Sida 2 av 8 Ingående naturtyper enligt habitatdirektivet Rapporterad areal Inventerad areal Kod Naturtypsbeskrivning 0,6 0, *Artrika stagg-gräsm

Transkript

1 Sida 1 av 8 Fastställd Ärendenummer Bevarandeplan för Natura 2000 (enligt 17 Förordningen om Områdesskydd (1998:1252)) Område: Törnabygd Kommun: Tingsryd Områdeskod: SE Areal: 3,3 hektar Områdestyp: SCI Ägare: Privat Natura 2000-områden avsätts till skydd för vissa naturtyper och arter inom hela EU. Bevarandeplanen är ett dokument som beskriver vad syftet och målet är med varje enskilt Natura 2000-område. Bevarandesyfte och bevarandemål formuleras med utgångspunkt från vilka lokala förutsättningar som krävs för att angivna arter och naturtyper ska bestå i sk gynnsam bevarandestatus. Bevarandeplanen är inte ett juridiskt bindande dokument utan ett underlag för prövning av eventuella åtgärder i området. Dokumentet utgör även en vägledning för hur Natura 2000-området bör skötas för att bevaras och utvecklas. Bevarandeplanen fastställs av Länsstyrelsen och kan revideras när ny kunskap tillkommer eller om omständigheterna i eller utanför området ändras.

2 Sida 2 av 8 Ingående naturtyper enligt habitatdirektivet Rapporterad areal Inventerad areal Kod Naturtypsbeskrivning 0,6 0, *Artrika stagg-gräsmarker på silikatsubstrat 0,7 0, *Artrika torra-friska låglandsgräsmarker av fennoskandisk typ 2,0 0, Slåtterängar i låglandet *Naturtypen är prioriterad Ingående arter enligt habitatdirektivet Inga noterade Ingående arter enligt fågeldirektivet Inga noterade Beskrivning Byn är belägen på en halvö i sjön Åsnen. Omgivna av gran- och bokskog öppnar sig här småskaliga odlingsmarker med de för trakten unika ängsfruktodlingarna. Stenmurar och rösen är talrika. Området består av ett flertal delytor. Dels ingår två slåtterängar, bevuxna med med ympade äppelträd och skötta genom lieslåtter. Under äppelträden finns ett rikt fältskikt med hävgynnade arter, bland annat svinrot, Jungfru Marie nycklar och slåttergubbe. I de knotiga fruktträden finns gott om hål. Intill finns ytterligare mark som slås coh betas, som dock är gödselpåverkad och saknar den rika floran som karaktäriserar de övriga ängarna. Även här växer ympade äppelträd, främst i kanterna. I området ingår också en mindre betesmarker insprängd i granskogen, där det bland annat växer slåttergubbe, jungfrulin och stagg. Bevarandesyfte Syftet med området är att bidra till att upprätthålla gynnsam bevarandestatus för de eventuella arter och livsmiljöer som förtecknats i området. Det främsta syftet med området är bevara de för trakten karaktäristiska ängsfruktodlingarna, samt för övrigt bibehålla hävden på slåtterängarna och gräsmarkerna så att den artrika floran kan bestå. Bevarandemål -Minst 2,0 ha ängsmark, skött genom traditionell slåtterskötsel, skall finnas inom området. -I ängarna skall förekomma fruktträd, företrädesvis äppelträd, som skall vara ympade på vildapel och regelbundet beskurna.

3 Sida 3 av 8 - Antalet fruktträd på och i anslutning till ängsmarken skall vara densamma som i dag, eller öka. -Minst 1 hektar betesmark skall förekomma inom området. - Hävdgynnade arter såsom darrgräs, jungfru Marie nycklar, slåttergubbe, svinrot och jungfrulin skall förekomma i livskraftiga bestånd i slåtter- och betesmark. -Slåtter- och betesmarken skall vara slagen och bärgad, samt väl avbetad vid vegetationssäsongens slut. -Inom området skall finnas gott om hålträd. -I de artrika gräsmarkerna skall träd- och buskskiktet ha en täckning av högst 20 %. Beskrivning av naturtyper Vid Länsstyrelsens Basinventering 2004 visade det sig att naturtypen 6230, "Artika stagg- och grämsmarker" saknas i området. Naturtypen 6510, "Slåtteräng" ändrades till 6530 "Löväng". Löväng (6530) I lövängen omväxlar vanligtvis små dungar med lövträd och buskar med öppna ängsytor. Träd- och buskskiktet har en krontäckning på över tjugofem procent. Ängsfruktodlingen är dock en mycket speciell form av löväng, unik för området kring Åsnen. Träden står med jämna avstånd utspridda över hela ängsmarken och apel är det helt dominerande trädslaget. Enstaka buskar kan förekomma intill rösen och stenmurar. En traditionell hävd bedrivs i ängen genom slåtter. Vidare sköts fruktträden genom ympning och beskärning. Artrika låglandsgräsmarker (6270) Torra till friska gräsmarker i låglandet med lång kontinuitet av betesdrift. Markerna kan i tidigare skeden ha varit hävdade genom slåtter. De är mer eller mindre ogödslade och har en artrik vegetation av hävdgynnade kärlväxter och svampar. Träd kan förekomma, men krontäckningen får inte överstiga tjugofem procent. Förutsättningarna för att lövängarna och betesmarkerna skall kunna bevaras är att hävd i form av slåtter och/eller bete sker årligen, samt att röjning av igenväxningsvegetation utförs. I ängsfruktsodlingen tillkommer skötsel i form av fagning, samt skötsel av fruktträden enligt lokala traditioner, med bland annat ympning och beskärning. Dessutom avlägsnas nedfallen frukt från ängarna. Skötseln utformas efter varje objekts speciella natur- och kulturvärden. Gödsling, stödutfodring, kalkning, dikning eller insådd av främmande arter får inte förekomma. Beskrivning av arter -

4 Sida 4 av 8

5 Sida 5 av 8 Hotbild -Utebliven eller felaktig hävd och skötsel som leder till igenväxning och utarmning av den hävdgynnade floran och faunan. - Utebliven skötsel eller föryngring av fruktträd, vilket gör att ängarna förlorar sin karaktär av ängsfruktsodlingar. -Skador på fruktträdens stammar orsakad av betande djur, till exempel häst. -Tillförsel av kemiska bekämpningsmedel, gödsel eller kalk samt läckage av dessa ämnen från intilliggande åker. -Stödutfodring som ger indirekt näringstillförsel till marken och missgynnar den konkurrenssvaga floran. -Sambete med mellan gödslade marker, som vall, och ogödslade ängar eller betesmarker som ger en indirekt gödselpåverkan på de senare. -Uppkomsten av trampskador eller alltför hård betning, tex vid vinterbete eller vid olämpligt val av eller antal betesdjur. -Gödslings- och försurningseffekter från nedfall av luftburna föroreningar. -Markexploatering och annan markanvändningsförändring, exempelvis skogsplantering, vägutbyggnad och vattenreglering. Flera av ovan nämnda verksamheter och åtgärder kan påverka området negativt även om de utförs i angränsande områden. Bevarandeåtgärder med tidplan De viktigaste bevarandeåtgärderna i området är årlig hävd genom slåtter och bete, samt skötsel av fruktträden. -Ängsfruktsodlingarna skall årligen slås med skärande eller klippande redskap och höet skall bärgas. Ängarna skall vårstädas efter behovoch där det är möjligt skall efterbete ske. -Slåtter bör ske inom intervallet 15 juli-15 augusti. -Lokala traditioner och särdrag skall bibehållas vad gäller beskräning och ympning av fruktträden. Döda träd skall ersättas med nya. Bevarandeåtgärder enligt regelverk Enligt 7 kap 28 a miljöbalken krävs tillstånd för att bedriva verksamheter eller vidta åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka miljön i ett Natura område. Detta kan t.ex. gälla om man vill anlägga eller bredda vägar samt gräva dammar. Enligt 12 kap. 8 miljöbalken är brukaren skyldig att ta hänsyn till natur- och kulturvärden vid all markanvändning i jordbruket. De allmänna

6 Sida 6 av 8 hänsynsreglerna i 2 kap. miljöbalken förtydligas i Jordbruksverkets föreskrifter (SJVFS 1999:119) om hänsyn till natur- och kulturvärden i jordbruket. Enligt förordningen (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket får jordbruksmark tas ur produktion först efter anmälan till länsstyrelsen, som då har möjlighet att förbjuda en ändrad markanvändning. Övriga åtgärder: Inom det nuvarande miljö- och landsbygdsprogrammets miljöersättningar ( ), kan lantbrukare söka ersättning för skötsel eller restaurering av slåtterängar och betesmarker. De erbjuds också kostnadsfri information och rådgivning om hur skötseln kan bedrivas på ett bra sätt för att gynna den biologiska mångfalden. Ersättning utgår för skötsel av den ogödslade ängsmarken och betesmarken i Törnabygd enligt ramen för landsbygdsprogrammets miljöersättningar t.o.m Dessutom utgår ersättning för skötsel av fruktträden för hela området, enligt särskilda ängsfruktodlingsavtal med tillhörande åtgärdsplaner, som gäller för perioden , samt för vissa delar. Om markägaren inte hittar en djurhållare i framtiden är Törnabygds marker försäkrade om att en skötsel kommer att fortgå. Detta har staten (Länsstyrelsen i respektive Län) åtagit sig i och med att Törnabygd ingår i Nätverket Natura Bevarandestatus Nationellt De äldre fodermarkerna, ängar och betesmarker, som tidigare varit dominerande både arealmässigt och ekonomiskt har idag minskad ekonomisk betydelse. Särskilt slåtterängarna har nästintill helt och hållet utgått ur jordbruksproduktionen. Av den ängsareal som fanns för 100 år sedan, återstår endast en liten rest. Med nuvarande eu-stöd ( ) hävdas ca 6000 ha ängsmark i Sverige. I Kronobergs län söks stöd för 200 ha äng och 3800 ha ogödslade betesmarker. Törnabygd Ängsfruktodlingarna i Törnabygd är mycket välskötta, både genom slåtter, efterbete och skötsel av fruktträden. Betesmarken betas av får och floran visar tydliga spår av utarmning på grund av detta. Den sambetas dessutom med en större areal gödslad vall, vilket eventuellt också kan verka utarmande på floran. Uppföljning av bevarandemålen Nationellt pågår ett arbete med att ta fram metoder och arbetssätt för uppföljning av naturtyper och arter i Natura 2000-områden och uppföljning kommer att ske i enlighet med av Länsstyrelsen fastställt uppföljningsprogram. Tillsvidare ges här förslag på tänkbara parametrar för uppföljningen. -Arealen ängs och betesmark fördelad på de olika naturtyperna.

7 Sida 7 av 8 -Naturtypernas artinnehåll. -Hävdstatus och igenväxningsgrad. -Krontäckning av träd- och buskskikt -Antalet fruktträd samt föryngring -Antalet hålträd.

8 Sida 8 av 8 Bilagor Bilaga 1: Översiktskarta Bilaga 2: Karta med Naturtyperna inritade Referenser Naturvårdsverket: Vägledningar för myndigheter ( Riksintresse för Naturvård, områdes ID NRO Nationell bevarandeplan för odlingslandskapet(nbo) Åtgärdsplaner: Kundnr G 1076 (dnr ) Kundnr G 1937 (dnr ) Ängsfruktsodlingsavtal, dnr , dnr , dnr Ängs- och hagmarksinventeringen Miljöövervakning; vegetationsanalys i hagmarker Ängs- och betesmarksinventeringen Basinventeringen 2004 Postadress Gatuadress Telefon Telefax E-post Hemsida VÄXJÖ Kungsgatan lansstyrelsen@g.lst.se