Punktkälla Utsläppsmängder Vatten- Delavr.- Provpunkter Utsläppsvillkor P-tot N-tot NO3-N NH4-N BOD7 övriga utsläpp förekomst område som påverkas Halter och/eller mängder ton/år ton/år ton/år ton/år ton/år nedströms Uppvidinge kommun A Sävsjöström 0,017 0,21 0 0,20 dagvatten , 060, 075, 080, 090, 095, 110 Kvartalsmedelvärde BOD 15 mg/l A Alsterfors 0 0,18 0 0,008 dagvatten , 060, 075, 080, 090, 095, 110 Kvartalsmedelvärde BOD 15 mg/l A Alstermo 0,037 4,5 3,6 0,66 dagvatten , 075, 080, 090, 095, 110 Veckomedelvärde BOD 15 mg/l; fosfor 0,5 mg/l A Fröseke 0,059 0,40 0,002 0,36 dagvatten , 075, 080, 090, 095, 110 Kvartalsmedelvärde BOD 15 mg/l T Linneberga 0,006 0,47 0,058 0,33 0,090 lakvatten , 770, 075, 080, 090, 095, 110 I Ragn-Sells återvinningscentral , 770, 075, 080, 090, 095, 110 A Åseda 0,081 8,9 4,1 2,0 dagvatten , 770, 075, 080, 090, 095, 110 Veckomedelvärde BOD 10 mg/l; fosfor 0,3 mg/l; ph mellan 6 och 9 P Älghult , 075, 080, 090, 095, 110 I Econova 0,035 0,73 0,36 torvtäkt och jordförbättring , 770, 075, 080, 090, 095, 110 Föroreningshalterna i det behandlade vatten som släpps ut från sedimenteringsanl. får som högst uppgå till följande årsmedelvärden: ph 9, P-tot 1 mg/l, NH4N 20 mg/l, Pb 10 ug/l, Cu 30 ug/l, Zn 90 ug/l, Cd 0,5 ug/l, Susp 15 mg/l, Oljeindex 0,7 mg/l Begränsningsvärdet för ph gäller från och med den 1 januari I Profilgruppen 201,2 ton sulfat, 16,2 kg Al, (0 kg Sn) , 770, 075, 080, 090, 095, 110 Riktvärde Sulfat 20 ton/månad, Gränsvärde Al 20 kg/månad, Sn 0,5 kg/månad Högsby kommun A Grönskåra 0,006 0,41 0, , 075, 080, 090, 095, 110 Gränsvärde; BOD7 15mg/l P-tot 0,5g/kbm A Långemåla 0,024 0,18 0,089 Skälbrobäcken , 095, 110 BOD 7 15mg/l P-tot 1,0g/kbm A Värlebo 0,029 0,28 0,30 Skälbrobäcken , 095, 110 Se Grönskåra Nybro kommun A Alsterbro P Sandslätt P Kråksmåla 0,011 1,6 0,42 Ca 150 m3 (0,08% av totalflödet) bräddat med silning vid reningsverket. Bräddat 2372 timmar (ingen volymmätning) Bräddat 978 timmar (ingen volymmätning) , 075, 080, 090, 095, 110 BOD7: 15 mg/l P-tot: 0,5 mg/l avser kvartalsmedelvärden , 075, 080, 090, 095, , 075, 080, 090, 095, 110 Mönsterås kommun I Kährs Blomstermåla timmerbevattning, I JOAB Recycling AB dagvatten I Strömsrums AB 250 kor I Wastec AB dagvatten D Blomstermåla dagvatten D Ålem dagvatten I ITAB dagvatten I Carrab Industri AB dagvatten I Stans & Press AB dagvatten I Blomstermåla Industri AB dagvatten I CNC-Teknik AB dagvatten I Ålems Orgelverkstad dagvatten 42

47 ALSTERÅN Bilaga 3 BILAGA 3 Händelser vid ån och miljöskyddande åtgärder 43

48 ALSTERÅN Bilaga 3 Händelser vid ån Under år 2013 har inga uppgifter om miljöpåverkan av mer tillfällig karaktär som t.ex. kraftig erosion, oljeutsläpp, dikesrensning, fiskdöd o.s.v. inom Alsteråns avrinningsområde inrapporterats. Miljöskyddande åtgärder Under år 2013 har inga uppgifter om utförda miljöskyddande åtgärder inrapporterats. 44

49 ALSTERÅN Bilaga 4 BILAGA 4 Fysikaliska och kemiska vattenundersökningar Metodik Resultat 45

50 ALSTERÅN Bilaga 4 Provtagning Utförare: ALcontrol AB, Reijo Nygård, Björn Thiberg och Magnus Bergström, Olaus Magnus väg 27, Linköping, , kundservice@alcontrol.se. Metod: ISO och Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning. Provtagningen har utförts av utbildad och godkänd personal (SNFS 1990:11 MS:29). Provtagningen av recipientvatten har utförts av ett av SWEDAC ackrediterat laboratorium. Analys Utförare: ALcontrol AB, Olaus Magnus väg 27, Linköping, , kundservice@alcontrol.se. Metoder Färg vid 405 nm SS-EN ISO 7887:2012 Met,C Konduktivitet 25 C SS-EN ph 25 C SS-EN ISO 10523:2012 Alkalinitet, HCO3 SS-EN ISO , utg 1 Syre SS-EN (fältmätning) Syremättnad Beräkning TOC SS-EN 1484 Ammoniumkväve, NH4-N SS-EN ISO 11732,mod Nitratnitritkväve,NO3+NO2-N SS-EN ISO ,mod Fosfor total, P SS-EN ISO :2005 Kväve total, N SS-EN ISO mod Turbiditet FNU SS-EN ISO 7027 utg 3 Absorbans vid 420 nm, filt SSEN ISO7887:1,del 3,mod Kalcium, Ca SS-EN ISO Magnesium, Mg SS-EN ISO Natrium, Na SS-EN ISO Kalium, K SS-EN ISO Klorid, Cl SS-EN ISO :2009 Sulfat, SO4 SS-EN ISO :2009 Siktdjup SS-EN ISO 7027 del 5.2 utg 1 Klorofyll SS mod Samtliga analyser har utförts av ett av SWEDAC ackrediterat laboratorium. Utvärdering Utförare: ALcontrol AB, Håkan Olofsson, Karins gränd 13, Halmstad, hakan.olofsson@alcontrol.se. Metod: Utvärderingen följer Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999) och bedömningsgrunderna i Havs- och vattenmyndighetens föreskrift (HVMFS 2013:19). Statistiska analyser har utförts med hjälp av MAKESENS 1.0, som använder de ickeparametriska testerna Mann-Kendall Test och Sen's Slope för att beräkna trender i årliga analysdata. I efterföljande resultattabeller redovisas mindre än -värden som halva värdet och markeras med fet kursiv stil. 46

51 ALSTERÅN Bilaga 4 Tabell 10. Alsteråns provtagningslokaler med tillhörande nummer, koordinater, vattenförekomster, övrigt vatten (ÖV), delavrinningsområden och höjder över havet. Höjd över havet motsvarar provpunktens läge Nr. RT 90 2,5 gon V SWEREF 99 TM Vatten- Delavr.- HÖH X Y X Y förekomst område m SE SE SE (yta) SE (bot) SE (yta) SE SE (yta) SE (10m) SE SE SE ÖV ( ) SE SE Rastrering i efterföljande resultattabeller motsvarar bedömning enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder (1999). Bedömningen av kväve- och fosforhalter har gjorts utifrån klassning för sjöar majoktober. Rastrering Parameter Bedömning Halt/Värde Enhet x,x ph Mycket surt < 5,6 x,x Alkalinitet Ingen eller obetydlig buffertkapacitet < 0,02 mekv/l x,x Turbiditet Starkt grumligt vatten > 7 FNU x,x Absorbans Starkt färgat vatten > 0,2 abs/5cm x,x Färg Starkt färgat vatten > 100 mg Pt/l x,x TOC Mycket hög halt > 16 mg/l x,x Syrgashalt Syrefritt eller nästan syrefritt tillstånd < 1 mg/l x,x Tot-N Extremt hög halter > 5000 µg/l x,x Tot-P Extremt hög halter > 100 µg/l x,x Siktdjup Mycket litet siktdjup < 1 m x,x Klorofyll aug Mycket höga halter > 40 µg/l x,x Tot-N Mycket hög halt µg/l x,x Tot-P Mycket hög halt µg/l Haltökningar p.g.a. utsläpp från respektive avloppsreningsverk/industri har beräknats vid normal vattenföring (årsmedelvattenföring) och vid lågflödesperiod (lägsta månadsmedelvattenföring). Utsläppens påverkan på såväl fosfor- som kvävehalterna i recipienten har bedömts enligt: Ökning av fosforhalt Ökning av kvävehalt Bedömning (µg/l) (µg/l) Marginell ökning Liten ökning > 7 > 450 Tydlig ökning Gränsen mellan liten och tydlig ökning för fosfor motsvarar ungefär halva värdet för beräknade referensvärden bedömningsgrunderna i Havs- och vattenmyndighetens föreskrift (HVMFS 2013:19), vilket betyder att en tydlig ökning av fosforhalterna bör kunna innebära en ändring av statusklassning från t.ex. hög till god status eller från god till måttlig status med avseende på fosfor. Gränsen mellan marginell och liten ökning för såväl fosfor som kväve motsvarar halter nära analysernas rapporteringsgränser och/eller analysernas mätosäkerhet. 47

52 ALSTERÅN Bilaga 4 Sta- Tem- Alk- Led- Abs Tur- Syr- Syre- Nitrat+ Klo tions pera- Vatten alini- nings- Färg 420 bidi- gas- mätt- Total Total Nitrit Sikt ro PROVPUNKT nr Datum tur föring ph tet förm, 405 nm filtr tet TOC halt nad fosfor kväve kväve Ca Mg Na K Cl Sulfat djup fyll - - C m 3 /s - mekv/l ms/m mgpt/l abs/5cm FNU mg/l mg/l % µg/l µg/l µg/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l m µg/l Alsterån ,4 4 6,6 0,061 4, ,212 0, , ,15 0,065 0,17 0,015 0,17 0,11 Dalen ,4 2 6,2 0,036 4, ,268 1, , ,13 0,063 0,16 0,020 0,15 0, ,1 3 6,7 0,067 4, ,271 1,5 12 8, ,17 0,071 0,16 0,014 0,15 0, ,9 0,9 7,0 0,12 4, ,200 1,7 8,2 8, ,20 0,079 0,18 0,016 0,16 0, ,5 0,2 7,0 0,14 5, ,124 1,4 6,8 10,3 88 6, ,20 0,079 0,18 0,017 0,17 0, ,0 1 6,7 0,077 5, ,204 1, ,1 97 7, ,18 0,076 0,17 0,016 0,17 0,12 min 0,4 0,2 6,2 0,036 4, ,124 0,86 6,8 8,6 88 6, ,13 0,063 0,16 0,014 0,15 0,077 max 18,1 4 7,0 0,14 5, ,271 1, , ,20 0,079 0,18 0,020 0,17 0,12 MEDEL 8,2 2 6,7 0,084 4, ,213 1, , ,17 0,072 0,17 0,016 0,16 0,095 median 6,0 2 6,7 0,072 4, ,208 1, , ,18 0,074 0,17 0,016 0,17 0,092 Alsterån ,1 9 6,5 0,085 5, ,324 0, , ,19 0,088 0,19 0,017 0,17 0,11 Inloppet vid Allgunnen ,0 4 6,3 0,11 5, ,284 1, , ,20 0,095 0,19 0,020 0,18 0, ,4 6 6,8 0,11 5, ,220 1,2 11 7,7 84 6, ,22 0,096 0,19 0,022 0,17 0, ,0 2 6,9 0,16 5, ,244 2,1 14 6, ,25 0,11 0,18 0,019 0,17 0, ,9 0,5 6,8 0,16 5, ,176 1,7 11 8, ,23 0,10 0,18 0,016 0,17 0, ,3 3 6,8 0,14 5, ,185 1, , ,22 0,097 0,19 0,018 0,17 0,11 min 0,1 0,5 6,3 0,085 5, ,176 0, ,6 73 6, ,19 0,088 0,18 0,016 0,17 0,074 max 20,0 9 6,9 0,16 5, ,324 2, , ,25 0,11 0,19 0,022 0,18 0,11 MEDEL 9,3 4 6,7 0,13 5, ,239 1, , ,22 0,098 0,19 0,019 0,17 0,10 median 7,0 3 6,8 0,13 5, ,232 1, , ,22 0,097 0,19 0,019 0,17 0,11 Badebodaån ,6 6,6 0,13 11, ,336 2, , ,19 0,11 0,60 0,029 0,33 0,36 - Kållen yta ,1 6,8 0,12 14, ,325 2,4 13 9, ,20 0,10 0,92 0,031 0,33 0,67 1, ,9 6,4 0,10 9, ,259 1,9 17 7, ,23 0,11 0,54 0,034 0,25 0,29 0, ,5 6,9 0,17 15, ,566 3,2 17 6, ,29 0,14 1,0 0,041 0,37 0,60 0, ,4 7,1 0,26 34, , , ,31 0,17 2,6 0,056 0,52 2,1 0, ,7 6,7 0,13 17, ,395 2, , ,24 0,13 1,1 0,035 0,35 0,80 1,0 min 0,6 6,4 0,098 9, ,259 1,9 13 6, ,19 0,10 0,54 0,029 0,25 0,29 0,60 max 18,5 7,1 0,26 34, , , ,31 0,17 2,6 0,056 0,52 2,1 1,3 MEDEL 10,2 6,8 0,15 17, ,412 4,2 17 9, ,24 0,13 1,1 0,038 0,36 0,80 0,90 median 11,3 6,8 0,13 14, ,366 2,7 17 8, ,24 0,12 0,96 0,035 0,34 0,64 0,90 48

