Utvärdering av Handlingsprogram life science

Transkript

1 Utvärdering av Handlingsprogram life science Stockholm, Kontigo AB Kontigo AB Katarinavägen 19 SE Stockholm (0)

2 Innehållsförteckning 1 HANDLINGSPROGRAM LIFE SCIENCE PROGRAMBESKRIVNING HANDLINGSPROGRAMMETS MÅL OCH MÅLSTRUKTUR PROGRAMMETS ORGANISATION PORTFÖLJANALYS ANALYS HANDLINGSPROGRAMMETS RELEVANS HANDLINGSPROGRAMMETS INRIKTNING PROGRAMMETS GENOMFÖRANDE PROGRAMMETS RESULTAT SUMMERANDE REFLEKTION BESKRIVNING AV STRATEGISKA PROJEKT (34)

3 1 Handlingsprogram life science Programbeskrivning Handlingsprogrammet för life science är tänkt att ange inriktningen och styra Västra Götalandsregionens prioriteringar av insatser och stöd i det regionala tillväxt- och utvecklingsarbetet kopplat till life science under perioden Regionen beskriver handlingsprogrammen som att vara ett verktyg för att uppfylla målen för det regionala utvecklingsarbetet såsom de formuleras i Vision Västra Götaland Det goda livet och Västra Götaland 2020 strategi för tillväxt och utveckling i Västra Götaland (VG2020). Man skriver bland annat att handlingsprogrammet avser att: [..] stärka utvecklingen och den regionala tillväxten inom området life science med särskilt fokus på insatser där samverkan sker mellan akademi, företag och hälso- och sjukvården. 2 Utgångspunkten för handlingsprogrammets prioriteringar tas i två övergripande utmaningar. Den första utmaningen är framtidens hälsa, där en demografisk förändring med en allt mer åldrande befolkning ställer krav på nya lösningar av vård. Något som skapar ett behov av forskning och innovation för att bidra till att skapa framtidens hälsa. Den andra utmaningen som lyfts gäller sektorns konkurrenskraft och attraktivitet för tillväxt. Sverige har en lång historik som ett globalt ledande land inom både läkemedelsutveckling och medicinsk teknik. I programmet pekas på den omvälvande omstrukturering life science-sektorn genomgår och hur denna kommit att förändra förutsättningar för regioner och länders konkurrenskraft. För Västra Götalandsregionen pekas en rad områden ut som viktiga. I programmet lyfts bland annat vikten av en ökad samverkan mellan stora och små företag, att tydligare länka samman innovationsprocesser kring läkemedel och medicinsk teknik med de behov som finns inom hälso- och sjukvården samt att säkerställa att det bedrivs högkvalitativ forskning i samverkan mellan akademin, näringslivet och hälso- och sjukvården. I programmet bedöms regionen ha goda förutsättningar att möta dessa utmaningar. Bland annat lyfts fram att regionen har Europas största universitetssjukhus, internationellt ledande klinisk forskning och forskning inom såväl biomedicin som naturvetenskap och är hemvist åt stark forskningsbaserad industri inom läkemedelsutveckling. Mycket av bakgrunden till de områden som pekas ut som prioriterade i handlingsprogrammet för life science står att finna i två tidigare analyser; dels i en kartläggning av västsvenska styrkeområden som genomfördes 2007 inom ramen för rapporten FoU för tillväxt - Innovativ hälso- och sjukvård 1 Begreppet life science definieras i programmet som: Forskning, företag och kunskapsutveckling som berör biologiska system, från celler och deras beståndsdelar till hela organismer (inklusive människor) och de miljöer de förekommer i. 2 Västra Götalandsregionens handlingsprogram för life science ; Dnr RUN (34)

4 dels i en utredning som genomfördes 2011 (Life science i Västra Götaland Möjligheter och utmaningar, Tillväxt och utveckling) Handlingsprogrammets mål och målstruktur Det övergripande målet för handlingsprogrammet anges vara: [..] att Västra Götaland ska vara en attraktiv och konkurrenskraftig region för FoU intensiva företag inom life science och attrahera FoU-medel och kapital, nationella och internationella, till akademi, institut och företag. Programmet skall också bidra till att stärka kunskapsintensiteten och utvecklingsförmågan i hälsooch sjukvården till nytta för medborgarna i Västra Götaland. 4 För att nå detta övergripande mål har fyra insatsområden med delmål inom respektive område satts upp. De fyra insatsområdena är: Infrastruktur för FoU inom hälso- och sjukvården FoU i samverkan Innovation och företagstillväxt Samhandling nationellt och internationellt Nedan beskrivs inriktningen för respektive område mer ingående. Insatsområde 1: Infrastruktur för FoU inom hälso- och sjukvården Att stärka infrastrukturen för forskning och utveckling inom hälso- och sjukvården innebär att arbeta för att förbättra förutsättningarna för utbyte och samarbete mellan akademi, industri och vårdsektorn kring FoU-frågor. Förmågan att driva och genomföra klinisk forskning pekas här ut som centrala att utveckla i regionen. Även samverkan mellan olika regioner och huvudmän för att hantera prövning av nya typer av läkemedel och teknisk utveckling som viktiga delar för att skapa en bättre och mer effektiv hälso- och sjukvård pekas ut som centrala områden att utveckla För att förbättra infrastrukturen för FoU inom hälso- och sjukvård har följande inriktningsmål satts upp: Västra Götaland, och Sverige, ska vara den mest attraktiva platsen att genomföra klinisk forskning och prövning I Europa Företag och forskare upplever att de har tillgång till infrastruktur såsom apparatur på Bild och Interventionscentrum, biobanker och register 3 Life Science i Västra Götaland Möjligheter och utmaningar, Tillväxt och utveckling, Rapport 2011:2. 4 Handlingsprogram för life science , Västra Götalandsregionen, Dnr RUN (34)

5 Inom insatsområdet pekas ett antal prioriterade insatser ut för att nå målen. Bland annat att genomföras är insatser för att realisera den nationella IT-strategin, att arbeta för en fortsatt strategisk utveckling av Gothia Forums förmåga att genomföra klinisk forskning och kliniska studier, bidra till att skapa en nationell modell och arbetssätt för klinisk forskning och prövning, insatser för fortsatt utveckling av Bild- och interventionscentrum för forskning och industriellt samarbete och insatser för att utveckla Testbäddsfunktion där företag kan få hjälp att få en klinisk koppling och utvärdering samt bidra till etablering av nytt kvalitetsregistercentrum inom Västra Götalandsregionen i samverkan med Registerforskningscentrum inom GU. Insatsområde 2: FoU i samverkan Life science-branschen samt dess bolag är beroende av en nära samverkan med akademin och väljer därför att etablera sig i en närmiljö där tillgång till interaktion finns. Idag har företagen ofta globala ägare som efterfrågar en plattform för samverkan med tydliga kontaktytor och supportfunktioner för respektive område vilket saknas för life science. Det finns ett behov av nya utbildningar men även möjligheter till kompetensutveckling och vidareutbildning. Följande inriktningsmål har satts upp: Västra Götaland ska ha en fortsatt stark akademisk forskningsmiljö inom life science med relevans för företagen och hälso- och sjukvården Säkerställa framtida kompetensbehov inom näringslivet och hälso- och sjukvården Fortsatt aktiv samverkan mellan näringsliv, akademi och hälso- och sjukvård De aktiviteter som ska genomföras för att bidra till målen är insatser för fortsatt utveckling av styrkeområden, insatser för att utveckla och utvärdera nya potentiella områden, etablera samverkansarenor (Open arena) enligt modell från andra Science Park, bidra till insatser för att säkerställa framtida kompetensbehov, genom kompetensplattformen skapa mötesplatser där framtida kompetensbehov diskuteras samt bidra till att studenter och forskare attraheras till de starka forskningsmiljöerna exempelvis genom ett internationellt forskarutbytesprogram Insatsområde 3: Innovation och företagstillväxt Innovationssystemet inom life science i Västra Götaland har fokus på att öka flödet av idéer och stärka möjligheter till finansiering i tidiga skeden. Här identifierar handlingsprogrammet behov av insatser för att få mikroföretag att växa samt attrahera medelstora företag att etablera sig. Innovationsupphandling är en viktig process för hälso- och sjukvården vad gäller tillgång till ny teknologi och kunskap. För att utveckla regionen inom detta område har följande inriktningsmål satts upp: Få fler nya innovationer inom life science I Västra Götaland Få fler bolag med >10 anställda Etablera innovationsupphandling inom Västra Götalandsregionen 5 (34)

6 De aktiviteter som planerats för att bidra till målen är att effektivisera innovationssystemet genom att bidra till samverkan mellan aktörer, stärka förmågan att få fram nya innovationer i både nya och befintliga bolag, stärka och sprida entreprenöriellt tänkande inom hälso- och sjukvårdsutbildningar samt genom GIBBS, ge stöd till mikroföretag som behöver genomföra kliniska tester, ge stöd till aktiviteter för att etablera nya företag i Västra Götaland och också för att få företag att vilja investera i de små mikroföretagen, fortsätta att utveckla Innovationssluss Västra Götaland och etablera den bredare inom Västra Götalandsregionen och ytterligare öka samverkan med övriga innovationssystem samt att etablera innovationsupphandling och arbeta aktivt för att lyfta problem och förslag som finns till en nationell nivå. Insatsområde 4. Samhandling nationellt och internationellt Västra Götalands aktörer inom life science strävar efter att vara erkända samverkansinriktade aktörer både nationellt och internationellt. Regionen ska därför möta de satsningar inom life science i andra regioner i Sverige samt knyta internationella kontakter. Inriktningsmålen för att öka regionala aktörers samverkan nationellt och internationellt är: Öka medlen till Västra Götaland från nationella och internationella FoU aktörer Öka antalet nationella och internationella samarbeten med Västra Götalands aktörer De aktiviteter som ska bidra till att nå målen är; att genomföra fortsatta insatser för samverkan Göteborg - Oslo, fortsätta samarbetet inom Scan Balt, bidra till att ta fram en nationell life sciencestrategi genom att delta i olika projekt, göra insatser för påverkan och medverkan i program Horizon 2020, vidareutveckla en stödfunktion inom Västra Götalandsregionen för att stödja de egna verksamheterna att delta i EU-program, bidra till kontakter med övriga världen och delta i gemensamma aktiviteter samt bidra till en gemensam kommunikationsplattform för life scienceaktörerna i Västra Götaland. 6 (34)

7 Figur 1. Målstruktur Övergripande mål (2016) En konkurrenskraftig region för FoU-intensiva företag som attraherar FoU-medel och kapital Stärka kunskapsintensiteten och utvecklingsförmågan i hälso- och sjukvården till nytta för medborgarna 1. Infrastruktur för FoU - Mest attraktiv i Europa för klinisk forskning - Företag/forskare har tillgång till infrastruktur 2. FoU i samverkan - Stark regional forskningsmiljö - Säkerställa framtida kompetens - Triple helix-samverkan 3. Innovation och företagstillväxt - Fler innovationer - Fler bolag >10anställda - Etablera innovationsupphandling 4. Samhandling - Öka medlen från FoUaktörer - Fler (inter)nationella samarbeten 1. Aktiviteter - Bidra till IT-strategin - Insatser för förmåga till klinisk forskning - Nationell modell för klinisk forskning - Utveckling av Bild- och interventions-centrum för samarbete - Testbäddsfunktion till stöd för företag - Nytt kvalitetsregistercentrum i VGR 2. Aktiviteter - Utveckling av nya styrkeområden - Utveckla och utvärdera nya områden - Samverkansarenor - Säkerställa framtida kompetensbehov - Mötesplatser om kompetensbehov - Bidra till studenter & forskare attraheras av forskningsmiljöerna 3. Aktiviteter - Stärka företagens innovationsförmåga - Stärka entreprenöriellt tänkande i utbildningar - Stöd till mikroföretag - Företagsfrämjande - Incitament för investering i småföretag - Utveckla Innovationsluss Västra Götaland - Öka samverkan Innovationsupphandling - Lyfta problem och förslag till nationell nivå 4. Aktiviteter - Samverkan Göteborg - Oslo - Samarbeta i Scan-Balt - Bidra till nationell life science-strategi - Påverka & medverka i Horizonfunktion för deltagande i EU-program - Internationella kontakter & aktiviteter - Kommunikationsplattform 1.3 Programmets organisation Finansiering Under perioden har beslut om totalt 92 MSEK fattats inom ramen för handlingsprogrammet. Regionutvecklingsnämnden står för merparten av finansieringen (strax över 90 procent) resterande knappa 10 procent härrör från hälso- och sjukvården (en fördjupad genomgång av finansieringen görs i portföljanalysen i avsnitt 3 nedan). Projektmedlen kräver en medfinansieringsgrad på minst 50 procent från andra parter, där man valt att prioritera insatser som växlas upp med nationella eller internationella medel. Riggning av insatser Västra Götalandsregionen har inom ramen för handlingsprogrammet valt en arbetsmodell som vi upplever präglats av en hög grad av dialog med utförare av insatserna. Detta innebär bland annat att man inte arbetat med riktade utlysningar för att styra inriktningen på ansökningar. Man har istället arbetat med en löpande dialog kring ansökans inriktning och vad som ses som prioriterat från regionens sida, med de aktörer som sökt medel. Man har också kommunicerat i de nätverk och 7 (34)

