Bevarandeplan Natura 2000

Transkript

1 Bevarandeplan Natura 2000 (enligt 17 förordningen om Områdesskydd; 1998:1252) Mjölby kommun, Östergötlands län Natura 2000-område Stämma Totalareal Natura 2000-kod SE ,8 ha (22,8 ha enligt regeringsbeslut) Fastställd av Länsstyrelsen Områdestyp; status psci-område enligt Art- och habitatdirektivet; Regeringsgodkänt Ägandeförhållanden Privata Ingående naturtyper enligt art- och habitatdirektivet *) = Prioriterad art eller naturtyp Areal 6270 *Artrika silikatgräsmarker nedanför trädgränsen 13,8 ha 6410 Fuktängar med blåtåtel eller starr 2,4 ha Summa areal: 16,2 ha Arealen av naturtypen 6270 har minskats från 17,0 ha (areal enligt regeringsbeslut) är ny naturtyp, d v s ej regeringsgodkänd. Bevarandesyfte och -mål Gemensamt för hela området: Hela området ska hävdas årligen genom bete och igenväxningsvegetation hållas efter. Ingen ny näringspåverkan ska tillkomma och den som finns ska minskas för att på sikt försvinna. *Artrika silikatgräsmarker nedanför trädgränsen: Naturtypens areal på 13,8 ha ska inte minska i storlek, utan helst öka. Utökningen ska ske på de gräsbevuxna ytor, främst f d åkerytor, som inte är naturtypsklassade i dagsläget. Utökningen bör ej ske på den långsmala, trädklädda slänt i västra delen. Naturtypens typiska arter, t ex kattfot, gullviva och solvända, ska fortleva och på lång sikt öka i antal och mängd. Naturtypen ska vara öppen med enstaka buskar och träd, antingen glest stående eller samlade i små, glesa grupper. Totalt sett ska inte krontäckningen överstiga 20 %. 1

2 Fuktängar med blåtåtel eller starr: Naturtypens areal på 2,4 ha ska inte minska i storlek. Fuktängens typiska arter ska inte minska i antal och mängd, utan helst öka. Typiska arter är främst olika starrarter, som hirsstarr, men även andra hävdgynnade arter. Fuktängen ska vara öppen med endast enstaka träd och buskar, med undantag för ett parti strax väster om den väg som går genom hagen (området är markerat på naturtypskartan sist i dokumentet). På detta parti kan krontäckningen vara halvöppen-halvsluten. Beskrivning Stämma är ett naturreservat som består av en kuperad betesmark, uppdelad på ett par betesfållor. Området är beläget drygt tre kilometer söder om Västra Harg i Mjölby kommun. Betesmarken är relativt öppen, men björkar står spridda i nästan hela området. Exempel på andra trädslag är ask, asp, ek, vildapel, körsbär, lönn, tall, rönn, sälg och oxel. Bland buskar är enar vanligast, men det förekommer även hassel, nyponrosor och hagtorn. I ett par starrkärr (fuktängar) växer främst en del al, men även björk och salixarter. Den hävdgynnade floran är artrik. Blåsuga, darrgräs, jungfrulin, låsbräken, ormrot, skallror, prästkrage, stagg, sommarfibbla, ängsvädd, nattviol, solvända och svinrot är vanliga i betesmarken. I övrigt förekommer bl a gullviva, kattfot, brudborste, jungfru Marie nycklar, hirsstarr och smörboll. En stor del av området var trädklädd utmark i slutet av 1800-talet, enligt häradskartan, men det fanns även flera små åkrar. Dessa ser man formerna av än i dag och på och runt dem ligger ett stort antal odlingsrösen. Förutom dessa finns även många andra spår av ett äldre odlingslandskap med flera torplämningar i hagens östra del med husgrunder och jordkällare. Drygt 100 m sydöst om bostadshuset på Stämma finns en gammal kolbotten och väster om huset har det legat ett bränneri (enligt häradskartan). Beskrivning av arter och livsmiljöer *Artrika silikatgräsmarker nedanför trädgränsen: Öppna betesmarker med högst 30 % krontäckning av träd och buskar. På grund av den fina floran i Stämma är målet med naturtypen satt att krontäckningen inte ska överstiga 20 %. Fältskiktet är artrikt och har ett stort inslag av hävdgynnade arter. Exempel på sådana i Stämma är bl a kattfot, gullviva, ormrot, låsbräken och solvända. Artrikedomen är uppkommen ur en lång period av hävd. Naturtypen är beroende av en fortsatt beteshävd. Fuktängar med blåtåtel eller starr: Marken är fuktig med ett stort inslag av kalk, lera eller torv. Floran på fuktängar är uppkomna ur lång hävdkontinuitet och naturvärdena är beroende av fortsatt skötsel i form av slåtter eller bete för att naturtypen skall kunna bibehålla sina värden. Dessutom ska träd- och buskskiktet vara öppet för att bevara värdena. Två undertyper finns. Den ena är fuktängar på neutrala till alkaliska, kalkrika jordar. Här ingår bl a kalkfuktängen. Den andra typen är fuktängar på surare jordar, ibland torvrika, med blåtåtel, tåg- och starrarter. Fuktängarna i Stämma hör till de på surare jordar med starrvegetation. 2

