Miljöuppföljning utefter Göta älv - Groddjursinventering på restaurerade strandängar i Stora Viken och Äskekärr 2015-

Transkript

1 Miljöuppföljning utefter Göta älv - Groddjursinventering på restaurerade strandängar i Stora Viken och Äskekärr Ale kommun, Västra Götalands län Rapport 2018:203 Kompensationsprojektet Göta älvs strandängar

2 Trafikverket Postadress: Trafikverket, Göteborg E-post: Telefon: Dokumenttitel: Författare: Miljöuppföljning utefter Göta älv - Groddjursinventering på restaurerade strandängar i Stora Viken och Äskekärr Ola Sjöstedt (Norconsult AB), granskat av Calle Bergil (Melica), Mats Lindqvist och Gabriella Johansson (Trafikverket) Omslag: Vanlig groda och grodrom i damm nr 2 i Stora Viken i april 2018 (Ola Sjöstedt). Foton: Dokumentdatum: Ola Sjöstedt och Calle Bergil Publikationsnr: TRV 2018:203 ISBN: Kontaktperson: Mats Lindqvist, Trafikverket UHtm, mats.lindqvist@trafikverket.se

3 Innehåll Inledning... 4 Bakgrund... 4 Syfte... 4 Arbetets bedrivande... 4 Metod... 6 Resultat... 7 Stora Viken... 7 Äskekärr Samlat resultat Referenser Bilagor: 1. Stora Viken, inventerade dammar 2. Äskekärr, inventerade dammar

4 Inledning Bakgrund Mellan åren byggde Trafikverket ny dubbelspårig järnväg och fyrfältsväg mellan Göteborg och Trollhättan. För att få plats med infrastrukturen genom Ale kommun behövde delar av strandängsmiljöerna längs Göta älv tas i anspråk. Detta är områden med höga naturvärden, som pekats ut som så kallat riksintresse för både naturvården och friluftslivet. För att ge förutsättningar för det unika växt- och djurlivet att fortsätta också efter det att vägar och järnvägar färdigställts har Trafikverket ett åtagande att säkerställa och förbättra skötseln av de kvarvarande strandängsmiljöerna utefter älven på sammanlagt 172 hektar. Detta arbete kommer att pågå kontinuerligt och totalt löper Trafikverkets engagemang under ca 25 år. Fyra områden ingår i kompensationsprojektet: Stora Viken, Nödinge, Äskekärr och Tjurholmen. Markerna ägs antingen av Ale kommun eller är privata, men Trafikverket har tecknat långsiktiga avtal för att kunna upprätthålla ett kontinuerligt bete och andra åtgärder. Endast Tjurholmen är avsatt som ett naturreservat. Inledningsvis har olika restaureringsarbeten genomförts. Detta har främst gjorts genom restaurering av ängsvegetationen, genom slåtter och bränning av vassar, röjning, nya stängsel för betesdjuren, utökad betesdrift och anläggning av mindre våtmarker. Inte minst genom att underlätta för främst nötboskapen att fortsätta beta strandängarna, så kommer det karaktäristiska öppna landskapet utefter älven att finnas kvar. Trafikverkets arbete administreras av verksamhetsområde Underhåll, enheten för Teknik och miljö. Det praktiska genomförandet, t ex kontakterna med beteshållare, stängsling, viss röjning etc. utförs av Västkuststiftelsen på uppdrag av Trafikverket. Ett miljöuppföljningsprogram har tagits fram (Trafikverket 2017a). Inventering av groddjur ingår som en del i miljöuppföljningsprogrammet. Syfte I miljöuppföljningsprogrammet anges att en årlig inventering av groddjur ska göras i nyanlagda dammar medan en mer heltäckande grodinventering av motsvarande omfattning som den Naturcentrum AB utförde 2007 (Naturcentrum AB 2007) utförs Den senare finns sammanställd i Trafikverket (2017b). Syftet med 2018 års inventering är liksom tidigare årliga inventeringar i första hand att få en uppfattning om i vilken utsträckning de anlagda dammarna används för groddjursreproduktion. Sedan 2016 ingår även riktade inventeringar av vattensalamandrar i dessa uppföljningar. Arbetets bedrivande Inventeringsarbetet har utförts av biolog Ola Sjöstedt, Norconsult AB, och biolog Calle Bergil, Melica, se vidare under Metod nedan. Rapport- och kartsammanställning har gjorts av Ola Sjöstedt med stöd av Calle Bergil. Gjorda observationer av grodor och grodrom kommer att rapporteras i Artportalen under projektnamnet Trafikverkets kompensationsprojekt Göta älvs strandängar. 4

5 Figur 1. Trafikverkets kompensationsprojekt Göta älvs strandängar omfattar fyra områden: Stora Viken, Nödinge, Äskekärr och Tjurholmen. I Stora Viken och Äskekärr förekommer dammar där groddjursinventeringar utförts. 5

6 Metod Flera nya dammar grävdes i Stora Viken (damm , damm 3-6 tidigt 2013) och Äskekärr våren Det är i första hand dessa dammar som inventerats. Förutom dessa har även en damm som anlades i ett tidigare skede i Stora Viken (damm 7) inventerats liksom en naturlig damm i norra delen av Äskekärr. Den senare kan ses som en sorts referensdamm för hur stor reproduktionen kan vara i en mycket välfungerande groddamm i området. Alla inventerade lokaler finns markerade med siffra i bilaga 1 och 2. Inventeringen 2015 begränsade sig till ett tillfälle (13 april) som valdes så att både lek av vanlig groda och åkergroda skulle kunna konstateras. Valet av tidpunkt kan dock i det här fallet ha inneburit att framförallt populationen av åkergroda underskattats. Inventeringen 2016 utökades till tre tillfällen. Vid de två första tillfällena (5 och 12 april) inventerades vanlig groda och åkergroda. Inventeringen, som utfördes på morgonen respektive på kvällen, valdes så att det skulle vara möjligt att räkna romklumpar samtidigt som chansen bedömdes som hög att kunna höra lekläten, där det första tillfället var med fokus på vanlig groda och det andra med fokus på åkergroda. Därutöver utfördes en kvälls/nattinventering med ficklampa av salamandrar den 31 maj. Även inventeringarna 2017 respektive 2018 utfördes vid tre tillfällen: 2017: mars, april, 24 maj 2018: 9 april, 20 april, maj Våren 2018 var sen, därav de senare datumen för de första inventeringarna i april. En skillnad för 2017 och 2018 års inventeringar jämfört med tidigare beträffande vattensalamander var att inventeringarna 2017 och 2018 gjordes med hjälp av fällor. Detta bedömdes ge ett säkrare resultat än okulär inventering med ficklampa eftersom många av dammarna är grunda och har mycket vegetation, vilket försvårar okulära inventeringar. Det kan nämnas att alla dammar i Stora Viken är utsatta för ett ganska påtagligt trafikbrus, medan dammarna i Äskekärr, särskilt de som finns i den södra delen, är mycket mindre bullerutsatta. Detta påverkar i någon mån möjligheten att uppfatta lekläten, särskilt vid ostliga vindar. 6

7 Resultat Stora Viken Damm 1 Belägen närmast fågeltornet. Klart till något grumligt vatten, omkring 1-2 dm djupt. I maj 2016 noterades fisk, både små (ca 1,5-2 cm) och mellanstora (ca 5-7 cm). Ett par småspigg noterades : 7+8 romklumpar av vanlig groda i norra delen av dammen. 2016: Ca 35 romklumpar av vanlig groda i norra delen av dammen. Några åkergrodor hördes genom starkt trafikbrus 5 april. 2017: Ca 100 romklumpar av vanlig groda i västra delen av dammen. 2018: Ca romklumpar av trolig vanlig groda i västra och nordvästra delen av dammen. Romklumpar av vanlig groda i damm

8 Damm 2 Klart till något grumligt vatten, omkring 1-3 dm djupt. I maj 2016 noterades ganska rikligt med småfisk (några cm stora). 2015: Uppskattningsvis ca 50 romklumpar av vanlig groda i norra kanten av dammen, varav de flesta nyligen kläckts. 2016: Ca romklumpar av vanlig groda, den första i norra delen av dammen, de två senare i södra delen. 2017: Ca romklumpar av vanlig groda i norra delen av dammen. 2018: Ca 60+1 romklumpar av vanlig groda. Spelläten från ett tiotal synliga individer, som bekräftade arten till vanlig groda. Ett amplexuspar. 5 hanar av mindre vattensalamander i lekdräkt. Fem hanar av mindre vattensalamander fångade i damm 2 i Stora Viken Se även omslagsfotot på vanlig groda i damm 2. 8

9 Damm 3 Vegetationsrik, mindre damm inom mosaikområde, ett par dm djup. Fiskyngel var synliga i dammen : Ca romklumpar av vanlig groda, den största ansamlingen nyligen kläckt. 2016: Ca 20 romklumpar av vanlig groda. 2017: Inga noterade romklumpar eller individer, ej heller av salamandrar. 2018: Ca 8+2 romklumpar av trolig vanlig groda. Damm

10 Damm 4 Två mindre dammar, varav särskilt den norra är starkt igenvuxen med framför allt jättegröe. Periodvis även flytande grönalger och 2016: En vanlig padda noterades i maj 2016, i övrigt inga grodor eller romklumpar, ej heller några salamandrar och 2018: Inga noterade grodor eller romklumpar, ej heller salamandrar. Damm

11 Damm 5 Vegetationsrik damm inom mosaikområde, några dm djupt. I maj 2016 noterades småfiskar (ett par cm stora). Även 2018 noterades fiskyngel. 2015: Ca 35 romklumpar av vanlig groda i norra delen av dammen. 2016: Ca romklumpar av vanlig groda i södra delen av dammen. 2017: Ca 30 romklumpar av trolig vanlig groda i södra delen av dammen. 2018: Ca romklumpar av vanlig groda i södra delen av dammen. Spelläten från ett femtontal synliga individer, som bekräftade arten till vanlig groda. Vanlig groda i damm 5 i Stora Viken

12 Damm 6 Djupare damm omgiven av vass inom mosaikområde. Dammen är primärt gjord för att gynna sjöfåglar. Klart vatten. Småfisk noterades Sedan 2017 ingår dammen inte längre i uppföljningen av groddjur : Inga grodor eller romklumpar noterade, ej heller salamandrar. Damm

13 Damm 7 Damm som anlagts i ett tidigare skede av projektet. En mindre damm närmast dungen i norr är troligen minst en halvmeter djup i centrala delen. I övrigt utgörs området av grunda våtmarksavsnitt som växlar utseende från år till år, delvis beroende på översvämningar som för med sig sjok av vass. Vassjoken skapar gungflyn som gör området svårinventerat, varför det finns risk att romklumpar missas. Småfisk syntes i den norra dammen : romklumpar av vanlig groda i östra och norra delen av dammen. 2016: Några romklumpar på botten av den norra dammen noterades den 5 april, samtidigt som ca 10 vanliga grodor noterades leka. Sjunkande romklumpar antyder åkergroda, men den tidiga tidpunkten och observationen av lekande vanlig groda pekar snarare mot den senare. 2017: Inga grodor eller romklumpar synliga. 2018: Ca romklumpar. Osäker artbestämning. Vissa av dessa romklumpar skulle kunna vara lagda av åkergroda. Romklumpar i damm 7 i Stora Viken

14 Äskekärr Damm 1 Damm som vuxit igen med bl a kaveldun, men som håller vatten med några decimeters djup. Småfisk har noterats. 2015: Inga grodor eller romklumpar noterade. 2016: lekande vanliga grodor romklumpar vanlig groda 5 april, ytterligare ca 10 romklumpar vanlig groda 12 april. 10 åkergrodor på ungefär samma plats 5 april, vilka dock tystnade innan de riktigt kunde lokaliseras. 2017: Ca romklumpar. Enskilda romklumpar eventuellt åkergroda, men de flesta vanlig groda. 2018: Ca romklumpar i norra delen av dammen. Sannolikt vanlig groda, vilken hördes med spelläte vid första inventeringstillfället i april. 2 hanar av mindre vattensalamander i lekdräkt. Två hanar av mindre vattensalamander fångade i damm 1 i Äskekärr 2018, tillsammans med ett antal grodyngel. 14

15 Damm 2 Damm som är ganska igenvuxen med bl a kaveldun och mannagräs, men som håller vatten med några decimeters djup noterades småfisk, ca 3-5 cm stora. 2015: 8+15 romklumpar av vanlig groda, den senare delvis nyligen kläckt. 2+1 romklump av åkergroda. 2016: Minst 10 vanliga grodor hördes 5 april. Enstaka åkergrodor hördes vid båda tillfällena i april. 1 romklump trolig åkergroda 5 april romklumpar trolig vanlig groda 12 april. 2017: 13 romklumpar av trolig vanlig groda. 2018: 17+2 romklumpar, sannolikt vanlig groda. Romklumpar i damm 2 i Äskekärr

16 Damm 3 Större och djupare damm jämfört med övriga. Delar av dammen omges av vass, men i östra kanten är vassen bortklippt. Dammen är primärt gjord för att gynna sjöfåglar. Östra kanten av dammen bedöms kunna ha ett värde som grodlokal och ingår därför i uppföljningen av groddjur noterades småfisk i dammen liksom 15 krickor. 2015: Inga grodor eller romklumpar noterade. 2016: Inga grodor eller romklumpar noterade i april. I maj noterades stora grodyngel i det grunda vattnet mellan vassen och landstranden. Oklart vilken art. Vanlig padda är en möjlighet i det här fallet. 2017: 14 individer vanlig groda, 2 individer eventuell åkergroda, i en utbuktning ( vik ) i sydöstra delen av dammen. 2018: Ett 20-tal individer av vanlig padda lekte i norra delen av dammen. Paddlek i norra delen av damm 3 i Äskekärr

17 Damm 4 Damm 4 kan betraktas som en naturlig referensdamm. Den har bildats genom att upprepade översvämningar har skapat en vall mellan dammen och älven som gör att vattnet hålls kvar. Dammen är egentligen mer att betrakta som en grund vegetationsklädd våtmark, och kan delas upp i en nordlig och en sydlig del. Vattendjupet är omkring 1-2 dm. I maj 2016 var våtmarkerna helt uttorkade och någon salamanderinventering gjordes därför inte. 2015: 100-tal romklumpar av mest vanlig groda i södra delen. 20-tal romklumpar av mest åkergroda i norra delen. 2016: romklumpar av vanlig groda i södra delen. Ca romklumpar av vanlig groda i norra delen. 2017: Ca romklumpar av trolig vanlig groda i södra delen. Ca 75 romklumpar av trolig vanlig groda i norra delen, samt 2 romklumpar av eventuell åkergroda. 2 hanar av mindre vattensalamander. 2018: Ca 300 romklumpar av trolig vanlig groda i södra delen. Ca romklumpar av trolig vanlig groda i norra delen. 7 hanar och 6 honor av mindre vattensalamander i södra delen, inga i norra delen. Den norra våtmarksdelen var helt uttorkad vid inventeringstillfället den 15 maj Romklumpar av vanlig groda i damm 4 i Äskekärr

18 Samlat resultat Resultaten visar att det är en fortsatt relativt god groddjursreproduktion i anlagda dammar. Resultaten för de år inventeringar utförts i dammarna, d v s , redovisas i figur 2-6, Diagrammen i figur 2 och 3 redovisar enbart antalet romklumpar av vanlig groda, vilken är den enda art som regelbundet observerats i de flesta av dammarna. Damm 4 i Stora Viken och damm 3 i Äskekärr har utelämnats eftersom inga romklumpar noterats här, utan endast enstaka individer av grodor. I damm 6 i Stora Viken utförs inte längre några groddjursinventeringar. I figur 4 och 5 redovisas de samlade observationerna av romklumpar och grodindivider i de anlagda dammarna i Stora Viken respektive Äskekärr. Dessa diagram redovisas för att ge en övergripande bild av artförekomsten och respektive arts utveckling under de inventerade åren. Man bör dock vara medveten om att jämförelsen mellan arterna blir något haltande då t ex salamandrar enbart kan noteras som individer medan de flesta observationerna av vanlig groda görs som romklumpar. Viktigt att notera är också att dammarna har olika storlek och olika karaktär samt att vattennivån i dem varierar, vilket påverkar både artsammansättning och antalet individer. I figur 6 redovisas romklumpar och individer av groddjur i Äskekärr exklusive vanlig groda; uppgifterna finns även i figur 5, men de blir på detta sätt mer läsbara. Totalt sett är groddjursreproduktionen i anlagda dammar i samma storleksordning som när inventeringarna startade Möjligen kan man ana en liten tendens till nedgång (man bör väga in att det endast utfördes fältinventering vid ett tillfälle 2015), men detta kan också handla om tillfälliga variationer. Det är för tidigt i detta skede att avgöra om det rör sig om en nedgång, och i så fall om denna går att koppla till skötseln av dammarna. Referensdammen, damm 4, i Äskekärr, sticker ut med en reproduktion som ligger omkring en tiopotens högre än de flesta övriga dammar. Detta kan till stor del förklaras med att referensdammarna omfattar en större våtmarksyta, men sannolikt är det även något i kvaliteten hos dessa dammar som gör dem till särskilt produktiva som reproduktionsområden för groddjur. Inventeringsförhållandena var gynnsamma 2018, vilket innebar att spelläten kunde höras vid flera av dammarna. Dessa bekräftade bilden att den absoluta merparten av groddjuren i både Stora Viken och Äskekärr utgörs av vanlig groda. I den mån åkergrodor förekommer är dessa enstaka. Vidare visar 2018 års resultat att det förekommer mindre vattensalamander, inte bara i referensdammen, damm 4, i Äskekärr, utan även i damm 1 i Äskekärr och damm 2 i Stora Viken. Noterbart är att småfisk observerats i totalt sju av de elva inventerade dammarna; de flesta observationer gjordes Merparten var bara några cm stora, men i en damm fanns fiskar som var upp mot 7 cm långa. Det är svårt att bedöma om dessa fiskar haft någon hämmande inverkan på grodreproduktionen; sannolikt är den i alla fall än så länge inte så betydande, möjligen med undantag av damm 3 i Äskekärr där endast vanlig padda observerades Paddor har normalt sett större förmåga att klara vattenmiljöer som håller fisk. I de grunda referensdammarna i Äskekärr har inga fiskar synts till, vilket kan hänga samman med att dessa våtmarker lättare torkar ut under en torr vår och försommar. 18

19 Romklumpar Dammar i Stora Viken År Damm 1 Damm 2 Damm 3 Damm 5 Damm 7 Figur 2. Funna romklumpar av vanlig groda i dammar i Stora Viken. Romklumpar Dammar i Äskekärr År Damm 1 Damm 2 Damm 4 Figur 3. Funna romklumpar av vanlig groda i dammar i Äskekärr. 19

20 Figur 4. Funna romklumpar och individer av groddjur i anlagda dammar i Stora Viken. Varje stapel visar observationer av det totala antalet romklumpar och individer av en viss art gjorda under ett år mellan åren Diagrammet har gjorts för att ge en övergripande bild av groddjursförekomsten i dammarna, dock blir jämförelser arterna emellan lite haltande då t ex vattensalamandrarna inte lägger romklumpar. De angivna antalen som gäller åkergroda är osäkra, dock kan det betraktas som säkert att åkergrodorna varit mycket fåtaliga i dammarna. Figur 5. Funna romklumpar och individer av groddjur i dammar i Äskekärr. Se figur 4 för förklaringar. Då den vanliga grodan är så dominant, framför allt i damm 4, redovisas även ett diagram för Äskekärr där vanlig groda exkluderats, se figur 6. 20

21 Figur 6. Funna romklumpar och individer av groddjur exklusive vanlig groda i dammar i Äskekärr. Se figur 4 för förklaringar. 21

22 Referenser Naturcentrum AB. 2007: Miljöuppföljning avseende naturvärden på strandängar, delrapport grodvatten, Stora Viken, Nol-Nödinge, Nol och Äskekärr. Ahlén, J., Stenström, J. Trafikverket. 2017a: Miljöuppföljning utefter Göta älv. Biologiskt uppföljningsprogram. Kompensationsprojektet Göta älvs strandängar Trafikverket rapport 2016:068. Trafikverket. 2017b: Miljöuppföljning utefter Göta älv. Groddjursinventering på strandängar Trafikverket rapport 2017:201. Trots den svåra torkan 2018 lyckades den mindre vattensalamandern bevisligen i någon utsträckning med sin reproduktion. Denna individ upptäcktes vid servicevägen ganska långt norrut i Äskekärr i slutet av augusti

23 Stora Viken - inventerade dammar Bilaga m 2

24

25 Äskekärr - inventerade dammar Bilaga m

26 Trafikverket, Göteborg. Besöksadress: Vikingsgatan 2-4. Telefon: , Texttelefon: