Kompensationsprojektet Göta älvs strandängar

Transkript

1 Miljöuppföljning utefter Göta älv - Vegetationsinventering på restaurerade strandängar i Stora Viken, Nödinge och Äskekärr 2016 Ale kommun, Västra Götalands län Rapport 2018:084 Kompensationsprojektet Göta älvs strandängar

2 Trafikverket Postadress: Trafikverket, Göteborg E-post: Telefon: Dokumenttitel: Miljöuppföljning utefter Göta älv Vegetationsinventering på restaurerade strandängar i Stora Viken, Nödinge och Äskekärr 2016 Författare: Ola Sjöstedt (Norconsult AB), granskat av Mats Lindqvist (Trafikverket) Omslag: Foton: Vegetationsinventering i Stora Viken (Lina Ahnby) Ola Sjöstedt (Norconsult AB) Dokumentdatum: Publiceringsdatum: Publikationsnr: TRV 2018:084 ISBN: Kontaktperson: Mats Lindqvist, Trafikverket UHtm, mats.lindqvist@trafikverket.se

3 Innehåll Inledning... 4 Bakgrund... 4 Syfte... 4 Arbetets bedrivande... 5 Metod... 6 Resultat... 9 Fuktängar... 9 Kalktorrängen (Höganästomten), skötselområde 9, Stora Viken Övriga skötselområden, Stora Viken Samlat resultat och diskussion Referenser Bilagor: 1. Instruktion för inventering av gräsmarker i Natura 2000-områden och naturreservat i Västra Götalands län typiska/negativa arter 2. Instruktion för inventering av kvarstående gräsmängd 3. Förteckning över typiska arter 4. Förteckning över negativa indikatorer 5. Lägen för provrutor i Stora Viken 6. Lägen för provrutor i Nödinge 7. Lägen för provrutor i Äskekärr 8. Skötselområden Stora Viken 9. Rådata provrutor Stora Viken 10. Rådata provrutor Nödinge 11. Rådata provrutor Äskekärr 12. Rådata provrutor skötselområde 9, Stora Viken

4 Inledning Bakgrund Mellan åren byggde Trafikverket ny dubbelspårig järnväg och fyrfältsväg mellan Göteborg och Trollhättan. För att få plats med infrastrukturen genom Ale kommun behövde delar av strandängsmiljöerna längs Göta älv tas i anspråk. Detta är områden med höga naturvärden, som pekats ut som så kallat riksintresse för både naturvården och friluftslivet. För att ge förutsättningar för det unika växt- och djurlivet att fortsätta också efter det att vägar och järnvägar färdigställts har Trafikverket ett åtagande att säkerställa och förbättra skötseln av de kvarvarande ängsmiljöerna utefter älven på sammanlagt 172 hektar. Detta arbete kommer att pågå kontinuerligt och totalt löper Trafikverkets engagemang under ca 25 år. Fyra områden ingår i kompensationsprojektet: Stora Viken, Nödinge, Äskekärr och Tjurholmen (se figur 1). Markerna ägs antingen av Ale kommun eller är privata, men Trafikverket har tecknat långsiktiga avtal för att kunna upprätthålla ett kontinuerligt bete och andra åtgärder. Endast Tjurholmen är avsatt som ett naturreservat. Inledningsvis har olika restaureringsarbeten genomförts. Detta har främst gjorts genom restaurering av ängsvegetationen, genom slåtter och bränning av vassar, röjning, nya stängsel för betesdjuren, utökad betesdrift och anläggning av mindre våtmarker. Inte minst genom att underlätta för främst nötboskapen att fortsätta beta strandängarna, så kommer det karaktäristiska öppna landskapet utefter älven att finnas kvar. Trafikverkets arbete administreras av verksamhetsområde Underhåll, enheten för Teknik och miljö. Det praktiska genomförandet, t ex kontakterna med beteshållare, stängsling, viss röjning etc utförs av Västkuststiftelsen på uppdrag av Trafikverket. Ett miljöuppföljningsprogram har tagits fram (Trafikverket 2017). Uppföljning av vegetationens utveckling ingår som en del i miljöuppföljningsprogrammet. Syfte Utöver att ingå i miljöuppföljningen av kompensationsprojektet är syftet med undersökningen också att möjliggöra en jämförelse mellan de aktuella strandängarna och andra strandängar i länets miljöövervakning med avseende på vegetation och hävdstatus. Av syftet att möjliggöra en jämförelse med andra strandängar i länets miljöövervakning följer att undersökningen också blir en del av huvudsyftena i nämnda miljöövervakning, vilka anges i bl a Länsstyrelsen Västra Götalands län 2008: Att följa den kvalitativa statusen på den undersökta naturtypen Att öka kunskapen om vad det är som påverkar kvaliteten på naturtypen Som stöd för att bestämma förvaltningsåtgärder kommer länsstyrelsen under 2017 att se över beslutskriterierna för olika egenskaper. Det handlar då om vad som kan anses acceptabelt ifråga om medelantal av typiska arter respektive negativa indikatorer liksom beträffande gräshöjd. 4

5 Arbetets bedrivande Vegetationsundersökningarna har utförts av biologerna Ola Sjöstedt, Norconsult AB, Calle Bergil, Melica och Lina Ahnby, Melica (se vidare under Metod nedan). Rapport- och kartsammanställning har gjorts av Ola Sjöstedt med stöd av Calle Bergil. Gjorda observationer av typiska arter kommer att rapporteras i Artportalen under projektnamnet Trafikverkets kompensationsprojekt Göta älvs strandängar. Upplägg och utförande av undersökningarna har skett i samråd med biolog Mats Lindqvist, projektansvarig på Trafikverket. Figur 1. Trafikverkets kompensationsprojekt Göta älvs strandängar omfattar fyra områden: Stora Viken, Nödinge, Äskekärr och Tjurholmen. Vegetationsundersökningar har utförts i Stora Viken, Nödinge och Äskekärr. 5

6 Metod Enligt uppföljningsprogrammet ska inventering av vegetation utföras i semipermanenta provrutor (0,5 x 0,5 m) i områdena Stora Viken, Nödinge och Äskekärr. Den allra största andelen provrutor placeras i avsnitt betecknade som fuktäng i Naturcentrums inventeringar från Inventeringarna ska utföras vart tredje år från och med Denna rapport redovisar 2016 års inventeringsresultat. Undersökningen har följt den metod som används av Länsstyrelsen i Västra Götaland och som framgår av bilaga 1 och 2. Enligt denna metod bildar i detta fall fuktäng en så kallad uppföljningsenhet. I varje område fördelades 100 provpunkter inom uppföljningsenheten (se bilaga 5, 6 och 7). Provpunkterna kan i respektive område ligga inom en eller flera uppföljningsytor. I respektive punkt undersöktes typiska arter och negativa indikatorer (se bilaga 3 och 4). Istället för fysiska markstrukturer, som anges i den gängse metoden, bedömdes här istället vegetationstyp, huvudsakligen enligt de kategorier som inventerades 2007; detta för att kunna jämföra med den ursprungliga karteringen och utförda linjekarteringar. Därtill mättes vegetationshöjd i 50 av de 100 punkterna. Mätning av typiska arter, negativa indikatorer och vegetationstyp gjordes i juni medan mätning av vegetationshöjd gjordes i september och början av oktober (se tabell 1). En viktig skillnad i 2016 års inventering i förhållande till förteckningen över negativa indikatorer som redovisas i bilaga 4, är att en tidigare version av förteckningen med ett färre antal arter användes Detta måste beaktas i de kommande inventeringar och utvärderingar som görs i projektet, se vidare nedan under Resultat. Tabell 1. Utförd vegetationsuppföljning i fuktängar 2016 i områdena Stora Viken, Nödinge och Äskekärr. Angivna egenskaper mättes i 100 punkter per område, utom vegetationshöjd som mättes i 50 punkter per område. Egenskap Mätmetod Försommar Höst Typiska arter Förekomst/icke förekomst i provruta (0,5 x 0,5 m) x Negativa indikatorer Förekomst/icke förekomst i provruta x Vegetationshöjd Mätning på provpunkter med hjälp av vegetationsplatta x Vegetationstyp Vegetationstyp i provruta x Utöver vegetationsuppföljning i fuktängar har i Stora Viken även uppföljning skett i skötselområde 9, den s.k. Höganästomten (den skapade kalktorrängen ). Här har undersökning skett av typiska arter och negativa indikatorer i tio semipermanenta provrutor (0,5 x 0,5 m) (se tabell 2). 6