3 Hotbild - vad kan påverka Natura 2000-området negativt? *Artrika silikatgräsmarker nedanför trädgränsen och Fuktängar med blåtåtel eller starr: Utebliven eller felaktig skötsel (p g a ändrad markanvändning etc). I betesmarken skulle en minskad eller upphörd hävd på grund av färre antal betesdjur göra att området snabbt växer igen med bl a sly och gran. Detta leder till att hagmarksträden skuggas och att kärlväxtsfloran utarmas. Stödutfodring samt vinterbete med eutrofiering och utarmning av floran som följd. Gödsling, samt läckage av bekämpningsmedel och gödning från omkringliggande jordbruksmarker med eutrofiering och utarmning av floran som följd. Även t ex kalkning och insådd av främmande arter skulle påverka floran negativt. Gödslings- och försurningseffekter från nedfall av luftburna föroreningar. Användning av avmaskningsmedel som innehåller avermectin är negativ för den dynglevande insektsfaunan. Markexploatering och annan förändring av markanvändningen i objektet eller i angränsande områden, exempelvis dikning, bebyggelse och täktverksamhet. Skogsbruk i eller i anslutning till objektet: avverkningar annat än i naturvårdssyfte, markberedning och plantering. Virkestransporter eller körning med andra tyngre fordon kan skada för naturtypen viktiga markförhållanden, samt leda till förändrad hydrologi. Detta kan i sin tur påverka de botaniska värdena negativt. Körning med fordon kan dock vara en förutsättning vid gallringar och röjningar ur naturvårdssynpunkt, men måste då ske med försiktighet. Bevarandeåtgärder - med tidplan Gällande regler: Enligt 7 kap 28a MB 1 krävs tillstånd för att bedriva verksamheter eller vidta åtgärder (i eller utanför) som på ett betydande sätt kan påverka miljön i ett Natura 2000-område. Tillstånd krävs inte för verksamheter och åtgärder som direkt hänger samman eller är nödvändiga för naturvårdsskötsel och förvaltning av området. Enligt 12 kap 8 MB är brukaren skyldig att ta hänsyn till natur- och kulturvärden vid all markanvändning i jordbruket. De allmänna hänsynsreglerna i 2 kap MB förtydligas i Jordbruksverkets föreskrifter (SJVFS 1999:119) om hänsyn till natur- och kulturvärden i jordbruket. Enligt förordningen (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket får jordbruksmark tas ur produktion först efter anmälan till länsstyrelsen, som då har möjlighet att förbjuda en ändrad markanvändning. Förutom ovanstående punkter finns ytterligare förbud och regler preciserade i beslutet för Stämma naturreservat. Förslag på bevarandeåtgärder för Stämma: I området finns ett gällande miljöstödsavtal som syftar till att bevara betesmarkens natur- och kulturvärden. Miljöstödperioden sträcker sig mellan 2001 och Skötselåtgärder enligt detta miljöstödsavtal finns preciserade i upprättad åtgärdsplan. Denna skötsel bidrar till att uppnå gynnsam bevarandestatus för naturtyperna. 1 MB: Miljöbalken (SFS 1998:808) 3

4 Enligt miljöstödet ska bl a betesmarkerna vara väl avbetade årligen så att ingen skadlig förnaansamling 2 bildas, eftersom det missgynnar de småväxta arterna och försvårar frögroning. Igenväxning ska hållas efter kontinuerligt genom röjning. Buskar av olika slag får dock gärna sparas, så länge som de inte täcker stora ytor eller bildar stora snår. I både åtgärdsplanen och i den nya skötselplanen för naturreservatet föreslås några engångsåtgärder som, om de genomförs, skulle gynna naturvärdena kopplade till naturtyperna. Detta gäller bl a en utglesning av trädskiktet i det starrkärr som ligger öster om vägen. Även kärret på den västra sidan om vägen skulle må bra av en utglesning, även om det tätaste partiet inte behöver bli helt öppet (se Bevarandesyfte och mål samt kartan). I den västra delen av betesmarken bör en försiktig utglesning av hassel göras. Äldre hasselbuketter sparas. I den steniga slänten med asp, hassel och björk kan träd och buskar sparas, men uppväxande sly och gran hållas efter. I betesmarkens östra del finns en annan dunge, mitt emot Rosenlund, som skulle kunna övergå till naturtypen *Artrika silikatgräsmarker nedanför trädgränsen om en utglesning görs. Det vore lämpligt att ta bort smågran och tall samt ta bort enstaka björkar. Kulturlämningar bevaras bäst om de hålls fria från unga träd och buskar. Bevarandestatus idag *Artrika silikatgräsmarker nedanför trädgränsen och Fuktängar med blåtåtel eller starr: Gemensamt för naturtyperna är att de hör till de äldre typerna av fodermarker, d v s ängar och betesmarker, som tidigare varit dominerande både arealmässigt och ekonomiskt men som har fått minskad ekonomisk betydelse. Arealen har minskat drastiskt under de senaste åren och naturtyperna hotas än i dag av upphörd hävd, igenväxning och plantering. Inom det nuvarande miljö- och landsbygdsprogrammet hävdas ca ha ängsmark och drygt ha betesmark i Sverige. Skötseln i Stämma är till större delen god. Den nordöstra fållan har inte betats under en längre period, men har under restaurerats och stängsel satts upp. Med ett återupptaget bete kommer bevarandestatusen för denna fålla förbättras avsevärt. På några ställen i den södra fållan står träd och hassel något för tätt, vilket kan missgynna naturtypernas typiska arter (se Bevarandeåtgärder med tidplan). Inom båda de ingående naturtyperna finns f d åkerytor som har fått den typiska floran för respektive naturtyp. De f d åkerytor som i dagsläget inte är naturtypsklassade har endast en svag gödselpåverkan och har börjat få en naturlig flora och därmed på väg att övergå till troligen *Artrika silikatgräsmarker nedanför trädgränsen. 2 Förna: Visset växtmaterial som ligger kvar på marken och som det tar lång tid för att brytas ner. 4

5 Uppföljning av bevarandemålen Med ökad kunskap från den kommande basinventeringen av Natura 2000-områdena och det nationella uppföljningsprojektet kommer uppföljningsmetodiken att kunna preciseras. Uppföljning av vissa habitat kommer att starta år Tills vidare ges förslag på uppföljningsparametrar. Där inget annat anges gäller förslagen samtliga naturtyper. Areal av naturtyperna *Artrika silikatgräsmarker nedanför trädgränsen och Fuktängar med blåtåtel eller starr. Hävdstatus och gödslingspåverkan. Täckningsgrad av träd- och buskskikt. Igenväxning. Provrutor där typiska arter, t ex kattfot, gullviva, solvända och hirsstarr, ska följas upp kommer att ingå i uppföljningsmetodiken. Kartor Kartorna sist i dokumentet visar bl a områdets läge samt naturtypernas utbredning i terrängen. Referenser s webb ( Naturvårdsverkets webb ( Natura 2000-kartor på webben ( Naturvårdsverkets vägledningsdokument för habitat och ArtDatabankens vägledningar för arter. Skötselplan för Stämma naturreservat, remissversion juli Åtgärdsplan för miljöstöd för betesmarker och slåtterängar. Ängs- och betesmarksinventeringen, utförd av länsstyrelsen

6 6