Bevarandeplan för SE Ekeby-Almby

Transkript

1 Bevarandeplan för SE Ekeby-Almby Namn Områdeskod Områdestyp Areal Skyddsform Fastställd av Länsstyrelsen Planförfattare Uppdaterad senast Ekeby- Almby SE SCI 4,6 ha Kommunalt naturreservat Astrid Andersen Rolf Wedding Ägandeförhållanden Markägare: Kommunen Kommun: Örebro Nyttjanderätt: Jakt får bedrivas inom reservatet enligt separat jaktarrendekontrakt. Beskrivning av området Betade ekhagar förekom tidigare mycket allmänt i Mälar-Hjälmarlandskapet men har på senare tid blivit alltmer ovanliga. Ekeby-Almby har enligt häradskartan från brukats som äng med ett glest lövträdsskikt. Från 1940-talet avtog hävden och de öppna betshagarna utvecklades alltmer mot ett lundartat tillstånd. I samband med bildandet av naturreservat har området röjts och gallrats för att återfå en mera öppen karaktär. Området är i dag en lundartad ekhage med vidkroniga, grova ekar i trädskiktet och ett välutvecklat buskskikt med dominans av hassel samt enstaka skogstry- och enbuskar. Det finns ett tiotal grova ekar med en stamdiameter över 1 m och lika många hålträd. Ekticka växer på några ekar. Större block förekommer men som helhet är marken relativt stenfri. Floran domineras av högväxta gräs och örter som lundgröe, hässlebrodd, ormbunkar, midsommarblomster, smörblommor och hundkäx. På våren blommar rikligt med vit- och blåsippor. Svinrot och nattviol förekommer, men i övrigt är det ont om hävdgynnade arter. Det finns även inslag av arter typiska för en lövskogslund såsom vårärt, trolldruva, ormbär och skogstry. Fågellivet är rikt, bl a förekommer större hackspett och flera hålhäckande arter i området Några fuktigare partier med avvikande vegetation finns i området. I norra delen finns ett alkärr med flera flerstammiga alar och sälgar. Även hägg och jolster förekommer i trädskiktet. Här växer bl a älgört, grenrör och majbräken. En fotbollsplan ingår i området. Naturvärdet är främst knutet till de grova och ihåliga ekarna och den kryptogamflora och insektsfauna som finns på dem.

2 ³ Copyright Lantmäteriet Ur GSD-Fastighetskartan ärende /188 T SE EKEBY-ALMBY Skala 1: meter Ekoblad: (10F4e) Ortofoto: år 1997 Topoblad: 10fSV Häradskarta: digital karta nr Örebro ( )

3 Betesmarken i Ekeby Almby. Foto: Astrid Andersen Ingående naturtyper enligt habitatdirektivet Nr Habitat Areal ha 4,4 ha Bevarandesyfte Syftet med Natura 2000-området är att anmäld naturtyp i området (se ovan) ska bevaras långsiktigt. Varje anmäld naturtyp ska bidra till att upprätthålla så kallad gynnsam bevarandestatus inom sin biogeografiska region.

4 Förutsättningar för gynnsam bevarandestatus Årligt bete och röjning av igenväxningsvegetation. Krontäckning av buskar och träd ska vara mellan 25 och 75 % krontäckning. Vidkroniga träd, som växt upp i öppet solbelyst läge, måste även fortsättningsvis ha ljus och värme för att inte konkurreras ut. Gamla och/eller grova ekar samt död ved krävs för lavar, svampar och insekter. Död ved främst i form av torrträd och hålträd, men även enskilda lågor m m i olika nedbrytningsstadier för bland annat vedlevande insekter. Blommande träd och buskar av t ex rönn, nyponrosor och hagtorn för bland annat vedlevande insekter. Ingen påtaglig minskning av populationerna hos de typiska arterna i naturtypen. Områdets bevarandestatus Bevarandestatusen är god. För att god bevarandestatus ska upprätthållas även i fortsättningen krävs en fortsatt god hävd där ohävdsvegetation hålls borta och röjning och gallring utförs kontinuerligt. Bevarandemål Arealen trädklädd betesmark av fennoskandisk typ ska vara minst 15,3 ha Hävden skall gynna en rik och varierad betespräglad flora. Minst 14 ha ska varje år vara väl avbetade varje år vid vegetationsperiodens slut. Med väl avbetad menas att ingen skadlig ansamling av förna förekommer vid vegetationsperiodens slut). Krontäckningen av träd och buskar ska vara mellan 25 och 75 %. Vedartad igenväxningsvegetation förekommer inte. (Med vedartad igenväxningsvegetation menas buskar och träd som har kunnat etablera sig på grund av att beteshävden varit för svag. Igenväxningsvegetation försämrar förutsättningarna för hävdgynnade växtoch djursamhällen samt arter.) Målet är att få en öppen betad ekhage med vidkroniga grova ekar. Vidkroniga träd, som växt upp i öppet solbelyst läge, ska även fortsättningsvis ha ljus och värme för att inte konkurreras ut. Betesmarken ska ha ett glest buskskikt av hasselbuketter samt enstaka try-, en- och nyponbuskar. Kontinuerlig föryngring av ekar. Mängden död ved ska bevaras och förstärkas. Frekvensen av negativa kärlväxter (grenrör, hundkex, hässlebrodd, älggräs och örnbräken) ska vara mindre än 1 %.

