Uppföljning av restaurerade gräsmarker 2011 och 2015

Transkript

1 LÄNSSTYRELSEN STOCKHOLMS LÄN Uppföljning av restaurerade gräsmarker 2011 och 2015 Life+ GRCE projektet i Stockholms län Hans lexandersson Life+ projektet GRCE (Grazing and Restoration of rchipelago and Costal Enviroments) syftar till att restaurera igenväxta gräsmarker på svårtillgängliga, Natura 2000 skyddade områden i skärgårdsmiljö. I Stockholms län ingår fyra olika områden och öar utmed skärgården där man bland annat röjt och avverkat samt restaurerings-betat områden.

2 1 INNEHÅ LLSFÖ RTECKNING Inledning 2 Material och metoder 3 Sammanfattande resultat 4 Uppföljningsresultat för områden 7 Tullgarn öst Fridö 7 Rånö Ängsholme 10 Villinge oskapsö 14 ilaga 1 21 ilaga 2 23

3 2 Uppfö ljning av restaurerade gra smarker 2011 öch Life+ GRÅCE pröjektet i Stöckhölms la n Inledning Life+ projektet GRCE (Grazing and Restoration of rchipelago and Costal Enviroments) syftar till att restaurera igenväxta gräsmarker på svårtillgängliga, Natura 2000 skyddade områden i skärgårdsmiljö. I Stockholms län ingår fyra olika områden och öar i skärgården där man bland annat röjt och avverkat samt restaureringsbetat områden. Tre av dessa områden, Tullgarns naturreservat Fridö, Södertälje kommun Rånö Ängsholme, Haninge kommun och Villinge oskapsö, Värmdö kommun har inventerats före och efter utförda restaureringsåtgärder dvs 2011 och Metodiken har i huvudsak följt uppföljningssystemet för Natura 2000 gräsmarkshabitat (Naturvårdsverket 2010 UF06 version 5.0). Syftet har varit att bedöma gräsmarkernas tillstånd och status efter genomförda restaureringsåtgärder. I denna rapport redovisas skattningar av inventerade egenskaper som frekvens typiska arter, och förekomst av ohävdsarter s.k negativa indikatorer, samt hävdstyrka i form av vegetationshöjd per område och naturtyp (habitat). Figur 1. Karta över Stockholms skärgård med uppföljda projektområden, (röda kvadrater). Tullgarn Fridö Södertälje kommun, Rånö Ängsholme Haninge kommun och Villinge oskapsö Värmdö kommun. Tabell 1. ntal uppföljningsenheter(ufe), gräsmarksytor och areal för uppföljda områden 2011 och 2015

4 3 Områdesid Namn Namn ö ntal UFE ntal ytor Habitat real (ha SE Tullgarn öst Fridö (6280) 4,4 SE Rånö Ängsholme ,9 SE Villinge oskapsö , ,3 Material och metoder För att utvärdera tillståndet och statusen på restaurerade gräsmarker utfördes en stickprovbaserad inventering/uppföljning av respektive gräsmarksyta, en sammanhängande areal av viss naturtyp enligt Natura 2000 kallat uppföljningsyta. Uppföljningsytor av samma habitat kallas för uppföljningsenhet (UFE). Inom respektive uppföljningsenhet fördelades 200 provpunkter systematiskt i en gridd oberoende av arealen av denna. På samtliga provpunkter mättes alla i uppföljningens ingående variabler (egenskaper) för vegetationen. Samtliga mätningar har skett i juli månad 2011 och I varje provpunkt utfördes mätningar i en kvadratisk provyta 0,5 x 0,5 meter. I varje provyta registrerades; 1. Förekomst av typiska arter för förekommande naturtyper (UFE) enligt gällande lista. Naturvårdsverket ilaga Förekomst av negativa indikatorer enligt lista Naturvårdsverket ilaga Vegetationshöjd i cm dvs höjden av icke vedartade kärlväxter. Mätningarna av grässvålshöjden utfördes med gräsmätare under juli månad. Egenskaperna för vegetationen för enskilda UFE har skattats som medelvärden för hela uppföljningsenheten och för varje medelvärde har skattats SE (Standard error) och statistisk konfidensgrad (SE95%). ntal typiska arter och negativa indikatorarter som medeltal arter per provyta. Vegetationshöjden har beräknats som en genomsnittshöjd i cm för alla inventerade provpunkter även mätvärden = 0 ingår i medelvärdesberäkningen. Tabell 2. Naturtyper (habitat) som ingått i Stockholms läns GRCE-uppföljning 2011 och 2015 Kod Naturtyp 1360 Havsstrandängar av östersjötyp 6110 (6280) asiska berghällar (prekambriska kalkhällmarker) 6270 rtrika silikatgräsmarker nedanför barrskogsgränsen 9070 Trädklädd betesmark

