SVT partiskt om friskolor

Transkript

1 SVT partiskt om friskolor en rapport om kommunala byråkrater, gode män och rätten till självbestämmande Mats Olin timbro September 2013

2 Om författaren Mats Olin är chef för Timbro Medieinstitut. Han har tidigare grundat den mediegranskande sajten Second Opinion. Författaren och Timbro 2013 Omslagsfoto: Holger Ellgaard, licensierad under Creative Commons ( isbn:

3 Innehåll Slutsatser 4 Metod 6 Innehållet i bevakningen 7 Krav på opartiskhet 8 Källmaterial 10

4 Slutsatser 4 Sveriges Televisions rapportering om friskolor är inte opartiskt. Tvärtom visar denna genomgång att SVT konsekvent utgår ifrån friskolekritiska frågeställningar i sin rapportering. Av närmare 80 inslag i de regionala och nationella nyhetsprogrammen har nästan alla en friskole kritisk utgångspunkt. De nationella nyhetsprogrammen Rapport och Aktuellt har tagit upp friskolefrågan minst 30 gånger de senaste tio måna derna, och alla inslag utom ett har en friskolekritisk utgångspunkt. Inte så sällan får den friskolekritiska utgångspunkten bemötas av exempelvis politiker eller företrädare för friskoleföretag. I det enskilda fallet kan man därför oftast inte tala om partiskhet: ett nyhetsinslag föranleds av kritik och kritiken får bemötas. Det är det systematiska urvalet av utgångspunkter över tiden nästan alltid friskolekritiska som är problematiskt. Om utgångspunkterna nästan alltid är desamma blir rapporteringen som helhet skev, och när det handlar om ett hett debattämne med tydliga parter blir det partiskt. Det kan naturligtvis vara så att just de kritiska frågeställningarna stått i fokus i nyhetsflödet under den undersökta perioden. Men även en friskolekritisk utgångspunkt kan närmas från olika håll. Politiska förslag om att begränsa friskoleföretagens möjlighet att göra vinst möjliggör flera olika granskande nyhetsvinklar. En utgångspunkt kan vara att utgå ifrån kritiken mot systemet och exempelvis syna vad ägarna kan tjäna på en friskola och låta friskoleförespråkare försvara detta, och det greppet har SVT använt ofta. En annan möjlighet är att undersöka vilka skolor som kan komma att försvinna vid ett vinstförbud och hur det skulle drabba elever och lärare. Tusentals elever och lärare kan förlora sin skola på grund av vinstförbud, skulle kunna vara en relevant vinkel för ett nyhetsprogram. Den kritiska utgångspunkten har SVT inte tagit en enda gång. SVT har inte någon gång ställt kritiska frågor på detta tema till dem som vill stoppa friskolors vinster, eller på annat sätt begränsa deras möjlighet att verka, trots att det funnits flera intervjutillfällen. I en intervju med Ulf Johansson, som är ansvarig utgivare för Rapport och Aktuellt, säger han att det vore väl spekulativt för SVT att undersöka effekterna av ett eventuellt vinstförbud. (Hela intervjun kan nås från Timbros webbsida.) Ytterligare en utgångspunkt skulle kunna vara att skildra möjligheterna som vinster i välfärden skapar för fler elever att välja utbildningar som fungerar bra. Den friskolepositiva utgångspunkten har SVT:s nationella nyhetsprogram inte utgått ifrån en enda gång under de senaste tio månaderna. I det enskilda fallet kan det finnas en rad orsaker som väl motiverar varför olika SVT-inslag blev som de blev, eller varför vissa nyheter inte fick plats i sändningen. Men över längre tid och genom många inslag framträder en röd tråd, en systematik. SVT har valt att konsekvent

5 spegla friskolor från ett friskolekritiskt perspektiv, och är inte opartiskt i en av de hetaste politiska frågorna på senare år. En förklaring till SVT:s konsekventa val av friskolekritiska utgångspunkter skulle kunna vara att det helt enkelt inte funnits några friskolepositiva nyheter under den undersökta perioden. Men så är det inte. Några exempel: Några forskningsstudier har presenterats, bland annat en studie från det statliga forskningsinstitutet IFAU (Institutet för arbetsmarknadsoch utbildningspolitisk utvärdering) som visade att eleverna presterar bättre i kommuner där många friskolor startats, och att förbättringen gäller både elever i kommunala skolor och i friskolor. En annan forskningssammanställning lyfter fram sambandet mellan skolval, segregation och likvärdighet och att studier visar att likvärdigheten mellan skolor ökar med fritt skolval jämfört med närhetsprincipen. Skolinspektionen som är en vanlig källa för svt har publicerat några nyheter under perioden som svt valt bort, exempelvis Nya fristående skolor på 37 orter i höst. Sveriges Kommuner och Landsting, Svenskt Näringsliv och Friskolornas Riksförbund presenterade i januari ett gemensamt initiativ för en informationstjänst för att kunna jämföra kvaliteten i olika skolor. Ingen av dessa nyheter kan hittas i SVT Plays nyhetsarkiv. (Se ytterligare exempel på sidan 17.) Undersökningen har bara funnit en handfull inslag som är friskolepositiva i sin utgångspunkt. Tre fyra stycken har sänts i regionala nyhetsprogram, där det beskrivs hur föräldrar ges en möjlighet att få behålla sin skola genom att starta friskola. Här finns ytterligare en möjlig utgångspunket som de nationella nyhetsprogrammen undviker. Ett positivt inslag har sänts i de nationella nyhetsprogrammen och handlar om att av de 29 skolor i Sverige där samtliga elever går ut med behörighet till högre utbildning, är 21 friskolor. Ett antal kommunala skolor har lagts ner eller planeras läggas ner, vilket flera av SVT:s regionala nyhetsprogram berättat om. Detta har dock inte föranlett Rapport/Aktuellt att ta upp frågan. I de inslag och debatter som sänts får man uppfattningen att nedläggningar enbart är en fråga för friskolesektorn, vilket inte är en korrekt bild av verkligheten. 5

6 Metod Sökningen efter SVT-inslag genomfördes under augusti månad 2013, i första hand på SVT Play. Sökperioden är från den 1 oktober 2012 till den 14 augusti Sökorden som använts är: friskola, friskolor, skolval, betyg, vinst i välfärden, jb-koncernen samt ytterligare företagsnamn. Ur sökresultatet har alla inslag som rör friskolor och skolval valts ut. En kompletterande sökning har gjorts på begrepp som skolnedläggning nedlagd skola för att finna exempel på kommunala skolnedläggningar. I något fall har inslag sökts fram på svt.se. Möjligheterna att söka i SVT:s arkivmaterial är begränsade och det kan hända att inslag missats i undersökningen. Vi är glada att i så fall få detta påtalat för att kunna komplettera rapporten. Rapport och Aktuellts ansvarige utgivare Ulf Johansson har bemött granskningens kritiska slutsatser i en intervju som kan nås från Timbros webbsida. 6

7 Innehållet i bevakningen SVT har i nyhetssändningar publicerat närmare 80 inslag under drygt tio månader som berör friskolor. Vid minst 30 tillfällen har de nationella nyhetsprogrammen Aktuellt och/eller Rapport berört ämnet. De övriga inslagen är publicerade i olika regionala nyhetsprogram. Inslagen kan indelas i följande kategorier: Debatt om vinster i välfärden samt skärpningar av regelverket för friskolor Nedläggningar av skolor, till övervägande del om JB Education Betygsinflation Segregation Brister exempelvis inga skolgårdar, dåligt stöd för särskilda behov Krav på utbildningsgaranti (om en skola läggs ner) Etablering av friskola som lösning på problem Näst intill alla inslag har en utgångspunkt som är kritiskt till friskolor som företeelse eller till enskilda friskolor. Det kan handla om vinstfrågan där utgångspunkten är att vinster kritiseras, det kan handla om nedläggningar/konkurser (som normalt beror på förluster) och det kan handla om att en enskild friskola kritiseras för olika brister. Ibland debatteras vinstfrågan i studion och då ges företrädare en möjlighet att försvara möjligheten till vinst. Exempelvis har följande friskolepositiva personer medverkat: Jan Björklund (Utbildningsminister), Urban Bäckström (vd Svenskt Näringsliv), Conni Jonsson (vd EQT) och Cecilia Nykvist (vd Friskolornas Riksförbund). Inte någon enda gång väljer SVT att som utgångspunkt välja att undersöka hur ett vinstförbud skulle påverka enskilda skolor eller elever. Inte en enda gång ställs frågan till förespråkare för vinstförbud eller andra begränsningar hur de ser på att skolor kan komma att läggas ner på grund av ett vinstförbud. I de nationella nyhetsprogrammen Aktuellt och Rapport tar samtliga 30 inslag utom ett sin utgångspunkt i kritik eller problem med friskolor. En handfull inslag har en utgångspunkt som är positiv till friskolor i de regionala nyhetsprogrammen Tvärsnytt, Värmlandsnytt, Västerbottennytt och Mittnytt. Här är utgångspunkten att föräldrar kämpar för sin skola, i två av fallen eftersom kommunen valt att lägga ner en skola som föräldrarna då vill driva själva. I ett fall har SVT publicerat ett förtydligande efter påpekande från bland annat TMI, även om formuleringen i förtydligandet fortfarande är missvisande. Skolinspektionen har inledningsvis genomfört kontroller på ett riktat urval av friskolor, men SVT hävdar att så inte är fallet. TMI har i ytterligare en granskning under perioden riktat kritik mot SVT, denna gång angående att SVT under en och samma vecka valde att lyfta upp KVA-professorers friskolekritik, men valde bort att rapportera om en relevant forskningssammanställning. 7

8 Krav på opartiskhet SVT ska vara opartiskt, det har riksdagen bestämt. Granskningsnämnden för Radio och tv skriver: Kontroversiella ämnen eller händelser får inte behandlas ensidigt så att endast en parts version eller synpunkter klart dominerar. Det är dock tillåtet att skildra ett ämne från en speciell utgångspunkt, om det klart framgår av programmet eller programpresentationen. En ensidig framställning i ett program kan balanseras av ett annat program. I SVT:s interna riktlinjer utvecklas och skärps innehållet i begreppet opartiskhet : Om ett kontroversiellt ämne eller händelse behandlas ensidigt (så att endast en parts version eller synpunkter klart dominerar programmet) kan detta accepteras om denna förutsättning klart framgår av programmets/inslagets inledning och/eller om balansering skett med annat program som man hänvisar till. 8 Inte någon gång under den undersökta perioden har SVT hänvisat till ett annat program för balansering. Kravet från riksdagen på SVT:s opartiskhet övervakas och bedöms av Granskningsnämnden för radio och tv (GRN). Det normala är att granskningsnämnden prövar enskilda inslag som sänts i en eller några sändningar under en dag eller två. Det händer, men det tillhör undantagen, att man prövar skildringen sammantaget av en fråga i flera oberoende inslag. Som exempel på detta har GRN för TMI pekat på en anmälan mot rapporteringen om kriget i Syrien. Men GRN bedömer bara inslag som är maximalt tre månader gamla och därmed är det inte möjligt att få många inslag över en längre tid bedömda, som i fallet med friskolorna. Att ett enskilt, eller ett par inslag, tar sin utgångspunkt i en friskolekritisk frågeställning är naturligtvis inte tillräckligt för att dra slutsatsen att SVT är partiskt. Men om över 90 procent av 80 inslag under tio månader har en likartad kritiskt hållning förefaller det klarlagt att SVT tagit ställning och agerar partiskt. Men den typen av bedömning över lång tid gör alltså inte GRN. Detta är en stor brist i granskningsarbetet och man kan därför ifråga sätta om det överhuvudtaget sker en adekvat bedömning av frågan om Public Service-företagens opartiskhet. Tre månaders sändningar är en för kort tid för att kunna bedöma om SVT gör ett partiskt urval av vinklar och utgångspunkter. SVT-reportern Kristina Lagerström har ansvarat för några av de friskolekritiska inslagen i Aktuellt/Rapport. I tidningen Journalisten (aug 2013) utvecklar hon sin syn på granskningen av friskolorna:

9 Jag tycker inte det centrala när det gäller skolmarknaden är att det handlar om skattepengar utan att det är en marknad som inte är tydlig och enkel. Det är lättare att tjäna pengar i flera år utan att leverera. Det här är en unik marknad, den finns i princip bara i Sverige. Man kan också se att kunden/eleven inte har samma makt i förhållande till säljaren som på andra marknader. I princip kan elever byta skola om den är dålig, men i praktiken är byte av skola en komplicerad sak. Hennes resonemang påminner om det som ofta hörs från politiska aktörer som är kritiska till friskolor och fritt skolval. Men var finns fakta som stödjer uppfattningen att man som friskola kan tjäna pengar utan att leverera? Detta är inte fakta utan en åsikt som är ett klart ställningstagande. Och var finns stöd för att skolornas kunder har mindre makt än på andra marknader, eller att de inte fått mer makt genom möjligheten att välja skola? Detta är ett politiskt laddat ställningstagande där det finns de som skulle hålla med och de som är emot. Det måste vara svårt att hålla sig opartisk med dessa ingångsvärden och frågan är om det inte är direkt olämpligt med SVT-reportrar som öppet deklarerar egna uppfattningar om de politiska frågor som de rapporterar om. Ulf Johansson som är ansvarig utgivare för Aktuellt och Rapport säger i en kommentar: Läser man hela texten framgår det att det är en intervju där Kristina berättar hur hon jobbat och hur hon burit sig åt för att bland annat vara nyhetsledande kring bristen i konkursen. Hon beskriver också varför det är viktigt att bevaka och granska skolmarknaden och avslutar med påpekandet att det inte är ideologin som är intressant utan snarare konsekvenserna av politiska beslut. Jag tycker att citatet ovan visar att Kristina Lagerström inte deklarerar egna åsikter om innehållet i besluten utan enbart att hon tycker att det är viktigt att granska och rapportera om konsekvenser av besluten. 9

10 Källmaterial friskolor i svt oktober december 9 inslag < Mittnytt. Kommunen inte skyldig orda skolskjuts till friskolan < Rapport/Aktuellt. Vilken väg ska s välja när det gäller vinster i välfärden? Stjärnqvist problematiserar vinstförbud < Rapport. Löfvens förslag om vinster < Rapport/Aktuellt. Så fungerar en friskola utan vinstutdelning. Icke-vinstutdelning är en fråga om moral < Aktuellt. Löfven intervjuad i studion < Rapport/Aktuellt. Urban Bäckström kritisk mot Löfvens idé om vinster < Västerbottennytt. Förälder vill starta friskola för autistiska barn < Aktuellt/Rapport. Bara 29 skolor i landet klarar av att ge alla elever behörighet till högre utbildning. 21 är friskolor. Källan är TT < Östnytt. 10

11 friskolor i svt 2013, till och med 14 augusti 68 inslag Januari < Värmlandsnytt. Besvikelse. Tiotal anställda sades upp. Vikande elevunderlag < Värmlandsnytt. Av 54 har 38 valt friskolan Thoréns. Man har just utökat lokalerna för hösten < Rapport/Aktuellt. En stank av 70-talet (Bäckström). Många kommer att välja att lägga ner jobb. LO vill ha samhällsbolag. S är inte helt positiva. Februari < Aktuellt/Rapport. DN:s granskning: två undersökta skolor. Friskolan ger högre betyg än kommunen < Smålandsnytt. Slutsatserna ifrågasätts delvis eftersom det är få elever som påverkar resultatet < Mittnytt. Forskare: en del fristående skolor är duktigta, men andra sätter höga betyg för att marknadsföra sig < ABC. Friskolor saknar tillstånd, eleverna får inte betyg < Östnytt. Storstäderna och friskolorna är vinnare < Rapport. För få elever. Allvarliga brister i undervisningen. Konkurrensen har ökat < Västerbottennytt. 70 elever måste byta skola < Tvärsnytt. Barn o föräldrar protesterade, 2004 blev det friskola < Västnytt. Många ledsna. 1or o 2or måste söka ny skola < Värmlandsnytt. Brann för ett år sedan. Kommunen bygger nytt hus. Populär skola. 11

12 Mars < Rapport/aktuellt (trasig länk på svt play). Konkursen berodde på att många slutade. Varje skola i ett eget dotterbolag. Malmqvist: ett sätt att minimera riskerna. Det är för att varje skola ska klara sig själv. Skolinspektionen: vi har ingen anledning att ha synpunkter < Aktuellt/rapport. Björklund vill ha hårdare regler. Allvarligt att vi har ägare som inte tar ansvar < Aktuellt/Rapport. Fjelkner: Skärpa regelverket < Aktuellt. Generellt brister i friskolor även när det gäller särskilt stöd. Elevhälsovård och bibliotek saknas också < Aktuellt. I Karlstad är det långt till storstäderna, men nu är bolagen här. 70% fler platser än elever. Långt inslag, mycket kritiskt < Aktuellt. Vi måste skärpa regler. Men mycket beror på vikande kullar Intervju Cecilia Nykvist, vd friskolornas riksförbund OBS detta inslag finns ej på webben och har ej kunnat granskas < skolinspektionen- stanger-friskola-i-norrkoping>. Östnytt. En skola i kaos < Östnytt. Upprört under föräldramöte < Rapport/Aktuellt. Vinstintresset ska bort. Sverige extremt < Aktuellt. KVA: tillbaka till före April < Östnytt. Enbart samhällsbolag tror jag inte på. Ds flesta tror på en kompromiss. Vad blir konsekvenserna av ett totalt förbud? < Aktuellt. Widar Andersson mot Göran Greider.

13 < Rapport/Aktuellt. Kongressreportage < Rapport. Kort kommentar < miljoner-pa-tre-ar>. SVT Uppland. s är emot, m har inga invändningar < Östnytt. Pga för få som söker. Tycker att skolpengen är för liten < Värmlandsnytt. Svår utmaning för kommunen. Beskrivs som problem < Östnytt. En trend är bruten. Neutralt. Maj < Rapport/Aktuellt. I Göteborg finns redan vinstförbud < Skolverkets rapport < Aktuellt. Skillnaderna ökar. Kan bero på fria skolvalet < Östnytt. Vinster går till skatteparadis < Östnytt. Kunskapsskolan exempel. Skolinspektionen ställer inga krav. Kommunerna skulle kunna stoppa < Aktuellt/Rapport. Frisörlever får det svårt. Krav på garanti från Elevorg < Västerbottennytt. Friskola < Östnytt. Om de inte fixar skolgård < Rapport/Aktuellt. Skattepengar försvann i vinster till rikskapitalister. Långt. 13

14 > Rapport/Aktuellt. Uppgörelsen i friskolekommittén < Rapport/Aktuellt. Friskolan har inget emot mer kontroll. Det är ett stort risktagande att bli egen företagare. Mikaela Valtersson intervjuad kort < Smålandsnytt < Rapport > Aktuellt > Tvärsnytt < ABC < Sydnytt < Smålandsnytt < Smålandsnytt < Rapport/Aktuellt < Aktuellt. Waltersson i debatt < Tvärsnytt < Mittnytt. Juni < Aktuellt/Rapport. Fridolin kräver. Kommittén föreslog ingen garanti < Aktuellt/Rapport. Intervju Conni Jonsson, EQT < Aktuellt eller Rapport. Göran Hägglund emot sossarnas förslag.

15 < Västnytt < Västnytt < Västnytt < Västnytt. Juli < Sydnytt < Gävledala < Västnytt < Mittnytt. Föräldrar kämpar för en friskola. Kommunen har valt att lägga ner skolan. Föräldrar överklagar. Augusti < Rapport < Rapport < Aktuellt. Allmänt om omfattande förändringar i lagstiftningen: prövning även långsiktighet. Inrätta utbildningsgaranti. 15

16 nedlagda kommunala skolor, exempel < < < < < < < < < < 16

17 exempel på nyheter som inte bevakats < Pressmeddelanden/Svag-okning-av-antalet-ansokningar-omfristaende-skola-/>. < Pressmeddelanden/Nya-fristaende-skolor-pa-37-orter-i-host/>. < Pressmeddelanden/Skolan-maste-ta-en-mer-aktiv-roll-for-att-lyftaresultaten/>. < Nya-huvudman-for-flera-skolor-som-tidigare-drevs-av-JB-Education/>. < Mindre_kritik_mot_fristaende_skolor_DXNI _.aspx>. < Forskning < segregation_likvardighet_sahlgren.pdf>. ESSAYS ON SKILLS, SCHOOL CHOICE AND THEIR LONG-TERM CONSEQUENCES < opinion_rapporter_och_resultat_ Chiles_skolor_har_nast_basta_resultatutvecklingen Friskolornas_ riksforbund_dxni _.aspx>. > 17