Instruktionsbok JC 3000 Star XL JC 4000 Star

Transkript

1 TUME-AGRI OY NR: F Instruktionsbok JC 3000 Star XL JC 4000 Star såmaskin Från och med tillverkningsnummer AG Läs instruktionerna innan du börjar använda maskinen! Översättning

2 EY- vaatimustenmukaisuusvakuutus koneesta (Konedirektiivi 2006/42/EY, Liite II A) Valmistaja: Tume-Agri Oy Osoite: Sudenkorventie 1, TURENKI Henkilön nimi, joka osoite, joka on valtuutettu kokoamaan teknisen tiedoston: Nimi: Heimo Valli Osoite: Sudenkorventie 1, FI TURENKI Vakuuttaa, että Kylvökone JC 3000 Star XL ja JC 4000 Star Sarjanumero ovat konedirektiivin (2006/42/EY) asiaankuuluvien säädösten mukaisia ja lisäksi vakuuttaa, että seuraavia eurooppalaisia yhdenmukaistettuja standardeja on sovellettu SFS-EN ISO :2003 EG-försakran om maskinens överensstämmelse (Maskindirektivet 2006/42/EG, Bilaga II A) Tillverkare: Tume-Agri Oy Adress: PL 77, FI TURENKI Namn och adress till den person som är behörig att ställa samman den tekniska dokumentationen: Namn: Heimo Valli Adress: Sudenkorventie 1, FI Turenki Försäkrar härmed att Kombisåmaskinerna JC 3000 Star XL och JC 4000 Star Serienummer överensstämmer med tillämpliga bestämmelser i maskindirektivet (2006/42/EG) Vi försäkrar dessutom att följande europeiska harmoniserade standarder har använts SFS-EN ISO :2003 Paikka ja aika / Ort och datum: Turenki Allekirjoitus: Patrik Jungarå Toimitusjohtaja 2

3 Innehåll 1. För maskinanvändare och maskinansvariga Allmänna säkerhetsanvisningar Maskinens användningsområde Ibruktagning av maskinen Monteringen av draget Utmatningsmekanismens markhjul Påfyllning av behållarna Tömning av behållarna Utmatningsanordningen för utsäde och dess inställning Utmatningsanordningen för gödsel, inställning Exempel på användningen av såtabellen Vridprov Fältprov Djupinställningen för gödsel Inställningen av sådjupet Inställning av efterharven Gödselbillarna Utsädesbillarna Arealmätaren Service av kombisåmaskinen De vanligaste reparationerna Avställning av kombisåmaskinen Tekniska data Tilläggs- och tillvalsutrustning

4 1. För maskinanvändare och maskinansvariga Vi önskar er lycka till med er nya TUME kombisåmaskin. I denna instruktionsbok ges upplysningar om användning, inställning, service och förvaring av maskinen Tume JC. När ni följer anvisningarna i denna handbok har ni en maskin som tjänar er länge och störningsfritt. Det är mycket viktigt att ni studerar anvisningarna i god tid innan maskinen tas i bruk för säsongen. Spara manualen och håll den lätt tillgänglig. Instruktionsbokens reservdelsnummer anges på omslagsbladet. Skriv upp numret så att ni vid behov kan beställa en ny motsvarande bok. Både tillverkaren, Tume-Agri Oy och auktoriserade återförsäljare hjälper gärna till med frågor angående maskinen. Viktigt att veta om presentationen av instruktionsboken Eftersom denna handbok distribueras i det internationella försäljningsnätet, är det möjligt att anordningarna på bilderna (såväl standard som tillval) kan variera i olika länder. I en del länder är de lagstadgade samt i övrigt viktiga skydden på några bilder öppnade eller borttagna så att det objekt som beskrivs skall synas bättre. Maskinen får inte användas utan skydd. För er egen säkerhets skull skall ni se till att samtliga skydd är hela eller monterade på plats innan arbetet inleds. Vänster och höger angivna i denna instruktionsbok betyder att maskinen ses bakifrån i körriktningen. Tume-Agri Oy utvecklar ständigt sina produkter och förbehåller sig därför rätten till ändringar och förbättringar utan att förbinda sig att utföra dem på tidigare sålda produkter. 2. Allmänna säkerhetsanvisningar Samtliga personer som använder, gör service eller på annat sätt handskas med Tumekombisåmaskinen skall läsa denna instruktionsbok noggrant innan arbetet påbörjas. Följ instruktionerna i boken! Låt en auktoriserad märkesverkstad utföra krävande reparationer. Använd alltid Tume originalreservdelar och gör inga ändringar på maskinens konstruktioner utan tillverkarens samtycke. Det är absolut förbjudet att arbeta eller vistas under en anordning som står upplyft endast med stöd av hydrauliken. Försäkra dig om att maskinen hålls uppe genom att stänga säkerhetskranarna för lyftcylindrarna, se bild Sänk maskinen ner till marken och lås markörerna mekaniskt i upplyft läge om du måste lämna maskinen utan bevakning. Det är förbjudet att vistas på maskinen eller stå på den bakre plattformen när maskinen är i rörelse. Föraren skall försäkra sig om att inga personer finns i närheten av maskinen när den är i gång eller när de hydrauliska funktionerna används, som t.ex. lyft och sänkning av maskinen eller markörerna. Innan du backar med maskinen skall du försäkra dig om att ingen vistas bakom maskinen. Var extra aktsam med barn. Det är förbjudet att smörja, justera eller rengöra maskinen när den är i rörelse. Stäng av traktorns motor och koppla på handbromsen under servicearbeten. Försäkra dig om att ingen utomstående 4

5 får tillgång till traktorn eller maskinens styranordningar under service eller reparationer på maskinen! Alla skydd skall alltid vara fastsatta på plats när maskinen är i användning. Se till att draganordningen, hydraulslangarna och elledningarna är rätt kopplade till traktorn och arbetsmaskinen. Slangar och kablar skall placeras så att de inte utsätts för skada vid normal användning av maskinen. Trasiga hydraulslangar och kopplingar skall omedelbart förnyas. Traktorns hydraulventiler och anslutningar skall vara i gott skick och utan läckage. Maskinens transportläge vilar på dem. De hydrauliska radmarkörerna kan stiga eller sjunka mycket snabbt, i synnerhet om deras hydrauliska strypventil är alltför öppen och traktorns hydraulproduktion är stor. Iaktta stor varsamhet när du försöker lyfta och sänka markörerna första gången. Se till att ingen vistas under en hydrauliskt upplyft markör eller i markörens rörelsebana. Markörerna skall låsas mekaniskt i upplyft läge innan maskinen transporteras på väg eller när maskinen parkeras och föraren inte är på plats. Se till att minst 20 procent av traktorns vikt vilar på framaxeln i alla förhållanden. Använd tilläggsvikter vid behov. Var extra försiktig om du kopplar arbetsredskapet till traktorns dragarmar. Största tillåtna körhastighet i goda förhållanden är 30 km/h. På ojämn mark skall yttersta försiktighet iakttas och hastigheten sänkas. Transporter skall helst göras med tomma behållare. Det är förbjudet att transportera last på maskinen. Undvik att köra över stenar och andra hinder så att inte däcken skadas. Var försiktig när du vistas på maskinen för att utföra rengörings- eller underhållsarbeten eller när du fyller på behållarna. Se till att maskinen är omsorgsfullt parkerad när du lösgör arbetsredskapet från traktorn. Vid behov, hindra mekaniskt maskinen från att rulla neråt i en backe. Maskinens lyfthydraulik skall låsas med kranarna (se bild 38-39), markörerna skall låsas mekaniskt i transportläge och slangarna till traktorn skall vara trycklösa. Draget skall stödjas med hjälp av maskinens parkeringsstöd. Hälsofarliga gaser kan utsöndras ur maskinens lackering när den blir upphettad. Se till att arbetsplatsen ventileras ordentligt, t.ex. under svetsningsarbeten. Slipa bort målarfärg vid behov. Använd endast tillverkarens godkända tilläggsutrustning och anordningar. För ändringsarbeten som avviker from tillverkarens anvisningar och påföljderna av dem ansvarar den som utfört ändringarna. Vi rekommenderar ögon- och andningsskydd speciellt vid påfyllning av betningsanordningen, som fås som tillvalsutrustning. Det är synnerligen viktigt att använda skydden när maskinen rengörs med tryckluft. Kombisåmaskinen förorsakar inte någon väsentligt högre bullernivå i traktorns styrhytt. Eventuellt behov av hörselskydd beror på traktorns bullernivå. Vid hantering av tunga och vassa komponenter (t.ex. delar till dragets och billuppsättningen) rekommenderar vi skyddsstövlar. Se till att din maskin uppfyller de senaste kraven även när det gäller vägtrafikutrustning om maskinen måste transporteras på allmänna vägar. Bestämmelserna kan ändras, ibland flera gånger. 5

6 3. Maskinens användningsområde TUME JC kombisåmaskinen är avsedd bl.a. för sådd av frö för de vanligaste spannmåls-, olje- och vallväxterna, samt för sådd av ärter och bönor. Samtidigt med sådden kan spridningen av granulerade gödselmedel utföras genom skilda gödselbillar. Betningsaggregat och aggregat för sådd av höfrö finns som tillvalsutrustning. Denna tillvalsutrustning möjliggör betning och sådd av höfrö i skyddsspannmålen i samband med sådden. Vid behov kan maskinen användas separat endast för gödsling eller endast för sådd. Utsäde och gödsel för sådden kan transporteras i maskinens behållare till närbelägna åkrar om vägarna är i gott skick. Största tillåtna hastighet är då 15 km/h. På ojämna vägar och långa sträckor skall förflyttningarna köras med tomma behållare. Maskinen får inte användas för transport av något annat än det utsäde och gödselmedel som behövs direkt, och det är inte tillåtet att transportera extra last, varor, djur eller passagerare på maskinen eller i behållarna. Allmänt om användningsmöjligheterna Utmatningsanordningen är konstruerad endast för granulerade gödselmedel. Det uppstår vanligtvis problem vid utmatning av pulverartade gödselmedel. I värsta fall kan pulverartade gödselmedel leda till att utmatningsanordningen skär fast, och därför är det skäl att använda endast granulerade gödselmedel. Gödslingsdjupet kan justeras från ca 8 cm djup ända till ytspridning. Kombisåmaskinerna kan utrustas med olika såbillar för olika förhållanden, bild 36. Vid svåra, lätt igensättande förhållanden fungerar maskinen bäst med tallriksbillar. Övriga alternativ är släp- och vingbillar. Släpbillar används i allmänhet på styvare jordarter när jorden grundbearbetas genom plöjning. Vingbillar är lämpliga på plöjd jord och i synnerhet på lättare jordarter. Såbillstrycket kan justeras för alla slags jordarter. Såbillarnas fjädring är konstruerad så att ojämnheter i markytan inte nämnvärt påverkar billtrycket. Vid sådd nära ytan, i synnerhet på lätta jordar skall billarnas fjädringstryck vara lätt. På styva jordar och vid djupare sådd ställs trycket till kraftigare. Gödselbillarna som medföljer som standardutrustning, bild 34, är smala och arbetar i lodrätt läge. De passar för de flesta förhållanden. Avståndet mellan gödselbillraderna i körriktningen är stort och därför täpps konstruktionen inte igen så lätt. Modellerna JC Laser har tallriksbillar på frösidan och 1-skivgödselbillar på gödselsidan som standardutrustning, bild 35. Lasermodellerna är lämpar sig för all slags sådd och i synnerhet i förhållanden där plöjningen ersätts av lättbearbetning. För synnerligen slitsamma förhållanden finns det släpbillspetsar försedda med keramiska slitstycken, samt wolframkarbidförstärkta gödselbillspetsar. Med denna utrustning kan slitagetåligheten till och med tiofaldigas jämfört med motsvarande konventionella lösningar. Stödhjulen bakom JC fungerar samtidigt som välthjul. Vid varje hjul finns två frörader och en gödselrad. Vältningseffekten är tillräcklig under normala förhållanden. Efterharven bakom hjulen utjämnar den jordvall som uppstår mellan hjulen, luckrar upp hjulspåren i mitten och slutför sådden. Inga lätt igenslammande hjulspår blir kvar på åkern. Genom att använda höfröaggregatet kan man samtidigt så ut konstgödsel, skyddsgröda och vallfrö eller motsvarande. HST-versionen av höfröaggregatet kan även användas för spridning av en del spårnäringsämnen och startfosfor. En maskin som är utrustad med fjärrstyrning av utmatningen för gödsel lämpar sig speciellt bra för fält med varierande jordarter. Föraren kan under körning direkt från förarhytten ställa in den optimala gödselgivan för jordarten. En fjärrkontroll för gödselmedel ingår som standardutrustning i AgroCont+ kördatorn (tilläggsutrustning). Övrig tilläggsutrustning finns beskriven i punkt 23. 6

7 4. Ibruktagning av maskinen Stödbenet Stödbenet i framväggen används vid förvaring och transport, bild 1 och 2. Vid sådd är stödbenet indraget, bild 3. Bild 1. Stödbenet under förvaring Bild 2. Stödbenet under biltransport Bild 3. Stödbenet under sådd Lyftcylindrarna och anpassningslederna för hjulen Anpassningslederna för hjulen är låsta med en flatstång under lastning och transport. När du tar maskinen i bruk, lösgör flatstången och montera den tillbaka på plats så att tapparna går i de avlånga hålen. Då följer hjulen ojämnheterna i terrängen, se bild 4. Maskinen får inte användas med den bakre plattformen styv i låst läge! Kontrollera att lyftcylindrarnas säkerhetsventiler är öppna, bild Om maskinen av någon anledning skall användas med den bakre plattformen låst i styvt läge skall man vara extra varsam vid körning i ojämn terräng. Belastningen på plattformen och de enskilda hjulen är stora! OBS! Maskinen får inte användas utan flatstängerna i anpassningslederna. De skall alltid vara monterade under drift. 7

8 Bild 4. Begränsnings- och låsningsflatstången för anpassningslederna Bild 5. Markhjulet i läge för biltransport Ibruktagningen av markhjulet Drivhjulet för maskinens transmission, markhjulet, är i några fall vid biltransport monterat i transportläge enligt bild 5. Vrid hjulet bakåt och neråt, bild 15, och avlägsna transportstödet vid behållarens fog. De alternativa dragen och monteringen av dem Tume JC har ett vanligt undre drag som standardutrustning. Med draget kan maskinen bogseras direkt i traktorns dragkrok eller med hjälp av ett lantbruksdrag. I standardleveransen ingår även en dragtriangel, se bild 6. Dragtriangeln fästs i traktorns 3-punktsfäste (kategori 2). Draget är på maskiner för export och på 4m maskinerna vanligtvis förpackad på fabriken på maskinens bakre plattform. De mindre delarna är förpackade i maskinens behållare. Alternativt kan man välja ett ställbart kombidrag som kan användas antingen på vanligt sätt som ett undre drag eller som ett övre t.ex. tillsammans med Tume CultiPack harv. Tillsammans med kombidraget levereras ingen dragtriangel. Draget stöds mot såmaskinen antingen med en mekanisk vantskruv (standardutrustning) eller med en hydraulcylinder (tillvalsutrustning). Med hjälp av den hydraulcylindern kan maskinens främre del lyftas upp även om draget är kopplat till traktorns dragkrok eller lantbruksdrag eller till en mellanpackare som man kan få som tilläggsutrustning. Standarddraget och dess dragtriangel monteras enligt bild 6. På bild 7 visas dragets infästning i maskinen när en mekanisk vantskruv utgör det övre stödet mot såmaskinen och maskinen är kopplad till traktorns dragkrok eller till dragtriangel. På bild 8 visas monteringen med en hydraulcylinder. Monteringen av kombidraget förevisas på bild 9,10,11. 8

9 Vantskruv Dragets cylinder Dragnordning Vantskruv Dragögla Dragtriangel Dragets cylinder Bild 6. Hopsättningen av standarddraget 9

10 5. Monteringen av draget Övre hålet Koppling till en mellanpackare Koppling till traktorns dragpunkt Bild 7. Monteringen av standarddraget, koppling till dragkrok eller dragtriangel. Standarddraget försett med vantskruv. Draget fästs i rambalkens öron. Tryckstången (vantskruven eller hydraulcylindern) fästs i de övre hålen på öronen i behållarens främre del. Hydraulslangar och elkabeln dras genom dragstången och fästs i upphängningskrokarna i draget. Slangen till den hydrauliska tryckstången (alternativ utrustning) kopplas till en av traktorns enkelverkande hydraul ventiler. När slangarna placerats rätt säkrar man detta genom att böja fast hållarna så att slangarna hålls på plats. Övre hålet Koppling till en mellanpackare Koppling till traktorns dragpunkt Bild 8. Monteringen av dragets hydraulcylinder, koppling till mellanpackare. Standarddraget försett med hydraulcylinder. Justera tryckstångens längd så att maskinen är i vågrätt läge när den är nerfälld i arbetsposition och kopplad till traktorns dragpunkt (traktorns dragkrok, dragarmarna i arbetsläge, mellanharvens dragpunkt l.dyl.). Försäkra dig om att tryckstångens cylinder är helt intryckt under inställningen. Finjusteringen av draganordningen görs på åkern i såningsförhållanden. 10

11 Vantskruv Dragets cylinder Kombidraget Bild 9. Monteringen av kombidraget 11

12 Övre hålet Koppling till en mellanpackare Koppling till traktorns dragpunkt Bild 10. Kombidraget försett med vantskruv Övre hålet Koppling till en mellanpackare Koppling till traktorns dragpunkt Bild 11. Kombidraget som undre drag med hydraulisk tryckstång 12

13 VARNING! FARA! Skruva aldrig ut tryckstången (vantskruven eller hydraulcylindern) för långt, för då kan reglerområdet ta slut och den kan knäckas eller gå av. I värsta fall kan den som utför inställningen hamna i kläm under maskinen om den faller framåt. Observera att det inte finns några begränsare i tryckstångens gängor som förhindrar att den regleras utanför det tillåtna området. Den del som har gängorna på yttre sidan skall alltid vara minst en gängdiameter inne i den del som har gängorna på insidan! Studera inställningsområdenas mått angivna i denna instruktionsbok, bild 12 och 13! Kopplandet av maskinen till traktorn Alternativa drag och monteringen av dem Standarddraget JC kombisåmaskinen kopplas vanligtvis till traktorns dragkrok, lantbruksdrag eller till dragpunkten på mellanpackaren som fås som tilläggsutrustning. Med standarddraget (undre drag) levereras även en dragtriangel med vilken JC kan bogseras i traktorns 3- punktsfäste. VARNING! Då såmaskinen kopplas till en dragtriangel skall man extra noga beakta belastningen på traktorns framaxel för att bevara styrbarheten. När JC är kopplad med en dragtriangel till traktorns dragarmar skall maskinens behållare vara tomma vid transportkörningar. Försäkra dig därtill om (använd tilläggsvikter vid behov) att den styrande framaxeln bär minst 20 % av traktorns massa och att traktorns bromsar på högra och vänstra sidan är sammankopplade. Kombidraget VARNING! Dragtriangeln skall kopplas i så upprätt läge som möjligt. Ställ in rätt läge med traktorns tryckstång. Lyft aldrig upp och sänk aldrig ner dragtriangeln mer än nödvändigt. Se till att dragets vinkel till dragtriangeln inte blir alltför stor från sidan sett. Största tillåtna vinkel mot horisontalläge är +/- 9 o. En alltför brant vinkel kan förstöra dragtriangeln eller dragöglan. Om ni valt ett kombidrag till er JC kan maskinen kopplas på vanligt sätt till traktorns dragkrok eller till ett lantbruksdrag (draget monteras som nedre drag, se bild 10, 11) eller även till en högre belägen dragpunkt. Dragets inställning som övre drag visas på bild 10,11. Det övre draget kopplas t.ex. till mellanharven Tume CultiPack eller till dragpunkten på en fräs. VARNING! Ett övre drag får aldrig kopplas till örat för traktors tryckstång eller till någon annan sådan dragpunkt på traktorn som är belägen ovanför traktorns bakaxel. När du använder ett övre drag tillsammans med en fräs eller ett annat jordbearbetningsredskap som kopplas till trepunktsfästet skall du se till att traktorn bevarar styrbarheten även i då redskapet lyfts upp med trepunktsfästet. Av säkerhetsskäl skall traktorns styrande framaxel ha en belastning på min. 20 % av traktorns totalmassa vid körning på landsväg. Använd tilläggsvikter vid behov. Flytta maskinen om det behövs endast med tomma behållare! VARNING! Granska slitaget på dragets samtliga delar och dess skick i övrigt tillräckligt ofta! Notera särskilt slitaget på dragöglan och dragtriangelns tapp och hål. Skadade eller farligt utslitna delar skall omedelbart repareras eller bytas ut 13

14 Längdreglerområden för dragets vantskruv och hydraulcylinder OBS! Följ instruktionerna för längdreglerområdena! Felaktig justering kan förorsaka allvarliga person- och tekniska skador. På bild 12 visas längdreglerområdet för den vantskruven som ingår i standardutrustningen. Observera att området inte är symmetriskt. Fäst uppmärksamhet vid reglermåttet i bägge ändorna var för sig! Lås vantskruven med den gängförsedda låsningsplattan i övre ändan. På bild 13 visas motsvarande mått för hydraulcylindern. Ändan mot draget Ändan mot behållaren Bild 12. Vantskruvens längdinställningsområde Bild 13. Längdinställningsområdet för hydraulcylindern försedd med reglerholk Kopplandet av hydrauliken JC:s hydraulik kopplas till traktorns hydraul uttag avsett för externa, enkelverkande cylindrar. Cylindern till draget som kan fås som tillval kräver ett eget enkelverkande uttag. Om kombisåmaskinen är försedd med markörer utrustade med dubbelverkande lyftcylindrar kopplas de två slangarna från maskinen till traktorns dubbelverkande uttag. Hydraulcylindern till kombidraget som fås som tillval är dubbelverkande och kräver således ett annat dubbelverkande uttag. OBS! När hydraulanslutningarna kopplas skall kontrollspaken för traktorhydraulikens ifrågavarande uttag vara i sänkt eller flytande läge för att underlätta kopplingen. 14

15 VARNING! När du kopplar hydraulslangar till traktorn skall du se till att maskinen, draget eller markörerna inte kan sjunka okontrollerat och därigenom skada människor eller andra objekt i närheten! Koppla draget till dragpunkten innan du kopplar hydrauliken. OBS! På många traktortyper skall man använda av traktortillverkaren rekommenderade, speciella snabbkopplingar för hydrauliken. Byt ut delarna vid behov till sådana som passar din traktor för att försäkra dig om att hydrauliken fungerar störningsfritt. OBS! Innan sånings arbetet inleds är det skäl att kontrollera billarnas och efterharvens pinnars läge i förhållande till varandra med ett dragprov. Det kan utföras på åkern eller i mjuk sand. Vid körning rakt fram skall varje gödselbill alltid gå mitt emellan två utsädesbillar. Mellanrummet mellan utsädesbillarna skall vara omkring 125 mm. Efterharvens pinnar skall gå mellan utsädesraderna. Flytta billar och pinnar i sidled ifall det behövs. Det är skäl att utföra kontrollen åtminstone en gång per säsong. Körinstruktioner Körinstruktioner vid transportkörning I upplyft läge vilar maskinen på traktorns hydraulventil. Vid transport skall man därför kontrollera att det inte förekommer läckage i traktorns hydraulik och att hydraulspaken för lyft och nedsänkning av maskinen inte vidrörs av misstag. Häng upp markhjulet, som drar utmatningsanordningen, i sin kedja, bild 15. Håll lyftcylindrarnas säkerhetsventiler öppna under transportkörning liksom även under själva sådden, bild 39. Största körhastighet vid transport är 30 km/h. Se allmänna säkerhetsanvisningar, punkt 2. Körinstruktioner vid sådd Släpp ner markhjulet ifall det är fäst i övre läge med hjälp av transportstödet så att det bärs av lyftstagen, bild 14. OBS! Varje gång maskinen sänks ner skall den samtidigt köras framåt. I annat fall kan billarmarna skadas eller billarna täppas till. Undvik onödig körning på sådda områden. Välj en sådan körteknik att maskinen lämnar så litet hjulspår som möjligt på det sådda området. Vanligen lönar det sig att börja sådden genom att så runt fältet så att det bildas tillräckligt breda vändtegar (vanligtvis 1-2 växtskyddssprutor breda). Därefter sår man i allmänhet fram och tillbaka genom att köra i riktning med åkerns längsta sida. OBS! Försök undvika att så hörnen så att dessa blir runda genom att inte lyfta maskinen i hörnen. Maskinens drag och billar belastas onödigt mycket om man kör med billarna nere i skarpa svängar! På oregelbundna åkrar kan det löna sig att så runt. Lyft maskinen i hörnen! Bara klart trubbiga vinklar kan sås med maskinen nedsänkt! På grund av hydraulikens konstruktion skall maskinen alltid lyftas ända upp i högsta läge. Först därefter kan maskinen sänkas ner. I motsatt fall, när maskinen sänks ner, skall den nå det nedersta läget innan den åter kan lyftas upp. Under såningsarbetet skall man se till att man inte lyfter på maskinen i onödan eftersom den inte kan sänkas ner till rätt sådjup på nytt ifall inte den lyfts så högt att djupreglerventilen (bild 31) öppnas helt. Bild 31 visar styrventilen för maskinlyft och nedsänkning som rör sig med hjulstödarmen. När ventilspaken möter de tappar som styr övre och nedre läge sluts ventilen och lyft- eller sänkrörelsen stannar upp. 15

16 Se till att efterharven stiger tillräckligt högt upp när maskinen lyfts. Se punkt 15, reglering av efterharven. OBS! Backa inte medan efterharvens pinnar berör marken. Backa inte heller så att efterharven törnar mot eventuella jordvallar på åkerkanten eller andra hinder. Maskinen skall arbeta i vågrätt läge på jämn mark. Se punkt 13, reglering av placeringsdjupet för gödseln. Om maskinen lutar framåt skall dragets vantskruv (eller hydraulcylinder) förlängas, i det fall maskinen är kopplad till annat än till dragtriangeln. Om maskinen lutar bakåt skall vantskruven förkortas. Observera vantskruvens resp. hydraulcylinderns reglerområde. Kontrollera gödslings- och sådjupet vid behov när du kört ett stycke. Kontrollera regleringen av markörerna (tilläggsutrustning) också genom att undersöka skarven mellan sådragen. OBS! Lyft och sänk maskinen bara medan den rör sig framåt. Backa aldrig maskinen när billarna är i marken och transmissionen är påkopplad. Kontrollera regelbundet att billarna inte är tilltäppta. Kontrollera också alla frö- och gödselrör och rengör eventuella tilltäppningar. Kontrollera i början av sådden hur stor areal som kan sås med en behållare. Därefter kan du räkna ut den antagna följande tidpunkten för påfyllning på basis av avläsningen av arealmätaren. Se till att det finns tillräckligt med utsäde och gödselmedel i behållaren. Speciellt i början är det skäl att fästa uppmärksamhet vid detta på grund av behållarbottnens form. Förvara inte gödselmedel eller utsäde i behållarna flera dagar, speciellt när det är fuktigt väder. Fuktigt gödselmedel kan leda till utmatningsstörningar. En körhastighet på 7-10 km/h ger vanligtvis det bästa såresultatet. På stenig mark skall körhastigheten sänkas så mycket som situationen kräver. Den maximala såningshastigheten med småfrön eller vanliga frön är under goda förhållanden 15 km/h och vid sådd av ärter och bönor 6-7 km/h. 6. Utmatningsmekanismens markhjul Utmatningsmekanismerna får sin driftkraft av markhjulet i maskinens vänstra kortsida. Markhjulet är kopplat till behållaren och det stiger därför också upp när maskinen lyfts upp. När maskinen lyfts upp lyfter markhjulet från marken och matningen stoppas. Därför behövs det ingen separat koppling i transmissionen. OBS! Rotera inte markhjulet i riktning bakåt! Lyft alltid upp maskinen innan du backar traktorn. Bild 14. Markhjulet i arbetsläge Bild 15. Markhjulet i transportläg 16

17 7. Påfyllning av behållarna Användningen av presenningslocket Kombisåmaskinen är försedd med ett presenningslock som kan rullas upp med hjälp av vevar i fram- och bakkanten (se bild 16 och 17). Vid påfyllning av gödselbehållaren skall presenningslocket helst rullas upp endast framtill och på motsvarande sätt skall locket helst rullas upp endast baktill när utsädesbehållaren fylls. Då undviker man att gödselmedel och utsäde blandar sig vid påfyllningen. Under transportkörning och sådd är det skäl att hålla presenningslocket stängt och bundet med gummilänkarna. På det sättet kan man undvika att orenheter hamnar i behållarna och försäkra sig om att locket hålls på plats. OBS! På maskiner utrustade med markörer skall framkantens vev ovillkorligen fästas med en gummilänk under arbetet, bild 16. Annars kan veven ta fast i markörarmen och risk för skador föreligger. Bild 16. Presenningslocket i arbetsläge Bild 17. Presenningslocket öppnat Användningen av sållen JC kombisåmaskinen är vanligtvis standardutrustad med såll i gödsel- och utsädesbehållarna (med eventuella lands- och marknadsspecifika undantag). Sållen förhindrar att främmande föremål, gödselklumpar och annat som kan förorsaka störningar hamnar i utmatningsanordningarna. Gödslingssållet skall alltid vara på plats vid påfyllning av behållaren och under sådden. Också utsädessållet skall vara på plats, förutom i vissa undantagsfall. Ett undantagsfall utgörs av stora eller avlånga frön som kanske är för stora för att rinna genom sållet. Till exempel många havresorter är problematiska eftersom kärnorna är långa och lätta. Om det finns skäl att misstänka att fröna är för stora för att rinna igenom sållet kan sållen i dessa fall tillfälligt lösgöras och avlägsnas från behållaren. Vid påfyllning och sådd utan såll skall man se till att främmande föremål, som t.ex. bitar av säckar, verktyg o.dyl. inte hamnar i utmatningsanordningen. Påfyllningstidpunkten När sådden inleds rekommenderas att maskinen transporteras tom till åkern. Gödselmedlet och utsädet transporteras till åkern t.ex. med släpvagn och kombisåmaskinens behållare fylls vid åkerkanten. Om maskinen måste fyllas på långt ifrån skiftet som skall sås skall man iaktta yttersta försiktighet när man transporterar maskinen med fulla behållare. 17

18 OBS! Största transporthastighet 30 km/h får användas bara på vägar i gott skick och med tomma behållare! Största tillåtna körhastighet med fulla behållare är 15 km/h! På gropiga, smala eller steniga vägar skall transporthastigheten vara ännu lägre och anpassas till förhållandena. Man kan observera hur behållarna töms genom att: regelbundet titta in i behållaren när maskinen står still följa med maskinens arealmätare, när man utrett hur stor areal man kan så med en fylld behållare och med mätaravläsningen vid föregående påfyllning i minnet med hjälp av elektroniska övervakningsanordningar som fås som tilläggsutrustning. Anordningen ger larm när det finns en viss mängd gödselmedel eller utsäde kvar i behållaren. VARNING! Det är absolut förbjudet att transportera medhjälpare eller andra passagerare på fotbräden eller annanstans på maskinen. När utsädet eller gödselmedlet utjämnas i behållarna skall kombisåmaskinen absolut stå stilla! Reglering av gödsel- och utsädesbehållarnas volym Mellanväggen mellan gödselmedel- och utsädesbehållarna är reglerbar vilket gör att behållarnas volymförhållande kan ändras. Inställningen sker genom att man öppnar låsmuttrarna (bild 18) på mellanväggens stödstänger och vänder mellanväggen i önskat läge. Kom ihåg att låsa stödstängernas låsningsskruvar efter justeringen. Mellanväggens reglerområde kan ändras genom att man flyttar stödstångens ändor till andra infästningstappar (bild 18). När maskinen används enbart för sådd kan mellanväggen vridas helt fram för att ge maximal utsädesvolym, bild 19. OBS! Utför regleringen när behållarna är tomma eller nästan tomma! Max. påfyllnadsmängd liter gödsel (max) utsäde (min) utsäde (max) HS/HST aggregatet minskar utsädesvol. HKL 3000 JC Star XL HKL 4000 JC Star Bild 18. Mellanväggens reglerstång Bild 19. Utsädesbehållarens max.volym 18

19 Påfyllningsmetoder Eftersom behållarna är stora är påfyllningshöjden relativt stor, om kg säckar måste lyftas upp från markytan. Därför rekommenderar vi en arbetsteknik där säckarna placeras på lastpallar som lyfts med en pallyft eller med frontlastarens truckgafflar till lämplig höjd för påfyllning. Storsäckar ( kg) kan hanteras med olika lastare. En storsäck får aldrig läggas på kombisåmaskinens konstruktioner. Överbelasta inte kombisåmaskinen. Ta reda på hur man kan tömma storsäcken endast delvis. VARNING! Gå aldrig under en last som hänger i en lyftanordning eller på annat sätt lyfts upp med lyftredskap. Gå inte heller under själva lyftredskapen. Vid användning av gödselmedel eller utsäde i lösvikt rekommenderar vi användning av en högkippande vagn eller påfyllnadsskruvar. När du använder en högkippande vagn skall du välja uppställningsplatsen med omsorg så att vagnen inte välter omkull. Eftersom stödhjulen och efterharven på JC är placerade bakom maskinen är räckvidden på alla påfyllningsvagnar inte tillräcklig. Vid behov kan behållarna fyllas via kortsidorna. 8. Tömning av behållarna Tömning av gödselbehållaren Gödselbehållaren töms genom billarna eller med hjälp av vridprovstrågen. Om utsädesbehållaren inte tömts helt bör man se upp med att utsäde inte hamnar i gödselmedlet. Lösgör därför fröutmatningskassetten, se bild 22 och 23, så att utsädesutmatningen inte roterar då man vrider markhjulet eller gödselaxeln. Lägg t.ex. en presenning under maskinen. Ställ in gödselutmatningen på max. Lyft upp spaken (bild 26 och 28) för utmatningsanordningens bottenklaffar på gödselsidan ända upp. Då töms behållaren nästan helt. Styr kvarbliven gödsel t.ex. med en borste till matarhusen. Vrid utmatningsaggregatet med hjälp av markhjulet, bild 29, några varv så att husen töms. Sväng bottenklaffarna snabbt några gånger fram och tillbaka så att de sista gödselgranulaten faller ut genom billarna. Flytta maskinen från presenningen och lägg utmatningsanordningens transmissionskassett på utsädessidan tillbaka på plats. Obs! Kör inte med maskinens hjul över gödseln eftersom högen då sprids över ett stort område! Tömning av utsädesbehållaren Utsädesbehållaren kan tömmas antingen genom billarna eller med hjälp av vridprovstrågen. När behållaren töms genom billarna läggs t.ex. en presenning under billarna. Ställ in utmatningsanordningen på max.utmatningsmängd under tömningen. Utsädesbehållaren töms genom att bottenklaffarnas spak förs ända ner över graderingsskalan (bild 24 och 20). För kvarstående utsäde till matarhusen. Rotera utmatningsanordningen några varv så att eventuellt kvarblivet utsäde på matarvalsarna rinner ner. Observera att när utmatningsanordningen roterar kan det rinna ner gödselmedel på presenningen om inte gödselbehållaren tömts innan eller om inte gödselutmatningsaxeln kopplats ur funktion med hjälp av sprinten (bild 27). Sväng till sist bottenklaffarna snabbt några gånger med hjälp av spaken så inget utsäde blir kvar på klaffarna. 19

20 Behållarna kan tömmas med hjälp av vridprovstrågen om mängden utsäde och gödsel i behållarna är liten. Användningen av vridprovstrågen beskrivs i punkt 11. Förfaringssättet vid tömning är i princip lika som det ovan beskrivna. Om det finns mycket utsäde i behållarna måste bottenklaffarnas spak emellanåt slutas när trågen fyllts under tömningens gång. VARNING! Om du använder tryckluft för att rengöra behållarna, kom då ihåg att använda tillräcklig skyddsutrustning som förhindrar gödseldamm, betningsmedel o.dyl. från att hamna i andningsorganen och ögonen! 9. Utmatningsanordningen för utsäde och dess inställning Allmän beskrivning I JC kombisåmaskinen sker utmatningen med hjälp av räfflade skjutvalsar på både gödsel- och utsädessidan. De utmatande komponenterna kallas utmatningsvalsar. Under utmatningsvalsarna sitter fjädrade bottenklaffar, och ovanför skjutluckor, bild 20. Matarhusen är placerade i behållarens botten. Denna konstruktion ger en nästan konstant såmängd oberoende av maskinens lutning i sid- eller körriktning. Utmatningsanordningen är tillverkad av korrosionsfritt material. Inställningsspaken för bottenklaffarna under utmatningsvalsarna är belägen i mitten på maskinens baksida, bild 20 och 24. För sådd av småfrö kan transmissionens utväxling ändras genom att transmissionskassetten vänds, bild 22 och 23.. Bild 20. Utmatningsanordningen för utsäde Utmatningsmängden ställs in genom att matarvalsarna monterade på mataraxeln justeras i sidled i förhållande till matarhusen, varmed matarvalsarnas effektiva bredd ändras. Inställningen utförs med hjälp av ratten i maskinens vänstra kortsida, bild 21. Bild 21. Inställningsratten för utmatningsmängden 20

21 Ratten låses med en låsklaff av plast där också huvudskalan från 0 till 10 för utmatningen finns. Varje avstånd mellan numren på spaken motsvarar ett helt varv på ratten. Ratten är försedd med 10 hack, varmed ratten under varje varv kan låsas i 10 lägen vilka är märkta från 0 till 9. Utmatningsinställningens tiondelar avläses således på skalan på inställningsrattens lock vid hacket för låsklaffen. Detta ger härmed 100 olika inställningslägen. Genom att använda utväxlingen för småfrö (kassettläge II, bild 23) fås på motsvarande sätt 100 inställningsmöjligheter inom det mindre området. Huvudskalans värde avläses invid rattens inre kant. OBS! Utmatningsmängden ställs in så att låsklaffen med huvudskalen trycks i pilens riktning och intryckt vrids 90 grader framåt så att rattlåsningen frigörs. Efter inställningen fälls låsklaffen tillbaka i lämpligt hack på ratten. Om ratten vrids motsols ökar utmatningsmängden. När man bestämt mängden utsäde per hektar ger såtabellen på insidan av maskinens lock eller i denna instruktionsbok, bild 25, ett ungefärligt inställningsvärde för utmatningen, se punkt 10. Notera transmissionskassettens läge, se bild 22 och 23. Inställningen av ratten bör göras så att man minskar inställningsvärdet från ett större värde tills det önskade värdet nås. Om det ursprungliga inställningsvärdet är mindre än det önskade bör ratten vridas ½ - 1 varv motsols över det önskade värdet och sedan medsols tillbaka till den eftersträvade inställningen. Efter inställningen skall låsklaffen fällas tillbaka i hacket på ratten. Detta låser både ratten och låsklaffen. Lägg märke till att inställningsvärdet angivet i såtabellen är ungefärligt och att utmatningsmängden varierar för olika utsädespartier. För att försäkra sig om den faktiska utmatningsmängden och för att uppnå exakt målvärde skall man alltid utföra ett vrid- eller fältprov, se nedan punkt Om det samlas smuts i utmatningsmekanismen eller om utsädets egenskaper t.ex. på grund av betningsanordningen förändras kan den faktiska utmatningsmängden förändras i avgörande grad jämfört med den ursprungliga. Vi rekommenderar rengöring vid behov, dock minst en gång om dagen. Matarvalsarna kan rengöras så att man ställer in utmatningsmängden till värdet noll och sedan tillbaka till önskat värde. Kom då ihåg instruktionerna ovan, dvs. vrid först ratten ½-1 varv över det önskade värdet. Den faktiska utmatningsmängden kan kontrolleras med ett nytt vridprov. OBS! Ratten får inte vridas med våld till 0-läget. Inställningen är lättare om man samtidigt vrider utmatningsaxeln. OBS! Vid sådd av ärter och bönor är max. hastighet 6 7 km/h. Se till att utsädesrören inte täpps till. Tilltäppningen kan skada utsädesrören och kopplingarna i körspåranordningen (tilläggsutrustning). Val av hastighetsområde för fröutmatningsanordningen med hjälp av transmissionskassetten Rotationshastigheten för JC kombisåmaskinens utmatningsmekanism för utsäde i relation till körhastigheten kan väljas genom att transmissionskassetten vänds. Läge I på bild 22, där texten SPANNMÅL står på den synliga sidan, ger en större rotationshastighet som är lämplig för sådd av stora och normalstora frön. När man vänder kassetten, bild 23, får man en % långsammare hastighet II som åter är lämplig för sådd av småfrö. Bild 22. Transmissionskassett I = SPANNMÅL Bild 23. II = SMÅFRÖ 21

22 Ändring av transmissionskassetten, läge I och II Se bild 22 och 23. Lösgör sprintarna och dra ut kassetten från axlarna. Vänd runt kassetten i enlighet med bilderna så att axlarna kommer i kassettholkarna från den andra sidan. Vänd aldrig kassetten upp och ner, dvs. så att den nedre holken kommer upptill. Notera att kassettens övre ända skall påföras den andra axeln i samband med vändandet. Vald inställning (I eller II) anges på kassettens sidoplåt på den synliga sidan. I läget på bild 23 kan man så synnerligen små utsädesmängder, t.ex. rybs 5 kg/ha. Inställning av bottenklaffarnas inställningsspak: Frötyp Inställningshack Bild 24. Bottenklaffarnas inställningsspak, utsäde Småfrö, t.ex. rybs Hack 1 Vanliga frön Hack 2 Stora frön, t.ex. ärter Hack 3 Extra stora frön Hack 3-4 Granulerad gödsel Hack 2 Fingranulerad gödsel Hack 1 Bottenklaffarna Utmatningsprecisionen beror på valet av ett lämpligt avstånd mellan bottenklaffen och utmatarvalsen. Det är viktigt att bottenklaffarna är i rätt läge och att de inte ändras efter vridprovet, utan att ett nytt vridprov utförs. Bottenklaffarna är fjädrande för att förhindra att mekanismen tar skada om ett hårt föremål kommer mellan bottenklaffen och matarvalsen. Bottenklaffarnas läge 4 används endast för extra stora frön (t.ex. en del arter av konservärt). Observera att utmatningsmängden i läge 4 kan öka vid körning i en brant uppförsbacke. OBS! När bottenklaffarnas spak fälls ner förbi skalan kan utsädet rinna fritt ut ur behållaren. 10. Utmatningsanordningen för gödsel, inställning Allmän beskrivning Antalet matarhus för gödsel på maskinen är hälften av antalet matarhus för utsäde. Inställningen av utmatningsmängden sker genom att matarvalsarna monterade på mataraxeln justeras i sidled i förhållande till matarhusen. Inställningen sker med hjälp av inställningsratten på maskinens vänstra kortsida. Matarhusen är placerade i behållarens botten. Denna konstruktion ger en nästan konstant såmängd oberoende av maskinens lutning i sid- eller körriktning. Utmatningen sker med hjälp av räfflade matarvalsar, bild 28. Matarvalsarna är tillverkade av plast och försedda med snedställda räfflor. Bottenklaffarna under matarvalsarna är justerbara. Inställningsspaken sitter mitt på maskinens framsida, bild 26. Hela utmatningsmekanismen är tillverkad av korrosionsfritt material. Alla typer av granulerade gödselmedel kan användas. Det är skäl att undvika gödselmedel i pulverform. Omrörare levereras som tillvalsutrustning. 22

23 Bild 25. Såtabell och exempel på användning 23

24 Inställning av utmatningsmängden för gödselmedel Utmatningsmängden ställs in med hjälp av en ratt på maskinens vänstra kortsida (bild 21). Ratten låses med en låsklaff av plast på vilken huvudskalan för utmatningen finns. Inställningsvärdet avläses på huvudskalan vid rattens inre kant. Utmatningsinställningens tiondelar avläses på skalan på inställningsrattens lock vid hacket för låsklaffen. Rattens inställningsområde är 10 varv och för varje varv finns det tio låsningshack på rattens omkrets. Det betyder att man kan välja 100 olika inställningsvärden för utmatningen. OBS! Utmatningsmängden ställs in så att plastlåsklaffen med huvudskalen trycks i pilens riktning och intryckt vrids 90 grader framåt så att rattlåsningen frigörs. Efter inställningen fälls låsklaffen tillbaka i hacket på ratten. Om ratten vrids motsols ökar utmatningsmängden. När man bestämt mängden gödselmedel per hektar ger såtabellen på insidan av maskinens lock eller i denna instruktionsbok, bild 25, ett ungefärligt inställningsvärde för inställningsratten. Inställningen av utmatningen bör göras så att man minskar inställningsvärdet från ett större tills det önskade värdet nås. Om det ursprungliga inställningsvärdet är mindre än det önskade bör ratten vridas ½ - 1 varv motsols över det önskade värdet och sedan medsols tillbaka till den eftersträvade inställningen. Efter inställningen skall låsklaffen fällas tillbaka i hacket på ratten. Detta låser både ratten och låsklaffen. Lägg märke till att inställningsvärdet angivet i såtabellen är ungefärligt och att den faktiska utmatningsmängden varierar för olika gödselpartier. För att fastställa den faktiska utmatningsmängden skall man göra ett vridprov. Bild 26. Justerspaken för bottenklaffarna, gödsel Bild 27. Gödselutmatningens kedjehjul Bottenklaffarnas normala läge är i hack 2, bild 19. För mycket fingranulerad gödsel (kornstorlek 1 2,5 mm) kan även hack 1 användas. OBS! Om bottenklaffarnas låsklaff flyttas över hack 2 förbi skalan kan gödselmedlet rinna ut ur behållaren. Om fuktig gödsel hamnar i utmatningsmekanismen kan matarvalsarna täppas till. Även vissa gödselkvaliteter kan ha en benägenhet att fastna. Detta kan påverka utmatningsmängden på ett avgörande sätt. Matarvalsarna kan rengöras så att man ställer in utmatningsmängden till värdet noll och sedan tillbaka till önskat värde. Kom då ihåg instruktionerna ovan, dvs. vrid först ratten ½-1 varv över det önskade värdet och därefter tillbaka till önskat värde. Bruksanvisningen för såtabellen liksom instruktionerna för hur man gör vridprovet behandlas senare i boken. 24

25 Man kan frigöra gödselutmatningen genom att man lösgör ringsprinten på utmatningsmekanismens axel på maskinens högra kortsida, bild 27. Matarvals Bottenklaffarnas inställningsspak Avstängningslucka Bottenklaff Såhus Bild 28. Utmatningsanordningen för gödsel 11. Exempel på användningen av såtabellen Allmänt I såtabellen på bild 25 illustreras tre olika exempel på användningen av såtabellen. Observera att såmängderna angivna i tabellen endast är riktgivande. Den verkliga såmängden beror på det utsäde som används och kan variera betydligt från år till år och mellan olika utsädessorter. Såmängden bör kontrolleras med ett vridprov som beskrivs nedan i punkt 11 och 12. Exempel på inställningen av utmatningen av utsäde vid sådd av spannmål Exempel 1. Man vill så havre, 215 kg/ha. Välj rätt inställning för bottenklaffarna i såtabellen. Läget är 2 Välj strecket havre Kontrollera transmissionskassettens inställning, som skall vara l Börja i tabellens vänstra kant vid punkten 215 kg/ha Gå vidare längs horisontalaxeln, tills den skär strecket havre Gå därefter lodrätt neråt från skärningspunkten till den nedersta vågräta skalan. Inställningsvärdet är 6,9 och således mellan 6 och 7 på huvudskalan. Välj hack 9 på cirkelskalan. Lås i läget 6,9. Exempel på inställning vid sådd av rybs Exempel 2. Man vill så rybs, 11 kg/ha. Välj rätt inställning för bottenklaffarna i tabellens övre högra hörn. Rätt inställning är i hack 1. Studera det lilla diagrammet i diagramdekalens vänstra övre hörn. Sök utgångspunkten i den lilla såtabellens vänstra kant, 11 kg/ha Fortsätt längs den vågräta linjen 11 kg/ha till höger till denna linjes och rybslinjens skärningspunkt. Gå därefter lodrätt neråt till den nedersta vågräta skalan som visar att rätt inställning på huvudskalan är 1 och på cirkelskalan 4. Ratten öppnas således 1,4 varv från noll. Konstateras att i den lilla såtabellens vänstra övre hörn står utväxling II. Vid transmissionen skall man alltså använda inställningen för småfrö, dvs. transmissionskassetten skall vändas så att utväxlingskoden II blir synlig, och transmissionskassetten är ställd enligt bild 23, dvs. rotationshastigheten är i det långsammare läget, kassettens övre ända kopplad till den bakre axeln. 25

26 Exempel på inställning av gödsel Exempel 3. Man vill så NPK-blandgödsel, 410 kg/ha. Välj rätt inställning för bottenklaffarna i tabellens övre högra hörn. Rätt inställning för granulerad gödsel är 2. Börja i den stora såtabellens vänstra kant vid punkten 410 kg/ha. Gå horisontalt längs 410 kg/ha strecket till höger till skärningspunkten för axeln och strecket granulerad gödsel. Gå från skärningspunkten rakt ner till den understa skalan där man kan utläsa att avläsningen på huvudskalan på rattens låsningsklaff skall vara 4. Inställningsvärdet på rattens cirkelskala skall då vara 9. OBS! När inställningarna är gjorda är det bra att utföra vridprov för att försäkra sig om rätt så- och gödselmängd. Antalet varv för vridprovet beror på maskintyp. Antalen är angivna ovanför såtabellens övre vänstra hörn under rubriken Vridprov. 12. Vridprov Allmänt Eftersom inställningsvärdena angivna i såtabellen endast är riktgivande skall man utföra ett vridprov före sådden. Före vridprovet ställs maskinen in som beskrivet i punkt 10 enligt såtabellen. OBS! Betat och obetat utsäde kan förutsätta väldigt olika inställningsvärden för önskad utmatning. Om ett betningsaggregat finns ansluten till kombisåmaskinen skall man kontrollera rätt utmatningsinställning och vid behov utföra de slutliga inställningarna först när man sått ca 2000 m med såmaskinen efter den första påfyllningen. Observera även att olika betningsmedel inverkar på utmatningsmängderna på olika sätt och kan minska på utmatningsmängden jämfört obetat utsäde med upp till 20 %! Se till att betningsmedel inte kommer i beröring med sådant utsäde som inte skall betas. T.ex. rybsens grobarhet tar mycket lätt skada. Då rekommenderar vi att betningsbehållarna avlägsnas helt från kombisåmaskinens behållare. Kontrollera före vridprovet: Transmissionskassettens inställning I eller II (bild 22 och 23) Bottenklaffarnas läge (utsäde och gödsel) Inställningen av utsädesutmatningen på inställningsratten Inställningen av gödselutmatningen på inställningsratten Att skjutluckorna på både gödsel- och utsädessidan är helt öppna att det finns tillräckligt med gödsel och utsäde i behållarna att körspårmarkören inte är påkopplad Maskinen lyfts upp så mycket att utmatningsmekanismen kan vridas runt med hjälp av markhjulet, bild 29. Vridningen görs med hjälp av vevtappen som finns under skyddslocket i maskinens högra kortsida. Notera att maskinen skall stå vågrätt. På Tume JC ingår vridprovstråg både på utsädes- och på gödselsidan i standardutrustningen, bild 30. Trågen kan förvaras på plats även under sådden. Men kom alltid ihåg att tömma trågen på damm och dylikt innan vridprovet utförs. Maskinens sårör (för både gödsel och utsäde) ställs samtidigt lätt in i läge för vridprov. Inställningen görs med handtaget i maskinens högra kortsida, bild 30 läge A. Vridprovet kan utföras på tre sätt: Samtidigt för utsäde och gödsel. Då skall transmissionen var i läget för sådd, dvs. ringsprinten på gödselutmatningsaxeln skall sitta i det inre hålet, bild

27 Separat för utsäde. Då lösgörs ringsprinten, bild 27. Kom ihåg att montera sprinten tillbaka i det inre hålet efter vridprovet. Separat för gödsel. Då skall ringsprinten sitta i det inre hålet, bild 27 och transmissionskassetten tas bort, bild 30. Kom ihåg att montera kassetten tillbaka efter vridprovet. Bild 29. Vridprov Bild 30. Vridprovsmekanismen för utsäde Vridprov samtidigt för gödselmedel och utsäde Ställ in maskinens rör i vridprovsläge. Vrid veven några varv så att matarhusen fylls ordentligt. Kontrollera samtidigt att det kommer utsäde eller gödsel från varje utmatningsanordning. Töm sedan vridprovstrågen ordentligt. Vrid veven så många varv som såtabellen visar för respektive maskintyp. Såtabellen finns på inre sidan av skyddslocket i maskinens vänstra kortsida. Rotationshastigheten bör ungefär motsvara körhastigheten. Väg utsädet och gödseln i vridprovstrågen. Om vridprovet utfördes enligt det antal varv (värde angivet i tabellen) som motsvarar utmatningen för en ar, erhålls såmängden i kg per hektar genom att man multiplicerar vägningens resultat med hundra. 27

28 Resultatet kan avvika från önskat resultat på grund av de sedvanliga variationerna i gödsel- och utsädespartierna: Om resultaten avviker för mycket från önskade utmatningsmängden skall inställningen för utmatningsmängderna justeras med rattarna. Utmatningsinställningen ökas eller minskas lika många procent som den vägda vridprovsmängden underskred eller överskred den önskade nivån. Ovannämnda kan beskrivas med formeln: önskad utmatningsmängd nytt inställningsvärde för utmatningen = x (nuvarande inställningsvärde) uppmätt utmatningsmängd Exempel på ovannämnda formel presenteras med siffror: önskad utmatningsmängd för gödsel = 650 kg/ha utmatningsmängden enligt vridprovet = 600 kg/ha rattinställning vid vridprovet = 6,5 justerat värde enligt formeln = (650/600)x6,5 = 7,0 OBS! Ovan beskrivna formel gör det lättare att hitta rätt inställning. Resultatet skall alltid kontrolleras med ett vrid- eller fältprov om ett noggrant resultat eftersträvas! OBS! Ovan beskrivna uträkningsexempel är fiktivt och avsett endast för att åskådliggöra uträkningsformeln. Kom ihåg att ställa tratthyllorna tillbaka i såläge B med spaken när du utfört vridprovet och inställningarna, bild 30. Kom också ihåg att lägga vevtappen tillbaka på plats och stäng skyddslocken. Vridprov för gödsel: Ta bort transmissionskassetten, bild 30 Kontrollera att gödselsidans bottenklaffar är i rätt läge, vanligtvis i hack 2 Konrollera att avstängningsluckorna till matarhusen är öppna Välj utmatningsmängd enligt såtabellen med hjälp av inställningsratten Vrid på markhjulet flera varv så att gödselhusen fylls och gödselutmatningen är jämn Placera det tömda, rengjorda vridprovstråget på plats Utför vridprovet genom att vrida markhjulet angivet antal varv i såtabellen Väg den gödselmängd som samlats i vridprovstråget. Använd en noggrann våg! Korrigera inställningen med ratten om resultatet inte motsvarar önskad utmatningsmängd. Gör dig bekant med det ovan angivna uträkningssättet att beräkna den sannolika korrigeringen Utför vid behov ett nytt vridprov för att försäkra dig om att utmatningsmängden är rätt Lösgör vevtappen och lägg den på plats i det högra gavellocket Montera transmissionskassetten tillbaka i maskinen Ifall maskinen är försedd med AgroCont Plus kördatorn som medger fjärrkontroll av gödselutmatningen se tilläggsinstruktioner i AgroCont instruktionsboken punkt Rengör utmatningsvalsarna för gödsel regelbundet genom att nollställa utmatningen med hjälp av inställningsratten. Därigenom försäkrar du dig om rätt utmatningsmängd i vridprovet och vid sådd. Då du återställer inställningen till det ursprungliga värdet eller i övrigt ändrar inställningen skall du komma ihåg att alltid närma dig det eftersträvade värdet från ett större värde. Vridprov endast för utsäde Det är rätt vanligt att vridprovet för gödsel utförs mer sällan än för utsäde. Under vridprov endast för utsäde är det skäl att koppla transmissionen för gödsel på fritt så att inget gödselmedel går till spillo, se bild 27. Frikopplandet av gödselutmatningen sker genom att ringsprinten på bild lösgörs. Om gödselutmatningsaxeln trots detta försöker rotera under vridprovet till följd av friktion kan gödselaxeln tillfälligt låsas genom att en 17 28

29 mm fast nyckel eller skiftnyckel placeras på gödselaxeln för att förhindra rotation. Kom ihåg att avlägsna 17 mm nyckeln genast efter utförandet av vridprovet! OBS! Om du utfört vridprovet enbart för utsäde och därför lösgjort sprinten från kedjehjulet på gödselaxeln, KOM DÅ IHÅG ATT OVILLKORLIGEN LÄGGA SPRINTEN TILLBAKA PÅ PLATS INNAN DU BÖRJAR SÅ. OM DU GLÖMMER DET FÖRBLIR GÖDSELUTMATNINGEN AVSTÄNGD! Anvisning för ökad noggrannhet vid sådd De i såtabellen angivna vridprovsvärdena är riktgivande. De påverkas av jordart, bearbetningsdjup, lufttrycket i däcken och toleransen vid däcktillverkningen. Man kan likväl öka precisionen av såmängden genom att göra ett dragprov i såförhållanden. Dragprovet utförs så att man drar fram maskinen en sträcka som motsvarar en ar och samtidigt räknar antalet varv som markhjulet roterar. Notera antalet varv och använd det vid utförandet av vridprov. Om avvikelsen till det angivna varvtalet i såtabellen är stort skall dragprovet göras om. I nedanstående tabell finns dragsträckorna L för maskiner med olika arbetsbredder, vilka motsvarar såarealen en ar. L = 33,3 m, då arbetsbredden är 3,0 m L = 25,0 m, då arbetsbredden är 4,0 m Kontrollera vid samma mätning noggrannheten hos arealmätaren. 13. Fältprov Ett fältprov är den absolut säkraste formen av utmatningsprov. Om fältprovet utförs på det fält som skall besås och i en färdigställd såbädd, erhåller man förhållanden som överensstämmer med den egentliga sådden. Fältprovet kan utföras både för utsäde och för gödselmedel. Utförande: Ställ maskinen i ordning för vridprovet enligt instruktionerna Mät upp en körsträcka som motsvarar en ar sådd areal, enligt maskintyp: JC 3000 JC ,3 m 25,0 m Kör utanför provsträckan ca 10 m med maskinen nedfälld i arbetsläge så att varje matarhus matar ut utsäde Töm vridprovstrågets innehåll i behållaren Kör därefter den uppmätta sträckan med maskinen nedsänkt i arbetsläge Väg utsädet i provtagningstråget. Multiplicera mängden med 100 så du får utsädesmängden i kg/ha Om justeringar är nödvändiga, gör då på samma sätt som beskrivs vid vridprovet Om maskinen är försedd med AgroCont försäkra dig om att körspårsmarkeringen inte är påkopplad vid provet! 14. Djupinställningen för gödsel Allmän beskrivning Gödslingsdjupet kan ställas in steglöst från ytgödsling till ca 8 cm djup. Det normala gödslingsdjupet för spannmål är 6-7 cm. Djupinställningen sker genom att man ändrar stängningsögonblicket för hydraulventilen på vänstra hjularmen, bild 31, och genom att ändra längden på vantskruven i draget så att maskinen alltid går vågrätt i körriktningen. 29

30 Stängningsögonblicket ändras när tapp 1, bild 31, förflyttas i gaffeln. Skalan ovanför gaffeln ger det ungefärliga placeringsdjupet i cm. Tapp 2 begränsar maskinens lyfthöjd genom att sluta ventilen när maskinens lyfts tillräckligt högt upp. Dragtriangelns höjd (dvs. dragarmarnas höjd på traktorn) justeras så, att maskinen går i vågrätt läge. Även längden på vantskruven i draget kan justeras. Placeringsdjupet för gödseln kan vid behov även regleras under körning om maskinens drag är försett med en hydraulcylinder. Användningen av en hydraulcylinder till draget rekommenderas t.ex. vid en användning av en mellanpackare i samband med sådden. Denna cylinder används med en separat hydraulventil på traktorn. Funktionen är inte på något sätt förenad med maskinens lyft/sänk-krets. När cylinderns längd ökar höjs gödselbillarna i motsvarande grad. Detta kan bli aktuellt t.ex. i mjuka förhållanden där gödselbillarna sjunker ner för mycket. Bild 31. Inställningen av gödslingsdjupet Inställningen av placeringsdjupet för gödsel Inställningen skall utföras på åkern eller på mjuk mark så att gödselbillarna kan tränga ner i marken. Ställ in mittpunkten på tapp 1, bild 31, vid önskat djup på skalan cm. Sänk ner maskinen och kör samtidigt framåt. Stanna traktorn när maskinen är nedsänkt. Se till att traktorn inte rör sig bakåt så att billarna täpps till. Kontrollera att maskinen är i rätt läge, maskinen skall ligga vågrätt. Justera vid behov genom att justera vantskruven eller cylindern i draget eller genom att höja eller sänka traktorns dragarmar ifall man bogserar såmaskinen med hjälp av dragtriangeln. Om maskinen ligger parallellt med underlaget och man inte behöver göra inställningar kan placeringsdjupet för gödsel mätas. Djupet mäts i såraden genom att man gräver tills gödselgranulaten syns. Vid samma mätning kan man även bestämma sådjupet för utsäde, punkt 14. Om placeringsdjupet för gödsel inte är det rätta bör ny justering och prov utföras. Placeringsdjupet varierar något beroende på maskinens fyllnadsgrad, jordart mm. Deras inverkan kan begränsas genom att man mäter placeringsdjupet i olika förhållanden och gör inställningen enligt medelvärdet. Någon centimeters avvikelser från placeringsdjupet kan tillåtas utan att det har någon väsentlig effekt på skörden. 30

31 15. Inställningen av sådjupet Allmänt Rätt sådjup är en av de viktigaste faktorerna för att fröet skall gå i brodd. På en kombisåmaskin av typ JC försöker man placera fröna på en fuktig bearbetningsbotten. Den bästa garantin för en lyckad sådd är därför en rätt utförd bearbetning. Bearbetningen skall utföras i rätt tid och så att grynstorleken i bearbetningsskiktet är den lämpliga. En alltför kraftig bearbetning åter kan orsaka fara för igenslamning och skorpbildning. Bearbetningen skall utföras till det eftersträvade sådjupet. Sådjupet skall väljas enligt spannmål och jordens fuktighetsförhållanden. Rätt sådjup för småfrö är 1-3 cm beroende på växtart och förhållanden. Sådjupet för spannmål kan variera mellan 2,5 och 5 cm. Det viktiga för alla växter är att sådden utförs i fuktig jord så att fröen börjar gro. Studera lämpliga förhållanden och sådjup för de olika växtarterna med hjälp av rådgivningsoch studiematerial. Traktorn skall vara försedd med en sådan hjulutrustning som ger ett tillräckligt lågt yttryck för att undvika jordpackning och spårbildning Vi rekommenderar användning av en mellanpackare eller annan tilläggsanordning som packar området mellan hjulen. Då skjuter fröna brodd jämnare längs hela arbetsbredden. Körhastigheten skall anpassas till förhållandena. Alltför höga körhastigheter kan leda till att billarna studsar och höjs från det inställda sådjupet. En tillräcklig fjäderbelastning på billarna ser till att de hålls i jorden. I lätta och lätt fuktiga jordar kan billarnas arbetsjup begränsas genom att man utnyttjar tallriksbillar med en skålad form på skivan. Även i förhållanden med lättbearbetning där eventuella problem har förekommit med att bevara bearbetningsdjupet kan en tallriksbill vara det rätta valet för att man skall kunna förhindra ett alltför stort sådjup. Det är dock viktigt att se till att fuktigheten är tillräcklig så att utsädet inte hamnar i ett torrt, löst jordskikt varken vid sådden eller senare. Utförandet av inställningen av sådjupet Liksom tidigare konstaterats avgörs sådjupet till stor del av bearbetningsdjupet. Genom att ändra fjäderbelastningen på billarna kan man dock påverka sådjupet i hög grad. På lätta jordar och vid sådd till ett litet djup skall fjäderbelastningen vara liten och på styva jordar större. Man skall alltid kontrollera att billtrycket är det rätta i verkliga förhållanden och genom att kontrollera utsädets placering i bearbetningsskiktet. Inställningen av billarnas fjäderbelastning kan utföras antingen separat för varje bill eller centralt. Billarnas belastning mot marken kan ställas in mellan 2 20 kg. Det motsvarande sådjupet beror på billtypen, bearbetningen och jordarten. Sådjupet skall alltid kontrolleras i praktiken och man skall se till att utsädet sås i ett fuktigt jordskikt. Inställningen av sådjupet sker enklast med hjälp av centralställskruven som befinner sig baktill i maskinen i mitten, bild 32. Billtrycket mot marken ökar när veven vrids medsols. Reglerveven förvaras inne i ramröret, se bild 5 (pilen). Trycket för varje bill kan också ställas in separat. Detta sker på framskidan av maskinen genom att man spänner kedjan som är kopplad till billens fjäder. Att spänna kedjorna t.ex. med 1-2 länkar mer kan bli aktuellt på de billar som arbetar i traktorns hjulspår. Fjädringen av såbillarna på TUME kombisåmaskinen är konstruerad så att ojämnheter i markytan inte nämnvärt påverkar såbillstrycket. Härigenom inverkar t.ex. ett ändrat placeringsdjup inte på såbillstrycket. 31

32 Bild 32. Centralställskruven 16. Inställning av efterharven Bild 33. Efterharven Grundinställningen av efterharvens pinnar i höjdled och fördelningen längs arbetsbredden är gjord på fabriken. Det är dock skäl att kontrollera inställningarna när harven tas i bruk t.ex. årligen inför säsongen. Pinnarnas arbetsvinkel skall alltid ställas in enligt de rådande förhållandena. Inställningen av efterharvens lyftkedjor skall också kontrolleras regelbundet och framför allt skall man se till att efterharven stiger upp tillräckligt högt när maskinen lyfts upp. Inställningarna beskrivs närmare nedan. 32

33 Genom att justera pinnarna i höjdled kan man ändra pinnarnas arbetsdjup. Inställningen i höjdled görs i första hand genom att vinkeln på efterharvens armar i arbetsläge (nersänkt) ändras med stoppskruvarna ( A, bild 33). I andra hand kan arbetshöjden ställas inom genom att ändra monteringshöjden på pinnarnas fästbalkar i förhållande till sina fästarmar ( B, bild 33). Inställningen görs genom att U-hållarnas placering på armens fyrkantrör ändras. Inställningen av arbetsvinkeln för efterharvens pinnar utförs genom justering av stoppskruven ( C, bild 33). I synnerhet på jordar med mycket växtrester på ytan skall pinnarna ställas in i svagt givande läge. På styva jordar som bearbetats genom plöjning kan man använda en brantare lutningsvinkel för att få bättre inträngning i marken. Lyftkedjan skall vara tillräckligt spänd så att efterharvens pinnar aldrig rör vid marken när maskinen är upplyft. Grovinställningen av kedjelängden görs genom att fjädern fästs i en lämplig länk i kedjan. Finjusteringen kan utföras genom att man väljer det lämpligaste av de två hålen i kedjans bägge ändor. Eftersom kedjan är kopplad till en fjäder kan man med lämpliga justeringar vid behov även lätta på efterharven i arbetsläge något. OBS! Det är förbjudet att backa maskinen när efterharvens pinnar rör vid marken. Efterharven och maskinens däck kan ta skada om man backar med efterharven alltför mycket nedsänkt. Se till att inställningen av efterharvens kedjor är lämplig! 17. Gödselbillarna Kompentenser av spetsens slitage Vinge A Bild 34. Gödselbillen Bild 35. Laser-gödselbillen Gödselbillarna, som ingår i standardutrustningen, är mycket smala och de arbetar i en nästan lodrät vinkel. Därför drar de inte upp fuktig jord till ytan. Gödselbillarnas slitstål kan sänkas ner för att kompensera slitage, bild 34. Slitstålet har flera infästningshål. Vid behov lösgör sexkantskruven och flytta slitstålet neråt ett hål. Lås på nytt med sexkantskruven. Om vingdel A har slitits och blivit tunn skall den bytas ut. Det finns en svetsbar slitdel i stället som kan fås av reservdelsförsäljaren eller fabriken. JC Laser kombisåmaskinerna är försedda med 1-skivbillar för gödseln. Fördelen med dessa billar är att de inte täpps till t.ex. i lättbearbetade jordar. En förutsättning för att lasergödselbillen skall fungera klanderfritt är ett lämpligt spelrum mellan skivan och avskraparen, bild 35. Spelrummet skall vara 0,2 1,2 mm. Både ett för stort och ett för litet spelrum kan leda till att skivan stannar. 33

34 18. Utsädesbillarna En utsädesbill består av billröret och billspetsen. De viktigaste typerna av utsädesbillar är släpbillen och tallriksbillen. Utöver dessa ingår vingbillar i JC:s billsortiment. Alla billtyper har samma rördel. Eftersom billspetsarna är lätta att byta kan man med nya billspetsar snabbt anpassa maskinen till de rådande förhållandena. Släpbillen passar för de flesta förhållanden. Det mest tjänliga förhållandet för dem är lerjordar, som grundbearbetats genom plöjning. Tack vare det stor avståndet i körriktningen är billuppsättningen inte känslig för stockning. Släpbillen kan också fås med en aluminiumoxid- dvs. keramisk spets, vilket ökar spetsens slitstyrka ca tiofalt jämfört med en gjutspets. Tallriksbillen rekommenderas i förhållanden med gott om växtrester. Tallriksbillen är även en universalbill (t.ex. för minimibearbetad och plöjningsfri odling). Vingbillen sår utsädet i ett ca 70 mm brett band. Framför allt på fuktiga eller konstbevattnade jordar i goda växtförhållanden ger vingbillen vanligtvis en rikligare skörd än normal radsådd. Vingbillen är inte särskilt lämplig för skorpbildande jordarter eller där det finns rikligt med växtrester i bearbetningsskiktet. Bild 36. Släp-, tallriks- och vingbillarna 19. Arealmätaren Den elektroniska arealmätaren som ingår i standardutrustningen på TUME kombisåmaskinerna är försedd med stora siffror och den är placerad så att föraren lätt kan avläsa mätaren under arbetet. När man vet vilken areal som kan sås med fulla behållare kan man lätt bestämma påfyllningstidpunkten för maskinen genom att räkna samman mätarutslaget av den sista påfyllningen och arealen som kan sås med fulla behållaren. Siffrorna till vänster om delstrecket visar hela hektar. Den första siffran till höger om delstrecket visar tiondels hektar, den andra hundradelar osv. 34

35 Bild 37. Arealmätaren Bruksanvisning för arealmätaren Instruktioner för användning finns i din egen bok 20. Service av kombisåmaskinen Allmänt Vid mera krävande reparationer rekommenderar vi att ni vänder er till återförsäljaren. Nedan presenteras åtgärder som oftast kan göras på gården. Läs serviceinstruktionerna noggrant. Om man följer instruktionerna fungerar TUME kombisåmaskinen klanderfritt år efter år. Om man försummar instruktionsenlig service gäller inte garantin. Maskinens lyftpunkter finns i det övre hålet i örat för vantskruven till draget i behållarens framkant (1 st.) och i bakre plattformen i anpassningsledens öron (2 st.). För stabilitetens skull skall alltid alla tre lyftpunkter utnyttjas om maskinen lyfts. Anpassningsleden baktill skall låsas i styvt läge under lyft (se bild 4). Vi rekommenderar användningen av en lyftbom, som finns som tillvalsutrustning. VARNING! Stäng alltid traktorns motor innan servicearbetena inleds och dra åt handbromsen. Se till att ingen utomstående kommer åt att starta traktorn eller dess styranordningar under service eller reparationer på maskinen. VARNING! Hälsofarliga gaser kan utsöndras ur maskinens lackering när den blir upphettad. Se till att arbetsplatsen ventileras ordentligt, t.ex. under svetsningsarbeten! Slipa bort målarfärgen från svetsytorna! VARNING! Lås alltid båda lyftcylindrarnas säkerhetsventiler om maskinen måste vara upplyft under servicearbetet, bild Gå aldrig under en maskin som vilar endast på hydrauliken. 35

36 Bild 38. Lyftcylinderns säkerhetsventil stängd Bild 39. Lyftcylinderns säkerhetsventil öppen OBS! När säkerhetsventilerna är stängda får man inte utföra transportkörning. Beställning av reservdelar Reservdelar kan beställas antingen hos återförsäljaren eller från fabriken. Reservdelsnumret finns i reservdelskatalogen som levereras med maskinen. Med rätt reservdelsnummer kan du vara säker på att få den del du behöver. DE VANLIGASTE UNDERHÅLLSARBETENA Smörjning av kombisåmaskinen Rullkedjorna skall smörjas med ca drifttimmars intervaller eller vid behov. Som smörjmedel kan användas t.ex. smörjolja SAE 10W-30. Rullkedjorna är belägna: 1 st. inne i markhjulets arm, bild 14 1 st. på höger sida under maskinen 2 st. under skyddet i höger kortsida, bild 22 Tilläggsutrustningens (höfröaggregat, omrörare) rullkedjor i den högra kortsidan Kassettväxelns, bild 22, rullkedjor skall smörjas en gång vartannat år. Kassetten måste öppnas för smörjning. Vid monteringen skall man se till att kedjehjulen kommer tillbaka på rätt plats. Justera samtidigt kedjans spänning och smörj drevlagren med vaselin Glidlagren i hjularmarnas övre ända skall smörjas med vaselin årligen. Bägge har en smörjnippel på undre sidan av lagerröret. Ställskruvarna i dragets vantskruv / hydraulcylinder och såbillarnas centralställskruv skall smörjas årligen med smörjolja och vaselin. Lagren i de bakre hjuluppsättningen skall smörjas med vaselin årligen. JC 3000, 8 nipplar och JC 4000, 10 nipplar. Lederna på den bakre plattformen och efterharven bör årligen smörjas med smörjolja genom att man droppar in olja mellan armen och lagret och smörjer nipplarna. Axlarna i hjuluppsättningarna bör alltid efter säsongen liksom även efter tvätt behandlas med fuktavvisande olja och rostskyddsolja. Detta underlättar demonteringen av hjulnaven vid ett eventuellt däckshaveri. 36

37 Förvaring När maskinen inte används skall den förvaras under tak, rengjord och servad. Töm kvarbliven gödsel och utsäde från behållarna. Se punkt 7: Tömning av behållarna Tvätta maskinen både invändigt och utvändigt med vatten. Använd högtryckstvätt med största försiktighet och rikta inte vattenstrålen direkt mot lagren. Om ett betningsaggregat är monterat på maskinen skall dess behållare lösgöras och flyttas bort före tvätt eller skyddande mot korrosion. Smörj maskinen enligt instruktionerna. Dra ut gödselslangarna ur gödselbillarna under förvaring. Skydda maskinen mot korrosion genom att bespruta den med en rostskyddsolja som är lätt att skölja bort före nästa säsong. Ställ billarnas fjäderbelastning på noll. Anteckna alla fel som hittats i samband med rengöringen. Beställ reservdelarna i god tid före såningstiden så att reparationerna blir gjorda i tid. 21. De vanligaste reparationerna Skador på gödselbillarna Välj ett jämnt och hårt underlag när du reparerar gödselbillar och lås ner stödfoten som är belägen i behållarens framkant. Om draget inte har något parkeringsstöd (kombidraget) och maskinen har kopplats från traktorn skall man se till att maskinen står tillräckligt stadigt genom att sätta in ett tillräckligt stadigt stöd under draget. Maskinens behållare skall vara så tomma som möjligt för att belastningen på stödfoten skall minimeras. Håll hydraulreglaget i sänkningsläge så länge att maskinen säkert hunnit sjunka till sitt nedersta läge. Då stannar gödselbillarna något ovanför marken. Ställ traktorns hydraulreglage i hållposition. VARNING! Stödfoten i behållarens främre del är inte dimensionerad att bära sneda laster! Använd tillräckligt extra stöd, t.ex. under maskinens frambalk och drag, om du måste lösgöra en lastad kombisåmaskin från traktorn! VARNING! Hydraulcylindern till draget är inte säkrad med en låsventil! Maskinen kan plötsligt sjunka till följd av slangbrott eller ventilfel om maskinens främre del är upplyft och vilar på dragets cylinder eller en osäkrad lyftanordning på traktorn! Fjäder och bill kan bytas separat. Åtdragningsmomentet för infästningsskruven är 80 Nm. Fjädern kan bytas ut genom att den demonteras från sitt fäste. Skruvar med en hållbarhetsklass på minst 8.8 skall användas. När en bill eller en fjäder bytts ut skall skruvarnas dras åt på nytt efter några hektars körning. Reparationer på såbillarna Om du inte når att byta billar när maskinen är helt nersänkt, gör då följande: Se till att traktorns lyftarmar är mekaniskt säkrade med kedjor eller om draget vilar på traktorns dragkrok att denna är mekaniskt låst Demontera vid behov efterharvens kedjor för att få bättre arbetsutrymme mellan den bakre plattformen och behållaren Lyft maskinen helt upp Stäng säkerhetsventilen för båda lyftcylindrarna som bild 38 visar Innan reparationsarbetet påbörjas släpp ut trycket helt ur en eventuell hydraulcylinder i draget Håll ventilen för traktorns yttre hydraulik i sänkningsläge tills framdelen av maskinen är helt nedsänkt. Ställ därefter ventilen i hållposition 37

38 Billspetsen och billröret byts ut genom att man lösgör billspetsens mutter, drar skruven ur hålet och drar billspetsen neråt, bild 40. Montering och inställning av tallriksbillen beskrivs i följande kapitel. Om glapp förekommer vid infästningen av billarmens främre ända i såmaskinen ända kan man i viss mån påverka detta genom att man drar åt armens fästskruv i fästet, bild 40. Armen skall vara lättrörlig och kunna sjunka ner av egen vikt. Om armarna är tröga skall infästningsdelarna smörjas vid armarnas främre ända genom att man droppar olja mellan billarmen och lagret. Skruv + mutter Fäste Billrör Skruv + mutter Fjäder Spets Bild 40. Reparationer på såbillarna Montering och justering av en tallriksbill Tallriksbillen kan monteras antingen som höger- eller vänstersvängd. Tallriksbillen monteras så att tallriken är monterad på den sida av billröret som är mot gödselbillen. Observera att det triangelformade hålförsedda stänkskyddet (angivet med pil på bild 41) först skall skjutas in på armen vid monteringen. Tallrikens lutning ställs in innan avskraparen monteras fast. Lutningen är rätt inställd när avståndet mellan tallrikens och billrörets övre och nedre kant är lika stort. Inställningen utförs genom att vrida skivans fästskruv. Skruvens låsmutter lossas något före inställningen. Kontrollera lutningen efter att skruven dragits åt. Montera avskraparen och sätt den så nära tallriken som möjligt utan att den hindrar denna från att rotera. Springan mellan avskraparen och tallriken skall vara lika stor uppe och nertill. Om detta inte är möjligt inom avskraparens inställningsområde kan man justera tallrikens vinkel något. Kontrollera slutligen att tallriken roterar och avståndet mellan avskraparen och skivan när skruvarna dragits åt. 38

39 Bilskaft Tallrikens fästskruv Billrör Avskrapare Avskraparens fästskruvar Tallrikens lutning i körriktningen 8,3 Tallrikens lutning från lodrätt 6,5 Totallutning 10,5 Bild 41. Tallriksbill 39

40 Inställning och reparation av rullkedjor Det finns rullkedjor både i maskinens högra kortsida och inne i markhjulets arm. Rullkedjorna skall vara lämpligt spända. Slitna rullkedjor och spännblock bör bytas ut i tid. Se till att kedjelåset monteras på rätt sätt, bild 42. Kedjans riktning Bild 42. Monteringen av låset på rullkedjan OBS! Kontrollera rullkedjans spänning på en ny maskin efter första arbetsdagen. Reparationer av hydrauliken För att maskinen skall kunna användas klanderfritt och tryggt förutsätts det att hydraulreglagen på traktorn och maskinen är i skick. Om hydraulslangar eller kopplingar har skadats under drift bör de bytas ut omgående. Se till att ingen smuts kan tränga in i hydraulsystemet under service och vid kopplandet av snabbkopplingarna. I anslutning till trevägsventilen som styr lyftandet och sänkandet av maskinen, bild 31, finns två motventiler som har till uppgift att stoppa nedfällning och lyft av maskinen när trevägsventilen är i funktion. Om maskinen lyfter eller sjunker även om trevägsventilen är stängd kan felet finnas i motventilerna. Motventilerna befinner sig inne i trevägsventilen, och därför måste trevägsventilen förnyas i detta fall. Byte av däck och kontroll av lufttrycket Stödhjulen är indelade i sektioner. HKL 3000 JC har två sektioner och HKL 4000 JC tre sektioner. Sektionerna har en eller två hjulpaket, bild 43. För byte av däck skall hjulpaketet i den aktuella sektionen lösgöras. Det sker genom att man skruvar loss muttrarna (M16) i lagerhusen och lyfter upp hjulsektionen ca 10 cm med domkrafter. Då kan axeln med hjulen fällas ned och dras fram under maskinen. För att underlätta arbetet kan anpassningslederna mellan sektionerna låsas genom att begränsningsflatstängerna flyttas i låst position, bild 4. Hjulnaven är monterade på axeln med sexkantskruvar. VARNING! Maskinen skall stödas ordenligt inför byte av däck. Risk för att hamna i kläm! Fälgarbeten och reparationer eller byte av däck skall göras på en däckverkstad. Vid montering av axeln skall den smörjas omsorgsfullt med vaselin eller rostskyddsolja för att underlätta en eventuell ny lösgörning. Se till att begränsningsholkarna för lagerhusen monteras på samma sida som de var före lösgörningen av lagerhusen från axlarna. Kom ihåg att flytta anpassningsledernas begränsningsflatstänger bort från låst läge. 40

41 Välthjulsuppsättning Bild 43. Lösgöring av hjulpaketen Använd endast felfria fälgar. Utför aldrig ändringar eller reparationer på fälgarna. Däcket får monteras på fälgen enbart av en yrkesman med utbildning och erfarenhet av arbetet och som har nödvändiga verktyg. En icke sakkunnig montering kan leda till livsfarliga situationer. Däckens ventilhatt är försedd med en ventil, bild 44. Lufttrycket i däcken kan därigenom kontrolleras med förlängningsröret som ingår i maskinleveransen, bild 45. Bild 44. Hjulventilen Kuva 45. Kontroll av lufttrycket i däcken 41

42 Service av billarna på modellerna JC LASER Så- och gödselbillarna har permanentsmorda lager som således inte behöver smörjas. 22. Avställning av kombisåmaskinen Om en TUME vältkombi skall tas ur bruk på grund av allvarliga skador eller slitage skall man se till att maskinen blir sakenligt skrotad. Vi rekommenderar att maskinen levereras för återvinning till en behörig, av myndighet övervakad nedskrotningsanläggning som behärskar sorterandet av olika material för återvinning. 23. Tekniska data Typ/Egenskap JC 3000 Star XL JC 4000 Star Arbetsbredd (m) 3,0 4,0 Behållarnas volym (1) -totalvolym -Utsäde, min. -Utsäde, max. -Gödsel, max. Basmaskinens vikt (kg) - Tom, släp- eller vingbill - Tom, Laser-modell -med fyllda behållare vete och gödsel Basmaskinens mått (cm) -Höjd till behållarens kant -Bredd -Längd utan draganordning Däck -Storlek - Slitbanemönster -antal -Tryck (bar) ca ,50L-16 6PR traktormönster 12 1, ca ,50L-16 6PR traktormönster 16 1,5 Hydraulik -Tryck (bar) -Koppling med standardutrustning Antal gödselbillar (st.) Antal utsädesbillar (st.) 160 enkelverkande enkelverkande Ljudnivå < 70dB (A) < 70dB (A) 42

43 24. Tilläggs- och tillvalsutrustning Endast följande originaltilläggsutrustning får användas med TUME kombisåmaskinen. Fabrikens anvisningar måste ovillkorligen följas vid monteringen. Be vid behov om instruktioner av en auktoriserad TUME serviceaffär, av importören eller fabriken. Felaktig montering eller användning av annan än TUME originaltilläggsutrustning kan äventyra användarens säkerhet eller förorsaka skador på maskinen. Tillverkaren ansvarar inte för skador som förorsakats av förändringar som gjorts i strid med anvisningarna. TUME har en ständig produktutveckling av maskiner och tilläggsutrustning. Om man vill montera ny tilläggssutrustning till en gammal maskin är det skäl att kontakta tillverkarens representant för att försäkra sig om att redskapen är kompatibla. Tilläggs och tillvalsutrustning: Radmarkörer, mittlinje. Bruksanvisning Kombidrag (tillval) Hydraulcylinder till kombidraget (tillval) Hydraulcylinder till standarddraget (tillval) Hydrauliskt inställbar framsladd Kördatorn AgroCont o Körspårs- och kontrollanordning o Elstyrda markörer Elektronisk arealmätare Omrörare Startgödslingsaggregat Höfröaggregat Betningsaggregat Keramiska släpbillar (tillval) Hårdmetallspetsar för gödselbillarna (tillval) Hydraulisk reglering av belastningen av billarna Främre stigbräden Hydraulisk efterharv Bild 47. Startgödslingsaggregatet Bild 46. Mittmarkören och stigbrädet Bild 48. Färddatorn AgroCont+ 43

44 TUME-AGRI OY PB TURENKI FINLAND TEL TEL. (int.) FAX FAX (int.)