Reflektioner och resultat utifrån frågeställningarna tas tacksamt emot och kommer att användas som ett led i KomTeks förbättringsarbete.

Transkript

1 Teknikutmaningen Lärarhandledning

2 Sverige har en starkt segregerad arbetsmarknad där tekniksektorn utmärker sig. Stat och kommun har därför initierat ett antal aktörer med särskilt uppdrag att arbeta med jämställdhets- och mångfaldsfrågor kring detta. KomTek är en av dessa aktörer. KomTek har sedan flera år ett nära samarbete med Länsstyrelsens sakkunniga och Högskolan i Halmstads likavillkorssamordnare som genomlyser vårt arbete. Ett av våra verktyg för att underlätta arbetet med jämställdhet och mångfald är frågor som syftar till självreflektion. Nedan följer ett antal sådana som KomTek använder i SAM (systematiskt arbetsmiljöarbete) och oavsett kurs inom teknik (mekanik, elektronik, svetsning, programmering, CAD, 3D etc) och oavsett målgrupp. Frågorna tar avstamp i Region Hallands projekt Välmående ger resultat och formulerade i samarbete med Länsstyrelsen. Hur säkerställer du att deltagarnas/medarbetarnas/kollegornas tilltro till sin egen förmåga inte styrs av normer och förväntningar med koppling till kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning eller ålder, funktionsförmåga, etnisk och social tillhörighet, religion eller trosuppfattning? Hur kan du som pedagog/medarbetare/kollega säkerställa att alla deltagare/medarbetare/kollegor utvecklas på lika villkor oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning eller ålder, funktionsförmåga, etnisk och social tillhörighet, religion eller trosuppfattning? Hur kan du säkerställa att ditt bemötande och dina förväntningar på deltagarna/medarbetarna/kollegorna inte styrs av normer och värderingar som har en koppling till kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning eller ålder, funktionsförmåga, etnisk och social tillhörighet, religion eller trosuppfattning? Hur kan du testa dig fram tillsammans med deltagarna/medarbetarna/kollegorna, våga göra fel? Ett normkritiskt arbetssätt blir man aldrig klar med, det måste göras hela tiden. Hur säkerställer du att du är medveten om att normer och värderingar som har en koppling till diskrimineringsgrunderna påverkar de förväntningar du har på deltagarna/medarbetarna/kollegorna och att det i sin tur påverkar deras motivation? Kom ihåg att olika inlärningssätt kräver olika strategier för inlärning. Som pedagog/medarbetare/kollega kan du börja med att fråga dig själv; Vem är nuvarande metoder/strategier för lärande/samarbete/uppdrag (som jag använder mig av) bäst anpassade för? Tänk utifrån perspektiv kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning eller ålder, funktionsförmåga, etnisk och social tillhörighet, religion eller trosuppfattning? Reflektioner och resultat utifrån frågeställningarna tas tacksamt emot och kommer att användas som ett led i KomTeks förbättringsarbete. 1

3 Uppdraget Årets tema: Barn och ungdomars framtidsdrömmar om det samhälle de skulle vilja leva i. Städerna förändras. Integration och brist på likvärdighet är stora utmaningar i Sverige. Affärsverksamheter flyttar ut till stora köpcentrum och det blir tomt i städerna. Vad kan man göra för att skapa nya stadsmiljöer utifrån barns och ungdomars perspektiv och kopplat till hållbar utveckling. Kanske är det just hälsa som ska stå i fokus när man skapar nya miljöer och mötesplatser? 2

4 Tävlingsregler Processen Eleverna ska konstruera och programmera på egen hand. Ej tillåtet att ta hjälp av lärare, föräldrar eller företag. Tävlingsbidraget dvs produkten/skapelsen/verket/idéen/uppfinningen måste innehålla minst två mekaniska rörelser. Programmering är ett krav. Alla deltagare ska göra ritningar på sina bidrag. Utställningen Alla i klassen eller gruppen får ställa ut sitt tävlingsbidrag dvs produkt/skapelse/verk/idé/uppfinning på mässan. Endast ett tävlingsbidrag dvs produkt/skapelse/verk/idé/uppfinning från varje klass får delta i tävlingen. Det ska vara enkelt för juryn att se vilket bidrag som är det tävlande. Alla i klassen ska kunna göra en presentation av det tävlande bidraget för juryn. Juryn Under mässdagen, Den stora upptäckardagen 2019 kommer det cirkulera runt en jury som bedömer elevernas arbete. Juryn består av politiker, näringsliv, högskolan, kommunala och regionala aktörer, lärare m fl. Juryn bedömer med en poängskala 1-5 per kategori. För att klassen ska få vara med i tävlingen måste teknikhöjd, programmering, miljöperspektiv/social hållbarhet, jämställdhet och mångfald vara med. Teknikhöjd - Hur avancerade och genomtänkta är konstruktionerna? Programmering Är programmeringen anpassad och genomtänkt till tävlingsobjektet? Miljöperspektiv/ Social hållbarhet Valet av material, användningen och möjligheten för användaren? Jämställdhet och mångfald Förbättrar tävlingsbidraget jämställdheten och mångfalden i samhället? Hur har samarbetet sett ut i klassen? Andra kategorier som juryn tittar på är: Nyhetshöjd idé Nytt på marknaden? Nytt användningsområde? Smartare och mer funktionell? Entreprenöriella färdigheter Hur har arbetsprocessen gått till? Monter Är montern tydlig? Hur är designen på montern? Marknadsföring Hur ser marknadsföringen ut? Hur presenterar eleverna uppfinningen? Digitala verktyg Hur genomtänkt är användandet av digitala verktyg? 3

5 Uppstart Vad är teknik? Viktigt att använda rätt ord och begrepp när vi arbetar med teknik. Här är några exempel och övningar som ni kan använda för att komma igång med teknikundervisningen. Teknikbingo (Alla åldrar) Fungerar som ett vanligt Bingo, förutom att spelet inte innehåller några siffror utan verktyg och tekniska begrepp. Spelet passar bra att köra som en kick-off eller som en paus. Går att styra så det tar mellan minuter. För kortare speltid, begränsa hur många tre-i-rad som är möjligt att få. Önskas det en längre spelrunda går det att spela som vanligt bingo men med en kort diskussion om varje verktyg eller begrepp. Läraren väljer vilken nivå som passar. Från pyssel till teknik (Förskola åk 3) Praktiskt skapande med enkla konstruktioner från vardagsmaterial. Finns 1-5 olika produkter beroende på vilken mekanisk rörelse som önskas. Tidsmässigt varierar. Teknikjakt (Alla åldrar) Teknikjakt innebär att eleverna går på jakt efter specifika föremål. Exempel: Batterijakt Eleverna ska hitta så många föremål som har batteri som energikälla. Övningen går att göra i olika miljöer: hemmet, skolan, lekplats m.m. Kom igång med teknik ( 4-9) Det är ett häfte med ett 10-tal olika övningar som passar sig i klassrummet. Övningarna bygger på samarbete, konstruktion, enklare programmering och teknikspråket. I häftet står det vilket material som krävs, instruktioner och tidsexempel. Vilket år ( 4-9) Det är ett spel som bygger på teknikhistoria. Spelarna ska skapa sig en tidslinje och försöka klara av så många kort som möjligt. Förskola 1-3 Utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra Några enkla ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar. Undersökande av hur några vardagliga föremål är uppbyggda och fungerar samt hur de är utformade och ge förslag på hur de kan förbättras. 4-6 Ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar. Ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar. Samband mellan teknisk utveckling och vetenskapliga framsteg. Hur tekniken har möjliggjort vetenskapliga upptäckter och hur vetenskapen har möjliggjort tekniska innovationer. 4

6 Uppdraget - Start Vid den här tidpunkten i arbetsprocessen är det viktigt att tänka brett. Alla som arbetar med uppdraget ser problem eller behov på olika sätt. Stryk inga idéer oavsett problem eller behov. Det kommer senare i arbetsprocessen. Läs uppdragsbeskrivningen och gå igenom uppgiften noga. Utgå från ett problem eller något behov som behöver tillfredsställas. Gör en mindmap! Problem 1 Behov 1 Uppdrag Behov 3 Behov 2 Problem 2 Förskola Utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring 1-3 Hur föremålen i elevens vardag har förändrats över tid. 4-6 Hur tekniska system i hemmet och samhället förändrats över tid och några orsaker till detta. Teknikutvecklingsarbetets olika faser av behov, undersökning, förslag till lösningar, konstruktion och utprövning. Hur faserna i arbetsprocessen samverkar. 5

7 Förstudie Förstudie görs för att deltagarna i projektet skall få mer förståelse och fakta inför projektets arbetsgång. Det är viktigt att eleverna förstår hur det fungerar nu och varför. Att göra ett studiebesök ger förståelse, inspiration och information. Ett studiebesök kan vara på den platsen där projektet/uppdraget äger rum eller på ett företag. Glöm inte att förbereda studiebesöket genom att skriva frågor. I de yngre åldrarna kan det vara att barnen får frågor från er som de ska besvara. Äldre barnen får förbereda sina frågor. Som exempel kan det vara bra att ta reda på hur det har sett ut genom åren. Genom att göra en tidslinje går det enkelt att följa utvecklingen. Förskola Utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar Några Föremål i elevensvardag och hur de är anpassade efter människans behov. Hur föremål elevens vardag har förändrats över tid. Teknikutvecklingsarbetets olika faser: identifiering av behov, undersökning, förslag till lösningar, konstruktion och utprövning. Hur teknik ingår i och förändrar förutsättningar för olika yrken och inom alla samhällsområden. Teknikutvecklingsarbetets olika faser av behov, undersökning, förslag till lösningar, konstruktion och utprövning. Hur faserna i arbetsprocessen samverkar. 6

8 Idégenerering Problem Idé Idé För att lyckas bra med idégenerering behövs det tydliga och väl strukturerade mål. Genom att läsa igenom uppdraget och titta på tävlingsreglerna blir det lättare att avgränsa. För att komma på nya idéer och tänka utanför boxen behövs det fantasi. Man kan få igång fantasin och hämta inspiration genom att hitta nya miljöer att arbeta i. Testa att vara i andra lokaler, gör studiebesök eller en övning för att skapa med händerna. KomTeks tekniklådor kan vara ett sätt att komma igång. Uppdrag Behov Behov Problem Behov Idé Idé Idé Idé Idé Idé De galnaste idéerna är oftast de bästa i slutändan. Tänk brett, brokigt och stort! Förskola Utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar. 1-3 Dokumentation i form av enkla skisser, bilder samt fysiska och digitala modeller. 4-6 Teknikutvecklingsarbetets olika faser: identifiering av behov, undersökning, förslag till lösningar, konstruktion och utprövning. Konsekvenser av teknikval, till exempel för- och nackdelar med olika tekniska lösningar. Teknikutvecklingsarbetets olika faser av behov, undersökning, förslag till lösningar, konstruktion och utprövning. Hur faserna i arbetsprocessen samverkar. 7

9 Kravspecifikation Vid en arbetsprocess finns det alltid krav från samhället och användaren. Kraven från samhället kan gälla lagar och regler. Exempel kan vara säkerhetskrav och miljökrav. Kraven från användaren varierar. Om användaren är äldre kanske det är andra krav jämfört med en som är i grundskole- eller förskoleålder. Krav från användaren funktionalitet, design, underhållskrav Rent företagsekonomiska krav vinst, lönsamhet Driftskrav, rätt dimensioner, krav på livslängd Vem är användaren? Det kan vara personerna som besöker platsen, kollektivtrafiken eller djuren som bor i området eller andra användare. Uppgift Låt eleverna skriva eller rita de funktioner eller krav som de tycker är viktiga att ha med, diskutera varför de tycker att de är viktiga. Förskola Utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang. 1-3 Några föremål i elevens vardag och hur de anpassade efter människans behov. 4-6 Hur teknik ingår i och förändrar förutsättningar för olika yrken och inom alla samhällsområden. Konsekvenser av teknikval, till exempel för- och nackdelar med olika tekniska lösningar. Hur kulturella föreställningar om teknik påverkar kvinnors och mäns yrkesval och teknikutbildning. Teknikutvecklingsarbetets olika faser av behov, undersökning, förslag till lösningar, konstruktion och utprövning. Hur faserna i arbetsprocessen samverkar. 8

10 Konstruktion och design Design betyder formgiva på svenska. Det vill säga att sätta form på en produkt. Det är viktigt i designprocessen att funktionen fortfarande fungerar bra. Ett sätt att designa produkten är att skissa på fri hand. Det är ett sätt att visa sina tankar om produkten. Oavsett vilket tävlingsbidrag ni väljer att göra så är designprocessen viktig. Designa/ skissa Ritningar Komponentlista Ritningar görs när uppfinnarna har bestämt måtten på produkten. Ritningar kan göras förhand, 2D och i 3D program. Viktiga saker att ha med på ritningar är måtten, enheten och olika vyer. Enheten skrivs högst upp i höger hörn, som exempel (mm). Komponentlista görs för att enkelt se vilka delar och material som behövs inför prototypbygget. Vilka typer av elektronikdelar som behövs. Det som är viktigt att tänka på i Teknikutmaningen är att använda miljösmarta material. Förskola Utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap.. Några vanliga föremål där enkla mekanismer som hävstänger och länkar används för att uppnå en viss funktion, till exempel föremål på lekplatser och husgeråd av olika slag. Material för eget konstruktionsarbete. Deras egenskaper och hur de kan sammanfogas. Vardagliga föremål som består av rörliga delar och hur de rörliga delarna är sammanfogade med hjälp av olika mekanismer för att överföra och förstärka krafter. Hur vanliga hållfasta och stabila konstruktioner är uppbyggda, till exempel hus och broar. Teknikutvecklingsarbetets olika faser av behov, undersökning, förslag till lösningar, konstruktion och utprövning. Hur faserna i arbetsprocessen samverkar. 9

11 Prototyp I det här skedet är det viktigt att ha koll på vad ordet prototyp betyder. Prototyp betyder att skapa en modell/ett utkast/ av det som sedan ska bli den slutliga produkten/tävlingsbidraget som lämnas in. Prototypen behöver inte fungera precis som slutprodukten/tävlingsbidraget senare kommer att fungera. Prototypen behöver inte vara gjord av samma material heller. Prototypen ska vara ett hjälpmedel för att förmedla hur tävlingsbidraget kommer fungera. Oavsett vad ni väljer att göra som tävlingsbidrag så gör en prototyp. Tänk på att det ska ingå minst 2 mekaniska rörelser i tävlingsbidraget. Använd miljösmarta materialval ett exempel på ett bra och billigt material som är bra att bygga med är mjölkkartong. En prototyp kan vara en förlaga eller testmodell som används vid utvecklingen av en produkt, exempelvis inom design, elektronik eller mjukvaruutveckling. Den är till för att underlätta kommunikation och visualisering av idéer, detta för att undersöka olika lösningar, väga fördelar mot nackdelar samt att upptäcka brister och fallgropar innan produkten sätts i produktion. En prototyp behöver varken fungera eller vara skalenlig. Den kan ibland vara ett tomt skelett och enbart fokusera på ett fåtal aspekter av den tilltänkta produkten. Det finns många varianter av prototyper. Ordet prototyp säger ingenting om hur långt i utvecklingsprocessen en produkt befinner sig utan markerar enbart att det handlar om en förlaga. Förskola 1-3 Utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap.. Egna konstruktioner där man tillämpar enkla mekanismer. 4-6 Vanliga material, till exempel trä, glas och betong, och deras egenskaper samt användning i hållfasta och stabila konstruktioner. Egna konstruktioner med tillämplingar av hållfasta och stabila strukturer, mekanismer och elektriska kopplingar, i form av fysiska och digitala modeller. Teknikutvecklingsarbetets olika faser av behov, undersökning, förslag till lösningar, konstruktion och utprövning. Hur faserna i arbetsprocessen samverkar. 10

12 Programmering & Digitala verktyg Vi lever i en digital värld och det blir mer och mer viktigt att alla har en förståelse för hur maskiner/robotar och digitala verktyg vi har omkring oss används. Lika viktigt är att alla har en bild av hur man kan styra dom. Programmering har nu blivit en viktig del av läroplanen. Området är helt nytt för många och är det elevernas första möte med programmering kan det vara bra att starta upp med något som på sikt kanske landar i lägre klasser. KomTek rekommenderar följande: Förskola 9: Skapa bild, text, bildspel, 3d-modeller eller film med digitala verktyg som chromebook eller ipad. Förskola åk3: Unplugged, utan digitala verktyg handlar om hur man ger instruktioner på ett sätt som en dator kan förstå. Förskola åk3: Robotar Beebot/bluebot få en robot att följa dina instruktioner. Åk 4 9: Programmera på chromebook, pc eller ipad Scratch, Kojo, Swift att skriva kod genom blockprogrammering eller text. Åk 4 9: Mikrokontroller quirkbot, microbit, arduino, programmera en microdator att vara hjärnan i ett styr- eller reglersystem. 11

13 Förskola Utveckla sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära Utveckla sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar Tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld Utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler. utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv, utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa, utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama, utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring, utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar, utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp, utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang, Utveckla sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar I undervisningen ska eleverna genom leken ges möjlighet att bearbeta intryck, pröva sin identitet, utveckla kreativitet samt sin förmåga att samarbeta och kommunicera. I undervisningen ska eleverna erbjudas en variation av arbetssätt, uttrycksformer och lärmiljöer. Eleven ska ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att utforska och beskriva företeelser och samband i natur, teknik och samhälle. kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt, Teknik: Vad datorer används till och några av datorns grundläggande delar för inmatning, utmatning och lagring av information, till exempel tangenter, skärm och hårddisk. Några vanliga föremål som styrs av datorer. 1-3 Att styra föremål med programmering. Dokumentation i form av enkla skisser, bilder samt fysiska och digitala modeller. Matematik: Hur entydiga stegvisa instruktioner kan konstrueras, beskrivas och följas som grund för programmering. Symbolers användning vid stegvisa instruktioner. 12

14 Teknik: Några av datorns delar och deras funktioner, till exempel processor och arbetsminne. Hur datorer styrs av program och kan kopplas samman i nätverk. Att styra egna konstruktioner eller andra föremål med programmering. 4-6 Dokumentation i form av skisser med förklarande ord och begrepp, symboler och måttangivelser samt fysiska och digitala modeller. Matematik: Det binära talsystemet och hur det kan tillämpas i digital teknik samt talsystem som använts i några kulturer genom historien, till exempel den babyloniska. Hur algoritmer kan skapas och användas vid programmering. Programmering i visuella programmeringsmiljöer. Teknik: Tekniska lösningar för styrning och reglering av system. Hur mekanisk och digital teknik samverkar, till exempel i värme- och ventilationssystem. Tekniska lösningar inom kommunikations- och informationsteknik för utbyte av information, till exempel datorer, internet och mobiltelefoni. Tekniska lösningar som utnyttjar elektronik och hur de kan programmeras. Egna konstruktioner där man tillämpar styrning och reglering, bland annat med hjälp av programmering. Hur digitala verktyg kan vara stöd i teknikutvecklingsarbete till exempel för att göra ritningar och simuleringar. Dokumentation i form av manuella och digitala skisser och ritningar med förklarande ord och begrepp, symboler och måttangivelser samt dokumentation med fysiska och digitala modeller. Enkla, skriftliga rapporter som beskriver och sammanfattar konstruktions- och teknikutvecklingsarbete. Matematik: Hur algoritmer kan skapas och användas vid programmering. Programmering i olika programmeringsmiljöer. 13

15 Materialval och tillverkningssätt Efter att ritningarna är gjorda börjar tillverkningsprocessen. Första steget är att antingen köpa in material eller samla ihop återvinningsmaterial. När materialet finns på plats kan tillverkningen av tävlingsbidraget starta. Sedan sker montering och testning av tävlingsbidraget. Exempel: Elbil: Hur miljövänligt är tillverkningsprocessen av fordonet? Hur mycket utsläpp sker under tillverkningen av batteriet? Hur återvinner vi batteriet? Kläder: Hur går odlingen till av bomull? Hur fraktas kläderna till Sverige? Hur hanteras utsläppen av textilindustrin? Matindustrin: Var odlas maten? Hur transporteras maten? Hur paketerar vi maten? Hur påverkas miljön av återvinningen (matrester, plast etc.)? Återvinning Tillverkning av material Användning Tillverkning av produkten Förskola Utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra. 1-3 Material för eget konstruktionsarbete. Deras egenskaper och hur de kan sammanfogas. 4-6 Vanliga tekniska system i hemmet och samhället, till exempel nätverk för datakommunikation, vatten- och avloppssystem samt system för återvinning. Några delar i systemen och hur de påverkar. Konsekvenser av teknikval utifrån ekologiska, ekonomiska, etiska och sociala aspekter, till exempel i fråga om utveckling och användning av biobränslen och krigsmaterial. Återvinning och återanvändning av material i olika tillverkningsprocesser. Samspel mellan människa och teknik samt människans möjligheter att skapa tekniska lösningar som bidrar till hållbar utveckling. 14

16 Marknadsföring När tävlingsbidraget dvs produkten/skapelsen/idéen/uppfinningen/verket är klart gäller det att kunna sälja det vidare. Under Stora Upptäckardagen kommer det vara en jury som går runt och bedömer allas arbete. Tänk på att ett av kraven för att vara med i tävlingen är att alla i klassen eller gruppen ska vara delaktiga i att kunna presentera det tävlande bidraget. För att lyckas så bra som möjligt med presentationen finns det några tips. Tänk på att ha en tilltalande monter som passar till det tävlande bidraget. Ta hjälp av digitala verktyg (filmer, bilder, PowerPoint m.m.). Öva på att presentera inför andra. Tänk även på att tala till samtliga jurymedlemmar. Det gäller att kunna presentera bidraget på ett tydligt sätt och övertyga kunden (i detta fallet juryn) att de behöver tävlingsbidraget dvs produkten/idéen/skapelsen/verket. Genom att ha ett bra kroppsspråk och en positiv attityd ökar intresset hos den som lyssnar. Som stöd vid presentationen finns det olika digitala verktyg som går att använda. Genom olika app:ar på smartphones eller plattor går det att göra bildspel eller filmer. Önskar eleverna ha med mer fakta i sin presentation är PowerPoint ett bra program/app att använda sig av. Förskola Utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra 1-3 Några enkla ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar. 4-6 Ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar. Hur kulturella föreställningar om teknik påverkar kvinnors och mäns yrkesval och teknikutbildning. Ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar. 15

17 Exempel på metod Ung Företagsamhets läromedel: Vårt samhälle Vårt samhälle är ett läromedel som riktar sig till dig som undervisar i grundskolans tidiga år. Här får eleverna fundera och arbeta med begrepp som demokrati, pengar och samhällets uppbyggnad. Se möjligheterna Läromedlet Se möjligheterna riktar sig främst till grundskolans senare år. Här får eleverna träna på sina entreprenöriella egenskaper. Min framtid och ekonomi Läromedlet, Min framtid och ekonomi, riktar sig till elever i grundskolans senare år och gymnasieskolan. Eleverna får lära sig om arbetsmarknaden, hushållets och samhällets ekonomi. Några föremål i elevens vardag och hur de är anpassade efter människans behov. 1-3 Hur föremålen i elevens vardag har förändrats över tid. Säkerhet vid teknikanvändning, till exempel när man hanterar elektricitet och använder olika tjänster via internet. Vanliga tekniska system i hemmet och samhället, till exempel nätverk för datakommunikation, vatten- och avloppssystem samt system för återvinning. Några delar i systemen och hur de samverkar. Hur tekniska system i hemmet och samhället förändrats över tid och några orsaker till detta. 4-6 Olika sätt att hushålla med energi i hemmet. Säkerhet vid teknikanvändning, till exempel vid överföring av information i digitala miljöer. Konsekvenser av teknikval, till exempel för- och nackdelar med olika tekniska lösningar. Hur teknik ingår i och förändrar förutsättningar för olika yrken och inom alla samhällsområden. 16

18 Hur kulturella föreställningar om teknik påverkar kvinnors och mäns yrkesval och teknikanvändning. Teknikutvecklingsarbetets olika faser av behov, undersökning, förslag till lösningar, konstruktion och utprövning. Hur faserna i arbetsprocessen samverkar. 17