5 4 Sammanfattande uppföljningsresultat för områden och naturtyper 2011 och 2015 Tabell 3. Uppföljning av typiska arter jämförelse mellan 2011 och Medelvärde för respektive område, UFE och naturtyp. Röda siffror indikerar minskade dvs. sämre medelvärde 2015 än Namn OJEKTSKOD NTURTYP real ha Medel Stdv SE SE95% n Tullgarn_Fridö SE ,4 2,4 2, , , Rånö_Ängsholme SE ,9 0,595 0, , , Villinge_oskapsö SE ,9 0,375 0, , , Villinge_oskapsö SE ,3 0,44 0, , , Namn_uppfenh OJEKTSKOD Naturtyp real ha Medel Stdv SE SE95% n Diff medel Tullgarn_Fridö SE ,4 1,77 1, , , ,63 Rånö_Ängsholme SE ,9 0,15 0, , , ,445 Villinge_oskapsö SE ,9 0,35 0, , , ,025 Villinge_oskapsö SE ,3 0 0 #OGILTIGT! 18 Figur 2. Jämförelse av medelvärden för typiska arter 2011 och 2015 för olika UFE och habitat. Felstaplar visar 95% konfidensintervall. Kommentar: ntalet typiska arter har minskat signifikant mellan 2011 och 2015 på Fridö och Rånö för habitaten 6110 respektive Oförändrat lågt antal typiska arter för 1630 och 6270 på oskapsö. Svag eller utebliven beteshävd kan vara orsak, se områdesvis redovisning nedan.

6 5 Tabell 4. Uppföljning av förekomst av negativa indikatorarter (högvuxna kväveväxter). Jämförelse mellan 2011 och Medelvärde för respektive område, UFE och naturtyp. Röda siffror indikerar sämre resultat med ökad mängd negativa indikatorarter 2015 än 2011, göna siffror bättre resultat Namn OJEKTSKOD NTURTYP real ha Medel Stdv SE SE95% n Tullgarn_Fridö SE ,4 0,27 0, , , Rånö_Ängsholme SE ,9 0,745 0, , , Villinge_oskapsö SE ,9 1,12 0, , , Villinge_oskapsö SE ,3 0,305 0, , , Namn_uppfenh OJEKTSKOD Naturtyp real ha Medel Stdv SE SE95% n Diff medel Tullgarn_Fridö SE ,4 0,17 0, , , ,1 Rånö_Ängsholme SE ,9 0,88 1, , , ,135 Villinge_oskapsö SE ,9 1,845 1, , , ,725 Villinge_oskapsö SE ,3 2 1, , , ,695 Figur 3. Jämförelse av medelvärden för negativa indikatorarter 2011 och 2015 för olika UFE och habitat. Felstaplar visar 95% konfidensintervall Kommentar: Signifikant ökad förekomst av negativa indikatorarter på oskapsö för habitat 1630 och Oförändrad och relativt låg förekomst på Fridö habitat 6110 och Rånö habitat 9070.

7 6 Tabell 5. Uppföljning av hävdstyrkan som vegetationshöjd i cm jämförelse mellan 2011 respektive Medelvärde för respektive område, UFE och naturtyp. Röda siffror indikerar ökande gräshöjder cm 2015 mot Namn OJEKTSKOD NTURTYP real ha Medel cm Stdv SE SE95% n Tullgarn_Fridö SE ,4 4,985 3, , , Rånö_Ängsholme SE ,9 7,13 4, , , Villinge_oskapsö SE ,9 8,78 9, , , Villinge_oskapsö SE ,3 5,6 5, , , Namn_uppfenh OJEKTSKOD Naturtyp real ha Medel cm Stdv SE SE95% n Diff medel Tullgarn_Fridö SE ,4 12,14 13, , , ,155 Rånö _Ängsholme SE Villinge_oskapsö SE ,9 42,34 34, , , ,56 Villinge_oskapsö SE ,3 15,2 12, , , ,6 Kommentar: Uppföljningen av hävdstyrkan som kvarstående vegetationsmängd visar betydande och signifikanta ökningar av gräshöjden från omkring 5 7 cm 2011 till närmare 15 och som mest över 40 cm vegetationshöjd på oskapsö Detta kan förklara den tydliga minskningen av typiska och hävdgynnade arter för dessa områden. Figur 4. Jämförelse av medelvärden för vegetationshöjd cm och olika UFE, habitat 2011 och Felstaplar visar 95% konfidensintervall.

8 7 Uppföljningsresultat för områden Naturreservatet Tullgarn öst, Fridö Natura 2000 SE eskrivning Natura 2000-området Tullgarn öst, ligger i södra delen av Stockholms län. Det område som är föremål för restaurering består av den lilla ön Fridö nära fastlandsudden Näset där kalkhällmarkerna (6110 alt 6280) utgör den intressantaste naturtypen. Ön har varit obetad under flera årtionden och naturtypen är relativt igenväxt. Örtfloran är mycket sparsam pga. ett täcke av lövförna och gräsdominans. land de kärlväxter som finns här idag kan nämnas axveronika, färgmåra och kungsmynta. Figur 5. Karta över GRCE_området Fridö, Tullgarn NR Länsstyrelsen har därför bedömt att det är betydelsefullt att dessa kalkmarker återfår en öppnare karaktär och en örtrikare flora. Projektet innefattar ca 5 ha röjning av buskar och småträd på kalkhällarna (6280) och återupptagen betesdrift. etet och betesdjurens tramp på kalkhällarnas tunna jordskikt förväntas gynna örter på bekostnad av gräs liksom annuella örter på bekostnad av perenner, vilket ger en artrikare och mer typisk kalkhällsvegetation. Det ger också habitatet förbättrad funktion för herbivora insekter som till exempel dagfjärilar. Det kommer också att gynna annex II-mossan Tortella rigens. Åtgärder: 1. Röjning och avverkning av igenväxningsvegetation. 2. Återupptaget extensivt bete.

9 8 Tabell 6. Fridö. Uppföljningsresultat och jämförelse habitat 6110 alt 6280 gräsmarker på kalkhällar alt. prekambriska kalkhällmarker 2011 och Egenskaper Fridö areal 4,4 ha habitat 6110 alt Diff Typiska arter antal medelv 200 pkt 2,4 1,8-0,6 Negativa indikatorer antal medelv 200 pkt 0,3 0,2-0,1 Vegetationshöjd cm medelv 200 pkt 5,0 12,4 +7,4 Figur 6. Fridö. Jämförelse av uppföljda egenskaper 2011 och 2015 för UFE 6110 (6280). Punkter visar medelvärden för respektive egenskap och år. Felstaplar visar 95% konfidensintervall. Tabell 7. Förekomst och frekvens för de talrikaste inventerade kärlväxterna för habitat 6110 alt 6280 på Fridö 2011 respektive Typiska arter enligt lista för 6110 markerade med **, 6280 med *. Förekomst i antal provytor Frekvens rt 2015 Förekomst i antal provytor rt 2011 Frekvens brudbröd 61 0,31 vit fetknopp* 55 0,28 vit fetknopp* 53 0,27 brudbröd 54 0,27 svartkämpar 50 0,25 harmynta* 37 0,19 harmynta* 44 0,22 gul fetknopp* 37 0,19 gullviva 42 0,21 solvända 36 0,18 gul fetknopp* 39 0,20 gullviva 35 0,18 duvnäva** 38 0,19 duvnäva** 24 0,12 solvända 31 0,16 styvmorsviol 20 0,10 ängshavre 31 0,16 ängshavre 13 0,07 blåsippa 22 0,11 lundtrav* 5 0,03 styvmorsviol 13 0,07 bockrot 5 0,03

