DELGENERALPLAN FÖR PJELAX VINDKRAFTPARK

Transkript

1 S U U N N IT T EL U JA T EK N IIK K A NÄRPES STAD DELGENERALPLAN FÖR PJELAX VINDKRAFTPARK PLANBESKRIVNING / FCG DESIGN OCH PLANERING AB P20390

2

3 PLANBESKRIVNING / 1 (83) Salomaa Kristina Innehållsförteckning 1 INLEDNING PLANLÄGGNINGENS OCH BESLUTSPROCESSENS SKEDEN DELTAGANDE OCH SAMARBETE UTREDNINGAR OCH MILJÖKONSEKVENSBEDÖMNING Miljökonsekvensbedömning (MKB) Utredningar NULÄGE Planläggningsområde och beskrivning av näromgivningen Läge Bebyggelse Markägoförhållanden Trafik Elnät Planer som berör området Riksomfattande mål för områdesanvändningen Österbottens landskapsplan Etapplandskapsplaner Generalplaner Detaljplaner Byggnadsordning Övriga planer och beslut Naturmiljö Berggrund, jordmån och topografi Yt- och grundvatten Flora Fauna Fågelbestånd Arter som är hotade och missgynnade samt arter i habitatdirektivets bilagor Skyddsområden Landskap och kulturmiljö Allmänt Värdefulla landskapsområden Byggda kulturmiljöer av riksintresse (RKY 2009) Byggda kulturmiljöer av landskapsintresse (RKY 1993) Områden som är nationellt värdefulla eller värdefulla på landskapsnivå med tanke på kulturmiljön eller landskapsvården Företagaregatan 12, PL 186, Vasa Y-tunnus Kotipaikka

4 PLANBESKRIVNING / 2 (83) Salomaa Kristina Fornlämningar ANKNYTNING TILL ANDRA PROJEKT, PLANER OCH PROGRAM Vindkraftparker i drift i näromgivningen Vindkraftparker som planeras i näromgivningen MÅLSÄTTNINGAR FÖR PLANERINGEN PLAN FÖR VINDKRAFTPARKEN Vindkraftparkens konstruktioner Vindkraftparkens plan i planutkastskedet Vindkraftparkens plan i planförslagsskedet Vindkraftparkens plan i godkännandeskedet PLANLÄGGNINGENS SKEDEN Planläggningen anhängig Planutkast Planförslag Godkänd plan AVGÖRANDEN, BETECKNINGAR OCH BESTÄMMELSER I DELGENERALPLANEN Planens centrala innehåll Beteckningar och bestämmelser som berör områdesanvändningen Beteckningar och bestämmelser som berör uppförandet av vindkraftparken Särskilt viktiga områden med tanke på naturens mångfald Andra beteckningar och bestämmelser Allmänna bestämmelser DELGENERALPLANENS KONSEKVENSER Allmänt om konsekvensbedömning Typiska konsekvenser anknutna till vindkraft Bullerkonsekvenser Riktvärden och metoder Konsekvenser under byggtiden Konsekvenser under driftstiden Skuggnings- och blinkningskonsekvenser Riktvärden och metoder Konsekvenser under driftstiden Konsekvenser för berggrund och jordmån Konsekvenser för yt- och grundvatten Konsekvenser för flora, fauna och skyddsområden Flora Fauna Skyddsområden Företagaregatan 12, PL 186, Vasa Y-tunnus Kotipaikka

5 PLANBESKRIVNING / 3 (83) Salomaa Kristina 11.8 Konsekvenser för fågelbeståndet Häckande fågelbeståndet Flyttfågelbeståndet Konsekvenser för markanvändning, näringar och människors levnadsförhållanden Konsekvenser för trafiken Konsekvenser för landskapet och kulturmiljön Metoder och granskningsområden Konsekvenser för landskap och kulturmiljö Konsekvenser för fornlämningar Konsekvenser för luftövervakning och flyghindertillstånd Konsekvenser för kommunikationsförbindelser Konsekvenser för säkerheten Sammantagna konsekvenser Bedömda sammantagna konsekvenser Buller Skugga Fågelbeståndet Samhällsstruktur och markanvändning Människors levnadsförhållanden Landskapet och kulturmiljön Vägtrafik DELGENERALPLANENS FÖRHÅLLANDE TILL DE RIKSOMFATTANDE MÅLEN FÖR OMRÅDESANVÄNDNING OCH INNEHÅLLSKRAVEN FÖR LANDSKAPSPLANEN OCH GENERALPLANEN Planen i förhållande till de riksomfattande målen för områdesanvändning Förhållande till landskapsplanen och etapplanerna Österbottens landskapsplan Etapplandskapsplaner Förhållande till generalplanens krav Innehållskrav för generalplaner Särskilda krav på innehållet i en generalplan som gäller utbyggnad av vindkraft DELGENERALPLANEN I FÖRHÅLLANDE TILL KONTAKTMYNDIGHETENS UTLÅTANDE ÖVER MKB- BESKRIVNINGEN GENOMFÖRANDE AV DELGENERALPLANEN LITTERATUR Företagaregatan 12, PL 186, Vasa Y-tunnus Kotipaikka

6 PLANBESKRIVNING / 4 (83) Salomaa Kristina Bilagor Bilaga 1: Program för deltagande och bedömning (PDB) Bilaga 2: Buller- och skuggningsmodellering Bilaga 3: Synlighetsanalys och fotomontage Bilaga 4: Kontaktmyndighetens utlåtande över MKB-beskrivningen för Pjelax vindkraftpark. Materialet i anknytning till Pjelax MKB-förfarande finns tillgängligt på kontaktmyndighetens internetsidor: Företagaregatan 12, PL 186, Vasa Y-tunnus Kotipaikka

7 5 (83) DELGENERALPLAN FÖR PJELAX VINDKRAFTPARK 1 INLEDNING VindIn Ab Oy planerar en vindkraftspark i Närpes stad intill byn Pjelax. Vindkraftparken är belägen mellan byarna Pjelax, Tjöck och Myrkky och gränsar i sydost till Kristinestad kommungräns. Riksväg 8 löper i nord-sydlig riktning väster om planområdet. Förutom Kristinestad består grannkommunerna av Kaskö, Karijoki och Teuva. Vindkraftparken består av 18 vindkraftverk och tillhörande konstruktioner. De planerade vindkraftverken består av ett cirka 140 meter högt ståltorn, ett maskinrum samt av en trebladig rotor. Rotorbladens diameter är cirka 130 meter och vindkraftverkens maximihöjd är 205 meter. Inom vindkraftsparken byggs en 110 kv elstation, där den effekt som vindkraftverken producerar transformeras till en överföringsspänning på 110 kv. Från elstationen överförs elen till det nationella nätet. Enligt preliminära planer ansluts parken till det nationella elnätet via Pjelax elstation eller via KD stationen i Kristinestad. Elöverföringen inom parken sker med jordkablar. Närpes stad har (stadsst ) beslutat om att en delgeneralplan för vindkraft skall uppgöras på området Långmarken i Pjelax och Böle byar. Beslutet har kompletterats (stadsst ). Målsättningen med delgeneralplanen är att möjliggöra uppförandet av vindkraftparken. Vindkraftparken består förutom kraftverken även av servicevägar till kraftverken och av en elstation som byggs på området. Via elstationen överförs elen vidare till elnätet. Vid delgeneralplanläggningen av vindkraftparken strävar man till att ta omgivningens särdrag i beaktande. Delgeneralplanen uppgörs så att man på dess grund kan bevilja bygglov för vindkraftverken enligt MBL 77a. Delgeneralplanen uppgörs med rättsverkan och godkänns av Närpes stadsfullmäktige. 2 PLANLÄGGNINGENS OCH BESLUTSPROCESSENS SKEDEN Planläggningen anhängig Närpes stadsstyrelse har kompletterat det godkända planläggningstillståndet Planen för deltagande och bedömning var framlagd under tiden Inledningsskedets myndighetssamråd ordnades Delgeneralplanens utkastskede (februari-april 2015) När materialet för delgeneralplanen är färdigställt läggs planen till allmänt påseende om vilket det kungörs offentligt. Intressenterna och kommuninvånare har möjlighet att framföra sin åsikt om planutkastet skriftligen eller muntligen (MBF 30 ). Delgeneralplanen är framlagd under tiden Myndigheternas utlåtande om planen begärs och responsen sammanställs. Ett andra myndighetssamråd ordnas med berörda myndigheter. Delgeneraplanens förslagsskede (maj-juli 2015) Planförslaget färdigställs och Närpes stad lägger planen till påseende under 30 dagar. Planens påseendetid kungörs offentligt och kommunens invånare och intressenter har

8 6 (83) rätt att lämna in en anmärkning om planförslaget. Anmärkningarna skall levereras i skriftlig form till stadsstyrelsen innan påseenedetidens utgång. Myndigheternas utlåtande om planförslaget begärs. Delgeneralplanen godkänns (hösten 2015) Till de anmärkningar och utlåtanden som inlämnats angående planförslaget ges motiverade svaromål. Närpes stadsfullmäktige godkänner delgeneralplanen och godkännandebeslutet kungörs officiellt. 3 DELTAGANDE OCH SAMARBETE Enligt markanvändnings- och bygglagen 62 : skall planläggningsförfarandet ordnas så att markägarna på området och de vars boende, arbete eller övriga förhållanden kan påverkas betydligt av planen samt de myndigheter och sammanslutningar vars verksamhetsområde behandlas vid planeringen (intressent) har möjlighet att delta i beredningen av planen, bedöma verkningarna av planläggningen och skriftligen eller muntligen uttala sin åsikt om saken. Om planförslaget kan intressenten lämna in en skriftlig anmärkning. Intressenter vars boende, arbete eller övriga förhållanden planen kan påverkas betydligt: De invånare, företag och näringsidkare samt användare av rekreationsområden som finns inom planens konsekvensområde. Markägare och -innehavare inom planens konsekvensområde Sammanslutningar vars verksamhetsområde behandlas vid planeringen: Föreningar och organisationer som verkar på området och dess närområden, som exempelvis Närpes hembygdsförening, Pjelax skifteslag, Pjelax byaråd, Pjelax och Böle jaktklubbar, Österbottens naturskyddsdistrikt, Sydbottens Natur och miljö rf, väglag på planområdet mm. Föreningar som representerar näringsidkare och företag Sammanslutningar som sköter specialuppgifter, t.ex. energi- och vattentjänstverk (Bl.a. EPV Regionalnät Ab, Närpes Vatten Ab, Suomen Erillisverkot Oy, Meteorologiska institutet, Finavia Oyj, Fingrid Oyj, Fortum Oyj, Digita Ab, Ukkoverkot Oy, TeliaSonera Finland Oyj, Elisa Oyj, DNA Oy, Corenet, lokala radioentreprenörer, Fartygstrafikservicen Bothnia VTS) Myndigheter vars verksamhetsområde behandlas vid planeringen: Kommunala förvaltningsorgan och sakkunniginstanser, som sektionen för byggnadstillsyn och Västkustens miljöenhet NTM-centralen i Södra Österbotten (ansvarsområdena för miljö och naturresurser samt trafik och infrastruktur), NTM-centralen i Österbotten, Österbottens förbund, Södra Österbottens förbund, grannkommunerna, Österbottens räddningsverk, Trafikverket och trafiksäkerhetsverket Trafi, Museiverket, Österbottens landskapsmuseum, Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet, Forststyrelsen, Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland och Försvarsmakten.

9 7 (83) 4 UTREDNINGAR OCH MILJÖKONSEKVENSBEDÖMNING 4.1 Miljökonsekvensbedömning (MKB) 4.2 Utredningar Lagen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning (468/1994) och ändringen av lagen (458/2006) tillämpas alltid på projekt som kan medföra betydande skadliga miljökonsekvenser. Statsrådet har den 14 april 2011 lagt till vindkraftparker med minst 10 kraftverk eller en total kapacitet på minst 30 MW till projektförteckningen i 6 i MKB-förordningen. Således skall den planerade vindkraftparkens miljökonsekvenser utredas i ett MKB-förfarande. MKB-programmet var framlagt till påseende av kontaktmyndigheten (Södra Österbottens ELY-central) mellan tiden Kontaktmyndigheten har gett ett utlåtande om MKB-programmet utifrån de erhållna anmärkningarna och utlåtandena. Kontaktmyndigheten gav sitt utlåtande om MKB-programmet den (Dnr EPOELY/70/07.04/2013). På basen av utlåtandet och MKB-programmet uppgjordes MKB-beskrivningen. MKB-beskrivningen var framlagd till påseende under tiden Kontaktmyndigheten gav sitt utlåtande över MKB-beskrivningen Konsekvensbedömningen har som uppgift att stödja utarbetandet av planen samt valet av godtagbara planlösningar och ska hjälpa att bedöma hur målen och kraven på innehållet i planen förverkligas. Konsekvensbedömningen av planen grundar sig på basutredningar som gjorts över området, andra befintliga grundläggande fakta, utredningar, terränginventeringar, utgångsuppgifter, utlåtanden och åsikter från intressenterna samt analyser av vilka egenskaper i planen som kommer inverka på miljön. Vid bedömningen av delgeneralplanens konsekvenser granskas speciellt hur projektet påverkar natur-, landskaps-, buller- och skuggbildningsförhållanden. Miljökonsekvensbedömningens syfte är dessutom att öka medborgarnas tillgång till information och deras möjligheter till medbestämmande. Genom förfarandet får också den projektansvarige information som denne behöver för att kunna välja det lämpligaste alternativet med tanke på miljön och myndigheten får veta mer om projektets förutsättningar och information för att kunna definiera tillståndsvillkoren. Inga beslut om projektet fattas inom MKB-förfarandet, utan beslut fattas efter avslutat MKB-förfarande i samband med planläggningen och övriga tillståndsförfaranden. I samband med MKB-förfarandet för Pjelax vindkraftpark har det uppgjorts följande utredningar och modelleringar: Naturutredningar, inkluderat biotoper, häckande och flyttande fågelbestånd, flygekorre (FCG / Sallinen 2014; Harry Lillandt, Turo Tuomikoski) Fladdermuskartering, lokala och flyttande fladdermöss (Lilley 2012 & 2014) Arkeologisk inventering (Keski-Pohjanmaan ArkeologiaPalvelu, Itäpalo 2014) Naturabehovsprövning för Pjelax vindkraftpark (FCG / Pihlaja 2014) Buller- och skuggningsmodelleringar (FCG / Vadbäck 2014) Synlighetsanalys samt fotomontage (FCG / Vadbäck 2014)

10 8 (83) I samband med delgeneralplanläggningen av Pjelax vindkraftpark har det uppgjorts följande modelleringar: Layoutplan för 18 kraftverk (preliminär placering av kraftverk, servicevägar och elöverföring). (FCG / Vadbäck 2014) Buller- och skuggningsmodelleringar samt beräkningar över lågfrekvent buller för 18 kraftverk. Kraftverkstyp Vestas V126, navhöjd 137 m, rotordiameter 126 m, utgångsbuller 105,9 db(a). (FCG / Kaivo-oja 2015) Synlighetsanalys och fotomontage. Kraftverkstyp Vestas V126, navhöjd 137 m, rotordiameter 126 m. (FCG / Kaivo-oja 2015) En Naturabedömning för Naturaområdena Närpes skärgård och Lappfjärds våtmarker uppgörs parallellt med planläggningen och tillställs myndigheterna som en separat bilaga. I planläggningen utnyttjas också befintliga utredningar/inventeringar och annat material. Österbottens etapplandskapsplan II, Förnybara energiformer och deras placering i Österbotten omfattar bl.a. följande material: Förnyelsebara energikällor och deras placering i Österbotten Objektbeskrivningar 1-26 Objektbeskrivningar Österbottens vindkraft och specialtransporter Områdesvis konsekvensbedömning Naturabedömning Övriga utredningar och material som gäller området: Österbottens förbund 2010; Österbottens landskapsplan. Södra Österbottens förbund 2005; Södra Österbottens landskapsplan. Statens miljöförvaltning. Miljö- och geodatatjänsten OIVA. Museiverket Byggda kulturmiljöer av riksintresse RKY. Vindatlas. Inventeringar på landskapsnivå (Museiverket)

11 9 (83) 5 NULÄGE 5.1 Planläggningsområde och beskrivning av näromgivningen Läge Den planerade vindkraftsparken är belägen cirka sju kilometer sydost om Närpes centrum och cirka två kilometer öster om Pjelaxfjärdens kust. Området består i huvudsak av skogsbruksområden i olika stadier samt av mindre mossområden. Planområdets areal är hektar och det gränsar till riksväg 8 i väst och Kristinestads kommungräns i sydost Bebyggelse Figur 5.1. Planområdet har betecknats med blått och är i huvudsak beläget på skogsbruksområden. Planområdet i Pjelax omges av byar, åkrar och skogsmark. Mindre tätorter eller bebyggelser i närheten av planområdet är, förutom Pjelax by, Tjöck i Kristinestad och Myrkky i Bötom kommun. Pjelax by ligger cirka två kilometer nordväst om planområdet. Tjöck by är belägen söder om planområdet i Kristinestad. Avståndet till planområdet är cirka fem kilometer. Byn Myrkky finns på cirka 3,5 kilometers avstånd mot öst. Byggnadsbeståndet i byarna korrelerar med jord- och skogsbruksnäringarna i området, gårdarna i byarna består av bostadshus och tillhörande ekonomibyggnader. Speciellt i Pjelax finns det på grund av växthusnäringen flera växthus i samband med byastrukturen och bosättningen.

12 10 (83) Inom 2 km från planerade vindkraftverk i finns det 46 fasta bostäder och två fritidsbostäder. I huvudsak koncentreras de fasta bostäderna till väst om planområdet. Bostäderna finns vid norra och sydöstra Pjelax. På eller i den omedelbara närheten av planområdet finns det tre jaktstugor, varav två är klassade som fritidsbostäder och en som fast bostad i Lantmäteriverkets databas. Planområdet är huvudsakligen beläget utanför YKR-klassificeringen, med undantag av de nordligaste delarna, som har klassats som landsbygd. Tätorter i närheten an planområdet är Närpes centrum och Perälä. Myrkky i öst och Pjelax i väst har klassats som byar. Figur 5.2. Vindkraftverken på Pjelax vindkraftpark är huvudsakligen belägna på områden som inte har klassats i YKR-databasen. I norr är ett litet område klassat som landsbygd Markägoförhållanden Trafik Planområdet är i privat ägo. VindIn Ab Oy har ingått arrendeavtal med markägarna på området. Trafiknätets stomme i närheten av Pjelax vindkraftpark består av Teuvavägen (67) i norr och Riksväg 8 i väst. På planområdet löper Vikens skogsväg och Finnås skogsväg. Skogsbilvägarna på området är breda och kräver sannolikt inte betydande breddningar under anläggningen av vindkraftparken. Riksväg 8 är klassad som en specialtransportled och trafikmängderna på området var år 2013 cirka i dygnet. Mängden tung trafik på vägen intill planområdet var år 2013 cirka 400 fordon i dygnet. Teuvavägen (67) löper norr om planområdet i

13 11 (83) öst-västlig riktning och byts till Nya Kaskövägen efter korsningen med Riksväg 8. Den genomsnittliga trafikmängden längs Teuvavägen var cirka 800 fordon per dygn år 2013 och motsvarande längs Nya Kaskövägen cirka 1100 fordon. Mängden tung trafik var fordon på Teuvavägen och 170 på Nya Kaskövägen Elnät I vindkraftparkens elstation höjs elspänningen till 110 kv. Från elstationen överförs elen till det nationella nätet via en 110 kv jordkabel. Enligt preliminära planer skall parken anslutas till Pjelax elstation nordväst om planområdet eller till KD elstationen i Kristinestad. Elöverföringen utanför planområdet behandlas i en skild EMV-process. 5.2 Planer som berör området Riksomfattande mål för områdesanvändningen De statliga och kommunala myndigheterna ska beakta de riksomfattande målen för områdesanvändning (Statsrådets beslut , de justerade målen vann laga kraft ) samt främja förverkligandet av dem. Myndigheterna ska också bedöma konsekvenserna av sina åtgärder sett ur de riksomfattande målen för områdesanvändningens perspektiv. För delgeneralplanen för Pjelax vindkraftpark gäller särskilt följande delar av de riksomfattande målen för områdesanvändning: Fungerande regionstruktur: Allmänt mål: Genom områdesanvändningen stödjer man en balanserad utveckling av regionstrukturen och förstärker näringslivets konkurrenskraft samt landets internationella ställning genom att i så stor utsträckning som möjligt utnyttja befintliga strukturer och främja en förbättring av livsmiljöns kvalitet och ett hållbart nyttjande av naturresurserna. Särskilt mål: Vid planeringen av områdesanvändningen ska försvarsmaktens och gränsbevakningens behov beaktas och tillräckliga regionala förutsättningar skall garanteras för (...) försvarets och gränsbevakningens övriga verksamhetsbetingelser. Enhetligare samhällsstruktur och kvalitet på livsmiljön: Allmänt mål: Genom områdesanvändningen främjas den ekologiska, ekonomiska, sociala och kulturella hållbarheten i samhällena och livsmiljöerna. Allmänt mål: Vid planeringen av områdesanvändningen identifieras befintliga eller förväntade miljöolägenheter och exceptionella naturförhållanden och verkningarna av dem förebyggs. Vid områdesanvändningen skapas förutsättningar för anpassningen till klimatförändringen. Särskilt mål: Vid områdesanvändningen skall energisparande samt betingelser för att använda förnybara energikällor och förbruka fjärrvärme främjas. Kultur och naturarv, rekreation i det fria och naturresurser: Allmänt mål: Med hjälp av områdesanvändningen bidrar man till att kulturmiljön och byggnadsarvet samt deras regionalt skiftande karaktär bevaras. Allmänt mål: Med hjälp av områdesanvändningen främjas bevarandet av områden som är värdefulla och känsliga i den levande och den livlösa naturen och säkerställs att

14 12 (83) deras mångfald bevaras. Bevarandet av ekologiska förbindelser mellan skyddsområden och vid behov mellan skyddsområden och övriga värdefulla naturområden främjas. Särskilt mål: I samband med områdesanvändningen skall säkras att nationellt sett betydelsefulla värden inom kulturmiljön och naturarvet bevaras. Vid områdesanvändningen skall de riksomfattande inventeringar 1 som myndigheterna genomfört beaktas som utgångspunkter för planeringen av områdesanvändningen. 1 ) Med dessa avses riksomfattande inventeringar av kulturmiljön och naturarvet som myndigheterna genomfört som baserar sig på en tillräckligt övergripande beredning. När detta beslut fattas finns följande inventeringar: landskapsområden som är betydelsefulla för hela landet (Miljöministeriet, miljövårdsavdelningen, betänkande 66/1992), kulturhistoriska miljöer som är betydelsefulla för hela landet (Museiverket, byggnadshistoriska avdelningen, publikation 16, 1993) och förhistoriska skyddsområden som är betydelsefulla för hela landet (Inrikesministeriet, planläggnings- och byggnadsavdelningen, meddelande 3/1983). Särskilt mål: Vid planeringen av områdesanvändningen skall behovet av skydd för grund- och ytvattnen beaktas, likaså behoven av förbrukning. Fungerande förbindelsenät och energiförsörjning: Allmänt mål: Inom områdesanvändningen tryggas behoven inom energiförsörjningen på riksnivå och möjligheterna att utnyttja förnybara energikällor gynnas. Särskilt mål: Vid markanvändningen i omgivningen runt flygplatser bör faktorer som anknyter till säkerheten inom flygtrafiken beaktas, i synnerhet höjdbegränsningarna för flyghinder. Särskilt mål: Vid planeringen skall beaktas såväl de nya ledningar som behövs liksom även behoven av att förbättra och bygga ut det gamla nätet. När nya kraftlinjer dras skall i första hand de befintliga korridorerna användas. Särskilt mål: Vindkraftverken skall i första hand koncentreras till enheter som omfattar flera kraftverk Österbottens landskapsplan Österbottens landskapsplan gäller på planområdet. Österbottens landskapsplan är fastställd av Miljöministeriet I Österbottens landskapsplan är planområdet helt beläget på ett område som är särskilt viktigt med tanke på naturens mångfald (luo). Beteckningen är informativ och anger de viktigaste nationellt betydande fågelområdena utanför skyddsområden. Beteckningen begränsar inte områdets användning för t.ex. jord- eller skogsbruk. Inom området kan finnas flera olika markanvändningsformer. På Pjelax planområde finns två naturskyddsbeteckningar. Det ena området tillhör skyddsprogrammet för gamla skogar (SL4) och det andra naturskyddsområdet tillhör lundskyddsprogrammet (SL5). Med beteckningen SL reserveras ett sådant område som bildats med stöd av naturvårdslagen. På området gäller bygginskränkning enligt 33 i markanvändnings- och bygglagen. Speciell uppmärksamhet skall fästas vid att bevara och trygga områdets naturvärden samt undvika sådana åtgärder som äventyrar de värden för vilka området bildats till ett naturskyddsområde. Områdena tillhör nätverket Natura-2000.

15 13 (83) Söder om naturskyddsområdena SL4 och SL5 finns en beteckning för ett bergtäktsområde (eo-4) där det gäller bygginskränkning enligt 33 i markanvändnings- och bygglagen. Väster om planområdet går riksväg 8, som är betecknad med vt. Väster om riksvägen finns en beteckning för ett förbindelsebehov för en naturgasledning (k), en grön linjebeteckning (mv-1) som anger ett område med turistattraktioner eller ett utvecklingsområde för turism och rekreation samt beteckningen för en kulturhistoriskt betydande vägsträckning (Strandvägen 673). En grön streckad linje anger dessutom en cykelled. Runt omkring planområdet finns det flera beteckningar i landskapsplanen. Väster om planområdet går en områdesbeteckning mk-2. Med beteckningen anses Närpes ådal. Vid områdesplanering bör man bl.a. främja en mångsidig användning av området och bevarande av de värden som hänför sig till kulturlandskapet. Pjelaxfjärden är utmärkt som ett område som tillhör Natura 2000-nätverket. Området är även betecknat som ett naturskyddsområde som tillhör skyddsprogrammet för fågelvatten och punktbetecknat som en vårdbiotop (grön punkt). Pjelax by har i landskapsplanen betecknats med beteckningen at. Nordväst om planområdet finns det en beteckning för en kraftledning (z), som går mellan Närpes centrum och Kaskö. Längs med Teuvavägen norr om planområdet går en stomvattenledning (v). Intill korsningen Teuvavägen - riksväg 8 finns ett grundvattenområde (pv). Ett annat grundvattenområde finns betecknat nordost om planområdet. Intill grundvattenområdet går beteckningen för en riktgivande friluftsled. Planeringsområdet gränsar i sydost till Tjöck ådal (mk-7) som tillhör ett område för utvecklig av å- och älvdalarna. Med beteckningen (mk) anges områden för landsbygdsbebyggelse i å- och älvdalarna, där särskilt sådant boende samt sådan näringsverksamhet och rekreationsverksamhet som faller tillbaka på lantbruket och övriga landsbygdsnäringar, naturen och kulturmiljön samt det fysiska landskapet utvecklas. Vid områdesplanering för Tjöck ådal bör hållbart utnyttjande av naturen och miljön samt landskapsvård främjas. Vattenkvaliteten i den outbyggda ån inklusive dess avrinningsområde bör förbättras. Tjöck å och dess betydelse som ett för fiskbeståndet värdefullt område bör främjas, i synnerhet när det gäller att bevara vilda arter. Sydost om planområdet finns en rasterbeteckning för ett område som är värdefullt för landskapet eller regionen med tanke på kulturmiljön eller landskapsvården. På området skall man bevara de värden som hänför sig till kultur- och naturarvet. Förutom ovan nämnda beteckningar presenteras nuvarande bebyggda områden i landskapsplanen. Det har även betecknats vindkraftområden till havs och land. Områden för vindkraftparker till havs har betecknats ytterom Sideby och Korsnäs kuster samt ett vindkraftsområde till land på Bergö.

16 14 (83) Figur 5.3. Riktgivande placering av planområdet i förhållande till Österbottens landskapsplan (Österbottens förbund 2010) Etapplandskapsplaner I samband med landskapsplanen uppgörs även nya etapplandskapsplaner. Dessa består av etapplandskapsplan I (lokalisering av kommersiell service) och etapplandskapsplan II (förnyelsebara energikällor och deras placering i Österbotten). I etapplandskapsplan I har inga beteckningar angetts planområdet. Planen fastställdes av miljöministeriet (YM4/5222/2012). (Österbottens förbund 2013a) I etapplandskapsplan II ligger tyngdpunkten på vindkraft. Målsättningen är att anvisa de lämpligaste områdena för vindkraften för perioden fram till år Arbetet påbörjades i december I första skedet uppgjordes ett program för deltagande och bedömning som var till påseende Planutkastet godkändes av landskapsstyrelsen och var offentligt framlagt Utifrån responsen på utkastet gjordes planförslaget som behandlades i landskapsstyrelsen och var framlagt En Naturabedömning har utförts för 12 av 33 vindkraftsområden och var framlagd t.o.m På basen av utlåtanden har man tagit bort 3 områden ur planförslaget (Sidlandet, Gillermossen och Blaxnäs). Landskapsstyrelsen har under sitt sammanträde och landskapsfullmäktige under sitt sammanträde godkänt etapplandskapsplan II och därmed har planen sickats vidare till Miljöministeriet för fastställelse. Med beteckningen tv-2 anvisas markområden som lämpar sig för byggande av flera vindkraftverk eller vindkraftsparker med regional betydelse. Vid planering och byggande samt vid användning av områdena ska uppmärksamhet fästas vid boende och rekreation, kulturlandskap, fåglar, trafikleder och trafikarrangemang, flygplatsernas

17 15 (83) flyghinderbegränsningar, elöverföring, tryggandet av förekomsten av arter tillhörande habitatdirektiv IV a samt vid tryggandet av förutsättningarna för primärnäring och marktäkt. Åtgärderna inom området ska planeras och genomföras så att bevarandet av områdets biologiska mångfald/naturvärden främjas. Enligt etapplandskapsplan II är Pjelax planområde beläget på ett markområde som lämpar sig för byggande av en vindkraftspark med regional betydelse (tv-2). I den områdesvisa konsekvensbedömningen som utförts i samband med etapplandskapsplanen motsvarar Pjelax vindkraftspark till stora delar området Långmarken. På hela tv-2-området skulle enligt konsekvensbedömingen rymmas vindkraftverk. Ur området har man uteslutit naturskyddsområdet och detta syns som en öppning i mitten av området. (Österbottens förbund, 2014b) Generalplaner Figur 5.4. Pjelax planområde i förhållande till etapplandskapsplan II. (Österbottens förbund 2014a) Det finns inga generalplaner i kraft på Pjelax planområde. I närheten av planområdet finns Pjelax delgeneralplan, Närpes strandgeneralplan, Kristinestad strandgeneralplan, delgeneralplanen för vindkraftspark vid Gamla Närpesvägen och Bötombergens delgeneralplan (OIVA 2013). Den närmaste generalplanen finns väster om planeringsområdet, i Pjelax by. Delgeneralplanen över Pjelax by har godkänts av Närpes stadsfullmäktige De områden i planen som ligger närmast den planerade vindkraftsparken är bl.a. jordoch skogsbruksdominerat område (M), jord- och skogsbruksområde (M-1) där byggrätten för bostadsbyggande har överförts till andra områden inom samma

18 16 (83) markägoenhet, industriområde där miljön ställer särskilda krav på verksamhetens art (TY), område för lantbrukslägenheters driftscentrum (AM-1) och områden för fristående småhus (A0-1). (Närpes stad 2006) Detaljplaner Byggnadsordning Figur 5.5. Planområdet i förhållande till Pjelax delgeneralplan. Cirka en kilometer sydväst om Pjelax planområde finns en delgeneralplan för vindkraftsparken vid Gamla Närpesvägen under uppgörelse. Vindkraftparken består av 6 vindkraftverk och förslaget har varit framlagt till påseende under tiden Ytterligare finns det två strandgeneralplaner i planeringsområdets näromgivning; strandgeneralplanen i Närpes, som närmast på cirka två kilometers avstånd i väst och strandgeneralplanen för Kristinestad på över fyra kilometers avstånd i sydväst. Båda planerna har fastställts år Bötombergens delgeneralplan är belägen cirka tio kilometer sydost från planområdet. (OIVA 2013) På det planerade vindparksområdet gäller inga detaljplaner. Den närmaste detaljplanen ( ) är belägen i Närpes centrum. Den är fastställd och finns på över 4,5 kilometers avstånd från planeringsområdet. Närpes stads byggnadsordning har trätt i kraft den

19 17 (83) Övriga planer och beslut 5.3 Naturmiljö I Österbottens landskapsöversikt 2040 strävas till att entydiga och snabba beslut skall medge planläggning av vindkraftsområden och byggnad av vindkraftverk. Därmed skall tilltron till det egna teknologiska kunnandet i Österbotten stärkas. Enligt landskapsprogrammet skall investeringar i infrastruktur för vindkraftsteknologins transporter, installation av marina vindkraftverk samt för eldistributions- och transmissionsnät främjas. I enlighet med detta utarbetades Etapplandskapsplan II för förnybara energiformer och deras placering i Österbotten av Österbottens förbund Berggrund, jordmån och topografi Planområdet hör till den svekofenniska skifferzonen i Österbotten som uppstod för cirka miljoner år sedan. Berggrunden på planområdet består av glimmergnejs. Genom planområdes mellersta delar går ytterligare en intermediär metavulkanitådra i sydvästlig-nordostlig riktning. På flera ställen på planområdet finns det små områden av kala berg. (GTK 2013a) Den vanligaste jordarten som täcker berggrunden i Österbotten är morän. På planområdet är den vanligaste jordarten blandade fraktioner av sten. I de sydöstliga delarna av Pjelax planområde finns mindre bergsområden och i nordost finns ett område där jordmånen består av grovkorning jordart. Myrmarkerna i moränmarkernas sänkor består av torv och de är till största delen utdikade. Enligt den preliminära tolkiningen av förekomst av sura sulfatjordar som uppgjorts på GTK har Pjelax planområde klassats som ett område där det finns en mycket liten sannolikhet att sura sulfatjordar skulle förekomma. (GTK 2014) Markytans höjd på planområdet varierar mellan 27 meter och 62,5 meter över havet (m ö.h.). De lågläntaste områdena finns i de nordvästra delarna av planområdet. I allmänhet stiger terrängen på planområdet mot öst Yt- och grundvatten Pjelax planområde ligger nästan i sin helhet på huvudavrinningsområdet Bottenvikens kustområde (83). De syd- och sydostliga delarna av området är belägna på Teuvanjoki huvudavrinningsområde (38). Planområdet är beläget på följande avrinningsområden: Västerbäckens avrinningsområde (83.089) Molnås avrinningsområde (38.004) Teuvajoki nedre avrinningsområde (38.001) mellanområdet 83V088 Enligt Skogscentralen finns det på Pjelax planområde ett objekt som skyddats på basen av Skogslagen 10 och en annan övrig värdefull livsmiljö. Båda objekten är bäckar. Enligt NTM-centralens utlåtande över MKB-beskrivningen har kantdiket till vägen som går vid Bredmossmyran konstaterats tydlig källpåverkan och diket har även i övrigt egenskaper av en bäck. På planområdet finns inga kända småvatten som är värdefulla ur fiskeriekonomisk synpunkt. Inom planområdet har man även vid naturinventeringarna avgränsat följande myrobjekt:

20 18 (83) Bredmossens outdikade mosse. Outdikad mosse, skogslagen 10. Svartträskets outdikade fattigkärr. Outdikad mosse, skogslagen 10. På planområdet eller i dess omedelbara närhet finns inga grundvattenområden (OIVA 2013). De grundvattenområdena som är belägna som närmast planområdet är Vitberget ( I-klass), Kankaanmäki A ( I-klass), Kankaanmäki B ( I-klass) och Storåsen ( I-klass). På planområdet finns inga brunnar, vattentäkter eller observationsrör för grundvatten (Hertta 2013) Flora I de österbottniska kustområdena påverkas vegetationen avsevärt av landhöjningen. Till följd av landhöjningen utvecklas vegetationen kontinuerligt. Pjelax planområde ligger i den sydboreala vegetationszonen på den Österbottniska kusten. (OIVA 2013). Planområdet består till största delen av ekonomiskog i olika ålder. För inte så länge sedan har man avverkat skog i hela utsträckningen av området. De äldre skogarna som finns på området har isolerats från varandra och stora enhetliga skogsområden finns inte. Trots att man även har avverkat skog på Bredmossmyrans område i mitten av planområdet finns de mest värdefulla naturtyperna där. Skogarna på planområdet består av färska moskogar av blåbärstyp och torra moskogar av lingontyp. Moskogarna är till trädbeståndet unga och under karteringen hittade man inte växtarter av skyddsvärde. Trädbeståndet på planområdet består främst av tall, gran och björk. På planområdet finns ett Natura 2000-område vid namn Bredmossmyran (FI ), som även är skyddat som ett privat skyddsområde. Bredmossmyran hör även till skyddsprogrammet för urskogar och Ellfolks skifte hör till skyddsprogrammet för lundar. På planområdet finns det inte naturminnesmärken. I samband med karteringarna som gjorts på området under 2012 och 2013 har man inte observerat andra naturtyper som är värdefulla i enlighet med naturvårdslagen 29 eller småvatten som är skyddsvärda i enlighet med 11 i vattenlagen. På planområdet har man lokaliserat följande värdefulla naturtyper: Bredmossmyrans urskog: En del av Bredmossmyrans skyddsområde består av en gammal granskog. Området är cirka 21 ha stort och bland granarna finns det även en del gammal och stadig asp. Karaktäristiskt för motsvarande urskogar är att det finns mycket kubbar, döda rotstående träd samt liggande träd, som kan erbjuda goda livsmiljöer för olika arter. På området förekommer flygekorre och flera olika lavar och tickor, t.ex. aspgelelav, lunglav, kötticka och granticka. Områdena som är ytterom skyddsområdet har till stora delar utdikats och den värdefulla naturtypen har därmed koncentrerats till ett mindre område. Bredmossmyrans lundskog: Bredmossmyrans lundskog, Ellfolks skifte, är cirka 4,5 ha stort. Lundens vegetation består av ormbunksrika lundar och OMaT-lundar (färsk lundskog, harsyre-ekorrbärstyp). Arter som förekommer i lundskogen är skogstry, skogsolvon, trolldruva, stinksyska och som mer sällsynta arter skogsfru och tvåblad. Lundskogen har tidigare varit en mer utbredd helhet, men områdena norr om lunden har dikats och karaktären har förändrats som följd av skogsbruket. Bredmossen: Bredmossen är en mosse vars centrala delar är outdikade. Områdets areal är 33,2 ha och den är belägen i planområdets nordöstra delar. Mosstyperna är fuscum-tallmosse och ris-tallmosse. I mitten av objektet finns en högmosse. Trädbeståndet består i huvudsak av tall i olika utvecklingsstadium.

21 19 (83) Området ytterom det den outdikade delen har dikats, speciellt norr, öster och söder om det värdefulla objektet. Skogslagen 10. Änkmossen: Änkmossen gränsar till svagt sluttande moränmoskog. Mossen är delvis utdikad, vilket klart är synligt i mosstypen. I mitten består mossen av lågstarrmosse och fuscum-mosse. Mossen har även använts av lokala växthusentreprenörer för produktion av växttorv. Svartträsket: Svartträsket är ett outdikat fattigkärr vars areal är cirka 6,3 ha. De dominerande växterna på ytskitet är trådstarr och flaskstarr. Delområden kan karaktäriseras som madkärr där det förekommer tuvull och dvärgbjörk. På kärret finns det relativt lite gräsväxter och bottenskiktet består av vitmossa. Skogslagen 10. Flygekorrens livsmiljöer: Under naturkarteringarna 2012 observerade man flygekorrens avföring i närheten av Bredmossmyrans skyddsområde. Vid området fanns även äldre observationer i UHEX-databasen. På basen av de nya och de befintliga gamla observationerna har man i samband med projektet avgränsat två områden på planområdet som är värdefulla flygekorrens livsmiljöer. På planområdet har man lokaliserat följande hotade (VU) eller nära hotade (NT) växtarter: skogsfru (VU), talgticka (VU), aspgelelav (VU) ullticka (NT) Fauna Fågelbestånd Faunan på planområdet representerar en rätt vanlig fauna för ekonomiskog. Enligt Naturresursinstitutets portal över stora rovdjur förekommer lodjur på 10 x 10 km rutan som täcker planområdet. På området har man inte enligt portalen observerat björn, varg eller järv. Häckande fågelbeståndet I Finlands tredje fågelatlas (2010) ligger Pjelax vindkraftspark i kartrutan Karijoki Myrkky (693:321). I kartrutans område häckar säkert 83 arter, troligen 25 arter och möjligen 6 arter (sammanlagt 114). Atlasrutan täcker ett betydligt större område än det planerade området för vindkraftsparken. De vanligaste fågelarterna som observerades under punkttaxeringarna var lövsångare, bofink och trädpiplärka. Dessa arter utgjorde sammanlagt cirka 48 % av de häckande paren i punkttaxeringen. Generellt motsvarade det häckande fågelbeståndet på Pjelax planområde en för Finlands skogsfågelbestånd vanlig sammansättning. På basen av ringmärkningsdata har man på projektområdet under åren ringmärkt tre utrotningshotade fågelarter eller arter som är upptagna i fågeldirektivets bilaga 1. Dessa är fiskgjuse, sparvuggla och pärluggla. Sparvuggla har ringmärkts på tre revir och pärluggla på ett. Fiskgjuse har häckat på Bredmossen. Senaste häckningen har lyckats år 2004, då ungarna dock dött på grund av svält efter att hanen kolliderat med en ellinje. Detta bo har senare förstörts. Efter detta har reviret tagits över av en annan hane, som har inlett byggande av bo i ett annat träd. Denna hane har

22 20 (83) dock inte lyckats para sig. Enligt fiskgjuseregistret har detta bo dekorerats senast Bredmossen granskades i samband med karteringarna för Pjelax vindkraftpark under åren 2012 och 2013, men fiskgjuse har inte observerats på området. (FCG 2014) Vid fågelkarteringarna observerades att alla de konstruktioner som fortfarande finns kvar i boet är fastbundna av människan, medan alla obundna delar har fallit ner. Ifall konstruktionerna inte skulle vara fastbundna av människan skulle det troligen inte finnas kvar tecken på bobyggningsförsök i trädet. Det dekorerade trädet är endast fyra meter högt och det är tvivelaktigt att trädet i fråga skulle kunna upprätthålla ett färdigt fiskgjusebo. Trädet är dessutom sannolikt för lågt för att en hona skulle anse boet vara dugligt som boträd. (FCG 2014) I boken Sääksi (Saurola & Koivu 1987) nämns följande angående fiskgjusens bo: Fiskgjusen ställer så höga krav på trädets krona, att fiskgjusen redan nu har mycket svårt att hitta passande boträd i finska ekonomiskogar ; samt att Ifall trädkronan är tillräckligt bra, hålls ett bo som byggts av fiskgjusen i trädet i årtal oberoende av ett flertal stormar eller vintrarnas snötäcke. Eftersom trädet på Bredmossen inte verkar vara tillräckligt starkt för att kunna upprätthålla ett bo på över 100 kg, är det möjligt att boet från början har varit ett sk. besvikelsebo, pettymyspesä. I boken Sääksi omnämns besvikelsebona enligt följande: Då häckningen misslyckas början fiskgjusen genast bygga ett nytt bo, antingen intill det gamla eller lite längre bort. Byggandet av ett besvikelsebo blir dock halvfärdigt speciellt med tanke på inredningen. Byggandet av besvikelseboet direkt efter att en häckning har misslyckats är karaktäristiskt för fiskgjusen och dess betydelse är inte noggrannare känd. (Saurola & Koivu 1987) Fiskgjusen är en kosmopolit, vilket betyder att dess utbredning inkluderar nästan hela jordklotet. I Finland häckar fiskgjusen överallt där det finns passande fiskevatten och boplatser tillgängliga, ända från södra Finland till Lappland. En betydande del av fiskgjusarna häckar på myrar, men typiska häckningsmiljöer är även bergiga skogsområden och stränder och öar vid vattendrag. Beståndet har varit stabilt de senaste åren. Parantalet är ca (Valkama ym. 2011) Av de vid karteringarna observerade häckande fågelarterna kan man konstatera att 13 har skyddsstatus. Av dessa är en utrotningshotad, fyra nära hotade och tio hör till fågeldirektivets bilaga 1. Tre av de häckande fåglarna hörde till Finlands ansvarsarter och av de regionalt hotade arterna observerade man på projektområdet endast tjäder. Övriga observerade arter var bl.a. berguv, ljungpipare, nattskärra, rödstjärt, ängspiplärka och spillkråka. Tretåig hackspett häckar enligt FINIBA-uppgifterna i området Sydösterbottens skogar. En observation gjordes nordost om planområdet, väster om Högmossen. Den tretåiga hackspetten är svår att observera i terrängen, men eftersom det på planområdet finns äldre granskog är det möjligt att hackspetten häckar även på Pjelax planområde. Sedan FINIBA-karteringen gjordes på 90-talet har dock stora andelar av den gamla skogen som funnits på planområdet avverkats och därmed har det även inverkat på det häckande fågelbeståndet. Under uppföljningen av flyttfåglar har man år 2013 observerat ett havsörnsbo väster om planområdet, mellan riksväg 8 och Pjelaxfjärden. Under uppföljningen av boet kunde man konstatera att de dominerande flygriktningarna ur boet var mot sydväst och väst mot Pjelaxfjärden och motsvarande riktades flygningarna till boet från Pjelaxfjärden inåt mot land. I några fall konstaterade man att havsörnen gjorde en större runda vid inflygningen till boet och då riktades flygningarna från planområdets håll mot boet. Havsörnens cirkulerande flygmönster observerades främst söder och sydväst om boet. Under 2014 hade boet dekorerats, men häckningen hade avbrutits.

23 21 (83) Flyttande fågelbeståndet Bottniska vikens kustregion är känd som en viktig flyttrutt för fåglarnas vår- och höstflyttning. Under höstflyttningsobservationerna 2012 antecknades cirka fåglar. Höstflytten observerades huvudsakligen under september-november samt på grund av sångsvanens sena flytt även under senhösten och början av vintern (sammanlagt 21 dagar, sista observationsdagen ). Under vårflyttningsobservationerna år 2012 observerades sammanlagt cirka flyttande fåglar. Under de kompletterande vårflyttningsobservationerna år 2013 observerade man sammanlagt fåglar. Vårflyttningen observerades under april-maj under sammanlagt 22 dagar. Under vårflyttningen observerades sammanlagt 73 olika fågelarter. De rikligaste observationerna gjordes för skrattmås, trana, ringduva, fiskmås, tofsvipa och bofink. Relativt sett observerades under observationsåren flest tranor (över st), skrattmåsar (cirka st), duvor (cirka st.), gäss (cirka st.) och små tättingar (cirka st.). Mängdvis observerades klart färre rovfåglar (cirka 150 st.), svanar (cirka 500 st.), kråkfåglar (cirka 260 st.) och andra arter. För de övriga arternas del var de observerade mängderna tydliga under mängderna för huvudflyttrutter. Vid vårflyttningen observerade man relativt mycket havsörnar, sammanlagt 66 individer. En del av observationerna berör lokala individer som cirkulerat i närheten av kusten och vissa observationer är troligen av samma individer under olika dagar. Av de havsörnar som observerades under våren närmade sig en stor del planområdet från söder. Lite över hälften av de observerade fåglarna flög på kollisionshöjd. På våren observerade man även betydande flyttmängder av fiskgjuse (10 st) och fjällvråk (67 st). Dagsrovfåglarnas flytt koncentrerades till väster om planområdet eller till de västra delarna av planområdet. Under höstflyttningen 2013 observerades sammanlagt 49 olika fågelarter. Av helhetsmängderna flyttande fåglar observerade man relativt mest tranor (cirka individer), ringduvor (cirka individer), småtättingar (över individer), gäss (cirka 960 individer), sångsvanar (cirka 560 individer) och vadare (320 individer). För de övriga arterna var flyttmängderna små. Av de rovfåglar som observerades (totalt 120 individer) under höstflyttningen var mängderna relativt stora för blå kärrhök (cirka 31 individer) och fjällvråk (cirka 31). Under hösten observerades 18 havsörnar, vilket är vanligt för området. Av alla observerade flyttande fåglar under bägge säsongerna flög cirka två tredjedelar (57,6 %) på kollisionshöjd. På dessa höjder förekom bl.a. skarvar, andfåglar, gäss, örn och trana. På de lägsta höjderna flyttade i allmänhet svanar och tättingar och på de högsta höjderna duvor och tranor. Viktiga vilo- och födo-områden i närheten av planområdet finns söderut i Kristinestad, vid Härkmeri, Lillsund, Lålby och Perus åkrar. Invid Pjelax planområde utfördes under hösten 2014 en radaruppföljning av fågelbeståndet som en del av den första radaruppföljningen av fågelbeståndet i samband med etablering av vindkraft i Finland. En dylik radarstudie ger betydligt mer pålitligare resultat angående det fågelbestånd som flyttar genom området samt områdets betydelse för det flyttande fågelbeståndet. En radaruppföljning kommer att utföras även under vårflyttningen 2015 och materialet kommer att analyseras noggrant för den fortsatta planeringen av Pjelax vindkraftpark.

24 22 (83) Arter som är hotade och missgynnade samt arter i habitatdirektivets bilagor Fladdermus Vid fladdermuskarteringen för området gjorde man sammanlagt elva fladdermusobservationer; två fransfladdermusobservationer och nio observationer av nordisk fladdermus. Fladdermusarterna på planområdet är få i förhållande till områdets geografiska läge. Vid en av observationerna av fransfladdermus upptäckte man även en unge. Vid karteringen kunde man konstatera att det troligen inte finns förökningsplatser och endast få födoplatser som passar den nordiska fladdermusen. Under karteringen kunde man dock inte överstryka möjligheten att det kunde finnas ett förökningsområde för fransfladdermus på planområdet. Under sommaren 2013 försökte man lokalisera fransfladdermusen som observerades i samband med karteringen av det lokala fladdermusbeståndet. Man kunde inte lokalisera passande livsmiljöer för arten. Då man beaktar artens sällsynthet är observationen som baseras på en sonogramdefiniering osäker. Under uppföljningen av flyttande fladdermöss samlades sammanlagt 121 minuter av fladdermössobservationer. Över 90 % av observationerna var typisk jaktekolodning för nordisk fladdermus. Den resterande andelen var enskilda observationer av Brandts fladdermus och trollfladdermus. Av dessa anses trollfladdermusen vara en flyttande art. Trollfladdermusen observerades fem gånger under fyra skilda nätter. Enligt flyttutredningen är Pjelax planområde troligen inte betydande för de flyttande fladdermössen. Enskilda observationer av trollfladdermus är vanliga för stora delar av landet vid tidpunkten för utredningen, speciellt vid områden invid kusten. Observationerna som gjordes i samband med fladdermuskarteringen och uppföljningen av flyttande fladdermöss ger inte orsak att anta att Pjelax planområde är ett viktigt födo-område eller att det på området finns förökningssamhällen och inte heller att området är beläget på ett flyttstäck för flyttande fladdermöss. Flygekorre Skyddsområden I miljöministeriets uppföljningsregister över utrotningshotade organismer (UHEX) finns det några gamla flygekorreobservationer inom planområdet. Det enhetliga skogsområdet som tidigare har funnits på området har troligen varit en tämligen gynnsam livsmiljö för flygekorren. I sitt nuvarande tillstånd finns det endast lite dugliga skogsområden för flygekorren. Under naturutredningen i maj-juni 2012 hittades flygekorrens avföring endast på ett ställe, på Bredmossmyrans skyddsområde. Områdets gamla granar och aspar är typiskt habitat för arten, men området är isolerat från närliggande habitat som en följd av kalhyggen i området. Det är dock antagbart att flygekorrens möjligheter att upprätthålla en livsduglig population på området ökar i framtiden då de avverkade områdenas trädbestånd växer och bildar ekologiska korridorer mellan de äldre skogsbestånden och godtagbara livsmiljöerna. Under fältbesöken våren och sommaren 2013 har man inte hittat tecken på flygekorre. Natura 2000 På planområdet finns Bredmossmyrans Natura 2000-område och inom tio kilometer finns ytterligare sex Natura områden. Bredmossmyran är belägen i mitten av Pjelax projektområde och är cirka 27 hektar stor. Områdets östra delar består huvudsakligen av färsk moskog. Mellan myrarna Bredmossmyran och Storliden finns en grandunge och en lund intill en bäck, Ellfolks

25 23 (83) skifte. Lundens vegetation består av ormbunksrika lundar och OMaT-lundar. I den gamla granskogen finns det även mycket asp och en del av dem är gamla och stadiga. I hela området finns det kubbar, döda rotstående träd och liggande träd som kan erbjuda livsmiljöer för flygekorre. Nämnvärda arter på området är t.ex. aspgelelav, lunglav, granticka och rostticka samt skogsfru, blåsippa och strutbräken. Avsikten med området är skyddet av värdefulla arter och naturtyper som upptagits i Europeiska Unionens habitatdirektiv (SCI). På området har man även enlig Naturablanketten påträffat tretåig hackspett (Picoides tridactylus) och tjäder (Tetrao urogallus). Väster om planområdet finns ett Naturaområde vid namnet Närpes skärgård. Området omfattar ett skärgårds- och havsområde med en areal på cirka hektar som sträcker sig från norr och sydost om Kaskö ända till kusten utanför Korsholm. Största delen av området i Närpes skärgård hör till strandskyddsprogrammet. Avsikten med området är skyddet av värdefulla arter och naturtyper som upptagits i Europeiska Unionens habitatdirektiv (SCI) och fågelarter i fågeldirektivets bilaga I (SPA). Av det stora Naturaområdet är delen som upptar Pjelaxfjärdens ända det som är beläget närmast planområdet, på cirka 2 km avstånd. Andra närliggande delområden är Svartön, som är belägen på över 5 km avstånd mot sydväst. De övriga delområdena av Naturaområdet Närpes skärgård är belägna på över 11 km avstånd. Pohjoislahden metsä (SCI) och Kristinestads skärgård (SCI & SPA) är belägna över sex kilometer sydväst om planområdet, Tegelbruksbacken (SCI) söder om planområdet på ett avstånd av 6,5 km och Lålby åkrar (SCI & SPA) samt Bötombergen (SCI) på ett avstånd av tio kilometer från planområdet. Lappfjärds våtmarker (SCI & SPA) är belägna på ett avstånd av 14,3 kilometer från närmaste planerade kraftverk på Pjelax planområde. En Naturabedömning för Naturaområdena Närpes skärgård och Lappfjärds våtmarker uppgörs i samband med planläggningen av Pjelax vindkraftpark. Naturabedömningen tillställs myndigheterna som en skild bilaga under planprocessens gång. NTM-centralens utlåtande om Naturabedömningen bifogas planmaterialet innan fastställelse av planen. Naturskyddsområden På planområdet finns fem privata naturskyddsområden, Bredmossmyran 1-5. Det finns 14 naturskyddsområden på privat mark på under tio kilometers avstånd från planområdet. De privata naturskyddsområdena är till största delen även Naturaområden. Skyddsprogram På planområdet finns det ett objekt som hör till skyddsprogrammet för urskogar och ett som hör till skyddsprogrammet för lundar. Bredmossmyran och Ellfolks skifte har betecknats som skyddsområden i landskapsplanen. Pjelaxfjärdens ända hör till skyddsprogrammet för fågelvatten. Övriga skyddsprogram är belägna på över 10 kilometers avstånd. 5.4 Landskap och kulturmiljö Allmänt Indelat i landskapsområden finns projektområdet i Österbotten, mer noggrant i Södra Österbottens kustregion (Miljöministeriet 2013a). Karaktäristiskt för Södra Österbottens kustregion är tämligen smala ådalar med odlingsområden, mellan vilka det finns karga moränåsar. Den bebyggda kulturmiljön i Österbotten är särpräglad och annorlunda än i

26 24 (83) resten av landet. De många fasta fornlämningarna och de öppna odlingslandskapen i å- och älvdalarna vittnar om en långvarig, kontinuerlig bosättning. Bosättningen som koncentreras till ådalarna bildar enhetliga bandformade byar. (Österbottens förbund 2011) Värdefulla landskapsområden Det närmaste nationellt värdefulla landskapsområdet, Härkmeri (MAO100108) finns i Kristinestad på cirka 19 kilometers avstånd från projektområdet. Härkmeri är en typisk kustby som stigit upp ur havet. Byn har ett välbevarat traditionellt byggnadsbestånd som omges av strandängar och odlingsmarker. Områdets areal är cirka 800 hektar (Miljöministeriet 2013c). Kulturlandskapet vid Närpes ådal har föreslagits inkluderas i de nationellt värdefulla landskapsområdena på basen av uppdateringsinventeringen av landskapsområden som har utförts under Avståndet till avgränsningen är som närmast fem kilometer, men värdeområdet sträcker sig som mest till ett avstånd på knappa 40 kilometer. Vid uppdateringsinventeringarna har man även inventerat landskapsområden som är värdefulla på landskapsnivå. Teuvanjokilaakso- Tjöck ådal är en ådal som sträcker sig längs med hela ådalen öster om planområdet. Värdeområdet har föreslåtts utvidgas i förhållande till den tidigare avgränsningen. Som närmast är området beläget på ett avstånd av tre kilometer från ett planerat kraftverk Byggda kulturmiljöer av riksintresse (RKY 2009) På planområdet eller inom dess närområde finns inga RKY 2009-objekt. På 25 kilometers avstånd från planeringsområdet finns 11 objekt som tillhör byggda kulturmiljöer av riksintresse. Tabell 5.1. RKY 2009-objekt i närheten av Pjelax planområde. Objekt Villa Carlsro Butsbackens bosättning Närpes kyrka och kyrkstall Museibron Kristinestad stormaktstida stad med rutplan Österbottens industritida gårdar, Benvik gård Beskrivning Villa Carlsro avspeglar den välfärd som sjöfarten och skeppsbyggandet tillförde den österbottniska kusten i slutet av 1800-talet. Museianvändning. Traditionellt bylandskap som hör till byn Tjöck. En del av bebyggelsen härstammar från 1700-talet. Objektet består av en medeltida stenkyrka, kyrkostall i närmiljön, sockenmagasin, sockenstuga samt en prästgård. Nybro i Närpes från 1842, stenvalvsbron med tre spann är byggd av lokal granit från Böle. Bron hör till de vackraste exemplen på den tidiga stenbroarkitekturen i Finland. Såväl stadsplanen som största delen av byggnadsbeståndet har sina rötter i den agrara handelsstaden. Herrgårdar som har byggts under och 1800-talet och återspeglar förmögenheten som medföljde skeppsrederi-industrin i Österbotten. Avstånd från kraftverk 6 km 7 km 8 km 9 km 9 km 9,5 km

27 25 (83) Rutplaneområdet i Kaskö Adolf Fredriks postväg Sälgrund fyr, lotsstation och laxhamn Härstammar från 1700-talet. Trädstadens struktur och proportioner samt byggnadsbeståndet är exceptionellt välbevarat. Adolf Fredriks postväg är en historisk vägsträckning, som byggdes på kronans initiativ under talen. Speglar fiskeriets anor från medeltiden samt lots- och fyrverksamheten längs Bottniska viken. 9,5 km 10 km 12,5 km Bötom kyrka Området omfattar även en prästgård, stenmurar, kyrkogård, församlingshem och en modern begravningsplats från 1960 talet. 14 km Teuva bondshus med stängda gårdar Latva-Komsi, Kentta, Ala-Peura, Laulaja och Saksa km Byggda kulturmiljöer av landskapsintresse (RKY 1993) På planområdet eller i dess närområde finns inga värdefulla byggda kulturmiljöer av landskapsintresse. På 25 kilometers avstånd från planeringsområdet finns sammanlagt 12 objekt som tillhör byggda kulturmiljöer av landskapsintresse. Tabell 5.2. RKY 1993-objekt i närheten av Pjelax planområde. Objekt Närpes kyrkas omgivning (1700) Kulturlandskapet vid Närpes å (1701) Vanha ruutukaava-alue ja Myllymäki (1653) Benvik gård och kulturlandskap (1684) Kaskisten ruutukaava-alueen puutaloasutus (1631) Beskrivning Motsvarar RKY 2009 objektet Närpes kyrka och kyrkstallar. Objektet består av ådalarnas odlingsslätter och gammalt byggnadsbestånd. Ytterligare hör Adolf Fredriks postväg till objektet. Kristinestads rutplaneområde och Myllymäki utsiktstorn. Två exceptionellt ståtliga österbottniska byggnader i två våningar som är från slutet av 1700-talet. Härstammar från 1700-talet. Trädstadens struktur och proportioner samt byggnadsbeståndet är exceptionellt välbevarat. Avstånd från planområde 7 km 8 km 9 km 9 km 9 km Bötom kyrka och Palkkamäki prästgård Lappfjärds kyrka med omnejd Härkmeri by Ruinerna av den gamla kyrkan i Teuva ådal Latva-Koms byggnadsgrupp och kyrkoby Kauppila by Kulturlandskapet vid Storå ådal 13,5 km 13,5 km 18,5 km 17 km 13,5 km 19,5 km 21 km

28 26 (83) Områden som är nationellt värdefulla eller värdefulla på landskapsnivå med tanke på kulturmiljön eller landskapsvården Fornlämningar Områden som är nationellt värdefulla eller värdefulla på landskapsnivå med tanke på kulturmiljön eller landskapsvården har betecknats som vma eller ma i Österbottens landskapsplan. Flera av dess områden motsvarar värdefulla landskapsområden eller RKY-avgränsningar, men utöver dessa har inom 12 kilometer från de planerade kraftverken Teuva by och ådal, Hautamäki och delar av Tjöck och Lappfjärd betecknats som ma-områden. På planområdet fanns det enligt Museiverkets Fornlämningsregister en känd fornlämning, Bredmossen ( ). Enligt inventeringen som gjorts år 1972 finns det tre eller fyra stenkantade gropar på området samt tre stenrösen. Groparna är tre till fyra meter i diameter. Under inventeringen hösten 2013 hittade man inga nya fornlämningar på planområdet. De tre stenrösen som observerats år 1972 klassades i den utförda inventeringen som naturliga. 6 ANKNYTNING TILL ANDRA PROJEKT, PLANER OCH PROGRAM 6.1 Vindkraftparker i drift i näromgivningen Inom en radie på cirka 20 kilometer från planområdet finns fyra aktörer med vindkraftverk i drift. VidnIn Ab Oy driver Svalskulla vindkraftpark, bestående av fem kraftverk, väster om riksväg 8 intill Pjelax planområde. Ab Öskata Vind Närpes har ett 750 kw vindkraftverk i drift i Öskata fiskehamn i Nämpnäs by i Närpes. Kraftverket är beläget cirka 13 kilometer nordväst om planområdet. Kraftverket blev färdigt år PVO Innopower Oy har tre vindkraftverk i drift sydväst om Kristinestad. Vindkraftverken har en effekt på 1 MW styck. Kraftverken har varit i drift sedan Privatpersoner (Pettumäen mylly Oy) äger ett vindkraftverk, Pettumäen mylly, i drift i Teuva i Perälä. Kraftverkets effekt är 2,5 MW och avståndet till Pjelax planområde är cirka 12 km. (Finska Vindkraftföreningen r.f. 2013a) 6.2 Vindkraftparker som planeras i näromgivningen De mest väsentliga projekteten med tanke på Pjelax vindkraftsprojekt är Svalskulla vindkraftspark och Böle vindkraftspark som även drivs eller planeras av VindIn. Därtill gränsar Pjelax planområde i syd till projektet Kristinestad Norr som planeras av Triventus. Svalskulla vindkraftspark är togs i drift Vindkraftsparken består av fem kraftverk, Vestas V112, vars navhöjd är 124 meter och en totalhöjd således ca 180 meter. Böle vindkraftspark är under planering och planläggningstillstånd beviljats av Närpes stad. Projektet undergår ett MKB-förfarande och består av max 27 kraftverk. Kristinestad Norr vindkraftspark planeras av Triventus Wind Power AB och projektet är i MKB-beskrivningsfas. VindIn och Triventus har samarbetat kring placeringar av vindkraftsverken i de olika närliggande projekten och i nuvarande planeringssituation består projektet av 19 vindkraftverk. Förslag till delgeneralplan för Gamla Närpesvägens vindkraftspark har uppgjorts och varit framlagt till påseende under tiden Enligt planen har Innopower Oy som mål att bygga sex vindkraftverk på planområdet.

29 27 (83) I Österbotten finns det för övrigt ett flertal vindkraftprojekt i olika planeringsstadier. De projekt som finns i kännedom har presenterats i Figur 6.1.

30 28 (83) Figur 6.1. Vindkraftsparker i drift och vindkraftsparker som planeras i närheten av planområdet. 7 MÅLSÄTTNINGAR FÖR PLANERINGEN Målsättningen med delgeneralplanen är att möjliggöra uppförandet av Pjelax vindkraftpark. Man strävar till att ta naturomständigheterna på området i beaktande under planläggningen. Målsättningen med vindkraftparken är i sin tur att främja de klimatpolitiska mål Finland har bundit sig till. Finlands mål är att höja den mängd energi som produceras med vindkraft från nuvarande 458 MW till MW fram till år (VTT 2014) Dessutom hör till planens målsättningar att ta i beaktande möjliga andra behov för områdesanvändningen samt de målsättningar som uppstår under planeprocessens gång. Delgeneralplanens viktigaste bestämmelser berör styrningen av hur vindkraftsparken ska byggas. 8 PLAN FÖR VINDKRAFTPARKEN 8.1 Vindkraftparkens konstruktioner Ett vindkraftverk består av ett torn som förankras i fundamentet, en rotor med rotorblad och ett maskinrum. Rotorbladen är tillverkade av kompositmaterial. Vindkraftverkens navhöjd är högst cirka 140 meter och rotorns diameter är cirka 130 meter. Rotorbladens längd skulle då vara ungefär 65 meter och vindkraftverkets högsta höjd 205 meter. I modeller och utredningar som gjorts i samband med planläggningen har sannolika kraftverkstyper använts. Kraftverkstypen som använts i modelleringarna är Vestas V126, vars enhetseffekt är 3,3 MW. Tornet bultas fast i fundamentet. I byggskedet används lyftkranar när vindkraftverken monteras upp. Runt vart och ett vindkraftverk röjs skog för byggnads- och installationsarbetena och utöver detta röjs all vegetation bort på ett mindre område och jämnas för att hålla för tung trafik. Storleken på områdena som behövs påverkas av kraftverkstypen. Olika tillverkare har olika krav på områden som behövs för lyftningen. I planområdet kan delvis utnyttjas befintliga skogsvägar men också byggande av nya servicevägar förutsätts. De befintliga vägarnas bärkraft måste delvis förbättras och körbanan breddas för att passa tunga transporterna och specialtransporterna under byggtiden. Minimibredden på körbanan som krävs för transporten av kraftverkskomponenterna och monteringsutrustningen är cirka 4,5 6 meter och vägområdets totala bred blir då cirka meter. Vid brantare kurvor måste skog röjas på ett bredare område än detta för transporten av rotorbladen (kombinationens längd cirka 70 meter). Vid varje vindkraftverks fundament byggs en uppställningsyta för resande av vindkraftverket. På denna yta ställs lyftkranen upp och vindkraftverkets komponenter lagras inför resningen. Beaktande den valda typen av vindkraftverk är det plana hårdgjorda kranområdet cirka 40 X 60 meter. Därtill sträcker sig uppställningsytan för kranen cirka 20 x 150 meter längs med ankomstvägen. I anläggningsskedet röjs därmed trädbeståndet på ett cirka ett hektar stort område för att man ska kunna bygga fundamentet och resa vindkraftverket. Det röjda uppställningsområdets storlek beror på val av vindkraftsleverantör. Under byggnadsskedet krävs därtill ett cirka 30 x 60 meter stort plant gruslagt kontorsområde för byggnadsbaracker och upplagring av arbetsredskap.

31 29 (83) Figur 8.1. Exempel på planerad uppställningsyta för resning av ett vindkraftverk. Kraftverkets komponenter lagras i hamnen före transporterna till vindkraftområdet och vid uppställningsplatserna före resningen. Inga avstjälpningsplatser för jordmassor är nödvändiga eftersom parkens massabalans beräknas så att inga jordmassor behöver transporteras bort från vindkraftparken eller samlas i högar inom vindkraftparken. Jordmassorna används i vindkraftparkens byggnation som fyllnadsmaterial under uppställningsytorna samt längs vägarna som byggs och förbättras. Under vindkraftparkens byggtid behövs ett kontorsområde för personal och byggutrustning. Området, cirka 1 ha, skall vara jämt och grusbelagt och placeras intill servicevägen vid närheten av ingången till vindkraftparken. På området uppförs enbart tillfälliga byggnader (baracker och tält). Vindkraftsparkens eldistribution sker via jordkablar som i första hand läggs ner intill vägarna som byggs eller förbättras. Från elstationen i planområdet överförs elen via en 110 jordkabel till en elstation utanför vindkraftparken. För närvarande utreds olika anslutningsalternativ. 8.2 Vindkraftparkens plan i planutkastskedet Enligt den plan som har utarbetats för Pjelax vindkraftpark ämnar man bygga 18 vindkraftverk på planområdet. Vindparken kommer utöver vindkraftverken att omfatta också byggnads- och servicevägar samt jordkablar som förenar alla kraftverken. Jordkablarna följer huvudsakligen väglinjerna. Vid planeringen av vindkraftverkens placering har uppgifter från vindmätning, naturförhållanden, terrängformer, byggd miljö och fornlämningar i området utnyttjats. Vid planeringen har utredningar och inventeringar som gjorts med tanke på planläggningen utnyttjats liksom också annat befintligt material. Värdefulla objekt i planområdet har lämnats utanför byggandet. Vid placeringen av vindkraftverken har också fästs uppmärksamhet vid minimeringen av buller- och skuggeffekterna.

32 30 (83) Figur 8.2. Plan för vindkraftparkens konstruktioner i planutkastskedet. 8.3 Vindkraftparkens plan i planförslagsskedet Kompletteras under processens gång. 8.4 Vindkraftparkens plan i godkännandeskedet Kompletteras under processens gång. 9 PLANLÄGGNINGENS SKEDEN 9.1 Planläggningen anhängig Närpes stad har (stadsst ) beslutat om att en delgeneralplan för vindkraft skall uppgöras på området Långmarken i Pjelax och Böle byar. Planläggningstillståndet har kompletterats (stadsst ). Denna delgeneralplan gäller området för Pjelax by. Planen för deltagande och bedömning var framlagd under tiden Inledningsskedets myndighetssamråd ordnades

33 31 (83) 9.2 Planutkast Figur 9.1. Planläggningstillstånd för Pjelax vindkraftpark har betecknats som området Pjelax by i bilden. Planutkastet för Pjelax vindkraftpark färdigställs under februari 2015 och sätts till påseende i 30 dagar.

34 32 (83) 9.3 Planförslag 9.4 Godkänd plan Figur 9.2. Planutkast för Pjelax vindkraftpark. Kompletteras under processens gång. Kompletteras under processens gång. 10 AVGÖRANDEN, BETECKNINGAR OCH BESTÄMMELSER I DELGENERALPLANEN 10.1 Planens centrala innehåll Planen har utarbetats med den preliminära planeringen, MKB-förfarandet, utredningarna och programmet för deltagande och bedömning som grund. De centrala bestämmelserna i generalplanen är anvisningarna för byggandet av vindkraftparken. Ytterligare har områdets naturvärden och kulturmiljö beaktats. Planen har utarbetats som sådan generalplan med rättsverkningar som avses i 77 a i markanvändnings- och bygglagen. Delgeneralplanen kan i enlighet med bestämmelserna i generalplanen användas som grund för att bevilja bygglov för vindkraftverken på platserna som anvisats för dem (tv-1 -områden). Planområdets yta är cirka hektar. Generalplanen möjliggör byggandet av 18 vindkraftverk på Pjelax planområde. Vindkraftverkens totala höjd får inte överskrida 205 meter. Planbestämmelsen lämnar på ett ändamålsenligt sätt utrymme för valet av kraftverkstyp.

35 33 (83) I delgeneralplanen anvisas även servicevägarnas och jordkablarnas riktgivande placeringar samt riktgivande placering av extern överföring samt elstation. I planeringen av vägnätet har man strävat till att utnyttja det befintliga vägnätet i mån av möjlighet. I de allmänna bestämmelserna i kapitel 10.6 har angivits att Vindkraftverken bör ej orsaka buller som överskrider ikraftvarande rikt- eller planeringsriktvärden. Vindkraftverken bör ej heller orsaka blinkningar eller skuggningar som överskrider ikraftvarande rekommendations- eller riktvärden. Bestämmelsen hänvisar till de för tillfället ikraftvarande rikt- eller planeringsriktvärdena samt rekommendationerna, i vilka man definierar känsliga objekt som kan utsättas för buller eller skuggningar samt gränsvärden för dessa. Miljöministeriet gör för tillfället upp nya riktvärden för buller. Utkastet till statsrådets förordning angående bullernivåer från vindkraftverk avviker från de planeringsriktvärden som är i kraft för tillfället Beteckningar och bestämmelser som berör områdesanvändningen JORD- OCH SKOGSBRUKSDOMINERAT OMRÅDE. Området är huvudsakligen reserverat för skogsbruk. På området får placeras vindkraftverk på områden som anvisats särskilt för dem (tv) samt servicevägar och tekniska nätverk i anslutning till vindkraftverken. På området får byggas en elstation. NATURSKYDDSOMRÅDE Beteckningar och bestämmelser som berör uppförandet av vindkraftparken OMRÅDE FÖR VINDKRAFTVERK. Med beteckningen anvisas områden där det är möjligt att placera vindkraftverk. Talet anger hur många vindkraftverk som får placeras i området. Vindkraftverkens totala höjd får vara högst 205 meter. Vindkraftverken ska ha enhetliga tornkonstruktioner. Vindkraftverkens färgsättning ska vara enhetlig och ljus. RIKTGIVANDE PLACERING AV JORDKABEL. Jordkablarna ska i första hand placeras i anslutning till vägarna. RIKTGIVANDE PLACERING FÖR EXTERN ELÖVERFÖRING. RIKTGIVANDE PLACERING AV ELSTATION. RIKTGIVANDE DRAGNING AV NY VÄG. Med beteckningen anges nya servicevägar för vindkraftverken.

36 34 (83) 10.4 Särskilt viktiga områden med tanke på naturens mångfald OMRÅDE SOM TILLHÖR NATURA 2000-NÄTVERKET. Det finns två objekt som har betecknats med luo-1 i planen: o Bredmossen. Skogslagen 10. o Svartträsket. Skogslagen 10. OMRÅDE SOM ÄR SÄRSKILT VIKTIGT MED TANKE PÅ NATURENS MÅNGFALD. Området är en speciellt värdefull livsmiljö enligt 10 skogslagen. Vid planeringen bör områdets skyddsvärden beaktas samt bevarandet garanteras. Flygekorrerevir har betecknats med luo-2 i planen: o o Storliden Svartträsket OMRÅDE SOM ÄR SÄRSKILT VIKTIGT MED TANKE PÅ NATURENS MÅNGFALD. Med beteckningen anvisas miljö som passar flygekorre. Område vars trädbestånd ska bevaras eller skötas på sådant sätt att flygekorrens boträd, träd som skyddar boet samt ett tillräckligt trädbestånd för att flygekorren ska kunna röra sig på området bevaras Andra beteckningar och bestämmelser DELGENERALPLANENS GRÄNS OMRÅDETS GRÄNS BEFINTLIG VÄGDRAGNING / VÄG SOM SKALL FÖRBÄTTRAS. FORNMINNESOMRÅDE. På området finns enligt fornminneslagen (295 / 1963) fredad fast fornlämning. Med stöd av fornminneslagen är det förbjudet att utgräva, överhölja, ändra eller på annat sätt rubba området. Om åtgärder i och planer för området ska begäras utlåtande av Museiverket/museimyndigheterna.

37 35 (83) Fornminnesområde: o Bredmossen. Stenkonstruktioner/rösen, gropanläggningar Allmänna bestämmelser Denna generalplan är uppgjord i enlighet med MBL 77a som en rättsverklig generalplan. På basen av delgeneralplanen kan man bevilja bygglov för vindkraftverken i enlighet med de områden som betecknats som områden för vindkraftproduktion (tv- 1). Högst 18 vindkraftverk får placeras på de områden som anvisats för vindkraftverk i generalplanen. Före uppförandet av vart och ett av kraftverken ska ett flyghindertillstånd i enlighet med 165 i luftlagen erhållas. Beviljande av bygglov förutsätter godkännande av Försvarsmakten. Vindkraftverken bör ej orsaka buller som överskrider ikraftvarande rikt- eller planeringsriktvärden. Vindkraftverken bör ej heller orsaka blinkningar eller skuggningar som överskrider ikraftvarande rekommendations- eller riktvärden. 11 DELGENERALPLANENS KONSEKVENSER 11.1 Allmänt om konsekvensbedömning Konsekvensbedömningen för delgeneralplanen för Pjelax vindkraftpark baserar sig långt på det utredningsmaterial, den alternativjämförelse och konsekvensbedömning som har utförts i samband med projektets miljökonsekvensbedömning ( I denna planbeskrivning har projektets centrala konsekvenser presenterats sammanfattningsvis Typiska konsekvenser anknutna till vindkraft Typiska konsekvenser som anknyter till vindkraft är de ljud- skuggings- och landskapskonsekvenser som kraftverken medför. Dessutom har man speciellt riktat uppmärksamhet mot konsekvenser för fåglar, övrig fauna samt vegetationen. Anläggningen av vindkraftparken orsakar även tillfälliga konsekvenser, som främst är tidsmässigt kortvariga och orsakas av byggnadsbuller samt transporter av byggnadsmaterial. När vindkraftparkens användningstid har gått ut och kraftverken monteras ned är konsekvenserna mycket lika konsekvenserna av anläggningen Bullerkonsekvenser Riktvärden och metoder Bullermodelleringarna samt beräkningarna av det lågfrekventa bullret för Pjelax vindkraftpark har uppgjorts i enlighet med Miljöministeriets direktiv (2/2014) och standarden ISO (Bilaga 2) Vid bedömningen av bullerkonsekvenserna jämförs resultaten med de riktvärden för bullernivåer som har fastställts i statsrådets beslut (993/1992) samt med planeringsriktvärden för buller dag- och nattetid som har definierats specifikt för vindkraft. De modellerade lågfrekventa ljudnivåerna jämförs till de nivåer som angivits i

38 36 (83) Social- och hälsovårdsministeriets anvisningar om boendehälsa (Social- och hälsovårdsministeriet 2003). Tabell Riktvärden för medelbullernivå enligt statsrådets beslut (SRb 993/1992). Konsekvensobjekt Kl Kl Utomhus Bostadsområden, rekreationsområden i tätorter eller i deras omedelbara närhet och områden avsedda för vårdinrättningar eller läroanstalter Områden med fritidshus, campingområden, rekreationsområden utanför tätorterna och naturskyddsområden Inomhus 1) 2) 55 db 50 db 45 db 40 db Bostads-, patient- och inkvarteringsrum 35 db 30 db Undervisnings- och möteslokaliteter 35 db - Affärs- och kontorslokaliteter 45 db - 1) I nya områden är riktvärdet 45 db för bullernivån nattetid. 2) Riktvärdet för nattetid tillämpas inte i områden avsedda för läroanstalter. 3) Riktvärdet för nattetid tillämpas inte i sådana naturskyddsområden som under natten inte allmänt används för vistelse eller naturobservationer. 4) I områden med fritidshus inom tätorterna kan dock riktvärdena för bostadsområden tillämpas. Tabell Planeringsriktvärden för buller för vindkraftsprojekt enligt miljöministeriets anvisningar 2012 (MM 4/2012). 3) 4) Planeringsriktvärden för utomhusbuller vid utbyggnad av vindkraft Utomhus L Aeq kl L Aeq kl Områden som används för boende, områden som används för fritidsboende i tätorter, rekreationsområden 45 db 40 db Områden utanför tätorter som används för fritidsboende, campingområden, naturskyddsområden* 40 db 35 db Övriga områden (t.ex. industriområden) tillämpas inte tillämpas inte *Nattvärdet tillämpas inte för naturskyddsområden som i allmänhet inte används för vistelse eller naturobservationer under natten. Tabell Lågfrekventa ljudets riktvärden i bostäder inomhus utan viktning och med A-viktning. Ters, Hz , Medelljudnivå L Zeq,1h, db Medeljudnivå som A-viktad L Aeq,1h, db Om man på basen av de utförda bullermodelleringarna kan anta att ljudnivåerna inte underskrider givna riktvärden för buller, skall man enligt Miljöministeriets anvisningar (2/2014 Modellering av buller från vindkraftverk) göra en mer noggrann modellering före miljö- eller byggnadstillstånd kan ges för vindkraftverken.

39 37 (83) Bullret från vindkraftverkens driftstid har modellerats med programmet WindPRO. I bullerkalkylen beaktades det totala antalet kraftverk, placeringen, navhöjden, rotorns diameter och den hypotetiska ljudnivån från vindkraftverket. Konsekvensbedömningen utgår från ett nuläge som beaktar Svalskulla vindkraftpark. Resultatet av modelleringen har åskådliggjorts med en karta över spridningen. Kartan visar kurvor för spridningen av bullrets medelljudnivå (35, 40 och 45 db(a)). I modelleringen har också ljudnivåerna i bullerkänsliga objekt i omgivningen kring vindkraftverket räknats ut separat. Tabell Modelleringsprogram och vindkraftverkens ljudeffektnivåer i Pjelax. UPPGIFTER OM MODELLERINGSPROGRAMMET Modelleringsprogram och version: Modelleringsmetod: ISO WindPRO version VINDKRAFTVERKETS (VINDKRAFTVERKENS) UPPGIFTER Vindkraftverkets tillverkare: Vestas Typ: V126 serrated Serienummer: - Nominell effekt: 3,3 MW Navhöjd:137 m Rotordiameter:126 m Torntyp: stål Möjligheter att påverka vindkraftverkets bullerutsläpp under drift och åtgärdens inverkan på bullret Reglering av bladvinkeln Rotationshastighet Annat, vad Ja - db Ja - db Noise mode justering: Level 0 Level 4 Nej Nej Noise mode, källjud: 105,9 101,0 db(a) AKUSTIKA DATA/BERÄKNINGENS UTGÅNGSDATA Ljuddatan grundar sig på dokumentet V MW-Mk2A-50/60 Hz Third Octaves according to General Specification,DMS V01, Per oktav [Hz], db(a) Per 1/3 oktav [Hz], db(a) 31, , , , , , , , ,1 31,5 70, , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,9 105,9 db(a) , ,4 Mätning och observationer av ljuddatas särdrag: Smalbandighet / Tonalitet Impulsartat Betydelsefullt pulserande (amplitudimodulation) Annat, vad?: +2 db tillägg (markytans höjd >60m) Ja Nej Ja Nej Ja Nej Ja Nej

40 38 (83) Tabell Modelleringsprogram och vindkraftverkens ljudeffektnivåer i Svalskulla. UPPGIFTER OM MODELLERINGSPROGRAMMET Modelleringsprogram och version: Modelleringsmetod: ISO WindPRO version VINDKRAFTVERKETS (VINDKRAFTVERKENS) UPPGIFTER Vindkraftverkets tillverkare: Vestas Typ: V112 Serienummer: - Nominell effekt: 3,1 MW Navhöjd:124 m Rotordiameter:112 m Torntyp: stål Möjligheter att påverka vindkraftverkets bullerutsläpp under drift och åtgärdens inverkan på bullret Reglering av bladvinkeln Rotationshastighet Annat, vad Ja - db Ja - db Noise mode justering: Level 0 Level 6 Nej Nej Noise mode, källjud: 106,5 101,0 db(a) AKUSTIKA DATA/BERÄKNINGENS UTGÅNGSDATA Ljuddatan grundar sig på dokumentet Vestas V05, Per oktav [Hz], db(a) Per 1/3 oktav [Hz], db(a) 31, , , , , , , , ,1 31,5 74, , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,4 106,5 db(a) , ,4 Mätning och observationer av ljuddatas särdrag: Smalbandighet / Tonalitet Impulsartat Betydelsefullt pulserande (amplitudimodulation) Annat, vad?: +2 db tillägg (markytans höjd >60m) Ja Nej Ja Nej Ja Nej Ja Nej

41 39 (83) Tabell Använda modelleringsparametrar enligt standarden ISO AKUSTIKA DATA/BERÄKNINGENS UTGÅNGSDATA Beräkningshöjd ISO : 4,0 m Relativ fuktighet Beräkningsrutans storlek [m m] 25x25 m Temperatur 70 % Annat, vad och varför: ISO : 15 C Terrängmodellens källa och noggrannhet Terrängmodellens källa: LMV terrängdatabas Vågrät upplösning: 1,0 m Lodrät upplösning:0,5 m Beaktande av absorption och reflektion vid mark- och vattenytan, använda faktorer ISO ,4 OBS Atmosfärens stabilitet i beräkningen/meteorologisk korrigering Neutral, (0): Neutral Annat, vad och varför: Beaktande av väderförhållandena; vindriktning och hastighet som används i beräkningen Vindens riktning: Vindens hastighet: 8 m/s (ref. 10 m) Kraftverksljudets riktningsverkan och dämpning Fri rymd: Ja Annat, vad och varför: Konsekvenser under byggtiden Konsekvenserna av buller under byggandet av vindkraftparken är lokala och tämligen kortvariga och bedöms inte orsaka någon betydande olägenhet med tanke på bosättning. Mest konsekvenser av buller under anläggningstiden uppstår i bostads- och fritidsbyggnaderna närmast de planerade vindkraftverken. Planområdets läge invid riksväg 8 betyder att bosättningen i de omkringliggande byarna inte i någon större mån kommer att orsakas bullerkonsekvenser av trafiken under anläggningsskedet Konsekvenser under driftstiden Vid bullermodelleringarna för Pjelax vindkraftpark har man beaktat nuläget med Svalskulla vindkraftpark i drift. Svalskulla vindkraftpark är belägen sydväst om Pjelax planerade vindkraftpark. Enligt bullermodelleringen för Svalskulla finns inga fasta eller fritidsbostäder belägna inom 40 db(a) bullerområdet. Inom 35 db(a) bullerområdet finns det tre fasta bostäder nordväst om vindkraftparken och två fristående fritidshus väster om vindkraftparken. Fritidshusen är inte belägna på ett planlagt område.

42 40 (83) Figur Bullermodelleringar för de enskilda projekten. Svalskulla vindkraftpark har modellerats med utgångsljudet 106,5 db(a) och Pjelax med utgångsljudet 105,9 db(a). I förhållande till nuläget innebär Pjelax vindkraftpark att det finns en fast bostad och en fritidsbostad inom bullerområdet 40 db(a). Dessa två byggnader är i verkligheten jaktstugor belägna inom planområdet för Pjelax vindkraftpark. På byggnaderna tillämpas inte miljöministeriets planeringsriktvärden för vindkraftbuller. Inom bullerområdet 35 db(a) finns det sammanlagt 10 fasta bostäder och 4 fritidsbostäder, varav 1 fast bostad och 2 fritidsbostäder är jaktstugor. Miljöministeriets planeringsriktvärden för vindkraftbuller underskrids vid alla närliggande byggnader. Inom och i närheten av Pjelax planområde finns det naturskyddsområden eller områden som har ämnats införlivas i naturskyddsområden (Forststyrelsens utlåtande över Pjelax MKB-beskrivning). Vid samtliga Natura 2000-områden, statliga eller privata skyddsområden samt områden som ämnats införas till naturskyddsområde underskrids statsrådets bullerriktvärde dagtid. Skyddsområdena används allmänt inte för vistelse eller naturobservationer nattid och därmed tillämpas inte nattriktvärdet på skyddsområdena.

43 41 (83) Figur Bullermodellering för Pjelax och Svalskulla vindkraftparker. Lågfrekvent buller Eftersom det inte i detta skede kan definieras hur väl närliggande bostäder är isolerade har man beräknat det lågfrekventa ljudet till en punkt som är belägen utanför huset och även jämfört detta värde med de riktvärden som gäller inomhus. Det lågfrekventa ljudet inomhus har därefter räknats ut genom att använda en standardvägg enligt den danska förordningen Bekendtgørelse om støj fra vindmøller BEK nr 1284, Dessa resultat jämförs med Social- och hälsovårdsministeriets riktvärden för boendehälsa samt hörseltröskeln. I tabell 11.7 har man sammanställt beräkningarna och jämfört dem till riktvärde och hörseltröskel. Social- och hälsovårdsministeriets riktvärde har även jämförts med den lågfrekventa ljudnivån som har beräknats till utanför bostaden. Ifall riktvärdet överskrids eller underskrids kan man läsa från den mittersta kolumnen i tabellen. Social- och hälsovårdsministeriets riktvärden för boendehälsa underskrids vid alla objekt. Det lågfrekventa ljudet underskrider även sannolikt hörseltröskeln inomhus vid alla objekt förutom vid jaktstugan vid Vikens skogsväg. Det finns stora skillnader i hur väl byggnaderna isolerar de lågrekventa ljuden, men det är mycket sannolikt att riktvärden för buller inomhus underskrids vid alla objekt och vid alla terser. Den isoleringsstandard som har använts vid beräkningarna anger en isolering som i allmänhet är mindre än en normal yttervägg i Finland. Bostädernas nummer hänvisar till objektnummer presenterade i bilaga 2.

44 42 (83) Tabell De mest hörbara terserna utom- och inomhus jämfört med SHM-riktvärden för boendehälsa och hörbarhet inomhus. Byggnad Ljudnivå ute Ljudnivå inne Hörbarhet inne L eq,1h - riktvärde inne Hz L eq,1h - riktvärde inne Hz L eq,1h hörseltröskel Bostad A (Vikens skogsväg) 10, ,0 50 4,6 125 Fritidsbostad B (Vikens skogsväg) 0, ,8 50-6,3 125 Fritidsbostad C (Finnås skogsväg) -3, , ,5 125 Fritidsbostad D (Ljungåsen) 0, ,4 50-5,7 125 Fritidsbostad E (Ljungåsen) 1, ,0 50-5,2 125 Bostad F (Lähteenmäentie 70) -2, ,0 50-9,0 125 Bostad G (Myrkyntie 467) -5, , ,3 125 Bostad H (Kaskistentie 1305) -4, , ,9 125 I Natura 2000 J Naturskyddsområde Bostad K (Kullström) 11, ,0 125 ej byggnad ej byggnad 5, ,3 50-1, Hz Bostad L (Nygård) 5, ,4 50-0,8 200 Fritidsbostad M (Sjölund) 4, ,0 50-1,3 200 Bostad N (Rönnlund) Bostad O (Östman) Bostad P (Östhag) Bostad Q (Grannas) 3, ,6 50-2, , ,7 50-0, , ,9 50-0, , ,3 50-1,3 125 Bostad R (Kristinestadsvägen 1268) 4, ,6 50-1,8 125 Bostad S (Skrattnäsvägen 973) 3,5 63-9,9 50-2,7 125 Bostad T (Sörhannus) 4, ,8 50-1,5 200

45 43 (83) Fritidsbostad U (Klobbskatan) 2, ,3 50-4,2 125 Fritidsbostad V 0, ,4 50-5,8 125 Vindkraftparken begränsar bostads- och fritidsbostadsbyggandet i vindparksområdet och dess omedelbara närhet då sådan byggnation inte kan placeras på ett område där riktvärdena för buller överskrids. Bullernivåerna på vindparksområdet medför inga hälsorisker för dem som exempelvis idkar friluftsliv eller jakt i området. Bullret från vindkraftverken hindrar inte att området används, men bedömningen är att områdets rekreationsvärde kommer att försämras på grund av bullret. Upplevelsen att ljudet som vindkraftverken orsakar är störande är individuell Skuggnings- och blinkningskonsekvenser Riktvärden och metoder I Finland har myndigheterna inte utfärdat några allmänna bestämmelser om den maximala varaktigheten av skuggbildningen som orsakas av vindkraftverk eller om grunderna för bedömningen av skuggbildningen. I miljöministeriets anvisningar för planering av vindkraftsutbyggnad föreslås att man använder sig av de rekommendationer som andra länder har gett om begränsning av blinkeffekter (Miljöministeriet 2012). Det har dock i praxis arbetats fram en rekommendation som ursprungligen kommer från Tyskland (förordningen WEA-Schattenwurf-Hinweise). Denna innebär att den teoretiska skuggtiden för störningskänslig bebyggelse, vilken omfattas av bostads- och fritidshus med tillhörande tomter, inte bör överstiga 30 timmar per år och att den faktiska skuggtiden inte bör överstiga 8 timmar per år och 30 minuter om dagen. Skuggningseffekterna från vindkraftverken modellerades med programmet WindPRO. Modelleringen utgick från den så kallade verkliga situationen (real case). Modelleringen beaktar inte den täckande effekten från växtligheten, men däremot beaktar den höjdskillnaderna i terrängen. Som utgångsdata för solskensmängderna användes de månatliga solskensmängder som mätts i samband med långtidsuppföljningen vid väderstationen i Umeå i Sverige. Som beräkningshöjd för beräkningsobjektet användes 1,5 meter och som beräkningsområde 5,0 x 5,0 meter. Resultaten från skuggmodelleringen åskådliggörs med en karta. Skuggningseffektens omfattning (1, 8 och 20 timmar i året) framgår av kartan. I modelleringen har också effekterna för känsliga objekt i omgivningen kring vindkraftsparken räknats ut separat Konsekvenser under driftstiden Skuggningsmodelleringen har uppgjorts så att den beaktar Svalskulla vindkraftpark. Inom det skuggningsområde där skuggtimmarna överskrider 8 h/a finns det inga fasta eller fritidsbostäder i nuläget. Enligt skuggmodelleringen finns det 31 fasta bostäder och 18 fritidsbostäder inom det område där det uppstår skuggningar som överskrider 1 h/a nordväst, väst och sydväst om Svalskulla vindkraftpark.

46 44 (83) Figur Skuggningsmodelleringar för de enskilda projekten. Svalskulla vindkraftpark har modellerats med navhöjden 124 m samt rotordiametern 112 m och Pjelax med navhöjden 137 m samt rotordiametern 126 m. I förhållande till nuläget innebär Pjelax skuggningskonsekvenser att det finns en fast bostad och en fritidsbostad inom det skuggningsområde där skuggtimmarna 8 h/a överskrids. Dessa båda byggnader är i verkligheten jaktstugor och därmed tillämpas inte riktvärdet för skuggning vid objekten. Enligt den sammantagna skuggningsmodelleringen för Svalskulla och Pjelax finns det 49 fasta bostäder och 20 fritidsbostäder inom det området där det uppstår skuggningar som överskrider 1 h/a. De ytterligare byggnaderna som är belägna inom skuggningsområdet 1 h/a är belägna vid den nordöstra kanten av Pjelax åkerområde. Eftersom det finns skog mellan vindkraftparken och byggnaderna bedöms skuggningarna vara lindrigare i verkligheten. Skuggningsmodelleringarna illustrerar en situation som motsvarar kalhygge kring vindkraftparken, d.v.s. modelleringen beaktar inte den befintliga skogen. Därmed kommer de skuggningskonsekvenser som uppkommer då vindkraftverken är i drift att vara lindrigare än vad modelleringen visar.

47 45 (83) Figur Sammantagen skuggningsmodellering för Pjelax och Svalskulla vindkraftparker Konsekvenser för berggrund och jordmån På vindparksområdet finns inga värdefulla eller skyddade bergsområden eller objekt vars jordmån bör skyddas, vilka skulle kunna utsättas för konsekvenser. Möjligheten att det förekommer sura sulfatjordar på projektområdet är enligt den preliminära tolkningen som gjorts på GTK mycket osannolik. Vindkraftparkens konsekvenser för jord- och berggrunden anses vara små Konsekvenser för yt- och grundvatten Vindkraftparkens konsekvenser för ytvattnet bedöms vara små. Ytvattnen i vindkraftsparken utsätts för konsekvenser endast under anläggningen av kraftverken, vägarna och elstationen. Under byggåtgärderna avlägsnas ytjorden, vilket kan öka avrinningen och sedimentbelastningen i vattendragen och därför anses konsekvenserna vara direkta. Konsekvensen av den eventuellt ökade sedimentbelastningen är dock mycket kortvarig vid varje kraftverk och orsakar ingen permanent skada. Det har inte placerats kraftverk eller servicevägar på objekten som i naturinventeringen har klassats som naturskyddsmässigt värdefulla. Kraftverken, uppställningsytorna, elstationen och servicevägarna förändrar tidigare absorberande ytor till ogenomträngliga på planområdet. I förhållande till hela avrinningsområdenas areal är dock förminskningen mycket marginell.

48 46 (83) Vid den fortsatta planeringen riktas uppmärksamhet vid avrinningsriktningarna vid skyddsområdena på Bredmossmyran, Bredmossen och Svartträsket och vid behov byggs vägtrummor under servicevägarna. Genom att bygga vägtrummor under vägarna kan man förhindra att byggnationen förändrar avrinningsriktningarna intill de skyddsvärda objekten. Enligt kontaktmyndighetens utlåtande om MKB-beskrivningen har det vid kantdiket som löper vid Bredmossmyran konstaterats tydlig källpåverkan och diket har i övrigt egenskaper av en bäck. Den befintliga vägen som löper invid skyddsområdet är i nuläget bred och kräver inte stora förbättringsåtgärder för vindkraftparkens behov. Alla byggåtgärder riktas till den motsatta sidan av skyddsobjektet och det bedöms inte uppkomma konsekvenser för vattenbalansen i skyddsområdet eller för kantdiket med bäckliknande egenskaper. Det finns inga grundvattenområden på projektområdet. Vindkraftsparken bedöms inte medföra konsekvenser för grundvattenområdena Konsekvenser för flora, fauna och skyddsområden Flora Naturmiljön på det område som krävs för att bygga vindkraftverken förändras till byggd miljö. Runt vart och ett vindkraftverk röjs skog för byggnads- och installationsarbetena och utöver detta röjs all vegetation bort på ett mindre område och jämnas för att hålla för tung trafik. Utöver områdena där vindkraftverken byggs förändras naturmiljön också genom att behövliga vägar byggs. Delvis kan emellertid också befintliga vägar utnyttjas. Resultaten av naturinventeringarna har beaktats i planeringen av vindkraftparken och man har inte placerat kraftverk på områden som är värdefulla ur naturskyddssynvinkel. Områden, vars naturvärden baserar sig på lagobjekt, har även betecknats i delgeneralplanen som luo-områden. Dessa är objekt som vid naturinventeringarna konstaterats vara skyddsenliga enligt skogslagen 10 eller revir för flygekorre. Enligt Skogscentralens utlåtande finns det även två bäckobjekt på planområdet som har skyddats enligt skogslagen 10. Skogscentralen har levererat information om skyddsobjekt , men bäckarnas läge på planområdet är inte kända.

49 47 (83) Figur Värdefulla naturområden på planområdet. På basen av uppgifter som trädbeståndets ålder (Metla) på planområdet är vindkraftparkens konstruktioner huvudsakligen belägna på områden med ungt skogsbestånd. Eftersom uppställningsytorna, servicevägarna och området för elstationen är belägna på yngre skogsområden som är i ekonomiskogsbruk bedöms vindkraftparken inte nämnvärt öka den splittring av vegetationen som skogsbruket redan medfört i området. De befintliga äldre skogsområdena på planområdet lämnas utanför byggåtgärderna. Konsekvenserna för vegetationen är små.

50 48 (83) Fauna Figur Trädbeståndets ålder på planområdet. Vindkraftparkens konstruktioner har i huvudsak placerats på områden med relativt ungt skogsbestånd. Vanliga djurarter Konsekvenserna för regionalt typiskt förekommande djurarter bedöms vara små, eftersom den livsmiljö som går förlorad är typiskt förekommande i regionen och till ytan väldigt liten.

51 49 (83) Olägenheterna som uppstår vid byggandet av vindkraftparken och människornas ökade verksamhet leder troligtvis till att de stora rovdjuren undviker området. Djuren kommer sannolikt att vänja sig vid det ljud som uppstår från vindkraftverken och övriga störande effekter, och det är möjligt att djuren återvänder till området när anläggningsskedet har avslutats. Man kan utgå ifrån att djurarterna i området redan i någon mån har anpassat sig till de förändringar i livsmiljön som härrör från skogsbruket. Enligt uppskattning kommer den konsekvens i form av splittring av skogsområdena som åtföljs av vindkraftsparken endast obetydligt att förstärka de konsekvenser som skogsbruket redan har medfört. Förändringarna är mycket lokala och begränsar sig närmast till byggplatsernas omedelbara närhet. Omfattande utredningar som har gjorts i Europa tyder dessutom på att vindkraftverk med tillhörande förbindelsevägar antingen inte nämnvärt påverkar ekologiska korridorer (Rydell m.fl. 2012). Arterna i habitatdirektivet Fladdermus Resultaten av fladdermuskarteringen och uppföljningen av flyttande fladdermus stöder varandra vid bedömningen att Pjelax planområde inte är betydande för det lokala eller det flyttande fladdermusbeståndet. Konsekvenserna bedöms vara små för de lokala och flyttande fladdermusarterna. Flygekorre Kraftverkens byggplatser eller nya servicevägar har inte placerats på flygekorrarnas utbredningsområde eller på områden som kan vara lämpliga som flyekorrens livsmiljöer. Därmed kommer projektet inte att orsaka olägenheter för populationen som lever på planområdet. Genom det östra utbredningsområdet går en befintlig skogsväg som skall förbättras. Eftersom de befintliga skogsbilvägarna på planområdet är breda i nuläget bedöms förbättrandet av vägen inte innebära betydande konsekvenser för flygekorren. Konsekvenserna av Pjelax vindkraftpark för flygekorren bedöms vara små. Även om projektet genomförs kommer det att finnas tillräckligt med trädbevuxna förbindelsekorridorer mellan flygekorrens fortplantnings- och rastområden. På närområdena kvarstår även tillräckligt med trädbestånd där arten kan hitta föda. Åkergroda Skyddsområden Inga åkergrodor påträffades på projektområdet och anläggningen av vindkraftparken medför inga direkta eller indirekta konsekvenser för eventuell förekomst av åkergroda, eftersom byggnationer inte placeras på ett område som kunde tänkas vara en potentiell livsmiljö för arten. Utifrån befintliga uppgifter förstör eller försämrar inte realiseringen av projektet åkergrodans fortplantnings- eller rastområden. Centralt på planområdet finns Bredmossmyrans Natura 2000-område, som även är skyddade som privata skyddsområden och upptagna i skyddsprogrammet för lundar och skyddsprogrammet för urskogar. Layouten för Pjelax vindkraftpark har justerats så att avståndet till befintliga naturskyddsområden samt till områden som man enligt Forststyrelsen har ämnat införa som skyddsområden är mer än 500 meter. Bullernivåerna på naturskyddsområdena underskrider därmed även 45 db(a). Vid markbyggnadsarbetena fästs uppmärksamhet vid att vattenbalansen för

52 50 (83) skyddsområdena inte förändras. Inga konsekvenser bedöms därmed riktas mot skyddsområdena på Bredmossmyran. I samband med MKB-förfarandet för Pjelax vindkraftpark uppgjordes en Naturabehovsprövning för Naturaområdena Bredmossmyran, Närpes skärgård, Lålby åkrar samt Kristinestads skärgård. Enligt NTM-centralens utlåtande över Naturabehovsprövningen bör en Naturabedömning utföras för Naturaområdet Närpes skärgård samt Lappfjärds våtmarker, som är beläget på ett avstånd av dryga 14 km från det närmaste planerade kraftverket på Pjelax planområde. Naturabedömningen tillställs myndigheterna som en skild bilaga under planprocessens gång. NTM-centralens utlåtande om Naturabedömningen bifogas planmaterialet innan godkännande av planen. En stor del av de kriteriefågelarter som förekommer på Naturaområdet Kristinestads skärgård är arter som är bundna till skärgården eller havet och rör sig inte till eller flyttar inte över planområdet. En del av kriteriearterna är stannfåglar som inte i större utbredning antas röra sig till projektområdet under häckningsperioden. Då man beaktar de häckande fåglarnas ekologi samt avståndet mellan vindkraftsparken och Naturaområdena samt flyttfågelrutterna bedöms majoriteten av de häckande och flyttande kriteriearterna inte utsättas för betydande konsekvenser av Pjelax vindkraftpark. Potentiella konsekvenser kan uppstå för de flyttfågelarterna som häckar eller samlas på Naturaområdena och minst delvis flyttar i närheten av planområdet. För dem kan vindkraftparken utgöra ett hinder på flyttstråket eller påverka populationerna på Naturaområdena genom kollisionsdödlighet. Eftersom kollisioner med kraftverken främst är sällsynta engångshändelser, bedöms kollisionsdödligheten inte orsaka betydande konsekvenser på populationsnivå för någon art. Placeringen av vindkraftverken i Pjelax beaktar en flyttningskorridor mellan projektet och de intill liggande kraftverken på Svalskulla Konsekvenser för fågelbeståndet Häckande fågelbeståndet Huvudandelen av det häckande fågelbeståndet på planområdet består av olika sparvarter. Vid olika undersökningar har man konstaterat att vindkraftparkernas konsekvenser för dessa fåglar är lindriga (Rydell m.fl. 2012, Koistinen 2004). De direkta konsekvenserna som uppstår vid anläggningen av vindkraftparken är små, eftersom den livsmiljö som går förlorad i och med de nya konstruktionerna är marginell. Eftersom de områden som man ämnar ta i bruk för vindkraftparkens konstruktioner inte anses vara värdefulla biotoper, kan man anta att antalet häckande fågelpar är färre än den genomsnittliga tätheten per hektar. Sparvfågelbeståndet, till vilket konsekvenserna huvudsakligen riktas, är vanligt i Finland och de har en god förmåga och möjlighet att finna nya häckningsområden i motsvarande livsmiljöer. Konsekvenserna som orsakas av vindkraftparkens anläggning kan liknas till motsvarande konsekvenser som uppstår av skogsbruket. Eftersom skogsbruket är mycket livskraftigt på området kan man anse att arterna som häckar på planområdet redan i viss mån har vant sig till de förändringar i livsmiljöerna som uppstår av skogens bearbetning. Vid planeringen av vindkraftparken har man strävat till att avgränsa de områden som kan anses vara viktiga livsmiljöer för det häckande fågelbeståndet och man har även lämnat skogsbevuxna skyddszoner kring dessa livsmiljöer. Det häckande fågelbeståndet bedöms inte heller vara utsatt eller känsligt för kollisioner med vindkraftverkens rotorblad.

53 51 (83) Hönsfågelarter som förekommer på planområdet är tjäder, orre och järpe. Sammantaget med de konsekvenser som skogsbruket orsakar för splittringen av hönsfåglarnas livsmiljö kan anläggningen av vindkraftparken ha försvagande konsekvenser för de lokala populationerna. Helhetskonsekvenserna som projektet orsakar för hönsfåglarna bedöms dock inte vara till sin art betydande, eftersom konstruktionerna i huvudsak placeras på områden som endast har en smärre betydelse som livsmiljöer för hönsfåglarna. Därmed är de direkta konsekvenserna mindre. Orre och järpe anpassar sig bättre till de störningar och förändringar som uppstår av vindkraftparkens anläggning, eftersom de har anpassat sig bättre till de förändringar som skogsbruket medfört. Projektets konsekvenser för tjäderns spelplatser och förökningsmöjligheter kommer att förbli måttliga. Vindkraftparken och servicevägarna är huvudsakligen belägna i samband med redan befintliga skogsbilvägar för att minska den splittrande effekten på häckningsfåglarnas utbredningsområden. Eftersom konstruktionerna huvudsakligen har placerats på skogsområden med ungt trädbestånd bedöms vindkraftparken inte öka den splittrande effekten i förhållande till den splittring skogsbruket redan har orsakat. I samband med karteringarna av det häckande fågelbeståndet på Pjelax gjorde man inte observationer av lavskrika eller tretåig hackspett. I samband med karteringarna av det häckande fågelbeståndet på Böle projektområde, nordost om Pjelax planområde, har man observerat tretåig hackspett i de gamla granskogarna samt lavskrika i de nordostliga delarna av projektområdet. Lavskrika observerades endast en gång i samband med karteringarna på Böle. Artens bestånd har sjunkit i Södra Finland eftersom den är känslig för splittring av skogsbeståndet. Planområdet bedöms inte längre vara betydande för arten som förökningsområde. På basen av häckningsfågelkarteringarna i Böle kunde man inte fastställa ifall arten faktiskt hör till områdets häckande fågelbestånd eller ifall observationen var en enskild individ som lever på området. Förändringarna i livsmiljöerna för gammelskogsarter som tretåig hackspett och lavskrika är små. Möjliga konsekvenser för lavskrika riktas även mot områden som inte är betydande livsområden för arten, utan hör till de sydligaste delarna av artens utbredningsområden. Kring Bredmossmyran, som bedöms vara den bästa gamla granskogshelheten på planområdet, har man lämnat en skyddszon på 500 meter mellan kraftverk och nya vägar. Det bedöms inte riktas betydande kosekvenser mot arter som häckar på området. Sydbottens Natur och Miljö har i sitt utlåtande över Pjelax MKB-beskrivning påpekat att det finns två duvhöksbon på området. Färska uppgifter om ringmärkta arter på området har begärts av ringmärkningsbyrån och uppgifterna har levererats Enligt uppgifter av ringmärkningsbyrån har en ringmärkare bett att dess ringmärkningar tas bort ur materialet ( Johanna Harju (FCG)/Juha Honkala). I det erhållna materialet finns det inte information om duvhöksbon på planområdet eller i dess omedelbara närhet. Därmed har man inte i planeringen av layouten för Pjelax vindkraftpark kunnat beakta dessa duvhöksbon förutom genom att rikta vindkraftparkens konstruktioner till områden som inte bedöms vara lämpliga som häckningsplatser för arten. Väster om planområdet finns ett havsörnsbo. Det närmaste kraftverket är beläget på ett avstånd av 2 kilometer från havsörnens bo. Vid uppföljningen av boet under vårensommaren 2013 har man dokumenterat havsörnens flygriktningar från boet, till boet och var fågeln cirkulerat. I huvudsak riktas havsörnens födosök mot väst och sydväst till Pjelaxfjärden och motsvarande är inflygningarna till boet riktade mot boet från väst, norr och söder. I vissa fall har havsörnen även observerats flyga in mot boet från öster. D.v.s. delvis över planområdet. I dessa fall har havsörnen troligen flugit längre omkring boet och därmed närmat sig boet österifrån. I förhållande till MKB-förfarandet har man

54 52 (83) tagit bort kraftverk som var närmast belägna havsörnsboet. Enligt nuvarande plan för vindkraftparkens bedöms vindkraftverken vara belägna på ett tillräckligt avstånd från havsörnsboet Flyttfågelbeståndet Pjelax vindkraftpark bildar som mest ett cirka 3 kilometer brett hinder för de flyttande fåglarna. Hindret betyder att fåglarna måste väja för vindkraftparken till väst eller öst. Som kortast är avståndet till Bottniska vikens kust cirka 3 kilometer, medan avståndet till kustlinjen generellt är cirka 10 km. Helhetsmässigt kan man därmed anta att vindkraftparken inte orsakar en betydande omflygning för fåglarna i förhållande till den tusentals kilometer långa flyttrutt de avverkar varje vår och höst. I närheten av projektområdet går viktiga flyttstråk främst på den västra sidan av planområdet. För sädgåsen observerades huvudflyttstråket på våren riktas inåt mot fastlandet redan söder om planområdet, medan en mindre andel av gässen flyttade norrut i planområdets näromgivning och delvis över planområdet. Många vanliga och talrika arter som duvfåglar och småtättingar flyttar både under våren och också hösten över planområdet på en bred front. Dessa små och medelstora fågelarter löper dock mindre risk för kollisioner tack vare sina fysiska egenskaper (t.ex. förmåga att snabbt byta riktning). De vanliga arternas känslighet för kollisionskonsekvenser reduceras också av deras goda ungproduktion, korta generationer och stora populationer. Dessutom flyttar de flesta småfågelarter typiskt under rotorbladens höjd och bedöms också därför inte vara speciellt utsatta för kollisionsrisk. Populationerna av dessa vanliga arter är så stora att det skulle krävas extremt många kollisioner under flytt för att arterna ska påverkas negativt på populationsnivå. Att en fågel flyger genom de roterande rotorbladen på ett vindkraftverk innebär inte i sig dödlig utgång, utan de flesta fåglar klarar sig oskadda. Då vindkraftsparken byggs kommer den sannolikt i någon mån att öka vuxendödligheten bland de arter som flyttar via vindkraftsparken. Enligt en svensk litteratursammanfattning är det observerade antalet fågelkollisioner i Europa och Nordamerika i genomsnitt 2,3 fåglar per kraftverk och år (Rydell m.fl. 2012). I enlighet med detta antas uppskattningsvis högst 40 fåglar per år kollidera med kraftverken. Det bör observeras att detta värde gäller alla fågelrörelser på området under året, inte bara flyttande fåglar. Största delen av de fåglar som kolliderar med vindkraftverken lokalt häckande fåglar som rör sig i närheten av kraftverken mer frekvent än flyttfåglarna som passerar området två gånger om året. Störst kollisionsrisk för flyttande fåglar föreligger för stora arter som flyttar i stora mängder igenom eller i närheten av planområdet. Sådana arter är i Pjelax fall enligt observationerna tranor, gäss, svanar och örnar. Tranan flyttar enligt uppföljningarna ofta som t.o.m. en kilometer bred front även över planområdet. Pjelax vindkraftpark utgör dock enligt bedömning en låg kollisionsrisk, eftersom arten kan väja för vindkraftparken t.ax mot väst mellan Svalskulla och Pjelax kraftverk. Det är även troligt att tranan inte är känslig för möjliga konsekvenser av vindkraftparker, eftersom transtammen har ökat betydligt samtidigt som vindkraft i ökande mängder har lokaliserats på artens flyttnings- och övervintringsområden. Sångsvanen flyttar i relativt stora mängder vid Österbottens kust. Under observationerna konstaterade man dock att svanens flyttsträck hade sin tyngdpunkt nära kusten väster om planområdet. Över planområdet flyttade endast en liten del av de observerade svanarna. Artens flyghöjd var dessutom låg, cirka hälften av de observerade individerna flög under rotorhöjd. Kollisionsrisken bedöms vara liten för

55 53 (83) arten. Svanpopulationerna har vuxit kraftigt i Finland och därmed bedöms vindkraftparken inte heller orsaka indirekta konsekvenser för populationen på lång sikt. Måsfåglar flyttade i stora mängder i närheten av planområdet. Flyttens tyngdpunkt är även för måsfåglarnas del lokaliserad närmare kusten, men även en del av individerna observerades år 2012 flytta över planområdet. Man observerade dvärgmås, skrattmås och silltrut under flyttuppföljningarna. Vindkraftparkens drift kan under vissa år orsaka lindriga indirekta konsekvenser för måsfåglarna som följd av en höjd kollisionsrisk eller som resultat av väjningar. Konsekvenserna kommer dock att vara obetydliga ur populationssynvinkel. Endast en del av de sädgåsar som vilar i närheten av åkrarna i Kristinestad flyttade enligt observationerna i närheten av planområdet. Majoriteten av gässen vek under vårflytten inåt mot fastlandet söder om planområdet. Den del som fortsatte norrut flyttade delvis över planområdet och flög huvudsakligen i kollisionshöjd. Då man beaktar de härskande flyttriktningarna blir det måttligt med rum för individerna att väja väster- eller österut om planområdet utan betydande förändringar i flygriktningar. Ifall man beaktar gässens undvikande beteende kan man anse att kollisionsrisken är relativt liten, som högst 1 individ per år ifall en motsvarande flytt infaller på området. Under 2000-talet har de årliga jaktmängderna för gäss enligt Finlands jaktförbund varit individer per år även om man infört begränsningar i jaktperioderna efter år Österbotten hör till de områden där man jagar gås från vilo-områdena. För år 2014 rekommenderade Jord- och skogsbruksministeriet ett fullständigt jaktförbud för sädgåsen. Vid vilo-områdena jagar man dock andra gåsarter. Havsörnens flyttstråk passerar troligen till viss del över planområdet. Havsörnen har dock betydligt större risk för kollision under häckning och födosök än under flyttningen, då dess flygsätt är mer direkt. Risken för kollision är ökad också med flyttande individer när de samlar in höjd cirklande på områden där det finns uppvindar t.ex. bergsområden, trädlösa, solbelysta områden och branta sluttningar (WWF 2010). Sådana regelbundna termikflygningsområden eller områden med kraftiga uppåtstigande vindar förekommer inte i planområdet. Därför bedöms risken för kollision bli liten och konsekvenserna för flyttande havsörnar försumbara. Mellan vindkraftverken på Svalskulla och Pjelax har man i planeringen garanterat en ca 2,5 km bred korridor för det flyttande fågelbeståndet. Flyttkorridoren ger goda möjligheter för fåglar som enligt observationerna flyttar i den omedelbara närheten eller över planområdet att väja för kraftverken. Det bildas inte heller inbuktningar eller krokar av kraftverk, som kan fungera som fällor för flyttande fåglar. Ifall det vid uppföljningen av fågelbeståndet, som utförs då vindkraftparken är i drift, framkommer att det uppstår kollisionskonsekvenser för fågelbeståndet, kan dessa förhindras med teknisk utrustning. Utrustningen som kan installeras i kraftverken detekterar fåglarna med hjälp av kameror. När fågeln befinner sig på ett avstånd av 300 meter från verket sänder systemet ut ett varningsljud för att fågeln skall vika av från riktningen mot kraftverket. Ifall fågeln inte väjer. Utan kommer närmare än 150 meter från ett kraftverk, kan verket automatiska stängas av för att förhindra att en kollision uppstår. Motsvarande system finns i användning t.ex. i Norge, Frankrike och Spanien. ( Konsekvenser för markanvändning, näringar och människors levnadsförhållanden I enlighet med de riksomfattande målen för områdesanvändningen utnyttjar projektet bland annat förnybara energikällor och vindkraftverken har placerats i grupper med flera kraftverk. I Österbottens landskapsplan har man på planområdet betecknat två

56 54 (83) SL-områden (även Natura 200-område) samt ett område för bergtäkt. Vindkraftparkens konstruktioner har placerats så, att dessa områden inte försvagas eller deras förverkligande förhindras. Pjelax vindkraftpark är i huvudsak beläget i ett område som anvisats för vindkraftsproduktion i etapplandskapsplan II (vindkraft). Pjelax vindkraftpark bestående av 18 kraftverk lämnar även ett avstånd på 500 meter till naturskyddsområden eller områden som ämnats inkluderas till naturskyddsområden. Enligt kontaktmyndighetens utlåtande över MKB-beskrivningen är 500 meters skyddsavstånd till naturskyddsområden i enlighet med målen för etapplandskapsplan II och därmed bedöms det inte uppstå konflikter mellan etapplandskapsplanen och delgeneralplanen för Pjelax. Delgeneralplanläggningen förverkligar etapplandskapsplanen. Figur Pjelax vindkraftverk i förhållande till etapplandskapsplan II. Pjelax vindkraftpark står inte i konflikt med planer eller planläggning som gäller området eller dess närområden. Då Pjelax vindkraftspark är i drift begränsar det fast boende och fritidsboende i närheten av vindkraftverken. Anledningen till detta är bullret från vindkraftverken, som kommer att överstiga miljöministeriets anvisningar i planområdets omedelbara närhet. Miljöministeriets anvisning är 40 db för bostäder och 35 db för fritidsbostadsområden. Enligt Närpes stad ( ) finns det inte planer på att utvidga bosättningen i Pjelax utanför den befintliga delgeneralplanen. Eftersom riksväg 8 löper mellan planområdet och Pjelax by är det osannolikt att byn i framtiden skulle utvidgas mot planområdet så att uppförandet av vindkraftparken skulle medföra negativa konsekvenser för generalplaneringen och utvecklingen av byastrukturen.

57 55 (83) Projektet bedöms inte medföra märkbara konsekvenser för bedrivandet av skogsbruk i området, för vilket ändamål planområdet främst används. I anläggningsskedet röjs trädbeståndet på ett cirka ett hektar stort område för resningen av varje vindkraftverk. De direkta konsekvenserna för markanvändningen är dock små, eftersom de områden vars markanvändning förändras uppgår till ca 2 % av hela planområdet. Områdets användning för vindkraft orsakar inte konsekvenser för driften av de befintliga marktäkterna, eftersom funktionerna kan fungera sida vid sida. Inga kraftverk har placerats på marktäktsområdena. Projektets konsekvenser för sysselsättningen och regionalekonomin anses vara positiva. Vindkraftverken har en sysselsättande effekt särskilt under byggskedet. Under drifttiden sysselsätter projektet närmast service- och övervakningspersonal. Med konsekvenser för levnadsförhållandena och trivseln avses konsekvenser som riktar sig mot människor, olika samfälligheter och samhället och som ger upphov till förändringar i människornas dagliga liv och i trivseln i boendemiljön (s.k. sociala konsekvenser). Konsekvenserna av projektet kan rikta sig direkt mot människors levnadsförhållanden och trivsel, men de kan också rikta sig mot till exempel naturen och landskapet och på så sätt påverka människorna indirekt. Närboendes åsikter om Pjelax vindkraftpark har samlats in via en invånarenkät. Den populäraste formen för rekreationsanvändning av det planerade området för vindkraftsparken är bärplockning. 61 procent av svarspersonerna använde området för friluftsvistelse, naturiakttagelser och jogging, medan 48 procent använder området för svampplockning. Av de personer som svarade på enkäten var 28 % av den åsikten att Pjelax vindkraftpark inte har någon inverkan på bostadsområdets eller fritidsbostadens miljö. Cirka en fjärdedel ansåg att inverkan på trivseln skulle vara positiv eller mycket positiv, medan en tredjedel ansåg att inverkan på trivseln skulle vara ganska negativ eller mycket negativ ifall vindkraftparken byggs. På basen av enkäten anser närboende att majoriteten av vindkraftparkens negativa konsekvenser kommer att riktas mot omgivningens kvalitet och mot hur attraktiva bostadsområdena i närheten anses vara ifall vindkraftparken byggs. Nästan hälften av svarspersonerna uppskattade att vindkraftparken kommer att inverka negativt eller mycket negativt på landskapet, tystheten, lugnet och naturupplevelserna i området. Närpesborna ansåg generellt att de negativa konsekvenserna av projektet var mindre än de andra svarspersonerna ansåg. Av Närpesborna ansåg cirka en tredjedel att projektet inverkade mest negativt på landskapet, naturupplevelser, tysthet och lugn. Konsekvenserna för rekreationsanvändningen av planområdet och intilliggande områden är totalt sett lindriga. Vindparksområdet inhägnas inte och vistelse på området i enlighet med allemansrätten begränsas inte, med undantag för den inhägnade transformatorstationen. Konsekvensen för jägarna, liksom för andra som använder området för rekreation när vindkraftsparken är i drift orsakas av säkerhetsrisken som beror på att is samlas på rotorbladen vintertid. Säkerhetsrisken kan lindras genom informering samt med hjälp av skyltar som varnar om risken. Vindkraftverkens konstruktioner förhindrar inte att man skjuter på området, särskilt som det under älgjakten sker på låg höjd och kulbanan närmast går vågrätt eller snett nedåt. Det uppstår inga risker för kraftverkens konstruktioner om man skjuter med hagelgevär. Eventuella skador på kraftverkens konstruktioner till följd av jakt har bedömts vara så osannolika att jakten på vindparksområdet inte begränsas för dess skull.

58 56 (83) Konsekvenser för trafiken Vindkraftparkens konsekvenser för trafiken och trafiksäkerheten är mest betydande under anläggningstiden och gäller närmaste anslutningar och allmänna vägar i omgivningen. De tunga transporterna till Pjelax planområde sker via riksväg 8 och Teuvavägen (67). Från Teuvavägen söderut öster om planområdet finns även en grusväg som man kan använda för att nå de kraftverk som är belägna i de östra delarna av planområdet. I anläggningsskedet sker transporterna inte samtidigt, eftersom servicevägarna måste vara helt klara innan kraftverken byggs. Trafikkonsekvenserna riktas mot riksväg 8 och mot de regionala vägarna i närheten av planområdet. Kapaciteten på riksväg 8 och de omgivande regionala vägarna är tillräcklig för att kunna motta trafiken som genereras. Pjelax vindkraftpark kommer inte att orsaka konsekvenser för den lokala bosättningen, eftersom transportrutterna för projektet inte löper i närheten av bosättningen. Vid planområdets västra sida finns befintliga skogsbilvägar, som kommer att fungera som huvudsakliga infartsrutter till planområdet. I närheten av planområdet finns det inte broar som projektet kan ha konsekvenser för. I samband med uppgörandet av etapplandskapsplan II uppgjordes rapporten Österbottens vindkraft och specialtransporter, i vilken man konstaterat att det inte finns några profilbegränsningar i de rekommenderade transportrutterna. De största konsekvenserna för trafikens smidighet under anläggningen av vindkraftsparken härrör från specialtransporterna till området, särskilt av vindkraftverkens rotorblad, som levereras till platsen med specialtransporter. Ett vindkraftverk kräver sammanlagt åtminstone 8-12 specialtransporter. Beroende på vindkraftsverkens typ behövs det dessutom cirka 20 tunga transporter för transporteringen av lyftkranarna, som behövs för resningen av vindkraftverken. Specialtransporterna orsakar en betydande men kortvarig och övergående konsekvens för trafiken längs hela transportrutten. Till exempel kan man bli tvungen att begränsa trafiken vid anslutningen på grund av långa transporter, när transporten viker av från anslutningen. Specialtransporterna är tillståndspliktiga. I tillståndet fastställs transportleden och säkerhetsarrangemang som upprätthåller trafiksäkerheten längs transportleden. I praktiken påverkar inte specialtransporterna trafiksäkerheten. Tabell Trafikmängder som anläggningen av vindkraftparken medför. Förklaring Pjelax vindkraftpark Antal kraftverk 18 Antal tunga transporter Antal specialtransporter 220 Tabell I tabellen presenteras den maximala trafik som orsakas i omgivningens vägar under vindkraftparkens anläggning. Väg MDT 2013 Fordon / dygn Trafik som orsakas av projektet Fordon / dygn Andel av hela trafiken % MDT 2013 Tung trafik Fordon / dygn Tung trafik som orsakas av projektet Fordon / Andel av hela tunga trafiken %

59 57 (83) dygn Riksväg ,3 Teuvavägen , Nya Kaskövägen , Konsekvenser för landskapet och kulturmiljön Metoder och granskningsområden Konsekvenserna för landskapet bedöms på basen av kart- och flygfotogranskningar, synlighetsmodellering samt fotomontage. Synlighetsanalysen är en kalkylmodell över kraftverkens synlighet. I modelleringen har navhöjden använts som högsta punkt och vingen har således inte beaktats i kalkylen. I verkligheten kan kraftverken synas vid goda väderförhållanden också längre bort ifrån vindkraftparken än resultaten från synlighetsanalysen visar. Med ökat avstånd försvagas kraftverkens synlighet och deras dominans i landskapet minskar. Den färg som har etablerats för vindkraftverken är en gråvit nyans som har konstaterats lämpa sig bäst för olika ljus- och väderförhållanden. Kraftverken syns oftast mot en ljus bakgrund och den gråaktiga färgen jämnar då ut kontrasterna (Weckman 2006). Fotomontage har uppgjorts från närliggande platser kring den planerade vindkraftparken (bilaga 3). För bedömningen av landskapskonsekvenserna och särskilt de visuella konsekvenserna har man grovt definierat fem avståndszoner. Vindkraftparkens konsekvenser för landskapet är av olika betydelse i de olika zonerna. I konsekvensbedömningen har man betonat det så kallade närområdet och mellanområdet, där landskapskonsekvenserna är störst. Vad gäller det teoretiska maximala synlighetsområdet har en översiktlig bedömning gjorts. Nedan definieras storleken på granskningsområdena mer ingående. 1) Omedelbart konsekvensområde: avståndet från vindkraftverken cirka meter. Främst skuggbildning, buller, konsekvenser under anläggningen. 2) Närområde: avståndet från vindkraftverken cirka 0 5 km. Ett synligt kraftverk är ett dominerande element i alla typer av områden. 3) Mellanområde: avståndet från vindkraftverken cirka 5 12 km. Kraftverket är väl synligt i omgivningen, men det kan vara svårt att uppfatta dess storlek eller avståndet till det. 4) Fjärrområde: avståndet från vindkraftverken cirka km. Kraftverket syns, men de övriga landskapselementen minskar dess dominans i takt med att avståndet växer. Vindkraftparkens konstruktioner smälter in i fjärrlandskapet. 5) Teoretiskt maximalt synlighetsområde: km från vindkraftverken. Tornet kan urskiljas i goda förhållanden Konsekvenser för landskap och kulturmiljö Planområdets näromgivning består av alternerande skogs- och åkerområden. I kraftverkens näromgivning finns delar av åkerområdena i Myrkky, Tjöck och Pjelax. Pjelaxfjärden är även till stora delar inom detta närområde. I mellanområdet finns Närpes centrum, Perälä by, Lappfjärd by, Kristinestad centrum och Kaskö. En stor del

60 58 (83) av vindkraftverken i Pjelax och Svalskulla är även synliga till havsområdet mellan Kaskö och Kristinestad. Figur Vindkraftparkerna Svalskulla och Pjelax synlighet i förhållande till landskapsmässiga värdeobjekt samt bosättningen. Vindkraftparkens konsekvenser på närområdet: avståndet från vindkraftverken cirka 0-5 km I närområdet är kraftverken synliga till de öppna myrmarkerna på och nordost om planområdet samt till åkerområdena i Pjelax och östra delarna av Myrkky. Inom närområdet finns även halva Pjelaxfjärden. Den närmaste bosättningen finns i Pjelax by längs med den östra kanten av Pjelax åkerområde. Fotomontage 2 är uppgjort från Pjelax by. Från vypunkten kan man se hela vindkraftparken i landskapet, från de nordligaste kraftverken i Pjelax till kraftverken i Svalskulla. Pjelax vindkraftpark omges av skog, vilket innebär att de närmaste kraftverken är synliga till ca hälften av tornet på ett avstånd av ca 1,9 kilometer. En handfull kraftverk är synliga till hälften medan

61 59 (83) följande rad av kraftverk är synliga till rotorerna. Konsekvenserna bedöms vara måttliga för bosättningen och de som rör sig på vägen. Figur Fotomontage 2 från Pjelax by. Avstånd till närmaste kraftverk är 1,9 km. För bosättningen som är belägen längs med den östra sidan av Pjelax åkerområde uppstår det inte landskapskonsekvenser, eftersom bosättningen är belägen precis invid skogskanten och därmed bildas det inte synvinklar in till vindkraftparken. För bosättningen inne i Pjelax by är landskapskonsekvenserna även måttliga, eftersom avståndet till närmaste kraftverk är ca två kilometer. Inne i byn bildar dock växtlighet och andra byggnader ställvis synhinder in mot vindkraftparken och vindkraftparken är inte synlig i sin helhet på samma sätt som från åkern. Till västra sidan av Pjelaxfjärden är vindkraftparken synlig till hela sin storlek, eftersom det öppna vattenområdet bildar ett öppet landskap och avståndet är så långt att skogens täckande inverkan minskar. Avståndet till de närmaste kraftverken är ca 3,5 kilometer, vilket innebär att kraftverkens dominerande effekt på landskapet är mildare än på ett närmare avstånd. Mest synliga är kraftverken på Svalskulla vindkraftpark. Det rofyllda landskapet förändras till mer tekniskt, men konsekvensernas betydelse bedöms vara måttliga på grund av avståndet. Längs med Pjelaxfjärdens östra kust finns det fritidsbosättning, till vilken vindkraftparken dock ej är synlig. Figur Fotomontage från Rörgrund. Avstånd till närmaste kraftverk 3,5 km. Öster om vindkraftparken i byn Myrkky är den närmaste bosättningen belägen på ett avstånd av 3,5 kilometer. Enligt synlighetsanalysen är vindkraftparken dock inte synlig till den närmaste bosättningen på grund av skogsbeståndet. Några av kraftverken är synliga till de östra delarna av Myrkky, men landskapskonsekvenserna förblir små. Vindkraftverk kan även vara synliga till yttre kanterna av närområdet i Bäckliden nordväst om Pjelax planområde, men konsekvenserna är små även dit.

62 60 (83) De nordliga delarna av Tjöck är belägna inom närområdet. Fotomontage 13 har uppgjorts från Brandmyr på ett avstånd av knappa fem kilometer. De sydligaste kraftverken på Pjelax är synliga till stora delar då skogsområdet mellan vindkraftverken och åskådaren inte mildrar konsekvenserna. Avståndet är dock långt och landskapskonsekvenserna för de södra kraftverken är måttliga, medan konsekvenserna som helhet är små. De flesta kraftverken är inte synliga eller synliga till högst rotorbladen. Figur Fotomontage 13 från Brandmyr på ett avstånd av knappa fem kilometer. Värdefulla landskapsområden Inom närområdet finns det på landskapsnivå värdefulla objektet Teuvanjoki-Tjöck ådal. Områdets avgränsning har föreslagit förstoras i förhållande till den nuvarande avgränsningen. Enligt synlighetsanalysen är kraftverk synliga till endast små delar av objektet i närområdet. Konsekvenserna bedöms vara små. Vindkraftparkens konsekvenser på mellanområdet: avståndet från vindkraftverken cirka 5-12 km I vindkraftparkens mellanområde är vindkraftverken synliga till Perälä by, delar av Viiti och Österskogen, Närpes centrum, delar av Kaskö och Kristinestad, Tjöck samt till havsområdet utanför kusten. Till bosättningen i Närpes centrum, Kaskö och Kristinestad är vindkraftverken synliga enligt synlighetsanalysen, men byggnader, trädbestånd samt annan växtlighet hindrar klara insynsvinklar mot vindkraftparken. Landskapskonsekvenserna till dessa tätorter bedöms vara små. Även till Österskogen, Viiti och Perälä är kraftverk synliga enligt synlighetsanalysen, men enligt fotomontage från områdena kommer vindkraftparken huvudsakligen att skymmas av skog. Söder om vindkraftparken, till Tjöck, är kraftverk synliga på grund av det öppna åkerområdet. Till Yrjensbacken, på ett avstånd av ca 6 kilometer, är de södra kraftverken synliga till rotorerna, medan kraftverken i övrigt är belägna bakom skog. Odlingslandskapet får ett mer tekniskt inslag, men eftersom vindkraftverken inte har en dominerande roll förblir konsekvenserna små.

63 61 (83) Figur Fotomontage 11 från Yrjensbacken. Avstånd till närmaste kraftverk är ca sex kilometer. För bosättningen på mellanområdet uppstår det små till högst måttliga landskapskonsekvenser, eftersom kraftverken är belägna på ett sådant avstånd att de inte längre utgör ett dominerande element i landskapet. Värdefulla landskapsområden Inom mellanområdet finns kulturlandskapet vid Närpes ådal, som föreslagits lyftas till nationellt värdefullt landskapsområde. Landskapsområdet sträcker sig som mest till ett avstånd på knappa 40 kilometer från Pjelax vindkraftpark. Som närmast är landskapsområdet beläget på ett avstånd av fem kilometer från de nordliga kraftverken på Pjelax vindkraftpark. Enligt bedömning uppstår det högst måttliga konsekvenser för landskapsområdet som helhet. Vindkraftverken är synliga till de södra delarna av landskapsområdet, som inkluderar åkerområden norr och söder om Närpes centrum. På grund av avståndet samt det trädbestånd som finns mellan vid gårdar och vägar bedöms vindkraftparken inte få en dominerande roll i landskapet. Byggda kulturmiljöer av riksintresse Inom mellanområdet finns det nio byggda kulturmiljöer av riksintresse. Villa Carlsro Objekt Landskapskonsekvenser Enligt synlighetsanalysen är Pjelax kraftverk inte synliga till byggnaden. Avgränsningen av RKY-objektet når dock till Storträskets vattenområden, dit kraftverken är synliga enligt synlighetsanalysen. Villa Carlsro fungerar som museum, vilket innebär att landskapet vid objektet inte är orsaken till dess status. Därmed bedöms vindkraftparken inte orsaka konsekvenser för RKYobjektet. Butsbackens bosättning Bosättningen är belägen på en backe som sluttar mot norr och Tjöck å. Bosättningen härstammar så långt som från 1700-talet, vilket innebär att gårdarna även traditionellt omges av träd och gårdsväxtlighet som skymmer en möjlig inblick mot planområdet. Vid vissa sektorer kan dock kraftverkens rotorer vara synliga. Konsekvenserna är små för objektet. Närpes kyrka och kyrkstallar Museibron Från objektet kan det ställvis finnas en visuell förbindelse fastän det finns mycket trädbestånd mellan objekten. Till kyrkstallarna och Kyrkvägen är vindkraftparken inte synlig och de möjliga konsekvenserna förblir ganska små. Vindkraftverken är inte synliga till Museibron. Det uppstår inga konsekvenser för objektet.

64 62 (83) Kristinestad stormaktstida stad med rutplan Österbottens industritida gårdar, Benvik gård Rutplaneområdet i Kaskö Adolf Fredriks postväg Sälgrund fyr, lotsstation och laxhamn Troligen är planområdet inte synligt från objektet eftersom det finns byggnader och växtlighet som skymmer utsikten. Myllymäki är ett utsiktstorn och kraftverken kommer troligen att vara synliga till objektet. På grund av avståndet dominerar kraftverken inte landskapet men de är synliga. För Myllymäki är landskapskonsekvenserna högst måttliga. Enligt synlighetsanalysen är vindkraftparken inte synlig till Österbottens industritida gårdar. Det uppstår inte konsekvenser för objektet. Till utkanterna av rutplaneområdet i Kaskö finns det en möjlighet att kraftverken är synliga till små andelar. Byggnaderna och växtligheten bildar dock barriärer för synligheten och konsekvenserna är mycket små. Vid den östra kanten av postvägen finns det så mycket trådbestånd att det inte finns en visuell förbindelse från de södra delarna av objektet. Det uppstår inte konsekvenser för objektet. Enligt synlighetsanalysen är en bråkdel av kraftverken synliga till de yttersta kanterna av objektet. Konsekvenserna är små. Byggda kulturmiljöer av landskapsintresse Inom mellanområdet finns det fem byggda kulturmiljöer av landskapsintresse. Objekt Närpes kyrkas omgivning (1700) Kulturlandskapet vid Närpes å (1701) Gamla rutplaneområdet och Myllymäki (1653) Benvik gård och kulturlandskap (1684) Trähusbosättningen i Kaskö rutplaneområde (1631) Landskapskonsekvenser Enligt synlighetsanalysen är kraftverk synliga till delar av objektet. Kraftverken utgör inte en dominerande roll i landskapet och därmed förblir konsekvenserna små. Huvudsakligen är kraftverken synliga till åkerområdena. Avståndet mellan kulturlandkapet och vindkraftparken är så långt att kraftverken inte dominerar landskapet och därmed förblir konsekvenserna små. Konsekvenserna motsvarar RKY 2009-objektet. Vindkraftparken är inte synlig, inge konsekvenser uppstår. Kraftverken kan vara synliga till yttre kanterna av objektet. Konsekvenserna är mycket små. Vindkraftparkens konsekvenser på fjärrområdet: avståndet från vindkraftverken km Det uppkommer inga konsekvenser för landskapet på fjärrområdet eller så bedöms de vara mycket små. Växthusens ljuskällor kommer troligen att lindra konsekvenserna av flyghindersljusen även i fjärrområdet. Värdefulla landskapsområden Härkmeri är beläget i fjärrområdet. Enligt synlighetsanalysen är kraftverk inte synliga till objektet och det uppstår inga konsekvenser.

65 63 (83) Byggda kulturmiljöer av riksintresse Bötom kyrka Objekt Teuva bondshus med stängda gårdar Inte synligt, inga konsekvenser. Landskapskonsekvenser Vindkraftparken möjligen synlig enligt synlighetsanalysen, mycket små konsekvenser. Byggda kulturmiljöer av landskapsintresse Objekt Bötom kyrka och Palkkamäki prästgård Lappfjärds kyrka med omnejd Härkmeri by Ruinerna av den gamla kyrkan i Teuva ådal Latva-Koms byggnadsgrupp och kyrkoby Kauppila by Kulturlandskapet vid Storå ådal Inte synligt, inga konsekvenser. Landskapskonsekvenser Vindkraftparken möjligen synlig enligt synlighetsanalysen, mycket små konsekvenser. Inte synligt, inga konsekvenser. Vindkraftparken möjligen synlig enligt synlighetsanalysen, mycket små konsekvenser. Inte synligt, inga konsekvenser. Vindkraftparken möjligen synlig enligt synlighetsanalysen, mycket små konsekvenser. Inte synligt, inga konsekvenser Konsekvenser för fornlämningar Fornlämningen på planområdet har beaktats vid planeringen av vindkraftparken och en tillräcklig skyddszon har garanterats kring objektet. Därmed orsakas det inte konsekvenser för fornlämningen Konsekvenser för luftövervakning och flyghindertillstånd Det begärts utlåtande och beslut av Finavia och TraFi om de konsekvenser som projektet eventuellt kan förorsaka flygtrafiken. Finavia gav sitt utlåtande (Dnro 418/521/2013) och enligt utlåtandet inverkar Pjelax vindkraftspark inte på AGA M3-6 flygbegränsningshöjderna, men flyghindrena försvårar flygtrafikens smidighet. TraFis beslut erhölls (Dnro TRAFI/16586/ /2013) och tillstånd gavs att uppföra vindkraftverk på Pjelax vindkraftsområde. Dessutom har erhållits utlåtande från Försvarsmaktens huvustab (AK 9477, 256/73/2014). Försvarsmakten motsätter sig inte byggande av Pjelax vindkraftspark. Innan bygglovsförfaranden granskas ovanstående beslut mm. på basen av preciserade mängder och lägen för kraftverken.

66 64 (83) Konsekvenser för kommunikationsförbindelser Enligt Digita Ab:s utlåtande är det mycket möjligt att vindkraftparken orsakar konsekvenser för tv-sändningen i Kaskö, Pjelax och delar av Närpes centrum. Den enda stationen vars sändning syns till området är Bötombergets sändarstation. Andra närliggande sändarstationer är Vasa sändarstation och Kurikka Kesti sändarstation, vars sändningar inte når fram till området som i Digitas utlåtande och FCGs beräkningsresultat orsakas störningar i tv-sändningen. Privata radiolänkar, så som elnätets fjärrkontroll, kan utsättas för konsekvenser om de går genom planområdet. Enligt Meterologiska institutet orsakar projektet inte konsekvenser för väderradar Konsekvenser för säkerheten Allmänt De säkerhets- och miljörisker som hänför sig till vindkraftverken är mycket små, men möjliga. För människor som rör sig i närområdet kan farliga situationer uppstå till följd av att delar lossnar från vindkraftverket när det är i drift. Risken är enligt den befintliga informationen dock mycket liten. Om en olycka ändå skulle inträffa faller delen som lossnar inom rotorns diameter. Arbetet med att anlägga och resa vindkraftverken är förknippat med säkerhetsrisker för arbetstagarna. Dessa risker kan minimeras genom att man iakttar bygg- och arbetarskyddsbestämmelserna. Is Vintertid kan det bildas is i vindkraftverkets fasta konstruktioner samt i rotorbladen då kraftverket inte är i gång. Is som bildas i fasta konstruktioner faller ner direkt under kraftverket, men is som lossnar från roterande rotorblad kan flyga längre bort och orsaka skador. Is som lossnar från rotorbladen stannar däremot oftast innanför rotorns diameter. I kustområden förekommer isbildning väldigt sällan och området är inte heller i övrigt särskilt känslig för isbildning. I området för vindkraftsparken rör sig mycket lite människor (i synnerhet vintertid) och risken för skador som orsakas av lossnande is är mycket liten. På grund av befintliga risker rekommenderas det däremot att personer som rör sig på området vintertid ska hålla sig på tillräckligt stort avstånd. Varningsskyltar kan sättas upp på området. Sammanfattningsvis kan man konstatera att de risker som medförs av is som lossnar från vindkraftverkens rotorblad och lossnande delar är mycket osannolika. Det finns väldigt lite uppgifter om olyckor som skulle ha orsakats av vindkraftverk eftersom antalet olyckor är väldigt liten i förhållande till antalet kraftverk. Bland annat enligt miljödomstolens beslut (M ) i Sverige är riskerna för att delar eller is ska lossna från vindkraftverk försvinnande små. Miljödomstolen motiverar det bland annat med att artikel 5 i EU:s maskindirektiv, som även gäller i Finland, förpliktar tillverkarna att uppfylla direktivets krav gällande säkerhet och hälsa. Dessutom bör man meddela om eventuella risker för användarna ifall sådana finns. Isbildning kan förebyggas till exempel genom att värma upp rotorbladen, vilket förhindrar isbildning och risken för att is ska slungas iväg på ett effektivt sätt. Detta

67 65 (83) kan verkställas till exempel endast på sådana kraftverk där det enligt riskbedömningar anses vara nödvändigt. Under de senaste åren har myndigheterna utfärdat rekommendationer om säkerhetsavstånd i vindkraftsprojekt. Miljöministeriet har med tanke på eventuell fallande is och lossnande delar utfärdat ett säkerhetsavstånd som är en och en halv gånger större än kraftverkets maximala höjd (Miljöministeriet 2012). Enligt modelleringar som gjorts av Trafikverket kan is från ett 200 meter högt vindkraftverk slungas till högst 300 meters avstånd. Enligt Trafikverkets beräkningar (2011) är sannolikheten på ett år för att ett fallande isstycke ska träffa en människa som vistas en timme på 10 meters avstånd från ett vindkraftverk som är igång en på 1,3 miljoner år (Göransson 2012). Med andra ord är säkerhetsrisken för fallande is så gott som obefintlig. På området för vindkraftsparken är det möjligt att placera varningsskyltar som berättar om faran för fallande is Sammantagna konsekvenser Bedömda sammantagna konsekvenser Buller Pjelax vindkraftpark bedöms huvudsakligen kunna orsaka sammantagna konsekvenser med andra planerade vindkraftparker. De sammantagna konsekvenserna med Svalskulla vindkraftpark har bedömts i förhållande till nuläget och övriga närliggande projekt som kan orsaka sammantagna konsekvenser bedöms främst vara VindIn Ab Oys projekt Böle direkt nordost om Pjelax samt Triventus projekt Kristinestad Norr direkt sydväst om Pjelax planområde. I modelleringarna har man beaktat Böle vindkraftpark enligt alternativ 27 kraftverk (alt 1 i MKB) samt Kristinestad Norr enligt 19 kraftverk. Sammantagna bullerkonsekvenser uppstår av projekten Svalskulla, Pjelax, Böle och Kristinestad Norr. Enligt bullermodelleringen finns det en fast bostad och sex fritidsbostäder inom bullerområdet som överskrider 40 db(a). Den fasta bostaden är en jaktstuga belägen på Pjelax planområde, medan fritidsbostäderna sannolikt likaså är jaktstugor och belägna på eller i den omedelbara närheten av vindkraftparkerna (beräkningspunkter B, C, samt en fritidsbostad på Pjelax och en på Kristinestad Norr planområden). Beräkningspunkterna D och E är belägna intill en befintlig skjutbana norr om Teuvavägen. Byggnadernas användningsform utreds i planförslagsskedet. Naturskyddsområdena Bredmossmyran och Bredmossen samt de områden på Pjelax och Böle vindkraftparker som Forststyrelsen har ämnat införa som naturskyddområden är belägna utanför decibelområdet 45 db(a). Ett område som Forststyrelsen meddelat att de ämnar införa till naturskyddområde är beläget sydost om Kristinestad Norr. På området överskrids delvis bullernivån 45 db(a). De lågfrekventa ljudnivåerna överskrider Social- och hälsovårdsministeriets riktvärden för boendehälsa vid två jaktstugor belägna på Pjelax och Böle vindkraftparker. Det lågfrekventa ljudet överskrider hörseltröskeln vid 11 av de modellerade objekten. Det finns dock stora skillnader i hur väl byggnaderna isolerar det lågfrekventa ljudet. För de byggnader som är belägna inom 35 db(a) området bör man i planförslagsskedet noggrannare utreda användningsändamål.

68 66 (83) Skugga Figur Sammantagen bullermodellering för Svalskulla, Pjelax, Böle och Kristinestad Norr. Sammantagna skuggningskonsekvenser uppstår av projekten Svalskulla, Pjelax, Böle och Kristinestad Norr. Enligt den sammantagna skuggningsmodelleringen överskrids riktvärdet 8 h/a för tre fasta bostäder och sju fritidsbostäder. En av de fasta bostäderna är belägen på Pjelax planområde och är en jaktstuga. I övrigt är de fasta bostäderna inom 8 h/a belägna i Myrkky och skuggningskonsekvenserna uppstår inte av kraftverken i Pjelax. Fritidsbostäderna är belägna på områdena för vindkraftparkerna samt norr om Teuvavägen. Inom det område där skuggtimmarna överskrider 1 h/a finns det 202 fasta bostäder och 28 fritidsbostäder. Skuggningsmodelleringen beaktar inte den befintliga skogen, utan modelleringen illustrerar en situation då området kring vindkraftparkerna vore kalhyggen. Skogen lindrar de skuggningskonsekvenser som modelleringen presenterar.

69 67 (83) t Figur Sammantagen skuggningsmodellering för Svalskulla, Pjelax, Böle och Kristinestad Norr Fågelbeståndet Vid bedömningen av de sammantagna konsekvenserna har man särskilt granskat konsekvenserna för stora flyttfågelarter som är känsliga för vindkraftsparkernas konsekvenser, såsom tranor, svanar, gäss, skogshönsfåglar och rovfåglar. Delvis andra arter och andra individer flyttar i kust- och havsområdet än i vindparksområdet på fastlandet och därför är bedömningen att de havsvindparker som planeras i Bottenhavet inte märkbart ökar de sammanlagda konsekvenserna tillsammans med de vindkraftsparker som planeras på land. Vid bedömningen utnyttjades utredningar av fåglarnas flyttstråk och viktiga rastområden som gjorts i Österbotten och Satakunta (bl.a. Nousiainen & Tikkanen 2013, Nousiainen 2013, Vilén m.fl. 2012, Ahlman & Luoma 2013). Flera av de vindkraftsparker som planeras i Bottenhavets kustområde ligger helt eller delvis på ett flyttstråk för fåglar. Flyttstråket följer strandlinjen och är av internationell betydelse (bl.a. Nousiainen 2013, Peltonen & Saarteenoja 2013, Satakuntaförbundet 2008, Tikkanen m.fl. 2013). Enligt utredningarna koncentrerar vårflyttningen för många stora fågelarter storligen i närheten av Bottniska vikens kust och antalet flyttfåglar börjar minska redan cirka tio kilometer från kusten inåt landet. Fågeltätheten är som störst vid de öppna kustavsnitten (Nousiainen & Tikkanen 2013). Från Satakunda och Österbotten fortsätter fåglarnas flyttstråk norrut, där även flera andra vindkraftsprojekt planeras. Längre bort från kustlinjen flyttar bl.a. tranor och många rovfåglar, som utnyttjar det lyft som varmare luftströmmar ger. Dessa arter flyttar sannolikt till viss del via alla de vindkraftsparker som planeras i närheten av kusten.

70 68 (83) Flera vindkraftsparker på samma flyttstråk kan ge upphov till sammanlagda (kumulerade) konsekvenser för de fåglar som flyttar via kustområdet och deras populationer. Konsekvenserna uppkommer främst i form av eventuella kollisioner och förändringar i fåglarnas flyttstråk. Flyttstråket av tranor och gäss kan flyttas också av naturliga orsaker. Då det råder väst-sydvästlig vind sker flytten längre österut än vanligt. Om flyttstråken förflyttas kan betydelsen av bl.a. rastområdena i Närpes som samlingsställe försämras, medan betydelsen av åkerområdena längre österut kan öka (Tikkanen m.fl. 2013). När det råder nordostlig och ostlig vind kan flyttstråken förtätas väster om vindkraftsparkerna och då framhävs betydelsen av samlingsställena i närheten av kusten (Tikkanen m.fl. 2013). Vindparksprojekten Svalskulla, Böle och Kristinestad Norr är de projekten som ligger närmast Pjelax och som ger upphov till de största sammanlagda konsekvenserna. I förhållande till MKB-förfarandet för Pjelax vindkraftpark har man ytterligare ökat på passagen som bildas mellan Svalskulla och Pjelax vindkraftparker. Vindkraftparkerna Pjelax, Böle (alternativ 2 i MKB, 23 kraftverk) och Kristinestad Norr bildar tillsammans ett ca 5,5 km brett hinder i väst-östlig riktning. Flytten bland fåglar som flyttar över fastlandet i Suupohja-området styrs oftast av ådalar samt myrar och våtmarker som lämpar sig som födo- och rastområden (Nousiainen 2013). Man har strävat efter att beakta dessa i planeringen av de olika vindkraftsprojekten. Inom Närpes följer flyttningsrutterna av gäss, tranor och svanar i viss mån Närpes ådal, vilkens betydelse som fåglarnas flyttsträck sannolikt kommer att bevaras också ifall alla projekten förverkligas. De största sammanlagda konsekvenser blir för de stora fågelarter som vilar på åkrarna vid Närpes ådal och Teuvanjoki ådal samt övernattar i skärgården. Vindkraftsprojekten formar ett märkbart hinder till fåglarnas flygstråk från födoområdena till övernattningsställena. Den 2,5 km breda flyttpassagen kan vara för snäv för stora flockar av större flyttfåglar såsom tranor och svanar, speciellt vårtider när de flyger norrut. Då måste fåglarna flyga runt de planerade vindkraftsparkerna antingen på den västra eller östra sidan. Ifall fåglarna måste söka vilo-områden någon annanstans kan detta ha en negativ konskevens för deras energihushållning. Det är dock inte säkert att en eventuell förflyttning av flyttstråken har någon särskilt stor betydelse, eftersom den extra flygsträckan runt vindkraftsparkerna är ganska kort jämfört med den tusentals kilometer långa flyttsträckan som fåglarna redan har avverkat. En förlängd flygsträcka bedöms inte ha någon stor inverkan på fåglarnas energihushållning. Dessutom finns det sannolikt tillräckligt många ersättande åkerområden i närheten som lämpar sig för rast och födosök - även längs de nya flyttstråken (bl.a. Tikkanen m.fl. 2013). Pjelax vindkraftspark ökar dock kollisionskonsekvenserna för de fåglar som eventuellt inte undviker vindkraftsparkerna. Om de vindkraftsparker som anges i landskapsplanerna för Södra Österbotten och Österbotten byggs har det grovt uppskattats att de ger upphov till några hundra döda fåglar per år på grund av kollisioner (Peltonen & Saarteenoja 2013, Tikkanen m.fl. 2013). Enligt modellerna är kollisionsdödligheten på en stor del av de granskade vindparksområdena relativt liten och uppgår till högst några enstaka fåglar per kraftverk per år (Tikkanen m.fl. 2013). I teorin väjer upp till procent av fåglarna för rotorerna (bl.a. Desholm & Kahlert 2006, Scottish Natural Heritage 2010). Konsekvensen av den eventuella kollisionsdödligheten på populationsnivå skulle variera från art till art, men som helhet medför kollisioner knappast någon betydande

71 69 (83) konsekvens för någon flyttfågelart. De största riskerna löper arter som är på avtagande och som flyttar allmänt över områdena, såsom sädgåsen. De fåglar som övervintrar i kustområdena i de södra delarna av Nordsjön och Östersjön, till exempel en del gäss och svanar, stöter redan i nuläget på vindkraftverk på många avsnitt av flyttstråken och i övervintringsområdena. Till följd av detta är fåglarna sannolikt delvis vana vid vindkraftverk och har lärt sig att väja för dem, vilket lindrar konsekvenserna för fåglarna. De förändringar som sker i fåglarnas flyttstråk och eventuella kollisioner med vindkraftverk borde fastställas i samband med uppföljningarna av projekten, som det vore en god idé att organisera i samarbete med flera projekt som ligger på samma flyttstråk. Radarstudien som pågår invid Pjelax ger även en förbättrad bild av de nuvarande flyttstråken i området. Efter att kraftverken är i drift är det även möjligt att via radaruppföljning följa upp hur fåglarnas flyttstråk påverkas av kraftverken. Sammanlagda konsekvenser kan uppstå även för det lokala häckande fågelbeståndet på grund av förändringar i livsmiljön samt genom att vindkraftverken utgör hinder eller leder till kollisioner. De stora rovfåglarnas revir är vanligen mycket stora och därför kan det hända att flera vindkraftsprojekt planeras på reviren. Flera projekt kan tillsammans orsaka till och med måttliga konsekvenser för livsmiljöerna och hinder- och kollisionskonsekvenser för de rovfåglar som häckar på områdena intill projektområdena. Arter som löper risk att kollidera med vindkraftverken är stora dagrovfåglar (t.ex. havsörn, kungsörn och fiskgjuse), som inte alltid märker de stora rotorbladen. Det har dock allmänt konstaterats att rovfåglar ganska sällan kolliderar med vindkraftverk, såvida inte kraftverken finns på områden som är särskilt populära bland rovfåglarna. Man har strävat efter att beakta sådana områden vid planeringen av enskilda vindkraftsparker. Dessutom finns det även lugnare områden på stora revir, ifall störningarna från vindkraftverken skrämmer bort rovfåglarna från vindparksområdena. I Långmarkenområdet har man lämnat en skyddszon på minst två kilometer till närmaste kända havsörnsbo. På Pjelax, Böle och Kristinestad Norr vindkraftsområden förekommer en måttlig hönsfågelstam. De sammanlagda konsekvenserna kan närmast gälla tjädern, som anses vara mest känslig för förändringar i skogarnas struktur. Kända spelplatser för tjäder finns i området och störningarna kan försvaga artens lokala population. Det uppstår sammantagna konsekvenser för det flyttande och häckande fågelbeståndet med alla de vindkraftparkprojekt som planeras längs med kusten och hela flyttrutten, av jakt samt av andra förändringar som riktas mot övervintrings- och häckningsområden. Det uppstår även konsekvenser för fågelbeståndet ifall inga av vindkraftparkerna förverkligas, genom att alternativa elproduktionsformer även kan ha konsekvenser för arterna. Det som inverkar mest på betydelsen av konsekvenserna som riktas mot fågelbeståndet är hur man genom att beakta närliggande projekt kan producera sådana layouter som bildar tillräckliga flyttpassager och förbygga att det bildas sådana inbuktningar i områdena som kan fungera som fällor och tvinga fåglarna att flyga genom vindkraftparken eller göra svåra väjningar Samhällsstruktur och markanvändning Vindkraftparkerna i Långmarkenområdet ligger huvudsakligen i jord- och skogsbruksområden som saknar särskilda markanvändningsmål. Om vindkraftprojekten genomförs bildar de tillsammans en mera omfattande helhet som medför att vindkraftverken begränsar markanvändningen och spridningen av

72 70 (83) samhällsstrukturen i riktning mot vindkraftparkerna. Områdena för vindkraftparkerna kommer även i fortsättningen att precis som nu i huvudsak användas som jord- och skogsbruksområden och förändringarna begränsas närmast till områdena för vindkraftparkernas konstruktioner och förbindelsevägarna, vilket motsvarar någon enstaka procent av den sammanlagda arealen av projektområdena för vindkraftparkerna. Tillsammans utvidgar projekten det område som utsätts för vindkraftsbuller och där markanvändningsplaneringen är begränsad. Det planeringsvärde som rekommenderas av miljöministeriet är 40 db för bostäder och 35 db för fritidsbostadsområden. Enligt den sammantagna bullermodelleringen utvidgas dock inte 40 db(a) bullerområdet i betydande mån i förhållande till de bullerområden som har modellerats för projekten skilt. De sammantagna konsekvenserna för den framtida markanvändningen är därmed inte betydande. Vindkraftparkernas läge på ett skogsområde som omges av riksväg 8 och Teuvavägen och där kommungränsen mellan två kommuner löper genom området bedöms även vara sådant, att samhällsstrukturens utveckling inte hämmas av projekten. Projekten i Långmarken är huvudsakligen belägna på områden som har utpekats för vindkraft i Österbottens etapplandskapsplan II Människors levnadsförhållanden Vindkraftsparkernas mest betydande sammanlagda konsekvenser för människors levnadsförhållanden hänför sig till förändringar i landskapet. Kraftverken på Långmarkenområdet samt Svalskulla bildar en större helhet av vindkraftverk som förändrar landskapet till mer tekniskt. Om alla vindkraftparkerna byggs skulle det indirekt påverka även rekreationsanvändningen på planområdena och i deras näromgivning. Vindkraftverken förhindrar inte rekreationsanvändningen, men om de byggs förändrar detta den skogbevuxna miljön och landskapet på områdena, vilket kan upplevas som störande för rekreationsanvändningen. Konsekvenserna riktas främst till närboende kring vindkraftparkerna, d.v.s. invånarna i Pjelax, Österskogen, Viiti, Perälä, Myrkky och Tjöck Landskapet och kulturmiljön För de vindkraftparker som kan vara synliga i samma vy och som därmed orsakar sammantagna konsekvenser för landskapet är förutom Pjelax även Böle, Svalskulla samt Kristinestad Norr. För dessa projekt har man uppgjort sammantagna fotomontage. Sett från havet är det även möjligt att se övriga projekt som planeras längs med den Österbottniska kusten, men då bedöms avståndet mellan åskådaren och projekten vara så långt att det inte kan uppstå betydande landskapskonsekvenser. De närliggande projekten Pjelax, Böle, Svalskulla och Kristinestad Norr kan ses från olika punkter runt omkring vindkraftparkerna, som är belägna på ett skogsområde som omges av åkerområden samt havet. Sett från olika punkter kring vindkraftparkerna är skilda projekt de som är mest framträdande i landskapet. Sett från Pjelax by och kusten är Pjelax och Svalskulla de projekt som är belägna i förgrunden och därmed är mest framträdande. I riktningen nordost-sydväst bildar Böle, Pjelax och Svalskulla ett tekniskt landskap av vindkraftverk som sträcker sig som längst dryga 12 kilometer. Dock är detta landskap ställvis beläget bakom befintlig skog och kraftverken är belägna på olika avstånd i förhållande till åskådaren. Till Pjelax by är det vindkraftverken på Pjelax planområde som är de mest framträdande. Vindkraftverken i de övriga projekten är belägna i bakgrunden, och förstärker inte nämnvärt de konsekvenser som uppstår till följd av Pjelax vindkraftpark. Till Pjelax by bedöms de sammantagna landskapskonsekvenserna vara måttliga.

73 71 (83) Figur Sammantaget fotomontage Pjelax by. Pjelax = blå, Svalskulla = röd, Böle = lila, Kristinestad Norr = grön. Sett från Rörgrund är en stor del av vindkraftverken synliga, men kraftverken på Böle och Kristinestad Norr är huvudsakligen belägna i bakgrunden. Sett från Rörgrund är de sammantagna landskapskonsekvenserna minst måttliga. Konsekvensens betydelse lindras lite av att vindkraftparkerna är belägna på ett relativt långt avstånd, som närmast är Svalskulla på ett avstånd av knappa 4 kilometer. Figur Sammantaget fotomontage Rörgrund. Pjelax = blå, Svalskulla = röd, Böle = lila, Kristinestad Norr = grön. I förhållande till de konsekvenser som uppstår av Svalskulla och Pjelax förstärks landskapskonsekvenserna mot Österskogen, Viiti, Perälä och Myrkky av kraftverken på Böle och Kristinestad Norr. Vid Storåsinloukko bedöms konsekvenserna vara minst måttliga och till Tjöck är de måttliga, eftersom en stor del förblir bakom skog. Även från detta observationshåll bildar kraftverken en bred vy av vindkraftverk. Figur Sammantaget fotomontage Storåsinloukko. Pjelax = blå, Svalskulla = röd, Böle = lila, Kristinestad Norr = grön. Den skog som på flera ställen omger de planerade vindkraftparkerna minskar på deras landskapskonsekvenser, eftersom skogen till stora delar täcker kraftverkens torn, vilket innebär att de inte har en fullt dominerande effekt på landskapet. Landskapet förändras