7 Tabell 2. Vegetationsuppföljning i skötselområde 9 ( kalktorrängen ) i Stora Viken Angivna egenskaper mättes i 10 semipermanenta provrutor. Egenskap Mätmetod Försommar Höst Typiska arter Förekomst/icke förekomst i provruta (0,5 x 0,5 m) Negativa indikatorer Förekomst/icke förekomst i smårutor x x I övriga skötselområden i Stora Viken har en specialanpassad enkel uppföljning utförts (se tabell 3). Eftersom här endast krävs grova uppskattningar av tillståndet för olika vegetationsparametrar, används metoden att efter en enkel genomströvning eller avsyning av skötselområdet uppskatta vegetationsparametrarnas täckningsgrad i tiotal procentenheter. Vegetationsplatta som användes för mätning av vegetationshöjd. 7

8 Tabell 3. Vegetationsuppföljning i övriga skötselområden i Stora Viken. Angivna egenskaper mäts i början av juni vart tredje år med början Skötselområde Mätmetod Vegetation, kvalitet etc Naturtyp eller motsvarande 4 (torräng med dammar) Genomströvning och skattning av täckningsgrad i 10-tal procent av: 5 (alsumpskogen) En cirka 10 m bred zon längs västra sidan av gångstigen studeras. Skattning enligt ovan av: 6 (vassmosaik) Studeras från fotopunkterna vid sydöstra hörnstolpen respektive bänkbordet vid älven. Skattning enligt ovan av: 7 (betesmark med talldunge) 8 (mosaikmark med dammar) Skattning enligt ovan av: Skattning enligt ovan av: Studeras från vägen ut mot älven och från bänkbordet vid älven. Skattning enligt ovan av: Skattning enligt ovan av: - övervattenvegetation - flytbladsvegetation - alger - sandblottor - torräng/torrhed/ silikatgräsmark - vedväxter - negativa indikatorer (ej vedväxter) - klibbal - invasiva arter - negativa indikatorer - obetad vass/kaveldun - betespåverkad vass/kaveldun - buskar - högstarräng - krontäckning tall - total krontäckning, trädoch buskskikt - sandblottor - torräng/torrhed/ silikatgräsmark - negativa indikatorer - övervattenvegetation - flytbladsvegetation - alger - obetad vass/kaveldun - betespåverkad vass/kaveldun - buskar - högstarräng - sandblottor - torräng - brynbuskar och träd - vass - negativa indikatorer Dammar (2 dammar, respektive damm bedöms) Fastmark Dammar (4 dammar, respektive damm bedöms) Vassar Övrig mark 10 (ängs- och lövmosaik) Skattning enligt ovan av: - sandblottor - torräng - brynbuskar och träd - vass - negativa indikatorer 8

9 Resultat Fuktängar Typiska arter Ganska få typiska arter noterades överlag i de tre inventerade områdena (se tabell 4). Stora Viken hade flest typiska arter medan provrutor med dessa arter i Nödinge och Äskekärr var mycket fåtaliga. Utöver de i tabell 4 angivna arterna kan också nämnas att växten vattenstånds noterades i alla de tre områdena. I detta fall var det dock Nödinge och Äskekärr som hade flest förekomster. Arten finns inte medtagen på länsstyrelsens lista över typiska arter, men utgör något av en karaktärsart för dessa strandängar längs Göta älv. Arten är rödlistad i kategorin sårbar (VU). Eftersom den är giftig ratas den av betesdjuren, och gynnas därför starkt av restaurerad betesdrift genom att konkurrensen gentemot andra växter då minskar. Tabell 4. Typiska arter noterade i fuktängar. Stora Viken Nödinge Äskekärr Gökblomster Havssälting Hirsstarr Kärrspira Sumpmåra Trådtåg Gökblomster Trådtåg Gökblomster Sumpmåra Tabell 5. Antal typiska arter i fuktängar. Totalantal Medelantal per provruta Stora Viken Nödinge Äskekärr ,25 0,05 0,03 Tabell 6. Vattenstånds (Jacobaea aquatica) i fuktängar. Medelantal per provruta Stora Viken Nödinge Äskekärr 0,01 0,3 0,1 Negativa indikatorer De negativa indikatorerna har relativt stor spridning i områdena. Särskilt tre arter är vanligt förekommande: veketåg, älggräs och vanlig smörblomma, med den förstnämnda som den mest utbredda och över stora ytor dominerande arten. De tre områdena är ganska likvärdiga i det avseendet (se tabell 7 och 8). 9

10 I den förteckning över negativa indikatorer som användes vid 2016 års vegetationsuppföljning ingick följande arter: brännässla, hundkäx, hundäxing, knapptåg, veketåg, vanlig smörblomma, maskros, skogsnäva, skräppor, vägtistel, älggräs och örnbräken. Denna har sedan uppdaterats av länsstyrelsen och kompletterats med fler arter (se bilaga 4). Här ingår nu även t ex tuvtåtel, vass, jättegröe och kärrtistel, varav åtminstone de två förstnämnda har stor spridning i de inventerade områdena. Detta måste beaktas vid kommande inventeringar och utvärderingar. Tabell 7. Negativa indikatorer noterade i fuktängar. Stora Viken Nödinge Äskekärr Maskrosor Skräppor Vanlig smörblomma Veketåg Älggräs Skräppor Vanlig smörblomma Veketåg Älggräs Knapptåg Maskrosor Skräppor Vanlig smörblomma Veketåg Älggräs Tabell 8. Antal negativa indikatorer i fuktängar. Totalantal taxa Stora Viken Nödinge Äskekärr Medelantal per provruta 1,3 1,3 1,0 Vegetationstyp Den sammantaget mest utbredda vegetationstypen i områdena var tuvtåtelfuktäng med veketåg (se tabell 9). Den näst mest utbredda vegetationstypen var högstarrfuktäng, vilken även var den dominerande i Äskekärr. De två vegetationstyperna med gräslågstarräng, och som kan bedömas som de intressantaste från naturvårdssynpunkt, intar en mellanställning. Av de tre områdena hade denna vegetationstyp störst utbredning i Äskekärr. Tabell 9. Vegetationstyper i fuktängar med antalet provrutor med berörd vegetationstyp. Stora Viken Nödinge Äskekärr Tuvtåtelfuktäng med veketåg, 32 Högstarrfuktäng, 29 Högörtfukt-/högstarrfuktäng, 11 Gräslågstarräng, 10 Gräslågstarräng med veketåg, 5 Högstarrfukt-/gräslågstarräng, 5 Driftvall vass, 5 Fuktäng med jättegröe, 2 Högstarrfukt-/tuvtåtelfuktäng, 1 Tuvtåtelfuktäng med veketåg, 60 Högstarrfuktäng, 28 Gräslågstarräng med veketåg, 8 Driftvall vass, 1 Fuktäng med jättegröe, 1 Högstarrfukt-/tuvtåtelfuktäng, 1 Vass, 1 Tuvtåtelfuktäng med veketåg, 23 Högstarrfuktäng, 39 Högörtfukt-/högstarrfuktäng, 4 Gräslågstarräng, 17 Gräslågstarräng med veketåg, 3 Högstarrfukt-/gräslågstarräng, 2 Högstarrfukt-/tuvtåtelfuktäng, 9 Högörtfuktäng, 2 Tuvtåtelfuktäng, 1 10

