Bevarandeplan för Natura 2000-område Tynnelsöns södra del (SE ) Strängnäs kommun, Södermanlands län

Transkript

1 Dnr: Bevarandeplan för Natura 2000-område Tynnelsöns södra del (SE ) Strängnäs kommun, Södermanlands län Natura 2000-kod: SE Områdets namn: Tynnelsöns södra del Totalareal: 22,8 ha Upprättad av: Länsstyrelsen i Södermanlands län Fastställd av Länsstyrelsen: Områdestyp: Natura 2000 område enligt Habitatdirektivet Status: Godkänt av Regeringen Ägandeförhållanden: Privat Skyddsform/miljöstöd: Naturreservat, beslutat Åtgärdsplan D 912 Fastighetsbeteckning: Tynnelsö 1:1 Ekonomiskt kartblad: 10H7e

2 Innehållsförteckning Områdesbeskrivning... 3 Ingående naturtyper enligt habitatdirektivet... 3 Bevarandesyfte... 4 Förslag till bevarandemål... 4 Beskrivning av naturtyper i området... 5 Hotbild vad kan påverka Natura 2000-området negativt?... 7 Gällande regler... 8 Bevarandestatus idag... 8 Förslag till bevarandeåtgärder med tidplan... 8 Uppföljning av bevarandemål... 9 Exempel på arter i området... 9 Referenser... 9 Inventeringar

3 Områdesbeskrivning Tynnelsö är historiskt bekant genom Tynnelsö slott, beläget på öns östra strand. Tynnelsö höjde sig ur havet för ca 3000 år sedan, dvs. i yngre bronsålder. Berggrunden består helt av gnejs, berget går upp i dagen på några ställen på ön, bland annat i den sydvästra delen av Stora Djurgården. De lösa jordlagren på ön utgörs av åkerlera och morän, åkerlera dominerar de södra delarna. På ett flertal platser uppträder försumpningar i terrängen. Häradskartan, från 1904, visar på att Stora Djurgården troligen nyttjades som betesmark och hade ett blandat bestånd av barr- och lövträd. Idag utgörs resterna av detta bestånd av ekdominerad ädellövskog med inslag av gammal tall. Lilla Djurgården samt östra stranden utgjordes av ängsmark med ett glest skikt av lövträd. Ekonomiska kartan visar ett landskap under igenväxning. De båda Djurgårdarna är idag de största återstående lundområdena på Tynnelsö. I stora Djurgården, sydväst i området växer tämligen orörd äldre ädellövskog. Lilla Djurgården har däremot ädellövskog av en mer öppen och tydligt skött karaktär. Skogsdungarna binds samman av en bård av klibbal utmed stranden. De dominerande trädslagen i löv- och ädellövskogarna är ek, alm och klibbal med inslag av björk, asp, ask och lönn. Gamla, grova träd och senvuxna träd förekommer rikligt i området och på dessa växer en enastående rik flora av framförallt lavar. Inte mindre än ett tiotal av lavarna som kan hittas i området är upptagna på rödlistan. Ädellövskogen är också värdefull för andra artgrupper som mossor, svampar och ryggradslösa djur. I området finns en husgrund med ett spismursröse. Enligt uppgifter från boende på ön så finns ett hus markerat här på en 1600-tals karta som finns bevarad på gården. Det finns ett område med fossil åkermark i närheten av husgrunden. Åkern har en ålderdomlig karaktär och hör troligen ihop med de torp som har funnits. Området är av riksintresse för kulturmiljövården, naturmiljövården, friluftslivet och för fisket, men det gäller främst vattnet runt ön. Ingående naturtyper enligt habitatdirektivet Naturtypskod Naturtypernas namn Areal (ha) 9010 *Västlig taiga *Boreonemoral ädellövskog Trädklädd betesmark *Lövsumpskog 4 Totalareal naturtyp: 22,8 *Prioriterad naturtyp Arealen kan komma att ändras efter basinventeringen 3