8 plattformar man verkar inom att man från regionens sida är intresserade av att en satsning på detta kommer tillstånd och kommer att bidra med finansiering om en ansökan och projektplan tas fram. Detta för att få till stånd insatser som ligger i linje med handlingsprogrammets inriktning. Ett arbetssätt som programansvarig menar bidragit till att få ansökningar legat utanför handlingsprogrammets inriktningar och att man i låg uträckning avslagit ansökningar på grund av de inte passat i handlingsprogrammet. I de fall detta skett har det framförallt handlat om rena forskningsansökningar, vilket inte finansieras inom ramen för programmet. I de intervjuer med projektledare som genomförts pekar flera på att regionen varit aktiva i ansökningsprocessen och därmed tidigt kunnat påverka att projektet adresserar de behov som handlingsprogrammet pekar ut. Den enkät som genomförts med projektledare inom handlingsprogrammet stärker bilden av att regionen haft en aktiv roll i projektens tillkomst. Vi kan där konstatera att av de svarande anger samtliga inom handlingsprogrammet för life science att de fick kännedom om möjlighet att söka projektmedel genom kontakt med Västra Götalandsregionen. Vi kan konstatera att denna arbetsmodell ses som positiv från projektledare för projekten. Såväl i intervjuer med projektledare som i enkäten med projektledare ges handläggningen av projekten genomgående höga betyg. Beredning och beslut Gällande hur beslut om insatser skett inom ramen för handlingsprogrammet skiljer sig processen kring beredning och beslut enligt programansvarige inte i någon större utsträckning mot hur processen ser ut i andra fall. Den programansvarige handläggaren ansvarar för beredning och handläggning av ärendet rent formellt. Oftast har detta skett i nära samverkan med sakkunniga inom regionen. Framförallt har samverkan skett med hälso- och sjukvården för stämma av behov och få stöd vid bedömning av ansökningar. 2 Portföljanalys Totalt har 34 insatser erhållit finansiering inom ramen för handlingsprogrammet. Ställer vi samman de beslutade medlen finner vi att Västra Götalandsregionens finansiering uppgår till strax över 90 MSEK under perioden. Den totala finansieringen, där även medel från näringsliv, akademi/ forskningsinstitut samt nationella aktörer inkluderas uppgår till nära 287 MSEK. Av de finansierade insatserna är vid tidpunkten för utvärderingen en dryg tredjedel pågående. Tabellen 1 visar den samlade portföljen för Handlingsprogrammet life science (34)

9 Tabell 1. Fördelningen av insatser och resurser inom handlingsprogrammet efter insatsområde och genomförande status, (MSEK), Källa: Sammanställning efter Västra Götalandsregionen Avslutande Pågår Totalt Insatsområde Anta l Total finansiering Varav medel från VGR Antal Total finansiering Varav medel från VGR Antal Total finansierin g 2 16,3 12,5 1 6,5 6,5 3 22,8 19,0 Varav medel från VGR 1. Infrastruktur för FoU inom hälso- och sjukvård 2. FoU i samverkan 5 30,9 9,9 5 49,7 18, ,6 27,9 3. Innovation och företagstillväxt 7 11,3 8,8 3 79,4 11, ,7 20,1 3. Innovation och företagstillväxt och ,1 0, ,1 0,1 Infrastruktur för FoU inom hälso- och sjukvård 3. Innovation och företagstillväxt och 2. FoU i 4 8,3 4,1 3 71,5 9,5 7 79,8 13,6 samverkan 3. Innovation och företagstillväxt och 4. Nationell och internationell samverkan 1 2,0 2, ,0 2,0 4. Nationell och internationell samverkan 1 0,6 0, ,6 0,1 Saknas 1 10,0 10, ,0 10,0 Totalt 22 79,5 47, ,1 45, ,6 92,8 Det enskilt största insatsområdet sett till storleken på finansiering utgörs av Innovation och företagstillväxt där den totala finansieringen av insatser uppgår till 90,7 MSEK (motsvarande ca 32 procent av totala finansieringen), följt av FoU i samverkan med 80,6 MSEK (motsvarande ca 28 procent av totala finansieringen). Till detta kan också föras ett antal insatser som återfinns inom båda insatsområdena vilka ytterligare förstärker dessa båda områdens tyngd i portföljen. Det minsta området utgörs av Nationell samverkan som står för mindre än 0,5 procent av hela portföljens finansiering (knappa 1 procent om man inkluderar de fall där insatsområdet ingår som ett av flera). Sett till antalet insatser så är bilden i stora drag densamma men största antalet insatser återfinns inom Innovation och företagstillväxt och FoU i samverkan. Vi finner betydligt färre insatser inom Infrastruktur för FoU inom hälso- och sjukvård och Nationell och internationell samverkan. Resursfördelning inom handlingsprogrammet Vi har i tabellen nedan ställt samman hur regionens finansiering fördelar sig efter insatsområde och nämnd. Merparten av Västra Götalandsregionens finansiering av handlingsprogrammet härrör från Regionutvecklingsnämnden (RUN), vilka står för ca 85 MSEK. Resterande härrör från kategorin Övriga VGR. 5 Ser vi till de insatser som finansieras med medel från denna kategori så förefaller merparten av den övriga regionfinansieringen härröra från hälso- och sjukvården. 5 Enligt den indelning av finansieringskällor som Västra Götalandsregionen gjort. 9 (34)

10 Tabell 2. Västra Götalandsregionens finansiering fördelat efter område och nämnd, MSEK. Källa: sammanställning efter Västra Götalandsregionen Antal Stöd från VGR (RUN) Övriga VGR Totalt stöd 1. Infrastruktur för FoU inom hälso- och sjukvård 3 16,0 3,0 19,0 2. FoU i samverkan 10 25,4 2,5 27,9 3. Innovation och företagstillväxt 10 20,1 20,1 3. Innovation och företagstillväxt och 1. Infrastruktur för FoU inom hälso- och sjukvård 1 0,1 0,1 3. Innovation och företagstillväxt och 2. FoU i samverkan 7 11,6 2,0 13,6 3. Innovation och företagstillväxt och 4. Nationell och internationell samverkan 1 2,0 2,0 4. Nationell och internationell samverkan 1 0,1 0,1 Saknas 1 10,0 10,0 Total 34 85,3 7,5 92,8 I figuren nedan har handlingsprogrammets finansiering fördelat på kategorierna Regionutvecklingsnämnden, Övriga Västra Götalandsregionen samt Övriga finansiärer sammanställts för de olika insatsområdena. Vi kan där bland annat se att Västra Götalandsregionen (Regionutvecklingsnämnden och Övriga Västra Götalandsregionen) står för merparten av finansieringen inom Infrastruktur för FoU inom hälso- och sjukvård medan övriga finansiärer står för majoriteten av finansieringen inom t.ex. FoU i samverkan och Innovation och företagstillväxt. 10 (34)

11 Figur 2. Nämndernas, övriga Västra Götalandsregionens respektive övriga finansiärers andelar av insatsområdenas totala finansiering 1.Infrastruktur för FoU inom hälso- och sjukvård 2.FoU i samverkan 3. Innovation och företagstillväxt 3. Innovation och företagstillväxt och 1. Infrastruktur för FoU inom hälso- och sjukvård 3.Innovation och företagstillväxt och 2.FoU i samverkan 3.Innovation och företagstillväxt och 4. Nationell och internationell samverkan 4. Nationell och internationell samverkan Saknas 0% 20% 40% 60% 80% 100% RUN Övriga VGR Övriga finansiärer En fördjupad bild av hur fördelningen mellan olika aktörers finansiering av insatser inom handlingsprogrammet återfinns i figur 3 nedan. Vi har här försökt att visualisera portföljens sammansättning avseende finansieringen utifrån olika aktörsgrupper. Figur 3. Västra Götalandsregionen och andra finansiärers andel av respektive insatsområde 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 1.Infrastruktur för FoU inom hälsooch sjukvård 2.FoU i samverkan 3. Innovation och företagstillväxt 4. Nationell och internationell samverkan 3. Innovation och företagstillväxt och 1. Infrastruktur för FoU inom hälsooch sjukvård 3. Innovation och företagstillväxt & 2. FoU i samverkan 3. Innovation och företagstillväxt & 4. Nationell och internationell samverkan 4. Nationell och internationell samverkan Universitet/Högskola Forskningsinstitut Statlig Kommun EU Övrig offentlig Privat VGR Ser vi till respektive insatsområde så återfinns de största insatserna sett genomsnittsvärde inom området Innovation och företagstillväxt, medan högsta medianvärdet återfinns inom FoU i samverkan. 11 (34)

12 Inom Innovation och företagstillväxt är det ett större projekt (AstraZeneca Bioventure Hub) som höjer genomsnittsstorleken vilket förklarar skillnaden mellan median och medelvärde inom insatsområdet. Förhållandena återfinns i tabellerna 3 och 4 nedan där antal insatser, samt medeloch medianvärde för den totala finansiering respektive Västra Götalandsregionens finansiering återfinns. Tabell 3. Insatsernas genomsnittliga storlek och medianstorlek per insatsområde (total finansiering); Källa: sammanställning efter Västra Götalandsregionen Genomsnitt Median Total Antal sstorlek storlek finansiering 1. Infrastruktur för FoU inom hälso- och sjukvård 7,6 6,5 22, FoU i samverkan 8,1 10,1 80, Innovation och företagstillväxt 9,1 1,6 90, Nationell och internationell samverkan 0,1 0,1 0, Innovation och företagstillväxt och 1. Infrastruktur för 11,4 2,7 79,8 1 FoU inom hälso- och sjukvård 3. Innovation och företagstillväxt och 2. FoU i samverkan 2,0 2,3 2, Innovation och företagstillväxt och 4. Nationell och 0,6 0,6 0,6 1 internationell samverkan Saknas 10,0 10,0 10,0 1 Tabell 4. Insatsernas genomsnittliga storlek och medianstorlek per insatsområde (Västra Götalandsregionens finansiering) efter insatsområde, MSEK, Källa: sammanställning efter Västra Götalandsregionen Utmaningar Genomsnitts Median Total VGR Antal storlek storlek finansiering 1. Infrastruktur för FoU inom hälso- och sjukvård 6,3 6,5 19, FoU i samverkan 2,8 3,0 27, Innovation och företagstillväxt 2,0 0,6 20, Nationell och internationell samverkan 0,1 0,1 0, Innovation och företagstillväxt och 1. Infrastruktur för 0,1 0,1 0,1 1 FoU inom hälso- och sjukvård 3. Innovation och företagstillväxt och 2. FoU i samverkan 1,9 1,4 13, Innovation och företagstillväxt och 4. Nationell och 2,0 2,0 2,0 1 internationell samverkan Saknas 10,0 10,0 10,0 1 För att få en bild av hur fördelningen mellan projekten avseende storlek ser ut har vi i figuren nedan försökt att visualisera portföljens sammansättning avseende finansieringen från Västra götalandsregionen. Varje stapel motsvarar här ett projekt och höjden av stapeln avser den totala finansieringen. 12 (34)

13 Figur 4. Storleksfördelning (VGR-finansiering) för samtliga insatser inom handlingsprogrammet, Källa: sammanställning efter Västra Götalandsregionen Vi kan här se att det är en förhållandevis stor spridning mellan insatserna. De tre enskilt största besluten utgörs av Sahlgrenska forskningsstiftelsen, Gothia forum samt Innovationsplattform för Hälso- sjukvården (Innovationsslussen 2.0). Dessa tre står tillsammans för nära en tredjedel av regionens totala finansiering av handlingsprogrammet. Medfinansieringen för insatserna Som vi såg i tabell 1 ovan utgjorde Västra Götalandsregionens andel av handlingsprogrammets totala finansiering strax över 30 procent. Den övriga finansieringen härrör från ett antal aktörsgrupper. De största grupperna utgörs av privat näringsliv, akademin samt nationella myndigheter vilka var och en står för runt 20 procent var (eller strax därunder). Övriga aktörer som bidrar med finansiering (med 5 procent eller mindre) är kommuner, EU samt övrig offentlig verksamhet. 13 (34)

14 Figur 5. Fördelning av finansiering efter aktörsgrupp, Källa: sammanställning efter Västra Götalandsregionen 3% 20% 29% 0% 19% 17% 4% 3% 5% Universitet/Högskola Forskningsinstitut Statlig Kommun EU Övrig offentlig Privat VGR nämder Övriga VGR Portföljens fördelning utifrån handlingsprogrammets delmål och målgrupper Ser vi till handlingsprogrammets sammansättning så har vi i tabellerna nedan försökt ställa samman hur insatsernas målsättningar såsom de formuleras projektbeskrivningarna matchar målen för respektive insatsområde i handlingsprogrammet. I flera fall bedömer vi att projekten möter mer än ett mål. För att tydliggöra detta så har vi lagt dessa projektet i en egen tabell. Tabell 5. Portföljen fördelad på projektens huvudsakliga mål, Källa: sammanställning efter Västra Götalandsregionen Insatsernas mål per insatsområde Antal insatser Mest attraktiv i Europa för klinisk forskning - Företag/forskare har tillgång till infrastruktur 3 Stark regional forskningsmiljö - Säkerställa framtida kompetens 1 Triple-helixsamverkan 5 Fler innovationer 3 Fler bolag 7 Etablera innovationsupphandling - Öka medel från FoU-aktörer - 14 (34)

15 (Inter)nationella samarbeten 1 Summa 20 Tabell 6. Insatserna som möter flera mål i handlingsprogrammet, Källa: sammanställning efter Västra Götaland Mål Antal projekt Triple-helixsamverkan och infrastruktur för FoU 1 Triple-helixsamverkan och fler innovationer 2 Fler innovationer och Fler bolag 1 Triple-helixsamverkan och (Inter)nationell samverkan 1 Stark regional forskningsmiljö och Säkerställa framtida kompetens 1 Infrastruktur för FoU och Fler innovationer 2 Stark regional forskningsmiljö och Triple-helixsamverkan 2 Inte tydligt 4 Summa 14 Inom ramen för utvärderingen har vi även gått igenom projektansökningar och beslut för att få en samlad bild av målgrupperna för handlingsprogrammets projekt. För att få en överblick har vi försökt att ordna målgrupperna efter ett antal kategorier (se tabellen nedan). Tabell 7. Insatsernas huvudsakliga målgrupper, Källa: Kontigos sammanställning utifrån projektansökningar och beslut. Målgrupper Antal projekt Kommuner, myndigheter och regioner 21 Privata företag 25 Universitet, högskolor och forskningsinstitut 21 Enskilda individer 13 Vi kommer att återkomma till dessa tabeller i avsnitt 4 nedan, när vi reflekterar kring handlingsprogrammets inriktning och nöjer oss här med att redovisa förhållandena. Insatserna fördelade efter innovationsfas För att få en överblick över hur handlingsprogrammens projekt fördelar sig vad det gäller var i en tänkt innovationsfas de befinner sig ombads de svarande projektledarna ange projektets 15 (34)

16 huvudsakliga inriktning. Då projekten uppvisar en stor bredd avseende inriktning och syfte har vi varit tvungna att använda förhållandevis breda kategoriseringar. Vår tanke är att kategorierna i tabell 8 kan ses om att befinna sig på en skala från tidig, explorativ fas till en marknadsfas. Tabell 8. Portföljens sammansättning i förhållande till en översiktlig innovationskedja Kunskapsuppbyggnad kring ett område eller inriktning (t.ex. breda förstudier eller kartläggningar av ett fenomen, marknad) Kunskapsuppbyggnad i tidigt skede för att kunna ta fram en/flera prototyper eller koncept (t.ex. förstudier, forskning) Test- eller vidareutveckling av en/flera befintliga prototyper eller koncept Test- eller vidareutveckling av en/flera färdiga prototyper eller koncept i större skala (t.ex., testbädd, demonstratorer). Andel 17% 54% 19% 10% Föra ut en/flera färdiga varor eller tjänster på marknad. 0% Givet att man accepterar denna uppdelning kan vi se att portföljens tyngdpunkt ligger i det tidiga skedet, kring kunskapsuppbyggnad såsom förstudier eller forskning i syfte att ta fram prototyper eller koncept. En betydligt lägre andel av projekten återfinns i det senare skedet och inget av projekten har angett att de befinner sig i marknadsfas. Här är viktigt att notera att inte alla projekt har kunnat besvara frågan då de inte sett sig befinns sig i någon av dessa kategorier. Det handlar t.ex. om projekt som angett som huvudsakligt syfte att delta i uppbyggnad av kluster, nätverk eller plattformar eller att främja samverkan mellan forskningsaktörer generellt. Insatserna och de horisontella kriterierna I tabell 9 görs en sammanställning av hur vi bedömer projektens integrering av de horisontella kriterierna/principerna. För att göra detta har samtliga ansökningar gåtts igenom och insatserna har klassificerats utifrån hur de beskriver sitt arbete med dessa frågor. Tabellen visar dels antal insatser efter hur de bedömts integrera perspektiven dels hur stor del av Västra Götalandsregionens finansiering som återfinns inom respektive kategori. 16 (34)

17 Tabell 9. Portföljens integrering av horisontella mål/principer, Källa: sammanställning efter Västra Götaland Antal insatser Andel av total VGR budget I viss utsträckning I hög utsträckning Inte alls I viss utsträckning I hög utsträckning Jämställdhet % 29 % 13 % Miljö % 81 % 13 % Integration % 7 % 13 % Internationalisering % 19 % 70 % Inte alls Vi kan ur tabellen se att merparten av insatserna adresserar dessa frågor. Miljö är det kriterium som flest projekt integrerat, följt av jämställdhet medan både integration och internationalisering får lägre värden i sammanställningen. Görs en sammanställning av hur insatserna i handlingsprogrammet knyter an till VG2020 finner vi att merparten av handlingsprogrammens projekt återfinns inom området En ledande kunskapsregion vilket vi menar får ses som ett närmast förväntat utfall givet den nära koppling till forskning och innovation som programmet har. Tabell 10. Portföljens sammansättning i förhållande till VG2020. MSEK, Källa: sammanställning efter Västra Götalandsregionen Antal insatser Budget från VGR Andel av total VGR budget (%) En ledande kunskapsregion 22 47,4 52,8% En region för alla 0 - En region som tar globalt ansvar 0 - En region som syns och engagerar 1 0,4 0,4% Koppling till flera områden 1 0,4 0,4% Ingen tydlig koppling (ingen uttalad koppling) 6 29,1 32,4% Underlag saknas 3 12,5 13,9% 17 (34)

18 3 Analys Föreliggande avsnitt redogör för utvärderingens resultat avseende genomförandet av handlingsprogrammet. Analysen baseras på följande källmaterial: Intervjuer med programansvarig, projektledare för ett urval av strategiska projekt samt ett urval av regionala experter. Den enkät till projektledare för projekt inom ramen för handlingsprogrammet som genomförts. Resultatet från portföljanalysen. Avsnittet är uppdelat i tre underkapitel. Avsnittet inleds med våra slutsatser avseende av programlogik, inriktning och relevans, följt av slutsatser rörande programmets genomförande samt avslutningsvis slutsatserna av programmets resultat. 3.1 Handlingsprogrammets relevans Vi kan i utvärderingen konstatera att handlingsprogrammets framtagande bygger på ett, menar vi, gediget bakgrundsarbete där regionens tillgångar och utmaningar analyserats. Utgångspunkten för prioriteringar tas i globala och nationella utmaningar och i handlingsprogrammet visas på hur regionen genom sina satsningar avser att bidra till att möta dessa. I de intervjuer vi genomfört med såväl projektledare som personer insatta i förutsättningar för life science-sektorn menar man att man på ett bra sätt lyckats fånga de huvudsakliga behoven och att man i skrivningarna har identifiera såväl styrkeområden som utmaningar för regionen inom sektorn. Sett i ljuset av beskrivningarna av behov och utmaningar menar vi att de valda insatsområdena logiskt valda och relevanta. I handlingsprogrammets beskrivning av de fyra insatsområdena balanseras insatser för att främja forsknings och utveckling och mål som också relaterar till konkurrenskraft och utveckling. Vi menar även på att det tydligt visas på hur dessa är relaterade och beroende av varandra. Det är vidare även förhållandevis väl beskrivet varför dessa har valts ut och hur de är tänkta att bidra till programmets övergripande syfte. Vår samlade bild är att handlingsprogrammet genom att på ett tydligt sätt identifiera behov och förutsättningar samt koppla insatsområden till dessa, visar på god relevans. 3.2 Handlingsprogrammets inriktning Handlingsprogrammets resursmässiga tyngdpunkt återfinns inom delområdet FoU i samverkan och Innovation och företagstillväxt. Ser vi till de fem största insatserna i handlingsprogrammet så återfinns två av dessa inom i respektive insatsområde. De fem största insatserna står för 46 procent av den totala finansieringen inom handlingsprogrammet och strax över 40 procent sett enbart till Västra Götalandsregionens finansiering. 18 (34)

19 Figur 6. Andel finansiering per insatsområde 1. Infrastruktur för FoU inom hälso- och sjukvård 2. FoU i samverkan 3. Innovation och företagstillväxt 3. Innovation och företagstillväxt & 1. Infrastruktur för FoU inom hälso- och sjukvård 3. Innovation och företagstillväxt & 2. FoU i samverkan 3. Innovation och företagstillväxt & 4. Nationell och internationell samverkan 4. Nationell och internationell samverkan Vi ser samtidigt att av de fem största insatserna sett till Västra Götalandsregionens finansiering så återfinns två av dessa inom Infrastruktur för FoU inom hälso- och sjukvård, ett inom Innovation och företagstillväxt respektive inom FoU i samverkan i kombination med Innovation och företagstillväxt. Tabell 11. De fem insatser i handlingsprogrammet med störst finansiering från VGR. Källa: sammanställning efter Västra Götalandsregionen Projektnamn Finansiering från Västra Götalandsregionen (MSEK) Total finansiering (MSEK) Insatsområde Sahlgrenska Forskningsstiftelsen Gothia Forum ,5 13,3 Infrastruktur för FoU inom hälso- och sjukvård VGR:s Innovationsplattform för Hälso- sjukvården (Innovationsslussen 2.0) 6,5 6,5 Infrastruktur för FoU inom hälso- och sjukvård AstraZeneca Bio Venture Hub 6,2 58,5 Innovation och företagstillväxt Biomatcell 6 6,0 6,0 Innovation och företagstillväxt och FoU i samverkan 6 På delad femteplats med projektet VGR:s innovationsplattform för Hälso- och sjukvården (projektperioden innan Innovationsslussen 2.0). 19 (34)

20 Ställer vi detta mot de mål som pekats ut i handlingsprogrammet kan vi konstatera att det för tre av de fyra insatsområden såväl återfinns resurser och insatser som matchar de ambitioner och målsättningar som satts upp. Gällande det fjärde området Samhandling nationellt och internationellt återfinns det mindre resurser och färre insatser än för övriga områden (se tabell 1 och tabell 3 ovan). Detta kan delvis förklaras av att mycket av det arbete som t.ex. programansvarig genomfört i form av samverkan och deltagande i olika forum och sammanhang nationellt skett inom ramen för detta insatsområde. Enligt uppgift ska även vissa delar av de insatser som gjorts här skett inom ramen för regionens internationella arbete och därmed inte taggas inom handlingsprogrammet. Den bild som utvärderingen ger är dock att område 4 getts lägre resursmässig tyngd än de övriga tre områdena i handlingsprogrammet. Samtliga av de fyra strategiska projekt som analyserats närmare inom ramen för utvärderingen menar vi ligger i linje med de uppsatta inriktningsmålen för handlingsprogrammet (mer om dessa i bilaga 1). Sammanställningen av målen för projekten inom ramen för handlingsprogrammen i tabellerna 5 och 6 visar även denna på att de genomförda insatserna ligger inom de uppsatta inriktningsmålen. Den sammanställning av mål som gjorts i portföljanalysen indikerar också att projektens inriktning inom respektive delområde matchar de utmaningar som pekas ut. 3.3 Programmets genomförande Vår bild är att programmets genomförande har karaktäriserats av ett dialogbaserat arbetssätt. Detta tar sig t.ex. uttryck i form av kontakter inför och under ansökan, där man från handläggarnas sida arbetat för att stämma av att inriktningen på ansökningarna ligger i linje med handlingsprogrammets mål. Att regionen har suttit med i styrgrupper för projekt (i de fallstudier som gjorts) och upplevts varit en aktiv och uppskattad part, innebär att programmet har genomförts med en hög grad av mjuk styrning. Ser vi till de projektledare som intervjuats eller svarat på enkäten så upplevs arbetssättet som positivt. Västra Götalandsregionen ges goda omdömen i såväl intervjuer som enkäter. Av de intervjuade beskrivs handläggare som kunniga och engagerade. I flera av intervjuerna av de strategiska projekten lyfter man fram att man uppskattat regionens aktiva roll. Vår bild är att det valda arbetssättet gett ett antal fördelar. Det är för det första rimligt att anta att det främjat effektivitet i termer av att färre ansökningar skrivs i onödan. Vidare ger det regionen möjlighet att vara med och påverka projektens inriktning och tyngdpunkt på ett sätt som är, menar vi, svårare att göra vid en sluten utlysnings- och ansökningsprocess. Vi vill dock samtidigt lyfta fram ett antal potentiella nackdelar. För det första innebär ett dialogbaserat arbetssätt en högre grad av personberoende då den enskilde handläggaren i högre grad personligen är involverad. Det innebär t.ex. att mycket av de nätverk och informella kontakter som byggs upp genom detta riskerar att försvinna vid personalförändringar. 20 (34)

21 För det andra återfinns en risk (vi ser dock inget som indikerar att detta varit fallet här) att de personer och organisationer som är inne i systemet gynnas av att ha väl upparbetade kontaktvägar och kunskap om vad som är prioriterat hos finansiären (i detta fall Västra Götalandsregionen). Den poäng vi vill göra här är detta kan leda till ett stigberoende där inflödet av nya aktörer och potentiella konstellationer blir mindre än vad fallet med en öppen utlysning är. Vi vill också lyfta fram att, ur ett utvärderingsperspektiv, minskar modellen i viss grad möjligheten till lärande, framförallt kring vilka effekter som Västra Götalandsregionens finansiering har gett. Mer konkret menar vi att den potential som finns i att följa upp hur projekt som sökt finansiering men fått avslag har utvecklats inte kan tillvara tas här. Sammantaget är vår bild att programmets genomförande varit väl organiserat och fungerat ändamålsenligt. Att regionen varit en aktiv part i projekten och arbetat utifrån en mjuk styrningsmodell förefaller i detta fall fungerat väl. Mål, indikatorer och uppföljning På en övergripande nivå upplever vi att handlingsprogrammets mål- och insatslogik är förhållandevis tydlig. Det går att koppla de valda insatsområdena och de delmål som satts upp till de utmaningar som målas upp i bakgrundsbeskrivningen av programmet. Vi upplever också att programmet tar sitt avstamp i ett gediget förarbete och analys av förutsättningar. När det gäller de mål och prioriterade områden som pekas ut i handlingsprogrammet menar vi att dessa inte, såsom de är formulerade, fullt ut fungerar som verktyg för uppföljning och styrning. Det vi framförallt ser behöver utvecklas är att dessa behöver tidsättas, nivå sättas samt i ett par fall operationaliseras. I flera fall måste även - som vi ser det - en nollbasmätning göras för att det ska vara möjligt att uttala sig om måluppfyllelse (här tänker vi t.ex. på de mål som formuleras i termer av attraktivitet, fortsatt aktiv samverkan och upplevd tillgång av ). Vi ser även att när vi rör oss från programnivå till projektnivå så är det svårt att på ett tydligt sätt koppla de indikatorer som projekten mäts på mot programmets målsättningar. Här menar vi att det finns värde i en ökad stringens i vilka indikatorer som används för projekten inom handlingsprogrammet. Då handlingsprogrammen av Västra Götalandsregionen beskrivs som att vara verktyg för att realisera VG2020 så ser vi gärna att man i ett eventuellt framtida handlingsprogram tydliggör målstrukturen mellan projekten, handlingsprogrammen och de regionala utvecklingsstrategierna, samt att man då även eftersträvar efter att harmonisera de indikatorer som projekten följs upp efter. Gällande löpande uppföljning är vårt intryck att det inte från regionens sida skett någon strukturerad uppföljning av utfallen av projektens indikatorer utifrån de läges- och slutrapporter som rapporteras in under programmets genomförande. Vi ser inte heller att dessa på ett tydligt sätt använts som verktyg för styrning och prioriteringar. Vi menar att det ur ett styrnings- och riggningsperspektiv finns ett värde i att löpande följa upp utfallen för indikatorerna inom projekten samlat för handlingsprogrammet. Syftet med detta skulle då vara ett tidigt se om det finns behov av omprioriteringar av resurser mellan respektive insatsområde eller delmål, och det finns behov av att agera mer proaktivt för att få igång fler insatser för att nå ett specifikt mål. Det har inte, såvitt vi erfarit, heller skett någon förändring av inriktning eller prioriteringar baserat på utfallet av de genomförda projekten. Kopplat till detta ställer vi oss frågande till om den ambitionen om en 21 (34)

22 oberoende utvärdering av samtliga projekt med finansiering över 1 MSEK som tas upp i handlingsprogrammet har nåtts. 3.4 Programmets resultat När det gäller handlingsprogrammets resultat menar vi att detta tydligast kan redovisas som två typer av resultat. För det första menar vi att det finns resultat kring handlingsprogrammets påverkan på Västra Götalandsregionen, och i viss mån andra aktörer, som organisation. För det andra finns ett resultat i termer av utfall från de projekten som bedrivits inom ramen för handlingsprogrammet. Ser vi till den första typen av resultat menar vi att handlingsprogrammet kan sägas ha bidragit till att samla regionen kring ett styrkeområde. Flera intervjuade pekar på hur man upplever ett momentum och en ökad tydlighet hos från regionen kring life science under de senaste åren. Även om detta inte enbart ska ses som ett resultat av handlingsprogrammet så har det sannolikt spelat en viktig roll. Handlingsprogrammet har underlättat kommunikation och visat på att life science dels är ett prioriterat område i regionen och dels är ett regionalt styrkeområde. Man har genom handlingsprogrammet kunnat visa på en stark resursmobilisering och pekat på regionens styrkeområden och utvecklingsbehov (såsom t.ex. styrkan inom klinisk forskning och behovet av att utveckla innovation och företagande). Vi ser vidare att de insatser som drivits inom programmet visar på en god uppväxling av regionens satsade medel. De nära 90 MSEK som regionen finansierar insatser med motfinansieras med strax över 190 MSEK från övriga aktörer. Av dessa medel kommer nära 50 MSEK från privat sektor 7 och 62 MSEK från nationellnivå och EU. Vilket innebär att substantiellt inflöde av resurser till det regionala systemet. Gällande den andra typen av resultat av utfall från de projektet som bedrivits inom ramen för handlingsprogrammet försvåras möjligheten att ge en heltäckande bild av det samlade resultatet för handlingsprogrammet av tre faktorer. För det första återfinns det ett antal projektet som ännu är pågående flera av dessa hör till de storleksmässigt största projekten såsom Framtidens Bioreaktor och AstraZeneca Bioventure Hub. Slutresultatet från dessa projekt kommer därmed att i hög grad påverka det samlade utfallet från handlingsprogrammet. För det andra så återfinns per mars 2016 slutrapporter från 12 av 34 projekt och vilket gör att det i flera fall är svårt att skapa sig en bild av utfallet. För det tredje återfinns det, vilket diskuterats ovan, en stor mängd mål och indikatorer på projektnivå som inte låter sig aggregeras till programnivå på ett överblickbart sätt. Med detta sagt så är vår ambition att ge en bild av resultatet från handlingsprogrammet utifrån tre typer av källor: Sammanställning av indikatorer som Västra Götalandsregionen genomfört. Den enkät som skickats ut till projektledare. De intervjuer med ett urval av projektledare som genomförts. Vår ambition är att detta sammantaget ger en bild av programmets resultat så här långt. 7 Antingen via kontanta medel eller egen tid. 22 (34)

23 Av de 34 insatser som beviljats medel inom handlingsprogrammet har 12 inkommit med slutrapporterade indikatorer. Inget av projekten har nått samtliga av de uppsatta indikatorerna, men sju projekt har presterat bättre än förväntat på vissa indikatorer (men inte uppnått förväntade resultat vad det avser andra indikatorer). Summeras utfallet från indikatorerna så ger detta dels en indikation av resultaten inom handlingsprogrammet, men kan dels även fungera som en illustration för vårt resonemang kring de heterogena sammansättningen av indikatorer som återfinns. I tabellen nedan har utfallet för de indikatorer som återrapporterats i slutrapporterna sammanställts. Tabell 12. Utfallet för indikatorer i slutrapporter, Källa: baseras på sammanställning av Västra Götalandsregionen Indikator Nya arbetstillfällen 83 Nationella FoU-samarbeten 6 Utländska investeringar 11 Nya företag 8 Nya varor, tjänster, produkter 8 Nyskapade nätverk 27 Stöd rådgivning till företag (antal företag) 107 Övrigt: 26 projekt som startas upp 2 ansökningar 9 utländska företagsbesök <70 relevanta kontakter 6 inkomna besök 1 rapport 24 aktiviteter för att öka det internationella samarbetet > 40 företag och organisationer som deltar i marknadsutvecklingsaktiviteter 50 relevanta "leads" (etablerad kontakt som visat intresse) 23 utländska företagsbesök En annan källa för att få en bild av det samlade resultatet är den enkät till projektledare som genomförts. I denna har ett antal frågor rörande utfallet från projektet ställts. Vi kan bland annat konstatera att av de svarande anger samtliga att projektet nått sina mål (i de fall projektet är avslutat). Av dessa anger hälften av de svarande att projektet fullt ut nått sitt mål och hälften att projektet delvis nått sitt mål. I enkäten har de svarande fått ange resultaten från projekten. Utfallet från projekten summeras dessa i tabellen nedan Utfall Tabell 13. Projektresultat, n= 14; Källa: enkät till projektledare 23 (34)

24 Indikator Utfall Antal nya prototyper 15 Nya tjänster 12 Patent, licenser eller varumärkesskydd 1 Antal skapade arbetstillfällen 2 Antal bevarande arbetstillfällen 2 I utvärderingsuppdraget ligger att ge en analys av programmets måluppfyllelse. På samma sätt som sammanställningen av programmets resultat kompliceras av att flera projekt ännu löper samt att kopplingen mellan projektens utfall och handlingsprogrammets mål i flera fall inte är tydlig så stöter vi på samma svårigheter även här. Vi har i tabellen nedan sökt att kommentera utfallet för respektive mål inom handlingsprogrammet. Tabell 14. Kommentarer till programmets måluppfyllelse Mål/prioriterade områden Innovation och företagstillväxt Få fler nya innovationer inom life science i Västra Götaland Få fler bolag med > 10 anställda Etablera innovationsupphandling inom Västra Götalandsregionen Infrastruktur för FoU inom hälso- och sjukvården Västra Götaland, och Sverige, ska vara den mest attraktiva platsen att genomföra klinisk forskning och prövning i Europa Företag och forskare upplever att de har tillgång till infrastruktur såsom apparatur på Bild och Interventionscentrum, biobanker och register FoU i samverkan Västra Götaland ska ha en fortsatt stark akademisk forskningsmiljö inom life science med relevans för företagen och hälso- och sjukvården Säkerställa framtida kompetensbehov inom näringslivet och hälso- och sjukvården Fortsatt aktiv samverkan mellan näringsliv, akademi och hälso- och sjukvård Samhandling nationellt och internationellt Kommentar kring utfall Uppnått om vi ser till enkät och intervjuer. Dock är målet inte nivåsatt vilket gör det till ett trubbigt mål. Uppnått om vi ser till sammanställning från enkät och intervjuer. Även detta är trubbigt mål då det saknar nivå. Vi har inte i utvärderingen sett att detta har uppnått. Innovationsupphandling förekommer dock inom bl.a. hälso- och sjukvården. Svårt att säga att detta är etablerat. Svårt mål att utvärdera. Handlingsprogrammet har lyft fram Kliniskforskning och visat på detta som ett prioriterat område för regionen. Är i teorin möjligt att utvärdera. Förutsätter dock en precisering av vad som ryms i gruppen företag och forskare. Är möjligt att utvärdera genom t.ex. bibliometrisk studie samt riktad undersökning till hälso- och sjukvården. Kräver dock en fördjupad studie enbart kring detta. Har ej varit möjligt att följa upp inom ramen för utvärderingen. Finns dock flera projekt som på olika sätt främjar utbyte mellan akademi och näringsliv. Uppnått, flera av projekten har et tydligt samverkansfokus. I många fall utifrån en triple-helix-konstellation 24 (34)

25 Öka medlen till Västra Götaland från nationella och internationella FoU aktörer Öka antalet nationella och internationella samarbeten med Västra Götalands aktörer Uppnått om vi ser till utfallet för indikatorer och projektmål. Trubbigt mål då det inte är nivåsatt 3.5 Summerande reflektion Det är vår bild att handlingsprogrammet för life science har bidragit till att samla regionen kring ett antal viktiga insatsområden. Handlingsprogrammet bygger på en gedigen analys av förutsättningar och utmaningar för den väst svenska life science-sektorn. Vi ser här, liksom för flera av de övriga handlingsprogrammen, att programmet varit en plattform som bidragit till att aktörer har engagerat sig i nätverk och samverkansprocesser kring åtgärder inom programmet. Vi ser samtidigt, bland annat genom de intervjuer och den enkät som genomförts att de aktörer som finansierats via programmet i låg utsträckning känner till att deras projekt är en del av ett handlingsprogram. Här tror vi att handlingsprogrammets potential att visa på den samlade tyngden i regionens satsning på området kan tillvaratas bättre genom en tydligare kommunikation. Avseende genomförandet så menar vi att handlingsprogrammets mål- och insatslogik på ett övergripande plan är tydlig. Det går att koppla de valda insatsområdena och de delmål som satts upp till de utmaningar som målas upp i bakgrundsbeskrivningen av programmet. Vi ser ett utvecklingsbehov gällande hur de indikatorer formuleras och hur de är kopplade till handlingsprogrammens mål och syfte, samt hur de uppföljningar och återrapporteringar som de finansierade projekten använts för att utveckla eller förändra programmets inriktning eller prioriteringar. Sammantaget är vår bild att programmets genomförande varit väl organiserat och fungerat ändamålsenligt. Att regionen varit en aktiv part i projekten och arbetat utifrån en mjuk styrningsmodell förefaller i detta fall fungerat väl och uppskattats av deltagande aktörer. 25 (34)