5 Hotbild Minskad eller upphörd hävd leder till igenväxning av buskar och träd och utarmning av den hävdgynnade floran och faunan Tillskottsutfodring ger indirekt näringstillförsel till marken och missgynnar den konkurrenssvaga floran. Gödsling (förutom gödsel från djur på bete), kalkning, dikning eller insådd av främmande arter får inte förekomma. Användning av avmaskningsmedel som innehåller avermectiner är negativ för den dynglevande insektsfaunan. Pågående bevarandeåtgärder Regelverk Området är skyddat som kommunalt naturreservat enligt 7 kap. 4 Miljöbalken. Hela arealen 9070 omfattas av miljö- och landsbygdsprogrammets miljöersättning för betesmark och är berättigad till tilläggsersättning, åtgärdsplan finns. Strandskydd gäller enligt 7 kap miljöbalken. Strandskydd gäller 100 m från strandlinjen. Planerade åtgärder med tidplan Skötselåtgärder Fortsatt utglesning av hasselbuketter. Tag bort små unga hasselbuskar som står tätt. Låt flera av de äldre kraftigare buketterna åldras och bli grova. Busk- och slyröjning av vad som bedöms vara igenväxningsvegetation och som växt upp under tid av ohävd. Det är viktigt att en del blommande buskar som etablerats trots hävd eller som växer i bryn sparas Gallra försiktigt bland yngre ekar. Lämna de som har bäst utvecklad krona. Enstaka träd av andra arter lämnas kvar i hagen. (t.ex. en grov tall i norra kanten på bollplanen). Begränsa fortsatt expansion av vintergröna i östra delen. Vid behov röjning av sly och kompletterande slåtter, t.ex. av stora älgörtsbestånd i västra delen. Försiktig frihuggning av vidkroniga ekar som tidigare stått öppet. Utökning av Natura 2000-området Naturreservatet är större än dagens Natura-2000-område. Naturvärden finns även i den del som inte ingår i Natura 2000-området. En del betas idag och hyser kvaliteter som gör att det går att klassificera som. Dessutom ingår ett alkärr och ädellövskog som eventuellt kan klassas som Natura 2000-habitat.

6 Uppföljning av bevarandemål Fjärranalys för kontroll av bibehållen areal, dock inte kvalitetskontroll av hävden. Fältkontroll av hävd och igenväxningsgrad, (kan i förekommande fall göras i samband med miljöstödskontroller och individuella åtgärdsprogram.) Provrutor för att mäta diversitet av typiska arter och hävdgynnade arter. Mängden rödlistade arter och signalarter, både abundans och diversitet. Kvantitativa skattningar av mängden relevanta substrat (död ved av olika slag, jätteträd) Typiska arter De arter som Länsstyrelsen känner till i området är markerade med fet stil Trädklädda betesmarker Kärlväxter Blåsuga Kattfot Ormrot Låsbräken Liten blåklocka lundstarr Grönkulla Knägräs Fältgentiana Slåtterfibbla gökärt Korskovall ögonpyrola Stagg Rödkämpar Gullviva klockpyrola ängsvädd Ärenpris Teveronika Lavar garnlav matt pricklav slät lönnlav lönnlav Ajuga pyramidalis Antennaria dioica Bistorta major Botrychium lunaria Campanula rotundifolia Carex montana Coeloglossum viride Danthonia decumbens Gentianella campestris Hypochoeris maculata Lathyrus linifolius Melampyrum cristatum Moneses uniflora Nardus stricta Plantago media Primula veris Pyrola media Succisa pratensis Veronica officinalis Veronica chamaedrys Alectoria sarmentosa Arthonia pruinata Bacidia fraxinea Bacidia rubella

7 gulpudrad spiklav ekspiklav brun nållav gul dropplav Gelélavar sotlav Almlav grynig blåslav gammelgranslav gammelekslav skinnlav Lunglav Skrovellav Örtlav ädellav Njurlavar Fjällig filtlav gul porlav Grå skärelav havstulpanlav Calicium adspersum Calicium quercinium Chaenotheca phaeocephala Cliostomum corrugatum Collema spp. Cyphelium inquinans Fuscopannaria spp. Gyalecta ulmi Hypogymnia farinacea Lecanactis abietina Lecanographa illecebrosa Leptogium saturninum Lobaria pulmonaria Lobaria scrobiculata Lobaria virens Megalaria grossa Nephroma spp. Pannaria spp. Parmeliella spp. Peltigera collina Purtusaria flavida Schismatomma decolorans Sclerophora spp. Thelotrema lepadinum Litteratur Jordbruksverket Inventering av värdefulla ängs- och betesmarker. Jordbruksverkets databas TUVA och GiS-skikt. Länsstyrelsen i Örebro län Naturvårdsöversikt Örebro län, område 80:166 Örebro. Publ. nr 1984:5. Länsstyrelsen i Örebro län Åtgärdsplan enligt miljö- och landskapsbygdsprogrammets miljöersättning för betesmarker. Gäller Brukare är T Länsstyrelsen i Örebro län Basinventering av Natura 2000-områden i T-län , objekt SE Örebro kommun Skötselplan för Naturreservatet Ekeby-Almby.