Handlingsprogrammen och Biogas Väst

Transkript

1

2 Handlingsprogrammen och Biogas Väst Utvärdering av fyra handlingsprogram och Biogas Väst Göran Hallin, Jonas Hugosson & Tomas Westerberg Presentation: Regionutvecklingsnämnden 16 juni 2016

3 Innehåll Bakgrund: Handlingsprogrammen & Biogasprogrammet Uppdraget Programlogik, inriktning och relevans Genomförandet Resultat och effekter Slutsatser

4 Bakgrund: Handlingsprogrammen och Biogas Väst

5 Västra Götaland och Handlingsprogrammen Handlingsprogrammens bakgrund Sedan 2013 arbetar Västra Götalandsregionen (VGR) med en ny modell för förverkligandet av Vision Västra Götaland Det goda livet och VG Ett tydligare utmaningsdrivet och strategiskt arbetssätt på tvärs över nämnder och förvaltningar och som samlar olika typer av insatser: från projekt till ordinarie insatser. En stor del av regionutvecklingsverksamheten har samlats i fyra Handlingsprogram. Handlingsprogrammen ska vara strategiska verktyg för en tydligare orientering mot de utmaningar och mål som identifierats i Visionen och VG Det Goda Livet Hållbar energi Hållbara transporter VG 2020 Livsmedel & Gröna näringar Life Science

6 Exempel på mål för handlingsprogrammen Minskad energianvändning (Staden som system) Mer solenergi (Staden som system) Mer lågsvavliga bränslen (Marint) Mer förnybar energi i jord och skogsbruk (landsbygden) Ökad strategisk samverkan (industri) Mer energieffektiv teknik 95% fossilfri kollektivtrafik 2025 Ökad andel kollektivtrafik, gc-trafik Kunskap om mat och hållbarhet Nya produkter och tjänster Bra mat Nya affärsmodeller Mest attraktiv region för klinisk forskning Fler bolag 10+ anställda Ökade medel från FoU-aktörer

7 Programmet för biogasutveckling och nätverket Biogas Väst Programmet och nätverket syftar till att bidra till stärkt biogasutveckling i regionen genom att samla aktörer från olika sektorer kring mål om ökad produktion och ökad användning av biogas. Programmet för biogasutveckling: Insatser som förstudier och kunskapsutveckling inom biogas, som drivs av aktörer i nätverket. Biogas Väst (nätverket): Samlar ett stor antal representanter för aktörer inom hela biogaskedjan som energibolag, jordbruksföretag, fordonsindustri, kommuner och andra Programmet finansieras av projektmedel från miljönämnden medan processledningen för nätverket finansieras av Länsstyrelsen och miljönämnden Mål och fokusområden 2020: Produktion och användning av biogas i regionen ska uppgå till 2,4 TWh/år. 2016: Produktion av biogas ska uppgå till 1 TWh/år. Användningen av fordonsgas ska uppgå till 1 TWh, varav 70 procent biogas. Fokusområden produktion: Biogas från matavfall Biogas från lantbruket Fokusområden användning: Off upphandling som styrmedel Biogas i tunga lastbilar Mer energieffektiva bussar

8 Uppdraget

9 Utvärdera de fyra handlingsprogrammen och programmet Biogas Väst Övergripande syften och många utvärderingsfrågor Programlogik, inriktning och relevans Gör man rätt saker för att möta utmaningarna? Organisation och genomförande Gör man på rätt sätt för att skapa förutsättningar för resultat? Resultat och effekt Gör insatserna skillnad för att möta utmaningarna? Gör programmen någon skillnad?

10 Programbeskrivning Nuläge Analys 1 Analys 2 Analys 3 Syfte och övergripande mål Prioriterade områden + specifika mål Styrning Organisation Genomförande Portfölj: projekt Övriga insatser Resultat Relevanta nat/reg. Insatser/strategier Programlogik Genomförande Relevans Resultat Kort och lång sikt Väntade/oväntade Lärande Måluppfyllelse Effekter/mervärde Effektivitet/nytta Dokumentstudier Dokumentstudier Intervjuer Chef/PG Intervjuer Projektled. Fokusgrp: experter Intervjuer Chef/PG Intervjuer Chef/PG Intervjuer externa akt Intervjuer Biogas Väst Databas SKL Projektunderlag Enkät: Biogas Väst Enkät: Proj.led Databas EM EM, TVV Projektdatabas Enkät: Målgrupp?