53 ALSTERÅN Bilaga 4 Sta- Tem- Alk- Led- Abs Tur- Syr- Syre- Nitrat+ Klo tions pera- Vatten alini- nings- Färg 420 bidi- gas- mätt- Total Total Nitrit Sikt ro PROVPUNKT nr Datum tur föring ph tet förm, 405 nm filtr tet TOC halt nad fosfor kväve kväve Ca Mg Na K Cl Sulfat djup fyll - - C m 3 /s - mekv/l ms/m mgpt/l abs/5cm FNU mg/l mg/l % µg/l µg/l µg/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l m µg/l Badebodaån ,3 6,6 0,21 16, ,448 9,2 19 0, ,23 0,13 1,0 0,032 0,39 0,70 Kållen botten ,7 6,7 0,12 15, ,353 7,4 15 6, ,20 0,10 1,0 0,031 0,34 0, ,2 6,5 0,22 15, , , ,24 0,12 1,0 0,037 0,33 0, ,3 6,8 0,44 16, , , ,35 0,15 1,1 0,040 0,34 0, ,2 6,7 0,30 49, , , ,38 0,21 4,1 0,076 0,63 3, ,3 6,6 0,12 16, ,397 6, , ,24 0,12 0,94 0,033 0,33 0,74 min 2,3 6,5 0,12 15, ,353 6,2 14 0, ,20 0,10 0,94 0,031 0,33 0,56 max 9,2 6,8 0,44 49, , , ,38 0,21 4,1 0,076 0,63 3,2 MEDEL 6,7 6,7 0,24 21, , , ,27 0,14 1,5 0,042 0,39 1,1 median 8,0 6,7 0,22 16, , , ,24 0,13 1,0 0,035 0,34 0,72 Badebodaån ,4 6,5 0,14 8, ,410 1,7 18 9, ,17 0,096 0,37 0,14 0,22 0,27 - Hultbren yta ,2 6,8 0,10 6, ,431 1,8 16 8, ,16 0,089 0,26 0,092 0,16 0,16 0, ,5 7,1 0,17 6, ,411 1, , ,17 0,10 0,28 0,089 0,17 0,16 1,0 min 0,4 6,5 0,10 6, ,41 1,7 16 8, ,16 0,089 0,26 0,089 0,16 0,16 0,80 max 20,2 7,1 0,17 8, ,431 1, , ,17 0,10 0,37 0,14 0,22 0,27 1,0 MEDEL 9,7 6,8 0,14 7, ,417 1,8 17 9, ,17 0,094 0,30 0,11 0,18 0,20 0,90 median 8,5 6,8 0,14 6, ,411 1,8 16 9, ,17 0,096 0,28 0,092 0,17 0,16 0,90 Badebodaån ,1 5 6,5 0,070 5, ,385 1, , ,17 0,093 0,22 0,028 0,18 0,13 Inloppet i Allgunnen ,7 2 6,5 0,14 6, ,345 1, , ,20 0,10 0,25 0,031 0,19 0, ,3 3 7,0 0,16 6, ,273 1,3 14 9, ,25 0,11 0,30 0,039 0,19 0, ,5 1 7,0 0,17 6, ,294 0, , ,26 0,11 0,27 0,032 0,18 0, ,6 0,3 7,1 0,19 6, ,246 1,7 15 9, ,26 0,11 0,29 0,032 0,18 0, ,8 2 7,0 0,16 6, ,242 1, , ,25 0,10 0,27 0,030 0,18 0,16 min 0,1 0,3 6,5 0,070 5, ,242 0, , ,17 0,093 0,22 0,028 0,18 0,13 max 20,5 5 7,1 0,19 6, ,385 1, , ,26 0,11 0,30 0,039 0,19 0,17 MEDEL 9,0 2 6,9 0,15 6, ,298 1, , ,23 0,10 0,27 0,032 0,18 0,15 median 6,2 2 7,0 0,16 6, ,284 1, , ,25 0,11 0,27 0,032 0,18 0,15 Alsterån ,7 6,4 0,078 5, ,382 0, , ,18 0,094 0,24 0,029 0,19 0,14 - Allgunnen yta ,4 6,2 0,078 4, ,247 0, ,5 84 8, ,15 0,075 0,18 0,022 0,15 0, ,6 6,9 0,11 5, ,222 1,0 12 8, ,22 0,097 0,23 0,028 0,17 0,14 1, ,8 7,1 0,15 5, ,215 1,8 14 8, ,24 0,11 0,22 0,027 0,17 0,12 1,5 5, ,8 7,2 0,17 6, ,161 1, , ,24 0,10 0,22 0,023 0,17 0,12 2, ,5 7,2 0,15 5, ,159 0, , ,23 0,10 0,22 0,023 0,17 0,12 3,3 min 0,7 6,2 0,078 4, ,159 0, ,1 84 8, ,15 0,075 0,18 0,022 0,15 0,11 1,5 max 20,8 7,2 0,17 6, ,382 1, , ,24 0,11 0,24 0,029 0,19 0,14 3,3 MEDEL 9,3 6,8 0,12 5, ,231 1, , ,21 0,096 0,22 0,025 0,17 0,13 2,2 median 6,6 7,0 0,13 5, ,219 1, , ,23 0,10 0,22 0,025 0,17 0,12 2,0 49

54 ALSTERÅN Bilaga 4 Sta- Tem- Alk- Led- Abs Tur- Syr- Syre- Nitrat+ Klo tions pera- Vatten alini- nings- Färg 420 bidi- gas- mätt- Total Total Nitrit Sikt ro PROVPUNKT nr Datum tur föring ph tet förm, 405 nm filtr tet TOC halt nad fosfor kväve kväve Ca Mg Na K Cl Sulfat djup fyll - - C m 3 /s - mekv/l ms/m mgpt/l abs/5cm FNU mg/l mg/l % µg/l µg/l µg/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l m µg/l Alsterån ,9 6,6 0,22 7, ,325 1,0 19 6, Allgunnen 10 meter ,1 6,3 0,11 6, ,370 0, , ,0 6,8 0,11 5, ,222 1,5 11 7,1 72 8, ,6 7,1 0,16 5, ,214 2,1 14 8, ,6 7,1 0,17 6, ,198 0, , ,7 7,2 0,15 5, ,163 0, , min 1,7 6,3 0,11 5, ,163 0, ,2 47 8, max 20,6 7,2 0,22 7, ,37 2, , MEDEL 9,5 6,9 0,15 6, ,249 1,2 15 8, median 7,4 7,0 0,16 5, ,218 1,0 14 7, Alsterån ,6 15 6,6 0,091 5, ,340 0, , ,20 0,098 0,20 0,021 0,18 0,12 Allgunnens utlopp ,8 6 6,3 0,11 5, ,312 1, , ,21 0,10 0,20 0,022 0,18 0, ,9 10 6,9 0,11 5, ,213 1,6 12 8,4 92 8, ,22 0,10 0,22 0,028 0,17 0, ,2 3 7,1 0,15 5, ,188 1,6 14 7, ,24 0,11 0,22 0,026 0,18 0, ,3 0,8 7,1 0,16 5, ,153 0, ,5 94 9, ,23 0,10 0,22 0,024 0,18 0, ,4 5 7,0 0,15 5, ,169 0, , ,22 0,096 0,21 0,022 0,17 0,12 min 0,6 0,8 6,3 0,091 5, ,153 0, ,8 85 8, ,20 0,096 0,20 0,021 0,17 0,12 max 20,2 15 7,1 0,16 5, ,34 1, , ,24 0,11 0,22 0,028 0,18 0,12 MEDEL 9,5 7 6,8 0,13 5, ,229 1, , ,22 0,10 0,21 0,024 0,18 0,12 median 7,1 6 7,0 0,13 5, ,201 1, , ,22 0,10 0,22 0,023 0,18 0,12 Skälbrobäcken ,1 0,4 6,7 0,25 16, ,415 1, , ,75 0,38 0,33 0,051 0,28 0,62 Inloppet i Alsterån ,2 0,6 6,3 0,18 12, ,456 3, , ,61 0,29 0,24 0,057 0,21 0, ,8 0,1 7,1 0,53 15, ,797 9,6 31 8, ,88 0,38 0,34 0,073 0,26 0, torr ,1 0,02 7,1 1,0 17, , , ,1 0,49 0,28 0,15 0,22 0, ,6 0,06 7,2 0,48 22, ,350 2, , ,3 0,55 0,41 0,11 0,33 0,88 min 0,1 0,02 6,3 0,18 12, ,35 1,6 17 2, ,61 0,29 0,24 0,051 0,21 0,35 max 13,8 0,6 7,2 1,0 22, , , ,3 0,55 0,41 0,15 0,33 0,88 MEDEL 6,0 0,2 6,9 0,48 17, ,499 6,5 26 8, ,93 0,42 0,32 0,088 0,26 0,51 median 4,6 0,07 7,1 0,48 16, ,456 3, , ,88 0,38 0,33 0,073 0,26 0,36 50

55 ALSTERÅN Bilaga 4 Sta- Tem- Alk- Led- Abs Tur- Syr- Syre- Nitrat+ Klo tions pera- Vatten alini- nings- Färg 420 bidi- gas- mätt- Total Total Nitrit Sikt ro PROVPUNKT nr Datum tur föring ph tet förm, 405 nm filtr tet TOC halt nad fosfor kväve kväve Ca Mg Na K Cl Sulfat djup fyll - - C m 3 /s - mekv/l ms/m mgpt/l abs/5cm FNU mg/l mg/l % µg/l µg/l µg/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l m µg/l Alsterån ,1 20 6,6 0,10 6, ,348 0, , ,22 0,11 0,22 0,023 0,18 0,14 Sandbäckshult ,2 8 6,3 0,12 7, ,328 1, , ,28 0,13 0,21 0,028 0,19 0, ,2 13 6,9 0,13 5, ,215 2,4 13 8, ,24 0,11 0,21 0,025 0,17 0, ,6 4 7,0 0,16 6, ,186 1,8 14 8, ,25 0,11 0,22 0,024 0,18 0, ,0 1 7,1 0,17 6, ,138 1, ,3 91 7, ,24 0,11 0,22 0,023 0,18 0, ,0 6 7,0 0,15 6, ,146 1, , , ,25 0,11 0,22 0,024 0,18 0,15 min 0,1 1 6,3 0,10 5, ,138 0, ,2 86 7, ,22 0,11 0,21 0,023 0,17 0,12 max 20,6 20 7,1 0,17 7, ,348 2, , ,28 0,13 0,22 0,028 0,19 0,16 MEDEL 9,5 9 6,8 0,14 6, ,227 1, , ,25 0,11 0,22 0,025 0,18 0,14 median 7,1 7 7,0 0,14 6, ,201 1, , ,25 0,11 0,22 0,024 0,18 0,14 Alsterån ,6 43 6,7 0,099 6, ,318 2, , ,24 0,11 0,25 0,024 0,22 0,14 Strömsrum ,2 20 6,7 0,11 6, ,350 0, , ,23 0,11 0,22 0,024 0,19 0, ,6 11 6,7 0,12 6, ,333 1, ,1 98 7, ,24 0,11 0,21 0,024 0,20 0, ,3 8 6,6 0,15 8, ,342 4, , ,35 0,15 0,24 0,036 0,21 0, ,7 17 7,0 0,12 5, ,242 1, , ,23 0,10 0,20 0,024 0,18 0, ,9 13 7,0 0,14 5, ,218 1,9 13 8, ,25 0,11 0,22 0,024 0,17 0, ,5 13 7,1 0,15 6, ,252 2,1 13 9, ,28 0,12 0,23 0,028 0,18 0, ,9 4 7,2 0,17 6, ,188 1,3 14 8, ,26 0,12 0,22 0,026 0,18 0, ,2 2 7,1 0,20 6, ,149 0, , ,26 0,12 0,23 0,026 0,19 0, ,2 1 7,1 0,20 6, ,142 0, ,1 90 8, ,26 0,12 0,23 0,028 0,20 0, ,7 2 7,1 0,20 7, ,138 1, , ,30 0,13 0,25 0,032 0,21 0, ,7 6 7,0 0,17 6, ,148 1, , ,27 0,12 0,23 0,027 0,19 0,16 min 0,2 1 6,6 0,099 5, ,138 0, ,2 90 7, ,23 0,10 0,20 0,024 0,17 0,12 max 20,5 43 7,2 0,20 8, ,350 4, , ,35 0,15 0,25 0,036 0,22 0,19 MEDEL 9,5 12 6,9 0,15 6, ,235 1, , ,26 0,12 0,23 0,027 0,19 0,14 median 8,0 10 7,0 0,15 6, ,230 1, , ,26 0,12 0,23 0,026 0,19 0,14 51

