Detaljplan för Stationsområdet, 2 skedet

Transkript

1 1 Kyrkslätt Detaljplan för Stationsområdet, 2 skedet Detaljplaneändringen gäller följande detaljplaner: kvarteren 204 och 219 samt rekreations-, skyddsgrön-, gatu- och järnvägsområden i Stationsparkens detaljplan. kvarteren samt rekreations- och gatuområden i detaljplanen för Finnsbacka. gatu- och järnvägsområden i detaljplanen för Munkkulla. kvarter 213 i fråga om detaljplanen för Stationsområdet, 3 skedet. Följande gav utlåtanden om förslaget till ändring av detaljplanen: 1. miljövårdsenheten (Kyrkslätts kommun) namnkommittén (Kyrkslätts kommun) Esboregionens miljö- och hälsoskydd Västra Nylands räddningsverk Västra Nylands landskapsmuseum Polisinrättningen i Västra Nyland Närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland (NTM) Finska staten (Trafikverket) Helsingforsregionens miljötjänster (HRM) Helsingforsregionens trafik (HRT) Fortum Power and Heat Oy Caruna Espoo Oy Fingrid Abp Elisa Abp Följande lämnade inget utlåtande - byggnadstillsynen (Kyrkslätts kommun) - handikapprådet (Kyrkslätts kommun) - äldrerådet (Kyrkslätts kommun) - utvecklingsdirektören (Kyrkslätts kommun) - TeliaSonera Abp - Fingrid Abp - Finska staten (Senatfastigheter) - Lidl Oy - VR-Group Ab - VR-Rata Oy - Kirkkonummen ympäristöyhdistys ry - Kyrkslätt Natur och Miljö rf - Kyrkslätts företagare rf - Kyrkslätts kommuncentrumförening Kide rf Inga anmärkningar gjordes.

2 2 1. Miljövårdsenheten (Kyrkslätts kommun) 1.1 Kommunaltekniska enheten har uppgjort en allmän plan för byggandet av kommunalteknik på området som inkluderar behandlingen av dagvatten. Miljövården har fått till påseende endast en daterad ritning som har rubriken Dagvattennätets nuläge och ändringar. Ritningen omfattar inte planutkastets sydligaste kvarter i sin helhet. Inga dagvattenbassänger föreslås i ritningen. Byggandet av kommunalteknik inleddes i juni 2017 bl.a. i fråga om dagvattenbassängerna. Miljövårdsenheten har inte haft möjlighet att granska behandlingen av dagvatten på planområdet i sin helhet och ingen möjlighet att ge sitt utlåtande om det. Planförfattaren beklagar att det inte ingick material gällande behandlingen av dagvatten som bilaga till planförslaget. I samband med Magasinvägens detaljplaneprojekt (lagakraftvunnen ) har man uppgjort en dimensionering av dagvattendräneringen under kustbanan (Ramboll Finland Oy, ), enligt vilken man har byggt kommunaltekniken i planprojektet. Av dimensioneringsutredningen framgår bl.a. avrinningsplatsen och utloppsplatsen som är grund för dimensioneringen av dagvattendräneringen under järnvägen samt dagvattenbassängerna som ska placeras på Stationsparkens detaljplaneområde (se beskrivningens nya bilaga 14). Efter ovanstående har de kommunaltekniska tjänsterna ordnat med Stationsparkens detaljplan förenlig kommunalteknisk växelverkan gällande gatu- och parkplanen, som innefattar också behandlingen av dagvatten, så att ett invånarmöte ordnades och planerna var framlagda hösten Under framläggningstiden kan man lämna en anmärkning om planerna. Inga anmärkningar inkom och planen har senare godkänts. I början av 2017 ( ) färdigställdes de slutliga byggnadsplanerna enligt vilka byggandet av kommunaltekniken i Stationsparkens detaljplan anhängiggjorts sensommaren Det må konstateras att planläggnings- och trafiksystemtjänsterna presenterat hösten 2017 uppgjorda kommunaltekniska planer under uppgörandet av skedet för godkännande av detaljplanen för miljövården, som konstaterat att planerna är tillräckliga. I samma veva konstaterades att det i det här skedet inte är motiverat att uppgöra dagvattenplanering söder om järnvägen, eftersom deras slutliga lösning anknyter bl.a. till gatuplanen under järnvägen och Munkkullaparkens detaljplan, som omfattar bl.a. kvarter 215 söder om järnvägen, där det för närvarande finns bl.a. en Lidl-butik. Meningen är att anhängiggöra uppgörandet av detaljplanen tidigast år Planförslaget har ändå ändrats så att den slutliga detaljplanen innefattar Kyrkslätts dagvattenprograms rekommendationer om nödvändiga planbestämmelser. Utöver föregående har planbestämmelserna kompletterats bl.a. på så sätt att man i samband med bygglovet för kvarter 213 bör uppgöra endera en tomt- eller en kvartersspecifik behandlingsplan för dagvatten. I den slutliga plankartan har man också lagt till en riktgivande plats för en dagvattenbassäng på tomt Dagvattnet leds från planområdet till en bäck som i planen har namnet Kvarnbyån. I Nylands NTM-centrals klassificering av vattendragens tillstånd ingår en bäck som

3 3 sträcker sig från Humaljärvi till havet. Kvarnbyån är en del av den bäcken. I klassificeringen är bäcken i fråga om det ekologiska tillståndet i klassen nöjaktig, det hydrologisk-morfologiska tillståndet försvarlig och det fysikalisk-kemiska tillståndet god (klasser: utmärkt, god, nöjaktig, försvarlig och dålig). Bäckens fåra mellan Kungsvägen och Västerleden är naturligt slingrande, men bäckens naturliga tillstånd har ändrat bl.a. dikningarna och ledningen av dagvattnen. Söder om Västerleden har översvämningar förorsakat problem för trafik och odlingar. Målet med ramdirektivet för vatten har varit att alla vattendrag ska vara i minst gott tillstånd senast år I Kvarnbyåns tillstånd har det sannolikt inte skett någon förbättring. I Nylands NTM-centrals åtgärdsprogram för vattenvården i Nyland ( ) är målet att yt- och grundvatten ska vara i gott tillstånd. I programmet har man i fråga om bäcken Esbyån-Kvarnbyån framfört utredningar om iståndsättningen av livsmiljön och planering av åtgärder som underlättar fiskvandring. Ledningen av dagvattnet på planområdet får inte försvaga bäckens tillstånd. Planbeskrivningen har kompletterats med en ny bilaga 14, av vilken bl.a. framgår ledningen av dagvatten från området norr om järnvägen via Magasinvägens detaljplan till Kvarnbyån. Kommunaltekniken i Magasinvägens detaljplan har byggts. Det är dock skäl att beakta att det i detaljplanerna för både Magasinvägen och Stationsområdet, 2 skedet fordrats att man bygger dagvattenbassänger så att fördröjningen av dagvatten skulle vara så effektiv som möjligt och att de negativa miljökonsekvenserna för Kvarnbyån skulle vara så ringa som möjligt. Det må konstateras man i samband med delgeneralplanläggningen för Kommuncentrum, etapp 2, uppgjort en allmän plan för dagvattnet som gäller planeringsområdet och en översvämningsutredning för vattendraget som rinner ut i Humaljärvi. Med hjälp av denna utgångsinformation kan man genom planering och genomförande inverka på vattendragets kvalitet. Planläggningen skapar möjligheter till förbättring av vattendragets kvalitet, men med vilka åtgärder man når detta, beror till exempel i det här fallet på kommunens strategiska avsikter att främja vattendragets kvalitet som till exempel genom att bevilja anslag för anläggning av dagvattensystem utanför områden som detaljplaneras. 1.3 Enligt planbeskrivningen byggs dagvattenbassänger i Järnvägsparken (VP) och riktgivande områdesreserveringar har anvisats för dem i plankartan. I planbeskrivningen finns ingen beskrivning av målen med dagvattenbassängerna eller andra mål med hanteringen av dagvatten. Planförslagets beskrivning har kompletterats på så sätt att principerna för behandling av dagvatten framgår av den. Dessutom har beskrivningen kompletterats med bilaga 14 med utdrag ur planerna för behandling av dagvatten. 1.4 För detaljplaneområdet borde man uppgöra minst en dagvattenutredning som täcker hela området och en plan för hantering av dagvatten, utgående från vilken planförslaget kan kompletteras. I utredningen skulle man framföra uppgifter bl.a. om

4 4 vattendrag som tar emot dagvatten och bedömningar om förändringar i vattenbalansen som förorsakas av genomförandet av planen, inklusive hydrologiska kalkyler för dagvattenavrinning och belastningen av vattendragen. På basis av utredningen borde man sätta upp mål för hanteringen av dagvatten både för vatten- och miljövården samt definiera principerna för översvämningshanteringen på området. Utgående från detta skulle man i planen för hantering av dagvatten förete principerna för dagvattenhantering och utrymmesreservering. Utgångspunkten skulle vara att minska på dagvattnen och behandling med naturliga metoder på fastigheter, affärsområden och allmänna områden. Utgående från dagvattenutredningen och planen för utredning borde planförslaget kompletteras i fråga om områdesreserveringarna för dagvatten och/eller planbestämmelserna samt konsekvenserna. Miljövårdens ställningstagande är mycket krävande och det är inte skäl att anvisa tillvägagångssätten som framförs i den endast till planläggningen för utförande. I kommunen finslipades och färdigställdes i slutet av år 2017 och i början av 2018 ett dagvattenprogram för Kyrkslätt och planbestämmelserna enligt programmet tillämpas i det här planprojektet. Med andra ord kompletteras planförslaget med nya planbestämmelser som gäller dagvatten. Planläggnings- och trafiksystemtjänsterna uppgör för anhängiga delgeneralplaner och planer som inleds allmänna planer för dagvatten, som står i nyckelposition i fråga om behandlingen av dagvatten på omfattande områden under principen att sköta dagvatten i första hand på platserna där de uppkommer. För betydande detaljplaner har man redan en längre tid i samband med den allmänna planeringen av kommunaltekniken uppgjort planer som gäller behandlingen av dagvatten. Vid planläggningen av betydande och till sin areal rätt omfattande nya områden har kommunen förutsatt uppgörande av en allmän plan för dagvatten. Däremot är det i fråga om planändringen i regel inte motiverat att uppgöra en dagvattenplan för privata markägares marker på kommunens försorg i en situation där till exempel byggande eller kompletterande byggande av ett befintligt kvarter inte är aktuellt trots planläggningen som uppgörs. Utgångspunkten bör vara att markägaren bekostar dagvattenplaneringen på sitt område, inte kommunen. Ofta är det förnuftigast att ansluta planeringen av dagvatten till planeringen av byggnadsprojekten, eftersom markanvändningen i kvarteret/på tomten samt placeringen av byggnader på planeringsområdet har en stor betydelse för sättet för behandling av dagvattnet. Utöver ovanstående utvecklas dagvattnens behandlingssätt; nya metoder uppkommer och på grund av det är det inte motiverat att i ett för tidigt skede uppgöra dagvattenplaner för enskilda tomter eller kvarter. 2. Namnkommittén (Kyrkslätts kommun) Namnkommittén anmärker på att det finska namnet Asemapuisto som införts i planförslaget bör ändras till formen Asemanpuisto. Det svenska namnet är Stationsparken.

5 5 I Stationsparkens detaljplan har parken i fråga det finska namnet Asemapuisto (på svenska Stationsparken). Både det finska och det svenska namnet förblir desamma som i Stationsparkens detaljplan. Inga ändringar i planförslaget. 3. Esboregionens miljö- och hälsoskydd 3.1 I utlåtandet betonas att området ska planeras så att bl.a. bullret och dammet från trafiken inte orsakar områdets invånare hälsoolägenhet. Bullret som förorsakas av trafiken får inte överskrida dagriktvärdet (55 db Laeq) enligt statsrådets beslut 993/1992 på gårdsområden eller de med förordningen om sanitära förhållanden i bostäder (525/2015) förenliga åtgärdsgränser för medelljudnivåer inomhus. I planeringen bör man också beakta konsekvenserna av trafikmängderna som ökar. Man bör också försäkra sig om att ändringarna i Järnvägsparken, som i nuläget fungerar som skyddszon vid järnvägen, inte försvagar bostadshusens bullerskydd. Enligt bullerutredningen som ingår som bilaga till planbeskrivningen skulle bullervärdet i bullernivåprognosen för år 2020 på 55 db (Laeq) ändå överskridas i Slättvägens riktning i kvarteren 130 och 128.I planen finns det dock endast vid kvarter 130 en beteckning i Slättvägens riktning för bullerbekämpning mot trafikbuller. I konsekvensbedömningen har det föreslagits att det är möjligt att i kvarter 128 bygga ett bilgarage för att skydda kvarteret för trafikbuller. Om man inte bygger ett bilgarage som bullerskydd i kvarter 128, så borde bestämmelserna som gäller bullernivån gäller kvarteret i fråga. Planbeskrivningens bilaga 9 består av flera utredningar som gäller trafikbullret på planeringsområdet. På basis av materialet kan man konstatera att bostadskvarterens innergårdar har en bullernivå som stämmer överens med statsrådets beslut, med undantag av den västligaste delen av kvarter 130 som ska skyddas genom att bygga ett bullerräcke (högst 1,4 m) på ett område som anvisats med planbeteckning på gatuområdet. Detaljplaneförslaget kompletteras norr om järnvägen genom att lägga till en planbeteckning som beskriver bullerskyddet (m.a.o. bullerräcke, högst 1,4 m) till gatuförbindelsen under järnvägen (gatan Stationsbågen). Konstruktionen anknyter till gatans rännform. Konstruktionen i fråga skyddar kvarter 128 på så sätt att kvarterens sydligaste byggnaders sydliga tomtdelar kan användas för vistelse. Det må konstateras att om man i kvarter 128 bygger bilgaraget som möjliggörs av planen, så att det också skulle skydda kvarterets innegård mot trafikbuller sp som konstaterats i beskrivningen. 3.2 Det vore bra att i planeringen av området dessutom fästa uppmärksamhet vid förebyggandet av hälsoolägenheter som orsakas av trafikens utsläpp av mikropartiklar. I mån av möjlighet bör de buller- och dammolägenheter som uppkommer för invånarna av arbetsplatserna förebyggas också under fleråriga arbetsplatser.

6 6 4. Västra Nylands räddningsverk 4.1 Vid planering av flervåningshus med fler än tre våningar på området, bör följande beaktas: enligt byggbestämmelserna ska det finnas en reservutgång från varje bostad, via vilken det är möjligt att rädda sig själv eller med hjälp av räddningsverkets åtgärder. Till räddningsverkets materiel vid Kyrkslätts brandstation hör ingen hävare (skylift). Fyravåningshusen på detaljplaneområdet är inte nya, så det har byggts i enlighet med dåvarande bestämmelser. Markanvändningen i kvartersområdena för flervåningshus (AK) ändrar inte från nuläget. Följaktligen inga ändringar i planförslaget. 4.2 Bostadsbyggnader ska placeras på tomten så att det är möjligt att bygga räddningsvägar och lyftplatser till alla byggnader med över tre våningar. Byggnaderna i fråga är inte nya och markanvändningen i kvartersområdet för flervåningshus (AK) ändrar inte från nuläget. 4.3 Vid placeringen av bostadsbyggnader bör man beakta kraven som ställs på brandsäkerheten beträffande att bygga nära. Om byggnaderna placeras på fastighetens gräns eller i närheten av fastighetens gräns, ska möjliggörandet av byggande av brandmur beaktas. Byggnaderna i fråga är inte nya och markanvändningen i kvartersområdena för flervåningshus (AK) ändrar inte från nuläget, med undantag för möjligheten att bygga ett bilgarage vid tomtgränsen i kvarter Om avsikten är att använda gång- och cykelleden för tomttrafik, ska den byggas så att den kan trafikeras med räddningsverkets tunga fordonsmateriel. I detaljplanen bestäms inte gång- och cykelledernas byggnadssätt. Saken hör till gatuplaneringen som uppgörs efter godkännandet av detaljplanen, om det framkommer ett behov av sådan planering.

7 7 5. Västra Nylands landskapsmuseum 5.1 Landskapsmuseet har kommenterat planprojektets program för deltagande och bedömning främst i fråga om godsmagasinet och stationsparken som hör till den gamla stationsmiljön. Landskapsmuseet ansåg att det är viktigt att bevara dem och beakta deras värden. 5.2 I planförslaget har det gamla godsmagasinet (nuv. Trafikverkets anläggningsutrymme) anvisats korrekt med skyddsbeteckning. I fråga om skyddsbeteckningens bestämmelsetext anser landskapsmuseet att ordet utvidgningsarbete ska ersättas med ändringsarbete, utöver vilket det i bestämmelsetexten bör läggas till ett omnämnande om att museimyndighetens utlåtande ska begäras om planerna som gäller byggnaden. Eftersom magasinet ligger på LHA-område, ska också museimyndigheten höras om planerna för kvartersområdet. Utöver ovanstående bör följande omnämnande läggas till i planbestämmelserna för Stationsparken. Stationsparken bör planeras och verkställas med beaktande av de ursprungliga planerna och det historiska värdet. Planbestämmelsen som gäller godsmagasinet ändras i enlighet med landskapsmuseets förslag. Däremot har parkplanen för Stationsparken behandlats i kommunen och byggnadsprojektet som gäller parken är anhängigt. Under planprojektet sökte man den ursprungliga planen för parken utan att lyckas med det. Parken har dock planerats med beaktande av områdets historiska värde. Till de här delarna inga ändringar i planförslaget.. 6. Västra Nylands polisinrättning Närheten till kollektivtrafikstationerna kan utgöra en utmaning för människans upplevelse av trygghetskänsla och ibland också för säkerheten. På grund av detta önskar polisinrättningen att social kontroll som förbättrar trygghetskänslan och bildas på området främjas i mån av möjlighet också genom planläggning. 7. Närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland (NTM) 7.1 Trafik Trafikregleringarna i detaljplaneförslaget iakttar principerna i delgeneralplanen för kommuncentrum, etapp 1. Planeringen av genomförandet av planprojektet bör göras i tätt samarbete med myndigheterna som ansvarar för kollektivtrafik samt för väg- och banhållning. Särskild uppmärksamhet bör fästas vid passagerarinformationen gällande hela resekedjan i trafiksystemet.

8 8 Kommunen har uppgjort trafik- och övrig kommunalteknisk översiktsplanering för hela stationsområdet i samarbete med HRT (kommunens kollektivtrafikmyndighet) och Trafikverket. I detaljplanen tar man inte ställning till planeringen av passagerarinformationen. 7.2 Dagvatten Till planmaterialet har man inte anslutit några dagvattenplaner och planlösningen lämnar hanteringen av dagvatten olöst. Reserveringarna för parkeringshallen och gatuområdet norr om järnvägen (också Stationsbågen som löper under järnvägen) minskar dagvattnens nuvarande, naturliga fördröjningsområde (grönområde med öppet dike) väsentligt. Dessutom ligger de planerade dagvattenbassängerna i och med planen ovan om de områden som ändrar, så dagvattenbassängerna som anvisats i planen fördröjer i huvudsak dagvattnet som kommer från skolans riktning. Hur är meningen att ta kontroll över dagvattnet på områdena mellan banan och de anvisade dagvattenbassängerna? Ur det här perspektivet förorsakar främst dagvattenledningen under banan bekymmer. Räcker ledningens dimensionering till för att leda allt dagvatten som uppkommer på de ovan liggande områdena, så att man undviker översvämning av gatorna. Om dimensioneringen å andra sidan är rymlig, blir strömningarna i den nedan om belägna fåran extrema. Bedömningen av dagvattenlösningen är svår utan en noggrannare dagvattenplan. Planförfattaren beklagar att det till planförslagets beskrivning inte ingick någon bilaga med dagvattenplan för området norr om banan, av vilken svaren till frågorna under den här punkten skulle ha framgått. Frågan behandlas i bemötandet till Kyrkslätts kommuns miljövårdsenhets utlåtande (se bemötande 1). I början av hösten 2017 lämnade planläggnings- och trafiksystemtjänsterna in dagvattenutredningar till NTM-centralen. Byggnadsprojektet som är anhängigt på området genomförs enligt utredningarna. Efter att ha bekantat sig med planerna har NTM-centralen konstaterat dem vara tillräckliga. Dessutom må det konstateras att planförslaget kompletteras med planbestämmelser söder om banan så att för kvarter 213 bör uppgöras en dagvattenutredning i samband med bygglovet. I Kyrkslätts dagvattenprogram som blir färdigt under början av 2018 har man sammanställt bl.a. planbestämmelser som används i detaljplaner. De har införts också i den här detaljplanen. Även till dessa delar kompletteras planförslaget. 7.3 Sulfidlera På basis av uppgifterna om jordmånen i planmaterialet är jordmånen till mestadels lera. På basis av höjduppgifterna ligger området på området för Östersjöns havsskede Littorinahavet. På basis av jordmåns- och höjduppgifter kan på området förekomma sura sulfatjordar (potentiella sura sulfatjordar och verkliga sura sulfatjordar). På basis av förhandstolkningskartan i Geologiska forskningscentralens karttjänst Sura sulfatjordar kan man inte utesluta förekomst av sulfatjordar på området.

9 9 NTM-centralen anser att de eventuella förekomsterna av sulfatjord på området ska beaktas med planbestämmelser i planen. Planförslaget ändras så att planbestämmelserna kompletteras i enlighet med utlåtandet. 7.4 Handel Med tanke på styrningen av placeringen av stora detaljhandelsenheter verkställer detaljplaneförslaget markanvändnings- och bygglagens preliminära platsmålsättning då Km-kvartersområdet ligger på område för centrumfunktioner i generalplanen. I regeringens propositions (251/2016) konstateras att detaljplanens innehållskrav vidare kan fordra att också frågor om en affärs art och storlek granskas i detaljplanen, för att trygga tillgången till dagligvaruhandelns tjänster och utvecklingen av fungerande konkurrens. I detaljplanematerialet ingick ingen kommersiell utredning och ingen servicenätsplan för kommunen. Det är skäl att lägga till dem i materialet. På basis av dessa utredningar kan man i KM-planbestämmelsen bedöma handelns natur och hur konkurrensutvecklingen tryggats. Detaljplanen för Stationsområdet, 3 skedet vann laga kraft år 2010 och omfattar kvarter 213. I planförslaget har tomt 2 i det ovannämnda kvarteret anvisats som kvartersområde för affärsbyggnader, där man får placera en stor detaljhandelsenhet. I planen som ska ändras är tomtens användningsändamål kvartersområde för affärs- och kontorsbyggnader (KL). Tomtens byggrätt har bevarats oförändrad, likaså affärsutrymmet som reserverats för livsmedelsförsäljning (högst 500 v-m2). I praktiken är användningsändamålet för detaljplanen som ska ändras det samma som i planförslaget, då där inte satts till exempel någon gräns i fråga om affärsutrymmet. Planläggnings- och trafiksystemtjänsterna har som dimensioneringsprincip för affärsutrymmena i kommunen använt den kommersiella planen som uppgjorts i samband med delgeneralplaneprojektet för Jorvas och Ingvalsby (år 2012). Utredningen finns på planläggningens webbplats. Kommunens nuvarande servicenätsplan innefattar ingen granskning av handeln, utan fokuserar på att anvisa placering av daghem, skolor och inlärningscenter på gynnsamma platser ur kommunstrukturens perspektiv. Servicenätsplanen gäller inte planeringsområdet. Därtill må det konstateras att parallelluppdraget för Kyrkslätts affärsområde, vars material finns på kommunens webbplats, fordrade av varje deltagare att en expert på handel kopplas till projektet. Syftet är att utnyttja materialet i utvecklingen av Kyrkslätts affärsområde. Med hänvisning till det som framförs ovan kompletteras planbeskrivningen (källor) med den kommersiella utredningen för delgeneralplanen för Jorvas och Ingvalsby, som innefattar en granskning av hela kommunen. Dessutom bifogas till beskrivningens bilagematerial ovan nämnda utredning med en beräkning av behovet av affärsutrymme i Kyrkslätt åren 2025 och 2025 (se bilaga 15).

10 10 8. Trafikverket Trafikverkets anläggningsutrymme (f.d. godsmagasinet) som ligger i kvartersområde 204 för persontrafikterminal (LHA) i detaljplaneförslaget bör i detaljplanen anvisas som en del av järnvägsområdet (LR). Planförslaget ändras i enlighet med utlåtandet. 9. Helsingforsregionens miljötjänster (HRM) Inget att anmärka på i planförslaget. 10. Helsingforsregionens trafik (HRT) 10.1 Utrymmesreserveringen för korttidsparkeringsplatser för HRT-områdets bussar är bra och HRT har haft möjlighet att delta i planeringen av parkeringsområdet Det är skäl att redan i detaljplaneringsskedet beakta utrymmet som krävs för laddningsstationen som fordras för elbussar, fastän en laddningsstation inte skulle byggas ännu då detaljplanen verkställs. Planförslaget kompletteras så att planbestämmelsen för LHA-området kompletteras genom att på området tillåta byggande av en laddningsstation för bussar och personbilar, fastän möjligheten att bygga en laddningsstation för bussar redan beaktats i den detaljerade planeringen för området. Gatuplanen norr om järnvägen har godkänts och byggandet av området inleds hösten Planförslaget ändras dessutom så att man i anslutning till bostadsvåningshus och kommersiell service tillåter byggande av laddningsstationer för personbilar Bussarnas korttidsparkering och övriga terminalfunktioner ska kunna ordnas på ett sätt oberoende av trafikant. Till exempel ska pausutrymmen och toalett vara tillgänglig fastän trafikanten skulle byta i och med konkurrensutsättning.

11 11 I den gamla stationsbyggnadens västra gavel finns den nuvarande trafikantens kontorsutrymmen och en infart till byggnadens gård behövs också i fortsättningen. För närvarande hyr trafikanten som ansvarar för kommunens busslinjer pausoch WC-utrymmen i stationsbyggnaden för sina chaufförer. Kommunaltekniska sektorn utreder om kommunen borde hyra ovannämnda utrymmen i något skede. Servicetrafiken till stationsbyggnaden har tryggats i detaljplanen för Stationsområdet, 1 skedet I detaljplanen bör man säkerställa tillräcklig områdesreservering för gatuområdet, så att radien för rondellen som ska byggas möjliggör smidig busstrafik. Information om gatu- och parkplanen för området norr om järnvägen (Slättvägen, Stationsbågen, Wiksvägen och parkeringsområdena P-Lokstallet och P- Stationsparken samt även Stationsparken) skickades till HRT då förslaget till planen var allmänt framlagt i början av sommaren 2016 ( ). HRT lämnade då inte in någon anmärkning om planen. Rondellen har planerats så att den utöver bussar betjänar den övriga tunga trafiken. Gatuplanen inklusive rondeller för området norr om järnvägen har godkänts. Byggandet av kommunalteknik på området inleddes sensommaren I planen har man föreslagit utomordentligt många infartsparkeringsplatser för cyklar. HRT föreslår ändå att förbindelsen till parkeringsplatsen söder om banan granskas i den fortsatta planeringen. I planen som ingår i bilagematerialet är gångförbindelsen från cykelparkeringen till perrongen mycket lång på grund av höjdskillnaderna. Cykelplatserna som föreslagit i den östra kanten av LHA-området i detaljplanen har det bästa läget. HRT hoppas att platsantalet på platsen i fråga kan utökas i den fortsatta planeringen. Information om gatu- och parkplanen för området norr om järnvägen (Slättvägen, Stationsbågen, Wiksvägen och parkeringsområdena P-Lokstallet och P- Stationsparken samt även Stationsparken) skickades till HRT då förslaget till planen var allmänt framlagt i början av sommaren 2016 ( ). HRT

12 12 lämnade då inte in någon anmärkning om planen. Sedermera har gatu- och parkplanen för området norr om banan godkänts. Planläggnings- och trafiksystemtjänsterna har hösten 2017 diskuterat med de kommunaltekniska tjänsterna om HRT:s önskan om att utvidga den i planen anvisade cykelparkeringen (VP) i Stationsparken. De kommunaltekniska tjänsterna anser att det är möjligt att utvidga parkeringen i fråga. Å andra sidan vill planläggnings- och trafiksystemtjänsterna lyfta fram att utvidgandet av parkeringen ska vara i harmoni med parkens kulturhistoriska värden. Cykelparkeringen söder om banan har preliminärt anvisats i Lokparken (VP). Byggandet av den ligger inte i planerna. Med all sannolikhet preciseras markanvändningen i parken vid uppgörandet av detaljplanen för Munkkullaparken, som omfattar bl.a. området söder om järnvägsstationen från Lokparken österut och inkluderar bl.a. tomten för den nuvarande livsmedelsaffären (Lidl). I planändringen som ska uppgöras beslutar man om den exakta placeringen av parkeringen. 11. Fortum Power and Heat Oy 12. Caruna Espoo Oy 13. Fingrid Abp Bolaget har en huvudledning för fjärrvärme på ändringsområdet och bolaget vill i god tid veta om huvudledningarna berörs av några ändringsbehov. Om det blir nybyggandet på området, erbjuder bolaget fjärrvärme och eventuella andra energilösningar för fastigheten I utlåtandets bilaga (bilaga 1) har man i enlighet med nuläget anvisat platser för underjordiska elledningar och transformatorer. Planförslaget ändras bl.a. så att träden längs Åvägen avlägsnas på grund av det underjordiska elskåpet i kvarter 213 på platsen där kabeln ligger. Dessutom införs transformatorn i plankartan Caruna Espoo Oy flyttar de ledningar som eventuellt behövs, och den som beställer flyttningen svarar för flyttningskostnaderna. Flyttningen av ledningarna förutsätter att det ordnas ett nytt permanent ställe för dem. Bolaget har inga kraftledningar eller andra funktioner på planområdet och bolaget har inga behov av att ta ställning till innehållet i planen.

13 Elisa Abp På planområdet finns bolagets telekablar som bör tas i beaktande innan byggandet inleds.