10 9 Utbredningskartor över Fridö med förekomst av typiska arter, negativa indikatorer och vegetationshöjd inom uppföljningsytor. Figur 7. Fridö: Jämförelse av utbredning och förekomst av typiska arter ) 2011 ) 2015 Figur 8. Fridö: Jämförelse av utbredning och förekomst av negativa indikatorarter ) ) 2015

11 10 Figur 9. Fridö: Jämförelse av vegetationshöjd cm ) 2011 och ) 2015 Natura 2000 området Rånö Ängsholme Natura 2000 SE Figur 10. Karta över GRCE-området Rånö Ängsholme.

12 11 eskrivning Rånö Ängsholme ingår i en ögrupp isolerad från fastlandet genom Mysingen i Stockholms södra skärgård. De största öarna är Rånö, Utö, Ålö och Nåttarö, vilka skiljs åt av smala sund. Till Rånö hör några mindre öar, däribland den obebodda ön Ängsholmen på ca 55 hektar. De låglänta södra och sydvästra partierna av Ängsholmen har historiskt utnyttjats som äng där man tog hö som vinterfoder för boskapen. Ängsbruket varade en bit in på 1900-talet. Dessa delar utgörs idag av en hagmark bevuxen med ek, björk och tall. Områdets naturvärden knutna till ek har betydelse i ett regionalt och nationellt perspektiv, som en del av ett kustavsnitt med ett flertal värdefulla bestånd av gammal, grov, vidkronig ek. På ön finns signalarter och nationellt rödlistade arter knutna till de gamla ekarna, framför allt lavar som de rödlistade gammelekslav Lecanographa amylacea, grå skärelav Schismatomma decolorans, skuggorangelav Caloplaca lucifuga och gul dropplav Cliostomum corrugatum. Det finns också en del betesgynnad flora i fältskiktet. rterna knutna till träden är beroende av solbelysta trädindivider och påverkas negativt av den successiva igenväxning som skett i området. Fältskiktet hävdas inte tillräckligt, men framför allt så är stora delar av trädskiktet alltför slutet. Åtgärder : 1. Förstärkt och årligt bete med ett betestryck som leder till att fältskiktet varje år är avbetat. Tillgången på betesdjur är här en nyckelfaktor för att nå framgång. 2. Röjning i trädskiktet där grova ekar friställs och björkar gallras så att gynnsamt tillstånd uppnås Figur 11. Ängsholme restureringsområde habitat 9070, fotopkt 60S: augusti juli 2015