4 Bevarandesyfte Det övergripande syftet med Natura 2000-området är att upprätthålla en gynnsam bevarandestatus för de i området utpekade naturtyperna och arterna så att området bidrar till den biologiska mångfalden i landskapet och länet. Syftet med Tynnelsöns södra del Natura 2000-område är att skydda och utveckla området med äldre naturlig ädellövskog och trädklädda betesmarker. Syftet är också att bevara den biologiska mångfalden som är knuten till områdets naturtyper. Förslag till bevarandemål Målen kommer att preciseras efter att kommande basinventeringar utförts. Västlig taiga Areal Arealen västlig taiga, 1 ha skall inte minska i framtiden. Struktur/funktion Död ved av olika trädslag skall förekomma med minst 20 kubikmeter/hektar. Typiska arter För naturtypen typiska arter skall finnas kvar och inte minska i antal. I området skall finnas minst så många rödlistade arter och signalarter som idag. Boreonemoral ädellövskog Areal Naturtypsarealen, 8 ha får ej minska i framtiden. Struktur/funktion Naturvårdande röjningar får ej innebära att trädskiktet understiger 75 % av krontaket eller att ädellövskogens naturliga dynamik äventyras. Död ved av olika trädslag skall förekomma med minst 20 kubikmeter/hektar. Typiska arter För naturtypen typiska arter skall finnas kvar eller öka i antal. Trädklädd betesmark Areal Arealen trädklädd betesmark, 8 ha skall inte minska i framtiden. Struktur/funktion Andelen död ved skall vara 10 kubikmeter/ha (stående och liggande) och finnas i olika nedbrytningsstadier. Trädskiktet skall vara luckigt med en krontäckning mellan %, beroende av skötselområde och områdets naturvärden. Minst 90 % av arealen är väl avbetad varje år vid vegetationsperiodens slut. Typiska arter För naturtypen typiska arter skall finnas kvar eller öka i antal. 4

5 Lövsumpskog Areal Arealen lövsumpskog, 4 ha får ej minska i omfattning. Struktur/funktion Inslaget av gran får ej överstiga 20 % av trädskiktet. Kontinuiteten av lövträd skall bibehållas. Relationen död ved/levande träd skall var 1/8. Typiska arter Arter typiska för naturtypen skall finnas kvar i minst samma omfattning som tidigare. Beskrivning av naturtyper i området Västlig taiga Naturtypen finns i området Stora Djurgården, tallarna är äldre än 100 år. Förutsättningar för gynnsam bevarandestatus för naturtypen: Viktiga substrat i skog med naturlig dynamik är död ved, t.ex. grenar, torrträd, lågor m.m. i olika nedbrytningsstadier som vedlevande arter är beroende på rik tillgång av, gamla och grova träd med för epifyter speciell barkstruktur samt tjocka förnalager för svampar i anslutning till främst äldre granar. Epifytiska lavar har svårt att överleva i kontakt med luft som i alltför hög grad bär på sura eller försurande substanser som svavel- och kväveoxider. Lång skoglig kontinuitet är viktig för svårspridda arter av insekter, spindeldjur, landsnäckor och vissa lavar, mossor och svampar. Grova träd med kraftiga kronor är potentiella boplatser för rovfåglar. Olika mikromiljöer i naturskogen skapade av variationer i bl.a. fuktighet, beskuggning och substrattillgång är viktiga för många sällsynta arter av växter, svampar och djur med speciella ekologiska krav. Döda stående träd är viktiga födoplatser för insekter och deras larver samt för hackspettar som livnär sig på dem. Brand som naturvårdsåtgärd får tillåtas på lämpliga marker för att gynna arter som utvecklas vid denna typ av störning. Boreonemoral ädellövskog Den norra skogsdungen, belägen mellan Lilla Djurgården och Tynnelsö slott, utgörs av en lövskogslund med olikåldrig alm och ek med inslag av ask. Partiet sluttar från Mälarstranden upp till en kulle i centrum av området. Här återfinns en inblandning av ask i ädellövskogen. Genomsnittlig trädålder anslås till ca 80 år, men en del almar och ekar har en mycket högre ålder. En del almar har även nått betydande dimensioner. Död ved finns allmänt som lågor och klenved. Marken i området är bitvis mycket bördig. Närmast stranden i öster växer gammal högstammig klibbalskog. Biotopen har under relativt lång tid varit tämligen opåverkad och de höga naturvärdena är främst knutna till gamla träd, speciellt alm och ek, samt till död ved i olika nedbrytningsstadier. Ädellövskog finns även i området Stora Djurgården, som utgörs av orörd ädellövskog som domineras av ek. Ädellövskogen har här en 5

