Granskning av socialnämnden 21 KS

Transkript

1 Granskning av socialnämnden 21 KS

2 VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsens arbetsutskott Granskning av socialnämnden (KS ) Beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår att kommunstyrelsen noterar informationen. Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar att ge socialnämnden i uppdrag att beakta granskningens synpunkter och genomföra förändringar enligt granskningens rekommendationer. Paragrafen förklaras omedelbart justerad. Anteckning Sammanträdet ajourneras mellan klockan Ärendebeskrivning Socialnämndens ekonomiska resultat 2017 visar ett underskott på 33 miljoner kronor. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade den 19 januari 2018 att kommunledningskontoret ges i uppdrag att utreda situationen och presentera resultatet i en rapport. Kommunstyrelsen och socialnämnden påbörjar ett gemensamt arbete med åtgärder under Kommunledningskontoret har genomfört en granskning av socialförvaltningen. Granskningen innehåller en analys av socialförvaltningens resultat 2017 och framtida påverkan samt analys av socialförvaltningens prognoser Granskningen innehåller också rekommendationer för att klara 2018 års budget och rekommendationer för trovärdiga prognoser Yrkanden Ordförande, Parisa Liljestrand (M), yrkar att kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår att kommunstyrelsen noterar informationen. Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar att ge socialnämnden i uppdrag att beakta granskningens synpunkter och genomföra förändringar enligt granskningens rekommendationer. Paragrafen förklaras omedelbart justerad. Beslutsgång Ordförande, Parisa Liljestrand (M), ställer proposition på sitt eget yrkande och finner att kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar i enlighet därmed. Beslutsunderlag 1. Granskning av socialnämnden 2. Socialförvaltningens utredning - Orsaker till ökning av ekonomiskt bistånd Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande 14

3 VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsens arbetsutskott Expedieras till Akten Socialnämnden Revisorerna Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande 25

4 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET DNR KS ANNIKA HELLBERG SID 1/1 EKONOMICHEF KOMMUNFULLMÄKTIGE Tjänsteskrivelse Granskning av socialnämnden Förslag till beslut Kommunstyrelsen noterar informationen. Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar att ge socialnämnden i uppdrag att beakta granskningens synpunkter och genomföra förändringar enligt granskningens rekommendationer. Ärendet i korthet Socialnämndens ekonomiska resultat 2017 visar ett underskott på 33 miljoner kronor. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade den 19 januari 2018 att kommunledningskontoret ges i uppdrag att utreda situationen och presentera resultatet i en rapport. Kommunstyrelsen och socialnämnden påbörjar ett gemensamt arbete med åtgärder under Kommunledningskontoret har genomfört en granskning av socialförvaltningen. Granskningen innehåller en analys av socialförvaltningens resultat 2017 och framtida påverkan samt analys av socialförvaltningens prognoser Granskningen innehåller också rekommendationer för att klara 2018 års budget och rekommendationer för trovärdiga prognoser Handlingar Victor Kilén Kommundirektör Annika Hellberg Ekonomichef Ska expedieras till Akten Socialnämnden Revisorerna KOMMUNLEDNINGSKONTORET VALLENTUNA TFN FAX

5 VALLENTUNA KOMMUN Granskning av socialförvaltningens resultat

6 Innehållsförteckning 1. Sammanfattande bedömning och rekommendationer Bakgrund Metod Avgränsning Granskning av socialförvaltningens bokföring Områden som har granskats Bokföringen är korrekt Analys av socialförvaltningens resultat 2017 och framtida påverkan Myndighetsavdelningens administration... 4 Rekommendationer LSS vuxna boendeplaceringar... 5 Rekommendationer Ekonomiskt bistånd... 6 Rekommendationer HVB placeringar... 7 Rekommendationer Familjehem för barn och ungdomar... 9 Rekommendationer Analys av socialförvaltningens prognoser Förutsättningar Felaktigheter Ledarskap Övergripande rekommendationer för att klara 2018 års budget Uppmärksammade verksamhetsområden Övriga rekommendationer Eventuellt resultat Rekommendationer för trovärdiga prognoser Arbeta med prognoser i socialförvaltningens ledningsgrupp

7 6.2 Tydliggör ansvarsfrågan mellan verksamheterna och staben för prognoser Skapa strukturella förutsättningar för uppföljning och prognos tillsammans med en tidplan

8 1. Sammanfattande bedömning och rekommendationer Granskningens samlade bedömning är att socialförvaltningen inte har haft en fungerande kommunikation om ekonomi och prognoser. Följande synpunkter och iakttagelser ligger till grund för bedömningen: Ledning och styrning - Det finns brister i ledning och styrning på socialförvaltningen. Exempel är framtagna åtgärdspaket utan alternativkostnader och analys. Ett annat är avrundning av budgetbelopp per verksamhet i verksamhetsplanen 2017 utan avstämning med chefer och analys av påverkan. Socialförvaltningens controller har inte haft en stående punkt om ekonomi eller varit återkommande inbjuden till socialförvaltningens ledningsgrupp under En kompetensbrist inom ekonomiområdet har identifierats i ledning och styrning. Strukturer och systematiska arbetssätt - Det finns brister i strukturer och systematiska arbetssätt som försvårar en bra uppföljning av socialförvaltningens ekonomi och prognoser. Samband som volymer och kostnader finns inte analyserat i uppföljningen med undantag för utföraravdelningen. Strukturen i organisationen är svår att förstå då en del chefer har viss övervakning av volymer, men inte ekonomin och de stödfunktioner som ska ha övervakning på ekonomin har inte alltid information om volymer. Det saknas en systematik i kommunikationen kring volymer och dess påverkan på ekonomin. Till viss del finns det en kompetensbrist avseende helhetsperspektiv gällande volymer, alternativkostnader och avtal när beslut ska fattas för olika alternativ inom myndighetsavdelningen. Inga övergripande kontroller har genomförts systematiskt under Kommunikation - Det finns kommunikationsbrister på socialförvaltningen som får negativa konsekvenser. Exempel på kommunikationsbrister är mellan myndighetsavdelningen och avdelningen för kvalitet och utveckling (stab). Följden blir att stödet inte fungerar. Personalomsättningen på myndighetsavdelningen har varit hög beroende på upplevda arbetsmiljöproblem. Eftersom det har varit en hög personalomsättningen på myndighetsavdelningen har avdelningen varit beroende av att anlita ett stort antal konsulter för att få verksamheten att fungera. Det har inneburit att budgetramen inte har kunnat hållas. Bemanningsfrågorna har varit mycket krävande och cheferna på myndighetsavdelningen har fått lägga en stor del av sin arbetstid på rekrytering. Utifrån synpunkterna ovan är granskningens rekommendationer följande: Ledning och styrning - Arbetet med ekonomisk uppföljning i socialförvaltningens ledningsgrupp bör ses över. Det är i ledningsgruppen styrningen av ekonomi bör starta och prognoser efterfrågas. I socialförvaltningens ledningsgrupp bör en controller ingå. Ekonomi och prognoser bör vara en stående punkt på ledningsgruppens agenda där även ekonomiuppföljningen dokumenteras. Förvaltningen bör sträva efter att ha ett rättvisande resultat varje månad. 1 10

9 Strukturer och systematiska arbetssätt - Skapa en övergripande rutin, mall och tidplan för hela förvaltningen gällande uppföljning av ekonomi och prognoser. Etablera en rutin för regelbundna uppföljningar mellan ekonomigruppen på förvaltningen och alla verksamheter på socialförvaltningen för Med hjälp av mallen för prognoser dokumentera uppföljningen och använd den som ett stöd i diskussionen. Återkoppla uppföljningarna via controllern i socialförvaltningens ledningsgrupp och diskutera prognosernas rimlighet löpande under året samt återkoppla till verksamheten. Socialnämnden ska ta del av prognoser och uppföljning av dessa för att kunna besluta om omprioriteringar eller satsningar. Controllerfunktionen bör rapportera direkt till socialchefen gällande ekonomisk uppföljning. Förbättra kommunikationen - Stabens uppdrag och ansvar bör tydliggöras gentemot förvaltningens avdelningar. Vid framtagandet av åtgärdspaket bör förvaltningen ta fram flera alternativa åtgärder. Varje åtgärd bör ha en dokumenterad analys av hur verksamheten påverkas samt ha en uträkning av alternativkostnader ur ett långsiktigt perspektiv. Alternativen bör arbetas fram tillsammans med sakkunniga och ansvariga chefer. Förvaltningen har tidigare inlett ett arbete för att förbättra arbetsmiljön, vilket bör vara fortsatt prioriterat. För varje område finns ytterligare rekommendationer inom varje kapitel. 1.1 Bakgrund Kommunens ekonomichef tog kontakt med socialförvaltningen den 15 januari angående preliminärt utfall som pekade på en kraftig avvikelse från budget. Ekonomichefen fick beskedet att utfallet i stort sett var klart och inga större belopp vad gäller intäkter bedömdes inkomma kommande dagar innan stängning av Kommundirektören och ekonomichefen tillsatte en intern granskning vars syfte var att kontrollera om bokföringen var korrekt. Tre dagar senare kunde beskedet lämnas att bokföringen var validerad och säkerställd - underskottet på 33 miljoner kronor stämde. Den 19 januari 2018 hade kommunstyrelsens arbetsutskott ett extrainkallat möte där även socialnämndens presidium och revisionens ordförande deltog. Det ekonomiska utfallet för socialnämnden 2017 redovisades. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade att kommunledningskontoret ges i uppdrag att utreda situationen och presentera resultatet i en rapport. Kommunstyrelsen och socialnämnden påbörjar ett gemensamt arbete med åtgärder under Granskningen har därefter genomförts utifrån uppdraget från kommunstyrelsens arbetsutskott. 1.2 Metod Val av granskningsinsats grundar sig i en riskanalys som fångade in relevanta områden att granska. Nyckelpersoner med potentiell fakta identifierades och intervju valdes som den primära datainsamlingsmetoden. Innan intervjuerna togs ett frågeformulär fram för respektive roll. Frågornas karaktär var undersökande i syfte att få fram information om organisationen och förklaringar till det ekonomiska resultatet och prognosarbetet. En del av intervjun var öppen till sin karaktär och bestod inte av standardiserade frågor utan mer av öppna frågor för att kunna erhålla 2 11

10 spontan information. Alla intervjuer ägde rum på de intervjuades rum och intervjuerna genomfördes av två tjänstemän från kommunledningskontoret, en ställde frågor och en skrev anteckningar. Efter varje intervju analyserades samtalet i sin helhet och reflektioner antecknades direkt. 1.3 Avgränsning Granskningen har inte utvärderat socialnämndens myndighetsutövning. Totalt intervjuades 15 anställda på socialförvaltningen. Funktioner som intervjuades var socialchef, avdelningschef, verksamhetschefer, controller, ekonom, utredare, kvalitetsutvecklare, strateg, medicinskt ansvarig sjuksköterska och skyddsombud Granskning av socialförvaltningens bokföring Områden som har granskats Granskningen började med att göra en riskanalys för att se vilka områden som var relevanta att undersöka. Områden som granskades var: Bokföringen överlag - övergripande granskning. Större bokföringsorder 2 - konteringen har kontrollerats. Attestförteckning - stickprov gentemot attestförteckning. Intäkter - uppbokningar, hyror, avgifter samt jämförelse mot tidigare år. Större kostnadsposter år 2017 jämfört med tidigare år. Konsultkostnader - eventuella feldebiteringar, avtalstrohet, personlig koppling, rimlighet och rätt fakturerade belopp gentemot avtal. Statsbidrag - har allt inkommit. Bluff-fakturor på sommaren. First card (personliga utlägg) - perspektivet felaktiga inköp utifrån gällande regler och rutiner. Ekonomiskt bistånd (försörjningsstöd) - perspektivet förskingring. Förskingring - tips från personer. 2.2 Bokföringen är korrekt Bokföringen för år 2017 på socialförvaltningen är validerad och säkerställd. Granskningen har inte hittat några felaktigheter och rapporterat resultat för år 2017 bedöms vara korrekt rapporterat. Inga ekonomiska oegentligheter, förskingring eller liknande har upptäckts i granskningen. 1 Det fanns ingen möjlighet att intervjua avdelningschefen för kvalitet och utveckling (staben). 2 Med större bokföringsorder menas de som har en total summa över 350 tkr. 3 12

11 3. Analys av socialförvaltningens resultat 2017 och framtida påverkan Socialnämndens budgetram för 2017 uppgick till 488,6 mnkr. Samtliga verksamhetsområden ska täckas av budgetramen och en övergripande budgetfördelning läggs i verksamhetsplanen för nästkommande år. Verksamhetsplanen för 2017 togs fram av socialchef, dåvarande chef för staben och controller. Den yttersta ansvariga för underlag som presenterats för nämnden 2017 års verksamhetsplan är socialchefen. Nettoresultatet för socialnämnden hamnade på 521,3 mnkr vilket ger ett underskott på 32,7 mnkr. Nedan visas en tabell som illustrerar differenserna mellan budget, prognoser och resultat. Det är den här informationen som presenterats till socialnämnden under varje uppföljning. Budget 2017 Socialnämnden 488,6 augusti -3,5 oktober -6,0 december -32,7 Nedan listas de verksamheter med störst avvikelse jämfört med budget med en medföljande förklaring samt rekommendationer för att motverka ytterligare kostnadsökningar under Myndighetsavdelningens administration3 12,3 mnkr i underskott Budget 2017 Myndighetsavdelningen 32,2 augusti -7,3 oktober -8,7 december -12,3 Den främsta orsaken till avvikelsen på myndighetsavdelningen är ett resultat från personalkostnader vilket härstammar från höga konsultkostnader. Rekryteringsläget för socionomer har varit kritiskt, en utveckling som gällt större delen av Sveriges kommuner och som hade sin start vid hösten Skälet till att myndighetsavdelningen behövt ta in många konsulter har varit vakanser inom samtliga enheter. Vakanserna bedöms ha sitt ursprung i den försämrade arbetsmiljö som myndighetsavdelningen haft under hela Tänkbara orsaker som har framkommit är följande: Hög arbetsbelastning (ärenden per handläggare) som bland annat är ett resultat av personalbrist. Otydlig ledning och styrning där information av allvarlig grad inte blivit hörsammat av socialchef. Hög personalomsättning inom samtliga ledare/chefsled. Bristande kommunikation mellan myndighetsavdelningen och staben. 3 Med administration innefattas myndighetschefer, handläggare, administratörer, reception med flera. Personal som utför eller stöttar myndighetsutövningen i det centrala kontoret. 4 13

12 I grafen nedan illustreras hur kostnaderna för tillfälligt inhyrd personal på socialförvaltningen utvecklats under Myndighetsavdelningen står för 11,8 mnkr av förvaltningens totala kostnader på 12,5 mnkr. Prognosen för 2018 är att det finns möjligheter att minska konsultkostnaderna med en betydande summa. Tillfälligt inhyrdpersonal (konsulter) jan feb mar apr maj jun Utföraravdelningen jul aug sep okt nov Myndighetsavdelningen Rekommendationer Bättre kommunikation och återkoppling från förvaltningsledning och socialchef. Ledningen behöver se över hur varningsflaggor hanteras. En objektiv part ska granska de handlingsplaner som skapats för att förbättra arbetsmiljön på avdelningen. Den objektiva parten ska också undersöka ifall handlingsplanerna har önskad effekt samt komma med eventuella förbättringsförslag. Samtliga förutsättningar gällande verksamhetssystem, stöd och verktyg måste säkerställas för att trygga chefernas beslutsunderlag samt effektivisera deras arbetsprocesser LSS vuxna boendeplaceringar 8,7 mnkr i underskott Budget 2017 LSS vuxna boendeplaceringar 64,1 augusti -5,0 oktober -3,2 december -8,7 Kostnaderna för LSS boenden har under år 2017 haft en större ökning än tidigare år. Det gäller kostnaderna för både intern och extern regi. LSS-enheten inom myndighetsavdelningen började året med ett chefsbyte som därefter följdes av att nästan hela personstyrkan byttes ut. Samtidigt har kommunikationen mellan enheten och staben blivit allt mindre. Samtliga faktorer påverkan möjligheten att prognostisera kostnader, effektivisera arbetssättet och granska avtal, vilket riskerar att leda till högre kostnader. 4 Se nästa kapitel, kapitel 4 om prognoserna dec

13 Kostnadsutveckling, särskilda boenden LSS Interna boenden Externa boenden * De större fluktuationerna efter januari 2016 kommer från att socialförvaltningen började betala placeringskostnaderna i efterskott utan att implementera en rutin för uppbokningar. Rekommendationer Granskning av samtliga avtal rörande LSS boende placeringar. Utöka samarbetet med staben för att prognostisera volymer och kostnader samt få stöd i anskaffningen av bostäder och lokaler. Att arbeta med att se över avtal och hitta lösningar för LSS boende som är mer kostnadseffektiva där nämnden kan styra ersättningsnivåer 3.3 Ekonomiskt bistånd 6,8 mnkr i underskott Budget 2017 Ekonomiskt bistånd 14,0 augusti -4,4 oktober -6,5 december -6,8 Socialförvaltningens stab tog i december 2017 fram en utredning som beskriver orsakerna till ökning av ekonomiskt bistånd. Utredningen beskriver bland annat: Antalet hushåll inom ärendetypen Ekonomiskt bistånd flykting har ökat kraftigt under Under första halvåret 2016 utbetalades ekonomiskt bistånd till 19 hushåll inom ärendetypen och när året var slut hade man betalat ut ekonomiskt bistånd till 64 flyktinghushåll. Utredningen visade att under första halvåret 2017 hade ekonomiskt bistånd utbetalats till 91 flyktinghushåll, således 72 fler hushåll än under samma period I oktober 2017 hade antalet hushåll som erhållit ekonomiskt bistånd ökat till 123 stycken. Utredningen visar också att utbetalning av ekonomiskt bistånd till tillfälliga boenden har legat på en högre nivå under andra halvåret 2017 jämfört med samma period Vidare utgör placeringar i skyddat boende en stor kostnad för ekonomiskt bistånd. Utredningen har undersökt orsaker till biståndsbehovet och hittat att de försörjningshinder som kostar mest i kommunen i nämnd ordning är: Sjukskriven utan sjukpenning, Väntar etableringsersättning, Arbetslös ingen ersättning samt Arbetshinder sociala skäl dec-17 okt-17 aug-17 jun-17 apr-17 feb-17 dec-16 okt-16 aug-16 jun-16 apr-16 feb-16 dec-15 okt-15 aug-15 jun-15 apr-15 feb-15 dec-14 okt-14 aug-14 jun-14 apr-14 feb-14 dec-13 okt-13 aug-13 jun-13 0

14 I diagrammet illustreras kostnadsutvecklingen under de senaste tre åren. Ekonomiskt bistånd Rekommendationer I utredningen Orsaker till ökning av ekonomiskt bistånd finns det tio olika förslag på åtgärder för att klara av den framtida ekonomin. 3.4 HVB placeringar 6,4 mnkr i underskott Budget 2017 HVB placeringar 8,3 augusti -2,6 oktober -3,6 december -6,4 Verksamheterna HVB placeringar för barn och ungdomar och HVB placeringar för vuxna har båda haft en kraftig tillväxt under För HVB placeringar barn och ungdomar syntes ett trendbrott under april 2016 på en utveckling som funnits sedan På grund av den kraftiga tillväxten har verksamheterna tillsammans redovisat ett underskott på totalt 6,4 mnkr. Anledningen till att andelen placeringar inom HVB placeringar för barn och ungdomar har ökat beror på att kommunen under lång tid har försöka behålla kundgruppen på hemmaplan. Det har skett genom att arbeta intensivt med familj och nätverk. Eftersom enheten under haft en hög personalomsättning har det resulterat i att samarbetet mellan familj och handläggare har gått förlorad. Det har i en del fall resulterat i att LVU och/eller HVB-placeringar har varit oundvikliga. Bristande rutiner och icke uppdatarede riktlinjer har lett fram till att den kompetensförlust som skett via personalomsättning har blivit tydlig eftersom nya handläggare inte kunnat förlita sig på dokumenten för korrekt och rättssäker handläggning. Prognosen för 2018 ligger i samma linje som resultatet för

15 Antal placeringar HVB placeringar barn & ungdomar Verksamheten HVB placeringar för vuxna ser ett ökat behov i kommunen som inte kommer att avta under Särskilt utmanande är kundgruppen unga vuxna (18 24 år) inom missbruksenheten som föregående år stod för 1/3 av placeringarna. Eftersom Vallentuna varken har en intensiv och strukturerad öppenvård eller ett stödboende för kunder med missbruk medför det att den behandling som behövs måste köpas från extern regi. Ytterligare fördyrande omständigheter uppkommer eftersom kommunen inte har någon information gällande de ramavtal som finns inom missbruk. Sedan året innan finns det nya föreskrifter som utökar skyldigheten för kommuner att stå för placeringskostnader när en kund har behov av substitutionsbehandling. 5 Samtidigt har kommunen ett uppdrag att arbeta både förebyggande och behandlande avseende individer med spelmissbruk från och med den första januari 2018 och det förväntas medföra ytterligare kostnader. 6 Prognosen för 2018 är osäker men granskningen visar att behovet inte ser ut att minska. HVB - Vuxna Antal placerade dygn Rekommendationer En översyn kring ramavtalen för missbruksplaceringar. Eventuellt upphandla det som saknas i nuvarande ramavtal

16 Undersök ifall det är kostnadseffektivt att utveckla egen regi för att täcka det behov som finns gällande intensiva eller strukturerade öppenvårds platser. Skapa ett fullt fungerande arbetssätt med tillhörande rutiner inom barn och ungdomsenheten. Eventuellt en kompetenssatsning för att nya handläggare känner sig säkra i de insatser och arbetssätt som finns att använda. Osäker handläggning ökar risken för fördyrande placeringar. 3.5 Familjehem för barn och ungdomar 3,7 mnkr i underskott Fam.hem barn & unga SoL LVU Budget ,6 augusti -1,1 oktober -2,1 december -3,7 Inom verksamheten Familjehem för barn och ungdomar har antalet platser minskat jämfört med tidigare år (37,4 platser 2017 jämfört med 41,0 platser 2016). Däremot har socialförvaltningen placerat en större andel av kunderna i konsulentstödda familjehem. Eftersom konsulentstödda familjehem är mer än fyra gånger så kostsamt som kommunens egna familjehem resulterar det i ett underskott på 3,7 mnkr. Prognosen för 2018 förväntas vara nära föregående års resultat. Familjehem vs. Konsulentstödda familjehem Familjehem 20 Konsulentstödda familjehem Rekommendationer Stärka resurserna i projektet - Plan för att minska andelen konsulentstödda familjehem. Till dagens datum har projektet levererat ett gott resultat, däremot har det positiva resultatet främst härstammat från att omvandla 9 18

17 familjehem för ensamkommande barn verksamheten. Det måste undersökas varför projektet inte lyckats i en bredare omfattning. Procentuell fördelning av familjehem 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Familjehem Konsulentstödda familjehem 10 19

18 4. Analys av socialförvaltningens prognoser 2017 I följande kapitel listas de orsaker som bedömds ligga till grund för den avvikelse som socialförvaltningens prognoser hade gentemot utfallet. Varje orsak är beskrivet under ett av tre områden (förutsättningar, felaktigheter och ledarskap). Informationen har kommit fram genom intervjuer samt granskning av processer och arbetssätt. 4.1 Förutsättningar Förvaltningen saknar möjligheten att på ett effektivt sätt ta fram data om aktuella volymer inom respektive verksamhetsområde. Chefer inom myndighetsavdelningen (inklusive myndighetschef) behöver ekonomiutbildning för att kunna skapa prognoser för det verksamhetsområde som de ansvarar för. Förvaltningen saknar ett verktyg för prognosarbete samt ett system som kan hjälpa till med att beräkna framtida behov. Socialförvaltningens ekonomigrupp har inte fått den nödvändiga tid som behövts för att utföra ett noggrant arbete inför varje månadsuppföljning eller tertialrapport. En betydande orsak beror på oförutsedda arbetsuppgifter. Controllern har vid anställning i början av sommaren inte fått en tillräckligt bra introduktion eller tid att lära känna verksamheterna. Det saknas rutiner och etablerade arbetsprocesser för hur de ekonomiska rapporterna ska skapas. 4.2 Felaktigheter Förvaltningen har ett mycket osäkert och manuellt arbetssätt att följa de externa kundplaceringarna. Eftersom externa placeringar är de mest kostnadsdrivande kundplaceringarna inom förvaltningen kan det här få betydande effekter. Under föregående år har placeringslistorna 7 varit särskilt osäkra inom verksamhetsområdet LSS (Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade). Eftersom placeringarna inom LSS har särskilt höga kostnader kan en felaktig informationskälla påverka prognoserna till stor utsträckning. Det råder en osäkerhet ifall tidigare och nuvarande handläggning inuti verksamhetssystemet Treserva görs på ett korrekt sätt. På grund denna osäkerhet kan inte förvaltningen lita på utdata från deras grundläggande system. Den bristande tillgången på pålitligt data gör att förvaltningen har svårt att göra analyser inom samtliga områden. Trots att denna information har varit känt under föregående år har den avgående systemförvaltaren inte ersatts med en nyrekrytering i en roll som enbart systemförvaltare. 7 Placeringslistorna är benämningen på det dokument (excelark) som används för att följa samtliga externa placeringar

19 4.3 Ledarskap Dialogen och kommunikationen om ekonomi har inte fungerat under Det här synliggörs bland annat genom att socialchefen bedömt att controllern inte längre ska ingå i förvaltningens ledningsgrupp. Samt att under den sista halvan av 2017 har controllern bara varit inbjuden en gång att närvara i ledningsgruppen. Det har till viss del skapat svårigheter i kommunikationen och ansvarsfrågan om ekonomi. Ekonomi har varit i fokus utifrån de samtal som kommunledningen haft med socialförvaltningens ledning. Det framtagna åtgärdspaketet som socialchef presenterat för socialnämnden har stora brister. De listade åtgärderna och effekterna av dem är inte grundade i realistisk data, samt att det saknas kalkyler på alternativkostnader. Ingen uppföljning har gjorts kring de åtgärder som redan blivit implementerade och eventuell effekt är därför okänd. Intervjuade medarbetare har till viss del upplevt att socialchefen inte har lyssnat in deras perspektiv i tillräckligt hög grad. Det här har resulterat i att samarbete och kommunikationen brustit samt att information har gått förlorad. Avdelningscheferna för staben och myndighet har inte undersökt hur ekonomin utvecklas för de verksamheter de ansvarar för

20 5. Övergripande rekommendationer för att klara 2018 års budget Budget 2018 Budget 2017 Utfall 2017 Utfall 2016 Socialnämnden 508,9 488,6 521,3 451,7 Procentuell ökning förgående år 4,2 % 15,4 % 5.1 Uppmärksammade verksamhetsområden Vissa verksamheter inom socialnämnden har under år 2017 endast haft mindre avvikelser. Men även inom dessa verksamheter behöver förvaltningen se över möjligheterna till kostnadseffektiviseringar för att klara den totala budgeten för socialnämnden. Om utvecklingen fortsätter är det verksamheterna som beskrivs inom kapitel 3 som måste bearbetas. Utöver de tidigare nämnda verksamheterna väljer granskningen även att lyfta fram enheten för ensamkommande barn samt särskilt boende äldre. Sammanfattning Samtliga rekommendationer under kapital 3 bör genomföras för att förhindra den kostnadsdrivande utvecklingen inom uppmärksammade verksamhetsområden. Verksamheten för ensamkommande barn kommer under 2018 ställas för ytterligare påfrestningar eftersom den lägre ersättningsmodellen 8 från Migrationsverket gäller för hela året (under 2017 kvarstod tidigare ersättningsmodell under kvartal 1 och 2). En översyn av enheten måste göras för att hitta effektiviseringar. Granskningens bedömning är att det finns en stor risk att verksamheten kommer ge ett betydande underskott under Särskilt boende äldre är ett verksamhetsområde som förväntas skapa stora ekonomiska svårigheter i framtiden på grund av platsbrist i egen regi samt inom Vallentuna kommun. I diagrammet på nästa sida ser ni utvecklingen av kön per vecka under Utvecklingen från vecka 41 behöver åtgärdas eftersom kommunen har ett ansvar att inom tre månader placera en sökande. För att uppfylla det kravet kommer socialförvaltningen att behöva utöka antalet externa platser inom särskilt boende äldre. Nästa äldreboende inom kommunen förväntas inte vara klart inom en fem års period

21 Resultatet för särskilda boende äldre 2017 var ett underskott på 2 mnkr (extern och egen regi tillsammans). Kostnadsutvecklingen jämfört med föregående år var en ökning med 7,7 mnkr (8,59 %) vilket är betydligt högre än den prognostiserade ökningen av äldre inom kommunen. Granskningens bedömning är att det finns en risk att verksamheten kommer ge ett betydande underskott under Övriga rekommendationer Chefer/medarbetare ska få möjlighet att komma med underlag som beaktas innan beslut tas. Samarbetet inom ledningsgruppen måste förbättras till att aktivt inkludera alla deltagare. Ledningsgruppens möten måste vara de möten där beslut tas och ekonomi diskuteras. Granskningen föreslår att beslut som påverkar fler än en avdelning alltid ska beslutas eller informeras om i ledningsgruppen. Nuvarande controller måste få förutsättningarna att lära sig verksamheterna och skapa den kompetens som behövs för att utföra uppdraget. En kompetenshöjning gällande ekonomi och ekonomiska kalkyler behöver göras för chefer. Se nästa kapitel Rekommendationer för trovärdiga prognoser 2018 för att arbeta fram en systematik och struktur i styrningen. 5.3 Eventuellt resultat 2018 Ifall det inte skapas realistiska åtgärdsplaner för de nämnda verksamhetsområdena förväntas socialnämnden lämna ett underskott i samma omfattning eller större än underskottet Tidigare framtagen åtgärdsplan för ekonomin i balans 2018 innehåller brister och det är granskningens synpunkt att den behöver revideras. Granskningens rekommendationer sätter grunderna för ett effektivt arbetssätt. Rätt styrning, struktur och kommunikation måste skapas för att socialförvaltningen ska klara budget

22 6. Rekommendationer för trovärdiga prognoser Arbeta med prognoser i socialförvaltningens ledningsgrupp Prognoser måste vara en prioriterad fråga som ledningen på socialförvaltningen efterfrågar från verksamheterna. För att ha en effektivt styrd förvaltning behöver förvaltningen fokusera på prognoser i sin ledning och styrning. Prognoser är ett viktigt verktyg för den politiska ledningen ska kunna ta beslut om åtgärder. Prognoserna används för att få en verklighetsuppfattning och påverkar beslut och insatser. De ska uttrycka vart verksamheten är på väg och indikerar ett framtida troligt utfall. För att prognoser ska leva upp till ovanstående måste de vara pålitliga. Prognoserna behöver baseras på en analys av utfallet och en bedömning av volymer och kostnader kommande period. Resultatdiagrammet nedan visar att kostnaderna och intäkterna har varit volatila under 2017 vilket visar på komplexiteten i prognosarbetet. Förvaltningen bör sträva efter att ha ett rättvisande resultat varje månad. Arbetet med ekonomisk uppföljning i socialförvaltningens ledningsgrupp bör ses över. Det är i ledningsgruppen styrningen av ekonomi bör starta och prognoser efterfrågas. I ledningsgruppen på socialförvaltningen bör en controller ingå och ekonomi bör vara en stående punkt på agendan. Uppföljningen behöver också dokumenteras. Under området ekonomi bör till exempel prognoser, nyckeltal, kompetensutveckling och rapporter diskuteras. I prognosarbetet behöver förvaltningen löpande fokusera på att få ihop helheten och ta fram en prognos för hela förvaltningen. Vid frågor om prognoser från nämnd, kommunledning eller verksamhet kan de med det här arbetssättet lämnas när som helst samt flaggas direkt vid större avvikelser. 6.2 Tydliggör ansvarsfrågan mellan verksamheterna och staben för prognoser Det finns en otydlighet i verksamheterna angående vem som gör vad i prognosarbetet. Staben bör ta fram rutiner samt mallar som klargör hur analys av utfall och arbetet 15 24

23 med prognoser ska genomföras och vad som ska beaktas vid varje uppföljning och prognos. Dokumentet bör alla chefer ha och dokumentet ska vara väl känt i organisationen. Vid uppföljning och prognos fyller de i dokumentet tillsammans med en representant från ekonomigruppen under ett personligt möte. Rekommendationen är att mallen bör diskutera och dokumentera följande: Budget: håller verksamheten budget, eventuella avvikelser, behövs det åtgärder? Personal: sjukskrivningar, vakanser, rekryteringar, organisationsförändringar, vikariebehov och konsultbehov? Volymer: enligt plan, förändringar i efterfrågan, klarar förvaltningen av behoven? Omvärldsbevakning: förändringar inom lagar, föreskrifter, myndigheter, kundgrupper, samhällsutvecklingen och verksamhetsområden? Avtalsfrågor: nya avtal, granskningar, uppräkningar, tvister och upphandlingar? Konflikter/problem: som påverkar verksamheten och senare ekonomin? Statsbidrag: har förvaltningen sökt allt? enligt plan? någon ändring inom området? Kommande ändringar av regler/reglementen/lagar med mera som påverkar? Är det något i prognosarbetet som behöver flaggas vidare? 6.3 Skapa strukturella förutsättningar för uppföljning och prognos tillsammans med en tidplan Överlag saknas det strukturella förutsättningar i form av mallar och rutiner på förvaltningen och de övergripande kontrollerna finns inte eller har inte fungerat. Arbetet med uppföljning och prognoser behöver dokumenteras. På så vis skapas en kultur där informationen på ett enklare sätt kan efterfrågas. Informationen behöver vara tillgänglig för socialförvaltningens ledningsgrupp i deras arbete med prognoser på övergripande nivå. Det finns brister i strukturer och systematiskt arbetssätt som omöjliggör en bra uppföljning av socialförvaltningens ekonomi och prognosarbete. Det behövs en helhetsbedömning av prognosen för hela förvaltningen. En bedömning av det totala utfallet och om det är en realistisk prognos för hela förvaltningen. Skapa en övergripande tidplan för hela förvaltningen gällande uppföljning av ekonomi och prognoser. Boka in möten mellan ekonomigruppen på förvaltningen och alla verksamheter på socialförvaltningen för Återkoppla uppföljningarna via controllern i socialförvaltningens ledningsgrupp och diskutera prognosernas rimlighet löpande under året samt återkoppla till verksamheten och nämnd. Arbeta för att få ett helhetsperspektiv avseende volymer, alternativkostnader och avtal. Etablera nyckeltal som följs på månatlig basis och som rapporteras till berörda chefer vid behov. Det verksamhetssystem som socialförvaltningen använder behöver utvecklas. Systemet måste anpassas till förvaltningens behov bland annat för att säkerställa prognoser. Databasen behöver rensas från felaktig handläggning. Ett korrekt arbetssätt i systemet och en förvaltarorganisation för systemet bör också skapas. Ett verktyg för att följa och prognostisera volymer kopplat till kostnader bör också implementeras

24 DIARIENUMMER SN SUSSI THAYSEN, STRATEG DECEMBER 2017 U T REDNING AVDELNINGEN FÖR KVALITET OCH UTVECKLING Orsaker till ökning av ekonomiskt bistånd 26

25 Innehåll 1. Sammanfattning Utbetalt ekonomiskt bistånd 2016 och Orsaker utbetalt ekonomiskt bistånd Nyanlända och etableringen Schablonersättning Om anhöriginvandring Praxis Tillfälliga boenden Framtidsprognos Förslag på åtgärder VERKSAMHETENS NAMN 27

26 1. Sammanfattning Utredningen visar att antalet hushåll inom ärendetypen Ekonomiskt bistånd flykting ökat kraftigt under Under första halvåret 2016 utbetalades ekonomiskt bistånd till 19 hushåll inom ärendetypen och när året var slut hade man betalat ut ekonomiskt bistånd till 64 flyktinghushåll. Under första halvåret 2017 hade ekonomiskt bistånd utbetalats till 91 flyktinghushåll, således 72 fler hushåll än under samma period I oktober 2017 hade antalet hushåll som erhållit ekonomiskt bistånd ökat till 123 stycken. Utredningen visar också att utbetalning av ekonomiskt bistånd till tillfälliga boenden har legat på en högre nivå under andra halvåret 2017 jämfört med samma period Vidare utgör placeringar i skyddat boende en stor kostnad för ekonomiskt bistånd. Tittar man på orsaker till biståndsbehovet kan man se att de försörjningshinder som kostar mest i kommunen i nämnd ordning är: Sjukskriven utan sjukpenning, Väntar etableringsersättning, Arbetslös ingen ersättning samt Arbetshinder sociala skäl. Detta är därför områden som skulle behöva analyseras djupare. 2. Utbetalt ekonomiskt bistånd 2016 och 2017 Första halvår 2016 Jan-Okt 2016 Hela 2016 Första halvår 2017 Jan-Okt 2017 Ärendetyp Antal hushåll perioden Utbetalt Antal hushåll perioden Utbetalt Antal hushåll perioden Utbetalt Antal hushåll perioden Utbetalt Antal hushåll perioden Utbetalt Ekonomiskt bistånd Hushåll: Hushåll: Hushåll: Hushåll: Hushåll: Ind: 497 Ind: 445 Ind. 475 Ind: 338 Ind: 388 Ekonomiskt bistånd flykting Hushåll: 19 Ind: Hushåll: 41 Ind: Hushåll: 64 Ind: Hushåll: 91 Ind: Hushåll: 123 Ind: TOTALT

27 Utifrån ovanstående tabell kan man se att en ökning av utbetalt bistånd till ärendetypen Ekonomiskt bistånd flykting började ske under andra halvåret 2016 då det under månaderna juli-oktober betalades ut kr ( ), vilket är nära dubbelt så mycket som betalades ut under hela första halvåret. Bara under årets sista två månader utbetalades kr ( ) till ärendetypen Ekonomiskt bistånd flykting, vilket är mer än vad som betalades ut under hela första halvåret Detta korrelerar med att antalet flyktinghushåll och antalet individer inom ärendetypen ökat kraftigt. Uppgifterna baseras på utdata från Treserva. Vid tidpunkten för utredningen fanns fullständigt utdata endast fram till och med oktober Orsaker utbetalt ekonomiskt bistånd 2016 Jan-Okt 2017 Orsakskod Ekonomiskt bistånd Ekonomiskt bistånd flykting Ekonomiskt bistånd Ekonomiskt bistånd flykting Akut/tillfälligt utan försörjningshinder Annat försörjningshinder Arbetar deltid Ofriv Otillr inkomst Arbetar deltid Ofriv Väntar inkomst Arbetar heltid Otillräcklig inkomst Arbetar heltid Väntar inkomst Arbetslös Ingen ersättning Arbetslös Otillr ers/aktivitetsstöd Arbetslös Otillr ers/a-, Alfakassa Arbetslös Väntar på ers/a-, Alfakassa Arbetslös Väntar på ers/aktivitetsstöd

28 Arbetshinder, sociala skäl Föräldraledig Otillr föräldrapenning Föräldraledig Väntar föräldrapenning Sjuk- eller aktivitetsers/otillr ers Sjuk- eller aktivitetsers/väntar ers Sjukskriven läkarintyg Ingen sjukp Sjukskriven läkarintyg Otillr sjukp Sjukskriven läkarintyg Väntar sjukp SFI, språkhinder Väntar på etableringsersättning Ingen etableringsersättning Otillräcklig etableringsersättning Ensamkommande ungdom år Väntar ersättning Övrigt Tittar man närmare på orsaker till beviljat ekonomiskt bistånd för ärendetypen Ekonomiskt bistånd kan man se att kostnaden har gått ner sedan 2016 när det gäller bistånd som beviljats på grund av orsaker kopplade till arbetslöshet men att det ökat för orsaker kopplade till sjukskrivning. Man kan se att det försörjningshinder som kostar mest i Vallentuna är Sjukskriven med läkarintyg ingen sjukpenning som har kostat över 5 miljoner kr både 2016 och Antalet sjukskrivna personer med långvarigt ekonomiskt bistånd har enligt Vuxenenhetens verksamhetschef ökat. 5 30

29 Det försörjningshinder som kostat näst mest är Arbetslös ingen ersättning, även fast denna kostnad har sjunkit sedan Det försörjningshinder som kommer på tredje plats kostnadsmässigt är Arbetshinder sociala skäl. Försörjningshindret Arbetshinder sociala skäl är en utgift som enligt Ensolution (som arbetar med Kostnad per brukare) ökar i alla kommuner. Personer som kodas med denna orsak har ofta missbruk eller psykisk ohälsa och är ovilliga till behandling men har ändå rätt till ekonomiskt bistånd i form av sänkt norm. Detta är ett komplext försörjningshinder för ekonomiskt bistånd att arbeta med eftersom det i dagsläget saknas stöd i lagstiftningen att ställa krav på individer att fullfölja behandling för att vara berättigade ekonomiskt bistånd. Det ligger istället på socialtjänsten att fortsätta försöka motivera individerna till behandling. En särskild utredare har under året fått i uppdrag av regeringen att göra en översyn av socialtjänstlagen och vissa av socialtjänstens uppgifter. Det är möjligt att detta på sikt kan leda till större möjligheter för socialtjänsten att kravställa rätten till bistånd. Vuxenenhetens verksamhetschef anser att det behövs en bättre samverkan med primärvården och psykiatrin för att minska kostnaderna för detta försörjningshinder, detta eftersom individer ofta sjukskrivs utan att en planering upprättas med socialtjänsten. När det gäller ärendetypen Ekonomiskt bistånd Flykting kan man se att kostnaderna har ökat för majoriteten av orsakerna till försörjningshindret. Detta korrelerar med att antalet flyktinghushåll har ökat kraftigt sedan början av Under hela 2016 utbetalades ekonomiskt bistånd till totalt 64 flyktinghushåll. Under perioden jan-okt 2017 har ekonomiskt bistånd redan utbetalats till 123 flyktinghushåll. De försörjningshinder som orsakat störst kostnadsökning sedan 2016 inom denna ärendetyp är Väntar på etableringsersättning samt Otillräcklig etableringsersättning. 3.1 Nyanlända och etableringen Etableringsersättning ges till nyanlända som aktivt deltar i en etableringsplan hos Arbetsförmedlingen. Etableringsersättningen är alltså inte en rättighet utan förutsätter en motprestation från den nyanlände i form av studier eller praktik. Etableringsersättningen betalas ut under max två år. För att få etableringsersättning ska den nyanlända vara mellan 20 och 65 år och ha uppehållstillstånd som flykting, kvotflykting eller skyddsbehövande. Därför kan således inte asylsökande eller andra invandrare få etableringsersättning. Etableringsersättningen betalas ut av Försäkringskassan, fem dagar i veckan, och varierar beroende på i vilken utsträckning den nyanlända deltar i etableringsplanen. En etableringsplan kan som högst sträcka sig över två år och därmed är också ersättningen begränsad till två år. Kommunen anvisas ett visst antal nyanlända varje år. Antalet bestäms av Migrationsverket. När de nyanlända anvisas kommunen har de ingen etableringsersättning. För att detta ska utbetalas måste de först få sin etableringsplan av Arbetsförmedlingen. Fram tills att etableringsersättningen betalas ut uppstår glappet och den nyanlända behöver ansöka om ekonomiskt bistånd. När den nyanlända har fått sin handläggare på Arbetsförmedlingen får de en lägre etableringsersättning fram till att planen är upprättad. Detta innebär att individen kommer vara i behov av kompletterande ekonomiskt bistånd fram till att full etableringsersättning betalas ut. 6 31

30 I mitten av oktober 2017 bildades en ny enhet i kommunen kallad Egen Försörjning. Det huvudsakliga syftet med den nya enheten är att säkerställa ett effektivt samarbete mellan interna och externa aktörer kring integrationsprocessen, detta så att de individer som ingår i etableringen snabbt ska kunna etablera sig i samhället och på arbetsmarknaden. De individer som anvisas till kommunen får under etableringsperioden ett bostadskontrakt via samhällsbyggnadsförvaltningens fastighetsavdelning. Hyresnivåerna är dock så höga att det skapar en inlåsningseffekt där många av de nyanlända inte blir självförsörjande med full etableringsersättning. Detta innebär att individerna blir i fortsatt behov av kompletterande ekonomiskt bistånd. En ytterligare komplikation är att det är väldigt strikta regler kring ersättning för boendekostnader inom etableringsersättningen. Det är svårt för nyanlända att ordna ett eget boende utan att bli beroende av bidrag då det exempelvis ställs krav på att boendet måste ha en egen ingång för att de ska vara berättigade ersättning för boendet. En individ som ingår i etableringen kan således inte bo inneboende utan att ersättningen för boendet dras in. Detta innebär att individer som ordnar ett eget boende som inte uppfyller kraven som ställs inom etableringen behöver ansöka om ekonomiskt bistånd för att klara sin boendekostnad. Systemet skapar en inlåsningseffekt där individer inte kan ordna eget boende utan att bli beroende av bidrag och lyckas de inte ordna eget boende står de utan bostad efter två år när de skrivs ut ur etableringen. Ett annat problem som Vuxenenhetens verksamhetschef ser är att det i dagsläget tar omkring fyra månader för fastighetsavdelningen att skicka ut hyresavier till de individer som skrivits in i etableringen. Detta innebär en förskjutning av kostnaden som då måste utbetalas retroaktivt, vilket blir en större belastning på ekonomiskt bistånd en och samma månad. Då etableringsersättning inte är ett förskott på förmån såsom exempelvis sjukersättning kan kommunen inte återsöka pengar för det bistånd som betalats ut i väntan på att individerna ska få en etableringsplan och etableringsersättning. Kommunen kan enbart återsöka pengar för vissa specifika initiala omkostnader för kvotflyktingar såsom exempelvis kostnader för mat första dygnet och kostnader för vinterkläder vid ankomst till Sverige. Detta handlar således inte om några stora summor Schablonersättning För de nyanlända som anvisas till kommunen får kommunen en schablonersättning, denna ersättning får socialförvaltningen dock bara en väldigt liten del av. Summan täcker långt ifrån vad som utbetalas i ekonomiskt bistånd. En omfördelning av ersättningen skulle inte innebära en besparing för kommunen i stort men nuvarande fördelning är en förklaring till varför kostnader på ekonomiskt bistånd ökar. Enligt redovisningen av schablonersättningen i kommunen såg fördelningen i november 2017 ut enligt nedan: 7 32

31 Tkr % Fördelat till: % Vuxenenheten, SF % AMA och flyktingverksamhet, KLK % Förberedelseklass, BUF barn % SFI, BUN vuxen % Intäkt i november Om anhöriginvandring De individer som kommer på anknytning som anhöriginvandrare ingår inte i de antalet individer som kommunen anvisas utan tillkommer därutöver. I Vallentuna är denna grupp dock inte alls stor. Enligt uppgift från Vuxenenhetens verksamhetschef fanns i december 2017 endast fem sådana aktuella ärenden. Alla dessa fem är barnfamiljer som har beviljats tillfälliga boenden med grund i barnrättsperspektivet. Att avslå barnfamiljer med hänvisning till att föräldrarna inte har planerat sin försörjning är inte möjligt utifrån ett barnrättsperspektiv. Genom omvärldsbevakning utförd av utredare på kommunledningskontoret har framkommit att Solna är en kommun som har antagit en restriktiv hållning när det gäller ekonomiskt bistånd till individer som kommit på anknytning, vilket är kopplat till försörjningskravet. Enligt mailsvar från sektionschef på Solnas ekonomi- och arbetsmarknadsenhet avslår man med motiveringen att: Makar har ett eget ansvar att planera sin flytt och ankomst till Sverige och att de inte bedöms ha speciella svårigheter att skaffa boende på egen hand (om de även ansöker om boende) samt att det inte har framkommit några särskilda omständigheter som medfört att make/maka och barnen inte skulle ha kunnat vänta med att flytta till Sverige till dess de ordnat sin boende- och ekonomiska situation Praxis En grundläggande förutsättning för rätt till bistånd enligt Socialtjänstlagen (SoL) är att den enskilde inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt. Enskilda har i första hand ett eget ansvar för sin situation och därmed en skyldighet att planera för sin ekonomi. Enligt rättspraxis, se RÅ 1997 ref. 2, har den enskilde en skyldighet att planera sin ekonomi i sådana situationer där det finns anledning att räkna med att han eller hon kan komma att sakna medel för sin försörjning. Detta gäller även när man avser att flytta till Sverige från ett annat land. Det råder dock en viss variation gällande hur stora krav de olika kammarrätterna anser att en socialnämnd kan ställa på att en person planerar sin ekonomi. 8 33