11 Vid Naturcentrums vegetationskartering 2007 i Stora Viken: Tuvtåtelfuktäng med veketåg: 14,7 ha Högstarrfuktäng (med inslag av tuvtåtelfuktäng): 8,6 ha Fuktäng med jättegröe: 3,1 ha Gräslågstarräng: 0,39 ha Även om dessa uppgifter inte är direkt jämförbara med uppgifterna i provruteinventeringen tyder de ändå på att det sedan 2007 skett en betydande ökning av vegetationstypen gräslågstarräng, i första hand på bekostnad av vegetationstypen tuvtåtelfuktäng med veketåg. Det kan också nämnas att vegetationstypen fuktäng med jättegröe, som uppmättes till 3,1 ha 2007, därefter till stor del ianspråktogs av utbyggnaden av den nya banvallen. Vid Naturcentrums vegetationskartering 2007 i Nödinge-Nol: Tuvtåtelfuktäng: 3,4 ha Högstarrfuktäng (med inslag av tuvtåtelfuktäng): 9,0 ha Högörtfuktäng: 0,6 ha Fuktäng med jättegröe: 1,1 ha Gräslågstarräng: 0 ha Liksom i Stora Viken har det i Nödinge skett en ökning av gräslågstarräng, dock inte riktigt lika markant som i Stora Viken. Dessutom verkar vegetationstypen tuvtåtelfuktäng med veketåg ha ökat på bekostnad av högstarrfuktäng. Vid Naturcentrums vegetationskartering 2007 i Äskekärr: Tuvtåtelfuktäng (till stor del med veketåg): 13 ha Högstarrfuktäng (med inslag av tuvtåtelfuktäng): 17,7 ha Högörtfuktäng: 3,1 ha Fuktäng med jättegröe: 1,6 ha Gräslågstarräng: 0,5 ha I Äskekärr har det sedan 2007 skett en stor ökning av vegetationstypen gräslågstarräng. Denna verkar till största delen ha brett ut sig på bekostnad av tuvtåtelfuktäng. Detta är en markant förändring bara under de senaste två åren. Vid 2014 års vegetationsinventering var det för tidigt att dra sådana slutsatser eftersom restaureringen då precis hade kommit igång. 11

12 Vegetationshöjd Den uppmätta vegetationshöjden var i medeltal strax under 10 cm i Stora Viken, och mellan 10 och 15 cm i Nödinge och Äskekärr (se tabell 10). Tidigare har 10 cm betraktats som en acceptabel gräns av länsstyrelsen gällande vegetationshöjd och betestryck, vilket kan ge en ungefärlig uppfattning om de uppmätta värdenas nivåer. Tabell 10. Vegetationshöjd i fuktängar. Medelhöjd (cm) per provpunkt Stora Viken Nödinge Äskekärr 9,9 11,6 14,5 Kalktorrängen (Höganästomten), skötselområde 9, Stora Viken Typiska arter och negativa indikatorer Anläggandet av kalktorrängen i skötselområde 9 i Stora Viken, har inte varit tillfredsställande, varför ytterligare åtgärder kommer att utföras under Trots det noterades i medeltal 1,5 typisk art per provruta i skötselområdet vid vegetationskarteringen 2016 (se tabell 11). De typiska arterna utgjordes av fårsvingel, käringtand och prästkrage. Några negativa indikatorer noterades inte i provrutorna. Dock kan nämnas att blomsterlupiner fått spridning i området, men att dessa bekämpades under Tabell 11. Typiska arter i skötselområde 9, Stora Viken. Totalantal arter 3 (fårsvingel, käringtand, prästkrage) Medelantal per provruta 1,5 Övriga skötselområden, Stora Viken Övriga skötselområden i Stora Viken består till stor del av mosaikområden, och det ligger i sakens natur att resultaten från dessa områden varierar en hel del (se tabell 12 och 13). Det kan noteras att vassmosaiken i skötselområde 6 och 8 till 80 % respektive 50 % bestod av betespåverkad vass. Dammarna i skötselområde 4 och 8 var generellt mycket igenväxta med övervattensvegetation, utom damm 6 där kransalger dominerade. 12

13 Tabell 12. Vegetationsuppföljning i skötselområde 4-7 i Stora Viken. Skötselområde Mätmetod Vegetation, kvalitet etc Naturtyp eller motsvarande 4 (torräng med dammar) Genomströvning och skattning av täckningsgrad i 10-tal procent av: 5 (alsumpskogen) En cirka 10 m bred zon längs västra sidan av gångstigen studeras. Skattning enligt ovan av: - övervattenvegetation: 90 % - flytbladsvegetation: 1 % - alger: 1 % - övervattenvegetation: 75 % - flytbladsvegetation: 3 % - alger: 1 % - sandblottor: 8 % - torräng/torrhed/ silikatgräsmark: 30 % - vedväxter: 8 % - negativa indikatorer: 5 % (ej vedväxter) - klibbal: 60 % - invasiva arter: 0 - negativa indikatorer jättegröe: 70 % älggräs: 20 % övriga: 8 % Damm 1 (västra dammen) Damm 2 (östra dammen) Fastmark 6 (vassmosaik) Studeras från fotopunkterna vid sydöstra hörnstolpen respektive bänkbordet vid älven. Skattning enligt ovan av: - obetad vass/kaveldun: 20 % - betespåverkad vass/kaveldun: 80 % - buskar: 1 % - högstarräng: 0 7 (betesmark med talldunge) Skattning enligt ovan av: - krontäckning tall: 5 % - total krontäckning, trädoch buskskikt: 20 % - sandblottor: 20 % - torräng/torrhed/ silikatgräsmark: 50 % - negativa indikatorer: 15 % 13

14 Tabell 13. Vegetationsuppföljning i skötselområde 8 och 10 i Stora Viken. Skötselområde Mätmetod Vegetation, kvalitet etc Naturtyp eller motsvarande 8 (mosaikmark med dammar) Skattning av täckningsgrad i 10-tal procent av: Studeras från vägen ut mot älven och från bänkbordet vid älven. Skattning enligt ovan av: - övervattenvegetation: 70 % - flytbladsvegetation: 5 % - alger: 10 % - övervattenvegetation: 80 % - flytbladsvegetation: 5 % - alger: 10 % - övervattenvegetation: 70 % - flytbladsvegetation: 5 % - alger: ingen uppgift - övervattenvegetation: 1 % - flytbladsvegetation: 1 % - trådalger: 0 - kransalger: 90 % - obetad vass/kaveldun: 50 % - betespåverkad vass/kaveldun: 50 % - buskar: 1 % - högstarräng: 0 Damm 3 Damm 4 Damm 5 Damm 6 Vassar Skattning enligt ovan av: - sandblottor: 2 % - torräng: 25 % - brynbuskar och träd: 50 % - vass: ingen uppgift - negativa indikatorer: 5 % 10 (ängs- och lövmosaik) Skattning enligt ovan av: - sandblottor: 20 % - torräng: 20 % - brynbuskar och träd: 25 % - vass: ingen uppgift - negativa indikatorer: 30 % Övrig mark 14