13 12 Egenskaper Rånö Ängsholme areal 8,9 ha habitat Diff Typiska arter antal medelv 200 pkt 0,6 0,15-0,45 Negativa indikatorer antal medelv 200 pkt 0,75 0,88 + 0,14 Vegetationshöjd cm medelv 200 pkt 7,1 Ej mätt - Figur 12. Rånö Ängsholme: Jämförelse av uppföljda egenskaper 2011 och 2015 för UFE Felstaplar visar 95% konfidensintervall. Vegetationshöjd 2015 ej mätt. Tabell 8. Rånö Ängsholme : Förekomst och frekvens för funna typiska arter 2011 och 2015 habitat 9070 (Trädklädd betesmark). Typisk art enligt lista markerad med * Förekomst i antal provytor Frekvens rt 2015 Förekomst i antal provytor rt 2011 Frekvens gökärt* 34 0,17 gökärt* 14 0,07 blåsippa 25 0,13 gullviva* 3 0,02 ängsviol 17 0,09 ängsvädd* 3 0,02 vårbrodd 12 0,06 ormtunga 2 0,01 stor blåklocka 10 0,05 liten blåklocka* 2 0,01 gullviva* 4 0,02 kärrsälting 1 0,01 grönvit nattviol 3 0,02 gulkämpar 1 0,01 bockrot 2 0,01 strandkrypa 1 0,01 saltnarv 2 0,01 blodrot 1 0,01 stagg* 1 0,01 knägräs* 1 0,01

14 13 Utbredningskartor med förekomst av typiska arter, negativa indikatorer och vegetationshöjd inom uppföljningsytor på Rånö Ängsholme. Jämförelse 2011 mot 2015 Figur 13. Rånö Ängsholme: Jämförelse av utbredning och förekomst av typiska arter ) 2011 ) 2015 Figur 14. Rånö Ängsholme: Jämförelse av utbredning och förekomst av negativa indikatorer ) 2011 ) 2015

15 14 Figur 15. Rånö Ängsholme: Utbredning av vegetationshöjd cm 2011, (2015 ej mätt). Natura 2000 området Villinge oskapsö Natura 2000 SE Figur 16. Karta över GRCEområdet Villinge oskapsö eskrivning Villinge-oskapsö ligger i Stockholms ytterskärgård. Natura 2000 området omfattar den relativt stora ön oskapsön, den norra delen av Långsholmen samt några mindre kobbar och skär med omgivande vattenområden. De centrala delarna består av fd betad skog. I öster finns det mer öppna

16 15 partier men dessa delar har på senare tid delvis vuxit igen. Längs vattnet i söder finns sandiga-steniga stränder. oskapsön betades fram till 1970-talet, men har därefter varit ohävdat. På främst de östra delarna av oskapsön finns igenväxta torra hagmarker samt sandiga och steniga stränder. Trots igenväxningen finns idag dock rester kvar av betesgynnad gräs- och örtvegetation. Restaureringsområdet består av två huvuddelar. De östra partierna (Revet och Olofskobb och partierna däremellan) ska genom ganska omfattande röjningar av träd- och buskskikt öppnas upp till öppna beteshagar och strandängar medan den centrala sedan länge skogsbeklädda delen endast ska plock- och luckhuggas. Hela ön ska betas. Åtgärder alla delområden: 1. Återupptagen årlig beteshävd. Röjning/luckhuggning för att återskapa/vidga gläntor. Efter inledande röjningsåtgärder tar man ställning till ev fortsatta röjningar för att öppna upp till en halvöppen öppen betesmark. 2. Fortsatt successiv plock- och luckhuggning efter restaureringar. Egenskaper oskapsö areal 5,9 ha habitat Diff Typiska arter antal medelv 200 pkt 0,4 0,35-0,05 Negativa indikatorer antal medelv 200 pkt 1,1 1,8 + 0,7 Vegetationshöjd cm medelv 200 pkt 8,8 42,3 + 33,5 Egenskaper oskapsö areal 7,3 ha habitat Diff Typiska arter antal medelv 200 pkt 0, Negativa indikatorer antal medelv 200 pkt 0,3 2,0 + 1,7 Vegetationshöjd cm medelv 200 pkt 5,6 15,2 + 9,6 Figur 17. oskapsö: Jämförelse av egenskaper hos habitaten 1630 och 6270, 2011 och 2015

17 16 Tabell 9. oskapsö : Förekomst och frekvens för funna typiska arter 2011 och 2015 habitat 1630 (Havsstrandäng östersjötyp). Typisk art enligt gällande lista markerad med * Förekomst i antal provytor Frekvens rt 2015 Förekomst i antal provytor rt 2011 Frekvens ormtunga* 30 0,15 ormtunga* 29 0,15 strandmaskrosor* 10 0,05 strandkrypa* 17 0,09 strandkrypa* 7 0,04 kustarun* 5 0,03 vårbrodd 5 0,03 gulkämpar* 4 0,02 knagglestarr 5 0,03 knägräs 3 0,02 gulkämpar* 4 0,02 kärrsälting* 3 0,02 ängsviol 3 0,02 hirsstarr 3 0,02 rundsileshår 2 0,01 liten ärtstarr* 2 0,01 havsälting* 2 0,01 vildlin 1 0,01 smultronklöver* 1 0,01 styvmorsviol 1 0,01 åkergroblad* 1 0,01 rundsileshår 1 0,01 Tabell 10. oskapsö: Förekomst och frekvens för funna typiska arter 2011, och 2015 habitat 6270 (rtrik silikatgräsmark..). Typisk art enligt gällande lista markerad med * ej mätt. rt 2011 Förekomst i antal provytor Frekvens vårbrodd 46 0,23 ormtunga 16 0,08 skogssallat 10 0,05 ögonbyrola 4 0,02 strandmaskror 3 0,02 stagg 2 0,01 Jungfru Marie nycklar 2 0,01 ängsviol 2 0,01 knippfryle 1 0,01 lundtrav 1 0,01 nattviol* 1 0,01

18 17 C D Figur 18. oskapsö östra, habitat juni juli 2015 fotopkt 8S. C. juni 2011 D. juli 2015 fotopkt 118S. C D Figur 19. oskapsö östra, habitat 6270 före respektive efter restaurering.. juni juli 2015 fotopkt 42S. C. juni 2011 D. juli 2015 fotopkt 58S.

19 18 Utbredningskartor med förekomst av typiska arter, negativa indikatorer och vegetationshöjd inom uppföljningsytor på Villinge oskapsö. Jämförelse 2011 mot 2015 Figur 20. oskapsö östra och sydvästra : Jämförelse av utbredning och förekomst av typiska arter för habitaten 1630 och och (6270 ej mätt 2015)

20 19 Figur 21. oskapsö östra och sydvästra : Jämförelse av utbredning och förekomst av negativa indikatorarter för habitaten 1630 och och 2015.

21 20 Figur 22. oskapsö östra och sydvästra: Jämförelse av vegetationshöjd (cm) för habitaten 1630 och och 2015.

22 ILG Kärlväxter TaxonID 1630 uktor Svenskt namn Undergrupp Region Indikerar *Havsstrandängar av östersjötyp Finns ej i habiatet oreal Kontinental rgentina anserina ssp. groenlandica (Tratt.) Á Löve grönländsk gåsört God hävd rmeria maritima Willd. trift K god hävd lysmus compressus (L.) Panz. ex Link plattsäv K god hävd lysmus rufus (Huds.) Link rödsäv K god hävd Carex viridula var. pulchella (Lönnr.). Schmid liten ärtstarr god hävd Centaurium littorale (Turner) Gilmour kustarun K god hävd Centaurium pulchellum (Sw.) Druce dvärgarun K god hävd Euphrasia bottnica Kihlm. strandögontröst god hävd Euphrasia frigida var. baltica Hyl. & Nannf. ined. klapperögontröst god hävd Gentianella uliginosa (Willd.) örner sumpgentiana K god hävd Glaux maritima L. strandkrypa K god hävd Lathyrus palustris L. kärrvial God hävd Odontites litoralis (Fr.) Fr. strandrödtoppa K god hävd Ophioglossum vulgatum L. ormtunga K god hävd Parnassia palustris L. slåtterblomma K god hävd Plantago coronopus L. strandkämpar K god hävd Plantago major ssp. intermedia (Gilib.) Lange åkergroblad K god hävd Plantago maritima L. gulkämpar K god hävd 1295 Primula nutans Georgi strandviva god hävd Puccinellia maritima (Huds.) Parl. revigt saltgräs K god hävd Sagina maritima Don strandnarv K god hävd Samolus valerandi L. bunge K bra hävdindikator - i blå bården Seriphidium maritimum ssp. humifusum (Fr. ex Hartm.) Karlsson baltisk strandmalört K god hävd Spergularia salina J. Presl & C. Presl Saltnarv K ra betestryck Taraxacum sect. Palustria (H. Lindb.) Dahlst. strandmaskrosor K god hävd Tetragonolobus maritimus (L.) Roth klöverärt K god hävd Trifolium fragiferum L. smultronklöver K god hävd Triglochin maritima L. havssälting K god hävd Triglochin palustris L. Kärrsälting K God hävd

23 22 Kärlväxter TaxonID 6270 uktor Svenskt namn Undergrupp Region Indikerar *rtrika silikatgräsmarker nedanför trädgränsen Finns ej för habitatet oreal Kontinental juga pyramidalis L. blåsuga K God hävd ntennaria dioica (L.) Gaertn. kattfot God hävd rnica montana L. slåttergubbe K God hävd istorta vivipara (L.) Delarbre ormrot K God hävd otrychium lunaria (L.) Sw. låsbräken K God hävd riza media L. Darrgräs K Hävdkontinuitet, komplext art Campanula persicifolia L. Stor blåklocka K God hävd Campanula rotundifolia L. liten blåklocka God hävd Carex panicea L. Hirsstarr K rtrika fuktstråk, god hävdkon Carex pilulifera L. Pillerstarr K God hävd, öppna förhållanden Crepis praemorsa (L.) F. W. Walther klasefibbla K God hävd Dactylorhiza sambucina (L.) Soó dam och Eva K God hävd Danthonia decumbens (L.) DC. Knägräs K God hävd, komplexa grässvål Dianthus deltoides L. backnejlika K God hävd Euphrasia nemorosa (Pers.) Wallr. grå ögontröst K God hävd Euphrasia stricta J. P. Wolff ex J. F. Lehm. ögontröst K God hävd Filipendula vulgaris Moench brudbröd K God hävd Gentianella campestris (L.) örner fältgentiana K God hävd Helianthemum nummularium (L.) Mill. solvända K God hävd Hypochoeris maculata L. slåtterfibbla K God hävd Leontodon hispidus L. sommarfibbla K God hävd Leucanthemum vulgare Lam. prästkrage K God hävd 1174 Pedicularis sylvatica L. Granspira K God hävd Phleum alpinum L. fjälltimotej God hävd Pilosella lactucella (Wallr.) P. D. Sell & C. West revfibbla K God hävd Pimpinella saxifraga L. ockrot K ra hävd och rätt skötsel Plantago lanceolata L. svartkämpar God hävd Plantago media L. rödkämpar K God hävd Platanthera bifolia (L.) Rich. nattviol K God hävd Polygala vulgaris L. jungfrulin K God hävd Potentilla crantzii (Crantz) eck ex Fritsch vårfingerört K God hävd Primula veris L. gullviva K God hävd Pulsatilla vulgaris Mill. backsippa K God hävd Ranunculus bulbosus L. Knölsmörblomma K God hävd Rhinanthus minor L. Ängsskallra K Återkommande god hävd Rhinanthus serotinus (Schönh.) Oborny höskallra K God hävd Saxifraga granulata L. mandelblom K God hävd Scorzonera humilis L. Svinrot K Positift betestryck för blomma Succisa pratensis Moench ängsvädd K God hävd 1560 Thesium alpinum L. spindelört K God hävd Thymus serpyllum L. backtimjan K God hävd

24 23 Negativa indikatorarter RTNMN ilaga 2. ladvass rännässla Grenrör Hallon Hundkex Hundäxing Jättegröe Kaveldun Kummin Midsommarblomster Rörflen Skräppa-arter Tuvtåtel Veke-/Knapptåg Åker-/Vägtistel Älggräs Örnbräken