56 52

57 ALSTERÅN Bilaga 5 BILAGA 5 Metaller i vatten Metodik Resultat 53

58 ALSTERÅN Bilaga 5 Provtagning Utförare: ALcontrol AB, Reijo Nygård, Björn Thiberg och Magnus Bergström, Olaus Magnus väg 27, Linköping, , kundservice@alcontrol.se. Metod: SS utg 1 och Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning. Provtagningen har utförts av utbildad och godkänd personal (SNFS 1990:11 MS:29). Provtagningen av metaller i vatten har utförts av ett av SWEDAC ackrediterat laboratorium. Analys Utförare: ALcontrol AB, Olaus Magnus väg 27, Linköping, , kundservice@alcontrol.se. Metoder Al, As, Ba, Pb, Cd, Co, Cu, Cr, Mn, Ni, Sr och Zn SS-EN ISO :2005 Fe, Si och S SS-EN ISO Hg PS Analytical-Merlin Analys av metaller i vatten har utförts av ett av SWEDAC ackrediterat laboratorium. Analys av metaller har utförts på icke filtrerade prover. Utvärdering Utförare: ALcontrol AB, Håkan Olofsson, Karins gränd 13, Halmstad, hakan.olofsson@alcontrol.se. Metod: Utvärderingen följer Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999) samt Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/39/EU samt rekommendationer i Havs- och Vattenmyndighetens skrivelse angående gränsvärden för Särskilt Förorenande Ämnen och expertbedömning vid kemisk statusklassning. Statistiska analyser har utförts med hjälp av MAKESENS 1.0, som använder de ickeparametriska testerna Mann-Kendall Test och Sen's Slope för att beräkna trender i årliga analysdata. I efterföljande resultattabeller redovisas mindre än -värden som halva värdet och markeras med fet kursiv stil. Rastrering i efterföljande resultattabeller motsvarar bedömning enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (1999). Rastrering Bedömning Enhet As Pb Cd Cu Cr Ni Zn x,x måttligt höga halter µg/l ,1-0, x,x höga halter µg/l ,3-1, x,x mycket höga halter µg/l >75 >15 >1,5 >45 >75 >225 >300 54

59 ALSTERÅN Bilaga 5 Stations PROVPUNKT nr Datum Al As Pb Cd Cr Co Cu Ni Zn Hg Ba Fe Mn Sr Si Svavel - - µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l ng/l µg/l mg/l µg/l µg/l mg/l mg/l Badebodaån ,37 0,51 0,029 0,88 0,16 2,6 1, , ,6 4,3 Hultbren yta ,44 0,48 0,024 0,63 0,17 0,88 0,64 4, , ,7 2, ,46 0,77 0,014 0,68 0,18 1,1 0,58 2, , ,6 2,5 MEDEL 253 0,42 0,59 0,022 0,73 0,17 1,5 0, , ,3 3,1 Badebodaån ,31 0,28 0,015 0,61 0,12 1,4 1,4 4, , ,7 2,1 Inloppet i Allgunnen ,30 0,28 0,036 0,58 0,16 1,4 0,73 3, , ,6 2, ,36 0,35 0,012 0,48 0,17 1,1 0,73 2, , ,2 2, ,51 0,78 0,014 0,56 0,31 1,3 0,91 3, , ,6 2, ,36 0,30 0,005 0,41 0,16 1,2 0,70 2, , ,2 2, ,39 0,58 0,025 0,42 0,21 1,4 0,68 3, , ,0 2,5 MEDEL 228 0,37 0,43 0,018 0,51 0,19 1,3 0,86 3, , ,4 2,3 Alsterån ,36 0,39 0,020 0,50 0,13 1,5 0,87 4, , ,8 2,0 PMK Getebro ,35 0,44 0,021 0,46 0,19 1,3 0,71 4, , ,7 2, ,39 0,48 0,010 0,35 0,18 1,2 0,64 2, , ,9 1, ,44 0,64 0,010 0,37 0,19 1,1 0,76 2,3 0,5 14 0, ,6 1, ,37 0,46 0,005 0,24 0,09 1,1 0,50 2,0 0,5 10 0, ,6 1, ,33 0,42 0,005 0,27 0,08 1,2 0,73 2, , ,3 2,1 MEDEL 186 0,37 0,47 0,012 0,37 0,14 1,2 0,70 3, , ,8 1,9 Alsterån ,40 0,57 0,022 0,49 0,20 1,5 1,0 5, , ,8 2,3 Strömsrum ,41 0,41 0,022 0,58 0,15 1,8 1,3 5, , ,1 2, ,35 0,38 0,024 0,50 0,19 1,4 0,87 5, , ,2 2, ,42 0,51 0,046 0,64 0,46 2,4 1,3 8, , ,3 3, ,33 0,48 0,022 0,47 0,19 1,4 0,79 3, , ,1 1, ,42 0,37 0,013 0,40 0,16 1,2 0,64 2, , ,9 1, ,61 0,53 0,012 0,41 0,18 1,9 1,3 3, , ,3 1, ,43 0,40 0,011 0,32 0,12 1,0 0,78 2,0 0,5 13 0, ,6 1, ,35 0,29 0,005 0,26 0,07 1,3 0,69 2,0 0,5 11 0, ,7 1, ,34 0,29 0,005 0,23 0,07 1,1 0,46 1,9 0,5 10 0, ,6 1, ,37 0,34 0,005 0,26 0,07 2,3 0,76 3, , ,4 2, ,35 0,40 0,017 0,30 0,10 1,7 1,0 3, , ,7 2,5 MEDEL 208 0,40 0,41 0,017 0,41 0,16 1,6 0,91 3, , ,1 2,1 55

60 56 ALSTERÅN Bilaga 5

61 ALSTERÅN Bilaga 6 BILAGA 6 Vattenföring och transport Metodik Resultat 57

62 ALSTERÅN Bilaga 6 Metodik Årstransporten av kväve, fosfor, totalt organiskt kol (TOC) och metaller i vatten har beräknats för nyckelpunkter i vattensystemet (Tabell 11). Analysvärden har tillsammans med modellerad vattenföring (SMHI:s S-HYPE, Total vattenföring, nerladdad ) legat till grund för dessa beräkningar. Modellerad vattenföring har använts för delavrinningsområdenas utloppskoordinater enligt Tabell 11. Halter angivna som mindre än (<) har vid transportberäkningarna satts lika med halva värdet. Uppgifter om dygnsmedelvattenföring har multiplicerats med dygnsvisa koncentrationer som erhållits genom linjär interpolering mellan provtagningstillfällena. De på så sätt beräknade dygnstransporterna har därefter summerats till månads- och årstransporter. Tabell 11. Provpunkter med vattenkemi och delavrinningsområden med vattenföring för transportberäkning Provpunkt med vattenkemi Delavrinningsområde Yta Nr Namn med vattenföring, S-HYPE km Alsterån, Inloppet vid Allgunnen Badebodaåns inlopp i Allgunnen Allgunnens huvudutlopp Alsterån vid Strömsrum Provpunkt 110 ligger 1,8 km uppströms delavrinningsområdets utloppskoordinat (mynningen i havet), men beräkningarna representerar transporten från Alsterån till havet. Provpunkt 060 ligger mycket nära delavrinningsområdes utloppskoordinat. Provpunkt 770 ligger ca en kilometer ovanför utloppskoordinaten men det tillkommer inga betydande biflöden däremellan. Provpunkt 080 ligger långt ifrån (ca 14 km) sitt delavrinningsområdes utloppskoordinat och det finns ett flertal små sjöar som påverkar vattenföringen däremellan. Allgunnens utloppskoordinat ligger 1,5 km uppströms provpunkten 080 och motsvarar bättre vattenföringen i denna punkt. Vattenföringen i Allgunnens delavrinningsområde ( ) används därför för provpunkt 080. Transportberäkningarna motsvarar därmed transporten från Alsterån respektive Badebodaån till Allgunnen, transporten ut från Allgunnen samt transporten från Alsterån till havet. Den arealspecifika förlusten (kg/ha,år) av fosfor, kväve och organiskt kol (TOC) har erhållits utifrån beräknade transportdata och respektive delavrinningsområdes avrinningsområdesareal. Arealerna har hämtats från vattenkartans delavrinningsområden (Tabell 11). Resultaten för arealspecifik förlust redovisas i Tabell 5 och Tabell 6 på sidorna 23 och 24 i denna rapport Transporter från Alsterån till havet för åren räknades om inför redovisningen efter 2010 års undersökningar enligt samma modell som ovan för att transporterna under perioden skulle bli jämförbara. Modellen för vattenföringsberäkning (SMHI:s S-HYPE) kan dock ha modifierats sedan nerladdningen inför dessa beräkningar. 58

63 ALSTERÅN Bilaga 6 Resultat vattenföring och transport Alsteråns inlopp i Allgunnen år 2013 Månad Flöde TOC TOTP TOTN NO32N m 3 /s ton/mån J , ,6 F 8, , ,1 M 5, , ,0 A 7, , ,6 M 6, , ,8 J 4, ,081 5,6 0,56 J 4, ,12 6,5 0,65 A 1,4 52 0,048 2,2 0,23 S 0, ,028 1,2 0,11 O 0, ,023 0,89 0,081 N 3, ,13 4,6 0,71 D 5, ,20 6,7 1,4 Medel 5,2 ton/år Summa , Badebodaåns mynning i Allgunnen år 2013 Månad Flöde TOC TOTP TOTN NO32N m 3 /s ton/mån J 7, , ,0 F 4, ,13 6,7 1,0 M 2, ,094 5,2 1,0 A 4, ,15 9,1 2,0 M 3, ,13 7,0 1,2 J 2,1 77 0,069 3,6 0,43 J 3, ,096 5,0 0,61 A 0, ,029 1,6 0,20 S 0, ,016 0,83 0,11 O 0, ,013 0,58 0,081 N 2, ,090 3,8 0,61 D 2, ,099 3,9 0,70 Medel 3,0 ton/år Summa , Allgunnens utlopp år 2013 Månad Flöde TOC TOTP TOTN NO32N m 3 /s ton/mån J , ,8 F , ,5 M 9, , ,2 A , ,0 M , ,3 J 6, ,16 9,6 0,88 J 7, , ,63 A 2, ,084 3,9 0,11 S 1,6 57 0,044 2,0 0,037 O 1,1 39 0,030 1,4 0,028 N 4, ,14 6,0 0,40 D 7, , ,0 Medel 8,5 ton/år Summa , Alsteråns mynning i havet år 2013 Månad Flöde TOC TOTP TOTN NO32N Al Fe Mn Si S As Ba Pb Cd Co Cu Cr Hg Ni Zn Sr m3/s ton/mån kg/mån J , , , , F , , , ,1 7, , M , , , ,99 7, , A , , , , M , , , ,94 8, , J 8, , ,89 3,6 18 1, ,0 0,30 3,7 30 9,1 0, J 9, , ,89 4,0 23 2, ,30 4,2 43 9,9 0, A 4, ,15 6,7 0,54 1,2 8,5 0, , ,7 0,12 1,4 13 3,8 0,008 9, S 2,3 69 0,075 3,2 0,31 0,46 3,3 0,28 4,9 11 2,2 68 1,8 0,035 0,48 7,5 1,6 0,003 4, O 1,5 50 0,040 2,3 0,25 0,31 2,1 0,14 2,9 7,9 1,4 43,11 1,2 0,021 0,29 5,4 0,99 0,003 2,2 8,6 112 N 3, ,09 5,6 1,3 0,85 4,6 0, ,0 98 2,9 0,063 0, ,2 0,012 6, D 8, , ,2 2,7 13 0, , ,4 0,34 2,0 38 6,3 0, Medel 11 ton/år kg/år Summa , , ,

64 60 ALSTERÅN Bilaga 6

65 ALSTERÅN Bilaga 7 BILAGA 7 Växt- och djurplankton Metodik Resultat Fältprotokoll 61

66 ALSTERÅN Bilaga 7 Provtagning Utförare: ALcontrol AB, Reijo Nygård och Magnus Bergström, Olaus Magnus väg 27, Linköping, , kundservice@alcontrol.se. Metod: Växtplankton: SS-EN 15204: 2006 och Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket 2010) Djurplankton: Kvalitativ undersökning enligt SS-EN 15110: 2006 och Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket 2003) Provtagningen av växt- och djurplankton har utförts av utbildad och godkänd personal (SNFS 1990:11 MS:29) och har utförts av ett av SWEDAC ackrediterat laboratorium. Analys Utförare: Medins Biologi AB, Ingrid Hårding, Företagsvägen 2, Mölnlycke, , info@medins-biologi.se Metod: Växtplankton: SS-EN 15204: 2006 och Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket 2010). Dessutom skattades frekvensen av arter i det sedimenterade provet efter en femgradig skala för beräkning av Hörnströms trofiindex (Hörnström 1979, 1981, Naturvårdsverket 1986a) Djurplankton: Kvalitativ undersökning enligt Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket 2003) och femgradig förekomstskattning enligt BIN PR 01. Analys av växt- och djurplankton har utförts av ett av SWEDAC ackrediterat laboratorium. Utvärdering Utförare: Medins Biologi AB, Ingrid Hårding, Företagsvägen 2, Mölnlycke, , info@medins-biologi.se Metod: Växtplankton: Statusklassificeringen med hjälp av växtplankton följer Havs- och vattenmyndighetens föreskrift (Havs- och vattenmyndigheten 2013). Djurplankton: Expertbedömning enligt Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket 2003) 62