15 Samlat resultat och diskussion Medelantalet typiska arter för naturtypen fuktängar har i länsstyrelsens miljöövervakning i Västra Götalands län till och med 2016 uppmätts till 0,8. Spridningen på värdena är dock ganska stor, där det högsta värdet ligger på 2,5 och det lägsta på 0,005. I jämförelse ligger värdena i Nödinge (0,05) och Äskekärr (0,03) kring de lägsta i länet, medan Stora Viken (0,25) tillhör en grupp med något högre värden, men som ändå kan betraktas som låga. Värdena av medelantalet negativa indikatorer i naturtypen fuktängar i länet i förhållande till undersökta strandängar vid Göta älv är inte riktigt jämförbara då några av de indikatorer som tillkommit i de senaste undersökningarna, bl a tuvtåtel, inte ingick i 2016 års inventering i Stora Viken, Nödinge och Äskekärr. Det kan dock konstateras att även utan dessa tillkommande arter ligger resultatet i Stora Viken (1,3), Nödinge (1,3) och Äskekärr (1,0) strax över medelvärdet i länet på 0,96. Det tyder på att medelantalet negativa indikatorer i Stora Viken, Nödinge och Äskekärr är bland de högre i länet. Undersökningen visar att skötselområde 9 i Stora Viken har ett högre värde på medelantal typiska arter (1,5) respektive lägre värde på negativa indikatorer (0) i jämförelse med kalkgräsmarker i länet, där motsvarande siffror är 0,59 och 0,95. Jämförelsen är dock haltande då det i Stora Viken handlar om en konstruerad miljö med liten areal och med endast tio undersökta provrutor. Dessutom har själva anläggandet av området - trots det tillsynes goda uppföljningsresultatet - inte varit tillfredsställande, varför kompletterande åtgärder kommer att utföras under Uppföljningsresultaten i övriga skötselområden i Stora Viken är svårare att bedöma, särskilt efter ett första undersökningstillfälle som det Det ligger också i sakens natur att resultaten här varierar ganska mycket då områdena till stor del består av mosaikmarker. Det mest noterbara var att vassarna i skötselområde 6 och 8 till stora delar var betespåverkade. Sammantaget kan konstateras att fuktängarna i Stora Viken, Nödinge och Äskekärr ännu har ett lågt antal typiska arter och ett högt antal negativa indikatorer i jämförelse med samma naturtyper i länets miljöövervakning. Betestrycket ligger dock, åtminstone till ganska stora delar, på acceptabla nivåer. Dessutom visar jämförelser med tidigare vegetationskarteringar, från 2007 och framåt, att det skett en markant ökning av den från naturvårdssynpunkt intressanta vegetationstypen gräslågstarräng i alla tre områdena. Tydligast är denna ökning i Äskekärr, där vegetationstypen verkar ha gått starkt framåt på bara de två senaste åren. 15

16 Referenser Länsstyrelsen Västra Götaland Uppföljning av naturskyddade gräsmarker. Västra Götalands län Rapport 2008:60. Naturcentrum AB. 2007: Miljöuppföljning avseende naturvärden på strandängar, delrapport vegetation, Stora Viken, Nol-Nödinge, Nol och Äskekärr. Stenström, J. Trafikverket. 2015: Miljöuppföljning av arbetet med E45 och Norge/Vänerbanan med avseende på vegetation Trafikverket. 2017: Miljöuppföljning utefter Göta älv. Biologiskt uppföljningsprogram. Kompensationsprojektet Göta älvs strandängar Publikation: 2016:

17 Bilaga 1 1(3) Instruktion för inventering av gräsmarker i Natura områden och Naturreservat i Västra Götalands län typiska / negativa arter Syftet med inventeringen är att bedöma skilda naturtypers bevarandestatus genom att skatta förekomsten av typiska arter inom naturreservat och Natura 2000-områden. Dessutom tillkommer uppföljning av naturtypers fysiska tillstånd, vilket ger ytterligare data för den samlade bedömning av naturtypens status. Exempelvis utförs mätningar för att skatta betesintensitet, kvarstående gräsmängd, förbuskning m m. Vissa av dessa mätningar genomförs under perioden september till oktober. Naturtyper Inom Natura 2000 finns 89 beskrivna naturtyper. Av dessa görs uppföljning i 17 stycken som förekommer i Västra Götalands län. Därutöver görs uppföljning även på marker där flera av dessa naturtyper förekommer mosaikartat samt övriga naturliga fodermarker som inte klassificerats till någon naturtyp Ler och sandsediment med glasört 1330 Salta strandängar 4010 Nordatlantiska fukthedar med klockljung 4030 Torra hedar 5130 Enbuskmarker 6110 Gräsmarker på kalkhällar 6210 Kalkgräsmarker (*viktiga orkidélokaler 6230 Artrika stagg-gräsmarker på silikatsubstrat 6270 Artrika torra-friska låglandsgräsmarker av fennoskandisk typ 6280 Nordiskt alvar och prekambriska kalkhällmarker 6410 Fuktängar med blåtåtel eller starr 6430 Högörtängar 6510 Slåtterängar i låglandet 6530 Lövängar av fennoskandisk typ 7230 Rikkärr 8230 Pionjärvegetation på silikatrika bergytor 9070 Trädklädda betesmarker av fennoskandisk typ - Mosaikbetesmark (mix av flera av ovanstående naturtyper) - Annan naturlig fodermark Tabell 1. Naturtyper som följs upp Geografisk organisation För att kunna bestämma naturtypernas bevarandestatus för hela länet, har ett antal Natura 2000-områden och naturreservat, slumpmässigt valts ut. Resultat från inventering av dessa områden representerar således tillståndet i hela länet. Varje år sker ett förnyat urval. Inom varje område har de förekommande naturtyperna klassificerats till olika uppföljningsytor, t ex alla ytor där 6270 förekommer. En uppföljningsyta kan därför finnas på flera ställen inom ett och samma område. Varje uppföljningsyta har dock en unik avgränsning och numrering inom ett område (Figur 1).

18 2(3) Figur 1. Geografisk hierarki. a) Ett inventeringsområde vilket består av ett Natura 2000-område och/eller ett eller flera naturreservat. I området ingår ett antal uppföljningsenheter som består av en viss naturtyp. Uppföljningsenheterna är uppdelade i en eller flera uppföljningsytor. T.ex. är uppföljningsenheten av naturtyp 6 (ljust lila) uppdelad i fem uppföljningsytor. b) Förstoring av tre uppföljningsytor. I figuren visas hur provpunkter lagts ut för inventering. I vissa fall slumpar det sig så att väldigt få punkter hamnar i en uppföljningsyta. Arter, träd och buskar (sommarmätning) Mätpunkter Inom varje uppföljningsyta har ca 100 mätpunkter lagts ut för varje naturtyp inom området. Mätningar utförs på alla mätpunkter inom uppföljningsytan. Mätpunkternas läge hittas via handhållen GPS (alternativt handdator med inbyggd GPS). Punkterna är utlagda i ett GRIDsystem och avståndet mellan punkterna varierar därför beroende på hur stor ytan är. Mätpunkterna kan besökas i valfri ordning. I vissa fall är det omöjligt att besöka mätpunkten, exempelvis om den ligger under vatten. Rutan anges då som Ej besökt. Mätningens omfattning Arter Typiska arter Förekomsten av typiska arter (ca 175 kärlväxter, Bilaga 1) skall mätas genom notering av förekomst i provrutor om 0,25 m². I varje provyta letar man efter alla arter på listan. Mätningen sker genom notering av förekomst/icke förekomst i hela rutan. Varje art som påträffas inom provytans rutram noteras (Figur 2).

19 Negativa indikatorarter Ett antal kärlväxter har även valts ut som negativa indikatorer i gräsmarker (Bilaga2). Varje art som påträffas inom provytans rutram noteras Tidsåtgång / provruta Maximalt 3 minuter läggs på att leta igenom och anteckna de växter som finns i provytan. Det finns ett undantag från detta: om antalet arter är så stort att man efter tre minuter fortfarande lätt hittar nya arter att anteckna tillåts en något längre tid. Förekomst Med förekomst avses växtdelar som påträffas i rutan oavsett om de är rotade i rutan eller utanför. 3(3) Figur 2. Provruta med inre mått på 0.5 x 0,5 meter. Träd- och buskskikt Träd- och buskskikt mäts enligt metoden Förekomst/icke-förekomst i hela provytan och gäller träd och buskar som är 0,3 m eller högre och delas upp i två kategorier, de som är max 3 m och de som är högre än 3 m. Med förekomst avses växtdelar som påträffas i eller över rutan oavsett om de är rotade i rutan eller utanför. Tidsperiod Alla mätningar görs under perioden 1 juni - 30 juli.

20

21 Bilaga 2 1(3) Instruktion för inventering av gräsmarker i Natura områden och Naturreservat i Västra Götalands län kvarstående gräsmängd Syftet med inventeringen är att bedöma skilda naturtypers bevarandestatus genom att skatta förekomsten av typiska arter inom naturreservat och Natura 2000-områden. Dessutom tillkommer uppföljning av naturtypers fysiska tillstånd, vilket ger ytterligare data för den samlade bedömning av naturtypens status. Exempelvis utförs mätningar för att skatta betesintensitet, kvarstående gräsmängd, förbuskning m m. Vissa av dessa mätningar genomförs under perioden september till oktober. Naturtyper Inom Natura 2000 finns 89 beskrivna naturtyper. Av dessa görs uppföljning i 17 stycken som förekommer i Västra Götalands län. Därutöver görs uppföljning även på marker där flera av dessa naturtyper förekommer mosaikartat samt övriga naturliga fodermarker som inte klassificerats till någon naturtyp Ler och sandsediment med glasört 1330 Salta strandängar 4010 Nordatlantiska fukthedar med klockljung 4030 Torra hedar 5130 Enbuskmarker 6110 Gräsmarker på kalkhällar 6210 Kalkgräsmarker (*viktiga orkidélokaler 6230 Artrika stagg-gräsmarker på silikatsubstrat 6270 Artrika torra-friska låglandsgräsmarker av fennoskandisk typ 6280 Nordiskt alvar och prekambriska kalkhällmarker 6410 Fuktängar med blåtåtel eller starr 6430 Högörtängar 6510 Slåtterängar i låglandet 6530 Lövängar av fennoskandisk typ 7230 Rikkärr 8230 Pionjärvegetation på silikatrika bergytor 9070 Trädklädda betesmarker av fennoskandisk typ - Mosaikbetesmark (mix av flera av ovanstående naturtyper) - Annan naturlig fodermark Tabell 1. Naturtyper som följs upp Geografisk organisation För att kunna bestämma naturtypernas bevarandestatus för hela länet, har ett antal Natura 2000-områden och naturreservat, slumpmässigt valts ut. Resultat från inventering av dessa områden representerar således tillståndet i hela länet. Varje år sker ett förnyat urval. Inom varje område har de förekommande naturtyperna klassificerats till olika uppföljningsytor, t ex alla ytor där 6270 förekommer. En uppföljningsyta kan därför finnas på flera ställen inom ett och samma område. Varje uppföljningsyta har dock en unik avgränsning och numrering inom ett område (Figur 1).

22 Figur 1. Geografisk hierarki. a) Ett inventeringsområde vilket består av ett Natura 2000-område och/eller ett eller flera naturreservat. I området ingår ett antal uppföljningsenheter som består av en viss naturtyp. Uppföljningsenheterna är uppdelade i en eller flera uppföljningsytor. T.ex. är uppföljningsenheten av naturtyp 6 (ljust lila) uppdelad i fem uppföljningsytor. b) Förstoring av tre uppföljningsytor. I figuren visas hur provpunkter lagts ut för inventering. I vissa fall slumpar det sig så att väldigt få punkter hamnar i en uppföljningsyta. 2(3)

23 3(3) Kvarstående gräsmängd (höstmätning) Mätningens omfattning Kvastående gräsmängd mäts genom mätning av vegetationshöjd. En vegetationsplatta som består av en plastplatta med ett hål i och en stång med centimeterskala. Plattan träs på stången och placeras mot vegetationen varpå stången försiktigt trycks ner mot marken. Därefter läses plattans höjd av mot stångens gradering (figur 3). Vegetationshöjden mäts vid 50 punkter per uppföljningsenhet. En uppföljningsenhet utgörs av samtliga ytor med den aktuella naturtypen i området. I vissa fall är det omöjligt att besöka mätpunkten, exempelvis om den ligger under vatten, kryssa då för rutan Ej besökt. Figur 3. Mätning av vegetationshöjd med vegetationsplatta Tidsperiod Alla mätningar görs under perioden 20 september 30 oktober.

24

25 Typiska gräsmarksarter Västra Götalands län Bilaga 3 Vetenskapligt namn Svenskt namn Rödlistekategori Fuktängs-/våtmarksart Achillea millefolium röllika Agrostis capillaris rödven Aira praecox vårtåtel Ajuga pyramidalis blåsuga Alchemilla glaucescens sammetsdaggkåpa Alchemilla sp daggkåpor Androsace septentrionalis grusviva Anemone nemorosa vitsippa Antennaria dioica kattfot Arabis hirsuta lundtrav Arenaria gothica kalknarv sårbar (VU) Armeria maritima trift Arnica montana slåttergubbe sårbar (VU) Asperula tinctoria färgmåra Bidens cernua nickskära ja Bistorta vivipara ormrot Blysmus compressus plattsäv nära hotad (NT) ja Blysmus rufus rödsäv nära hotad (NT) ja Botrychium lunaria låsbräken nära hotad (NT) Briza media darrgräs Bromus hordeaceus luddlosta Calluna vulgaris ljung Campanula persicifolia stor blåklocka Campanula rotundifolia liten blåklocka Cardamine pratensis ängsbräsma Carex capillaris hårstarr Carex caryophyllea vårstarr Carex echinata stjärnstarr Carex flacca slankstarr Carex flava knagglestarr ja Carex hartmanii hartmansstarr sårbar (VU) Carex hostiana ängsstarr nära hotad (NT) Carex lepidocarpa näbbstarr Carex montana lundstarr Carex panicea hirsstarr Carex pilulifera pillerstarr Carex pulicaris loppstarr sårbar (VU) Carex viridula ärtstarr Carlina vulgaris spåtistel Centaurium littorale kustarun Centaurium pulchellum dvärgarun Cerastium glutinosum klibbarv Cirsium acaule jordtistel nära hotad (NT) Cirsium helenioides brudborste Cirsium oleraceum kåltistel Crepis praemorsa klasefibbla nära hotad (NT) Dactylorhiza incarnata ängsnycklar Dactylorhiza maculata ssp. Fuchsii skogsnycklar Dactylorhiza maculata ssp. maculata Jungfru Marie nycklar Dactylorhiza majalis majnycklar Dactylorhiza sambucina Adam och Eva Dactylorhiza traunsteineri sumpnycklar ja Danthonia decumbens knägräs 1

26 Dianthus deltoides backnejlika Diphasiastrum tristachyum cypresslummer Draba muralis lunddraba Dracocephalum ruyschiana drakblomma starkt hotad (EN) Drosera anglica storsileshår ja Drosera intermedia småsileshår ja Drosera rotundifolia rundsileshår ja Eleocharis quinqueflora tagelsäv ja Empetrum nigrum kråkbär Epipactis palustris kärrknipprot ja Erica tetralix klockljung Eriophorum latifolium gräsull ja Eupatorium cannabinum hampflockel ja Euphrasia micrantha ljungögontröst sårbar (VU) Euphrasia nemorosa grå ögontröst Euphrasia rostkoviana ssp. rostkoviana stor ögontröst ja Euphrasia stricta vanlig ögontröst Euphrasia stricta var. tenuis späd ögontröst Festuca ovina fårsvingel Filipendula vulgaris brudbröd Fragaria viridis backsmultron Galium saxatile stenmåra Galium suecicum backmåra nära hotad (NT) Galium uliginosum sumpmåra ja Galium verum gulmåra Gentiana pneumonanthe klockgentiana sårbar (VU) ja Gentianella amarella ängsgentiana Gentianella campestris fältgentiana Gentianella uliginosa sumpgentiana ja Geranium columbinum duvnäva Geranium sylvaticum skogsnäva Glaux maritima strandkrypa Gymnadenia conopsea brudsporre Halimione pedunculata saltmålla Helianthemum nummularium solvända Helictotrichon pratense ängshavre Helictotrichon pubescens luddhavre Herminium monorchis honungsblomster sårbar (VU) Hornungia petraea stenkrassing Hypochoeris maculata slåtterfibbla Inula salicina krissla Juncus squarrosus borsttåg nära hotad (NT) ja Juniperus communis en Lathyrus linifolius gökärt Leontodon hispidus sommarfibbla nära hotad (NT) Leucanthemum vulgare prästkrage Linum catharticum vildlin Lotus corniculatus käringtand Lotus tenuis smal käringtand nära hotad (NT) Luzula campestris knippfryle Lychnis flos-cuculi gökblomster Lychnis viscaria tjärblomster Lythrum salicaria fackelblomster Matteuccia struthiopteris strutbräken Melampyrum cristatum korskovall nära hotad (NT) 2

27 Moneses uniflora ögonpyrola Nardus stricta stagg Narthecium ossifragum myrlilja ja Ophioglossum vulgatum ormtunga Ophrys insectifera flugblomster ja Orchis mascula Sankt Pers nycklar Parnassia palustris slåtterblomma ja Pedicularis palustris kärrspira ja Pedicularis sylvatica granspira nära hotad (NT) ja Phleum phleoides flentimotej Pilosella lactucella revfibbla Pimpinella saxifraga bockrot Pinguicula vulgaris tätört ja Plantago major rödkämpar Plantago maritima gulkämpar Plantago media rödkämpar Plantanthera nattviol / grönvit nattviol Platanthera bifolia nattviol Platanthera chlorantha grönvit nattviol Poa alpina fjällgröe Polygala amarella rosettjungfrulin Polygala vulgaris jungfrulin Potentilla crantzii vårfingerört Potentilla erecta blodrot Potentilla rupestris trollsmultron Potentilla tabernaemontani småfingerört Primula farinosa majviva nära hotad (NT) ja Primula veris gullviva Puccinellia distans saltgräs Pulmonaria angustifolia smalbladig lungört starkt hotad (EN) Pulsatilla vulgaris backsippa Pyrola media klockpyrola Ranunculus bulbosus knölsmörblomma Rhinanthus minor ängsskallra Rhinanthus serotinus höskallra Ribes vinbär Sagina maritima strandnarv Sagina nodosa knutnarv Salicornia europaea glasört Satureja acinos harmynta Saussurea alpina fjällskära ja Saxifraga granulata mandelblom Saxifraga osloënsis hällebräcka sårbar (VU) Saxifraga tridactylites grusbräcka Scabiosa columbaria fältvädd Schoenus ferrugineus axag ja Scleranthus perennis vitknavel Scorzonera humilis svinrot Sedum acre gul fetknopp Sedum album vit fetknopp Sedum annuum liten fetknopp Sedum rupestre stor fetknopp Sedum sexangulare kantig fetknopp Serratula tinctoria ängsskära nära hotad (NT) Silene latifolia vitblära Spergula morisonii vårspärgel Spergularia marina saltnarv 3

28 Spergularia media havsnarv Suaeda maritima saltört ja Succisa pratensis ängsvädd Taraxacum sect. Erythrosperma sandmaskrosor Taraxacum sect. Obliqua dvärgmaskrosor Taraxacum sect. Palustria strandmaskroser ja Thalictrum flavum ängsruta ja Thymus serpyllum backtimjan nära hotad (NT) Thymus sp. timjan Trichophorum alpinum snip ja Trichophorum caespitosum tuvsäv Trichophorum cespitosum ssp. germanicum hedsäv ja Trifolium fragiferum smultronköver Trifolium montanum backklöver nära hotad (NT) Trifolium repens vitklöver Triglochin maritima havssälting ja Triglochin palustris kärrsälting ja Trollius europaeus smörbollar Vaccinium vitis-idaea lingon Vaccinum myrtillus blåbär Vaccinum uliginosum odon Valeriana sp. vänderot ja Veronica spicata axveronika Viola canina ssp. canina ängsviol Viola tricolor styvmorsviol 4

29 Bilaga 4 Negativa indikatorarter i Västra Götalands län Vetenskapligt namn Svenskt namn Anthriscus sylvestris hundkäx Phragmites australis vass Milium effusum hässlebrodd Carum carvi kummin Cirsium arvense åkertistel Cirsium palustre kärrtistel Cirsium vulgare vägtistel Bunias orientalis ryssgubbe Pteridium aquilinum örnbräken Dactylis glomerata hundäxing Geranium sylvaticum midsommarblomster Calamagrostis canescens grenrör Deschampsia cespitosa tuvtåtel Glyceria maxima jättegröe Juncus conglomeratus knapptåg Juncus effusus veketåg Phalaris arundinacea rörflen Schoenoplectus lacustris säv Schoenoplectus maritimus havssäv Schoenoplectus tabernaemontani blåsäv Scirpus sylvaticus skogssäv Typha latifolia bredkaveldun Filipendula ulmaria älggräs Urtica dioica brännässla Ranunculus acris ssp. acris vanlig smörblomma Taraxacum maskrosor Rumex skräppor

30

31 Stora Viken - lägen för provrutor Skötselområde 9 "Höganästomten" Bilaga 5 Områdesgräns Uppföljningsyta m Provruta Järnväg Väg

32

33 Nödinge - lägen för provrutor Bilaga 6 Områdesgräns Uppföljningsyta Provruta m Järnväg Väg

34

35 Äskekärr - lägen för provrutor m Områdesgräns Uppföljningsyta Provrutor Järnväg Bilaga 7

36

37 Stora Viken Skötselområden Bilaga Områdesgräns Skötselområden Järnvägsutbyggnad Vägutbyggnad

38

39 Prov- Typiska arter Typiska arter (namn) Negativa indi- Negativa indikatorer (namn) Vegetationstyp Vegetationsruta nr (antal) katorer (antal) höjd (cm) Veketåg Tuvtåtelfuktäng med veketåg Veketåg Fuktäng med jättegröe Vanlig smörblomma, veketåg Gräslågstarräng Högstarrfuktäng Högstarrfuktäng Högstarrfuktäng Vanlig smörblomma, veketåg Tuvtåtelfuktäng med veketåg Högstarrfuktäng Vanlig smörblomma, veketåg, älggräs Tuvtåtelfuktäng med veketåg Vanlig smörblomma, veketåg, skräppor Tuvtåtelfuktäng med veketåg Älggräs Högstarrfuktäng Vanlig smörblomma, veketåg Gräslågstarräng 20 1 Gökblomster 2 Vanlig smörblomma, veketåg Tuvtåtelfuktäng med veketåg Vanlig smörblomma Gräslågstarräng 23 1 Kärrspira 1 Älggräs Högstarrfuktäng Gökblomster 1 Veketåg Tuvtåtelfuktäng med veketåg Veketåg Gräslågstarräng Älggräs Högstarrfuktäng Veketåg, älggräs Högörtfuktäng/högstarrfuktäng Veketåg, älggräs Tuvtåtelfuktäng med veketåg Vanlig smörblomma, veketåg Högörtfuktäng/högstarrfuktäng Vanlig smörblomma, veketåg, älggräs Högstarrfuktäng/tuvtåtelfuktäng Älggräs Högörtfuktäng/högstarrfuktäng Gökblomster 2 Veketåg, älggräs Högörtfuktäng/högstarrfuktäng Vanlig smörblomma, veketåg, älggräs Högörtfuktäng/högstarrfuktäng Gökblomster 2 Vanlig smörblomma, veketåg Tuvtåtelfuktäng med veketåg Veketåg, älggräs Högörtfuktäng/högstarrfuktäng Vanlig smörblomma, veketåg Tuvtåtelfuktäng med veketåg Veketåg, älggräs Högörtfuktäng/högstarrfuktäng Veketåg Högörtfuktäng/högstarrfuktäng Vanlig smörblomma, veketåg, älggräs Högörtfuktäng/högstarrfuktäng Gökblomster 1 Veketåg Högörtfuktäng/högstarrfuktäng Bilaga 9 Stora Viken

40 Stora Viken Veketåg, älggräs Högstarrfuktäng Veketåg, älggräs Högstarrfuktäng Veketåg, älggräs Högstarrfuktäng Veketåg Högstarrfuktäng Veketåg, älggräs Högörtfuktäng/högstarrfuktäng Veketåg Högstarrfuktäng/gräslågstarräng Veketåg Gräslågstarräng med veketåg Veketåg Tuvtåtelfuktäng med veketåg Vanlig smörblomma, veketåg Tuvtåtelfuktäng med veketåg Veketåg Tuvtåtelfuktäng med veketåg Älggräs Högstarrfuktäng/gräslågstarräng Vanlig smörblomma Gräslågstarräng Vanlig smörblomma, veketåg Tuvtåtelfuktäng med veketåg Vanlig smörblomma, veketåg Tuvtåtelfuktäng med veketåg Veketåg Högstarrfuktäng Veketåg Tuvtåtelfuktäng med veketåg Veketåg Högstarrfuktäng Högstarrfuktäng Veketåg, älggräs Tuvtåtelfuktäng med veketåg Kärrspira 0 Högstarrfuktäng Veketåg Tuvtåtelfuktäng med veketåg Kärrspira 1 Älggräs Högstarrfuktäng 82 1 Gökblomster 2 Vanlig smörblomma, veketåg Tuvtåtelfuktäng med veketåg Gökblomster 1 Veketåg Tuvtåtelfuktäng med veketåg Veketåg, älggräs Tuvtåtelfuktäng med veketåg Älggräs Högstarrfuktäng/gräslågstarräng 88 1 Gökblomster 2 Veketåg, älggräs Tuvtåtelfuktäng med veketåg Veketåg, älggräs Tuvtåtelfuktäng med veketåg Högstarrfuktäng/gräslågstarräng Veketåg Tuvtåtelfuktäng med veketåg Veketåg Gräslågstarräng med veketåg Älggräs Högstarrfuktäng Veketåg Gräslågstarräng med veketåg Veketåg Högstarrfuktäng

41 Stora Viken Hirsstarr 1 Älggräs Gräslågstarräng Gökblomster 1 Veketåg Tuvtåtelfuktäng med veketåg Gökblomster 1 Veketåg Gräslågstarräng med veketåg Veketåg Tuvtåtelfuktäng med veketåg Hirsstarr 0 Gräslågstarräng Veketåg Gräslågstarräng med veketåg Kärrspira 1 Älggräs Högstarrfuktäng Veketåg Tuvtåtelfuktäng med veketåg Veketåg, skräppor Tuvtåtelfuktäng med veketåg Havssälting, hirsstarr, trådtåg, gökblomster 0 Gräslågstarräng Vanlig smörblomma, veketåg Tuvtåtelfuktäng med veketåg Hirsstarr 0 Gräslågstarräng Vanlig smörblomma, veketåg Tuvtåtelfuktäng med veketåg Veketåg Tuvtåtelfuktäng med veketåg Vanlig smörblomma, veketåg Tuvtåtelfuktäng med veketåg Älggräs Högstarrfuktäng Skräppor Driftvall vass Hirsstarr 1 Älggräs Gräslågstarräng Veketåg Tuvtåtelfuktäng med veketåg Älggräs Högstarrfuktäng Älggräs Högstarrfuktäng/gräslågstarräng Älggräs Högstarrfuktäng Veketåg, älggräs Driftvall vass Älggräs Högstarrfuktäng Veketåg, älggräs Driftvall vass Veketåg, älggräs Högstarrfuktäng Veketåg Fuktäng med jättegröe (Vattenstånds) 1 Älggräs Högstarrfuktäng Älggräs Högstarrfuktäng Gökblomster 1 Älggräs Driftvall vass Sumpmåra 4 Vanlig smörblomma, älggräs, skräppor, maskrosor Driftvall vass Högstarrfuktäng Gökblomster 1 Älggräs Högstarrfuktäng Älggräs Högstarrfuktäng

42

43 Prov- Typiska arter Typiska arter (namn) Negativa indi- Negativa indikatorer (namn) Vegetationstyp Vegetationsruta nr (antal) katorer (antal) höjd (cm) Driftvall vass Älggräs Högstarrfuktäng Veketåg, älggräs Högstarrfuktäng Älggräs Högstarrfuktäng Älggräs Högstarrfuktäng Högstarrfuktäng Vass Älggräs Högstarrfuktäng Veketåg, älggräs Högstarrfuktäng Veketåg Högstarrfuktäng Veketåg, älggräs Högstarrfuktäng Älggräs Högstarrfuktäng Älggräs Högstarrfuktäng Veketåg Högstarrfuktäng Älggräs Högstarrfuktäng Högstarrfuktäng Högstarrfuktäng Älggräs Högstarrfuktäng Älggräs Högstarrfuktäng Högstarrfuktäng Älggräs Högstarrfuktäng Högstarrfuktäng Veketåg Tuvtåtelfuktäng med veketåg Veketåg Tuvtåtelfuktäng med veketåg Veketåg Tuvtåtelfuktäng med veketåg Veketåg Tuvtåtelfuktäng med veketåg Älggräs Tuvtåtelfuktäng med veketåg Gökblomster 2 Veketåg, älggräs Tuvtåtelfuktäng med veketåg Veketåg Gräslågstarräng med veketåg Veketåg Tuvtåtelfuktäng med veketåg Vanlig smörblomma, veketåg, älggräs Tuvtåtelfuktäng med veketåg 7 Bilaga 10 Nödinge

44 Veketåg, älggräs Tuvtåtelfuktäng med veketåg Vanlig smörblomma, veketåg Tuvtåtelfuktäng med veketåg Gökblomster 2 Veketåg, älggräs Tuvtåtelfuktäng med veketåg Älggräs Tuvtåtelfuktäng med veketåg Vanlig smörblomma, veketåg Tuvtåtelfuktäng med veketåg Veketåg Gräslågstarräng med veketåg Veketåg Tuvtåtelfuktäng med veketåg Veketåg Tuvtåtelfuktäng med veketåg Vanlig smörblomma, veketåg, älggräs Gräslågstarräng med veketåg Veketåg Gräslågstarräng med veketåg Veketåg Tuvtåtelfuktäng med veketåg Veketåg, älggräs, skräppor Tuvtåtelfuktäng med veketåg Veketåg, älggräs Tuvtåtelfuktäng med veketåg Veketåg Tuvtåtelfuktäng med veketåg Veketåg Tuvtåtelfuktäng med veketåg Veketåg, älggräs Tuvtåtelfuktäng med veketåg Vanlig smörblomma, veketåg, älggräs Tuvtåtelfuktäng med veketåg Tuvtåtelfuktäng med veketåg Gökblomster 2 Veketåg, älggräs Tuvtåtelfuktäng med veketåg 80 0 (Ca 7 rutor med vattenstånds mellan ruta 34-80) 1 Veketåg Tuvtåtelfuktäng med veketåg (Vattenstånds) 1 Veketåg Tuvtåtelfuktäng med veketåg 83 0 (Vattenstånds) 1 Vanlig smörblomma Tuvtåtelfuktäng med veketåg Gökblomster 1 Veketåg Tuvtåtelfuktäng med veketåg Veketåg Tuvtåtelfuktäng med veketåg (Vattenstånds) 2 Veketåg, älggräs Tuvtåtelfuktäng med veketåg 89 0 (Vattenstånds) 2 Veketåg, älggräs Tuvtåtelfuktäng med veketåg Veketåg Tuvtåtelfuktäng med veketåg 92 0 (Vattenstånds) 2 Veketåg, älggräs Tuvtåtelfuktäng med veketåg (Vattenstånds) 3 Vanlig smörblomma, veketåg, älggräs Tuvtåtelfuktäng med veketåg 94 0 (Vattenstånds) 2 Vanlig smörblomma, älggräs Tuvtåtelfuktäng med veketåg (Vattenstånds) 1 Veketåg Tuvtåtelfuktäng med veketåg 98 0 (Vattenstånds) 1 Veketåg Tuvtåtelfuktäng med veketåg Veketåg Gräslågstarräng med veketåg Nödinge

45 Älggräs Högstarrfuktäng/tuvtåtelfuktäng Vanlig smörblomma, veketåg Gräslågstarräng med veketåg (Vattenstånds) 2 Veketåg, älggräs Tuvtåtelfuktäng med veketåg Vanlig smörblomma, veketåg Tuvtåtelfuktäng med veketåg (Vattenstånds) 2 Veketåg, älggräs Tuvtåtelfuktäng med veketåg (Vattenstånds) 2 Veketåg, älggräs Tuvtåtelfuktäng med veketåg (Vattenstånds) 2 Veketåg, älggräs Tuvtåtelfuktäng med veketåg (Vattenstånds) 2 Veketåg, älggräs Tuvtåtelfuktäng med veketåg (Vattenstånds) 1 Veketåg Tuvtåtelfuktäng med veketåg (Vattenstånds) 2 Veketåg, älggräs Tuvtåtelfuktäng med veketåg (Vattenstånds) 1 Veketåg Tuvtåtelfuktäng med veketåg (Vattenstånds) 2 Veketåg, älggräs Tuvtåtelfuktäng med veketåg Veketåg Tuvtåtelfuktäng med veketåg (Vattenstånds) 1 Veketåg Tuvtåtelfuktäng med veketåg (Vattenstånds) 1 Veketåg Tuvtåtelfuktäng med veketåg Veketåg Tuvtåtelfuktäng med veketåg (Vattenstånds) 2 Veketåg, älggräs Tuvtåtelfuktäng med veketåg (Vattenstånds) 1 Veketåg Tuvtåtelfuktäng med veketåg (Vattenstånds) 1 Veketåg Tuvtåtelfuktäng med veketåg Veketåg, älggräs Tuvtåtelfuktäng med veketåg Veketåg Tuvtåtelfuktäng med veketåg Veketåg, älggräs Tuvtåtelfuktäng med veketåg (Vattenstånds) 1 Veketåg Tuvtåtelfuktäng med veketåg (Vattenstånds) 1 Veketåg Gräslågstarräng med veketåg Veketåg Gräslågstarräng med veketåg Högstarrfuktäng Veketåg, älggräs Högstarrfuktäng Vanlig smörblomma, veketåg Tuvtåtelfuktäng med veketåg Vanlig smörblomma, veketåg, älggräs Tuvtåtelfuktäng med veketåg Fuktäng med jättegröe Trådtåg 2 Veketåg, älggräs Högstarrfuktäng Älggräs Högstarrfuktäng Älggräs Högstarrfuktäng 5 Nödinge

46 Älggräs Högstarrfuktäng Älggräs Högstarrfuktäng Älggräs Högstarrfuktäng Nödinge

47 Bilaga 11 Äskekärr Prov- Typiska arter Typiska arter (namn) Negativa indi- Negativa indikatorer (namn) Vegetationstyp Vegetationsruta nr (antal) katorer (antal) höjd (cm) Älggräs Högstarrfuktäng/tuvtåtelfuktäng Älggräs Högörtfuktäng Älggräs Högörtfuktäng/högstarrfuktäng Älggräs Högörtfuktäng/högstarrfuktäng Älggräs Högörtfuktäng/högstarrfuktäng Knapptåg, älggräs Högörtfuktäng Knapptåg Högörtfuktäng/högstarrfuktäng Vanlig smörblomma, veketåg Tuvtåtelfuktäng med veketåg Vanlig smörblomma, veketåg Tuvtåtelfuktäng med veketåg Älggräs Högstarrfuktäng Älggräs Högstarrfuktäng/tuvtåtelfuktäng (Vattenstånds) 2 Vanlig smörblomma, veketåg Tuvtåtelfuktäng med veketåg Älggräs Högstarrfuktäng (Vattenstånds) 1 Vanlig smörblomma Tuvtåtelfuktäng med veketåg Älggräs Högstarrfuktäng Vanlig smörblomma, veketåg Tuvtåtelfuktäng med veketåg Älggräs Högstarrfuktäng Veketåg Tuvtåtelfuktäng med veketåg Veketåg Högstarrfuktäng (Vattenstånds) 1 Veketåg Tuvtåtelfuktäng med veketåg Älggräs Högstarrfuktäng Vanlig smörblomma, veketåg, skräppor Tuvtåtelfuktäng med veketåg Vanlig smörblomma, älggräs Gräslågstarräng Vanlig smörblomma, veketåg, älggräs Tuvtåtelfuktäng med veketåg Älggräs Högstarrfuktäng Veketåg Tuvtåtelfuktäng med veketåg Vanlig smörblomma, veketåg, älggräs Tuvtåtelfuktäng med veketåg Vanlig smörblomma, älggräs Högstarrfuktäng/tuvtåtelfuktäng 38 0 (Vattenstånds) 0 Gräslågstarräng Älggräs Högstarrfuktäng 40 0 (Vattenstånds) 1 Vanlig smörblomma Tuvtåtelfuktäng med veketåg 5