Miljöuppföljning utefter Göta älv Biologiskt uppföljningsprogram Ale kommun, Västra Götalands län Publikation: 2016:068

Transkript

1 Miljöuppföljning utefter Göta älv Biologiskt uppföljningsprogram Ale kommun, Västra Götalands län Publikation: 2016:068 Kompensationsprojektet Göta älvs strandängar

2 Trafikverket Postadress: Trafikverket, Göteborg E-post: Telefon: Dokumenttitel: Författare: Omslagsfoton: Dokumentdatum: Kontaktperson: Publikationsnr: TRV 2016:068 Miljöuppföljning utefter Göta älv. Biologiskt uppföljningsprogram. Ola Sjöstedt (Norconsult AB), Calle Bergil (Melica), Mats Lindqvist (Trafikverket) och John Rolander (Trafikverket) Anlagd damm för groddjur i Äskekärr (Ola Sjöstedt). Små foton, från väster: kärrspira (Calle Bergil), enkelbeckasin (Ola Sjöstedt), vanlig groda (Mats Lindqvist), puktörneblåvinge (Mats Lindqvist). Mats Lindqvist, , Trafikverket, Underhåll Teknik & Miljö (UHtm)

3 Innehåll INLEDNING... 1 Bakgrund... 1 Syfte... 2 Arbetets bedrivande... 3 UPPFÖLJNINGSPROGRAM... 4 Bevarandemål i skötselområden... 4 Fotodokumentation... 4 Vegetation... 4 Hittills utförda inventeringar... 4 Förslag till kommande inventeringar... 4 Fåglar... 8 Hittills utförda inventeringar... 8 Förslag till kommande inventeringar... 8 Groddjur... 9 Hittills utförda inventeringar... 9 Förslag till kommande inventeringar... 9 Insekter Hittills utförda inventeringar Förslag till kommande inventeringar Rapportering till artportalen Sammanfattning av aktiviteter REVIDERING REFERENSER Bilagor 1. Instruktion för inventering av typiska och negativa arter i gräsmarker 2. Instruktion för inventering av kvarstående gräsmängd 3. Förteckning över typiska gräsmarksarter 4. Förteckning över negativa indikatorarter

4 ÖVERSIKTSKARTA Figur 1: Trafikverkets kompensationsprojekt Göta älvs strandängar omfattar fyra områden från området söder om Nödinge till i höjd med Älvängen. Områdena benämns Stora Viken, Nödinge, Äskekärr och Tjurholmen.

5 INLEDNING Bakgrund Mellan åren byggde Trafikverket ny dubbelspårig järnväg och fyrfältsväg mellan Göteborg och Trollhättan (projektorganisation Bana Väg i Väst). För att få plats med infrastrukturen genom Ale kommun behövde delar av strandängsmiljöerna längs älven tas i anspråk. Detta är områden med höga naturvärden, som pekats ut som så kallat riksintresse för både naturvården och friluftslivet. För att ge förutsättningar för det unika växt- och djurlivet att fortsätta också efter det att vägar och järnvägar färdigställts har Trafikverket ett åtagande att säkerställa och förbättra skötseln av de kvarvarande ängsmiljöerna utefter älven på sammanlagt ca 172 hektar. Detta arbete behöver pågå kontinuerligt och totalt löper Trafikverkets engagemang under ca 25 år fram till år Årligen avsätts ca 1,5 Mkr för att upprätthålla en god skötselnivå på områdets strandängar. Fyra områden ingår i det unika kompensationsprojektet: Stora Viken, Nödinge, Äskekärr och Tjurholmen (figur 1, 2 och 3). Markerna ägs antingen av Ale kommun eller är privata, men Trafikverket har tecknat långsiktiga avtal för att kunna upprätthålla ett kontinuerligt bete och andra åtgärder. Endast Tjurholmen är avsatt som ett naturreservat. Inledningsvis har olika kompenserande restaureringsarbeten genomförts. Detta har främst gjorts genom restaurering av ängsvegetationen, genom slåtter och bränning av vassar, röjning, nya stängsel för betesdjuren, utökad betesdrift och anläggning av mindre våtmarker. Inte minst genom att underlätta för främst nötboskapen att fortsätta beta strandängarna, så kommer det karaktäristiska öppna landskapet utefter älven att finnas kvar. Det befintliga naturreservatet Tjurholmen tillkom relativt sent i projektet. Restaureringsåtgärderna är här inriktade på hydrologisk restaurering. Skötselplaner finns framtagna för respektive område, dock behöver den gamla skötselplanen för Tjurholmen justeras (förslag har utarbetats av projektet och överlämnats till Länsstyrelsen, se Norconsult AB 2013). Från och med 2015 har projektet gått in i en förvaltningsfas där Västkuststiftelsen är förvaltningsansvarig och administrerar och utför det praktiska arbetet. Trafikverkets arbete administreras av verksamhetsområde Underhåll, enheten för Teknik och miljö i Region Väst. Projektansvarig är Mats Lindqvist, miljöspecialist/ekolog, vid UHtm. Inriktning och skötsel diskuteras årligen i ett särskilt skötselråd som Trafikverket driver. I detta medverkar förutom Västkuststiftelsen även Länsstyrelsen samt Ale och Kungälvs kommuner. 1

6 Figur 2: Strandängsområdena i den södra delen - Stora Viken respektive Nödinge. Figur 3: Strandängsområdena i norr - Äskekärr respektive Tjurholmens naturreservat. 2

7 Syfte Biologiska inventeringar av berörda strandängar har hittills utförts dels före restaureringsfasen och dels under restaureringsfasen. När projektet nu har gått in i en förvaltningsfas finns det ett behov av att närmare bedöma och fastställa vilka uppföljande inventeringar, som framöver bör utföras i området. Det huvudsakliga syftet med inventeringarna är att kunna bedöma utvalda organismers och naturtypers tillstånd och utveckling i området. Syftet är även att kunna jämföra resultaten med projektets målsättningar, med tidigare inventeringar i området och gentemot inventeringar i andra delar av länet inom ramen för länets miljöövervakning. Erfarenheterna kan användas i samband med olika naturvårdsprojekt och i de allt vanligare arbetena med s.k. kompensationsåtgärder i samband med exploateringsverksamhet. Arbetets bedrivande Uppföljningsprogrammet har tagits fram under 2015 och 2016 av Ola Sjöstedt (Norconsult AB), Calle Bergil (Melica), Mats Lindqvist (Trafikverket) och John Rolander (Trafikverket). Skötselrådet för strandängsprojektet bestående av representanter för Västkuststiftelsen, Länsstyrelsen i Västra Götaland, Ale kommun och Kungälvs kommun, har vidare lämnat synpunkter på inriktningen. 3

8 UPPFÖLJNINGSPROGRAM En översikt av uppföljningsprogrammet finns i tabell 9. Bevarandemål i skötselområden Uppföljning av bevarandemålen i respektive skötselområde utförs varje år mellan genom okulär besiktning under vegetationssäsong. Graden av måluppfyllelse antecknas liksom eventuellt behov av kompletterande åtgärder för att respektive mål ska nås. Eventuella observationer av målarter noteras. Denna uppföljning görs lämpligen tillsammans med uppföljningen av Vegetation i Övriga skötselområden enligt tabell 4 nedan. I framtiden kan denna uppföljning eventuellt utföras med glesare intervall. Ett särskilt protokoll tas fram. Fotodokumentation Ett antal fasta fotopunkter för översiktsfoton av representativa delar av berörda skötselområden väljs ut. Foton tas årligen vid samma tid på året, under de två första veckorna i september i tjänlig väderlek. Första fotograferingen görs Fotograferingen ska ske i enlighet med framtagen karta och fotoprotokoll där punkt, riktning, väderomständigheter m.m. anges. Fotopunkterna har valts så att alla skötselområden täcks in på ett arbetseffektivt sätt samt att jämförelse med dokumentation från tidigare inventeringar blir möjlig. Bilderna tas med en vidvinkeloptik motsvarande cirka 25 mm på en 35mm kamera. Både jpeg- och raw-filer ska tas fram (raw-filer kan behandlas i efterhand för högre kvalitet vid jämförande redovisningar). Efter ca fem år görs en utvärdering och bedömning av om och hur den fortsatta fotouppföljningen ska ske. Utförandet kombineras med delar av vegetationskarteringen. Under 2017 tas även en del översiktsfoton från luften med drönare. Detta kan göras dels under senare delen av våren och dels de två första veckorna i september, samtidigt som annan fotografering enligt ovan ska utföras. Vegetation Hittills utförda inventeringar Naturcentrum AB utförde under karteringar av dels vegetationstyper och dels hävdstatus i områdena Stora Viken, Nödinge och Äskekärr (Naturcentrum AB 2007a). Norconsult AB utförde 2011 respektive 2014 enklare linjekarteringar med inriktning på vegetationstyper och hävdstatus i Stora Viken och Nödinge, samt 2014 i Äskekärr. Syftet med dessa inventeringar var att få en grov uppskattning av de förändringar som skett beträffande vegetationstyper och hävd, utan att behöva genomföra motsvarande omfattande kartläggning som gjordes Närmare beskrivning av metoder och resultat finns i Trafikverket (2015a). Förslag till kommande inventeringar Linjekartering. Den utförda linjekarteringen föreslås upprepas vart tredje år till dess restaureringsarbetet kan anses klart och skötselstatusen är tillfredställande. Detta innebär att en förnyad linjekartering görs 2017 och Därefter bedöms om ytterligare linjekarteringar behöver göras, eller om 2020 års kartering kan bli den sista. Metoden är den som tillämpats ett antal tillfällen i projektet (se tabell 1). 4

9 Tabell 1. Linjekartering. Utförs 2017 och 2020 i Stora Viken, Nödinge och Äskekärr. Egenskap Mätmetod Försommar Höst Linjekartering Enligt Trafikverket 2015a x Provytekartering m.m. För att möjliggöra en jämförelse mellan de aktuella strandängarna och andra strandängar i länets miljöövervakning föreslås att områdena från och med 2016 och sedan vart tredje år punktinventeras i semipermanenta provrutor (0,5 x 0,5 m). Rutorna föreslås placeras i avsnitt betecknade som fuktäng i Naturcentrums inventeringar från Metoden följer den som används vid inventering av gräsmarker och Natura 2000-områden i Västra Götalands län och som finns beskriven i bilaga 1-4. Enligt denna metod bildar i detta fall fuktäng en s.k. uppföljningsenhet. I varje område fördelas 100 provpunkter inom uppföljningsenheten enligt angiven metod. I dessa mäts på försommaren typiska arter respektive negativa indikatorer. Dessutom föreslås här att vegetationstyp enligt de kategorier som inventerades 2007 anges; detta för att kunna jämföra med den ursprungliga karteringen och linjekarteringarna. Desssutom görs på varannan punkt (50 punkter) mätning av vegetationshöjd med vegetationsplatta i september (se tabell 2). Tabell 2. Vegetationsuppföljning i fuktängar vart tredje år med början 2016 i områdena Stora Viken, Nödinge och Äskekärr. Angivna egenskaper mäts i 100 punkter per område, vegetationshöjd dock bara i 50. Egenskap Mätmetod Försommar Höst Typiska arter Negativa indikatorer Förekomst/icke förekomst i provruta (0,5 x 0,5 m) Förekomst/icke förekomst i provruta (0,5 x 0,5 m) x x Vegetationshöjd Mätning på provpunkter med hjälp av vegetationsplatta x Vegetationstyp Vegetationstyp i provruta x Liknande vegetationsuppföljning föreslås i Stora Viken även i skötselområde 9, alltså i den s.k. Höganästomtens nyskapade kalktorräng. Resultatet av den skapade blomsterängen har inte varit tillfredställande varför ytterligare åtgärder kommer att utföras under Här föreslås mätning av typiska arter och negativa indikatorer i tio semipermanenta provrutor (0,5 x 0,5 m) årligen mellan 2016 och 2019, och därefter vart tredje år (se tabell 3). 5

10 Tabell 3. Vegetationsuppföljning i skötselområde 9 ( kalktorrängen ) i Stora Viken, årligen mellan 2016 och 2019, och därefter vart tredje år. Angivna egenskaper mäts i 10 semipermanenta provrutor. Egenskap Mätmetod Försommar Höst Typiska arter Förekomst/icke förekomst i provruta (0,5 x 0,5 m) x Negativa indikatorer Förekomst/icke förekomst i smårutor x I övriga skötselområden i Stora Viken föreslås en specialanpassad enkel uppföljning enligt tabell 4. Eftersom här endast krävs grova uppskattningar av tillståndet för olika vegetationsparametrar, används metoden att efter en enkel genomströvning eller avsyning av skötselområdet uppskatta vegetationsparametrarnas täckningsgrad i tiotal procentenheter. Skattningarna föreslås utföras vart tredje år med början Metoden kombineras lämpligen med fotograferingen enligt ovan och senare även med uppföljningen av skötselmålen. Början av juni har valts för att kunna kombinera med uppföljning av andra målarter. Beteseffekter m.m. kommer att variera stort under hela betessäsongen, men vill man ha stabilare tillstånd måste man vänta till slutet av betessäsongen, men då missar man mycket av övriga uppföljningsarter. I Nödinge finns bara ett stort skötselområde, vilket hanteras genom provytekarteringarna enligt ovan. I Äskekärr finns ett skötselområde (nr 3), som inte fångas upp av provytekarteringarna. Skötselområdet är av en sådan karaktär att det är svårt att följa upp genom skattade procentandelar på motsvarande sätt som övriga skötselområden i Stora Viken enligt tabell 4. Istället föreslås här en fast profil där antal meter av olika vegetationstyper och hävdnivåer mäts, på liknande sätt som i de utförda linjekarteringarna enligt tabell 1 (se tabell 5). Linjen föreslås placeras i mellersta delen, söder om norra dungen, strax norr om tvärstängslet ut i vassen. Denna kartering blev inte gjord 2016, men föreslås utföras i samband med provytekarteringarna, som nästa gång blir 2019, och därefter vart tredje år. 6

11 Tabell 4. Vegetationsuppföljning i övriga skötselområden i Stora Viken. Angivna egenskaper mäts i början av juni vart tredje år med början Skötselområde Mätmetod Vegetation, kvalitet etc Naturtyp eller motsvarande 4 (torräng med dammar) Genomströvning och skattning av täckningsgrad i 10-tal procent av: 5 (alsumpskogen) En cirka 10 m bred zon längs västra sidan av gångstigen studeras. Skattning enligt ovan av: - övervattenvegetation - flytbladsvegetation - alger - sandblottor - torräng/torrhed/ silikatgräsmark - vedväxter - negativa indikatorer (ej vedväxter) - klibbal - invasiva arter - negativa indikatorer Dammar (2 dammar, respektive damm bedöms) Fastmark 6 (vassmosaik) Studeras från fotopunkterna vid sydöstra hörnstolpen respektive bänkbordet vid älven. Skattning enligt ovan av: - obetad vass/kaveldun - betespåverkad vass/kaveldun - buskar - högstarräng 7 (betesmark med talldunge) Skattning enligt ovan av: - krontäckning tall - total krontäckning, trädoch buskskikt - sandblottor - torräng/torrhed/ silikatgräsmark - negativa indikatorer 8 (mosaikmark med dammar) Skattning enligt ovan av: - övervattenvegetation - flytbladsvegetation - alger Dammar (4 dammar, respektive damm bedöms) Studeras från vägen ut mot älven och från bänkbordet vid älven. Skattning enligt ovan av: - obetad vass/kaveldun - betespåverkad vass/kaveldun - buskar - högstarräng Vassar Skattning enligt ovan av: - sandblottor - torräng - brynbuskar och träd - vass - negativa indikatorer 10 (ängs- och lövmosaik) Skattning enligt ovan av: - sandblottor - torräng - brynbuskar och träd - vass - negativa indikatorer Övrig mark 7

12 Tabell 5. Linjekartering i skötselområde 3 i Äskekärr. Karteringen görs vart tredje år med början Egenskap Mätmetod Försommar Höst Linjekartering Enligt Trafikverket 2015a x Fåglar Hittills utförda inventeringar Naturcentrum AB utförde 2007 revirkarteringar av områdena Stora Viken, Nödinge och Äskekärr (Naturcentrum AB 2007b). Norconsult AB utförde 2009 respektive 2012 revirkartering i områdena Stora Viken och Nödinge enligt samma metod som Naturcentrum Närmare beskrivning av metoder och resultat finns i Trafikverket (2013). Dessförinnan har revirkarteringar utförts 1999 i Stora Viken och Nödinge inom ramen för länsstyrelsens miljöövervakning. I Stora Viken utfördes också en revirkartering redan 1977 (Arvidsson, B. 1980; Ahlén, Neergard och Stenström 2000). Fågelfaunan på Tjurholmen har sedan 2005 inventerats årligen, utom 2012, inom ramen för länsstyrelsens miljöövervakning av fågelfaunan på strandängar. Resultaten från inventeringarna finns som rådata, men är inte sammanställda i någon publikation. Förslag till kommande inventeringar De utförda revirkarteringarna ger en god bild av fågellivets utveckling i respektive område, men är en ganska arbetskrävande inventeringsmetod. En inventering av populationer under häckningstid enligt länsstyrelsens metod för övervakning av fåglar på strandängar bedöms uppfylla syftet med uppföljningen, men till en mindre arbetsinsats. Denna metod innebär två besök per område. Tidsåtgången bedöms vara 6+6 tim och det krävs två besök per omgång p.g.a. att man inte inventerar under dagens senare delar. Inventering av häckningstidpopulationer utförs årligen i Stora Viken, Nödinge och Äskekärr med början 2015 (inventeringar för 2015 och 2016 är utförda men ännu inte sammanställda) tills restaureringsskedet kan anses klart; t o m 2016 i Stora Viken och Nödinge, t o m 2017 eller 2018 i Äskekärr (se tabell 6). I samband med den skriftliga redovisningen av resultaten från dessa inventeringar görs samtidigt en översättning av tidigare års revirresultat till motsvarande häckningstidpopulationer så att en jämförelse blir möjlig. Översättningen bör göras av person som utfört huvuddelen av inventeringarna. När inventeringarna under restaureringsskedet kan anses klara utförs inventering av häckningstidpopulationer med motsvarande intervall som övriga strandängslokaler i länsstyrelsens miljöövervakning. 8

13 Tabell 6. Inventering av häckningstidpopulation i berörda områden. Område Inventering av häckningstidpopulation Stora Viken 2015, 2016, 2018 därefter vart 3:e år med början 2020 Nödinge 2015, 2016, 2018 därefter vart 3:e år med början 2020 Äskekärr 2015, 2016, 2017, 2018, därefter vart 3:e år med början 2020 Tjurholmen Utförs regelbundet inom ramen för länsstyrelsens ordinarie miljöövervakning Som ett komplement till häckfågelinventeringen bör information om vilka fågelarter som rapporterats i Artportalen från områdena årligen sammanställas av projektet. Detta bör utföras för att ge en tydligare bild beträffande vilka arter som nyttjar områdena och i vilken omfattning. I skötselområdena finns ett antal huvud- samt dellokaler, s.k. allmänna fyndplatser som administreras av Sveriges Ornitologiska Förening Birdlife Sverige och är avsedda för fågelobservationer. Dessa är Stora Viken, Nödinge (med dellokalerna Nödinge båthamn och Göta älv), Göta älv Nol, Äskekärr, Häljered och Tjurholmens naturreservat (med dellokalen Södra Tjurholmen). De artobservationer som är av intresse är fåglar som är knutna till strandängarna i något avseende. Det kan vara arter som häckar i området eller som rastar i samband med sträckperioden. Fågelarter som noterats häcka i området är exempelvis ängspiplärka, gulärla, sånglärka och tofsvipa (Trafikverket, 2013). Groddjur Hittills utförda inventeringar Naturcentrum AB utförde 2007 inventering av lekdammar och potentiella lekdammar i områdena Stora Viken, Nödinge och Äskekärr (Naturcentrum AB 2007c). Romklumpar och spelande hannar av vanlig groda och åkergroda räknades. Våren 2015 utfördes inventering av romklumpar i några dammar i Stora Viken och Äskekärr som anlades Förutom dessa inventerades även en damm som anlades i ett tidigare skede i Stora Viken liksom en naturlig damm i norra delen av Äskekärr (Trafikverket 2015b). Förslag till kommande inventeringar Nyanlagda dammar/våtmarker, motsvarande dem som inventerades våren 2015, dock med undantag för damm 6 i Stora Viken, föreslås inventeras årligen under fem år fr.o.m. 2016, med avseende på romklumpar och lekläten (se tabell 7). Detta utförs vid två tillfällen i mars/april när det bedöms som mest sannolikt att påträffa lek av vanlig groda respektive åkergroda. Den förstnämnda leker något tidigare än den senare. Eftersom tidpunkten för leken delvis är väderberoende kan inget exakt datum anges för inventeringstillfällena, utan detta måste bedömas från år till år. Vid varje inventeringstillfälle räknas romklumpar och antecknas lekläten och observationer av grodor. Inventeringarna utförs på morgonen eller kvällen eftersom chansen att höra lekläten bedöms vara något större då än mitt på dagen. 9

14 Förutom den beskrivna inventeringen utförs en inventering av vattensalamander under första halvan av maj i form av en skymnings/nattinventering med ficklampa. Vattensalamandrar är aktiva även senare i maj och in i juni, men det är en fördel att utföra inventeringen innan vegetationen hunnit växa upp alltför mycket. Som angivits ovan undantas damm 6 i Stora Viken från inventeringen. Dammen är gjord främst för fågellivet, och det är inte sannolikt att dammen kommer att fungera som reproduktionslokal för grodor. Även damm 3 i Äskekärr är gjord främst för fågellivet. I och med att marken betas intill denna damm finns här dock inslag av grunda vatten där grodyngel noterats, varför dammen även fortsatt föreslås ingå i uppföljningen. Inventeringen kan dock begränsas till de grundare betespåverkade avsnitten. En mer omfattande inventering av romklumpar och spelande grodor motsvarande den inventering Naturcentrum utförde 2007 föreslås återupprepas 2017 inklusive salamandrar, och därefter troligen vart 3:e år (se tabell 7). Utvärdering bör ske efter 2017 års inventering beträffande kommande uppföljningsintervall. Tabell 7. Inventering av groddjur i berörda områden. Område Typ av inventering Anlagda dammar i Stora Viken och Äskekärr med undantag för damm 6 i Stora Viken Stora Viken, Nödinge och Äskekärr Årlig inventering av romklumpar och lekläten vid två tillfällen på morgonen eller kvällen i mars/april, förlagda till den vanliga grodans respektive åkergrodans bedömda spelmax. Vattensalamanderinventering utförs under första halvan av maj (skymnings/nattinventering med ficklampa). Inventering av romklumpar och spelande grodor enligt samma metod som 2007 kompletterat med vattensalamandrar. Inventeringen utförs våren 2017, och därefter utvärderas hur ofta kommande uppföljningar ska ske. Insekter Hittills utförda inventeringar Naturcentrum AB utförde 2007 en inventering av skalbaggar i Stora Viken med fokus på marklevande skalbaggar i våtmarker och skog (Naturcentrum AB 2007d). Förslag till kommande inventeringar Efter sluttäckning av deponin på den s.k. Höganästomten (skötselområde 9 i Stora Viken) är bevarandemålet här en mosaik av kalktorräng, hed och öppen grusmark med rikt insektsliv med fjärilar och olika pollinerande insekter. Inom skötselområde 9 bedöms det därför i första hand vara intressant att inventera fjärilar och gaddsteklar. Restaureringsarbetet har inte varit helt lyckosamt varför projektet planerar en komplettering för att få större örtrikedom under Dagfjärilar föreslås inventeras årligen med start 2016 till och med 2019 då restaureringsskedet kan anses klart, därefter vart tredje år, enligt den metod som används inom Svensk Dagfjärilsövervakning (Pettersson 2012). Metodiken för inventering av dagfjärilar följer i stort den nationella fjärilsövervakningsmodellen som initierades av Naturvårdsverket 2010 (med enstaka modifieringar). 10

15 Metoden beskrivs utförligt i handledningen som utarbetats av projektet och det handlar om s.k. Pollards walk, där man går slingor i lugnt tempo och samtidigt räknar antalet individer av de arter av dagfjärilar som påträffas framför och vid sidan av inventeraren. Håv, kikare och kamera används som hjälpmedel vid inventeringen, se tabell 8. Dessutom föreslås inventering av gaddsteklar, första gången 2017, därefter vart tredje år (se tabell 8). Gaddsteklarna inventeras enligt metod beskriven i Länsstyrelsen Västra Götaland (2015). Gaddsteklar inventeras genom direkt observation av blombesökare på blomställningar samt genom fångst i färgskålar. Tabell 8. Inventering av insekter i skötselområde 9 (Höganästomten) i Stora Viken Organismgrupp Inventering Dagfjärilar Gaddsteklar Årligen med start 2016 till och med 2019, då restaureringsskedet kan anses klart, därefter vart tredje år, enligt metod beskriven av Svensk Dagfjärilsövervakning (Pettersson 2012) Första gången 2017, därefter vart tredje år, enligt metod beskriven i Länsstyrelsen Västra Götaland (2015) Rapportering till Artportalen Ett gemensamt projekt skapas i Artportalen för alla gamla och nya artobservationer som görs inom ramen för Trafikverkets Kompensationsprojektet Göta älvs strandängar. Alla inventeringar och miljöuppföljningar som utförs av olika huvudmän och konsulter matas in med detta projekt. Trafikverket ger olika inventerare behörighet att registrera fynd för Trafikverkets räkning och i det angivna projektet. Sammanfattning av aktiviteter Sammanfattande beskrivning (tabell 9) över samtliga aktiviteter som avses bedrivas inom ramen för miljöuppföljningen. 11

16 Tabell 9. Översikt av aktiviteter 2016 och framöver. Aktivitet Stora Viken Nödinge Äskekärr Tjurholmen Kommentarer Bevarandemål per skötselområde Fotografering (fasta punkter) Vegetation 1 (linjekartering) Vegetation 2 (provytor i fuktängar) Vegetation 3 (skötselområde 9) Vegetation 4 (övriga skötselomr) Fåglar 1 (häckfåglar) Fåglar 2 (artobservationer från Artportalen) Grodor 1 (anlagda våtmarksmiljöer) Grodor 2 (upprepa 2007 års inventering) Insekter 1 (dagfjärilar, skötselområde 9) Insekter 2 (gaddsteklar, skötselområde 9) x x x Länsstyrelsen 2017 och årligen till Därefter med glesare intervall. x x x x 2016 (ej Tjurh) och årligen x x x , 2020 och ev. mer x x x , 2019 osv x Årligen , därefter vart tredje år x - x , 2019 osv x x x Länsstyrelsen 2016, 2017 (endast Äskekärr), 2018, 2020 sedan vart 3:e år x x x x 2016 och årligen x - x och årligen x x x , därefter ev vart tredje år x Årligen , därefter vart tredje år x , därefter vart tredje år 12

17 REVIDERING Resultatet från de olika årliga miljöuppföljningsaktiviteterna presenteras och diskuteras vid skötselrådets möte i början på nästkommande kalenderår och nödvändiga förändringar fastställs. Trafikverket ansvarar för att aktiviteterna bedrivs. 13

18 REFERENSER Ahlén, J., Neergaard, R. & Stenström, J. 2000: Fåglar på strandängar i Västra Götaland. Länsstyrelsen Västra Götaland. Rapport 2000:36 Arvidsson, B. 1980: Ornitologisk inventering av våtmarksbiotoper i Göta Älvs dalgång Länsstyrelsen Älvsborgs län. Rapport 1980:3 Länsstyrelsen Västra Götaland. 2015: Miljöövervakning av gaddsteklar Västra Götalands län. Rapport 2015:03. Länsstyrelsen Västra Götaland. 1989: Skötselplan för naturreservatet Tjurholmen, Kungälvs kommun Naturcentrum AB. 2007a: Miljöuppföljning avseende naturvärden på strandängar, delrapport vegetation, Stora Viken, Nol-Nödinge, Nol och Äskekärr. Stenström, J. Naturcentrum AB. 2007b: Miljöuppföljning avseende naturvärden på strandängar, delrapport fåglar, Stora Viken, Nol-Nödinge, Nol och Äskekärr. Bohman, P., Stenström, J. Naturcentrum AB. 2007c: Miljöuppföljning avseende naturvärden på strandängar, delrapport grodvatten, Stora Viken, Nol-Nödinge, Nol och Äskekärr. Ahlén, J., Stenström, J. Naturcentrum AB. 2007d: Miljöuppföljning avseende naturvärden på strandängar, delrapport skalbaggar, Stora Viken. Preliminär rapport. Franc, N., Stenström, J. Norconsult AB. 2013: Skötselplan för naturreservatet Tjurholmen i Kungälvs kommun. Preliminärhandling O. Sjöstedt och C Bergil. Ny skötselplan är ännu ej antagen. Pettersson, L. 2012: Handledning för Svensk Dagfjärilsövervakning. Ekologihuset. Lund. Trafikverket. 2013: Miljöuppföljning av arbetet med E45 och Norge/Vänerbanan med avseende på strandängs- och våtmarkshäckande fåglar. Norconsult AB, Trafikverket. 2015a: Miljöuppföljning av arbetet med E45 och Norge/Vänerbanan med avseende på vegetation Norconsult AB, Trafikverket. 2015b: Miljöuppföljning av arbetet med E45 och Norge/Vänerbanan. Groddjursinventering Norconsult AB,

19 Bilaga 1 1(3) Instruktion för inventering av gräsmarker i Natura områden och Naturreservat i Västra Götalands län typiska / negativa arter Syftet med inventeringen är att bedöma skilda naturtypers bevarandestatus genom att skatta förekomsten av typiska arter inom naturreservat och Natura 2000-områden. Dessutom tillkommer uppföljning av naturtypers fysiska tillstånd, vilket ger ytterligare data för den samlade bedömning av naturtypens status. Exempelvis utförs mätningar för att skatta betesintensitet, kvarstående gräsmängd, förbuskning m m. Vissa av dessa mätningar genomförs under perioden september till oktober. Naturtyper Inom Natura 2000 finns 89 beskrivna naturtyper. Av dessa görs uppföljning i 17 stycken som förekommer i Västra Götalands län. Därutöver görs uppföljning även på marker där flera av dessa naturtyper förekommer mosaikartat samt övriga naturliga fodermarker som inte klassificerats till någon naturtyp Ler och sandsediment med glasört 1330 Salta strandängar 4010 Nordatlantiska fukthedar med klockljung 4030 Torra hedar 5130 Enbuskmarker 6110 Gräsmarker på kalkhällar 6210 Kalkgräsmarker (*viktiga orkidélokaler 6230 Artrika stagg-gräsmarker på silikatsubstrat 6270 Artrika torra-friska låglandsgräsmarker av fennoskandisk typ 6280 Nordiskt alvar och prekambriska kalkhällmarker 6410 Fuktängar med blåtåtel eller starr 6430 Högörtängar 6510 Slåtterängar i låglandet 6530 Lövängar av fennoskandisk typ 7230 Rikkärr 8230 Pionjärvegetation på silikatrika bergytor 9070 Trädklädda betesmarker av fennoskandisk typ - Mosaikbetesmark (mix av flera av ovanstående naturtyper) - Annan naturlig fodermark Tabell 1. Naturtyper som följs upp Geografisk organisation För att kunna bestämma naturtypernas bevarandestatus för hela länet, har ett antal Natura 2000-områden och naturreservat, slumpmässigt valts ut. Resultat från inventering av dessa områden representerar således tillståndet i hela länet. Varje år sker ett förnyat urval. Inom varje område har de förekommande naturtyperna klassificerats till olika uppföljningsytor, t ex alla ytor där 6270 förekommer. En uppföljningsyta kan därför finnas på flera ställen inom ett och samma område. Varje uppföljningsyta har dock en unik avgränsning och numrering inom ett område (Figur 1).

20 2(3) Figur 1. Geografisk hierarki. a) Ett inventeringsområde vilket består av ett Natura 2000-område och/eller ett eller flera naturreservat. I området ingår ett antal uppföljningsenheter som består av en viss naturtyp. Uppföljningsenheterna är uppdelade i en eller flera uppföljningsytor. T.ex. är uppföljningsenheten av naturtyp 6 (ljust lila) uppdelad i fem uppföljningsytor. b) Förstoring av tre uppföljningsytor. I figuren visas hur provpunkter lagts ut för inventering. I vissa fall slumpar det sig så att väldigt få punkter hamnar i en uppföljningsyta. Arter, träd och buskar (sommarmätning) Mätpunkter Inom varje uppföljningsyta har ca 100 mätpunkter lagts ut för varje naturtyp inom området. Mätningar utförs på alla mätpunkter inom uppföljningsytan. Mätpunkternas läge hittas via handhållen GPS (alternativt handdator med inbyggd GPS). Punkterna är utlagda i ett GRIDsystem och avståndet mellan punkterna varierar därför beroende på hur stor ytan är. Mätpunkterna kan besökas i valfri ordning. I vissa fall är det omöjligt att besöka mätpunkten, exempelvis om den ligger under vatten. Rutan anges då som Ej besökt. Mätningens omfattning Arter Typiska arter Förekomsten av typiska arter (ca 175 kärlväxter, Bilaga 1) skall mätas genom notering av förekomst i provrutor om 0,25 m². I varje provyta letar man efter alla arter på listan. Mätningen sker genom notering av förekomst/icke förekomst i hela rutan. Varje art som påträffas inom provytans rutram noteras (Figur 2).

21 Negativa indikatorarter Ett antal kärlväxter har även valts ut som negativa indikatorer i gräsmarker (Bilaga2). Varje art som påträffas inom provytans rutram noteras Tidsåtgång / provruta Maximalt 3 minuter läggs på att leta igenom och anteckna de växter som finns i provytan. Det finns ett undantag från detta: om antalet arter är så stort att man efter tre minuter fortfarande lätt hittar nya arter att anteckna tillåts en något längre tid. Förekomst Med förekomst avses växtdelar som påträffas i rutan oavsett om de är rotade i rutan eller utanför. 3(3) Figur 2. Provruta med inre mått på 0.5 x 0,5 meter. Träd- och buskskikt Träd- och buskskikt mäts enligt metoden Förekomst/icke-förekomst i hela provytan och gäller träd och buskar som är 0,3 m eller högre och delas upp i två kategorier, de som är max 3 m och de som är högre än 3 m. Med förekomst avses växtdelar som påträffas i eller över rutan oavsett om de är rotade i rutan eller utanför. Tidsperiod Alla mätningar görs under perioden 1 juni - 30 juli.

22 Bilaga 2 1(3) Instruktion för inventering av gräsmarker i Natura områden och Naturreservat i Västra Götalands län kvarstående gräsmängd Syftet med inventeringen är att bedöma skilda naturtypers bevarandestatus genom att skatta förekomsten av typiska arter inom naturreservat och Natura 2000-områden. Dessutom tillkommer uppföljning av naturtypers fysiska tillstånd, vilket ger ytterligare data för den samlade bedömning av naturtypens status. Exempelvis utförs mätningar för att skatta betesintensitet, kvarstående gräsmängd, förbuskning m m. Vissa av dessa mätningar genomförs under perioden september till oktober. Naturtyper Inom Natura 2000 finns 89 beskrivna naturtyper. Av dessa görs uppföljning i 17 stycken som förekommer i Västra Götalands län. Därutöver görs uppföljning även på marker där flera av dessa naturtyper förekommer mosaikartat samt övriga naturliga fodermarker som inte klassificerats till någon naturtyp Ler och sandsediment med glasört 1330 Salta strandängar 4010 Nordatlantiska fukthedar med klockljung 4030 Torra hedar 5130 Enbuskmarker 6110 Gräsmarker på kalkhällar 6210 Kalkgräsmarker (*viktiga orkidélokaler 6230 Artrika stagg-gräsmarker på silikatsubstrat 6270 Artrika torra-friska låglandsgräsmarker av fennoskandisk typ 6280 Nordiskt alvar och prekambriska kalkhällmarker 6410 Fuktängar med blåtåtel eller starr 6430 Högörtängar 6510 Slåtterängar i låglandet 6530 Lövängar av fennoskandisk typ 7230 Rikkärr 8230 Pionjärvegetation på silikatrika bergytor 9070 Trädklädda betesmarker av fennoskandisk typ - Mosaikbetesmark (mix av flera av ovanstående naturtyper) - Annan naturlig fodermark Tabell 1. Naturtyper som följs upp Geografisk organisation För att kunna bestämma naturtypernas bevarandestatus för hela länet, har ett antal Natura 2000-områden och naturreservat, slumpmässigt valts ut. Resultat från inventering av dessa områden representerar således tillståndet i hela länet. Varje år sker ett förnyat urval. Inom varje område har de förekommande naturtyperna klassificerats till olika uppföljningsytor, t ex alla ytor där 6270 förekommer. En uppföljningsyta kan därför finnas på flera ställen inom ett och samma område. Varje uppföljningsyta har dock en unik avgränsning och numrering inom ett område (Figur 1).

23 Figur 1. Geografisk hierarki. a) Ett inventeringsområde vilket består av ett Natura 2000-område och/eller ett eller flera naturreservat. I området ingår ett antal uppföljningsenheter som består av en viss naturtyp. Uppföljningsenheterna är uppdelade i en eller flera uppföljningsytor. T.ex. är uppföljningsenheten av naturtyp 6 (ljust lila) uppdelad i fem uppföljningsytor. b) Förstoring av tre uppföljningsytor. I figuren visas hur provpunkter lagts ut för inventering. I vissa fall slumpar det sig så att väldigt få punkter hamnar i en uppföljningsyta. 2(3)

24 3(3) Kvarstående gräsmängd (höstmätning) Mätningens omfattning Kvastående gräsmängd mäts genom mätning av vegetationshöjd. En vegetationsplatta som består av en plastplatta med ett hål i och en stång med centimeterskala. Plattan träs på stången och placeras mot vegetationen varpå stången försiktigt trycks ner mot marken. Därefter läses plattans höjd av mot stångens gradering (figur 3). Vegetationshöjden mäts vid 50 punkter per uppföljningsenhet. En uppföljningsenhet utgörs av samtliga ytor med den aktuella naturtypen i området. I vissa fall är det omöjligt att besöka mätpunkten, exempelvis om den ligger under vatten, kryssa då för rutan Ej besökt. Figur 3. Mätning av vegetationshöjd med vegetationsplatta Tidsperiod Alla mätningar görs under perioden 20 september 30 oktober.

25 Vetenskapligt namn Svenskt namn hotkategori Bilaga 3 Typiska gräsmarksarter O län Achillea millefolium Röllika 6270 Agrostis capillaris rödven 6270 Aira praecox vårtåtel Ajuga pyramidalis Blåsuga Alchemilla Sammetsdaggkåpa 5130 glaucescens Alchemilla sp daggkåpor 6270 Androsace grusviva septentrionalis Anemone nemorosa vitsippa 6270 Antennaria dioica kattfot Arabis hirsuta lundtrav Arenaria gothica kalknarv VU 6280 Armeria maritima trift 1330 Arnica montana slåttergubbe VU Asperula tinctoria färgmåra Bidens cernua nickskära 6410 Bistorta vivipara ormrot Blysmus plattsäv NT 1330 compressus Blysmus rufus Rödsäv NT 1330 Botrychium lunaria låsbräken NT Briza media Darrgräs Bromus hordeaceus luddlosta 6110 Calluna vulgaris ljung 4030 Campanula Stor blåklocka persicifolia Campanula liten blåklocka rotundifolia Cardamine Ängsbräsma 6410 pratensis Carex capillaris hårstarr Carex caryophyllea Vårstarr 4030 Carex echinata Stjärnstarr 6410 Carex flacca Slankstarr 6410 Carex flava knagglestarr Carex hartmanii Hartmanstarr VU Carex hostiana ängsstarr NT Carex lepidocarpa näbbstarr 7230 Carex montana lundstarr Carex panicea Hirsstarr Carex pilulifera Pillerstarr

26 Typiska gräsmarksarter O län Carex pulicaris loppstarr VU Carex viridula ärtstarr 7230 Carlina vulgaris spåtistel Centaurium littorale kustarun 1330 Centaurium dvärgarun 1330 pulchellum Cerastium klibbarv glutinosum Cirsium acaule jordtistel NT 6210 Cirsium helenioides brudborste Cirsium oleraceum kåltistel 6430 Crepis praemorsa klasefibbla NT Dactylorhiza ängsnycklar incarnata Dactylorhiza maculata ssp. Fuchsii skogsnycklar Dactylorhiza maculata ssp. maculata Jungfru Marie nycklar Dactylorhiza majalis majnycklar 7230 Dactylorhiza Adam och Eva sambucina Dactylorhiza sumpnycklar 7230 traunsteineri Danthonia knägräs decumbens Dianthus deltoides backnejlika Diphasiastrum cypresslummer 5130 tristachyum Draba muralis lunddraba 6110 Dracocephalum drakblomma EN 6210 ruyschiana Drosera anglica storsileshår 4010 Drosera intermedia småsileshår 4010 Drosera rotundifolia rundsileshår 4010 Eleocharis tagelsäv quinqueflora Empetrum nigrum kråkbär 4030 Epipactis palustris kärrknipprot 7230 Erica tetralix klockljung 4010 Eriophorum latifolium Eupatorium cannabinum gräsull 7230 hampflockel 6430

27 Typiska gräsmarksarter O län Euphrasia ljungögontröst VU micrantha Euphrasia Grå ögontröst nemorosa Euphrasia stor ögontröst 6410 rostkoviana ssp. rostkoviana Euphrasia stricta vanlig ögontröst Euphrasia stricta späd ögontröst var. tenuis Festuca ovina fårsvingel 6210 Filipendula vulgaris brudbröd Filipendula vulgaris brudbröd 6280 Fragaria viridis backsmultron 6210 Galium saxatile stenmåra Galium suecicum backmåra NT 6230 Galium uliginosum sumpmåra Galium verum gulmåra 6210 Gentiana klockgentiana VU pneumonanthe Gentianella amarella ängsgentiana 6510 Gentianella fältgentiana campestris Gentianella sumpgentiana uliginosa Geranium duvnäva 6110 columbinum Geranium skogsnäva 6270 sylvaticum Glaux maritima strandkrypa 1330 Gymnadenia brudsporre conopsea Halimione saltmålla pedunculata Helianthemum solvända nummularium Helictotrichon ängshavre 6210 pratense Helictotrichon luddhavre 6210 pubescens Herminium honungsblomster VU 7230 monorchis Hornungia petraea stenkrassing Hypochoeris maculata slåtterfibbla

28 Typiska gräsmarksarter O län Inula salicina krissla Juncus squarrosus borsttåg NT Juniperus en 5130 communis Lathyrus linfolius gökärt 6270 Lathyrus linifolius gökärt 9070 Leontodon hispidus sommarfibbla NT Leucanthemum prästkrage vulgare Linum catharticum vildlin Lotus corniculatus käringtand 6210 Lotus tenuis smal kärringtand NT 1330 Luzula campestris Knippfryle Lychnis flos-cuculi gökblomster Lychnis viscaria tjärblomster 8230 Lythrum salicaria fackelblomster 6430 Matteuccia strutbräken 6430 struthiopteris Melampyrum korskovall NT 9070 cristatum Moneses uniflora ögonpyrola 9070 Nardus stricta stagg Narthecium myrlilja 4010 ossifragum Ophioglossum ormtunga 6410 vulgatum Ophrys insectifera flugblomster 7230 Orchis mascula Sankt Pers nycklar Parnassia palustris slåtterblomma Pedicularis kärrspira 6410 palustris Pedicularis granspira NT sylvatica Phleum phleoides flentimotej Pilosella lactucella revfibbla Pimpinella saxifraga Bockrot 6270 Pinguicula vulgaris tätört Plantago major rödkämpar 6210 Plantago maritima gulkämpar 1330 Plantago media rödkämpar Plantanthera nattviol / grönvit nattviol Platanthera bifolia nattviol

29 Typiska gräsmarksarter O län Platanthera Grönvit nattviol chlorantha Poa alpina fjällgröe Polygala amarella rosettjungfrulin Polygala vulgaris Jungfrulin Potentilla crantzii vårfingerört Potentilla erecta Blodrot 6410 Potentilla rupestris trollsmultron 6210 Potentilla småfingerört tabernaemontani Primula farinosa majviva NT Primula veris gullviva Puccinellia distans saltgräs 1310 Pulmonaria smalbladig lungört EN 6210 angustifolia Pulsatilla vulgaris backsippa Pyrola media klockpyrola 9070 Ranunculus Knölsmörblomma 6270 bulbosus Rhinanthus minor ängsskallra Rhinanthus höskallra serotinus Ribes vinbär 6430 Sagina maritima strandnarv Sagina nodosa knutnarv Salicornia europaea glasört 1310 Satureja acinos harmynta Saussurea alpina fjällskära Saxifraga granulata mandelblom 6270 Saxifraga osloënsis hällebräcka VU 8230 Saxifraga grusbräcka tridactylites Scabiosa fältvädd 6210 columbaria Schoenus axag 7230 ferrugineus Scleranthus vitknavel 8230 perennis Scorzonera humilis Svinrot Sedum acre gul fetknopp Sedum album vit fetknopp Sedum annuum liten fetknopp 8230 Sedum rupestre stor fetknopp 6210 Sedum sexangulare kantig fetknopp 8230

30 Typiska gräsmarksarter O län Serratula tinctoria ängsskära NT Silene latifolia vitblära 6430 Spergula morisonii vårspärgel 8230 Spergularia marina saltnarv Spergularia media havsnarv 1330 Suaeda maritima saltört 1310 Succisa pratensis ängsvädd Taraxacum sect. sandmaskrosor Erythrosperma Taraxacum sect. dvärgmaskrosor 6280 Obliqua Taraxacum sect. strandmaskroser Palustria Thalictrum flavum ängsruta Thymus serpyllum backtimjan NT 6270 Thymus sp. timjan Trichophorum snip 7230 alpinum Trichophorum tuvsäv 4010 caespitosum Trichophorum hedsäv 4010 cespitosum ssp. germanicum Trifolium fragiferum smultronköver 1330 Trifolium montanum backklöver NT Trifolium repens vitklöver 6270 Triglochin maritima havssälting 1310 Triglochin palustris kärrsälting 6410 Trollius europaeus smörbollar Vaccinium vitisidaea lingon 4030 Vaccinum myrtillus blåbär 4030 Vaccinum odon 4030 uliginosum Valeriana sp. vänderot 6430 Veronica spicata axveronika 6210 Viola canina ssp. ängsviol 6230 canina Viola tricolor styvmorsviol 8230

31 Bilaga 4 Negativa indikatorarter i Västra Götalands län Vetenskapligt namn Svenskt namn Anthriscus sylvestris hundkäx Phragmites australis vass Milium effusum hässlebrodd Carum carvi kummin Cirsium arvense åkertistel Cirsium palustre kärrtistel Cirsium vulgare vägtistel Bunias orientalis ryssgubbe Pteridium aquilinum örnbräken Dactylis glomerata hundäxing Geranium sylvaticum midsommarblomster Calamagrostis canescens grenrör Deschampsia cespitosa tuvtåtel Glyceria maxima jättegröe Juncus conglomeratus knapptåg Juncus effusus veketåg Phalaris arundinacea rörflen Schoenoplectus lacustris säv Schoenoplectus maritimus havssäv Schoenoplectus tabernaemontani blåsäv Scirpus sylvaticus skogssäv Typha latifolia bredkaveldun Filipendula ulmaria älggräs Urtica dioica brännässla Ranunculus acris ssp. acris vanlig smörblomma Taraxacum maskrosor Rumex skräppor

32 TRAFIKVERKET, GÖTEBORG. Telefon: , Texttelefon: