Kompensationsprojektet Göta älvs strandängar

Transkript

1 Miljöuppföljning utefter Göta älv - Groddjur på restaurerade strandängar i Stora Viken, Nödinge och Äskekärr 2017 Ale kommun, Västra Götalands län Rapport 2017:201 Kompensationsprojektet Göta älvs strandängar

2 Trafikverket Postadress: Trafikverket, Göteborg E-post: Telefon: Dokumenttitel: Författare: Omslag: Foton: Miljöuppföljning utefter Göta älv - Groddjur på restaurerade strandängar i Stora Viken, Nödinge och Äskekärr Ola Sjöstedt (Norconsult AB), granskat av Calle Bergil (Melica) och Mats Lindqvist (Trafikverket) Grodrom i våtmark som skapats efter fördämning nära den nybyggda banvallen i Stora Viken (Ola Sjöstedt). Ola Sjöstedt, Axel Emanuelsson (foton med hjälp av drönare, Lantmäteriets spridningstillstånd, beslut 2017/1120) Dokumentdatum: Publiceringsdatum: Publikationsnr: TRV 2017:201 ISBN: Kontaktperson: Mats Lindqvist, Trafikverket UHtm, mats.lindqvist@trafikverket.se

3 Innehåll Inledning... 4 Bakgrund... 4 Syfte... 4 Arbetets bedrivande... 4 Metod... 6 Resultat... 7 Groddjur Övervintringslokaler Övrigt Kommande uppföljningar Referenser Bilagor: 1a. Stora Viken lokaler för groddjur b. Stora Viken lokaler för groddjur a. Nödinge lokaler för groddjur b. Nödinge lokaler för groddjur a. Äskekärr lokaler för groddjur b. Äskekärr lokaler för groddjur 2007

4 Inledning Bakgrund Mellan åren byggde Trafikverket ny dubbelspårig järnväg och fyrfältsväg mellan Göteborg och Trollhättan. För att få plats med infrastrukturen genom Ale kommun behövde delar av strandängsmiljöerna längs Göta älv tas i anspråk. Detta är områden med höga naturvärden, som pekats ut som så kallat riksintresse för både naturvården och friluftslivet. För att ge förutsättningar för det unika växt- och djurlivet att fortsätta också efter det att vägar och järnvägar färdigställts har Trafikverket ett åtagande att säkerställa och förbättra skötseln av de kvarvarande strandängsmiljöerna utefter älven på sammanlagt 172 hektar. Detta arbete kommer att pågå kontinuerligt och totalt löper Trafikverkets engagemang under ca 25 år. Fyra områden ingår i kompensationsprojektet: Stora Viken, Nödinge, Äskekärr och Tjurholmen. Markerna ägs antingen av Ale kommun eller är privata, men Trafikverket har tecknat långsiktiga avtal för att kunna upprätthålla ett kontinuerligt bete och andra åtgärder. Endast Tjurholmen är avsatt som ett naturreservat. Inledningsvis har olika restaureringsarbeten genomförts. Detta har främst gjorts genom restaurering av ängsvegetationen, genom slåtter och bränning av vassar, röjning, nya stängsel för betesdjuren, utökad betesdrift och anläggning av mindre våtmarker. Inte minst genom att underlätta för främst nötboskapen att fortsätta beta strandängarna, så kommer det karaktäristiska öppna landskapet utefter älven att finnas kvar. Trafikverkets arbete administreras av verksamhetsområde Underhåll, enheten för Teknik och miljö. Det praktiska genomförandet, t ex kontakterna med beteshållare, stängsling, viss röjning etc utförs av Västkuststiftelsen på uppdrag av Trafikverket. Ett miljöuppföljningsprogram har tagits fram (Trafikverket 2017a). Inventering av groddjur ingår som en del i miljöuppföljningsprogrammet. Syfte I miljöuppföljningsprogrammet föreslås att en årlig inventering av groddjur ska ske i nyanlagda dammar medan en mer heltäckande grodinventering av motsvarande omfattning som den Naturcentrum AB utförde 2007 (Naturcentrum AB 2007) genomförs Denna mer omfattande inventering har nu utförts och redovisas i detta dokument. Arbetets bedrivande Inventeringsarbetet har utförts av biologerna Ola Sjöstedt, Norconsult AB, Calle Bergil, Melica, Lina Ahnby, Melica och Therese Alfsdotter, Melica, se vidare under Metod nedan. Rapport- och kartsammanställning har gjorts av Ola Sjöstedt med stöd av Calle Bergil. Gjorda observationer av grodor och grodrom kommer att rapporteras i Artportalen under projektnamnet Trafikverkets kompensationsprojekt Göta älvs strandängar. 4

5 Figur 1. Trafikverkets kompensationsprojekt Göta älvs strandängar omfattar fyra områden: Stora Viken, Nödinge, Äskekärr och Tjurholmen. Groddjursinventeringen 2017 omfattade Stora Viken, Nödinge och Äskekärr. 5

6 Metod Utgångspunkten i 2017 års groddjursinventering har utgjorts av den inventering som Naturcentrum utförde Alla de konstaterade och potentiella grodvatten som Naturcentrum redovisade 2007 har med något undantag kontrollerats i fält 2017 (vissa av vattnen försvann när den nya banvallen byggdes). Även de dammar som anlagts i Stora Viken och Äskekärr efter 2007 har inventerats. Dessutom har områdena gåtts över i fält och eventuella nya grodvatten eller potentiella grodvatten har avgränsats. Inventeringen 2017 utfördes vid tre tillfällen under vår-försommar: mars, april och 24 maj. Inventeringstillfällena i mars och april hade fokus på inventering av vanlig groda och åkergroda medan inventeringen i maj hade fokus på vattensalamander. Vid inventeringarna i mars och april noterades alla spelläten, synliga grodor och grodrom (antal romklumpar). Vattensalamandrar inventerades med hjälp av fällor, vilka sattes ut på kvällen och vittjades påföljande dag. 6

7 Resultat För att underlätta jämförelse med Naturcentrums inventering som gjordes 2007 presenteras här resultaten från 2017 års inventering med motsvarande upplägg. Resultaten redovisas dels i tabellform nedan och dels på kartor i bilaga 1-3. I bilagorna redovisas både kartorna från 2007 års och 2017 års inventeringar för att underlätta jämförelser. Även 2007 års resultat i tabellform redovisas (tabell 1) följt av resultaten från 2017 (tabell 2). Observera att eftersom så många av grodlokalerna har förändrats sedan 2007 vissa har försvunnit helt, andra har tillkommit och många av de andra har fått ändrad geografisk utbredning har numreringen också förändrats. Principen för numreringen är dock densamma som tidigare, d v s löpnummer från söder till norr. En förändring gentemot 2007 års inventering är att vattensalamandrar inventerats Man bör vara medveten om att uppgifterna om romklumpar oundvikligen innehåller ett visst mått av osäkerheter beträffande artbestämningen. Romklumpar av vanlig groda och åkergroda är många gånger svåra att skilja åt. För att bedöma vilken art det rör sig om i ett visst fall får ofta en samlad bedömning göras utifrån romklumparnas utseende, tidpunkten på året m m, om inte en säker artbestämning kan göras genom spelläten och/eller synliga individer. Förkortningarna i tabellerna har följande betydelse: R.arv. rkl = romklumpar av Rana arvalis, åkergroda R.arv. ind = individer av Rana arvalis, åkergroda R.tem. rkl = romklumpar av Rana temporaria, vanlig groda R.tem. ind = individer av Rana temporaria, vanlig groda L.vul. ind = individer av Lissotriton vulgaris, mindre vattensalamander Koordinaterna anges för Naturcentrums lokaler i RT90, 2,5 gon V Norconsults lokaler anges i Sweref 99 TM. Koordinaterna anger centrum på objektet. 7

8 Tabell 1. Resultat grodinventering Naturcentrum Koordinater är angivna i RT90 2,5 gon V Öst Nord Lokalnr Konst/pot R.arv rkl R.arv ind R.tem rkl R.tem ind Fisk Konstaterat Potentiellt Potentiellt Potentiellt Potentiellt Konstaterat Potentiellt Potentiellt Potentiellt Potentiellt Potentiellt Potentiellt Potentiellt fisk Potentiellt fisk Konstaterat Potentiellt Konstaterat Konstaterat Konstaterat Potentiellt Konstaterat Konstaterat Potentiellt Potentiellt Potentiellt Potentiellt Potentiellt Potentiellt Potentiellt Potentiellt Konstaterat Potentiellt Potentiellt Potentiellt Konstaterat Potentiellt Potentiellt Konstaterat Potentiellt Konstaterat Potentiellt Konstaterat Potentiellt Konstaterat Konstaterat Potentiellt Potentiellt Potentiellt Potentiellt Summa: 15 konstat

9 Tabell 2. Resultat grodinventering Norconsult Lokaler som utgörs av nyanlagda dammar har lokalnummer i fetstil. Koordinater är angivna i Sweref 99 TM. Öst Nord Lokalnr Konst/pot R.arv R.arv R.tem R.tem ind L.vul ind rkl ind rkl Konstaterat Potentiellt fisk Potentiellt Potentiellt Konstaterat Konstaterat Konstaterat Potentiellt Potentiellt Potentiellt Potentiellt fisk Potentiellt Potentiellt Konstaterat Potentiellt Potentiellt Konstaterat Konstaterat Potentiellt Konstaterat Konstaterat Konstaterat Potentiellt Potentiellt Potentiellt fisk Potentiellt Konstaterat Potentiellt Potentiellt Potentiellt Potentiellt Konstaterat Konstaterat Konstaterat Konstaterat Konstaterat Konstaterat Potentiellt Konstaterat Konstaterat Konstaterat Potentiellt Konstaterat Potentiellt Konstaterat Konstaterat 2 75 Summa: 23 konstat Fisk 9

10 Groddjur Vid en jämförelse mellan Naturcentrums och Norconsults inventeringar kan noteras att det totala antalet konstaterade och potentiella grodvatten efter tio år är i stort detsamma. Ett antal små grodlokaler försvann när Norge-Vänerbanan byggdes, framför allt i Stora Viken. Samtidigt har ungefär ett motsvarande antal tillkommit genom nyanläggning av dammar. De nyanlagda dammarna har dock en större areal än de våtmarker som försvunnit, vilket betyder att den totala arealen av grodvåtmarker har ökat. Denna areal har också ökat såtillvida att den nya banvallen i Stora Viken skapat en fördämning där flera små våtmarker brett ut sig till en större våtmark. Det kan också noteras att antalet lokaler där grodlek konstaterades var större 2017 än 2007 (23 jämfört med 15). Denna ökning blir ännu mer markant när man jämför antalet noterade romklumpar, vilka var totalt 157 stycken 2007 och 904 stycken I det senare fallet har många av romklumparna hittats i de nyanlagda våtmarkerna, liksom i våtmarkerna som dämts av den nya banvallen, men en markant ökning kan också noteras i de två nordligaste våtmarkerna i Äskekärr. De sistnämnda är inte anlagda utan har bildats av älvvattnets egen dynamik genom att låga sandbankar skapats mellan våtmarkerna och älvvattnet. Så långt är jämförelserna mellan de båda inventeringarna ganska tydliga och lätta att göra. Jämförelsen blir svårare när det gäller arterna. När man jämför de två tabellerna slås man av skillnaden beträffande åkergroda och vanlig groda. I Naturcentrums inventering dominerar åkergroda stort medan vanlig groda dominerar stort i Norconsults inventering. Skillnaden i det här fallet är så stor att man inte kan undgå att reflektera över om detta kan ha att göra med de svårigheter som finns att artbestämma dessa groddjur. Spelläten är lätta att skilja åt arterna emellan liksom de gånger man lyckas fånga en groda i handen. Det bullerutsatta läget gör att eventuella spelläten är svårare att uppfatta än annars. I merparten av fallen blir man tvungen att särskilja arterna enbart på de romklumpar som hittas. Detta betyder att oavsett hur ingående inventeringarna görs så kommer de alltid att inrymma ett visst mått av osäkerheter huruvida det rör sig om åkergroda eller vanlig groda i ett visst fall. Det som kan sägas om 2017 års inventering är att lekande vanlig groda med säkerhet kunde konstateras på flera ställen genom att fotknölen (som är mycket kort på vanlig groda) kunde kontrolleras. En sökning på de båda arterna har vidare gjorts på Artportalen. De uppgifter som är inlagda inom ca två mils radie från området visar en koncentration av uppgifter om åkergroda på Hisingen, medan fynduppgifterna av arten kring Nödinge och Skepplanda är mycket fåtaliga. Fynduppgifter om vanlig groda har en mer utspridd fördelning. Beträffande mindre vattensalamander noterades endast två individer, vilka fångades i den ena av de två nordligaste dammarna i Äskekärr. Resultatet framstår som en aning förvånande då många av de inventerade våtmarkerna kan bedömas som potentiella miljöer för mindre vattensalamander års grodinventering i anlagda dammar och i de två nordligaste våtmarkerna i Äskekärr gav inga salamandrar. Inventeringarna tyder på att arten inte har någon större utbredning i områdena. Man kan spekulera i om förekomsten av lämpliga övervintringsområden kan vara en begränsande faktor i kombination med järnvägens barriäreffekt. Dessa faktorer verkar dock inte på något betydande sätt begränsa utbredningen av vanlig groda. 10

11 Romklumpar noterade den 28 mars 2017 i en del av våtmark nr 22 i Stora Viken. Dessa har bedömts till vanlig groda. Vid samma tillfälle noterades ett amplexuspar (parning) av vanlig groda i närheten, vilket säkert kunde artbestämmas. Den södra av de två nordligaste våtmarkerna i Äskekärr, vilka skapats på naturlig väg. De kan betraktas som en sorts referensvåtmarker för välfungerande leklokaler för groddjur i området. Både 2016 och 2017 noterades här flera hundra romklumpar, mest av vanlig groda. Här är också enda platsen i de inventerade områdena där mindre vattensalamander noterats. Foto taget med hjälp av drönare den 18 maj Övervintringslokaler Samma skogsbestånd i Stora Viken som Naturcentrum bedömt som möjliga övervintringslokaler har bedömts som sådana även Liknande mindre skogsbestånd finns även i Nödinge och Äskekärr, vilka tagits med som möjliga övervintringslokaler I Äskekärr har ingen förnyad bedömning gjorts av skogsområdena öster om järnvägen, men här kan man 11

12 räkna med att det förekommer ett flertal möjliga övervintringsområden, inte bara de som markerats i Naturcentrums rapport. Övrigt Som framgår av tabell 1 och 2 förekommer fisk i en del av våtmarkerna, troligen i fler än de som noterats i tabellen. Det är svårt att bedöma hur negativ fiskförekomsten är för groddjuren. De flesta fiskar är bara några cm stora och stör sannolikt inte groddjuren, men även lite större fiskar (upp mot 7 cm långa) noterades vid inventeringen I de välfungerande grodvåtmarkerna längst i norr i Äskekärr har hittills inga fiskar noterats vilket eventuellt beror på att våtmarkerna torkar ut under sommaren. Sannolikt är de flesta av våtmarkerna i inventeringsområdet för grunda för att över tid kunna vara livsmiljö för annat än små eller mycket små fiskar. Våtmarker i Stora Viken. Snett ovanför fågeltornet till höger i bild syns anlagda dammar (lokal nr 5 och 6). Till vänster i bild syns lokal nr 7 och 8 (jmf bilaga 1a). Foto taget med hjälp av drönare den 18 maj

13 Anlagda dammar i Äskekärr (lokal nr 35 och 36). Foto taget med hjälp av drönare den 18 maj

14 Kommande uppföljningar Enligt det upprättade miljöuppföljningsprogrammet (Trafikverket 2017a) skall en utvärdering göras efter 2017 års grodinventering beträffande kommande uppföljningar. De inventeringar som utförts 2007 och 2017 ger en mer heltäckande bild av de inventerade områdenas groddjursreproduktion, jämfört med de inventeringar som utförts 2015 och De senare ger en bild av hur framför allt de anlagda dammarnas groddjursreproduktion ser ut. Preliminärt anges i uppföljningsprogrammet att den mer omfattande groddjursinventeringen efter 2017 upprepas vart tredje år. Nästa omfattande groddjursinventering blir då Under 2018 och 2019 föreslås inventering av anlagda dammar på motsvarande sätt som skett 2015 och Därefter bedöms att dessa inventeringar kan avslutas. De mer omfattande groddjursinventeringarna föreslås fortsätta vart tredje år t o m 2023, varefter en ny utvärdering om fortsatta uppföljningar görs. Förslaget till fortsatt uppföljning sammanfattas i tabell 3. Tabell 3. Förslag till fortsatt inventering av groddjur i berörda områden. Område Typ av inventering Anlagda dammar i Stora Viken och Äskekärr Stora Viken, Nödinge och Äskekärr Inventering 2018 och 2019 av romklumpar och lekläten vid två tillfällen på morgonen eller kvällen i mars/april, förlagda till den vanliga grodans respektive åkergrodans bedömda spelmax. Vattensalamanderinventering utförs under första halvan av maj med hjälp av fällor, vilka placeras ut på kvällen och vittjas påföljande dag. Inventering av romklumpar och spelande grodor enligt samma metod som 2007 och 2017, inklusive vattensalamandrar. Inventeringen utförs våren 2020 och 2023, och därefter utvärderas hur ofta kommande uppföljningar ska ske. I övrigt när det gäller inventeringarna föreslås att salamanderinventeringarna även fortsättningsvis görs med hjälp av fällor. Den gängse inventeringsmetoden med ficklampor i mörker fungerar i normalfallet bra, men i det här fallet rör det sig om dammar och våtmarker som i maj månad då inventeringarna utförs till stor del är igenväxta och därmed är ganska svårinventerade. Inventering med hjälp av fällor bedöms i det här fallet ge ett säkrare resultat. För att så långt möjligt stärka säkerheten i artbestämningarna gällande utbredningen av vanlig groda och åkergroda föreslås vid nästa inventering våren 2018 att synliga individer i görligaste mån fångas in med håv för artbestämning med hjälp av utseendet på fotknölen. Fångade individer släpps direkt efter artbestämning. 14

15 Referenser Naturcentrum AB. 2007: Miljöuppföljning avseende naturvärden på strandängar, delrapport grodvatten, Stora Viken, Nol-Nödinge, Nol och Äskekärr. Ahlén, J., Stenström, J. Trafikverket. 2017a: Miljöuppföljning utefter Göta älv. Biologiskt uppföljningsprogram. Kompensationsprojektet Göta älvs strandängar Trafikverket rapport 2016:068. Trafikverket. 2017b: Miljöuppföljning utefter Göta älv. Groddjursinventeringar Kompensationsprojektet Göta älvs strandängar

16

17 Bilaga 1a Stora Viken - lokaler för groddjur Konstaterat grodvatten Potentiellt grodvatten Områdesgräns Övervintringsområde m