Remiss av Betänkandet Det svenska medborgarskapet (SOU 2013:29)

Transkript

1 Södermalms stadsdelsförvaltning Sociala avdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) Handläggare Veronica Karlberg, Kjell Carlsson Telefon: Till Södermalms stadsdelsnämnd Remiss från kommunstyrelsen dnr /2013 Förvaltningens förslag till beslut Tjänsteutlåtandet utgör svar på remissen. Christina Rapp Lundahl stadsdelsdirektör Denise Melin avdelningschef Sammanfattning Stockholms stad har fått Betänkandet Det svenska på remiss från Arbetsmarknadsdepartementet. Kommunstyrelsen har i sin tur remitterat ärendet till bland andra Södermalms stadsdelsnämnd. Utredningens uppdrag har varit att utreda och lämna förslag i vissa frågor som rör svenskt medborgarskap. Förvaltningen är positiv till utredningens förslag. Främst vill förvaltningen framhålla utredningens förslag att stärka barn och ungas rätt till medborgarskap samt förslagen som syftar till likvärdiga medborgarceremonier i alla kommuner. Södermalms stadsdelsförvaltning Sociala avdelningen Medborgarplatsen 25 Box 4270, Stockholm Telefon Växel Fax soder@stockholm.se stockholm.se

2 Sida 2 (5) Ärendets beredning Ärendet är berett inom sociala avdelningen. Bakgrund Stockholms stad har fått Betänkandet Det svenska på remiss från Arbetsmarknadsdepartementet. Kommunstyrelsen har i sin tur remitterat ärendet till bland andra Södermalms stadsdelsnämnd för yttrande senast 30 augusti Utredningen finns att läsa i sin helhet på Regeringskansliets webbplats, Ärendet Sammanfattning av utredningen Utredningen har haft i uppdrag att utreda och lämna förslag i vissa frågor som rör svenskt medborgarskap. Utredningens huvudsakliga överväganden och förslag kan delas in i följande fyra övergripande områden: det svenska medborgarskapets betydelse, medborgarskapsceremonier för nya svenska medborgare, ökade möjligheter till svenskt medborgarskap för barn och unga, och en möjlighet till svenskt medborgarskap efter kortare tid för den som behärskar det svenska språket (språkbonus). Utredningen föresår att de nya reglerna ska börja gälla den 1 april år Det svenska medborgarskapets betydelse Utredningen föreslår att lagen (2001:82) om svenskt medborgarskap (MedbL) inleds med en portalparagraf som bidrar till att tydliggöra och tillgängliggöra medborgarskapets innebörd samt till att markera dess betydelse. Medborgarskapet är det viktigaste rättsliga förhållandet mellan medborgaren och staten. Medborgarskapet innebär friheter, rättigheter och skyldigheter. Det är en grund för folkstyrelsen och står för samhörighet med Sverige. Skillnaderna i rättslig ställning mellan svenska medborgare och andra personer är numera förhållandevis få. De friheter och rättigheter som är förbehållna svenska medborgare är emellertid av stor betydelse. Endast svenska medborgare har rösträtt och vissa offentliga anställningar och uppdrag, till exempel polis och domare, är endast förbehållna svenska medborgare.

3 Sida 3 (5) Utredningens förslag innebär ett förtydligande och förstärkande av betydelsen av samhörighet med Sverige när det gäller svenskt medborgarskap. Medborgarskapsceremonier för nya svenska medborgare Av utredningens direktiv framgår att det ska införas medborgarskapsceremonier som är tillgängliga för alla nya svenska medborgare. Ceremonierna ska ha till syfte att i högre grad än i dag bidra till att markera medborgarskapets tyngd och betydelse. Utredningen har haft i uppdrag att ta ställning till vem som ska anordna ceremonierna och förslå generella ramar för det budskap som bör förmedlas genom dessa. Utredningen föreslår att varje kommun årligen ska anordna en medborgarskapsceremoni som markerar det svenska medborgarskapets betydelse och erbjuda nya svenska medborgare i kommunen, som förvärvat medborgarskapet efter födseln, att närvara vid denna. Ceremonierna bör äga rum efter det att medborgarskap har beviljats och deltagande vid ceremonierna bör inte utgöra ett krav för medborgarskapsförvärv. Deltagandet ska vara frivilligt och det bör inte inkludera något krav på avläggande av trohetsed eller motsvarande. Ceremonierna ska syfta till att markera medborgarskapets tyngd och betydelse. De ska vara högtidliga och välkomnande, ett sådant fokus innebär också en tydlig markering av de nya medborgarnas samhörighet med Sverige. För att kommunerna ska få lämpligt stöd föreslår utredningen därutöver att det ska uppdras åt länsstyrelserna att verka för att kommunerna får information om hur ceremonier genomförs i andra kommuner. Det ska också ingå i länsstyrelsernas uppdrag att utarbeta och sprida ett informationsmaterial som ger kommunerna konkreta exempel på hur medborgarskapsceremonier kan utformas. Migrationsverket och länsstyrelserna får i uppdrag att tillsammans utforma ett enhetligt och högtidligt bevis om svenskt medborgarskap. Idag kan dessa bevis se olika ut. Ökade möjligheter till svenskt medborgarskap för barn och unga Vilket medborgarskap ett barn förvärvar vid födelsen bestäms i regel utgående från två huvudprinciper. Härstamningsprincipen innebär att det är föräldrarnas medborgarskap som är avgörande för barnets medborgarskapsförvärv vid födelsen. Territorialprincipen innebär att medborgarskapet förvärvas på grund av födelse inom statens territorium. Härstamningsprincipen

4 Sida 4 (5) har ett mycket starkt genomslag i reglerna om förvärv av svenskt medborgarskap vid födelsen, medan territorialprincipen endast på ett mycket begränsat sätt återspeglas i dessa. En följd av detta är att vissa barn som föds i Sverige inte blir svenska medborgare vid födelsen, trots att de kan förväntas växa upp i Sverige. Utredningen föreslår att ett barn som föds i Sverige ska bli svensk medborgare automatiskt vid födseln om någon av föräldrarna bor i landet sedan fem år och har permanent uppehållstillstånd. Vidare att barn som föds i Sverige och som inte blir medborgare i ett annat land ska få svenskt medborgarskap vid födseln om en förälder bott i landet i minst tre år och har permanent uppehållstillstånd. Enligt gällande regler kan ett barn som har permanent uppehållstillstånd och haft sin hemvist i Sverige i minst fem år få svenskt medborgarskap genom anmälan. Om barnet inte har något medborgarskap räcker det att barnet har haft hemvist här i tre år. Utredningen konstaterar att barn som växer upp i Sverige ofta har samhörighet med landet och borde kunna bli svenska medborgare efter kortare tid än fem år. Utredningen föreslår att om barnet inte är medborgare i annat land ska det krävas hemvist i två år. För andra barn ska det krävas hemvist i tre år. Språkbonus Utredningen föreslår att personer som har haft hemvist i Sverige och visat att han eller hon har en viss nivå av kunskaper i det svenska språket, ska kunna bli svensk medborgare ett år snabbare än vad som annars hade krävts (språkbonus). Enligt utredningen kan en språkbonus uppmuntra den som vill bli svensk medborgare att så snabbt som möjligt lära sig det svenska språket. Språkbonusen innebär att personer som inte har annat medborgarskap eller är flykting och haft hemvist i Sverige kan bli svenska medborgare efter tre år. Andra personer kan med språkbonusen bli svenska medborgare om de haft hemvist i Sverige i fyra år. Personer som inte kan bevisa sin identitet kan med språkbonusen bli svensk medborgare efter sju år. Språkbonusen ska gälla alla förutom nordiska medborgare som kan bli svenska medborgare efter att ha haft hemvist i Sverige i två år. För att få språkbonus krävs att personen genomgått utbildning i svenska för invandrare, sfi, eller annan liknande utbildning.

5 Sida 5 (5) Förvaltningens synpunkter och förslag Förvaltningen ställer sig positiv till utredningens förslag och slutsatser. Förvaltningen uppskattar särskilt att barnperspektivet stärks genom att underlätta för barn och unga att få medborgarskap samt förslagen som syftar till likvärdiga medborgarceremonier i alla kommuner. Förvaltningen föreslår att stadsdelsnämnden överlämnar detta tjänsteutlåtande som svar på remissen. Bilaga Det svenska.