Bevarandeplan för Natura 2000-område. Viken Alsen SE

Transkript

1 i åëëíóêéäëéå= g ãíä~åçë=ä å= k~íìêî êç Marie Hedman Andreas Gällerspång a~íìã Utkast den 31 januari -06 aåê=e~åöéë=îáç=ëâêáñíî ñäáåöf Bevarandeplan för Natura 2000-område Viken Alsen SE Län: Jämtland Kommun: Krokom Centralpunktskoordinat: RN1: ; RN2: Karta: Fastighetskarta (f.d. gula): 19E6c Vägkarta (f.d. blå): 193 Östersund Areal: 19 hektar Områdestyp: SCI (d.v.s. skydd enligt habitatdirektivet) Skydd utöver Natura 2000: Miljöstöd (EU) Del av område som är av riksintresse för naturvård, kulturmiljövård och friluftsliv Ingår i nationell bevarandeplan för odlingslandskapet (s.k. NBO-objekt) Ägandeförhållanden: Privatpersoner Ingår i inventeringar: Äng- och hage (klass 1) Äng- och bete, objekt: 576-MOP Copyright Lantmäteriet Ur GSD-Vägkartan ärende /188 Z. Fastställd/Uppdaterad: mçëí~çêéëë= _Éë âë~çêéëë= qéäéñçå= qéäéñ~ñ= bjéçëí= UPN=US== pqboprka= h éã~åö~í~å=on= MSPJNQ=SM=MM= MSPJNQ=SN=UR= Ü~åå~Kï~ääÉå]òKäëíKëÉ

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING I. Vad är natura 2000?... 3 II. Tillståndsplikt... 3 III. Allmänt om bevarandeplanen... 4 IV. Förklaring av begrepp Ingående naturtyper och arter Bevarandesyfte och bevarandemål Områdesbeskrivning Beskrivning av naturtyper Hotbild Bevarandeåtgärder Bevarandestatus idag Övervakning och Uppföljning Källor (13)

3 ALLMÄN DEL I. Vad är natura 2000? Inom Europeiska Unionen, EU, bygger man för närvarande upp ett nätverk av värdefulla naturområden. Nätverket kallas Natura Medlemsländerna har definierat de arter och naturtyper som är av gemensamt bevarandeintresse för hela EU-regionen. Syftet med Natura 2000 är att bevara dessa naturtyper. Skapandet av Natura 2000 är en av EU:s viktigaste åtgärder för att bevara biologisk mångfald. Det är unionens bidrag till förverkligandet av intentionerna i internationella överenskommelser kring skydd av arter och biologisk mångfald såsom bl.a. Bernkonventionen och konventionen om biologisk mångfald. Natura 2000 har tillkommit med stöd av EG:s två naturvårdsdirektiv, Art- och habitatdirektivet 1 samt Fågeldirektivet 2. Medlemsstaterna är skyldiga att införliva EGdirektiven i det egna regelverket och tillämpa dem inom landet. Sverige är således skyldig att vidta sådana åtgärder att områdena ingående i Natura 2000 med dess naturtyper och arter får det skydd och den vård de behöver för att bevaras för framtiden. Natura nätverket omfattar nu många tusen värdefulla naturområden inom EU. I dessa ska arter och naturtyper, som är skyddsvärda ur ett EU-perspektiv, bevaras för framtiden. Sverige måste, liksom övriga medlemsländer, se till att nödvändiga bevarandeåtgärder vidtas i områdena, så att de naturtyper och arter som utgjort grund för utpekandet till Natura 2000 upprätthålls i "gynnsam bevarandestatus". Det innebär lite förenklat att "ängen ska förbli äng", att "naturskogen ska fortsätta att vara naturskog" och att arterna ska fortleva i livskraftiga bestånd. Begreppet "gynnsam bevarandestatus" är närmare definierat i direktivet liksom i "Förordningen om områdesskydd" enligt miljöbalken (SFS 1998:1252). Sedan den 1 juli 2001 är samtliga Natura 2000-områden klassade som riksintresse enligt 4 kapitlet miljöbalken. I Sverige kommer sannolikt merparten av områdena dessutom på ett eller annat sätt att vara skyddade som naturreservat, nationalpark, biotopskydd etc. II. Tillståndsplikt Införandet av Natura 2000 i svensk lag har inneburit att det är förbjudet att utan tillstånd enligt 7 kap 28 a miljöbalken bedriva någon typ av verksamhet eller vidta åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka ett Natura 2000 område. Denna tillståndsplikt gäller även för verksamheter som bedrivs eller vidtas utanför Natura 2000 området. Av betydelse är således inte var verksamheten är lokaliserad utan den effekt den har på syftet och bevarandemålen för Natura 2000-området. 1 Rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter. 2 Rådets direktiv 79/409/EEG av den 2 april 1979 om bevarande av vilda fåglar. 3(13)