67 ALSTERÅN Bilaga 7 Förklaringar till begrepp på växtplanktonsidorna Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter 2013, (HVMFS 2013:19). För att klassificera näringsstatus enligt bedömningsgrunderna beskrivna i Havs- och vattenmyndighetens föreskrift används tre parametrar 1) totalbiomassa av växtplankton, 2) andelen cyanobakterier (blågrönalger) av totalbiomassan, samt 3) trofiskt planktonindex (TPI). Med hjälp av dessa parametrar beräknas ett värde på sammanvägd näringsstatus. För att klassificera försurning/surhet använder bedömningsgrunderna endast parametern artantal. TPI (trofiskt planktonindex). Beräknas med hjälp av 1) biomassan av de eventuella indikatorarter som finns i provet och 2) indikatortalet hos dessa indikatorer. TPI kan teoretiskt variera mellan -3 (mest oligotrofa växtplanktonsamhällena) till +3 (mest eutrofa växtplanktonsamhällena). Indikatortal. Indikatortal för växtplanktonart som definieras i bedömningsgrunderna (Havs- och vattenmyndigheten 2013) för ca 35 oligtrofi- och ca 60 eutrofiindikatorer. Indikatortalet varierar från -3 (de bästa oligotrofiindikatorerna) till +3 (de bästa eutrofiindikatorerna). Ekologisk kvalitetskvot (EK). Bestäms av relationen mellan det uppmätta värdet av en basparameter och ett referensvärde som är unikt för den aktuella sjötypen och som redovisas i bedömningsgrunderna (Havs- och vattenmyndigheten 2013). Varierar mellan 0 (sämst) och 1 (bäst). Trofiindex. Index enligt Hörnström (1979, 1981) och BIN PR 163 som beräknas med hjälp av olika indikatorarters frekvens i provet (på en skala 1-5) och deras indikatorvärde (på en skala ). Trofiindex kan teoretiskt variera mellan 11 (mest näringsfattig sjöarna) och 100 (mest näringsrika sjöarna). Expertbedömning. Vid expertbedömningen av näringsstatus tar vi hänsyn till bedömningsgrundernas kriterier, andra kriterier som kan vara relevanta (t ex Hörnströms trofiindex, mängd Gonyostomum, förekomst av indikatorarter enligt andra bedömningssystem, antal taxa av potentiellt toxiska cyanobakterier) samt annan erfarenhet, t.ex. från det aktuella vattnet/avrinningsområdet. Förkortningar och begrepp i växt- och djurplanktonartlistorna Det. = determinator, den person som genomförde artbestämningen och analysen av provet. I = indikatortal hos växtplanktonart enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter EG = Ekologisk grupp. Äldre klassificeringssystem av indikatorarter med ursprung hos planktonekologer på Limnologiska institutionen, Lunds universitet. O = taxa som vanligtvis påträffas i oligotrofa (näringsfattiga) miljöer E = taxa som vanligtvis påträffas i eutrofa (näringsrika) miljöer I = taxa som är indifferenta, dvs. har en bred ekologisk tolerans Frekvens = uppskattad frekvens av arten i en skala från 1-5 där 5 är det högsta. Används dessutom vid beräkning av trofiindex enligt Hörnström för växtplankton. Längd. För vissa trådformiga växtplanktonarter anges trådlängden per liter provvatten (µm/l). Antal celler. För växtplanktonarter som inte växer i trådar anges antalet celler per liter vatten. Biomassa. Anges i enheten mg l -1 för växtplanktonen (1 mg l -1 motsvarar 1 mm 3 l -1 ). 63

68 ALSTERÅN Bilaga Alsterån, Allgunnen Datum: S. Sverige, humösa sjöar, >30 mg Pt/l Koordinat: / Klassning enligt HVMFS 2013:19 Årsvärde EK Status/surhetsklass * Artantal (surhetsklassning) Sammanvägd näringsstatus Totalbiomassa (mg/l) Andel cyanobakterier (%) Trofiskt planktonindex (TPI) 66 3,58 Nära neutralt God 0,63 0,48 God 11,48 0,95 Hög 1,51 0,17 Måttlig * Status avser årets värden Jämförelse med tidigare år År: Biomassa (mg/l) Sammanvägd näringsstatus (NV 2007/HVMFS 2013): G G H G 2 1,5 1 0,5 Cyanobakterier Övriga Kommentar Växtplanktonbiomassan i Allgunnen var liten och den största biomassan utgjordes av kiselalger. Andelen cyanobakterier var mycket liten men eutrofiindikatorerna var relativt många vilket gjorde att TPI var högt. Fyra potentiellt toxiska släkten av cyanobakterier påträffades, men alla i liten mängd. Resultaten liknar dom från tidigare år Alsterån, Kållen Datum: S. Sverige, humösa sjöar, >30 mg Pt/l Koordinat: / Klassning enligt HVMFS 2013:19 Årsvärde EK Status/surhetsklass * Artantal (surhetsklassning) Sammanvägd näringsstatus Totalbiomassa (mg/l) Andel cyanobakterier (%) Trofiskt planktonindex (TPI) 54 Nära neutralt 3,36 God 1,65 0,18 Måttlig 1,02 1,00 Hög 1,38 0,17 Måttlig * Status avser årets värden Jämförelse med tidigare år År: Biomassa (mg/l) Sammanvägd näringsstatus (NV 2007/HVMFS 2013): G G G G Cyanobakterier Övriga Kommentar Växtplanktonbiomassan var måttligt stor och dominerades av rekylalger. Andelen cyanobakterier var mycket liten, men det förekom många näringsgynnade arter. Artrikedomen bland eutrofiindikatorer och bristen på oligotrofiindikatorer visar att sjön är näringspåverkad. Variationen i artsammansättningen har varit mycket stor i Kållen de senaste fyra åren. 64

69 ALSTERÅN Bilaga Alsterån, Allgunnen Datum: S. Sverige, humösa sjöar, >30 mg Pt/l Koordinat: / Fördelning på olika grupper (antal individer) Rotatorier (Hjuldjur) Cladocerer (Hinnkräftor) Calanoida copepoder (Hoppkräftor) Cyclopoida copepoder (Hoppkräftor) Copepoda nauplier (Hoppkräftor- ungt stadie) Förekomst av indikatorarter Ekologisk Antal Frekvens grupp taxa taxa O 4 4 I E 7 11 O = Oligotrofiindikatorer I = Indifferent artar E = Eutrofiindikatorer Frekvens = Summa av frekvensen för resp. ekologisk grupp Kommentar: Djurplanktonsamhället i Allgunnen dominerades av rotatorier, främst Keratella cochlearis och Polyarthra vulgaris. Bland de adulta kräftdjuren var hinnkräftorna vanligast t.ex. Ceriodaphnia sp. Småvuxna arter av djurplankton var avsevärt vanligare än storvuxna. Avsaknad av stora Daphnia -arter, men riklig förekomst av småvuxna hinnkräftor, visar att predationstrycket från fisk är relativt intensivt i Allgunnen. Både eutrofi- och oligotrofiindikerande arter påträffades, så näringstillståndet bedöms som näringsfattigt till måttligt näringsrikt. Artsammansättningen, med dominans av Keratella cochlearis och småvuxna hopp- och hinnkräftor, har varit liknande de senaste åren Alsterån, Kållen Datum: S. Sverige, humösa sjöar, >30 mg Pt/l Koordinat: / Fördelning på olika grupper (antal individer) Rotatorier (Hjuldjur) Cladocerer (Hinnkräftor) Calanoida copepoder (Hoppkräftor) Cyclopoida copepoder (Hoppkräftor) Copepoda nauplier (Hoppkräftor - ungt stadie) Förekomst av indikatorarter Ekologisk Antal Frekvens grupp taxa taxa O 1 1 I E 5 11 O = Oligotrofiindikatorer I = Indifferent artar E = Eutrofiindikatorer Frekvens = Summa av frekvensen för resp. ekologisk grupp Kommentar: Djurplanktonsamhället i Kållen dominerades påtagligt av Keratella cochlearis var. hispida. Bland hinnkräftorna var Diaphanosoma brachyurum vanligast och bland hoppkräftorna yngre stadier av cyclopoider. Den storvuxna arten Daphnia longispina förekom och den indikerar relativt lågt predationstryck från fisk och ett högt betningstryck på växtplankton. Tätheten av rotatorier var dock mycket stor, betydligt större än 2012, vilket kan tyda på minskad betning. Eftersom analysmetodiken i Alsterån (BIN PR01) inte ger täthetsskattningar utan bara frekvens går det inte att se hur tätheten av rotatorier eventuellt ändrats i sjön jämfört med 2010 och Eutrofiindikatorerna var vanligare än oligotrofiindikatorerna, vilket tyder på att Kållen är utsatt för viss näringsbelastning. Djurplanktonsamhället har tidigare år dominerats av invasionsarten Kellicottia bostoniensis, men i år påträffades endast ett fåtal individer av den. Det har alltså skett en förändring i sjöns djurplanktonsamhälle, i både artsammansättningen och tätheten av rotatorier, jämfört med de närmaste tre-fyra åren. 65

70 ALSTERÅN Bilaga Alsterån, Allgunnen Lokalkoordinater: / (RT90) RAPPORT Nivå: 0-6 m utfärdad av ackrediterat laboratorium Metod: SS-EN15204: NV:s Handledn. för miljööverv. REPORT issued by an Ackreditated Laboratory Det. Ingrid Hårding Frekv. Längd*10³ Antal*10³ Biom. Arter I EG (1-5) µm/l celler/l mg/l CYANOPHYCEAE (blågrönalger) Chroococcales Aphanocapsa sp. - NÄGELI ,001 Aphanothece sp. - NÄGELI ,001 Chroococcus sp. (5-10 µm) - NÄGELI 1 0,4 0,0002 Merismopedia cf. tenuissima - LEMMERMANN -2 I ,002 Microcystis sp. - KÜTZING E ,001 Snowella cf. atomus - KOMAREK & HINDÁK I ,0004 Snowella sp. - ELINKIN I ,0002 Woronichinia naegeliana - (UNGER) ELENKIN E ,001 Woronichinia sp. - ELENKIN E ,0002 Nostocales Dolichospermum sp. nystan - (RALFS ex BOR. & FLAH.) WACKLIN et al. 2 I ,002 Dolichospermum sp. rak - (RALFS ex BOR. & FLAH.) WACKLIN et al. 2 I 1 6,4 0,001 Oscillatoriales Planktolyngbya limnetica - (LEMM) KOM.-LEGN. & CRONB. 3 E ,00004 Planktothrix isothrix - (SKUJA) KOMÁREK & KOMÁRK.-LEGN. 1 I ,063 CRYPTOPHYCEAE (rekylalger) Cryptomonas sp. (10-20 µm) - EHRENBERG I ,021 Cryptomonas sp. (20-30 µm) - EHRENBERG I ,040 Katablepharis ovalis - SKUJA I ,004 Pyrenomonadales (Chroomonas sp./rhodomonas sp.) I ,006 DINOPHYCEAE (pansarflagellater) Ceratium hirundinella - (O. F. MÜLLER) DUJARDIN I 3 1,1 0,092 Gymnodinium sp. (<10 µm) - STEIN -3 I 2 3,8 0,001 Gymnodinium sp. (20-40 µm) - STEIN I 2 0,3 0,002 Peridiniopsis penardiforme - (LINDEMANN) BOURRELLY 2 0,4 0,003 Peridinium sp. - EHRENBERG I 2 3,8 0,005 CHRYSOPHYCEAE (guldalger) Chrysococcus sp. - KLEBS -2 I 2 9,5 0,004 Dinobryon bavaricum - IMHOF O 1 5,7 0,001 Dinobryon crenulatum - W: & G.S. WEST -2 O 1 1,9 0,0003 Dinobryon divergens - IMHOF I ,007 Mallomonas cf. akrokomos - RUTTNER -2 I 2 5,7 0,0001 Mallomonas tonsurata - TEILING emend. W. KRIEG. -1 I ,002 Pedinellaceae (Pseudopedinella sp./pedinella sp.) 2 7,6 0,003 Spiniferomonas sp. - TAKAHASHI -2 I 2 5,7 0,0005 Synura sp. - EHRENBERG I 2 5,7 0,002 BACILLARIOPHYTA (kiselalger) Coscinodiscophyceae Acanthoceras zachariasii - (BRUN) SIMONSEN I 2 0,3 0,00004 Aulacoseira granulata - (EHRENBERG) SIMONSEN 2 E 2 2,7 0,029 Aulacoseira granulata var. angustissima - (O. MÜLLER) SIMONSEN 3 E 1 0,5 0,003 Aulacoseira cf. tenella - (NYGAARD) SIMONSEN ,008 Aulacoseira sp. (alpigena/distans) - THWAITES I ,046 Aulacoseira sp. (5-10 µm) - THWAITES I ,042 Aulacoseira sp. (10-15 µm) - THWAITES I 2 2,4 0,008 Coscinodiscophyceae (10-20 µm) - ROUND & R.M. CRAWFORD I ,024 Urosolenia eriensis - (H.L. SMITH) ROUND & R.M. CRAWFORD I 1 5,7 0,0002 Urosolenia longiseta - (ZACHARIAS) EDLUND & STOERMER O ,002 Bacillariophyceae Asterionella formosa - HASSALL I ,015 Entomoneis sp. - EHRENBERG E 1 0,1 0,003 Tabellaria flocculosa var. asterionelloides - GRUNOW I 1 0,2 0,003 Bacillariophyceae (30-50 µm) - HAECKEL I 1 0,1 0,

71 ALSTERÅN Bilaga 7 Forts. 75. Alsterån, Allgunnen Lokalkoordinater: / (RT90) RAPPORT Nivå: 0-6 m utfärdad av ackrediterat laboratorium Metod: SS-EN15204: NV:s Handledn. för miljööverv. REPORT issued by an Ackreditated Laboratory Det. Ingrid Hårding Frekv. Längd*10³ Antal*10³ Biom. Arter I EG (1-5) µm/l celler/l mg/l CHLOROPHYTA (grönalger) Ankyra sp. - FOTT I 1 1,9 0,00002 Crucigenia tetrapedia - (KIRCHNER) W. & G. S. WEST * I ,004 Crucigeniella sp. - LEMMERMANN 2 7,6 0,001 Monoraphidium dybowskii - (WOL.) HINDÁK & KOM.-LEG. O ,002 Pediastrum duplex - MEYEN * 3 E 2 0,2 0,035 Pediastrum privum - (PRINTZ) HEGEWALD * 2 O 2 5,7 0,005 Scenedesmus sp. - MEYEN E ,004 Scenedesmus sp. (annan) - MEYEN E ,001 Siderocelis sp. - (NAUMANN) FOTT 1 9,5 0,0004 Tetrastrum komarekii - HINDAK E ,004 Övrigt Botryococcus sp. - KÜTZING * I 2 0,4 0,016 Chlorophyta obestämda kolonibildande klotformiga ,001 CONJUGATOPHYCEAE (konjugater) Closterium acutum var. variabile - (LEMMERMANN) W. KRIEGER 1 I 3 1,8 0,0001 Cosmarium sp. - RALFS O ,004 Staurastrum sp. - (MEYEN) RALFS I 2 0,6 0,001 Staurodesmus sp. - TEILING I 2 0,2 0,0002 RAPHIDOPHYCEAE Gonyostomum semen - (EHRENBERG) DIESING O 3 2,5 0,094 ÖVRIGA Chrysochromulina parva - LACKEY ,003 Goniochloris mutica - (BRAUN) FOTT 1 0,1 0,0001 Gyromitus cordiformis - SKUJA 1 1,9 0,002 Monomastix sp. - SCHERFFEL 1 1,9 0,0001 * = räknade som kolonier Mätosäkerhet för volymsbestämning = 5 % Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 67

72 ALSTERÅN Bilaga Alsterån, Kållen Lokalkoordinater: / (RT90) RAPPORT Nivå: 0-3 m utfärdad av ackrediterat laboratorium Metod: SS-EN15204: NV:s Handledn. för miljööverv. REPORT issued by an Ackreditated Laboratory Det. Ingrid Hårding Frekv. Längd*10³ Antal*10³ Biom. Arter I EG (1-5) µm/l celler/l mg/l CYANOPHYCEAE (blågrönalger) Chroococcales Woronichinia naegeliana - (UNGER) ELENKIN E ,002 Nostocales Aphanizomenon sp. - MORREN ex BORNET et FLAHAULT 3 I ,001 Dolichospermum sp. rak - (RALFS ex BOR. & FLAH.) WACKLIN et al. 2 I ,014 CRYPTOPHYCEAE (rekylalger) Cryptomonas sp. (10-20 µm) - EHRENBERG I ,353 Cryptomonas sp. (20-30 µm) - EHRENBERG I ,104 Katablepharis ovalis - SKUJA I ,001 Pyrenomonadales (Chroomonas sp./rhodomonas sp.) I ,081 DINOPHYCEAE (pansarflagellater) Peridinium sp. - EHRENBERG I ,049 CHRYSOPHYCEAE (guldalger) Chrysococcus cordiformis - NAUMANN -2 I ,003 Chrysococcus sp. - KLEBS -2 I ,083 Dinobryon bavaricum - IMHOF O 2 2,3 0,001 Mallomonas caudata - IWANOFF I ,067 Mallomonas sp. (10-20 µm) - PERTY I ,023 Pedinellaceae (Pseudopedinella sp./pedinella sp.) ,006 Synura sp. - EHRENBERG I ,044 BACILLARIOPHYTA (kiselalger) Coscinodiscophyceae Aulacoseira sp. (alpigena/distans) - THWAITES I ,011 Aulacoseira sp. (5-10 µm) - THWAITES I ,076 Aulacoseira sp. (10-15 µm) - THWAITES I 1 3 0,007 Urosolenia eriensis - (H.L. SMITH) ROUND & R.M. CRAWFORD I ,001 Urosolenia longiseta - (ZACHARIAS) EDLUND & STOERMER O ,008 Bacillariophyceae Asterionella formosa - HASSALL I ,035 Tabellaria flocculosa - (ROTH) KÜTZING I 1 2,7 0,005 Tabellaria flocculosa var. asterionelloides - GRUNOW I 1 1,3 0,005 Bacillariophyceae (30-50 µm) - HAECKEL I ,026 EUGLENOPHYCEAE (ögonalger) Phacus cf. longicauda - (EHRENB.) DUJARDIN 3 E 2 0,7 0,012 Phacus sp. - DUJARDIN 3 E 2 1,3 0,012 Trachelomonas sp. (10-15 µm) - EHRENBERG 3 E ,006 Trachelomonas sp. (15-20 µm) - EHRENBERG 3 E ,093 Trachelomonas sp. (20-25 µm) - EHRENBERG 3 E ,049 CHLOROPHYTA (grönalger) Crucigenia tetrapedia - (KIRCHNER) W. & G. S. WEST * I ,001 Monoraphidium dybowskii - (WOL.) HINDÁK & KOM.-LEG. O ,022 Monoraphidium minutum - (NÄGELI) KOMARKÓVA-LEGENEROVÁ 2 I ,012 Desmodesmus spinosus - (CHODAT) HEGEWALD 2 E ,001 Scenedesmus sp. - MEYEN E ,003 Scenedesmus sp. (annan) - MEYEN E ,005 Tetrastrum komarekii - HINDAK E ,002 Övrigt Botryococcus sp. - KÜTZING * I 1 0,3 0,013 Chlorophyta obestämda kolonibildande klotformiga ,005 CONJUGATOPHYCEAE (konjugater) Closterium acutum var. variabile - (LEMMERMANN) W. KRIEGER 1 I ,016 Closterium cf. limneticum - LEMMERMANN 1 E 3 6,7 0,011 Closterium setaceum - EHRENBERG ex RALFS 2 1,0 0,010 Closterium sp. - NITSCH ex RALFS I ,067 Cosmarium sp. - RALFS O ,009 Euastrum sp. - EHRENBERG O ,003 Staurastrum cf. chaetoceras - (SCHRÖDERT) G. M. SMITH 2 E ,015 Staurastrum cf. tetracerum - RALFS 1 I ,013 Staurastrum sp. (annan) - (MEYEN) RALFS 2 9,4 0,011 Staurodesmus extensus - (BORGE) TEILING I ,005 Staurodesmus sp. - TEILING I ,003 ÖVRIGA Elakatothrix genevensis - (REVERDIN) HINDÁK I ,0003 Goniochloris fallax - FOTT ,017 Monomastix sp. - SCHERFFEL ,004 Övriga, oidentifierad flagellat (<10 µm) ,095 Övriga, oidentifierad monad (2-5 µm) ,132 * = räknade som kolonier Mätosäkerhet för volymsbestämning = 5 % Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 68

73 ALSTERÅN Bilaga Alsterån, Allgunnen augusti 0-12 m Kvalitativ zooplanktonanalys Provdatum: Lokalkoordinat: / Djup på platsen: 13 m Metod: BIN PR01 + Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning, djurplankton Determinator: Ingrid Hårding, Medins Biologi AB Ekologisk grupp Frekvens Andel med (Eutrof, Oligotrof, Indifferent) (1-5) mogna ägg (%) ROTIFERA (HJULDJUR) Ascomorpha ovalis - (Bergendal, 1892) I 2 Asplanchna herricki - de Guerne, 1888 (ad) I 1 Collotheca - Harring, 1913 I 2 38 Conochilus unicornis - Rousselet, 1892 I 1 Euchlanis - Ehrenberg, 1832 I 1 Gastropus stylifer - (Imhof, 1891) I 1 Gastropus - Imhof, 1898 I 1 Kellicottia longispina - Kellicott, 1879 I 3 6 Keratella cochlearis - Gosse, 1851 I 3 18 Keratella cochlearis hispida - (Lauterborn, 1900) E 4 Keratella tecta - (Gosse, 1851) E Ploesoma hudsoni - (Imhof, 1891) O 1 Polyarthra euryptera - Wierzejski, 1891 E 1 Polyarthra major - Burckhardt, 1900 I 2 Polyarthra remata - (Skorikov, 1896) I 2 Polyarthra vulgaris - Carlin, 1943 I 4 Pompholyx sulcata - Hudson, 1885 E 1 67 Synchaeta - Ehrenberg, 1832 (liten, <120 µm) I 2 Synchaeta - Ehrenberg, 1832 (stor, >120 µm) I 2 Trichocerca birostris/similis E 2 Trichocerca cylindrica - (Imhof, 1891) E 1 Trichocerca porcellus - (Gosse, 1851) E 1 Trichocerca - de Lamarck, 1801 I 1 Obestämd rotatorie I 1 CLADOCERA (HINNKRÄFTOR) Bosmina (Eubosmina) coregoni coregoni - Baird, 1857 (ad) I 1 Bosmina (Eubosmina) coregoni coregoni - Baird, 1857 (juv) I 1 Bosmina (Eubosmina) coregoni kessleri - Uljanin, 1874 (juv) I 1 Bosmina (Eubosmina) longispina - G.O. Sars, 1862 (ad) I 1 Ceriodaphnia - Dana, 1853 (ad) I 2 Ceriodaphnia - Dana, 1853 (juv) I 2 Daphnia cristata - G.O. Sars, 1861 (ad) O 1 Daphnia cristata - G.O. Sars, 1861 (juv) O 1 Daphnia - O.F. Müller, 1785 (juv) I 1 Diaphanosoma brachyurum - (Liévin, 1848) (ad) I 1 Holopedium gibberum - Zaddach, 1855 (ad) O 1 Leptodora kindti - (Focke, 1844) (ad) I 1 Limnosida frontosa - G.O. Sars, 1862 (ad) I 1 Polyphemus pediculus - (Linnaeus, 1761) I 1 Lösa Cladocera-ägg 25 COPEPODA (HOPPKRÄFTOR): CALANOIDA Eudiaptomus gracilis - (G.O. Sars, 1863) (honor) I 1 Eudiaptomus gracilis - (G.O. Sars, 1863) (hanar) I 1 Eudiaptomus, copepoditer 1 Calanoida nauplier 1 COPEPODA (HOPPKRÄFTOR): CYCLOPOIDA Mesocyclops leuckarti - (Claus, 1857) (honor) I 1 Cyclopoida, copepoditer 2 Cyclopoida, nauplier 3 Cyclopoida, ägg 50 De olika arternas frekvens skattades enligt BIN PR01. 1=sparsam, 2=måttlig, 3=riklig, 4=mycket riklig, 5=dominerande förekomst. Totalt minst 500 individer har räknats. Äggräkningen omfattar ej lösa rotatorieägg. 69

74 ALSTERÅN Bilaga Alsterån, Kållen augusti 0-7 m Kvalitativ zooplanktonanalys Provdatum: Lokalkoordinat: / Djup på platsen: 10 m Metod: BIN PR01 + Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning, djurplankton Determinator: Ingrid Hårding, Medins Biologi AB Ekologisk grupp Frekvens Andel med (Eutrof, Oligotrof, Indifferent) (1-5) mogna ägg (%) ROTIFERA (HJULDJUR) Collotheca - Harring, 1913 I 1 50 Gastropus - Imhof, 1898 I 1 Kellicottia bostoniensis - (Rousselet, 1908) I 1 Kellicottia longispina - Kellicott, 1879 I 3 13 Keratella cochlearis - Gosse, 1851 I 3 5 Keratella cochlearis hispida - (Lauterborn, 1900) E 5 4 Keratella tecta - (Gosse, 1851) E 2 20 Polyarthra euryptera - Wierzejski, 1891 E 1 Polyarthra major - Burckhardt, 1900 I 3 Polyarthra remata - (Skorikov, 1896) I 4 Polyarthra vulgaris - Carlin, 1943 I 2 Synchaeta - Ehrenberg, 1832 (stor, >120 µm) I 1 Trichocerca birostris/similis E 2 Trichocerca pusilla - (Jennings, 1903) E 1 Trichocerca rousseleti - (Voigt, 1902) I 1 Trichocerca - de Lamarck, 1801 I 1 CLADOCERA (HINNKRÄFTOR) Bosmina (Eubosmina) longispina - G.O. Sars, 1862 (juv) I 1 Daphnia cristata - G.O. Sars, 1861 (ad) O Daphnia longispina - (O.F. Müller, 1776) (ad) I Daphnia longispina - (O.F. Müller, 1776) (juv) I 1 Diaphanosoma brachyurum - (Liévin, 1848) (ad) I 2 Diaphanosoma brachyurum - (Liévin, 1848) (juv) I 1 COPEPODA (HOPPKRÄFTOR): CALANOIDA Eudiaptomus gracilis - (G.O. Sars, 1863) (honor) I Eudiaptomus gracilis - (G.O. Sars, 1863) (hanar) I 1 Eudiaptomus, copepoditer 1 Eudiaptomus, ägg Calanoida nauplier 1 COPEPODA (HOPPKRÄFTOR): CYCLOPOIDA Thermocyclops oithonoides - (G.O. Sars, 1863) (honor) I 1 Thermocyclops oithonoides - (G.O. Sars, 1863) (hanar) I 1 Cyclopoida, copepoditer 2 Cyclopoida, nauplier 4 Cyclopoida, ägg 25 ANDRA ZOOPLANKTON (ej med i totalbiomassan) Chaoborus flavicans - (Meigen, 1830) I 1 De olika arternas frekvens skattades enligt BIN PR01. 1=sparsam, 2=måttlig, 3=riklig, 4=mycket riklig, 5=dominerande förekomst. Totalt minst 500 individer har räknats. Äggräkningen omfattar ej lösa rotatorieägg. 70

75 ALSTERÅN Bilaga Alsterån, Allgunnen Vattenområdesuppgifter Län: 8 Kalmar Sjö/vattendrag: Alsterån Kommun: Mönsterås Lokalnummer: 75 Top. karta: 5G SV Lokalnamn: Allgunnen Vattenkoordinater: / Huvudflodområde: 75 Alsterån Lokalkoordinater: / Provtagningsuppgifter Provtagare: Bergström/Nygård Datum: Organisation: ALcontrol AB Tid på dygnet: 12:45 Syfte: recipientkontroll Lokaluppgifter Djup provplatsen (m): 13 Vattentemperatur (0,5m): 20,8 C Grumlighet: grumligt Språngskikt (j/n): nej Vattenfärg: färgat Språngskiktets läge: - m Trofinivå: mesotrof Siktdjup m vattenkikare: 1,8 m Väderlek: Halvklart Vattenkemi (j/n): ja Märkning av lokal: - Växtplankton Kvalitativ metod: SS-EN15204: NVVs Handledning för miljöövervakning Håvdiameter (cm): 15 Konserveringsmetod : Lugol Maskstorlek: 25 µm Djupintervall: 0-6 m Kvantitativ metod SS-EN15204: NVVs Handledning för miljöövervakning, växtplankton Typ av hämtare: Rambergrör Antal profiler: 1 Konserveringsmetod : Lugol Uppdelning av profil i separata prov (j/n): nej Provflaska: Djupintervall: m 2 - m 3 - m 4 - m Djurplankton Kvalitativ metod SS-EN 15110: NVVs Handledning för miljöövervakning, djurplankton i sjöar Provflaska I Provflaska II Håvdiameter: - cm - cm Maskstorlek: - µm - µm Djupintervall: - m - m Konserveringsmetod: - - Kvantitativ metod SS-EN 15110: NVVs Handledning för miljöövervakning, djurplankton i sjöar Typ av hämtare: Limnos Mängd filtrerat vatten (l/prov): 26 Maskstorlek: 40 µm Antal profiler: 1 Konserveringsmetod: Lugol Uppdelning av profil i separata prov (j/n): nej Provflaska: Djupintervall: a 0-12 m b - m c - m d - m Övrigt - 71

76 ALSTERÅN Bilaga Alsterån, Kållen Vattenområdesuppgifter Län: 7 Kronoberg Sjö/vattendrag: Alsterån Kommun: Uppvidinge Lokalnummer: 730 Top. karta: 5F NO Lokalnamn: Kållen Vattenkoordinater: / Huvudflodområde: 75 Alsterån Lokalkoordinater: / Provtagningsuppgifter Provtagare: Bergström/Nygård Datum: Organisation: ALcontrol AB Tid på dygnet: 10:00 Syfte: recipientkontroll Lokaluppgifter Djup provplatsen (m): 10 Vattentemperatur (0,5m): 18,5 C Grumlighet: grumligt Språngskikt (j/n): ja Vattenfärg: färgat Språngskiktets läge: 4 m Trofinivå: mesotrof Siktdjup m vattenkikare: 0,75 m Väderlek: Halvklart Vattenkemi (j/n): ja Märkning av lokal: - Växtplankton Kvalitativ metod: SS-EN15204: NVVs Handledning för miljöövervakning Håvdiameter (cm): 15 Konserveringsmetod : Lugol Maskstorlek: 25 µm Djupintervall: 0-3 m Kvantitativ metod SS-EN15204: NVVs Handledning för miljöövervakning, växtplankton Typ av hämtare: Rambergrör Antal profiler: 1 Konserveringsmetod : Lugol Uppdelning av profil i separata prov (j/n): nej Provflaska: Djupintervall: m 2 - m 3 - m 4 - m Djurplankton Kvalitativ metod SS-EN 15110: NVVs Handledning för miljöövervakning, djurplankton i sjöar Provflaska I Provflaska II Håvdiameter: - cm - cm Maskstorlek: - µm - µm Djupintervall: - m - m Konserveringsmetod: - - Kvantitativ metod SS-EN 15110: NVVs Handledning för miljöövervakning, djurplankton i sjöar Typ av hämtare: Limnos Mängd filtrerat vatten (l/prov): 16 Maskstorlek: 40 µm Antal profiler: 1 Konserveringsmetod: Lugol Uppdelning av profil i separata prov (j/n): nej Provflaska: Djupintervall: a 0-7 m b - m c - m d - m Övrigt - 72

77 ALSTERÅN Bilaga 8 BILAGA 8 Kiselalger Metodik Resultat Artlistor Fältprotokoll 73

78 ALSTERÅN Bilaga 8 Provtagning Utförare: ALcontrol AB, Reijo Nygård och Magnus Bergström, Olaus Magnus väg 27, Linköping, , kundservice@alcontrol.se. Metod: SS-EN (SIS 2003) och Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning, undersökningstyp Påväxt i rinnande vatten kiselalgsanalys (Naturvårdsverket 2009). Provtagningen av kiselalger har utförts av utbildad och godkänd personal (SNFS 1990:11 MS:29) och har utförts av ett av SWEDAC ackrediterat laboratorium. Analys Utförare: Amelie Jarlman, Medins Biologi AB, Företagsvägen 2, Mölnlycke, , info@medinsbiologi.se Metod: SS-EN (SIS 2005) och Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning, undersökningstyp Påväxt i rinnande vatten kiselalgsanalys (Naturvårdsverket 2009). Minst 400 kiselalgsskal räknades i varje prov. Analys av kiselalger har utförts av ett av SWEDAC ackrediterat laboratorium. Utvärdering Utförare: Amelie Jarlman, Medins Biologi AB, Företagsvägen 2, Mölnlycke, , info@medinsbiologi.se Metod: Utvärderingen följer Naturvårdsverkets handbok (Naturvårdsverket 2007) och Havs-och vattenmyndighetens föreskrifter (Havs- och vattenmyndigheten 2013). I Jarlman & Sundberg 2011 kan man läsa mer om de index och kriterier som använts för bedömningen. 74

79 ALSTERÅN Bilaga Alsterån, inlopp Algunnen Län: 8 Kalmar Beskuggning: <5 % Kommun: Nybro Vattennivå: låg Koordinater: / (RT90) Vattenhastighet: lugnt Provtagningsmetodik: SS-EN Grumlighet: grumligt Provtagning: Bergström, Nygård Vattenfärg: färgat Organisation: ALcontrol AB Vattentemperatur: 15 C Analysmetodik: SS-EN Prov taget från: sten Artanalys: Amelie Jarlman Antal borstade stenar: Provplats: nedströms bro Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 430 IPS: 19,4 (klass 1) Antal räknade taxa: 56 TDI: 17,7 (klass 1) HÖG STATUS Diversitet: 4,31 % PT: 0,7 (klass 1-2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,99 (klass 1) ACID: 5,84 (klass 2) NÄRA NEUTRALT mycket nära måttlligt surt Kommentar årets undersökning Alsterån vid inloppet till Algunnen hade 2013 ett IPS-index som motsvarar klass 1, hög status. Mängden näringskrävande kiselalger (TDI) var liten och andelen föroreningstoleranta former (%PT) mycket liten, vilket stämmer med klassningen. De vanligaste arterna var Achnanthidium minutissimum -gruppen, som förekommer i näringsfattiga till måttligt näringsrika miljöer, och Brachysira neoexilis, som är surhetstolerant. Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden, vilket tyder på att årsmedelvärdet för ph ligger mellan 6,5-7,3. Indexvärdet låg dock mycket nära gränsen mot måttligt sura förhållanden (årsmedelvärde för ph mellan 5,9-6,5 och/eller ph-minimum under 6,4). Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ,4 19,4 19,3 19, ,8 20,6 20,0 17, ,7 0,0 0,7 0, Hög status Hög status Hög status Hög status Treårsmedelvärden ,4 1 19,4 1 0,5 1-2 Hög status År ACID Klass Statusklassning (surhet) ,79 3 Måttligt surt mycket nära nära neutralt ,26 5, Nära neutralt Måttligt surt nära nära neutralt ,84 2 Nära neutralt mycket nära måttlligt surt Treårsmedelvärde ,94 2 Nära neutralt nära måttlligt surt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar IPS-indexet och stödparametrarna TDI och %PT var i stort sett desamma och artsammansättningen var likartad alla fyra undersökningsåren. Surhetsindexet ACID hamnade 2010 och 2012 i måttligt sura förhållanden (årsmedelvärde för ph 5,9-6,5 och/eller phminimum under 6,4), men indexvärdena låg mycket nära respektive nära gränsen mot nära neutrala förhållanden (årsmedelvärde för ph 6,5-7,3). År 2011 och 2013 visade indexvärdet nära neutrala förhållanden. Treårsmedelvärdet hamnar i nära neutrala förhållanden, men nära gränsen mot måttligt sura förhållanden. Detta visar att lokalen surhetsmässigt ligger i gränslandet mellan måttligt sura och nära neutrala förhållanden. Medins Biologi AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

80 ALSTERÅN Bilaga Alsterån, Sandbäckshult Län: 8 Kalmar Beskuggning: <5 % Kommun: Nybro Vattennivå: låg Koordinater: / (RT90) Vattenhastighet: lugnt Provtagningsmetodik: SS-EN Grumlighet: grumligt Provtagning: Bergström, Nygård Vattenfärg: färgat Organisation: ALcontrol AB Vattentemperatur: 15,4 C Analysmetodik: SS-EN Prov taget från: sten Artanalys: Amelie Jarlman Antal borstade stenar: Provplats: bro Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 419 IPS: 18,5 (klass 1) Antal räknade taxa: 43 TDI: 21,7 (klass 1) HÖG STATUS Diversitet: 4,14 % PT: 0,0 (klass 1-2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,95 (klass 1) ACID: 5,61 (klass 3) MÅTTLIGT SURT relativt nära nära neutralt Kommentar årets undersökning IPS-indexet i Alsterån vid Sandbäckshult motsvarade klass 1, hög status. Mängden näringskrävande kiselalger (TDI) var liten och andelen föroreningstoleranta former (%PT) var 0 %, vilket stämmer med klassningen. Surhetsindexet ACID visade måttligt sura förhållanden, vilket betyder att årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 5,9-6,5 och/eller att ph-minimum varit under 6,4.Indexvärdet låg dock relativt nära gränsen mot nära neutrala förhållanden (årsmedelvärde för ph 6,5-7,3). Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ,1 18,6 18,8 18, ,8 20,6 26,4 21, ,9 0,0 0,6 0, Hög status Hög status Hög status Hög status Treårsmedelvärden ,6 1 22,9 1 0,2 1-2 Hög status År ACID Klass Statusklassning (surhet) ,67 6,35 7, Nära neutralt Nära neutralt Alkaliskt mycket nära nära neutralt ,61 3 Måttligt surt relativt nära nära neutralt Treårsmedelvärde ,50 2 Nära neutralt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar IPS-indexet motsvarade alla fyra åren hög status och inga större skillnader noterades i stödparametrarna TDI och %PT eller i artsammansättningen.. Surhetsindexet ACID visade 2010 och 2011 nära neutrala förhållanden (årsmedelvärde för ph 6,5-7,3). År 2012 hamnade indexet i alkaliska förhållanden (årsmedelvärde för ph över 7,3), men värdet låg mycket nära gränsen mot nära neutralt visade ACID måttligt sura förhållanden, men indexvärdet låg relativt nära gränsen mot nära neutralt. Treårsmedelvärdet motsvarar nära neutrala förhållanden. Medins Biologi AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

81 ALSTERÅN Bilaga 8 Förklaring till artlistor Det. = person som utfört artbestämning och räkning S = visar föroreningskänsligheten enligt en skala 1-5, där 1 betyder föroreningstolerans och 5 betyder föroreningskänslighet V = indikatorvärde enligt en skala 1-3, där 3 betyder att arten är en stark indikator ph = surhetsvärde, där 1 = acidobiont, 2 = acidofil, 3 = circumneutral, 4 = alkalifil och 5 = alkalibiont (se förklaring nedan) Antal skal = antal räknade skal av varje art Antal cf. = antal av de räknade skalen som liknar (cf. = confer = jämför) men inte med säkerhet tillhör den angivna arten Index och hjälpparametrar: IPS = Indice de Polluo-sensibilité Spécifique TDI = Trophic Diatom Index % PT = % Pollution Tolerante valves ACID = ACidity Index for Diatoms Följande parametrar används för att räkna ut ACID: ADMI (%) = artkomplexet Achnanthidium minutissimum EUNO (%) = släktet Eunotia Acidobiont ( ) = arter med optimalt ph < 5,5. Acidofil ( ) = arter som i huvudsak förekommer vid ph < 7. Circumneutral ( ) = arter som i huvudsak förekommer vid ph omkring 7. Alkalifil ( ) = arter som i huvudsak förekommer vid ph > 7. Alkalibiont ( ) = arter med förekomst enbart vid ph > 7. Odefinierad ( ) = arter med odefinierat ph-optimum 77

