Minska riskerna för fel
|
|
- Alexandra Åström
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Minska riskerna för fel En säkrare vård genom förbättrat teamarbete och mer delaktiga patienter Värdelyftet
2
3 Vad betyder begreppen? Risk: möjlighet att en negativ händelse ska inträffa en risk är alltid opersonlig Tillbud: händelse som hade kunnat medföra något oönskat Negativ händelse: händelse som medfört något oönskat Vårdskada: lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt dödsfall som hade kunnat undvikas om adekvata åtgärder hade vidtagits vid patientens kontakt med hälso- och sjukvården Patientsäkerhet: skydd mot vårdskada
4
5 Lex Maria 2016 Primärvård Källa
6 Enskilda klagomål (som lett till kritik från IVO) 2016 Primärvård Källa
7 Vilka risker ser vi i vår verksamhet när det gäller läkemedel? 2 minuter skriv själv på post-it lappar Gå ett varv runt bordet och alla som vill berättar om risker Skriv upp några av dessa på ett blädderblock
8 Hur kan vi minska dessa risker? gärna lösningsförslag där vi hjälper varandra inom och mellan yrkeskategorier och enheter gärna lösningsförslag som innebär en ökad patientmedverkan Skriv upp lösningsförslagen som gruppen ger på blädderblocket
9 Vanliga risker inom läkemedel - röster från verksamheterna Gemensam läkemedelslista/apotekslistor Mina sparade recept är inte samma sak som medicinlistan/aktuell ordination Inte fått någon läkemedelslista Olika journalsystem gör att medicinändringar missas Felaktiga läkemedelslistor = ej uppdaterade listor Dålig följsamhet Patient får biverkningar av läkemedel Patient tar ej ordinerat läkemedel Låg läkar-/sjuksköterskekontinuitet Risk vid skyddad ID
10 Vanliga risker inom läkemedel - röster från verksamheterna Apodos Vissa enheter kan inte gå in/väljer att inte använda Recept/ordination har ej förnyats när läkemedel ska dosdispas Läkare har satt in medicin som originalförpackning istället för som dosdispenserbara Dosett Dosetter delas fel när patienterna pratar samtidigt, telefonen ringer eller man på annat sätt blir störd Mediciner byts ut på apoteket till något med annat namn vilket leder till att patienter ibland tar båda sorterna Otydlig ordination Waran ibland insatt och ordinerat över telefon Fel p.g.a. kunskapsluckor hos personalen
11 Möjliga lösningar inom läkemedel - röster från verksamheterna Informera att listan från apoteket Mina sparade recept inte är den aktuella ordinationen. Apoteket eller vi kanske kan märka listan annorlunda? Den som upptäcker att läkemedelslistan inte stämmer ger info till ansvarig läkare Uppdatera läkemedelslistan i rummet under samtalet Infoblad till riskgrupper som nedsatt njurfunktion, diabetes mm Förklara om medicinen ska tas livet ut eller bara under en begränsad period Skicka med en uppdaterad läkemedelslista vid varje ändring och förklara att de inte bara ska läsa på burkarna Enkel läkemedelsgenomgång vid varje besök hos läkare Be patienten förklara/sammanfatta besöket och medicinändringarna Skriftlig info om läkemedel som bör undvikas p.g.a. annan sjukdom eller annan medicinering (t.ex. Metformin vid magsjuka, Naproxen och liknande vid njursvikt) Kanske inte ha apodos vid metformin? Patienten tar kanske trots magsjuka
12 Fler lösningar läkemedel - röster från verksamheterna Följsamhet: Fråga om de tar alla mediciner och om de inte gör det efterhör varför Utbildningskrav på apodos Apodos rutin för hur recepten ska uppdateras och inte falla bort, ex. skicka påminnelse till VC Att någon ansvarar för att gå igenom bevakningslistan i Pascal Info-film om apodos/pascal finns. Sprid länkar till denna Ronder läkare sjuksköterska, team kring hemsjukvårdspatienter, diabetespatienter, sviktpatienter Fast tid på ca 15 min när sjuksköterska eller annan får fråga läkaren, t.ex eller Konsulttid till andra enheter kan visar i EK (direktnummer och vilka tider de är tillgängliga) Utbildning från VC till rehab om vanliga mediciner Utbildning till VC-personal som inte är läkare om läkemedel Waranordination alltid skriftligt, och som utskrift från journalen, inte på lösa Waran-kort
13 När vi nu tittat på vanliga risker och möjliga lösningar, vill ni komplettera något? Komplettera vid behov på blädderblocket
14 Vilka risker ser vi i vår verksamhet gällande missade diagnoser? 2 minuter skriv själv på post-it lappar Gå ett varv runt bordet och alla som vill berättar om risker Skriv upp några av dessa på blädderblocket
15 Hur kan vi minska dessa risker? (gärna lösningsförslag där vi hjälper varandra inom och mellan yrkeskategorier, och lösningar som innebär en högre patientmedverkan) Skriv upp lösningsförslagen som gruppen ger på blädderblocket
16 Vanliga risker vid diagnostik - röster från verksamheterna Dr Google kan leda till sämre diagnostik risk att man blir ledd på fel spår Korta läkarbesök kan leda till fler diagnostiska fel Överdiagnostik är också en risk (t.ex. överutnyttjande av MR kan leda till hälsoångest) Dålig kontinuitet Remisser som inte kommer iväg Provsvar och röntgensvar som blir liggande p.g.a. frånvaro Bristfällig handledning av nya läkare Kunskapsbrist Bristfällig samverkan runt och med patienten Språkproblem Samsjuklighet, framför allt psykiatriska diagnoser, försvårar Låg delaktighet av patient ger risk för fel
17 Möjliga lösningar - röster från verksamheterna Screening för röda flaggor Rutiner vid sjukdom, sekreterare meddelar den läkare som ska bevaka provsvar och ber om bekräftelse Gemensam rond läkare och sjuksköterska runt fall Be patienten följa sitt förlopp/remiss/lab på 1177 Se helheten var extra uppmärksam vid flera sjukdomar och vid psykiatrisk diagnos Diagnostisk paus vid nytt akutbesök inom 2 veckor tänk en extra gång Stäm av vilken kunskap patienten har (frågat Dr Google t.ex.) Sekreterare kan dubbelkolla att remiss gått iväg om läkaren dikterar att remiss skickats Se över om processerna på enheten gynnar kontinuitet Skriv remiss när patienten är kvar på rummet (och ge kopia till patienten) Vilka diagnoser ska kallas aktivt? (KOL 3-4, DM, hjärtsvikt, demens)
18 När vi nu tittat på vanliga risker och möjliga lösningar, vill ni komplettera något? Komplettera vid behov på blädderblocket
19 Vilka risker ser vi i vår verksamhet gällande suicid? 2 minuter skriv själv på post-it lappar Gå ett varv runt bordet och alla som vill berättar om risker Skriv upp några av dessa på blädderblocket
20 Hur kan vi minska dessa risker? (gärna lösningsförslag där vi hjälper varandra inom och mellan yrkeskategorier, och lösningar som innebär en högre patientmedverkan) Skriv upp lösningsförslagen som gruppen ger på blädderblocket
21 Risker vid suicid - röster från verksamheterna Att fånga upp suicidala patienter Man vågar inte fråga känsliga frågor Man glömmer fråga känsliga frågor Man hinner inte ge känsliga frågor plats Kunskapsbrist Läkaren kan fastna i att bedöma det kroppsliga Bristande samverkan med psykiatrin Bristande samverkan mellan läkare och primärvårdens psykologer/kuratorer
22 Möjliga lösningar gällande suicid - röster från verksamheterna Utbildningar t.ex. från suicid zero /KI Att det finns psykolog/kurator på vårdcentralen Utbildning från verksamhetens psykologer/kuratorer till övriga på VC Gemensam rond psykolog/kurator och läkare Lätt att få tag i konsultläkare Använda förutbestämda mallar för att underlätta (utveckling av suicidtrappan, vilka frågor, Hur länge har du haft de här tankarna? kan vara en bra fråga t.ex.) Träna på att samtala kring svåra ämnen mellan kollegor, t.ex. rollspel på APT Det måste vara tydligt vart man ska vända sig vid suicidmisstanke tydliggöra rutiner och kontaktvägar
23 När vi nu tittat på vanliga risker och möjliga lösningar, vill ni komplettera något? Komplettera vid behov på blädderblocket
24 Vilka risker ser vi i vår verksamhet gällande tillgänglighet? 2 minuter skriv själv på post-it lappar Gå ett varv runt bordet och alla som vill berättar om risker Skriv upp några av dessa på blädderblocket
25 Hur kan vi minska dessa risker? (gärna lösningar där vi hjälper varandra inom och mellan yrkeskategorier, och lösningar som innebär en högre patientmedverkan) Skriv upp lösningsförslagen som gruppen ger på blädderblocket
26 Risker gällande tillgänglighet - röster från verksamheterna Patienten lyckas inte få träffa vårdpersonal Patienter kommer inte fram på telefon Många web-tider gör att det blir ont om tider för kroniker och äldre Problem med sjukresor och färdtjänst leder till att patienter missar sina besök samt har svårt att komma tillbaka hem Rätt vård i rätt tid brister i att lotsa patienten till rätt vårdinstans och till rätt person på den instansen
27 Möjliga lösningar gällande tillgänglighet - röster från verksamheterna Videomöten och SOB (Stöd och behandling) nätbaserat som alternativ till mottagningsbesök När telefonen blir full, meddelande om att ringa 1177 om de måste få kontakt samma dag annars lämna ditt nummer så ringer vi dig inom 2 dagar Färre webtider för att ha fler bokningsbara över telefon eller för återbesök Släppa webtider till webben bara 2 dagar innan, fram till dess bokningsbart via mottagningen Öronmärka tider för kroniker Attityd: Du har kommit rätt! så lotsar man sen patienten Tillgänglighet för afatiker, hur löser man det? Komma till VC? Rutin för de som bara dyker upp som inte är Gå hem och ring oss Erbjuda annan kontakt i väntan på / istället för läkarbesök Färre patienter per läkare listningstak? Skriv och skicka avvikelser till sjukresor och färdtjänst så de ser vilka bolag som inte sköter sina åtaganden Patientutbildning i grupp istället för individuellt (dsk, sjukgymnast, psykolog.)
28 När vi nu tittat på vanliga risker och möjliga lösningar, vill ni komplettera något? Komplettera vid behov på blädderblocket
29 Vilka risker ser vi i vår verksamhet gällande patientmedverkan? 2 minuter skriv själv på post-it lappar Gå ett varv runt bordet och alla som vill berättar om risker Skriv upp några av dessa på blädderblocket
30 Hur kan vi minska dessa risker? (gärna lösningar där vi hjälper varandra inom och mellan yrkeskategorier, och lösningar som innebär en högre patientmedverkan) Skriv upp lösningsförslagen som gruppen ger på blädderblocket
31 Risker gällande delaktighet - röster från verksamheterna Bristande information till patienten om behandlingsplan, rehab-plan, omvårdnadsplan, mål, medicinering Mindre bra bemötande Bristfällig konsultationsteknik Språkproblem försvårar, både hos personal och patienter Patienten känner sig inte lyssnad på, att vårdpersonalen inte tror på hen Patienten följer inte hälsoråd och rehab-planer för vårdpersonalen och patienten når inte varandra Patienten och vårdpersonalen har inte en gemensam problembeskrivning Dålig kontinuitet ger försämrad patientmedverkan Patienten kanske inte vågar be om second opinion
32 Möjliga lösningar gällande medverkan - röster från verksamheterna Info till patienten att använda 1177 journal via nätet, recept mm via nätet Teach-back (låt patienten återberätta diagnos och gemensam plan) Dialogmetodik likvärdigt möte i partnerskap Placera klockan bakom patienten så man inte tittar på klockan och patienten inte känner sig lyssnad på Utnyttja seriebokning när man vet att man ska ses flera gånger ger trygghet och tydlighet Använd websidor som Medicininstruktioner.se tillsammans med patienten eller som länk på receptet (t.ex. färdigt i favoriter) Sätt mål och dokumentera mål tillsammans med patienten och ge målet skriftligt Jobba aktivt med behandlingsplan och ge den skriftligt till pt
33 När vi nu tittat på vanliga risker och möjliga lösningar, vill ni komplettera något? Komplettera vid behov på blädderblocket
34 Vilka risker ser vi i vår verksamhet gällande bristande samverkan inom enheten? 2 minuter skriv själv på post-it lappar Gå ett varv runt bordet och alla som vill berättar om risker Skriv upp några av dessa på blädderblocket
35 Hur kan vi minska dessa risker? Skriv upp lösningsförslagen som gruppen ger på blädderblocket
36 Risker gällande bristande samverkan inom enheten - röster från verksamheterna Bristande samverkan runt/med patient Undernäring upptäcks och/eller åtgärdas för sent Provsvar/röntgensvar blir liggande p.g.a. frånvaro, kan leda till försenad diagnos och behandling Patienten får träffa många olika läkare/sjuksköterskor Ordination och förskrivning av kosttillägg/sondnäring görs av dietist men hanteringen sköts av annan (Dsk, personlig assistent, anhörig). Risk att det blir otydligt pga. ordination står i löpande text i dietistjournal
37 Möjliga lösningar gällande samverkan - röster från verksamheterna Alla patienter ska listas på en namngiven läkare som tar helhetsansvaret Fast team-tid avsatt kring vissa patientgrupper Stående tider för teammöten Dsk/läkare ska kunna boka direkt till rehab och tvärtom Patientsäkerhetskultur/klimat att våga fråga/störa Lokal rutin för förebyggande och behandling vid undernäring Internutbildning kontinuerligt för en bättre förståelse kring vilken kompetens som finns Utbildning inom verksamheten mellan olika yrkeskategorier Kosttillskott/sondnäring ska stå med i läkemedelsjournal/-lista? Någon intresserad ta på sig skyddsnätsfunktioner, intresse viktigare än profession
38 När vi nu tittat på vanliga risker och möjliga lösningar, vill ni komplettera något? Komplettera vid behov på blädderblocket
39 Vilka risker ser vi i vår verksamhet gällande bristande samverkan MELLAN enheter? 2 minuter skriv själv på post-it lappar Gå ett varv runt bordet och alla som vill berättar om risker Skriv upp några av dessa på blädderblocket
40 Hur kan vi minska dessa risker? (gärna lösningar där vi hjälper varandra inom och mellan yrkeskategorier, och lösningar som innebär en högre patientmedverkan) Skriv upp lösningsförslagen som gruppen ger på blädderblocket
41 Risker gällande bristande samverkan mellan enheter - röster från verksamheterna Patienten har varit på akuten men VC vet inte om det Ingen eller otillräcklig rapport från sjukhuset vid utskrivning Vid utskrivning endast rapport till VC ej rehab, trots bristande aktivitets- /funktionsförmåga och hjälpmedelsbehov Vårdplanering efter hemgång trots att patienten har behov av insatser redan vid hemgång Hemgångar från sjukhus på helgen p.g.a. platsbrist men skickar inte med medicin/hjälpmedel och patienten blir utan Svårt att sätta in måltidsinsulin till patient som inte kan ta det själv när hemtjänsten inte får ge insulin eller kolla blodsocker
42 Risker gällande bristande samverkan mellan enheter - röster från verksamheterna Hemtjänsten gör inte de som vi ber dem göra PAD-svar från endoskopier tas inte hand korrekt av endoskopisten med information till VC och patienten om resultatet (enligt viss), VC måste bevaka. Kosttillägg till barn/livsmedelsanvisning kan dröja p.g.a. att de måste signeras av barnläkare på annan enhet, fastän bedömning och förskrivningsunderlag görs Olika journalsystem försvårar Fler patienter skickas ut än tidigare vilket leder till ett glapp i kompetens och tillgänglighet (gäller flera olika yrkeskategorier)
43 Möjliga lösningar gällande samverkan - röster från verksamheterna Utbildning om vad vårdgrannar har för kompetens Möte mellan VC och biståndsenheten för en bättre förståelse för varandras arbete Dietist på enhet där barnläkare finns ska ansvara för förskrivning Tydliga riktlinjer som är implementerade Fungerande kommunikationsväg mellan biståndshandläggare, hemtjänst och VC Månads-/veckomöten med hemtjänsten
44 När vi nu tittat på vanliga risker och möjliga lösningar, vill ni komplettera något? Komplettera vid behov på blädderblocket
45 Vilka risker ser vi i vår verksamhet gällande kommunikationssvårigheter (inkl. tolk) med patienten? 2 minuter skriv själv på post-it lappar Gå ett varv runt bordet och alla som vill berättar om risker Skriv upp några av dessa på blädderblocket
46 Hur kan vi minska dessa risker? (gärna lösningar där vi hjälper varandra inom och mellan yrkeskategorier, och lösningar som innebär en högre patientmedverkan) Skriv upp lösningsförslagen som gruppen ger på blädderblocket
47 Risker gällande kommunikation med patienten - röster från verksamheterna Problem via bokning och användning av tolktjänster Information kan gå förlorad i tolkat möte Problem även när personalen har bristfälliga kunskaper i svenska Information kan gå förlorad i ett möte där någon av parterna har språksvårigheter, inklusive afasi, hörselskada mm Information kan gå förlorad och missförstånd uppstå p.g.a. kulturkrockar Dokumentation brister, t.ex. pappersremisser skrivs fast enheterna har TakeCare eller att det tar lång tid innan journal och remisser skrivs och skickas
48 Möjliga lösningar gällande kommunikation - röster från verksamheterna Använd flera olika typer av kommunikationsvägar för samma sak (hörselnedsättning: teckentolk + skriftligt) Boka alltid tolk (även om patienten menar att det nog inte behövs) Förbered tolken (boka tolken 5 min innan, berätta vad besöket kommer handla om) Hårda språkkrav för anställning i sjukvården Använd korta meningar Använd gärna telefontolk när det är möjligt (så räcker tolkarna längre) Be patienterna utvärdera sina tolkar (de vet bättre om tolken var bra på att förklara) Dokumentera språk och olika typer av tolkönskemål på journalöversikten (kvinnlig tolk, kurdisk badini)
49 När vi nu tittat på vanliga risker och möjliga lösningar, vill ni komplettera något? Komplettera vid behov på blädderblocket
50 Välj era gyllene ägg!!! Välj tre åtgärder från dagen övning som skulle vara realistiska att genomföra på er enhet Välj en åtgärd som även involverar en vårdgrannes medverkan för att lyckas Lämna dessa förslag till er verksamhetschef för vidare handläggning
REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. AVVIKELSERAPPORTERING I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN OCH LEX MARIA
Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) 2014-05-05 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. AVVIKELSERAPPORTERING I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN OCH LEX MARIA
Läs merKunskapsbanksnummer: KB Datum: Händelseanalys. Brister i kommunikation och försenad koloskopi
Datum: 2018-10-23 Händelseanalys Brister i kommunikation och försenad koloskopi 1 Sammanfattning Remiss skickas från vårdcentral till sjukhus för koloskopiundersökning. Patienten får tilltagande besvär
Läs merRita Fernholm med. Iic., distriktsläkare, Boo VC, medicinsk rådgivare HSF
Rita Fernholm med. Iic., distriktsläkare, Boo VC, medicinsk rådgivare HSF rita.fernholm@sll.se Patientsäkerhet = skydd mot vårdskada Allvarliga händelser i primärvården Missad eller fördröjd allvarlig
Läs merLäkemedelsgenomgång, enkel och fördjupad samt läkemedelsberättelse - Rutin för vårdavdelning och specialistmottagning i Region Gävleborg
Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(7) Dokument ID: 09-72219 Fastställandedatum: 2018-11-12 Giltigt t.o.m.: 2019-11-12 Upprättare: Sara E Emanuelsson Fastställare: Björn Ericsson Läkemedelsgenomgång, enkel
Läs merPSYKIATRISK HELDYGNSVÅRD
Bedömningar vid inskrivning Har patienten behov av insatser efter utskrivning? använd bedömningsmallen Ja Inskrivningsmeddelande skickas Nej Inskrivningsmeddelande skickas inte Har patienten behov av insatser
Läs merBeslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm
SOSFS 2012:9 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september
Läs merRita Fernholm, med. Iic., distriktsläkare, Boo VC,
Rita Fernholm, med. Iic., distriktsläkare, Boo VC,. Diagnostik IOM (Institue of Medicine, U.S.) kom 1999 med rapporten To err is human. 2015 Improvning diagnosis in health care. Diagnostiska fel: Att inte
Läs merSnabb uppföljning efter utskrivning från sjukhus. Uppföljande samtal inom 48 72 timmar efter utskrivning från medicinavdelning 4 SkaS Lidköping, 2014
Snabb uppföljning efter utskrivning från sjukhus Uppföljande samtal inom 48 72 timmar efter utskrivning från medicinavdelning 4 SkaS Lidköping, 2014 Innehåll: Bakgrund Arbetsgrupp Beskrivning av arbetsmetod
Läs merPSYKIATRISK HELDYGNSVÅRD
Bedömningar vid inskrivning Har patienten behov av insatser efter utskrivning? använd bedömningsmallen Ja Inskrivningsmeddelande skickas Nej Inskrivningsmeddelande skickas inte Har patienten behov av insatser
Läs merChefsjuksköterskorna. Vårdplatssamordning Daglig styrning Kontakter med kommuner, primärvård Patientsäkerhetsarbete, händelseanalyser
Chefsjuksköterskorna Vårdplatssamordning Daglig styrning Kontakter med kommuner, primärvård Patientsäkerhetsarbete, händelseanalyser Länssjukhuset Ryhov Höglandssjukhuset Eksjö Värnamo sjukhus Anette Abrahamsson
Läs merRutin för rapportering och anmälan enligt lex Maria
RUTINER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Rutin för rapportering och anmälan enligt lex Maria Begrepp För att öka kännedom om den kommunala hälso- och ens ansvarförhållanden i samband med lex Maria-anmälningar,
Läs merGiltig från Riktlinje Samordnad va rdplanering vid utskrivning fra n sluten ha lso- och sjukva rd
Riktlinje Samordnad va rdplanering vid utskrivning fra n sluten ha lso- och sjukva rd Innehållsförteckning Inledning... 1 Målgrupp... 1 Lagen, överenskommelsen och processen ska främja... 1 Sammanfattning
Läs merAktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län
Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län April 2013 Inledning Vilgotgruppen beslutade i mars 2012 att anta Aktivitetsplan
Läs merPRIMA PRIMÄRVÅRD! En väl fungerande primärvård för personer med kroniska sjukdomar
PRIMA PRIMÄRVÅRD! En väl fungerande primärvård för personer med kroniska sjukdomar Diskussionsunderlag för patientorganisationer inför möten med vårdcentraler Mål Att skapa en modell för hur patientorganisationer
Läs merLäkemedelsgenomgång, enkel och fördjupad samt läkemedelsberättelse - Hälso- och sjukvårdsförvaltningen
Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(7) Dokument ID: 09-72219 Fastställandedatum: 2016-03-18 Giltigt t.o.m.: 2017-03-18 Upprättare: Sara E Emanuelsson Fastställare: Björn Ericsson Läkemedelsgenomgång, enkel
Läs merHändelseanalys. Datum: Patient avlidit i självmord. November Analysledare:
Datum: 2018-07-02 Händelseanalys Patient avlidit i självmord November 2017 Analysledare: Utvecklingsenheten Skaraborgs Sjukhus Västra Götalandsregionen 1 Sammanfattning Syfte: Syftet med analysen är att
Läs merSamordnad vård- och omsorgsplanering Viola
Talarmanus Samordnad vård- och omsorgsplanering Viola Fallbeskrivning somatik Rutin och IT tjänst SAMSA 2017-02-27 SAMSA AU Dokumentation Lena Arvidsson, Kjell Klint, Helena Nilsson, Marie Steffenburg
Läs merHur ska bra vård vara?
Hur ska bra vård vara? God och säker vård ur ett MAS perspektiv Se det etiska perspektivet som överordnat Utgå från en humanistisk värdegrund med vårdtagaren i centrum Hålla sig uppdaterad vad som händer
Läs merSamordnad vård- och omsorgsplanering Viola
Talarmanus Samordnad vård- och omsorgsplanering Viola Fallbeskrivning somatik Rutin och IT tjänst SAMSA 2016-10-27 SAMSA AU Dokumentation Lena Arvidsson, Kjell Klint, Helena Nilsson, Marie Steffenburg
Läs merAnvisning för läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse samt dokumentation
1(5) Anvisning för läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse samt dokumentation Bil. 2 b till Handbok för läkemedelshantering. Denna anvisning är framtagen av en arbetsgrupp från Läkemedelskommittén,
Läs merHar patienten behov av insatser efter utskrivning? använd bedömningsmallen
Bedömningar vid inskrivning Har patienten behov av insatser efter utskrivning? använd bedömningsmallen Ja Inskrivningsmeddelande skickas Nej Inskrivningsmeddelande skickas inte Har patienten behov av insatser
Läs merDatum: Händelseanalys. Suicid utförd på boende för ensamkommande flyktingbarn. Februari 2017
Datum: 2018-01-18 Händelseanalys Suicid utförd på boende för ensamkommande flyktingbarn Februari 2017 1 Sammanfattning Person som tidigare varit på ett bedömningssamtal på den aktuella mottagningen. Bedömdes
Läs merTrygg och effektiv utskrivning
RIKTLINJER Trygg och effektiv utskrivning Fastställd av hälso- och sjukvårdsförvaltningen och socialförvaltningen Framtagen av regionstyrelseförvaltningen Gäller 2018 Version [1.0] Region Gotland Besöksadress
Läs merÅrsrapport avvikelser i Närvårdssamverkan 2018
Årsrapport avvikelser i Närvårdssamverkan 2018 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Inledning... 3 Avvikelser 2018... 3 Organisation, regler och resurser... 4 Remiss och provtagning... 4 Samordnad vård och
Läs merLäkemedelsmottagningen i Uppland. Behövs den? Landstingets ledningskontor
Läkemedelsmottagningen i Uppland Behövs den? Läkemedelsmottagningen Bakgrund Mottagningens organisation och verksamhet Resultat från pilotprojekten Målsättning 2012 Takehomemessages Bakgrund Läkemedelsrelaterade
Läs merLäkemedelsgenomgångar - Region Uppsala
Godkänt den: 2018-03-18 Ansvarig: Gäller för: Region Uppsala Christina Grzechnik Mörk Innehållsförteckning Bakgrund...2 Syfte och mål med läkemedelsgenomgångar för äldre...2 Läkemedelsgenomgångar...2 Enkel
Läs merRutin för hantering av avvikelser och tillbud gällande hälso- och sjukvård
Rutiner för hantering avvikelser och tillbud Medicinsk ansvarig sjuksköterska 2017-11-07 Sid 1/8 Rutin för hantering av avvikelser och tillbud gällande hälso- och sjukvård Inledning Avvikelser i verksamheten
Läs merBilaga 1 Ramavtal läkarmedverkan
Anette Forsblom Socialchef Karin Jonsson Förvaltningschef För Söderhamns Kommun Datum: Margareta Högberg Kommunchef Bilaga 1 Ramavtal läkarmedverkan Läkarmedverkan i den kommunala hemsjukvården i ordinärt
Läs merLäkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse samt dokumentation, rutin för division Länssjukvård
Läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse samt dokumentation, rutin för division Länssjukvård Bakgrund Enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2000:1) samt ändringsförfattning SOSF
Läs merLandstingsdirektörens stab Dnr Patientsäkerhetsavdelningen Reviderad Kristine Thorell Anna Lengstedt. Landstingstyrelsen
Landstingsdirektörens stab 2015-01-09 Dnr Patientsäkerhetsavdelningen Reviderad 2015-01-12 Kristine Thorell Anna Lengstedt Landstingstyrelsen För en bättre läkemedelsanvändning i Landstinget Blekinge Sammanfattning
Läs merRutiner för avvikelsehantering och riskhantering
Riktlinje 3/Avvikelser Rev. 2018-07-03 Socialkontoret Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Författningar Patientsäkerhetslagen (2010: 659)
Läs merAnsvarsfördelning. läkare
1 (6) 2016-01-20 reviderad 2016-08-10 Rutinbeskrivning för kontakt med andra vårdgivare i boenden med särskild service och särskild omsorg, daglig verksamhet enligt LSS och socialpsykiatriboendena 197:an
Läs merKoll på läkemedelslistan. Praktiska tips för att hålla läkemedelslistan aktuell i PMO
Koll på läkemedelslistan Praktiska tips för att hålla läkemedelslistan aktuell i PMO 1 Koll på läkemedelslistan Praktiska tips för att hålla läkemedelslistan aktuell i PMO Stäm av läkemedelslistan Om ikonen
Läs merSynpunkter till patientnämnden som rör vårdens administrativa rutiner
Rapport Område: Patientnämnden Synpunkter till patientnämnden som rör vårdens administrativa rutiner Inledning Patientnämndens kansli tar emot synpunkter och klagomål från patienter och närstående när
Läs merAvtal om läkarmedverkan från primärvård i hemsjukvård i ordinärt boende och i särskilda boendeformer. Jönköpings län
Avtal om läkarmedverkan från primärvård i hemsjukvård i ordinärt boende och i särskilda boendeformer Jönköpings län Kommunalt forum 2015 Inledning Målet med hälso-och sjukvården är god hälsa och vård på
Läs merGemensam IT samordningsfunktion 49 kommuner i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen
Samverkan vid in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Patientfall: Process vid behov av samordning efter utskrivning där SIP görs efter slutenvårdstillfället Patientfall: Viola Uppdaterad 2018-09-12
Läs merKlinisk farmaci. Utveckling av klinisk farmaci i Uppsala. Klinisk farmaci. vad kan apotekaren bidra med i teamet? Anglosaxiska länder sedan >40 år.
Klinisk farmaci vad kan apotekaren bidra med i teamet? Ulrika Gillespie Apotekare, farmacie doktor Samordnare för klinisk farmaci Akademiska sjukhuset Region Uppsala Christina Mörk Specialist i allmänmedicin
Läs merNLL-2015-02. Medarbetarstöd vid vårdskada
NLL-2015-02 Medarbetarstöd vid vårdskada Hälsosjukvård- och tandvårdspersonal som varit inblandad i en incident som lett till en vårdskada är särskilt sårbara när hälso- och sjukvårdens stödsystem uppvisar
Läs merHemsjukvård i Hjo kommun
Hemsjukvård i Hjo kommun Kommunal hälso- och sjukvård Kommunal hälso- och sjukvård/hemsjukvård är till för dig som bor i en särskild boendeform eller i bostad med särskild service vistas på en biståndsbedömd
Läs merAvtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende.
2012-10-26 Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende. Samverkansavtal mellan Kommunförbundet Norrbotten och landstinget i Norrbotten. 1 Bakgrund Från den 1 januari 2007 regleras
Läs merFramtidens primärvård
Framtidens primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten dela information med andra vårdgivare överföring till kvalitetsregister verksamhetsuppföljning
Läs merEN CHEFLÄKARES ERFARENHET. Hans Rutberg Professor, ordförande i SLS kommitté för säker vård Tidigare chefläkare, Universitetssjukhuset i Linköping
EN CHEFLÄKARES ERFARENHET Hans Rutberg Professor, ordförande i SLS kommitté för säker vård Tidigare chefläkare, Universitetssjukhuset i Linköping Ett brev som betydde mycket? LEX SÖREN Systemfel eller
Läs merKunskapsbanksnummer: KB Datum: Händelseanalys. Inklämd tarm efter gastric bypasskirurgi
Datum: 2018-06-15 Händelseanalys Inklämd tarm efter gastric bypasskirurgi 1 2 Sammanfattning Patient, 36 år, tidigare opererad för gastric bypass söker akut för magsmärtor. Uppger smärta högt upp i magen.
Läs merSäker. Cancervård: patient och närstående kan bidra. Av Pelle Gustafson för Nätverket mot cancer
Säker Cancervård: Även Du som patient och närstående kan bidra. Av Pelle Gustafson för Nätverket mot cancer Säker Cancervård: Även Du som patient och närstående kan bidra Möjligheten att framgångsrikt
Läs merARBETSGRUPP FÖR DE MEST SKÖRA ÄLDRE I PRIMÄRVÅRDEN. Charlotta Borelius Per Karlsson Ann-Christin Kärrman Christina Mörk Maj Rom Sonja Modin
ARBETSGRUPP FÖR DE MEST SKÖRA ÄLDRE I PRIMÄRVÅRDEN Charlotta Borelius Per Karlsson Ann-Christin Kärrman Christina Mörk Maj Rom Sonja Modin Ledning: NSK-region (Nationell samverkansgrupp för kunskapsstyrning)
Läs merBilaga 2 Mall för lokal överenskommelse läkarmedverkan
Bilaga 2 Mall för lokal överenskommelse läkarmedverkan Mall för lokal överenskommelse gällande läkarstöd i hemsjukvård i ordinärt boende. 1 Parter Samverkansavtal mellan.och hemsjukvård i X kommun. 2 Övergripande
Läs merSammanställning av avvikelserapporter gällande Informationsöverföring och samordnad vårdplanering för tiden
Sammanställning av avvikelserapporter gällande Informationsöverföring och samordnad vårdplanering för tiden 131-143 Först redovisas de avvikelser som har skett i kommunerna. Under denna period har rapporterats
Läs merInkomna synpunkter till patientnämnden Registrerade ärenden tom
Inkomna synpunkter till patientnämnden Registrerade ärenden 2018-01-01 tom 2018-03-31 Analys framtagen av patientnämnden i Region Kronoberg Varför en analys från Patientnämnden i Region Kronoberg? Patientnämnden
Läs merHändelseanalys. Datum: Diklofenak till äldre patient med axelluxation gav akut njursvikt. September 2017.
Datum: 2018-01-25 Händelseanalys Diklofenak till äldre patient med axelluxation gav akut njursvikt September 2017 Analysledare: Område 3 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Västra Götalandsregionen 1 Sammanfattning
Läs merTidig identifiering av mest sjuka äldre
Malin E Pettersson Eva Thors Adolfsson 2013-02-28 Tidig identifiering av mest sjuka äldre Steg I Alla patienter som är 75 år och kommer till mottagningen eller per telefon kontaktar mottagningen bedöms
Läs merSamverkanslagen Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Viktigt att veta inför den 1/3 om du jobbar i kommunal verksamhet
Samverkanslagen Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Viktigt att veta inför den 1/3 om du jobbar i kommunal verksamhet En förändrad planeringsprocess inskrivningsmeddelandet
Läs merHändelseanalys Tidsfördröjning på akuten.
Datum: 2017-12-20 Händelseanalys Tidsfördröjning på akuten. 1 Sammanfattning Patient som sökte akutmottagningen initialt för trauma fot då hen ramlat. Orsaken till att patienten fallit bedöms vara infektion
Läs merHemsjukvård Kommunrehab Mölndal
2018-07-04 Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal Presentation av Verksamhetsförlagd utbildning för fysioterapeutprogrammet Hemsjukvårdsenheten i Mölndals stad är till för personer som av olika orsaker inte kan
Läs merBästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården?
Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Läkardagarna i Örebro 2010 Barbro Nordström Distriktsläkare i Uppsala Här jobbar jag 29 vårdcentraler, 8 kommuner Hemsjukvården i kommunal
Läs merFärgelanda kommun/ 3 st Kommunen har inte hört av sig inom 24 tim. efter kallelsen Vårdbegäran saknas För sen justering
Sammanställning av avvikelserapporter gällande Informationsöverföring och samordnad vårdplanering för tiden 100501-100831 Först redovisas de avvikelser som har skett i kommunerna. Under denna period har
Läs merRiktlinjer och rutiner för Hälso- och sjukvårds avvikelser och riskhantering inom LSS
Riktlinje 2/ Avvikelser LSS Rev. 2017-06-22 Socialkontoret Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Riktlinjer och rutiner för Hälso- och sjukvårds avvikelser och riskhantering inom LSS Författningar
Läs merGranskning av utförda hälso- och sjukvårdsinsatser på Solsidans gruppbostad - Olivia Omsorgs del
2018-08-29 1 (5) Dnr SOCN 2015/124-050 Socialnämnden Granskning av utförda hälso- och sjukvårdsinsatser på Solsidans gruppbostad - Olivia Omsorgs del Nacka kommun beslutar att göra en påkallad granskning
Läs merKommunal hälso- och sjukvård
Kommunal hälso- och sjukvård Skara kommun. 2019-05-13 Kommunal hälso- och sjukvård Kommunen och Västra Götalandsregionen samarbetar genom avtal om vad som är kommunal hälso- och sjukvård och vad som är
Läs merHändelseanalys. Händelseanalysnummer:HA Datum: Jodkontrastutlöst hyperthyreos. December 2016
Händelseanalysnummer:HA0003886 Datum: 2018-04-10 Händelseanalys Jodkontrastutlöst hyperthyreos December 2016 Analysledare: Västra Götalandsregionen 1 Sammanfattning Uppdraget består av att utreda varför
Läs merVilket ansvar har de olika huvudmännen? Hällefors pilotprojekt SIP kommun, primärvård Lindesbergs lasarett
Hur kan ett samarbete se ut? Vilket ansvar har de olika huvudmännen? Hällefors pilotprojekt SIP kommun, primärvård Lindesbergs lasarett 2017-09-27 Inskrivningsmeddelande Inskrivningsmeddelande skall skickas
Läs merRUTIN FÖR HANDLÄGGNING AV UPPRÄTTAD HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSAVVIKELSE
Utfärdad av: Antagen av: Giltig från: Reviderad: Kvalitetsutvecklare och MAS Socialnämnden 2018-SN-83 181001 Socialförvaltningen RUTIN FÖR HANDLÄGGNING AV UPPRÄTTAD HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSAVVIKELSE När något
Läs merVårdgivare är region och kommuner som har ett uppdrag enligt lag att utföra hälsosjukvårdsuppgifter
2017-10-29 1 [6 Rutin för rapportering, utredning och anmälningsskyldighet av risk för, och allvarlig (Lex Maria) I ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet ska det finnas dokumenterade rutiner
Läs merRutin för läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse
Rutin för läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse Syfte och omfattning Syftet är minskade läkemedelsrelaterade problem med mål att samtliga patienter ska få en väl avpassad läkemedelsbehandling. Alla
Läs merAnsvar i verksamheten. Verksamhetschefen hälso- och sjukvård 1(6)
1(6) Socialförvaltningen Socialförvaltningens stab Iréne Eklöf, Medicinskt ansvarig sjuksköterska 0171-528 87 irene.eklof@habo.se Riktlinjer för avvikelsehantering inom Vård- och omsorgsnämndens område,
Läs merSällsynt övergång. Riksförbundet Sällsynta diagnoser.
Sällsynt övergång Riksförbundet Sällsynta diagnoser www.sallsyntadiagnoser.se/verksamhet/overgangsprojektet/ Steg 1 BREVET Inbjudan till tjänsten som överlämnas av barnläkare till ungdomen Hej! Nu kan
Läs merMÖTE SAMVERKAN NÄRSJUKVÅRD OCH KOMMUN I GÄLLIVARE
MÖTE SAMVERKAN NÄRSJUKVÅRD OCH KOMMUN I GÄLLIVARE 2016-12- 08 Meddixgrupp Samverkan närsjukvård och kommun på enhetschefsnivå Möte Samverkan närsjukvård och kommun i Gällivare DELTAGARE Gällivare kommun
Läs merLäkemedelsgenomgångar
Läkemedelsgenomgångar nya riktlinjer i Stockholm Monica Bergqvist Leg. Sjuksköterska, med.dr Riktlinje för Läkemedelsgenomgångar inom Stockholms läns landsting Läkemedelsgenomgången bör utformas och genomföras
Läs merRiktlinjer för läkemedelsgenomgångar utanför sjukhus i Sörmland 2013
Riktlinjer för läkemedelsgenomgångar utanför sjukhus i Sörmland 2013 Dessa riktlinjer har utarbetats av Läkemedelskommittén i Landstinget Sörmland på uppdrag av HoS-ledningen, godkänts av Hälsoval, Division
Läs merRiktlinje Riskhantering (Patientsäkerhet)
Riktlinjer utarbetade för: Vård- och Omsorgsnämnden Kvalitetsområde: Hälso- och sjukvård Framtagen av ansvarig tjänsteman: Giltig f o m: Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2018 06 01 Lagstiftning, föreskrift:
Läs merKvalitetssäkring genom avvikelsehantering
Bilaga 9, SN 84, 2016-09-07 Kvalitetssäkring genom avvikelsehantering Dokumenttyp: Reviderad riktlinje Diarienummer: 119/2016 Beslutande: Socialnämnden Antagen: 2016-09-07 Gäller fr.o.m.: 2016-10-05 Reviderad:
Läs merÖvningsexempel. Webbutbildning HT 2017
Övningsexempel Utgår från; Exempel på fråga från frågeformulär Kompletterande information, Underlag för följdfrågor till kvalitetsnivåbestämning Pratbubbla - indikerar följdfrågor och fördjupning A:2.
Läs merMeningen med avvikelser?
Patientsäkerhet Martin Enander Chefläkare Cathrine Viklander Vårdutvecklare Verksamheten för Kvalitet och patientsäkerhet (KP) Region Västernorrland www.lvn.se Meningen med avvikelser? 1 Varför rapportera
Läs merSammanställning av avvikelserapporter gällande Informationsöverföring och samordnad vårdplanering för tiden
Sammanställning av avvikelserapporter gällande Informationsöverföring och samordnad vårdplanering för tiden 100901-101031 Först redovisas de avvikelser som har skett i kommunerna. Under denna period har
Läs merRutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län
Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län september 2014 Inledning Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna
Läs merDiabetes i häkte och fängelse. Mervi Andelin och Stig Attvall Diabetescentrum SU Sahlgrenska, Göteborg
Diabetes i häkte och fängelse Mervi Andelin och Stig Attvall Diabetescentrum SU Sahlgrenska, Göteborg Häkte MYCKET tufft 25000 häktade per år, 10000 platser, individer misstänkta för brott Tid i häkte
Läs merAktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län
Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Mars 2012 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Arbetsgrupp... 3 Läkemedelsdokumentation...
Läs merkommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel
kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel 2013-06-26 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunen som vårdgivare 3 Hemsjukvårdspatient 3
Läs merHändelseanalys Patient utskrivs med förhöjt INR och drabbas av hjärnblödning
Datum: 2017-12-13 Händelseanalys Patient utskrivs med förhöjt INR och drabbas av hjärnblödning Augusti 2017 Analysledare: 2 Sjuksköterskor på ortopedklinik i Västra Götalandsregionen 1 Sammanfattning Analysen
Läs merProblemområden inom vården
Problemområden inom vården Sammanfattning Medverkande Lista på de problem som framkommit under projektet E-hälsolösningar inom hemsjukvården. FORSKARE I PROJEKTET Gerd Johansson Christofer Rydenfält Johanna
Läs mer- Patientsäkerhetslag - SFS 2010:659. - Överenskommelse mellan staten och SKL - nollvision
Patientsäkerhet nationellt - Patientsäkerhetslag - SFS 2010:659 - Överenskommelse mellan staten och SKL - nollvision - Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9 NATIONELL SATSNING FÖR
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för patientmottagningen vid Institutet för stressmedicin
Patientsäkerhetsberättelse för patientmottagningen vid Institutet för stressmedicin Avseende år 2014 Datum och ansvarig för innehållet 15 01 15 Kristina Glise Innehållsförteckning Inledning Sammanfattning
Läs merVarför är läkemedelsfrågor viktiga? Maria Palmetun Ekbäck Överläkare Ordförande i Läkemedelskommittén, ÖLL
Varför är läkemedelsfrågor viktiga? Maria Palmetun Ekbäck Överläkare Ordförande i Läkemedelskommittén, ÖLL Grunderna för en god läkemedelsanvändning Att det finns indikation för behandlingen Att sjukdomen/symtomen
Läs merRiktlinje Samverkan vid utskrivning från sluten hälso och sjukvård
Riktlinje Samverkan vid utskrivning från sluten hälso och sjukvård Samordnad vårdplanering (SVPL) Riktlinjen utgår från Lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälso och sjukvård som träder i kraft
Läs merRutin för dosdispenserade läkemedel
Redaktör och ansvarig utgivare:. Redaktion: Järpens hälsocentral. Skolvägen 29. 830 05 Järpen. per.magnusson@jll.se 1(5) De regionala anvisningarna för dosdispenserade läkemedel har nedan omsatts i lokal
Läs merHändelseanalys. Datum: Opererad spinal stenos, meningit missades initialt postoperativt. September Analysledare:
Datum: 2016-11-21 Händelseanalys Opererad spinal stenos, meningit missades initialt postoperativt September 2015 Analysledare: Ortopedi Västra Götalandsregionen 1 Sammanfattning För att förbättra patientsäkerheten
Läs merHälso- och sjukvårdsnämnden
Hälso- och sjukvårdsnämnden Åsa Bondesson Apotekare 040-675 36 99 Asa.C.Bondesson@skane.se YTTRANDE Datum 2016-08-26 Dnr 1602223 1 (5) Socialstyrelsen Dnr: 4.1.1-14967/2016 Yttrande om Remiss avseende
Läs merAnnas Led för en trygg och säker demensvård i Halland. Vad har Annas Led inneburit för Halland?
Annas Led för en trygg och säker demensvård i Halland Vad har Annas Led inneburit för Halland? Bakgrund Ökning demenssjukdomar Demensprocessen Sakkunnig diagnostik av stor betydelse för drabbade och anhöriga
Läs merVårdplaneringsprocessen i. Link VÄLKOMNA! Folkhälsa och sjukvård
Vårdplaneringsprocessen i Link VÄLKOMNA! Agenda Vårdplaneringsprocessen introduktion Samordnad vårdplanering i Link Utbildningsmaterial Support Trygg och säker vård och omsorg Jag får den vård jag behöver
Läs mer2018 Vårdcentralen Mäster Olof. Uppföljning av 2018
2018 Vårdcentralen Mäster Olof Uppföljning av 2018 Inledning Syftet med Hälsovals avtalsuppföljning är att säkerställa att vårdgivaren uppfyller kraven i regelboken. Uppföljningen syftar också till att
Läs merVarför ville vi genomföra projektet?
Hjärtsviktsprojektet Förändrade arbetsprocesser Sammanhållen vård och omsorg för äldre personer med diagnosen hjärtsvikt ett samarbetsprojekt mellan Avesta och Hedemora kommuner, medicinkliniken, ambulanssjukvården,
Läs merPsykisk ohälsa. Analys av inkomna synpunkter. Patientnämnden Skåne. 1 juli juni 2017
Patientnämnden Skåne Psykisk ohälsa Analys av inkomna synpunkter 1 juli 216-3 juni 217 Februari 218 3 lagen (217:372) om stöd vid klagomål mot hälso- och sjukvården: Patientnämnderna ska bidra till kvalitetsutveckling,
Läs merRutin för kontakt med hälso-och sjukvårdspersonal när brukarens tillstånd kräver det
Rutin för kontakt med hälso-och sjukvårdspersonal när brukarens tillstånd kräver det Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/Datum Gäller från datum Rutin Rutin för kontakt med hälso-och sjukvårdspersonal
Läs mer1177 Vårdguiden på webben
1177 Vårdguiden på webben Hela Sveriges samlingsplats för information och tjänster inom hälsa och vård Marie-Louise Elebring, kommunikationsenheten 20160914 1177 Vårdguiden på webben Region Östergötlands
Läs merUppföljning av Bostad med särskild service enligt LSS
Uppföljning av Bostad med särskild service enligt LSS Ansvarig för uppföljningen: Uppföljningen genomförd den: Föregående uppföljning den: Nästa uppföljning den: Verksamhetens namn Verksamhetens platsantal
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Hälsoringen Osby/Lönsboda
Patientsäkerhetsberättelse för Hälsoringen Osby/Lönsboda År 2015 Katharina Martinsson tf verksamhetschef 20150219 Innehållsförteckning Sammanfattning 2 Övergripande mål och strategier 3 Organisatoriskt
Läs merRiktlinjer för läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård
2013-07-18 1 (5) RIKTLINJE Riktlinjer för läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård Utgångspunkten för läkemedelshanteringen i kommunal verksamhet är att den enskilde i första hand själv ansvarar
Läs merRätt vård på rätt nivå. Multisviktande. Multisjuk
Trygghet Att patienten känner sig trygg i sin situation,vet att vården samverkar och vet vem han/hon ska/kan vända sig till Vårdsamverkan Säkerhetsställa att flöden och kommunikation mellan olika vårdgivare
Läs mer2018 Vårdcentralen Gnesta. Uppföljning av 2018
2018 Vårdcentralen Gnesta Uppföljning av 2018 Inledning Syftet med Hälsovals avtalsuppföljning är att säkerställa att vårdgivaren uppfyller kraven i regelboken. Uppföljningen syftar också till att skapa
Läs merAvvikelser, klagomål. och synpunkter inom. Vård- och omsorgsnämnden. verksamheter. Antaget
RIKTLINJE Avvikelser, klagomål och synpunkter inom vård- och omsorgsnämndens verksamheter Antaget av Vård- och omsorgsnämnden Antaget 2019-02-26 Giltighetstid Dokumentansvarig Tillsvidare, dock längst
Läs mer