4 III. Allmänt om bevarandeplanen Bevarandeplanen ska beskriva varför området har valts ut att ingå i Natura Det är det dokument som beskriver naturvärdena, bevarandesyfte och bevarandemål för området samt hur området ska skötas. Här beskrivs också tänkbara hot som kan försvåra eller omöjliggöra att målen uppfylls. Bevarandeplanen ska fungera som stöd för beslut om verksamheter som bedrivs i eller i anslutning till området har en påverkan på de uppsatta målen. IV. Förklaring av begrepp I bevarandeplanen används nedanstående begrepp på följande sätt: Bevarandesyfte: Det övergripande syftet med Natura 2000-området är alltid att upprätthålla de förtecknade naturtyperna och arterna i gynnsam bevarandestatus. Bevarandemål: Mål som beskriver vad bevarandesyftet innebär i praktiken för förtecknade naturtyper och arter. Målet skall alltså, helst med hjälp av mätbara parametrar, beskriva vad gynnsam bevarandestatus för aktuell art eller naturtyp innebär. Föreligger redan gynnsam bevarandestatus sätts bevarandemålen ofta så att nuvarande förhållanden ska bibehållas. Gynnsam bevarandestatus: Bevarandestatusen för en naturtyp bestäms av de faktorer som påverkar naturtypen och dess typiska arter. Med påverkan avses något som på lång sikt kan förändra naturtypens naturliga utbredning, struktur och funktion, eller på lång sikt förändra de typiska arternas möjlighet till överlevnad. En naturtyps bevarandestatus anses gynnsam när dess naturliga eller hävdbetingade utbredningsområde och de ytor den täcker inom detta område är stabila eller ökande, och den särskilda struktur och de särskilda funktioner som är nödvändiga för att den skall kunna bibehållas på lång sikt kommer att finnas under en överskådlig framtid, och bevarandestatusen hos dess typiska arter är gynnsam. Bevarandestatusen för en art bestäms av de faktorer som påverkar den berörda arten och som på lång sikt kan förändra den naturliga utbredningen eller storleken hos dess populationer. En arts bevarandestatus anses som gynnsam när uppgifter om den berörda artens populationsutveckling visar att arten på lång sikt kommer att förbli livskraftigt och artens naturliga eller hävdbetingade utbredningsområde inte minskar inom en överskådlig framtid, och det kommer att fortsätta finnas en tillräckligt stor livsmiljö för att artens populationer skall bibehållas på lång sikt. 4(13)

5 Habitat: Med habitat menas en miljö som är lämplig för en viss art att leva i. I denna bevarandeplan används begreppet naturtyp ofta som synonym till habitat. Kod: Varje naturtyp och art som omfattas av art- och habitatdirektivet eller fågeldirektivet har en speciell kod. Förteckningen över koder för arter och naturtyper som återfinns i Sverige hittas på följande hemsida: /2000dok/pdfnat20.htm Dessutom har alla Natura 2000-områden en unik kod. Prioriterad art eller naturtyp: Utpekade som prioriterade i art- och habitatdirektivet eftersom att vi har ett särskilt ansvar för dessa. Det kan bero på att de är de mest hotade och/eller att deras huvudsakliga utbredningsområde ligger inom EU:s territorium. Rödlistad art: En art vars överlevnad i Sverige är hotad. Läs mer på Artdatabankens hemsida: Typisk art: Indikatorarter vars förekomst indikerar gynnsam bevarandestatus hos naturtypen genom att de reagerar relativt tidigt på förändringar. Mer att läsa om Natura 2000 finns på: Länsstyrelsen Jämtlands läns hemsida Naturvårdsverkets hemsida 5(13)

6 SÄRSKILD DEL: VIKEN ALSEN 1. Ingående naturtyper och arter Området är utpekat att ingå i nätverket Natura 2000 enligt art & habitatdirektivet. I tabellerna nedan redovisas de förekomster som legat till grund för detta. Tabell 1. Ingående naturtyper enligt art- och habitatdirektivet. Kod Naturtyp Uppskattad areal *6270 Artrika torra-friska låglandsgräsmarker 3 ha 9070 Trädklädda betesmarker 16 ha *) = Prioriterad naturtyp 2. Bevarandesyfte och bevarandemål 2.1 Bevarandesyfte Bevarandesyftet för området är att samtliga ovan utpekade naturtyper och arter enligt art- och habitatdirektivet skall upprätthållas i gynnsam bevarandestatus. Dessutom ska möjligheter ges till vetenskapliga studier och rörligt friluftsliv. 2.2 Bevarandemål för de utpekade naturtyperna För att konkretisera ovanstående syfte fastställs bevarandemål enligt nedan. Efter att basinventeringen genomförts för alla Natura 2000-områden under kommer vi att ha bättre underlag. Då kommer nedanstående bevarandemål att uppdateras. Artrika torra friska låglandsgräsmarker (6270) Areal Arealen ska uppgå till minst samma areal som vid tidpunkten för utpekandet, dvs. ca 3 ha. Strukturer och funktioner Ogödslad naturbetesmark och/eller slåttermark. Artrik, tjock grässvål som följd av årligt bete och/eller årlig slåtter och röjning av buskvegetation. Välhävdat vid sommarens slut. Typiska arter Populationerna av flertalet typiska arter ska vara livskraftiga på lång sikt. Trädklädda betesmarker (9070) Areal Arealen ska uppgå till minst samma areal som vid tidpunkten för utpekandet, dvs. ca 16 ha. 6(13)

7 Struktur och funktion Krontäcke av minst 25 % och max 75 %. Ogödslad naturbetesmark. Välhävdat vid sommarens slut. Solinsläpp till fältskiktet. Förekomst och kontinuerligt tillskott av substrat såsom död ved i form av exempelvis torrträd, hålträd, lågor m.m. av olika trädslag och i olika nedbrytningsstadier. Typiska arter Populationerna av flertalet typiska arter ska vara livskraftiga på lång sikt. 3. Områdesbeskrivning Natura 2000-området Viken Alsen ligger som namnet antyder i byn Viken i östra Alsenbygden, ca 11 km nordväst om Nälden i en sydvästsluttning ner mot Alsensjön. I området finns naturbetesmark som sträcker sig ända upp mot skogen och innehåller öppen hagmark, ett parti björkhage och högst upp en träd- och buskbeklädd del. Här finns stora öppna gläntor. I hagen ingår en del äldre åkermark men det mesta är naturbete utan gödselpåverkan. En mosaik av vegetationstyper finns i området: rished av blåbär-/lingontyp, staggtorrhed, rödvenäng, örtrik friskäng, tuvtåtelfuktäng och högörtfuktäng. Den södra öppnare delen av området består till stor del av betade gamla vallar som fläckvis har fin flora, framförallt i kanterna. Floran är artrik med många hävdberoende växter bl.a. den rödlistade fältgentianan, ängsgentiana, brudborste, fjällgröe, fjällskära, fjälltimotej, hirsstarr, ormrot, prästkrage, rödkämpar, skallrearter, stagg, ärenpris och ögontröstarter. Jordbrukslandskapet har en ålderdomlig prägel med bl. a. genuina gårdsmiljöer. I hagens västra del står flera ängslador och i övrigt återfinns odlingsrösen, husgrunder och en trägärdesgård. Ladan i nordvästra hörnet är av mycket gammalt och ovanlig slag. Naturvärdesbedömning Stor och mångformig naturbetesmark med stora skönhetsvärden. Gräsmarksfloran är varierande och hyser många hävdgynnade växter som bara trivs i öppna ogödslade områden. Objektet ingår i "Nationell bevarandeplan för odlingslandskapet" (s.k. NBO-objekt) och skötseln garanteras för närvarande genom 5-årigt miljöstödsavtal. Tabell 2. Exempel på rödlistade arter inom området. Latinskt namn Svenskt namn Hotkategori* Gentianella campestris Fältgentiana VU * Förklaring av förkortningarna för rödlistans olika hotkategorier enligt Artdatabanken: CR = akut hotad, EN = starkt hotad, VU = sårbar, NT = missgynnad och DD = kunskap saknas men troligen hotad. 7(13)

8 4. Beskrivning av naturtyper Artrika, torra-friska låglandsgräsmarker (6270) Det fullständiga namnet för naturtypen är Artrika torra-friska låglandsgräsmarker av fennoskandisk typ (fennoskandisk = finns i Sverige och Finland). Naturtypen består av torra till friska gräsmarker i låglandet, med lång kontinuitet av betesdrift. Markerna kan i tidigare skeden ha varit hävdade genom slåtter. De är mer eller mindre ogödslade och har en artrik vegetation av hävdgynnade kärlväxter och svampar. Träd kan förekomma, dock får trädskiktets krontäckning inte överstiga 25 %. Vid tätare krontäckning övergår den till naturtypen trädklädda betesmarker. Naturtypen uppvisar i landet en mycket stor variation. De torra typerna kan vara örtrika, vara av fårsvingeltyp eller vara hällmarkstorrängar. De friska typerna utgörs av ängsartade rödvensamhällen, örtrika typer, artrika fårsvingelsamhällen eller samhällen av skogsnäva-typ. För gynnsam bevarandestatus krävs slåtter (inklusive höbärgning och eventuellt efterbete) alternativt bete samt röjning av igenväxningsvegetation. Objektets hävdhistoria bör i första hand vara vägledande för den fortsatta skötseln så att exempelvis ett objekt med lång kontinuitet av slåtter även fortsättningsvis hävdas genom slåtter och en sedan lång tid betad mark fortsätter att betas. I naturtypen får inte förekomma gödsling (förutom från djur som betar i objektet), stödutfodring, kalkning, dikning eller insådd av för naturtypen främmande arter. Trädklädda betesmarker (9070) Betesmarker bevuxna med träd och buskar med en krontäckning av minst 25 %, antingen hagar med ett glest trädskikt av björk eller andra trädslag, eller dungar av skog i en för övrigt öppen hagmark eller betade skogar med kontinuitet på tidigare utmarker. Hagmarker med grova lövträd är speciellt värdefulla eftersom de i regel är artrika vad gäller bl.a. lavar och svampar. Trädklädda betesmarker är en naturtyp som kan delas in i två undergrupper, hagmarker med ett glest trädskikt av exempelvis björk, samt betad skog där barrträd kan vara dominerande. Skötseln ska utgå från hur markerna skötts historiskt och till nuvarande naturvärden. För gynnsam bevarandestatus i betad skog krävs exempelvis: Fältskiktets kärlväxter behöver ljus genom luckighet (viss plockhuggning kan vara bra) samt fortsatt hävd för att inte grässvålen ska luckras upp och växterna utkonkurreras av skuggtåliga arter. Förekomst och kontinuerligt tillskott av substrat såsom död ved i form av torrträd, hålträd, lågor m.m. av olika trädslag och i olika nedbrytningsstadier. Ingen gödsling och djuren bör ej heller stödutfodras. 8(13)

9 5. Hotbild Här beskrivs de viktigaste hoten vi idag känner till mot Natura 2000-området. Andra hot som idag är okända kan bli aktuella i framtiden liksom mer storskaliga och diffusa hot såsom t.ex. klimatförändringar. Exempelvis skulle en global klimatförändring mot ett varmare klimat kunna ge kraftigt förändrad vegetation och artsammansättning. I föreliggande bevarandeplan har ingen hänsyns tagits till detta. Skulle ett sådant scenario bli verklighet får man i framtiden ta ställning till hur bevarandeplanen ska anpassas till det. Minskat eller upphört bete är det största hotet mot de få kvarvarande ogödslade artrika torra friska låglandsgräsmarker och trädklädda betesmarkerna i Jämtlands län. På sikt leder det till igenväxning av buskar och träd samt utarmning av den hävdgynnade floran och faunan. Andra hot: Utebliven eller olämplig skötsel (på grund av ändrad markanvändning, nedläggning av jordbruk, för lågt eller för hårt betestryck m.m.) som missgynnar de natur- och kulturvärden som är utmärkande för välhävdade slåtterängar och betesmarker. Spridning av t.ex. kalk, aska och gödningsämnen ger drastiska förändringar på vegetationens artsammansättning. Tillskottsutfodring av betesdjur ger indirekt näringstillförsel till marken och missgynnar den konkurrenssvaga floran. Luftföroreningar och kvävenedfall kan förändra näringsstatus och artsammansättning. Inplantering av främmande arter. Terrängkörning eller annan aktivitet som leder till omfattande markslitage. 9(13)

10 6. Bevarandeåtgärder 6.1 Övergripande lagstiftning Ett tillståndskrav har införts i Miljöbalken som innebär att det är förbjudet att utan tillstånd bedriva verksamheter eller vidta åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka miljön i Natura 2000-områden. Tillståndsplikten fångar upp såväl verksamheter och åtgärder som i övrigt regleras i Miljöbalken liksom de som regleras i annan lag. Förutsättningarna för att ge tillstånd anges i 7 Kap 28 b och 29. Tillstånd får lämnas endast om verksamheten eller åtgärden inte kan skada de förtecknade naturtyperna i Natura 2000 området, eller där denna inte innebär en störning som på ett betydande sätt kan försvåra bevarandet i området av de arter som avses att skyddas. 6.2 Regionala miljömål Riksdagen har beslutat om 15 övergripande miljömål. Länsstyrelsen har haft till uppgift att anpassa dessa till länets förhållanden. Föreliggande Natura 2000-område bidrar exempelvis till uppfyllandet av följande regionala mål: Arealen brukad/hävdad åkermark och slåtterängar skall uppgå till minst samma nivå som år 2000 och betesmarkerna ska öka med minst 10 % jämfört med år Skydd Förutom Natura 2000 skyddas området genom miljöstödsavtal samt ingår i område som är av riksintresse för naturvård, kulturmiljö och friluftsliv. Då det största hotet idag inte är exploatering utan upphörd hävd bedöms inget ytterligare skydd vara aktuellt. 6.4 Fridlysning För ett antal arter råder ett generellt förbud att plocka, gräva upp eller på annat sätt ta bort eller skada vilt levande exemplar samt att ta bort eller skada frön eller andra delar. Vilka arter det gäller kan exempelvis hittas på hemsidan: Ingen negativ påverkan på hydrologin All markavvattning eller andra åtgärder, inom eller utom Natura 2000-området, som kan riskera att påverka hydrologin i området negativt ska undvikas. 6.6 Jakt och övrigt friluftsliv Områdets Natura 2000-status innebär inte några ytterligare begränsningar av jakt och friluftsliv jämfört med tidigare. Det är dock viktigt att jägare och övriga människor idkande friluftsliv tar god hänsyn till växtlighet och djur- och fågelliv. 6.7 Åtgärdsprogram för hotade arter Från och med 2004 och framåt görs ett nationellt arbete med åtgärdsprogram för hotade arter. Då området hyser en av dessa hotade arter nämligen fältgentiana, ska bevarandeplanen och därmed skötseln vid behov anpassas för att gynna dessa då respektive åtgärdsprogram är färdigt. 10(13)