82 ALSTERÅN Bilaga Alsterån, inlopp Algunnen Lokalkoordinater: / (RT90) Metodik: SS-EN NV:s Handledning för miljöövervakning Det. Amelie Jarlman Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ skal cf. frekvens (%) Achnanthidium minutissimum group II (mean width 2,2-2,8µm) ADMI 5, ,5 Aulacoseira ambigua (Grunow) Simonsen AAMB 4, ,1 Aulacoseira "pseudodistans" Lange-Bertalot & Krammer (Manuskriptnamen) AUPD 5, ,9 Aulacoseira tenella (Nygaard) Simonsen AUTL 4, ,9 Aulacoseira valida (Grunow) Krammer AUVA 4, ,5 Aulacoseira sp. AULS 3, ,2 Brachysira brebissonii Ross in Hartley BBRE 5, ,1 Brachysira intermedia (Oestrup) Lange-Bertalot BINT 5, ,5 Brachysira neoexilis Lange-Bertalot BNEO 5, ,8 Brachysira procera Lange-Bertalot & Moser BPRO 5, ,7 Caloneis tenuis (Gregory) Krammer CATE 5, ,9 Chamaepinnularia mediocris (Krasske) Lange-Bertalot CHME 5, ,9 Chamaepinnularia soehrensis var. hassica (Krasske) Lange-Bertalot CHSH 5, ,5 Chamaepinnularia sp. CHSP 5, ,5 Discostella stelligera (Cleve & Grunow) Houk & Klee DSTE 4, ,7 Encyonema neogracile Krammer ENNG 5, ,3 Encyonema pergracile Krammer EPRG 5, ,7 Encyonema vulgare Krammer var. vulgare EVUL 5, ,2 Encyonopsis subminuta Krammer & Reichardt ESUM 5, ,7 Eunotia arcus Ehrenberg var. arcus EARC 5, ,5 Eunotia bilunaris (Ehrenberg) Mills var. bilunaris EBIL 5, ,7 Eunotia bilunaris (Ehrenberg) Mills var. linearis (Okuno) Lange-Bertalot & Nörpel EBLI 5, ,5 Eunotia bilunaris (Ehrenberg) Mills var. mucophila Lange-Bertalot, Nörpel & Alles EBMU 5, ,5 Eunotia botuliformis Wild, Nörpel & Lange-Bertalot EBOT 5, ,2 Eunotia eurycephaloides Nörpel-Schempp & Lange-Bertalot EECP 5, ,5 Eunotia exsecta (Cleve-Euler) Nörpel-Schempp & Lange-Bertalot EEXS 5, ,2 Eunotia faba Ehrenberg EFAB 5, ,2 Eunotia implicata Nörpel, Lange-Bertalot & Alles EIMP 5, ,5 Eunotia incisa Gregory var. incisa EINC 5, ,7 Eunotia naegelii Migula ENAE 5, ,2 Eunotia septentrionalis Oestrup ESEP 5, ,2 Fragilaria capucina Desmazieres s.l. FCAPsl 4, ,2 Fragilaria gracilis Østrup FGRA 4, ,9 Fragilaria nanana Lange-Bertalot FNAN 5, ,5 Fragilaria nanoides Lange-Bertalot FNNO 5, ,2 Fragilaria oldenburgioides Lange-Bertalot FODD 4, ,7 Fragilaria Iconogr. 2, Taf. 8:15-16 FRA1 4, ,4 Frustulia crassinervia (Brébisson) Lange-Bertalot & Krammer FCRS 5, ,3 Gomphonema exilissimum (Grunow) Lange-Bertalot & Reichardt s.l. GEXLsl 5, ,2 Microcostatus maceria (Schimanski) Lange-Bertalot, Kusber & Metzeltin MMAC 5, ,1 Navicula angusta Grunow NAAN 5, ,9 Navicula heimansioides Lange-Bertalot NHMD 5, ,1 Navicula notha Wallace NNOT 4, ,2 Navicula sp. NASP 3, ,9 Naviculadicta litos (Hohn & Hellerman) Lange-Bertalot NVDI 5, ,2 Nitzschia gracilis Hantzsch NIGR 3, ,2 Nitzschia palea (Kützing) W. Smith var. debilis (Kützing) Grunow NPAD 3, ,7 Nupela vitiosa (Schimanski) Lange-Bertalot NUVI 5, ,5 Peronia fibula (Brébisson ex Kützing) Ross PFIB 5, ,5 Pinnularia stomatophora (Grunow) Cleve var. stomatophora PSTO 5, ,2 Psammothidium abundans (Manguin) Bukhtiyarova & Round PABD 5, ,4 Sellaphora stroemii (Hustedt) Mann SSTM 5, ,7 Stauroforma exiguiformis (Lange-Bertalot) Flower, Jones & Round SEXG 5, ,3 Staurosira brevistriata (Grunow) Grunow SBRV 3, ,5 Staurosira venter (Ehrenberg) Cleve & Möller SSVE 4, ,9 Tabellaria flocculosa (Roth) Kützing TFLO 5, ,9 SUMMA (antal skal): 430 SUMMA (antal taxa): 56 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Antal taxa: 56 TDI (0-100): 17,7 ADMI (%): 26,5 Acidofil ( ): 391 Alkalibiont ( ): 0 Medelbredd Diversitet: 4,31 % PT: 0,7 EUNO (%): 4,9 Circumneutral ( ): 493 Odefinierad ( ): 40 ADMI (µm): IPS (1-20): 19,4 ACID: 5,84 Acidobiont ( ): 33 Alkalifil ( ): 44 2,54 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 78

83 ALSTERÅN Bilaga Alsterån, Sandbäckshult Lokalkoordinater: / (RT90) Metodik: SS-EN NV:s Handledning för miljöövervakning Det. Amelie Jarlman Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ skal cf. frekvens (%) Achnanthidium minutissimum group II (mean width 2,2-2,8µm) ADMI 5, ,5 Achnanthidium subatomoides (Hustedt) Monnier, Lange-Bertalot & Ector ADSO 5, ,2 Aulacoseira ambigua (Grunow) Simonsen AAMB 4, ,3 Aulacoseira tenella (Nygaard) Simonsen AUTL 4, ,7 Aulacoseira valida (Grunow) Krammer AUVA 4, ,0 Aulacoseira sp. AULS 3, ,7 Brachysira brebissonii Ross in Hartley BBRE 5, ,7 Brachysira neoexilis Lange-Bertalot BNEO 5, ,0 Cyclotella radiosa (Grunow) Lemmermann CRAD 4, ,2 Diatoma tenuis Agardh DITE 3, ,7 Discostella stelligera (Cleve & Grunow) Houk & Klee DSTE 4, ,5 Encyonema neogracile Krammer ENNG 5, ,0 Encyonopsis subminuta Krammer & Reichardt ESUM 5, ,5 Eunotia bilunaris (Ehrenberg) Mills var. bilunaris EBIL 5, ,3 Eunotia bilunaris (Ehrenberg) Mills var. mucophila Lange-Bertalot, Nörpel & Alles EBMU 5, ,2 Eunotia genuflexa Nörpel-Schempp EGEN 5, ,0 Eunotia implicata Nörpel, Lange-Bertalot & Alles EIMP 5, ,1 Eunotia meisteri Hustedt EMEI 5, ,5 Fragilaria capucina Desmazieres s.l. FCAPsl 4, ,7 Fragilaria gracilis Østrup FGRA 4, ,3 Fragilaria nanoides Lange-Bertalot FNNO 5, ,2 Fragilaria oldenburgioides Lange-Bertalot FODD 4, ,2 Fragilaria tenera (W. Smith) Lange-Bertalot FTEN 4, ,7 Fragilaria sp. FRAS 4, ,7 Frustulia erifuga Lange-Bertalot & Krammer FERI 5, ,2 Gomphonema exilissimum (Grunow) Lange-Bertalot & Reichardt s.l. GEXLsl 5, ,3 Gomphonema sp. GOMS 3, ,5 Gyrosigma obscurum (W. Smith) Griffith & Henfrey GOBS 2, ,2 Navicula angusta Grunow NAAN 5, ,2 Navicula heimansioides Lange-Bertalot NHMD 5, ,0 Navicula radiosa Kützing NRAD 5, ,2 Navicula sp. NASP 3, ,2 Nitzschia acidoclinata Lange-Bertalot NACD 5, ,2 Psammothidium abundans (Manguin) Bukhtiyarova & Round PABD 5, ,5 Pseudostaurosira parasitica (W. Smith) Morales var. subconstricta (Grunow) Morales PPSC 4, ,2 Sellaphora stroemii (Hustedt) Mann SSTM 5, ,0 Stauroforma exiguiformis (Lange-Bertalot) Flower, Jones & Round SEXG 5, ,7 Staurosira construens Ehrenberg SCON 4, ,0 Staurosira pinnata Ehrenberg s.l. SRPIsl 4, ,7 Staurosira venter (Ehrenberg) Cleve & Möller SSVE 4, ,7 Surirella angusta Kützing SANG 4, ,5 Tabellaria flocculosa (Roth) Kützing TFLO 5, ,6 Ulnaria danica (Kützing) Compère & Bukhtiyarova UDAN 4, ,2 SUMMA (antal skal): 419 SUMMA (antal taxa): 43 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Antal taxa: 43 TDI (0-100): 21,7 ADMI (%): 21,5 Acidofil ( ): 377 Alkalibiont ( ): 0 Medelbredd Diversitet: 4,14 % PT: 0,0 EUNO (%): 8,1 Circumneutral ( ): 379 Odefinierad ( ): 38 ADMI (µm): IPS (1-20): 18,5 ACID: 5,61 Acidobiont ( ): 0 Alkalifil ( ): 205 2,60 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 79

84 ALSTERÅN Bilaga Alsterån, inlopp Algunnen RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 75 Alsterån Län: 8 Kalmar Top. Karta: 5G SV Kommun: Nybro Lokalkoordinater: / (RT90) Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Bergström, Nygård Kemiprov (j/n): nej Organisation: ALcontrol AB Syfte: recipientkontroll Lokaluppgifter Lokalens längd: 10 m Vattenhastighet: lugnt (< 0,2 m/s) Lokalens bredd: 2 m Vattennivå: låg Vattendragsbredd (våt yta): 16 m Grumlighet: grumligt Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: färgat Lokalens medeldjup: 0,3 m Vattentemperatur: 15 C Lokalens maxdjup: 0,4 m Märkning av lokal: nedströms bro Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: grov sten Vegetationstyp, dom. 1: mossor Oorganiskt mtrl, dom. 2: fin sten Vegetationstyp, dom. 2: påväxtalger Oorganiskt mtrl, dom. 3: fina block Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: <5% Övervattensv: saknas Fin detritus: <5% Sand: <5% Flytbladsv: saknas Grov detritus: <5% Grus: <5% Långskottsv: saknas Fin död ved: <5% Fin sten: 5-50% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Grov sten: >50% Mossor: 5-50% Fina block: 5-50% Påväxtalger: 5-50% Grova block: <5% Häll: <5% Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: lövskog Dominerande 2: annat Dominerande 3: barrskog Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd Al Vattenmossa Dominerande 2: buskar Sälg - Dominerande 3: Beskuggning: <5 % Påverkan Typ: Styrka: A: Vägbro måttlig B: - - C: - - Övrigt - Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 80

85 ALSTERÅN Bilaga Alsterån, Sandbäckshult RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 75 Alsterån Län: 8 Kalmar Top. Karta: 5G SO Kommun: Nybro Lokalkoordinater: / (RT90) Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Bergström, Nygård Kemiprov (j/n): nej Organisation: ALcontrol AB Syfte: recipientkontroll Lokaluppgifter Lokalens längd: 10 m Vattenhastighet: lugnt (< 0,2 m/s) Lokalens bredd: 1,5 m Vattennivå: låg Vattendragsbredd (våt yta): 13 m Grumlighet: grumligt Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: färgat Lokalens medeldjup: 0,2 m Vattentemperatur: 15,4 C Lokalens maxdjup: 0,4 m Märkning av lokal: bro Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: grus Vegetationstyp, dom. 1: påväxtalger Oorganiskt mtrl, dom. 2: fin sten Vegetationstyp, dom. 2: mossor Oorganiskt mtrl, dom. 3: grov sten Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: <5% Övervattensv: saknas Fin detritus: <5% Sand: <5% Flytbladsv: saknas Grov detritus: saknas Grus: >50% Långskottsv: saknas Fin död ved: <5% Fin sten: 5-50% Rosettväxter: saknas Grov död ved: <5% Grov sten: 5-50% Mossor: <5 % Fina block: <5% Påväxtalger: 5-50% Grova block: <5% Häll: <5% Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: lövskog Dominerande 2: barrskog Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd Ek Al Dominerande 2: gräs/halvgräs/vass Gran - Dominerande 3: buskar - - Beskuggning: <5 % Påverkan Typ: Styrka: A: Vägbro måttlig B: Samhälle måttlig C: - - Övrigt - Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 81

86 82 ALSTERÅN Bilaga 8

87 ALSTERÅN Bilaga 9 BILAGA 9 Kalkeffektuppföljning 83

88 ALSTERÅN Bilaga 9 Lokalnamn X Kord Y Kord Datum Temp ph Alk Kond Färg Ca Mg Na K ºC mekv/l ms/m mgpt/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l Kronobergs län Alstern utlopp ,5 6,92 0,117 5, ,218 0,068 0,158 0,016 Alsterån vid dalen ,2 6,25 0,047 4, ,150 0,067 0,146 0,012 Alsterån vid dalen ,4 6,60 0,061 4, ,150 0,065 0,170 0,015 Alsterån vid dalen ,2 6,58 0,089 5, ,180 0,081 0,174 0,016 Alsterån vid dalen ,0 6,16 0,040 4, ,125 0,062 0,136 0,017 Alsterån vid dalen ,4 6,20 0,036 4, ,130 0,063 0,160 0,020 Alsterån vid dalen ,1 6,70 0,067 4, ,170 0,071 0,160 0,014 Alsterån vid dalen ,0 6,56 0,086 4, ,166 0,069 0,151 0,011 Alsterån vid dalen ,9 7,00 0,120 4, ,200 0,079 0,180 0,016 Alsterån vid dalen ,5 7,00 0,140 5, ,200 0,079 0,180 0,017 Alsterån vid dalen ,0 6,69 0,105 5, ,201 0,083 0,168 0,017 Alsterån vid dalen ,9 6,58 0,087 5, ,184 0,077 0,161 0,015 Alsterån vid dalen ,0 6,70 0,077 5, ,180 0,076 0,170 0,016 Badebodaån Ekholma ,1 5,94 0,037 5, ,150 0,086 0,184 0,030 Badebodaån Ekholma ,2 6,14 0,054 5, ,161 0,091 0,209 0,030 Badebodaån Ekholma ,8 6,63 0,128 8, ,196 0,111 0,333 0,045 Badebodaån Ekholma ,3 6,70 0,165 9, ,236 0,134 0,434 0,057 Badebodaån Ekholma ,8 6,28 0,070 7, ,144 0,082 0,326 0,031 Badebodaån Ekholma ,9 6,40 0,085 7, ,157 0,086 0,300 0,031 Badebodaån Ekholma ,5 6,41 0,096 6, ,186 0,097 0,305 0,027 Badebodaån Ekholma ,8 6,58 0,121 15, ,244 0,136 0,999 0,048 Badebodaån Ekholma ,9 6,44 0,084 9, ,188 0,110 0,450 0,042 Badebodaån Hultbren yta ,4 6,50 0,140 8, ,170 0,096 0,370 0,140 Badebodaån Hultbren yta ,2 6,80 0,100 6, ,160 0,089 0,260 0,092 Badebodaån Hultbren yta ,5 7,10 0,170 6, ,170 0,096 0,280 0,089 Badebodaån Mada ,7 6,08 0,052 5, ,161 0,092 0,215 0,037 Badebodaån Mada ,1 6,21 0,065 6, ,171 0,096 0,239 0,035 Badebodaån Mada ,2 6,66 0,139 9, ,203 0,115 0,412 0,056 Badebodaån Mada ,1 6,76 0,179 10, ,247 0,135 0,537 0,069 Badebodaån Mada ,7 6,46 0,106 10, ,167 0,094 0,541 0,042 Badebodaån Mada ,5 6,56 0,105 8, ,170 0,091 0,384 0,041 Badebodaån Mada ,3 6,53 0,110 7, ,190 0,099 0,350 0,034 Badebodaån Mada ,9 6,68 0,141 18, ,272 0,148 1,32 0,063 Badebodaån Mada ,0 6,59 0,107 10, ,205 0,120 0,575 0,056 Björkesjö St mitt ,9 6,98 0,143 4, ,227 0,078 0,123 0,013 Björkesjö St mitt ,2 6,89 0,154 4, ,226 0,081 0,136 0,011 Björksjön St mitt ,8 6,87 0,090 3, ,167 0,065 0,099 0,009 Björksjön St mitt ,6 6,83 0,115 4, ,179 0,067 0,106 0,009 Forsaån ,0 5,64 0,013 4, ,123 0,072 0,125 0,010 Forsaån ,1 5,75 0,019 4, ,124 0,073 0,129 0,010 Forsaån ,9 6,45 0,069 4, ,135 0,084 0,132 0,012 Forsaån ,9 6,72 0,126 5, ,163 0,101 0,162 0,014 Forsaån ,8 6,20 0,054 4, ,119 0,074 0,135 0,015 Forsaån ,7 6,15 0,046 3, ,115 0,068 0,116 0,010 Forsaån ,9 6,26 0,066 3, ,133 0,077 0,126 0,007 Forsaån ,3 6,50 0,086 4, ,168 0,100 0,161 0,018 Forsaån ,9 6,39 0,059 4, ,164 0,095 0,151 0,019 Forsaån ,7 6,15 0,043 4, ,137 0,084 0,137 0,014 Gassjön ,7 6,70 0,116 4, ,224 0,078 0,114 0,013 Hjärtsjön Hökh utlopp ,3 6,70 0,118 4, ,202 0,053 0,096 0,011 Hjärtsjön Hökh utlopp ,0 6,74 0,103 4, ,190 0,055 0,111 0,012 Hovgårdssjön utlopp ,5 6,72 0,129 4, ,225 0,087 0,121 0,015 Hovgårdssjön utlopp ,8 6,98 0,177 5, ,255 0,095 0,141 0,013 Hökabäcken vid väg ,5 6,31 0,080 4, ,186 0,059 0,116 0,012 Hökabäcken vid väg ,4 6,38 0,096 4, ,191 0,078 0,145 0,018 Hökabäcken vid väg ,2 6,20 0,073 4, ,146 0,063 0,119 0,018 Hökabäcken vid väg ,7 6,59 0,099 4, ,161 0,053 0,101 0,011 Hökabäcken vid väg ,4 6,40 0,104 4, ,178 0,059 0,112 0,011 Hökabäcken vid väg ,8 6,33 0,094 4, ,189 0,075 0,129 0,020 Hökabäcken vid väg ,5 6,36 0,093 4, ,181 0,068 0,115 0,016 Hökasjön mitt ,7 7,05 0,165 4, ,258 0,069 0,091 0,012 Hökasjön mitt ,7 6,99 0,185 4, ,246 0,067 0,103 0,012 Idesjö utlopp ,7 6,76 0,113 4, ,194 0,100 0,119 0,014 Idesjö utlopp ,5 6,87 0,139 4, ,189 0,096 0,130 0,013 Juven utlopp ,6 6,53 0,089 5, ,178 0,081 0,154 0,017 Kroksjön Fagraskruv mitt ,6 6,99 0,164 4, ,315 0,062 0,091 0,007 Kroksjön Fagraskruv mitt ,9 6,85 0,229 4, ,328 0,068 0,102 0,007 84

89 ALSTERÅN Bilaga 9 Lokalnamn X Kord Y Kord Datum Temp ph Alk Kond Färg Ca Mg Na K ºC mekv/l ms/m mgpt/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l Kronobergs län Kållen u dos ,9 5,75 0,042 5, ,162 0,089 0,223 0,019 Kållen u dos ,4 6,19 0,144 11, ,211 0,115 0,584 0,030 Kållen u dos ,5 6,44 0,109 10, ,189 0,096 0,550 0,027 Kållen u dos ,2 6,77 0,209 28, ,295 0,172 2,36 0,072 Kånesjö utlopp ,7 6,48 0,213 5, ,311 0,134 0,128 0,011 Kånesjö utlopp ,2 6,07 0,100 5, ,215 0,100 0,139 0,012 Lillasjön utlopp ,0 6,67 0,130 5, ,245 0,059 0,155 0,016 Lillån vid Johannesberg ,3 6,44 0,093 5, ,213 0,091 0,156 0,013 Lillån vid Johannesberg ,0 6,46 0,121 6, ,239 0,117 0,213 0,018 Lillån vid Johannesberg ,9 6,42 0,104 6, ,193 0,098 0,227 0,019 Lillån vid Johannesberg ,8 6,68 0,151 5, ,217 0,094 0,166 0,014 Lillån vid Johannesberg ,4 6,56 0,187 8, ,291 0,150 0,308 0,028 Lillån vid Johannesberg ,9 6,73 0,153 5, ,229 0,103 0,185 0,016 Losjön utlopp ,7 7,06 0,193 5, ,283 0,076 0,115 0,010 Losjön utlopp ,5 7,08 0,203 5, ,269 0,077 0,123 0,010 Lången utlopp ,7 7,00 0,197 5, ,316 0,062 0,160 0,015 Marshultasjön utlopp ,8 6,24 0,117 4, ,256 0,079 0,118 0,018 Marshultasjön utlopp ,1 6,83 0,224 5, ,331 0,095 0,160 0,018 Marskogsjön utl ,4 6,84 0,183 5, ,285 0,078 0,126 0,015 Marskogsjön utl ,9 6,91 0,182 5, ,281 0,085 0,145 0,013 Möckeln utlopp ,0 6,99 0,169 6, ,303 0,055 0,178 0,017 Möcklasjö mitt ,2 6,76 0,110 5, ,263 0,100 0,121 0,011 Sjöatorpasjön utlopp ,4 6,55 0,156 6, ,271 0,068 0,246 0,014 Skärsjön Hökhult mitt ,0 7,11 0,149 4, ,189 0,085 0,102 0,011 Skärsjön Hökhult mitt ,9 6,99 0,168 4, ,196 0,089 0,107 0,011 Skärsjön Mörkahult mitt ,9 7,11 0,217 6, ,336 0,067 0,197 0,016 Skärsjön Mörkahult mitt ,2 7,08 0,222 6, ,335 0,070 0,235 0,015 Skärsjön u dos ,9 5,39 0,000 3, ,085 0,056 0,107 0,008 Skärsjön u dos ,5 5,69 0,015 3, ,096 0,061 0,114 0,009 Skärsjön u dos ,3 6,03 0,033 3, ,105 0,063 0,114 0,010 Sävsjön utlopp ,5 7,03 0,194 4, ,245 0,067 0,116 0,015 Sävsjön utlopp ,3 7,18 0,224 4, ,256 0,069 0,128 0,014 Tvinnesheda u dos ,1 6,59 0,188 9, ,182 0,131 0,371 0,155 Tvinnesheda u dos ,4 6,56 0,213 13, ,229 0,198 0,598 0,274 Urasjön nerstr Furusjömåla ,9 7,30 0,371 11, ,451 0,128 0,450 0,049 Vrången utlo ,1 6,62 0,138 6, ,278 0,150 0,169 0,026 Vrången utlo ,2 6,75 0,151 6, ,270 0,139 0,184 0,023 Åmen utl ,5 6,50 0,065 4, ,158 0,063 0,160 0,017 Älgasjön nerstr ,4 6,58 0,099 4, ,190 0,103 0,125 0,015 Älgasjön nerstr ,5 6,73 0,116 4, ,178 0,098 0,138 0,013 Älgasjön utlopp ,5 6,72 0,121 5, ,211 0,091 0,141 0,015 Älgasjön utlopp ,9 7,02 0,171 5, ,228 0,092 0,141 0,014 85

90 ALSTERÅN Bilaga 9 Lokalnamn X Kord Y Kord Datum Temp ph Alk Kond Färg ºC mekv/l ms/m mgpt/l Kalmar län Arvesjön utlo ,0 5,96 0,072 5, Barnebosjön utlo, Getebro ,5 6,56 0,131 6, Barnebosjön utlo, Getebro ,2 6,62 0,107 5, Bjärssjön NV strand ,2 6,41 0,121 5, Björkhultssjöns utlopp ,0 6,41 0,138 6, Boasjö utlo ,5 6,49 0,101 4, Broasjö utlo ,0 6,55 0,302 7, Böta kvarn, Alsterån ,8 6,56 0,118 5, Böta kvarn, Alsterån ,6 6,37 0,108 5, Böta kvarn, Alsterån ,5 6,51 0,093 5, Böta kvarn, Trändeån ,1 6,52 0,150 7, Böta kvarn, Trändeån ,3 6,36 0,137 6, Böta kvarn, Trändeån ,7 6,56 0,153 6, Fagrasjö södr ,6 6,81 0,238 5,75 74 Fisklösan utlo ,0 4,82 0,000 5, Fröseke, Alsterån ,10 0,042 4, Fröseke, Alsterån ,07 0,218 6, Fröseke, Alsterån ,4 6,18 0,050 4, Fröseke, Alsterån ,72 0,130 5,83 97 Grytsjön utlo ,1 6,48 0,176 5, Grönskåra sm ,1 6,47 0,113 6, Gummegöl östr ,3 6,87 0,447 7, Kiasjön utlo ,0 6,33 0,147 6, Kleven utlo ,1 6,53 0,117 6, Kleven utlo ,2 6,43 0,089 6, Kleven utlo ,1 6,46 0,094 5, L flaten utlo ,6 6,46 0,149 4, Lillesjön utlo ,5 6,61 0,108 5, Långegöl utlo ,2 6,23 0,085 4, Löveberg ,3 6,46 0,136 5, Löveberg ,9 6,51 0,147 5, Möcklasjö utlo ,3 6,75 0,170 5,07 95 Norregölen utlo ,0 6,81 0,364 9, Rummehöljan utlo ,8 6,52 0,115 5, Rummehöljan utlo ,2 6,41 0,102 5, Rummehöljan utlo ,2 6,49 0,093 5, Stensjön norr ,3 6,68 0,233 7, Stora sinnern sundet ,9 6,68 0,162 6,45 91 Store hindsjön utlo ,8 6,62 0,111 5, Store hindsjön utlo ,0 6,44 0,096 5, Store hindsjön utlo ,9 6,62 0,120 5, Svänesjö östr ,2 6,84 0,300 6, Sävsjön utlo ,0 6,65 0,214 6,38 98 Söregölen utlo ,0 6,85 0,411 10,1 342 Tohagebäcken ,0 6,40 0,203 7, Trändenäs ,0 6,29 0,119 5, Tränsjön utlo ,0 6,62 0,249 7, Tämmen utlo ,5 6,57 0,255 6, Urasjö utlo ,0 6,44 0,113 7, Uvasjön utlo ,45 0,079 5, Uvasjön utlo ,45 0,097 5, Uvasjön utlo ,5 6,53 0,106 5, Uvasjön utlo ,6 6,97 0,170 5,85 82 Öasjön utlo ,0 6,50 0,111 6,

91

92 Vi är med i hela kedjan från planering till åtgärd Det här gör vi: Utformar - Egenkontrollprogram - Provtagningsprogram - Larmgränser - Aktionsgränser Genomför - Provtagningar av vatten och sediment - Källspårningsprovtagningar i avloppssystem - Lokalisering av lämpliga provtagningspunkter - Kemiska,mikrobiologiska och biologiska analyser - Analys av analysdata, sammanställningar, trendanalyser Föreslår åtgärder - Förändringar i kontrollprogram - Förändring av provpunkter - Förändring av analysomfattning - Förändring av processkontroll Bollplank - Tillståndprövningar/ansökningar - Myndighetskontakter Huvudkontor: ALcontrol AB Box LINKÖPING Telefon: Fax: Hemsida: