Årsrapport EUROPEISKA KOMMISSIONEN. om Europeiska gemenskapens utvecklings- och biståndspolitik samt deras genomförande 2007

Transkript

1 V I K T I G A P U N K T E R Årsrapport 2008 EUROPEISKA KOMMISSIONEN om Europeiska gemenskapens utvecklings- och biståndspolitik samt deras genomförande 2007

2 VIKTIGA PUNKTER 2008 Europeiska kommissionen Byrån för samarbete EuropeAid Rue de la Loi 41 I B-1049 Bryssel Fax: + 32 (0) E-postadress: europeaid-info@ec.europa.eu Webbplatser

3 På baksidan av denna publikation finns en cd-romskiva med årsrapporten i dess helhet (på engelska och franska) jämte EU:s givaratlas för 2008, fallstudier och videor om externt bistånd. På webbplatsen nedan hittar du även rapporten i dess helhet (på engelska och franska) samt Viktiga punkter (på 22 av EU:s officiella språk): Båda publikationerna kan beställas från (europeaid-info@ec.europa.eu). Varken Europeiska kommissionen eller något ombud för kommissionen kan göras ansvarig för hur denna information används. Kataloguppgifter finns i slutet av denna publikation. Layout/grafiska tjänster före tryckning: Tipik Communication Agency. Luxemburg: Europeiska gemenskapernas publikationskontor, 2008 FAO/Giulio Napolitano (s.2, s.7, s.10) // FAO/Ado Youssouf (s.8) Övriga bilder Europeiska kommissionen. Ytterligare uppgifter: Enrique Castro Mendívil (framsida, s.3, s.9) // Jean-Michel Clajot (s.4 - Louis Michel) // Etienne Claeye (s.11) Europeiska gemenskaperna, 2008 Kopiering är tillåtet under förutsättning att källan uppges. Tryckt i Belgien i oktober Tryckt på icke klorblekt papper.

4 Förord Europeiska unionen är med bred marginal den störtsta biståndsgivaren i världen. Europeiska kommissionen och medlemsstaterna svarade sammantaget för 60 % av det totala utvecklingsbiståndet under Mer än en femtedel av detta bistånd förvaltas av Europeiska kommissionen. Det fördelas på fler än 160 länder, territorier och organisationer över hela världen och har till syfte att bekämpa fattigdom och främja ekonomisk utveckling och demokrati. Kommissionen lovade 2006 att tillhandahålla mer, bättre och snabbare bistånd*. Hur har det gått med detta mål under 2007? Benita Ferrero-Waldner, ledamot av Europeiska kommissionen med ansvar för yttre förbindelser, den europeiska grannskapspolitiken och EuropeAid. Mer bistånd: Europeiska gemenskapens biståndsbudget ökade från 8,1 miljarder euro för 2006 till 8,5 miljarder euro för Detta var det första år då biståndet till EU:s grannländer började tillhandahållas genom det europeiska grannskaps- och partnerskapsinstrumentet, vilket omfattar 17 länder. Budgeten för uppgår till 12 miljarder euro, vilket motsvarar en ökning med 32 % i reala termer jämfört med föregående budgetperiod. Ytterligare 700 miljoner euro har anslagits för denna period till en mekanism för gott styre. När det gäller AVS-länderna har 23 miljarder euro anslagits för perioden inom ramen för tionde Europeiska utvecklingsfonden (EUF), vilket innebär nästan en fördubbling jämfört med anslaget enligt nionde EUF. Av detta anslag har 3 miljarder euro öronmärkts för en kvot för stimulansåtgärder som ska främja och stödja genomförandet av programmet för samhällsstyrning i AVS-länderna. Bättre bistånd: Antagandet av det europeiska samförståndet om utveckling innebär att kommissionens politik blivit mer enhetlig och tar hänsyn till att utvecklingspolitiken och EU:s politik på andra områden som har betydelse för utvecklingsländerna (t.ex. handelspolitik, jordbruk, fiskeavtal, migration och forskning) både ömsesidigt påverkar och kompletterar varandra. Kommissionen svarar för en ökad samordning och harmonisering mellan EU-givarna i syfte att åstadkomma en så god användning som möjligt av EU:s gemensamma kapacitet och resurser till förmån för partnerländerna. I detta sammanhang har kommissionen verkat för gemensam programplanering på nationell nivå och lagt fram en uppförandekodex om arbetsfördelningen mellan givarna, i syfte att undvika en splittring av biståndsinsatserna och att vissa mottagarländer särskilt missgynnas. I enlighet med Parisförklaringen om biståndseffektivitet I samförstånd med Louis Michel, ledamot av Europeiska kommissionen med ansvar för utveckling och humanitärt bistånd. * Meddelande från kommissionen av den 2 mars 2006 EU:s bistånd: Mer, bättre och snabbare.

5 har kommissionen förbättrat sin förmåga att tillhandahålla bistånd genom budgetstöd, som är trovärdigare när det gäller att främja ägarskap och därmed garanterar ett effektivare bistånd. Kommissionen är dessutom medveten om att de icke-statliga aktörerna spelar en viktig roll. Snabbare bistånd: Det finns 2 miljarder euro tillgängliga för perioden inom ramen för stabilitetsinstrumentet, vilket bidrar väsentligt till att öka kommissionens krishanteringsförmåga. Samtidigt har kommissionen utvecklat en ny metod för tillhandahållande av bistånd i instabila situationer och för att hantera detta slags situationer. När det gäller den operativa verksamheten hade samtliga återstående medel från både nionde och tidigare EUF anslagits till särskilda program i slutet av 2007, vilket aldrig inträffat tidigare, och detta innebar att genomförandet av EUF kom att bli mer anpassat till budgetcykeln. Afrika mottar merparten av Europeiska gemenskapens externa bistånd. Vid EU-Afrika toppmötet i Lissabon i december 2007 diskuterade ledarna de viktigaste politiska frågor som denna kontinent står inför och de förband sig att ytterligare driva på de senaste årens positiva utveckling, dvs. ökad tillväxt, mer demokratiska val och större självförtroende på den internationella arenan. Detta resulterade i inrättandet av nio ambitiösa och omfattande partnerskap. I Irak har kommissionen gett stöd till återuppbyggnaden sedan Denna process har bidragit till att minska bördan för det irakiska folket. Kommissionen är det viktigaste givaren till palestinierna. År 2007 hade halva tidsfristen förlöpt på väg mot slutdatumet för FN:s millenniemål som är de centrala mål på utvecklingsområdet som EU vill uppnå fram till 2015 i samarbete med övriga världssamfundet. Att bekämpa klimatförändringen och fattigdom samt att främja mänskliga rättigheter, barns rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män är centrala inslag i det externa biståndet. Benita Ferrero-Waldner

6 EU svarar för 60 % av det totala offentliga utvecklingsbiståndet i världen och befäster därmed sin position som världens främsta givare. Under 2007 ökade kommissionen snabbt biståndets effektiviteten tack vare de viktiga förändringar i fråga om politik och förfaranden som införts under de föregående två åren, nämligen antagandet av det europeiska samförståndet om utveckling i december 2005 och antagandet av det europeiska samförståndet för humanitärt bistånd i december 2007 samt en översyn av biståndsprogrammens instrument. Samstämmig politik I den första rapporten om konsekvens i utvecklingspolitiken (september) betonas samverkan och komplementaritet mellan utvecklingspolitiken och EU:s politik inom tolv andra områden av betydelse för utvecklingsländerna. Handeln ses som en mycket viktig del i varje sammanhängande utvecklingsstrategi, och det är generellt sett gynnsamt för utvecklingsländerna att få tillgång till EU-marknaden. Inom jordbruket har viktiga framsteg gjorts i fråga om exportsubventionerna, som har minskats drastiskt genom successiva reformer av den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP). Den nya generationen fiskeavtal inriktas mer på att stödja fiskeindustrin i partnerländerna. Migration och forskning anses vara politikområden med enorm potential för utvecklingsländerna. När det gäller klimatförändringen inriktas alla krafter på att åtgärderna direkt ska gagna de fattigaste och mest sårbara utvecklingsländerna. På området integrering av miljöhänsyn inriktas insatserna, både genom specifika åtgärder och som övergripande tema, på miljöskydd och hållbar förvaltning av naturresurser, inklusive utarbetande av landmiljöprofiler och genomförande av strategiska miljöbedömningar. Jämställdhet mellan män och kvinnor är en av de centrala frågorna inom det externa biståndet. Genom meddelandet Jämställdhet och ökat medinflytande för kvinnor i utvecklingssamarbetet som antogs i mars infördes för första gången en strategi på EU-nivå. Integreringen av jämställdhetsperspektivet effektiviseras. Meddelandet rymmer även förslag på särskilda åtgärder inom fem områden samt en beskrivning av olika sätt att främja jämställdheten mellan män och kvinnor genom de nya metoderna för tillhandahållande av bistånd. Uppföljningen kommer att garanteras med hjälp av en åtgärdsplan. Vidare ska barnens rättigheter beaktas i samband med biståndsåtgärderna, i överensstämmelse med det europeiska samförståndet. Denna strategi börjar nu ge resultat. Under 2007 antogs flera landstrategidokument som på allvar integrerar barns rättigheter i åtgärderna och målgrupperna. Kommissionen och Unicef förbereder tillsammans en uppsättning instrument för att upp och integrera barns rättigheter i EU:s utvecklingssamarbete och yttre förbindelser. I maj antogs meddelandet Europeisk agenda för en kultur i en alltmer globaliserad värld. I detta betonas kulturens roll i Europa och i EU:s yttre förbindelser, och förslag ges på mål för en ny gemensam EU-agenda för kultur. Arbeta tillsammans För att tillgodose kravet på ökad samordning och harmonisering av EU-givarna, införs en ny uppförandekod för fördelningen av arbetet mellan kommissionen och medlemsstaterna med särskilda principer som ska göra det lättare att fatta beslut om hur EU:s gemensamma kapacitet och resurser till stöd för partnerländerna bäst ska användas. Dessa principer utgör en milstolpe på vägen mot genomförandet av Parisförklaringen om biståndets effektivitet och en viktig etapp i genomförandet av EU:s åtagande att tillhandahålla mer, bättre och snabbare bistånd. Genomförandet har redan inletts genom samråd på fältet mellan kommissionens delegationer, medlemsstaterna, partnerländerna och övriga givare. Samfinansiering med medlemsstaterna är numera möjlig, särskilt inom medelsförvaltning och delegerat samarbete. Dessutom håller kommissionen på att förbereda en förteckning över bästa metoder för fördelning av arbetet. Denna kommer att innehålla fallstudier av bästa metoder, en kartläggning av hinder mot och drivkrafter för fördelning av arbete, samt ett försök att utarbeta indikatorer. En studie om samfinansiering från EU innehåller upplysningar om vem som gör vad med vem och hur utifrån en sammanställning av de viktigaste erfarenheterna från bilateral och decentraliserad samfinansiering och samfinansiering på EU-nivå. I denna anges också möjliga framtida åtgärder för utveckling av en övergripande strategi för EU-samfinansiering. 6 VIKTIGA PUNKTER ÅRSRAPPORT 2008

7 Viktiga punkter Förbindelserna mellan Förenta nationerna och EU omfattar i dag så gott som alla områden av EU:s yttre förbindelser och spänner över hela FN-stadgans tillämpningsområde. År 2007 hade vi kommit halvvägs med att uppnå millennieutvecklingsmålen som enligt målsättningen ska vara uppfyllda FN:s generalsekreterare har inrättat styrgruppen för millennieutvecklingsmålen i Afrika i syfte att utarbeta strategier och förbereda åtgärder för att i synnerhet Afrika söder om Sahara ska komma igång med arbetet för att uppnå millennieutvecklingsmålen. Kommissionens ordförande Barroso är medlem i denna grupp och har där aktivt delat med sig av kommissionens erfarenheter och åsikter. Dessutom var 2007 det första fullständiga verksamhetsåret för FN:s nya fredsbyggande kommission. EU-kommissionen deltog tillsammans med andra EU-aktörer i dess arbete, både i länderspecifika och tematiska frågor. Den fredsbyggande kommissionen integrerade fredsbyggande strategier för Burundi och Sierra Leone och höll flera debatter rörande tematiska frågor. Bättre strategier Efter det att en förenklad uppsättning finansieringsinstrument för bistånd från gemenskapsbudgeten godkänts i slutet av 2006, antogs 2007 ett stort antal olika tematiska strategier och länder-/regionstrategier för perioden EU konstaterar att de icke-statliga aktörernas medverkan, i egenskap av strategiska partner i den politiska, sociala och ekonomiska dialogen och centrala aktörer inom tillhandahållandet av bistånd, är oundgänglig. EU stöder en konstruktiv dialog med alla typer av icke-statliga aktörer och lokala myndigheter. Strategin för för det nya tematiska programmet Icke-statliga aktörer och lokala myndigheter inom utveckling antogs i juni efter samråd med det civila samhället och dialog med Europaparlamentet. Dess övergripande mål är fattigdomsbekämpning inom ramen för en hållbar utveckling, inklusive fortsatt arbete med att uppnå millennieutvecklingsmålen. Den politiska utvecklingen av metoder för ett aktivt deltagande resulterade i ett flertal viktiga nyheter, bland annat en sänkning av kraven för stödberättigande för alla typer av icke-statliga aktörer och lokala myndigheter samt för intressenterna i partnerländerna. För att intressenterna i partnerländerna verkligen ska delta, kommer kommissionens delegationer att bära större ansvar för stödinsatserna på landsnivå, inklusive utlysning av förslagsinfordran på lokal nivå. I maj antogs den tematiska strategin för mänsklig och social utveckling Investera i människor. I en strävan att hjälpa partnerländerna att uppnå millennieutvecklingsmålen innehåller strategin förslag om att stödaktiviteterna delas upp på fyra huvudområden: God hälsa för alla, Utbildning, kunskaper och färdigheter, Jämställdhet mellan kvinnor och män samt Andra aspekter av mänsklig och social utveckling. Budgeten är på 1,06 miljoner euro för perioden Kommissionen har spelat en allt mer framträdande och betydelsefull roll internationellt inom utbildning och hälsa, och samarbetat med medlemsstaterna och andra givare och intressenter. Den organiserade högnivåmötet om utbildning Keeping Our Promises on Education i maj tillsammans med Världsbanken och den brittiska regeringen i syfte att skapa politiskt engagemang. Liksom under föregående år spelade kommissionen en nyckelroll i den globala fonden för bekämpning av hiv/aids, tuberkulos och malaria och bidrog med 100 miljoner euro under Genom den tematiska strategin för miljöskydd och hållbar förvaltning av naturresurser integreras miljöskydd i utvecklingspolitiken och den övriga yttre politiken. Strategin kommer även att bidra till att främja EU:s miljö- och energipolitik utanför EU. Den inriktas på problem som har långtgående konsekvenser för de fattiga, särskilt försämringen av ekosystemen, klimatförändringen, bristfällig global miljöförvaltning och bristande tillgång till energikällor (och trygg energiförsörjning). Den kännetecknas av flexibilitet i valet av genomförandepartner och rymmer de två nya initiativen Global klimatförändringsallians och Globala fonden för energieffektivitet och förnybar energi. Klimatförändringen är en realitet, som kommer att bli mer påtaglig med tiden och skulle kunna underminera utvecklingsinsatserna. En anpassning till klimatförändringen är därför nödvändig för en hållbar utveckling (se specialartikel för närmare information). Genom Stabilitetsinstrumentet har kommissionens reaktionsförmåga vid kriser ökat, samtidigt som medel tilldelas för krisberedskap och man får möjlighet att bemöta mer långsiktiga transregionala säkerhetshot. Det nya instrumentet innebär en avsevärd ökning av budgetanslagen (i snitt 200 miljoner euro om året under perioden ) och av programmens varaktighet. Europeiska instrumentet för demokrati och mänskliga rättigheter kompletterar och förstärker insatserna för mänskliga rättigheter och demokrati inom ramen för andra instrument (1,104 miljarder euro ). Genom instrumentet går kommissionen i bräschen för att tackla människorättsfrågor, med särskilt fokus på tortyr, misshandel, ÅRSRAPPORT 2008 VIKTIGA PUNKTER 7

8 försvarare av mänskliga rättigheter samt demokratiska reformer och mänskliga rättigheter på lokal nivå. Under perioden är målet med Europeiska instrumentet för demokrati och mänskliga rättigheter att öka respekten för mänskliga rättigheter i länder och regioner där de är som mest utsatta, genom att stärka det civila samhällets roll, stödja åtgärder på områden som omfattas av EU-riktlinjerna (det vill säga dödsstraff, barn och väpnade konflikter), stärka de internationella och regionala systemen för skydd av de mänskliga rättigheterna, rättvisa, rättsstatsprincipen och främjande av demokrati, samtidigt som tillförlitligheten och insynen i valprocesserna stärks. Under 2007 genomförde EU framgångsrikt tio valövervakningsuppdrag med sammanlagt ungefär 800 observatörer utsända på plats. Dessa uppdrag spelade en nyckelroll när det gällde att bedöma valprocessen, särskilt i länder där valen var kontroversiella (t.ex. Nigeria och Kenya). Beträffande de geografiska programmen var 2007 det första året som EU:s grannländer i öster och i söder fick bistånd genom det europeiska grannskaps- och partnerskapsinstrumentet. Detta instrument utgör grunden för gemenskapens stödinsatser inom ramen för förbindelserna med 17 länder och för de gränsöverskridande samarbetsprogrammen vid EU:s yttre gräns. Inrättandet av ett enda politikstyrt instrument som förvaltas utifrån principer som gäller alla länder och förses med ökade resurser, har möjliggjort en ambitiösare och mer enhetlig politik visavi EU:s grannländer. Europeiska grannskaps- och partnerskapsinstrumentets budget för uppgår till 12 miljarder euro en ökning med 32 % i reella tal jämfört med föregående periods budget. Samtliga landstrategidokument för , liksom strategidokumenten för det regionala, mellanregionala och gränsöverskridande samarbetet, antogs i mars. För att öka det europeiska grannskaps- och partnerskapsinstrumentets effektivitet har kommissionen infört ytterligare ekonomiska mekanismer. Via en mekanism för goda styrelseformer ges kompletterande stöd till de länder som gjort särskilt stora framsteg i genomförandet av reformer. I en grannskapsinvesteringsfond samlas bidragsmedel som ska användas för att partnerländernas ska erhålla ytterligare investeringar från europeiska utvecklings- och finansinstitut. Samarbetet med Asien, Latinamerika och Sydafrika finansieras via instrumentet för utvecklingssamarbete (totalt 16,897 miljarder euro för perioden ). Detta bistånd ska gå till fattigdomsbekämpning och till att uppnå millennieutvecklingsmålen. För Asien antog kommissionen 18 enskilda länderstrategier och en regional strategi för perioden med en totalt budget på ungefär 5,2 miljarder euro. Dessa strategier håller nu på att genomföras. Även om Asien gjorde framsteg med uppfyllandet av millennieutvecklingsmålen under 2007, förblev fattigdomen ett allvarligt problem, eftersom regionen fortfarande hyser två tredjedelar av jordens fattiga befolkning. Trots detta passerade Asien under 2007 Nafta som Europas främsta handelspartner, med en tredjedel av Europas totala handelsflöde. Europas direkta investering i Asien uppgår dessutom till en tredjedel av Europas investering utanför Europa och fortsätter att öka. Därför finansierar EU också i ökande grad program för vissa asiatiska länder genom instrumentet för industriellt samarbete, som förutom de traditionella utvecklade partnerna (t.ex. Japan) i dag omfattar fem andra länder och territorier i regionen. Kommissionens strategi för Centralasien för perioden , som antogs i april, föreskriver en fördubbling av budgetanslagen till 750 miljoner euro. Åttio procent av EU-stödet inriktas på bilateralt samarbete, med beaktande av den politiska dagordningen för de centralasiatiska länderna och deras särskilda politiska och sociala omständigheter, och med fokus på att nå millennieutvecklingsmålen. Tjugo procent går till regionala frågor, såsom miljöskydd och vattenhushållning, energi och transport, gränsförvaltning och kampen mot narkotikahandel. Anpassningen av prioriteringarna i dessa sektorer till det europeiska grannskaps- och partnerskapsinstrumentets regionala strategi gör det möjligt för de centralasiatiska partnerna att delta i det europeiska grannskaps- och partnerskapsinstrumentets regionala projekt. I Latinamerika är de huvudsakliga målen att stödja social sammanhållning och regional integration, stärka goda styrelseformer och offentliga institutioner, inrätta ett gemensamt område för högre utbildning mellan EU och Latinamerika samt stödja en hållbar utveckling. Inom ramen för dessa mål har flera strategiska prioriteringar gjorts, bland annat en fortsatt politisk dialog på hög nivå, både i regionala och underregionala sammanhang. För Latinamerika antogs 21 strategidokument för perioden Bistånd som direkt avsåg sektorerna grundläggande hälsooch sjukvård och utbildning 1 uppgick till ungefär 17 % av de totala åtagandena i de relevanta geografiska programmen inom instrumentet för utvecklingssamarbete (Asien, Latinamerika och Sydafrika), utan att inkludera villkorat allmänt budgetstöd kopplat till dessa sektorer. Kommissionen är sålunda på god väg att senast 2009 uppnå det 20-procentsmål som beslutades vid antagandet av instrumentets 1 OECD DAC sektorkoder 112 (primärutbildning), 113 (sekundärutbildning) and 122 (grundläggande hälso- och sjukvård). 8 VIKTIGA PUNKTER ÅRSRAPPORT 2008

9 Viktiga punkter förordning för bistånd till dessa sektorer inom ramen för instrumentets landsspecifika program. Läget i vissa länder tillåter ännu inte att någon strategi utarbetas. Kommissionen har stött Iraks återuppbyggnad ända sedan 2003, främst med inriktning på fattigdomsbekämpning genom lindring av de svårigheter som den irakiska befolkning utsätts för. Programmet täcker alla områden, från grundläggande tjänster till stöd till den politiska processen, med särskild tonvikt på val. Hittills har största delen av gemenskapsbiståndet kanaliserats genom den internationella fonden för Iraks återuppbyggnad. Denna multilaterala lösning har underlättat genomförandet av gemenskapsstödet under svåra omständigheter där direkta insatser från kommission inte vore möjliga. Det har också gjorts ansträngningar att inleda bilaterala insatser i Irak, såsom valövervakning, stöd till det civila samhällets organisationer på området mänskliga rättigheter samt tekniskt bistånd till regeringen. Kommission förblir den största givaren till palestinierna, med en högre donation än någonsin tidigare på 550 miljoner euro. I juni återupptog EU normala förbindelser med den palestinska myndigheten, inbegripet ekonomiskt bistånd. Fortsatt vital hjälp gavs direkt till befolkningen genom den tidsbegränsade internationella mekanismen. Kommissionen fortsatte också sina insatser för att avhjälpa den svåra socioekonomiska situationen i Gaza, men problem med tillträde till området förhindrar biståndsinsatserna. Efter antagandet av den gemensamma övergripande EU-strategin för Afrika i december 2005, tog EU och Afrikanska unionen 2007 partnerskapet ett steg vidare i samband med förberedelsen inför det andra EU-Afrika-toppmötet, som hölls i Lissabon i december. Under två dagar diskuterade ledarna ett flertal viktiga politiska frågor, bland annat säkerhet, handel, regional integration och klimatförändring. Deltagarna betonade de senaste årens positiva utveckling i Afrika ökad tillväxt, fler demokratiska val, ökat självförtroende i internationella sammanhang och Afrikanska unionens framväxt som en stark oberoende internationell aktör och nyckelpartner till EU. Ledarna antog Lissabondeklarationen, ett euro-afrikanskt samförstånd om värderingar, gemensamma intressen och gemensamma strategiska mål. De viktigaste strategidokumenten som antogs var en förenad EU-Afrika-strategi och en första handlingsplan med prioriterade åtgärder inom ramen för åtta tematiska partnerskap för På grundval av dessa dokument kommer EU och Afrika nu gradvis att föra dialogen och samarbetet mellan EU och Afrika bortom utveckling (tätare samarbete i frågor såsom handel, fred och säkerhet och miljöskydd), bortom Afrika (gemensamma lösningar av frågor som rör FN-reformen, situationen på Balkan och klimatförändringen) och bortom institutionerna (en starkare roll för de icke-statliga aktörerna). Utmaningen är nu att visa påtagliga resultat. Programplaneringen för samarbetet med Sydafrika för (980 miljoner euro) inkluderades genom antagandet av ett landstrategidokument och ett flerårigt vägledande program. Strategidokumentet var det första som utarbetats gemensamt av kommissionen, Sydafrika och elva EU-medlemsstater. Bättre utdelning I fråga om genomförandet var det offentliga utvecklingsbiståndet återigen imponerande : 9,949 miljarder euro i åtaganden och 8,493 miljarder euro i utbetalningar. Huvudinslaget var att åtaganden gjordes för alla återstående medel 3,65 miljarder euro i de tidigare europeiska utvecklingsfonderna innan den tionde fonden träder i kraft. Detta har aldrig tidigare åstadkommits. Utbetalningarna från Europeiska utvecklingsfonden uppgick till 2,92 miljarder euro och skulle ha varit högre om medlen hade funnits tillgängliga. Kommissionens externa bistånd genomförs på tre sätt. Valet av genomförandesätt avgörs efter det att kommissionen och regeringen gemensamt analyserat landet och det klimat som råder inom sektorn. Projektformen väljs för stöd till icke-statliga aktörer, för regionala program eller där omständigheterna inte gör att landsspecifika system inte kan användas. Den sektorsvisa arbetsformen syftar till att stödja en sektorpolitik och en strategisk ram kontrollerad med hjälp av resultatkriterier och resultatindikatorer. Gemenskapen ger även allmänt budgetstöd till nationella mål eller mål på makronivå som fastställs i nationella politiska och strategiska dokument, med medel som överförs till den nationella skattemyndigheten i mottagarlandet. Den sektorsvisa arbetsformen och budgetstödsformen har utformats i linje med det europeiska samförståndet om utveckling, i vilket de anses vara de stödformer som är att föredra. Dessutom har Parisförklaringen om biståndets effektivitet gett kraft åt dessa stödformer, som till sin natur är anpassade till de landsspecifika systemen, undviker parallella strukturer för genomförande och främjar ett samordnat tillvägagångssätt för kapacitetsutveckling samt ÅRSRAPPORT 2008 VIKTIGA PUNKTER 9

10 användning av gemensamma delegationer på plats och gemensam analys. Inrättandet av de nya ekonomiska instrumenten var ett viktigt steg på vägen mot ett harmoniserat budgetstöd mellan olika regioner. Under året uppgick åtagandena för budgetstöd till 1,79 miljarder euro, det vill säga 23 % procent av de totala åtagandena. Detta är en markant ökning jämfört med 2006 och förklaras av ökningen av åtagandena i Asien och de länder som omfattas av europeiska grannskapspolitiken. När det gäller Europeiska utvecklingsfonden förblev åtagandena för budgetstöd i stort sett oförändrade, dock med en ökning av det allmänna budgetstödet som uppvägdes av en minskning av det sektoriella budgetstödet. Millennieutvecklingsmålen är de viktigaste resultat som EU tillsammans med berörda länder och övriga parter vill nå på utvecklingsområdet fram till Kommissionen har samarbetat med en expertgrupp sammansatt av medlemsstaterna, OECD:s kommitté för utvecklingsbistånd, UNDP och Världsbanken, för att fastställa tio centrala indikatorer hämtade från millennieutvecklingsmålen. Sex av dessa är direkt kopplade till barns välfärd, och tre har en särskild genusdimension. Kommissionen håller på att utarbeta verktyg för mätning av de kvantifierbara effekterna av sina insatser, för att kunna rapportera om resultaten från utvecklingsarbetet och öka Europaparlamentets och medlemsstaternas ansvarsskyldighet. I september inledde kommissionen pilotfasen i den systematiska tillämpningen av standardiserade resultatindikatorer inom särskilda sektorer som är centrala för att uppnå millennieutvecklingsmålen. Kvantifierbara resultatindikatorer används för att mäta effektiviteten av det externa biståndet och bedöma trender under en given tidsperiod. Gemenskapens ökade stöd till statistik av god kvalitet är viktigt för att kunna tillhandahålla relevanta indikatorer. Kommissionen kontrollerar sina projekt både under och efter genomförandet och har även ett omfattande system för utvärderingar. Det resultatinriktade kontrollsystemet ger en överblick över hur arbetet med att uppnå målen i ärendet fortskrider och grundar sig på reguljära bedömningar på plats av pågående och avslutade projekt och program. Under 2007 omfattade systemet 148 länder och 1630 ärenden till ett sammanlagt värde av nära 10 miljarder euro. Mellan 2005 och 2007 har resultaten stabiliserats. Relevansen har ökat i takt med att delegeringen av förvaltningen av biståndet har lett till projekt som bättre svarar mot behoven på lokal nivå. I vissa fall är målen dock överambitiösa. Att urvalet och utformningen av projekten sker noggrant och effektivt är avgörande för att de ska bli hållbara efter det att gemenskapsstödet har upphört. Det finns en stark korrelation mellan egenansvar och partnernas faktiska deltagande under utformningsfasen. Större ansträngningar för att utveckla utfasningsstrategier fordras för att förbättra hållbarheten. Riskhanteringen under genomförandet fordrar också större uppmärksamhet. Förutom 1421 pågående projekt kontrollerades 198 i efterhand. Andelen projekt som klassificeras som (mycket) bra samt behäftade med (allvarliga) problem förblev konstant inom varje region såväl för pågående som avslutade projekt. Andelen projekt som klassificerades som mycket bra samt mycket dåliga stiger dock när det utförs mätningar i efterhand. Efter det att stödet upphört tenderar välfungerande projekt att uppvisa bättre resultat, medan dåliga projekt tenderar att försämras. Även om de flesta projekt har detaljerade rapporteringssystem, är det mycket ovanligt att projekt där de positiva och negativa erfarenheterna i ett projekt registreras för att möjliggöra en kartläggning av de viktigaste erfarenheterna. Stöd till politikområden, egenansvar och ekonomisk bärkraft är slutligen de viktigaste faktorerna för hållbarhet. Utvärderingsprogrammet omfattar både strategiska utvärderingar och projektutvärderingar. Enligt 2007 års strategiska utvärderingar är kommissionens programplanering och genomförande generellt mycket relevant. Kommissionens åtgärder tillgodoser behoven i partnerländerna och överensstämmer med EU:s mål. Flera mycket goda resultat har noterats, till exempel de sociala sektorerna i Indien, ekonomisk stabilitet i Jordanien och Moçambique, vattensektorn i Jordanien, tryggad livsmedelsförsörjning i Moçambique samt ekonomisk integration i Centralamerika. Förseningar i genomförandet, brist på flexibilitet och omständliga procedurer medför dock återkommande effektivitetsbrister. Samtidigt som det kan konstateras att kvaliteten hos projekten inom vissa sektorer (såsom landsbygdsutveckling) är mycket hög, är deras inverkan på sektorspolitiken i partnerländerna ofta begränsad. Kommissionens stöd till regionalt samarbete mellan partnerländerna ger ett särskilt mervärde, men kopplingen mellan de nationella och de regionala programmen är ofta svag. 10 VIKTIGA PUNKTER ÅRSRAPPORT 2008

11 Viktiga punkter UNDER 2007 INRIKTADES KOMMISSIONENS YTTRE ÅTGÄRDER PÅ FÖLJANDE MÅL: En förnyad EU-strategi för marknadstillträde träd som beaktar konkurrensmässiga, sociala och miljömässiga frågor: EU-strategin Aid for Trade antagen av rådet i oktober; kommissionen och medlemsstaterna arbetar på konkreta uppföljningsåtgärder; 16 miljoner euro öronmärks för ytterligare integration av AVS-staterna i WHO och för ytterligare e stöd till den förstärkta integrerade ramen; regional programplanering av den tionde Europeiska utvecklingsfonden pågår, med kraftig fokus på handel och EPA-relaterat stöd. Slutförhandlingar om ekonomiska partnerskapsavtal: Fullvärdiga EPA med alla Caricom-medlemsstater paraferas; AVS-interimsavtal undertecknas av Papua Nya Guinea och Fiji; interimsavtal sluts med sju afrikanska stater, den östafrikanska gemenskapen och öst- och sydafrikanska gruppen; Gabon och Kongo (Brazzaville) undersöker möjligheten att ansluta sig till interimsavtalet; dagordning och tidsplan fastställs för övergång till fullvärdigt EPA FÖRUTOM DE OVAN NÄMNDA MÅLEN GJORDE KOMMISSIONEN FRAMSTEG INOM FÖLJANDE OMRÅDEN, FÖR VILKA DEN OCKSÅ PRESENTERADE STRATEGISKA INITIATIV UNDER 2007: Införande av Erasmus Mundus II: Erasmus Mundus II godkänns i juli med omkring 950 miljoner euro i finansiering under en 5-årsperiod. Meddelande om komplementaritet, arbetsfördelning och höjt bistånd: EU:s uppförandekod om komplementaritet et och arbetsfördelning inom lingspolitiken antas den 15 utveck- maj. Ett meddelande om förnyad granskning av läget i relationerna mellan EU och Afrika: Partnerskapet mellan EU och Afrika antas vid toppmötet i Lissabon i december; Ett meddelande om genomförandet av den gemensamma strategin EU-Afrika ska offentliggöras Förstärkning av den europeiska grannskapspolitiken. Förbereda nya överenskommelser med Ukraina, Moldavien och Israel. Öka EU:s närvaro när det gäller det ekonomiska samarbetet i Svartahavsområdet: förhandlingar om ett nytt förstärkt avtal mellan EU och Ukraina inleds i mars; det regionala samarbetsinitiativet Svartahavssynergin läggs fram i april; den första ministerkonferensen inom ramen för den europeiska grannskapspolitiken hålls med samtliga länder som omfattas av denna och samtliga EU-stater i september; meddelandet En stark europeisk grannskapspolitik offentliggörs i december. Förhandlingar om associeringsavtal med partnerländer i Asien och Latinamerika. Framsteg i förhandlingarna med Ryssland, Kina och Ukraina: förhandlingar om associeringsavtal med Andinska gemenskapen och Centralamerika inleds; förhandlingar inleds med Ukraina och fortsätter med Ryssland (inklusive två toppmöten) och Kina (inklusive ett toppmöte). Fortsättning av den europeiska säkerhetsstrategin och stabiliseringsförsök i Mellanöstern och Sydasien: FN-planer på att främja konsekvens i hela systemet stöds, särskilt lanseringen av Delivering as One -initiativ i åtta pilotländer; över 550 miljoner euro ställs till palestinska befolkningens förfogande detta år; den tidsbegränsade internationella mekanismen fortsätter året ut (med 350 miljoner euro i gemenskapsstöd); programmet Partnerskap för fred fortsätter; stödet till Afghanistan fortsätter (med strax under 196 miljoner euro i gemenskapsstöd). ÅRSRAPPORT 2008 VIKTIGA PUNKTER 11

12 Fattigdomsbekämpning l l1 T a 50 % b e Nettoutbetalningar 2007 = miljoner euro (bilateralt ODA) 40 % 30 % 20 % 10 % 0 % / LDC : Minst utvecklade länder / OLIC : Andra låginkomstländer / LMIC : Lägre medelinkomstländer / UMIC : Högre medelinkomstländer / REGION/UNALLOC : Regionala program och ofördelade medel / LDC+OLIC EG:s rapportering till DAC (enligt samma metod : landsspecifika anslag till de minst utvecklade länderna resp. till låginkomstländerna, inbegripet EIB- /Totala utbetalningar) 2004 års rapport 2005, 2006 års rapporter enligt DAC:s förteckning över tillgängliga mottagare, uppdaterad års rapport preliminära siffror - (enligt DAC:s förteckning över mottagare, uppdaterad 2006) 12 VIKTIGA PUNKTER ÅRSRAPPORT 2008

13 Viktiga punkter Sektorsvis fördelning i miljoner euro 609 ; 6,0% / Produktion : jordbruk, skogsbruk och fiske, industri, gruv- och byggnadsindustri, 23 ; 0,2% ; 42,7% handel och turism / Stöd till flera sektorer/sektorsövergripande stöd; miljö, övrigt / Budgetstöd, livsmedelsbistånd, säkrad livsmedelsförsörjning 977 ; 9,7% / Skuldrelaterade åtgärder / Katastrofbistånd, återuppbyggnadsstöd / Övrigt/ofördelade medel : förvaltn.kostn., stöd till ickestatliga org., ospecificerat l 2 e l T Social infrastruktur, utbildning, hälsovård, vatten, förvaltning och det civila samhället, övrigt b/ 086 ; 10,8%/ Ekonomisk infrastruktur och tjänster : transport, kommunikationer, energi, övriga tjänster a1 912 ; 9,0% 100% = miljoner euro (bilateralt och multilateralt ODA + OA) 731 ; 7,2% ; 14,4% Åtaganden 2007 (i miljoner euro) ODA-/OA-medel som förvaltas av Europeiska kommissionen Sektorsvis fördelning efter huvudsektor enligt DAC:s definition Europeiskt samförstånd : Områden med anknytning till EU:s utvecklingssamarbete i miljoner euro ; 14,6% ; 17,2% ; 16,4% / Förvaltning och stöd till ekonomiska och institutionella reformer Handel och regional integration a/ / Infrastruktur och transport / Vatten och energi 634 ; 6,3% / Social sammanhållning och sysselsättning / Mänsklig och social utveckling / Landsbygdsutveckling, fysisk planering, jordbruk och tryggad livsmedelsförsörjning / Miljö och hållbar förvaltning av naturresurser 795 ; 7,9% / Konfliktförebyggande och förebyggande av instabilitet i stater / Flera områden e l l3 b T 326 ; 3,2% 779 ; 7,7% 100% = miljoner euro (bilateralt och multilateralt ODA + OA) 805 ; 8,0% ; 10,3% 847 ; 8,4% Åtaganden 2007 (i miljoner euro) ODA-/OA-medel som förvaltas av Europeiska kommissionen ÅRSRAPPORT 2008 VIKTIGA PUNKTER 13

14 Europeiska kommissionen Viktiga punkter - Årsrapport 2008 om Europeiska gemenskapens utvecklings- och biståndspolitik samt deras genomförande 2007 Luxemburg: Europeiska gemenskapernas publikationskontor s. 21 x 29,7 cm ISBN ISSN X Ytterligare upplysningar om samarbetet med tredjeland: Info Point samarbete med tredjeland Publikationer, besök och konferenser Europa Direkt är en informationstjänst som hjälper dig att få svar på dina frågor om Europeiska unionen. Ring följande gratisnummer varsomhelst ifrån inom EU* * Vissa mobiltelefonoperatörer ger antingen inte tillträde till eller tar ut en avgift för nummer. FÖRSÄLJNING OCH PRENUMERATIONER Publikationer från Europeiska gemenskapernas publikationsbyrå finns att köpa från återförsäljare i hela världen. En förteckning över våra återförsäljare finns att tillgå på Publikationskontorets webbplats:( Den kan även erhållas på fax (352) Kontakta din återförsäljare och skicka in din beställning.

15

16 KQ-AF SV-C