Yttrande gällande projektrapport Ensamkommande flyktingbarn

Transkript

1 Skarpnäcks stadsdelsförvaltning Avdelningen för individ- och familjestöd Sida 1 (6) Handläggare Patricia Hamberg Telefon: Till Skarpnäcks stadsdelsnämnd Yttrande gällande projektrapport Ensamkommande flyktingbarn Yttrande till Stadsrevisionen dnr /2016 Förvaltningens förslag till beslut 1. Stadsdelsnämnden godkänner att tjänsteutlåtandet överlämnas till Stadsrevisionen som yttrande. 2. Ärendet förklaras omedelbart justerat. Denise Melin Stadsdelsdirektör Hanna Jakhammer Avdelningschef Sammanfattning Stadsrevisionen har under 2016 genomfört en granskning hos stadsdelsnämnderna Rinkeby-Kista, Skarpnäck och Södermalm gällande hanterandet av anvisade ensamkommande flyktingbarn under hösten 2015 till och med hösten Granskningen har visat brister i bland annat styrning och uppföljning av boendeinsatser för ensamkommande barn rörande såväl individuppföljning som avtalsuppföljning och seriositetskontroll av utförarna. Stadsrevisionen har i rapporten även lyft utvecklingsbehov gällande överförmyndarnämndens tillsyn av gode män. Granskningen har kompletterats med rekommendationer från stadsrevisionen om åtgärder för stadsdelsnämnderna, överförmyndarnämnden samt socialnämnden. Förvaltningen instämmer med rapportens slutsatser gällande såväl utvecklingsbehov och framgångar som kommande utmaningar. Skarpnäck stadsdelsförvaltning Avdelningen för individ- och familjestöd Box Johanneshov Växel stockholm.se

2 Sida 2 (6) Bakgrund Stadsrevisionen har genomfört en granskning av hanteringen av ensamkommande flyktingbarn hos stadsdelsnämnderna Rinkeby- Kista, Skarpnäck och Södermalm under Granskningen har genomförts med anledning av det ökade antalet ensamkommande flyktingbarn som anvisades till Stockholms stad under hösten Syftet har varit att säkerställa att nämnderna haft tillräcklig styrning och uppföljning av boendeinsatser samt beaktat ekonomiska konsekvenser för staden. Begäran om yttrande har sänts till stadsdelsförvaltningarna Rinkeby-Kista, Skarpnäck och Södermalm samt till Arbetsmarknadsförvaltningen, Socialförvaltningen och Överförmyndarnämnden. Ärendet Under hösten 2015 ökade antalet anvisningar om ensamkommande flyktingbarn till Stockholms stad. Stadsrevisionen har därför genomfört en granskning under 2016 för att utvärdera mottagandet av ensamkommande flyktingbarn inom stadsdelsnämnderna Rinkeby-Kista, Södermalm och Skarpnäck utifrån följande frågor; - Finns en tydlig ansvarsfördelning mellan nämnderna? - Hur säkerställs att samverkan och informationsöverföringen mellan olika aktörer fungerar? - Har nämnden rutiner för att säkerställa att upphandling och uppföljning av utförare av boendeinsatser utförs i enlighet med lagstiftning och stadens riktlinjer? - Har nämnderna en fungerande uppföljning av insatserna på individnivå? - Hur ser de statliga ersättningsvillkoren ut och hur följs de upp? - Har nämnderna en tillräcklig kostnadskontroll? Ansvar Stadsrevisionen har genom intervjuer och aktgranskning utrett hur respektive berörd stadsdelsnämnd och facknämnd har hanterat sitt ansvar inom verksamhetsområdet. Granskningen visar att gode män sällan deltagit i barnets första möte med socialtjänsten samt att överförmyndarnämndens tillsyn av gode männen brister.

3 Sida 3 (6) Samverkan mellan socialtjänsten och gode männen har inte alltid fungerat väl vilket upplevs bero på otillräcklig kunskap hos gode männen. I granskningen framkom även att stadsdelsnämnderna placerat barn i jourhem som inte godkänts av socialnämnden, vilket ingår i socialnämndens ansvar. Samverkan och informationsöverföring Informationsöverföringen inom staden sker främst genom två nätverksforum för biträdande enhetschefer respektive handläggare som arbetar med ensamkommande flyktingbarn. Socialnämnden är sammankallande för båda nätverken. Genom intervjuer har stadsrevisionen konstaterat att samverkan och informationsöverföring inom staden i stort har fungerat väl genom dessa nätverk. Uppföljning av utförare I rapporten framgår att staden inte har ramavtalsupphandlade boenden specifikt för målgruppen ensamkommande flyktingbarn. Ökningen av ensamkommande flyktingbarn under hösten 2015 och våren 2016 medförde således en platsbrist inom stadens egna boenden och ramavtalsupphandlande boenden för barn och unga. En stor del av de anvisade ensamkommande flyktingbarnen placerades i boenden utanför ramavtal, genom direktupphandlingar. För att kunna göra detta tillämpades undantaget synnerliga skäl i Lagen om offentlig upphandling (LOU), då situationen ansågs vara en undantagssituation som uppstått på grund av brådskande och oförutsedda behov som stadsdels-nämnderna själva inte orsakat. De flesta barn har placerats i jourhem. I rapporten förklaras vikten av att det i direktupphandlade avtal specificeras vad som ingår i dygnskostnaden för boenden samt vilka krav som gäller för att säkerställa god kvalitet i den upphandlade tjänsten. Stadsdelsnämnderna Skarpnäck och Södermalm har använt sig av stadens avtalsmallar där ovanstående krav och förtydligande kring vad boendet ska tillförse barnet med inte framgår. Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd har utformat en egen mall för att säkerställa krav mot utföraren, dock har dessa inte inkluderat krav om att verksamheten ska bedrivas enligt socialtjänstlagen och Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd, som däremot framgår i stadens individuella avtalsmall. I stadens individuella avtalsmall framgår att anlitade företag ansvarar för seriositetsprövning av underleverantörer och att

4 Sida 4 (6) löpande följa upp detta under avtalstiden. Stadsrevisionen bedömer dock att stadsdelsnämnderna brustit i att följa upp om avtalen följs och att upphandlade tjänster levereras enligt efterfrågad kvalitet och till rätt pris. I rapporten anges därför att det kan ha inneburit risk för att barnen inte fått rätt kvalitet på de tjänster som upphandlats. Individuppföljning av ensamkommande barn Stadsrevisionen har genomfört en granskning av personakter hos stadsdelnämnderna för att utvärdera hur individuppföljningen har gått till. I utvärderingen framkom att majoriteten av barnen inte har besökts de två första veckorna efter anvisning, vilket är ett krav enligt stadens riktlinjer för ensamkommande barn. Barnen har inte heller fått regelbundna uppföljningsmöten från anvisningsdatum till och med hösten Uppföljningsmöten har genomförts först under 2016 då antalet anvisade ensamkommande flyktingbarn minskat. Skarpnäcks stadsdelsnämnd har upprättade genomförandeplaner och har gjort överväganden var sjätte månad för att säkerställa barnets fortsatta behov placering samt bedöma om placeringen överensstämmer med barnets behov. Statlig ersättning och kostnadskontroll Stadsrevisionen framför i rapporten att återsökningsprocessen är svårhanterlig och resurskrävande då den saknar stödjande verksamhetssystem och kräver manuell pappershantering. Stadsdelsnämnderna har beskrivit processen som svår trots stöd från Arbetsmarknadsförvaltningen som har till uppgift att stödja stadsdelsnämnderna i återsökningsprocessen. Fördröjda utbetalningar från Migrationsverket och bristande interna kontroller i återsökningsprocessen medför osäkerhet gällande om, när och hur mycket medel som staden ska återfå av de summor som återsökts. Migrationsverkets ersättningssystem ersätter inte handläggningskostnader vilket försvårar planeringsprocessen ytterligare för stadsdelsnämnderna och staden i stort. I rapporten lyfts förordningen (2010:1122) om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar, där det anges att statlig ersättning ska lämnas för kommunens kostnader för sådan vård i annat hem än barnets eget som ges med stöd av socialtjänstlagen. Stadsrevisionen framför att det kan finnas risk för brister i kontrollen om de statliga ersättningarna inte fullt ut går till att utföra omsorg för barnet.

5 Sida 5 (6) I stadsrevisionens granskning har det framkommit att det finns oro bland berörda förvaltningar då nya förslaget till ersättningssystem bedöms kunna ge stora negativa ekonomiska effekter såväl som brister i barnets omsorg om verksamheterna inom staden inte kan anpassas till de nya ersättningsnivåerna. Stadsrevisionens bedömning och rekommendationer I bedömningen berörs stadsdelsnämndernas oro för negativa effekter i samband med införandet av nytt ersättningssystem för mottagande av ensamkommande barn. Det framförs i rapporten att kommunstyrelsen inlett ett arbete med att analysera de ekonomiska effekter som förändringen kan innebära för staden. Stadsrevisionen framför att det är viktigt att även inkludera effekterna för verksamheterna inom staden i analyserna. Överförmyndarenheten rekommenderas att säkerställa den individuella lämplighetsprövningen av goda män samt att tillsynen av goda män sker enligt gällande lagstiftning. Överförmyndarenheten uppmanas att utveckla stöd för bedömning om gode män missköter sitt uppdrag då det i nuläget saknas rättslig vägledning. Stadsdelsnämnderna ombeds att säkerställa att individuppföljning sker enligt gällande lagstiftning samt att aktivt följa upp avtal och utföra seriositetskontroller i enlighet med Stockholms stads program för upphandling och inköp. Socialnämnden uppmanas att uppdatera stadens individuella avtalsmallar för att säkerställa likvärdiga villkor i boendet samt öka stödet till stadsdelsnämnderna, gällande bland annat återsökningsprocessen. Stadsdelsnämnderna och överförmyndarnämnden uppmanas att stärka kontrollen i återsökningsprocessen. De ombeds även att samverka för att stärka information och kunskap kring gode mäns ansvar. Ärendets beredning Ärendet har beretts inom avdelningen för individ- och familjestöd samt inom förvaltningsgrupp , pensionärsråd och funktionshinderråd Förvaltningens synpunkter och förslag Förvaltningen instämmer med stadsrevisionens resonemang och de slutsatser som framförs i rapporten. Mottagandet av anvisade ensamkommande flyktingbarn har medfört olika utmaningar för staden som behöver åtgärdas för att säkerställa att bemötande och

6 Sida 6 (6) planering sker utifrån barnets bästa samt för att handläggningen sker kostnadseffektivt och enligt gällande lagstiftning och riktlinjer. För Skarpnäcks stadsdelsförvaltning, liksom andra stadsdelsförvaltningar, uppstod ett ökat behov av personal i samband med ökningen av ensamkommande flyktingbarn. Under hösten 2015 saknades personal för att kunna säkerställa individuppföljning samt avtalsuppföljning enligt gällande lagstiftning och riktlinjer. Mottagandet av ensamkommande barn fokuserade främst på boendeplacering då behovet av boende var stort och svårtillgängligt. Antalet minskade anvisningar kombinerat med en utökad personalstyrka under 2016 har resulterat i att barnen besöks regelbundet och ett större fokus på avtalsuppföljning. Samtliga företag som anlitats utanför ramavtal har regelbundet kontrollerats genom utdrag från Skatteverket. Placeringskostnaderna fastställs i avtal och kontroll av kvalitet och seriositet görs i samband med uppföljningar, för både individ- och avtalsuppföljningar. Förvaltningen avser att utforma rutiner för avtalsuppföljning. Rutinerna som utformas ska vara i linje med de rutiner som finns för avtalsuppföljning inom andra verksamhetsområden i förvaltningen. Under hösten har ett utvecklingsarbete inletts inom förvaltningen för att förstärka ekonomiska prognoser och uppföljningar i arbetet med målgruppen. Förvaltningen har även omförhandlat avtalen med företagen som anlitats utanför ramavtal i syfte att minska kostnaderna. Förvaltningen instämmer med de bedömningar och rekommendationer som lyfts i rapporten. Det är i förvaltningens mening viktigt att staden beaktar de ekonomiska såväl som de verksamhetsmässiga konsekvenserna av det föreslagna ersättningssystemet för mottagandet av ensamkommande flyktingbarn. Förvaltningen anser även att utökat stöd kring hanteringen av återsökningar är välbehövt. Förvaltningen föreslår att detta tjänsteutlåtande överlämnas som yttrande. Bilagor 1. Projektrapport Ensamkommande flyktingbarn (Finns på Insyn)