11 6.8 Skötselåtgärder Fortsatt hävd. Knappt hälften av Natura 2000-området Viken Alsen omfattas av miljöstöd med tillhörande åtgärdsplan (Z 3723). Enligt åtgärdsplanen gäller följande generella skötselvillkor och förbud: - Marken ska vara årligen avbetad i sådan omfattning att ingen ansamling av förna eller uppluckring av grässvålen kan ske år från år. - Träd och buskar av igenväxningskaraktär ska tas bort. - Åtgärder som kan skada markens natur- och kulturmiljövärden får inte utföras. Därför gäller förbud mot spridning av kemiska bekämpningsmedel, gödsling, kalkning, konstbevattning, täkt av sten eller jord eller annan negativ påverkan. - Förbud mot tillskottsutfodring av betesdjur. För att ytterligare stödja till fortsatt hävd ingår Viken Alsen även i ett LIFE Natur-projekt, där restaureringsåtgärder genomförs för att säkerställa gynnsam bevarandestatus. Det rör sig framförallt om gallrings- och röjningsåtgärder. För tillfället krävs inga sådana åtgärder i Viken Alsen, men projektet kommer dock att stå för skyltning i anslutning till Natura området. 11(13)

12 7. Bevarandestatus idag 7.1 Områdets bevarandestatus idag Området är otillräckligt undersökt varför vi inte med säkerhet kan säga vilken bevarandestatus området har idag. Samtliga Natura 2000-områden kommer att basinventeras under Efter basinventeringen kommer det att finnas ett bättre underlag för att bedöma bevarandetillståndet. Nedan redovisas därför endast en preliminär bild. Tabell 3. Bedömd bevarandestatus för ingående naturtyper enligt art- och habitatdirektivet. Kod Naturtyp Bedömd bevarandestatus *6270 Artrika torra-friska låglandsgräsmarker Gynnsam 9070 Trädklädda betesmarker Gynnsam *) = Prioriterad naturtyp 7.2 Bevarandestatus nationellt för ingående naturtyper Artrika torra friska låglandsgräsmarker (6270) De äldre typerna av fodermarker, ängar och betesmarker som tidigare varit dominerande både arealmässigt och ekonomiskt har fått minskad ekonomisk betydelse. Särskilt slåtterängarna har nästan helt och hållet utgått ur jordbruksproduktionen. Av den ängsareal som fanns för hundra år sedan återstår endast en ytterst liten rest. Inom det nuvarande miljö- och landsbygdsprogrammet hävdas ca ha ängsmark och ca ha betesmark. Trädklädda betesmarker (9070) Betade skogar på gårdarnas utmarker har funnits utbrett över hela landet. Numera har emellertid andelen trädklädda betesmarker minskat till en bråkdel av tidigare utbredning. De gamla inägomarkerna har odlats upp och utmarkerna växt igen eller planterats med skog. Trädklädda betesmarker är en försvinnande naturtyp på de flesta håll p.g.a. nedlagda jordbruk samt att djuren idag oftast hålls på gårdsnära betesmarker och betesvallar. Miljöstödet har dock förbättrat möjligheterna till lönsamt bete på naturbetesmarker. 8. Övervakning och Uppföljning Det pågår för närvarande ett nationellt arbete med att utveckla uppföljningsmetoder för de olika arterna och naturtyperna (Abenius m.fl. 2004). Bevarandeplanerna kommer att kompletteras med information om hur de olika naturtyperna ska följas upp och bedömas. 12(13)

13 9. Källor Abenius, J., Aronson, M., Haglund, A., Lindahl, H. & Vik, P Uppföljning av Natura 2000 i Sverige. Naturvårdsverket, Stockholm. Abenius, J Plan för projektet Metoder för uppföljning och övervakning av Natura Naturvårdsverket. Artdatabankens information om rödlistade arter: Jordbruksverkets databas för Äng- och betesobjekt, inventerade år Länsstyrelsen Jämtlands län. Åtgärdsplan för bevarande av biologisk mångfald och kulturhistoriska värden i betesmarker och slåtterängar. Kundnr: Z3723. Naturvårdsverket 2003:9. Natura Handbok med allmänna råd. Naturvårdsverkets art- och naturtypsvisa vägledningar för Natura Naturvårdsverkets databas för Sveriges Natura 2000-områden. NFS 2004:8 Naturvårdsverkets förteckning över naturområden som avses i 7 kap. 27 miljöbalken (alla Natura 2000-områden). Sammanfattning av miljöbalken och hänvisningar av förordningar och allmänna råd. 13(13)