6 medelålder på ca 100 år. Ett stort antal signalarter och rödlistade arter knutna till äldre lövträdsbark och död ved finns i områdena. Exempel på rödlistade lavar som finns är; ekpricklav, violettbrun skivlav, skuggorangelav och klosterlav. Förutsättningar för gynnsam bevarandestatus för naturtypen: Åldersfördelningen mellan gamla, medelålders och unga träd måste garanteras så inte ett generationsglapp uppstår som äventyrar kontinuiteten av äldre träd. Död ved i form av grenar, torrträd, hålträd, lågor m.m. i olika stadier av nedbrytning skall finnas kvar eller öka. Inslaget av gran i ädellövskogen får ej öka. Trädklädd betesmark Lilla Djurgården består av trädklädd betesmark med en liknande trädslagsblandning som i Stora Djurgården, men skogen är bitvis något yngre. Skogen är halvöppen med många träd stående i solöppna lägen, det finns också gläntor med gräsmarksvegetation. I de öppna partierna återfinns frisk äng- och hagmarksflora som visar på områdets långvariga hävd. Bitvis finns ett välutvecklat buskskikt av olika arter med slån som dominerande. Området betas så att vidkroniga ekar ska få gott om utrymme samtidigt som små skogsdungar sparas. Förutsättningar för gynnsam bevarandestatus för naturtypen: Att trädkontinuitet säkerställs genom att gamla och/eller grova träd bevaras och ersättningsträd utses. Ett fortsatt bete och att vegetationen är väl avbetat vid vegetationsperioden slut. Områdets hävdhistoria skall vara vägledande för skötseln. Död ved skall ligga kvar om den inte utgör ett påtagligt hinder för betesdriften. Äldre lövträd, främst ek och lind, skall hållas fria från uppväxlande sly och buskar. Betesmarkväxter med marknära bladmassa behöver ljus och värme för tillväxt och groning. De konkurreras lätt ut av mer snabbväxande arter om betestrycket blir svagt. Dessutom sprider de sig med frön och behöver därför störning av grässvålen för att deras frön skall komma i kontakt med jord och kunna gro. Denna störning sker naturligast och bäst genom kreaturstramp. Att en variation av biotoper förekommer med allt från slutna och skuggiga till helt öppna och solbelysta miljöer. Att bibehålla ett artrikt träd och buskskikt med en artrik flora med hävdgynnade arter. Lövsumpskog Ett parti med gammal lövsumpskog av klibbal ingår i Stora Djurgården. Förutsättningar för gynnsam bevarandestatus för naturtypen: Kontinuiteten av lövträd ska bibehållas. Områdets hydrologi får ej påverkas så att de till naturtypen knutna arterna minskar i antal. 6

7 Äldre, döda eller döende träd liksom nedblåsta grenar eller stammar får ej tas bort då de utgör viktigt substrat för olika organismer i naturtypen. Organismer knutna till död ved i sumpskog gynnas av den ständiga tillgången på fuktighet. Växter i kärr- och sumpskogsmiljö drabbas hårt av torka, särskilt om torkan blir permanent som efter en dränering. Andra, mer torktåliga arter konkurrerar då ut den ursprungliga floran. Hotbild vad kan påverka Natura 2000-området negativt? Nedan följer en beskrivning av några hotbilder mot naturvärdena inom Natura området. Det kan naturligtvis finnas fler men avsikten med detta stycke är att beskriva några tänkbara hot. De flesta hot mot området är i dagsläget reglerade i föreskrifterna för naturreservatet. Västlig taiga Områdets hydrologiska förhållanden skall förbli opåverkade, vilket innebär att åtgärder inom eller utanför objektet som avsevärt kan påverka hydrologin inte får utföras. Enstaka skogliga ingrepp kan tillåtas i naturvårdande syfte. Boreonemoral ädellövskog Invandring av gran och främmande trädslag. Minskning av de grova träden i antal. Plantering av för biotopen felaktiga trädslag/buskar. Trädklädd betesmark Minskning av de grova träden i antal. Minskad betesdrift i form av inga eller för få djur. Plantering av för biotopen felaktiga trädslag/buskar. Igenväxning av trädskiktet -beskuggning så att grässvålen får för lite ljus. Stödutfodring och vinterbete. Lövsumpskog Inväxande gran i lövsumpskog kan innebära ökad dränering samt försurning vilket innebär sämre livsvillkor för den ursprungliga floran som är knuten till kärr och lövsumpskog. Minskat vattenflöde i källpåverkade delar. Alltför hårda röjningar av träd- och buskskikt med för intensivt ljusinsläpp. Försurning av marken. Borttagande av död ved. Ökat kvävenedfall eller påverkan av kväve från omgivningen. 7

8 Gällande regler Enligt 7 kap 28 MB krävs tillstånd för att bedriva verksamheter eller vidta åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka miljön eller störa utpekade arter i ett naturområde som har förtecknats enligt 27 Miljöbalken, dvs ett Natura 2000-område. Tillstånd krävs inte för verksamheter och åtgärder som direkt hänger samman eller är nödvändiga för skötsel och förvaltning av området. För att kontrollera om tillstånd krävs för någon åtgärd Kontakta länsstyrelsen Exempel på verksamheter som kräver tillstånd är Tillskottsutfordring av djur innanför ett Natura 2000-område. Dikning eller annan markavvattning som kan påverka hydrologin i Natura 2000-området. Gödsling med handelsgödselmedel. Grävning, plöjning, schaktning eller andra verksamheter som innebär att grässvålen tas bort. Insåning av vallväxter eller införsel av främmande växt- och djurarter. Plantering av skog. Kalkning av marken. Bygga hus eller uppföra andra fasta anläggningar. Deponering av jord, sten, grus eller annat material. Plantering av skog intill ett Natura 2000-område så att beskuggningen av vegetationen i detta område ökar. Avverka stora träd i Natura 2000-området. Bevarandestatus idag Naturtyp Gynnsam bevarandestatus (ja/nej) Västlig taiga Ja Kommentar Boreonemoral ädellövskog Trädklädd betesmark Lövsumpskog Ja Ja Ja Förslag till bevarandeåtgärder med tidplan När basinventeringen genomförts kan mer noggranna uppgifter lämnas. 8

9 Uppföljning av bevarandemål När basinventeringen genomförts kan mer noggranna uppgifter lämnas. Exempel på arter i området Typiska arter markerade med fetstil Lavar Grå vårtlav Ekpricklav Lönnlav Violettbrun skivlav Gulpudrad spiklav Skuggorangelav Brun nållav Gammelekslav Hjälmbrosklav Skärelav Rosa skärelav Rödbrun blekspik Blekspik Liten blekspik Klosterlav Blyertslav Gul dropplav Svampar Hasselticka Barkticka Grov baronmossa Referenser Riksintresse för naturmiljövården, ID nummer: NRO Riksintresse för kulturmiljövården, Överselö-tynnelsö D 15. Riksintresse för friluftsliv, D:2. Riksintresse för yrkesfiske, Mälaren U:Y1. Fornlämningspunkt, RAÄ, Överselö 340 Fornlämningsyta, RAÄ, Överselö 337. Nyckelbiotop, 10H7e obj. nr: 29 och 30. Beslut och skötselplan för naturreservatet, Länsstyrelsen i Södermanlands län. Länsstyrelsen i Södermanlands län 1991: Sörmlands Natur. Naturvårdsprogram. IDnr: 8624A. Inventeringar Ädellövskogsinventering, Tynnelsö 1:1,

10 10