11 Programlogik, inriktning och relevans

12 Totalt omfattar de fem programmen 249 insatser om sammanlagt 979 mkr. Biogasprogrammet har en total finansiering om 37 mkr, varav 13 mkr från VGR. Volymmässigt största insatsen har gjorts i Life Science, med drygt 280 mkr, varav 92 mkr kommer från VGR. Nära nog lika mkt knappt 260 mkr har investerats i programmet Hållbara transporter, varav 65 mkr från VGR. Drygt 230 mkr har investerats i programmet Hållbar energi, varav 64 från VGR. Knappt 175 mkr har investerats i programmet Livsmedel & Gröna näringar, varav 88 mkr från VGR. 79 insatser omfattande 618 mkr är ännu inte avslutade Programmens omfattning Total finansiering, varav VGR, antal insatser 27 Biogas 68 Hållbar energi Life Science Livsmedel 78 Hållbara transporter

13 Ökad produktion Ökad användning Ökad produktion & Ökad Användning Biogas 37 mkr Inriktning Biogas Programmet är indelat i två huvudinriktningar: Ökad produktion respektive ökad användning Den större delen av totala medel har gått till ökad produktion men drygt hälften av VGR:s medel har gått till inriktningen ökad användning Tydlig tendens till prioritering av inriktningen ökad användning sedan 2015 hälften av projekten inom ökad användning har beslutats från 2015 och framåt. Endast 4 av 16 projekt inom ökad produktion har beslutats under samma period. Förskjutningen mot mer medel till projekt inom ökad användning ligger i linje med de analyser som gjorts om behoven på biogasområdet i Västra Götaland

14 Inriktning Life Science För tre av de fyra insatsområden återfinns resurser och insatser som matchar de ambitioner och målsättningar som satts upp. Gällande Samhandling nationellt och internationellt kan vi konstatera att det återfinns betydligt mindre resurser och färre insatser än för övriga områden 1. Infrastruktur för FoU inom hälso- och sjukvård 2. FoU i samverkan 287 mkr 3. Innovation och företagstillväxt 3. Innovation och företagstillväxt & 1. Infrastruktur för FoU inom hälso- och sjukvård 3. Innovation och företagstillväxt & 2. FoU i samverkan 3. Innovation och företagstillväxt & 4. Nationell och internationell samverkan 4. Nationell och internationell samverkan Saknas

15 Inriktning Hållbara transporter Resursfördelningen bedöms vara i samklang med de utmaningar som identifieras i handlingsprogrammen. Hållbara transporter 259 mkr 1. Energieffektiv transportteknik 2. Förnybara drivmedel 3. Samhällsplanering och överflyttning

16 Hållbar energi 230 mkr Inriktning Hållbar energi Vi konstaterar att insatsområdet Energiomställning i industrin både sett till den totala andelen av programmets finansiering, samt att 3 utav de 5 största projekten återfinns inom åtgärdsområdet sätter en stark prägling på programmets inriktning. Dock kan det konstateras, utifrån det faktum att relativt stora projekt finns representerade inom samtliga åtgärdsområden, så har programmet lyckats med att möta upp ambitionerna i programmets alla delar. 1. Stadens energisystem och hållbar stadsutveckling 2. Marin energi 3. Landsbygden som producent av förnybar energi 4. Energiomställning i industrin

17 Livsmedel & Gröna näringar Inriktning Livsmedel & Gröna näringar Resursfördelningen visar tydligt prioriteringen inom handlingsprogrammet. Samtidigt reser fördelningen frågetecken för vissa delar av programmet. 173 mkr Kunskapsförsörjning och bristande attraktivitet i branschen Nyttiggörande av forskning och innovation Stärka livsmedelsproduktionen och förbättra tillgångne till marknader för företag i regionen Hållbar konsumtion av livsmedel Förnyelse och förstärkning av relationer mellan producent och konsument Förnyelse och förstärkning av relationer mellan producent och konsument - Hållbar konsumtion av livsmedel Organisering av det livsmedelsfrämjande arbetet Organisering av det livsmedelsfrämjande arbetet & Nyttiggörande av forskning och innovation

18 Genomförandet

19 VGR Privat 13% Universitet/Högskola 4% EU 13% Statlig 18% Kommun 12% Vem medfinansierar Biogas Väst Den större delen av finansieringen kommer från miljönämnden, 12,3 mkr (35 %) Bland övriga finansiärer är staten störst, men ett projekt kring mikrobiologisk övervakning av biogasanläggningar utgör huvuddelen i detta fall (6,2 mkr av totalt 6,6 mkr) Privata aktörer finansierar insatser med 4,8 mkr (13 %), och en lika stor andel kommer från EU-medel främst i projekten Hela gröna vägen samt Biogas 2020 Låg andel finansiering från universitet/högskolor jämfört med handlingsprogrammen men hög när det gäller finansieringen från kommuner

20 Livsmedel & Gröna näringar Vem medfinansierar handlingsprogrammen Medfinansieringen varierar stort. VGR-finansieringen i Hållbara transporter bara 24%, i Livsmedel 51%. I Hållbar energi och hållbara transporter har man varit framgångsrika när det gäller statlig finansiering (20 27%, jämfört med Livsmedel (9%). Kommunerna är i liten utsträckning medfinansiärer (10% i Hållbar energi). EU-programmen svarar för 8 respektive 9 procent i Livsmedel och Hållbara transporter. Universitet och högskolor svarar för mellan 8 20%. Hållbara transporter och hållbar energi, centralt i nationella program och finansiärer. Svårare i Livsmedel. Svårare att styra strategiskt om stora andelar privat finansiering Hållbara transporter Life Science Hållbar energi

21 Genomförandet: Handlingsprogrammen Behov av ökad tydlighet vad gäller handlingsprogrammen som utmaningsdrivet, nämndövergripande arbetssätt Handlingsprogrammen: Genom att sätta utmaningarna i fokus blir frågorna relevanta både för politiken och för regionens invånare Skapar en nödvändig nämndövergripande dialog Tydliggör regionens prioriteringar, positionerar och stödjer förmågan att attrahera resurser från andra håll Skapar förutsättningar för att sätta prioriteringar i förhållande till nationella och europeiska program Men kommer inte undan målkonflikter och gränsdragningar Hur ska man i t.ex. KTN väga av målen för Hållbara transporter mot målen om en kostnadseffektiv trafik? Om vi i MN tar ansvar för biogas i trafikeringen, vem tar ansvaret för teknikutvecklingen? Ibland upplevs andra program tydligare, t.ex. när det gäller tillgången till stödinstrument Har inte genomförts fullt ut Den politiska beredningen är fokuserad på uppdelning snarare än samverkan Dialogbaserat arbetssätt främjar strategisk styrning men politiken saknar fora Individberoende och uppdelat ansvar skapar god service för en del, bristande transparens, brist på lärande och ökad sårbarhet Ostrukturerad uppföljning Om det utmaningsdrivna ska fungera behöver kännedomen om programmen öka

22 Genomförandet: Biogas Relevans Brett och omfattande nätverk av biogasaktörer inom Biogas Väst i kombination med omvärldsanalys och nära dialog med aktörerna och processledningen bidrar till att säkerställa hög relevans i dels programmet och dels i de aktiviteter som riktas till nätverket. Övergripande mål och delmål i programmet hänger ihop logiskt, men målen om produktion och användning är väldigt ambitiösa. Inriktning Styrning mot ökad användning i utlysningar och beviljade projektmedel ligger i linje med behov på området men svårt för programmets insatser att på egen hand påverka marknadsutvecklingen. Ur det perspektivet spelar nätverket en viktig roll. Men tar de den rollen? Generellt Den regionalpolitiska förankringen ger programmet och nätverket en legitimitet att driva frågorna. Skiljer sig mot andra regionala biogassammanslutningar som t ex Biogas öst där den politiska förankringen saknas svårare att driva insatser mot gemensamma mål. Biogasutveckling ett område som kräver sektorsövergripande samverkan och insatser ett utvecklingsområde är tydligare samordning av biogasfrågor inom övriga nämnder inom VGR

23 Resultat och effekter

24 Resultat och effekter En lärande utvärdering på programnivån är svår Mer än hälften av resurserna i insatser som ännu inte avslutats Svårt aggregera indikatorer för en gemensam utvärdering av resultat och effekter Ej resurser för en projektbaserad programutvärdering

25 Resultat och effekter: Livsmedel och Hållbara transporter Livsmedel & Gröna näringar Merparten av projekten rapporterar att man når eller överträffar målen för uppställda indikatorer Svårt få med näringslivet i utbildning och kompetensförsörjning Räddade SLU forskningsenhet kvar Finns delar av programmet som genererat få projekt och aktörer Hållbara transporter Bidrar till fokusering regionalt Bidrar till tydliggöra regionens prioriteringar för nationella aktörer Merparten projekt når eller överträffar målen Samtidigt upplevs mål och indikatorer som otydliga och tveksamt relevanta. Indikator Utfall Antal nya prototyper 19 Antal nya tjänster 13 Antal nya varor eller tjänster som nått 13 ut på marknaden Antal patent, licenser eller 6 varumärkesskydd

26 Resultat och effekter: Livsmedel och Hållbara transporter Hållbar energi Stärker VGR:s positionering inom området, både bland politiker/tjänstemän Insatserna bidrar till samtliga inriktningsmål Stort fokus på insatser som främjar energiomställning i industrin Life Science Bidrar till fokusering regionalt Bidrar till tydliggöra regionens prioriteringar för nationella aktörer Merparten projekt når eller överträffar målen Samtidigt upplevs mål och indikatorer som otydliga och tveksamt relevanta. Indikator Utfall Antal nya prototyper 1 Antal nya tjänster 5 Antal nya varor eller tjänster som nått 4 ut på marknaden Antal patent, licenser eller varumärkesskydd 0 Indikator Utfall Antal nya prototyper 15 Nya tjänster 12 Patent, licenser eller varumärkesskydd 1 Antal skapade arbetstillfällen 2 Antal bevarande arbetstillfällen 2

27 Resultat och effekter Biogas Väst och programmet för biogasutveckling Stärker kontakter och dialog mellan biogasaktörer i Västra Götaland Bidrar till resultat- och kunskapsspridning samt omvärldsbevakning Processledningens insatser bedöms ha en avgörande betydelse för nätverkets och programmets framdrift Biogas Väst en föregångare för andra regionala biogasinitiativ runtom i landet Måluppfyllelse Osäker måluppfyllelse vad gäller det regionala biogasmålet om en produktion och användning av biogas på 2,4 TWh/år 2020, och mål på 1 Twh/år 2016 har inte uppnåtts. Aktiviteter riktade till nätverket Biogas Väst så som spridningsinsatser, kunskapshöjning, nätverksträffar, seminarier bidrar tydligt till delmålet om att Västra Götaland ska vara en gynnsam plats att verka på för aktörer inom hela biogaskedjan. Nätverket och programmet bedöms bidra till delmålet om att det i regionen ska råda en samsyn kring biogasens samhällsnyttor

28 Slutsatser

29 Slutsatser och rekommendationer: Biogas Väst Programmet i kombination med nätverket bedöms bidra till att bibehålla Västra Götalands starka positionering inom biogasområdet Förutsättningarna för att nå påverkan regionalt är sektorsövergripande insatser och samverkan, och där bidrar programmet i kombination med nätverket tydligt Övergripande mål och delmål i programmet hänger ihop logiskt, men målen om produktion och användning är mycket svåra att uppnå. Mer operativt närliggande mål för programmets insatser efterlyses Potentiell målkonflikt mellan biogas och andra energikällor för att nå mål rörande fossilfri fordonsflotta och minskade koldioxidutsläpp

30 Slutsatser: Handlingsprogrammen Utmaningsdrivet och nämndövergripande är logiken bakom programmen Detta ställer krav på konsekvens i genomförandet, fullfölja det nämndövergripande arbetssättet, utvecklad resultatbaserad styrning med tydligare system för prioritering, uppföljning och utvärdering. Genomförandet är dialogorienterat, tjänstemannaorienterat och utan tydliga lärmöjligheter Bedömningen är att handlingsprogrammen tydliggjort regionens prioriteringar, skapat potential för ökad nationell synbarhet Projekt och aktiviteter levererar resultat och effekter, men svårt säga om effektiviteten är större genom handlingsprogrammen Inte system som möjliggör tydliga resultatredovisningar, i relation till utmaningarna

31 Rekommendationer: Handlingsprogrammen Fullfölj intentionerna skapa Sveriges bästa utmaningsdrivna strategiska regionala insatser Tydliggör den utmaningsdrivna programorganisationen gör programmen kända och engagera aktörerna i genomförandet (att lösa utmaningarna) Integrera alla verktyg i handlingsprogrammen (företagsstöd, checkar, etc.) Skapa en sammanhållen nämndöverskridande genomförandeorganisation för respektive program som omfattar politiken, handläggarnivån och andra centrala finansiärer Gör genomförandeorganisationerna resultatansvariga Se över systemen med resultatbaserad styrning av programmen möjliggör att svara på frågan Löste vi utmaningen. Ompröva engagemang som inte avser att adressera utmaningarna

32 Göran Hallin, Jonas Hugosson och Thomas Westerberg