DELGENERALPLAN FÖR MOLPE- PETALAX VINDKRAFTPARK

Transkript

1 MALAX KOMMUN DELGENERALPLAN FÖR MOLPE- PETALAX VINDKRAFTPARK PLANBESKRIVNING / FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY P20392

2

3 PLANBESKRIVNING / I Salomaa Kristina Innehållsförteckning 1 Inledning Planläggningens och beslutsprocessens skeden Deltagande och samarbete Utredningar och miljökonsekvensbedömning Miljökonsekvensbedömning (MKB) Utredningar Nuläge Planläggningsområde och beskrivning av näromgivningen Läge Bebyggelse Markägoförhållanden Trafik Elnät Planer som berör området Riksomfattande mål för områdesanvändningen (VAT) Österbottens landskapsplan Etapplandskapsplaner Generalplaner Detaljplaner Byggnadsordning Övriga planer och beslut Naturmiljö Berggrund och jordmån Yt- och grundvatten Flora och värdefulla naturtyper Fauna Fågelbestånd Skyddsområden Landskap och kulturmiljö Nationellt värdefulla landskapsområden Byggda kulturmiljöer av riksintresse (RKY 2009) Byggda kulturmiljöer av landskapsintresse (RKY 1993) Områden som är nationellt värdefulla med tanke på kulturmiljön eller landskapsvården (vma) Områden som är värdefulla för landskapet eller regionen med tanke på kulturmiljön eller landskapsvården (ma) UNESCO världsarvsobjekt... 19

4 PLANBESKRIVNING / II Salomaa Kristina Fornlämningar PROJEKTETS ANKNYTNING TILL ANDRA PROJEKT, PLANER OCH PROGRAM Vindkraftparker i drift i näromgivningen Övriga vindkraftparker som planeras i näromgivningen Granskog vindkraftpark Övriga vindkraftparker PLANLÄGGNINGENS MÅLSÄTTNINGAR PLAN FÖR VINDKRAFTPARKEN Konstruktionerna i vindkraftparken Vindkraftparkens plan i planutkastskedet Vindkraftparkens plan i planförslagsskedet Vindkraftparkens plan i godkännandeskedet PLANLÄGGNINGENS SKEDEN Planläggningen anhängig Planutkast Planförslag Godkänd plan AVGÖRANDEN, BETECKNINGAR OCH BESTÄMMELSER I DELGENERALPLANEN Planens centrala innehåll Beteckningar och bestämmelser som berör områdesanvändningen Beteckningar och bestämmelser som berör uppförandet av vindkraftparken Område som är särskilt viktigt med tanke på naturens mångfald (luo) Andra beteckningar och bestämmelser Allmänna bestämmelser DELGENERALPLANENS KONSEKVENSER Allmänt om konsekvensbedömning Typiska konsekvenser för vindkraftverk Bullerkonsekvenser Riktvärden och metoder Konsekvenser under byggtiden Konsekvenser under driftstiden Skuggnings- och blinkningskonsekvenser Riktvärden och metoder Konsekvenser under driftstiden Konsekvenser för berggrund och jordmån Konsekvenser för yt- och grundvatten Konsekvenser för floran, faunan och skyddsområden Flora... 38

5 PLANBESKRIVNING / III Salomaa Kristina Fauna Skyddsområden Konsekvenser för fågelbeståndet Konsekvenser för markanvändning, näringar och människors levnadsförhållanden Konsekvenser för trafiken Konsekvenser för landskapet och kulturmiljön Metoder och granskningsområden Konsekvenser för landskap och kulturmiljö Konsekvenser för fornlämningar Konsekvenser för luftövervakningen och flyghindertillstånd Konsekvenser för kommunikationsförbindelser Konsekvenser för säkerheten Sammantagna konsekvenser Bedömda sammantagna konsekvenser Buller Skuggningar Fågelbeståndet Samhällsstruktur och markanvändning Människors levnadsförhållanden Landskapet Vägtrafik DELGENERALPLANENS FÖRHÅLLANDE TILL DE RIKSOMFATTANDE MÅLEN FÖR OMRÅDESANVÄNDNING OCH INNEHÅLLSKRAVEN FÖR LANDSKAPSPLANEN OCH GENERALPLANEN Planen i förhållanden till de riksomfattande målen för områdesanvändning Förhållande till landskapsplanen Förhållande till generalplanens krav Innehållskrav för generalplaner Särskilda krav på innehållet i en generalplan som gäller utbyggnad av vindkraft DELGENERALPLANEN I FÖRHÅLLANDE TILL KONTAKTMYNDIGHETENS UTLÅTANDE ÖVER MKB- BESKRIVNINGEN GENOMFÖRANDE AV DELGENERALPLANEN LITTERATUR... 66

6 PLANBESKRIVNING / IV Salomaa Kristina Bilagor: Bilaga 1. Program för deltagande och bedömning (PDB). Bilaga 2. Buller- och skuggningsmodelleringar för Molpe-Petalax vindkraftpark. Bilaga 3. Synlighetsanalys och fotomontage. Bilaga 4. Kontaktmyndighetens utlåtande över MKB-beskrivningen. Bilaga 5. NTM-centralens utlåtande över Naturabedömningen för Molpe-Petalax vindkraftpark. Planläggningen av vindkraftparken har föregåtts av ett Miljökonsekvensbedömningsförfarande (MKBförfarande). Materialet i anknytning till MKB-förfarandet finns tillgängligt på Miljöförvaltningens internetsidor

7 PLANBESKRIVNING / V Salomaa Kristina Sammandrag Delgeneralplanen för Molpe-Petalax vindkraftpark består av sammanlagt 15 kraftverk, fördelat på Malax och Korsnäs kommuners områden så, att det i Malax finns tre kraftverk. Vindkraftparkens planläggningsförfarande har föregåtts av ett MKBförfarande, i vilket man har utrett vindkraftparkens konsekvenser i enlighet med Lagen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning (468/1994) och ändringen av lagen (458/2006). MKB-förfarandet har avslutats med kontaktmyndighetens (Södra Österbottens NTM-centrals) utlåtande över beskrivningen. Planläggningsprocessen består av tre skeden; Plan för deltagande och bedömning (PDB), planutkast och planförslag. PDB har varit framsatt till påseende under Detta är planbeskrivningen för planutkastet. Planutkastet ställs till påseende i 30 dagar, under vilken tid intressenterna har möjlighet att framföra en muntlig eller skriftlig åsikt över planen. På basen av responsen uppgörs ett planförslag, som även ställs till påseende i 30 dagar. Över planförslaget kan intressentrena lämna in en anmärkning. Till anmärkningarna uppgörs bemötanden. Planen godkänns i Korsnäs och Malax kommuner för sina respektive delområden. Planen godkänns av kommunstyrelserna, varefter den godkänns av kommunfullmäktige. Planen baseras på alternativ 3 i MKB-beskrivningen. Nedan presenteras en sammanfattning av de bedömda kosekvenserna i MKB-förfarandet. För bullrets del har sammanfattningen ändrats på basen av att man i planläggningen har använt ett kraftverk med lägre källjud. ALTERNATIV 3 15 vindkraftverk Buller Alternativet har modellerats med ett kraftverk vars käll-ljud är 105,9 db(a). Under anläggningen kan bosättningen i byarna Molpe och Häggvik samt Petalax utsättas för måttliga bullerkonsekvenser på grund av den ökade mängden tunga transporter under anläggningen. Miljöministeriets planeringsriktvärden för vindkraftbuller underskrids vid alla närliggande byggnader. Inom bullerzonen som överstiger 35 db(a) finns 8 fasta bostäder, men inga fritidsbostäder eller naturskyddsområden. I den sammantagna bullermodelleringen med Granskog vindkraftpark finns det ytterligare 7 fasta bostäder inom 35 db(a), men planeringsriktvärden för buller underskrids med marginal. Den lågfrekventa ljudnivån underskrider de nivåer som angivits i Social- och hälsovårdsministeriets anvisningar om boendehälsa vid alla närliggande objekt.

8 PLANBESKRIVNING / VI Salomaa Kristina Skuggning och blinkningar Skuggningsriktvärdet 8 timmar per år överskrids vid 3 fasta bostäder men inga fritidsbostäder. Den teoretiska skuggningskonsekvensen är minst måttlig för några närliggande byggnader. Bostäderna är belägna i södra Molpe. Helhetsmässigt är konsekvenserna av vindkraftparken dock små. Modelleringen motsvarar en situation då området kring vindkraftverken är kalhyggen. I verkligheten förhindrar den omkringliggande skogen att skuggningarna sprids till ett så stort område. Ifall konsekvenserna av skuggbildning för bostäderna och fritidsbostäderna upplevs störande kan konsekvenserna lindras genom att köra ner enskilda kraftverk för den tid kraftverken kastar störande skuggor så att de indikativa riktvärdena för skuggbildning inte överskrids eller fenomenet inte upplevs som oskäligt störande. Luftkvalitet och klimat Berggrund och jordmån Konsekvenserna under anläggningstiden är inte betydande. Projektet förverkligar Finlands strävan till att öka produktionen av förnybar energi. Vindkraftsparkens elproduktion minskar växthusutsläppen jämfört med nollalternativet. I alternativ 3 minskar koldioxidutsläppen årligen med cirka ton i jämförelse med nollalternativet. Konsekvenserna riktar sig mot byggplatserna för vindkraftparken där man utför anläggningsarbeten. Konsekvenserna är minst i alternativ 3, eftersom antalet kraftverk är minst. I konsekvensområdet finns inga geologiskt värdefulla objekt. På basen av GTK:s preliminära bedömning om förekomst av sura sulfatjordar förekommer det mycket osannolikt dessa jordar på projektområdet. Riskerna för att jordmånen förstörs under driften är mycket osannolika tack vare småskalig användning av kemikalier, övervakning och regelbunden service. Yt- och grundvatten De mest betydande konsekvenserna infaller under anläggningsskedet, då avrinningen och sedimentbelastningen kan öka något i närheten av byggplatserna. Kraftverkens fundamentteknik väljs utifrån markunderlaget för att undvika konsekvenser. Det finns inga sjöar eller vattendrag som är värdefulla eller skyddade med tanke på naturskyddet eller fiskerihushållningen. På projektområdet finns två outdikade myrar som vid naturinventeringarna bedömts vara lokalt värdefulla. Vindkraftparkens servicevägar och övriga konstruktioner inverkar inte på objektens vattenhushållning. Inom projaktområdet finns det tre grundvattenområden. Inga konstruktioner har placerats på grundvattenområdena. Vegetation De mest betydande värdena på projektområdet finns i de outdikade delarna av myrarna Långträskmossen och Dermossen. Skogsmiljöernas naturskyddsmässiga värden finns på de lundartade moskogsområdena som har besparats vid avverkningarna och som är vegetationsmässigt mångsidiga. För naturens mångfald är även projektområdets enda vattendrag, Stenträsket, viktigt. Träsket upprätthåller ett mångsidigt artbestånd på projektområdet. De värdefulla miljöerna har beaktats vid planeringen och inga kraftverk har placerats på dessa områden. En ny serviceväg korsar Järpkärrets gamla skog och innebär lindriga konsekvenser för objektet. Kraftverk nr 10 är beläget på ett avstånd av 75 m från Skogscentralens miljöstödsområde och uppställningsytan innebär att en lindrig kantzon uppstår vid objektet. Konsekvenserna bedöms vara små.

9 PLANBESKRIVNING / VII Salomaa Kristina Fågelbestånd Konsekvenserna påminner om konsekvenserna i alternativ 1, men är mindre eftersom antalet kraftverk och därmed även konstruktionernas utsträckning är mindre och innebär färre förändringar i livsmiljön. Anläggningstiden som orsakar störningar är också kortare. Skyddsvärda fågelarter som har observerats i den omedelbara närheten av byggplatserna; orre (kraftverk 3), järpe (kraftverk 4), mindre flugsnappare (kraftverk 10) och tjäder (kraftverken 14 och 15). Reviren för dessa arter är ganska stora och består av ganska vanligt ekonomiskogsområde. De känsligaste arterna för effekterna av projektet av dessa arter anses vara orre och tjäder eftersom arterna har klassificerats som nära hotad. Konsekvenserna för skyddsvärda arter är överlag obetydliga. Vindkraftverken orsakar en kollisionsrisk för fåglarna. Med beaktande av fåglarnas rörelser på projektområdet under året kan projektet, om det realiseras, beräknas orsaka högst cirka 30 fåglars död per år. I alternativ 3 är avståndet mellan Dermossen och vindkraftparkens konstruktioner längre, vilket även gynnar det häckande fågelbeståndet som är mångsidigt i närheten av myrmarken. Fågelbeståndet, forts. Övrig fauna Skyddsom råden Konsekvenserna för det flyttande fågelbeståndet är mindre i alternativ 3 än i alternativen 1 och 2, eftersom antalet kraftverk är färre. I alternativ 3 utgör vindkraftparken en barriär på högst 3,5 x 3 km. Vindkraftparkens formation i alternativ 3 är även avlång i samma riktning som kusten, vilket betyder att barriären som uppstår för de flyttande fåglarna är lättare omkringflugen och inte betydande. I nordvästlig-sydostlig riktning är vindkraftparken som mest 1,8 km bred. I alternativ 3 är det teoretiska beräknade antalet fågelkollisioner 35 fåglar per år. Konsekvenserna av vindkraftparken enligt alternativ 3 bedöms vara mycket små och sannolikheten att de skulle medföra betydande konsekvenser för populationen av någon art som flyttar via projektområdet är mycket liten. Barriäreffekten som uppstår av vindkraftparken bedöms inte påverka fåglarnas flyttfågelstråk i Sydösterbotten på något nämnvärt sätt. Projektet förändrar i liten utsträckning djurens livsmiljöer och medför tillfälliga störningar för faunan. Inga direkta konsekvenser uppstår i fråga om utbredningsområdena för de djurarter som är skyddsmässigt värdefulla. Djurarter som är vanliga på projektområdet har i stor utsträckning redan vant sig vid de störningar som skogsbruket medför. Konsekvenserna är minst i alternativ 3, eftersom antalet vindkraftverk är minst. Konsekvenserna för det lokala fladdermusbeståndet är små, ett tillräckligt skyddsavstånd har beaktats mellan det viktiga födo-området i de västra delarna av projektområdet. Projektområdet är av högst måttlig betydelse på riksnivå för de flyttande fladdermössen, även om projektområdet är beläget ca 2 km från kusten. Konsekvenserna för fladdermössens flyttrutter och populationer bedöms vara små eller på lokal nivå högst måttliga. Konsekvenserna för de flyttande fladdermössen är minst i alternativ 3, eftersom den teoretiska kollisionsrisken är minst då antalet kraftverk är färre. Flygekorre påträffades inte på projektområdet. En naturabedömning enligt naturvårdslagen 65 har utförts för projektet. Enligt NTM-centralens utlåtande uppstår det inte mer än små konsekvenser för det flyttande fågelbeståndet eller Naturaområdena då projektet förverkligas enligt alternativ 3.

10 PLANBESKRIVNING / IIX Salomaa Kristina Samhällsstruktur och markanvändning Näringsliv Vägtrafik, radar och kommunikation Landskap och kulturarv Fornlämningar Molpe-Petalax vindkraftspark bedöms inte orsaka betydande konsekvenser för samhällsstrukturen. Vindkraftparken planeras på ett område som lämpar sig för verksamheten och grundar sig till stor del på befintlig infrastruktur. Vindparksprojekt överensstämmer med de riksomfattande målen för områdesanvändningen och stödjer särskilt uppnåendet av de mål som gäller utnyttjandet av förnybar energi och utgör positiva konsekvenser. Konsekvenserna för markanvändning är små och riktas i huvudsak mot byggplatserna för kraftverken, servicevägarna och elstationen. Sammanlagt uppgår konstruktionerna till cirka 1 % av projektområdet. I landskapsplanen har man på projektområdet betecknat grundvattenområden och ett mv-område. Vindkraftparken bedöms inte försvaga dessa beteckningar. Området har i etapplandskapsplanen betecknats som ett område för en regional vindkraftpark. I alternativ 3 har alla kraftverk placerats inom tv-1-området. Projektet bedöms inte medföra märkbara konsekvenser för bedrivandet av skogsbruk i området. I alternativ 3 är två kraftverk, nr. 2 och nr. 9 belägna invid åkerområden och splittrar dessa. Vindkraftverken är belägna på ca 1000 meters avstånd från närmaste kraftverk och utanför skuggningsområdet 8 h/a samt 40 db(a) bullerområdet. Sysselsättningseffekten i kommunerna beräknas vara sammanlagt 99 årsverken. Trafiken på transportrutterna ökar under anläggningstiden. De mest betydande konsekvenserna orsakas av specialtransporterna, som kan ge upphov till kortvariga störningar i trafiken. Under anläggningen kommer transporterna till projektområdet från riksväg 8 via Petalaxvägen (6780), Korsbäckvägen (6781) och Råbackavägen (17448) samt via Strandvägen. Det byggs två väganslutningar till projektområdet (nordväst och sydväst). Beräknat antal tunga transporter är och antal specialtransporter är 195. Enligt Digita Ab:s utlåtande kan tv-mottagningen störas för 140 invånare i Korsbäck och längs med Långbackvägen. Eftersom antalet kraftverk är betydligt färre än vad beaktats i utlåtandet är det sannolikt att konsekvenserna blir lindrigare. De närmaste landskaps- och kulturarvsobjekten är Petalax kyrkonejd (RKY 1993), Molpe fiskarby och fiskehamn (RKY 1993 och 2009) samt Korsnäs kyrka och prästgård (1993 och 2009). Närmaste nationellt värdefulla landskapsområdet är Övermalax-Åminne, beläget på ett avstånd av över 12 km. Bosättningen i närområdet finns huvudsakligen i Petalax och Molpe byar samt enskilt längs med vägstrukturen. Vindkraftverken är mest synliga till de öppna åkerområdena samt till havs. Landskapskonsekvenserna för bosättningen i Petalax by är måttliga. Omgivande skog lindrar konsekvenserna för bosättningen i Molpe. Det uppstår inga betydande konsekvenser för något av de värdeobjekt som finns i närheten av vindkraftparken. Yttersta kraftverken kommer att förses med klart blinkande flyghinderljus på dagen och ett rött konstant ljus på natten. Flyghinderljuset på dagen kommer inte att påverka landskapskonsekvenserna i någon betydande grad och på natten är konsekvenserna små. Enligt Museiverket fanns det inga befintliga fornlämningar på projektområdet. Under fornlämningsinventeringen lokaliserades två nya fornlämningar, varav den ena var långt förstörd. Dermossens fornlämning är belägen i de sydostliga delarna av projektområdet och anknyter till jordbruksanorna. I alternativ 3 är det närmaste kraftverket planerat på ett avstånd av 280 m från fornlämningen. Den befintliga skogsbilvägen som löper invid objekten har inte planerats förstärkas och därmed riktas inga möjliga konsekvenser mot fornlämningen.

11 PLANBESKRIVNING / IX Salomaa Kristina Människans levnadsförhållanden och trivsel Vindkraftsparken förhindrar inte att man vistas på området eller använder området för rekreation. Konsekvenserna för trivseln och rekreationsanvändningen är i huvudsak upplevda; åsynen av vindkraftverken samt vindkraftverkens ljud och rörelser kan upplevas som störande. Enligt invånarenkäten (sampel 500 hushåll, 173 svar = svarsprocent 35) ansåg 47 % att vindkraftparken skulle påverka boendetrivseln ganska eller mycket negativt, 32 % ansåg att vindkraftparken inte har någon inverkan på trivseln och 15 % ansåg att konsekvenserna skulle vara positiva. Av invånarenkäten att döma upplevdes vindparkprojektet ha flest negativa konsekvenser för faktorer som berör bostadsområdets anseende, miljöns kvalitet och rekreationsanvändning. Sammantagna konsekvenser Närliggande projekt som bedöms kunna ha sammantagna konsekvenser med Molpe-Petalax är Granskog vindkraftpark, Poikel vindkraftpark och Petalax Ribäcken samt Långmossa. Sammantagna modelleringar har uppgjorts för Molpe-Petalax och Granskog vindkraftparker och har bedömts gemensamt i MKB. De mest betydande sammantagna konsekvenserna kan uppstå med tanke på det flyttande fågelbeståndet och Natura 2000-områdena. Vindkraftparkerna uppgör etappvis förekommande hinder som flyttfåglarna måste väja för. Nuvarande flyttrutter löper öster och väster om den planerade vindkraftparken och projekten är belägna i en förmånlig riktning med taken på flyttsträcken. Mellan projektområdena förblir ca 5-8 km breda områden som är fria från vindkraftverk. Sammantagna konsekvenser för de arter som står som skyddsgrunder för de bedömda Naturaområdena kan enligt Molpe-Petalax Naturabedömning uppstå främst för trana och sädgås. Projektet bedöms inte orsaka betydande sammantagna konsekvenser på kort eller lång sikt med andra projekt i området för arterna på de Naturaområden som har bedömts i Naturabedömningen. De sammantagna konsekvenserna riskerar inte heller Naturanätverkets funktionalitet och enhetlighet. Även med tanke på de sammantagna konsekvenserna bildar alternativ 3 de minsta konsekvenserna.

12 1 (70) DELGENERALPLAN FÖR MOLPE-PETALAX VINDKRAFTPARK 1 Inledning VindIn Ab Oy planerar en vindkraftpark invid kommungränsen för Korsnäs och Malax kommuner, söder om Molpe by och väster om Petalax by. Molpe-Petalax vindkraftpark består totalt av 15 kraftverk, varav 3 kraftverk är belägna på Malax kommuns område och 12 kraftverk på Korsnäs kommuns område. Hela planområdet är 1780 ha stort, så att 465 ha är beläget på Malax kommuns område och 1315 ha på Korsnäs kommuns planområde. Det utarbetas en delgeneralplan för delområdet i Malax kommun och en delgeneralplan för delområdet i Korsnäs kommun. Denna planbeskrivning gäller delområdet för Malax kommun. De planerade vindkraftverken består av ett cirka 140 meter högt ståltorn, ett maskinrum samt av en trebladig rotor. Rotorbladens diameter är cirka 130 meter och vindkraftverkens maximihöjd är cirka 200 meter. Inom vindkraftsparken byggs en 110 kv elstation, där den effekt som vindkraftverken producerar transformeras till en överföringsspänning på 110 kv. Från elstationen överförs elen till det nationella nätet. Elöverföringen till det nationella nätet utreds i ett separat projekttillståndsförfarande. Den preliminära planen är att ansluta parken till Petalax elstation med jordkabel. Elöverföringen inom vindkraftparken sker med jordkabel som huvudsakligen löper invid servicevägarna. Målsättningen med delgeneralplanen är att möjliggöra uppförandet av vindkraftparken. I delgeneralplanen anvisas var kraftverken samt tillhörande konstruktioner, som servicevägar och elstationen, kan placeras. Vid delgeneralplanläggningen av vindkraftparken strävar man till att ta omgivningens särdrag i beaktande. Delgeneralplanen uppgörs så att man på dess grund kan bevilja bygglov för vindkraftverken enligt MBL 77a. Delgeneralplanen uppgörs med rättsverkan och godkänns av Malax och Korsnäs kommunfullmäktige för respektive kommuns delområden. Delgeneralplanen uppgörs på basen av MKB-förfarandet för Molpe-Petalax vindkraftpark. I denna planbeskrivning presenteras områdets nuläge, utförda utredningar och konsekvensbedömning i förkortad och sammanfattad utsträckning. Hela materialet för MKB-förfarandet finns i sin helhet tillgänglig på Miljöförvaltningens webbtjänst på adressen 2 Planläggningens och beslutsprocessens skeden Planläggningen anhängig (oktober april 2015) VindIn Ab Oy har anhållit om att få uppgöra en delgeneralplan för Molpe-Petalax vindkraftpark. Malax kommun har godkänt anhållan (KST ) och Korsnäs kommun har godkänt anhållan (KST ). Plan för deltagande och bedömning (PDB) har varit till påseende i båda kommunerna under perioden Ett infotillfälle har ordnats i Petalax högstadie under påseendetiden för PDB. Ett myndighetssamråd ordnades och ett arbetsmöte med myndigheter har ordnats

13 2 (70) Delgeneralplanens utkastskede (maj augusti 2015) När beredningsmaterialet för delgeneralplanen är färdigställt läggs planen till allmänt påseende om vilket det kungörs offentligt. Intressenterna och kommuninvånare har möjlighet att framföra sin åsikt om planeutkastet skriftligen eller muntligen (MBF 30 ). Myndigheternas utlåtande om planen begärs och responsen sammanställs. Delgeneralplanens förslagsskede (september oktober 2015) Ett myndighetssamråd ordnas med berörda myndigheter efter att responsen över planutkastet har sammanställts. Planförslaget sätts till påseende i respektive kommuner i 30 dagar. Planens påseendetid kungörs offentligt och kommunens invånare och intressenter har rätt att lämna in en anmärkning om planeförslaget. Anmärkningarna skall levereras i skriftlig form till kommunstyrelsen i Malax eller Korsnäs kommuner innan påseenedetidens utgång. Myndigheternas utlåtande om planförslaget begärs. Delgeneralplanen godkänns (november 2015) Till de anmärkningar och utlåtanden som inlämnats angående planeförslaget ges motiverade svaromål. Korsnäs kommunfullmäktige godkänner sitt delområde av delgeneralplanen och Malax kommunfullmäktige godkänner sitt delområde av delgeneralplanen. Godkännandebeslutet kungörs officiellt. 3 Deltagande och samarbete Enligt markanvändnings- och bygglagen 62 skall planläggningsförfarandet ordnas så att markägarna på området och de vars boende, arbete eller övriga förhållanden kan påverkas betydligt av planen samt de myndigheter och sammanslutningar vars verksamhetsområde behandlas vid planeringen (intressent) har möjlighet att delta i beredningen av planen, bedöma verkningarna av planläggningen och skriftligen eller muntligen uttala sin åsikt om saken. Om planförslaget kan intressenten lämna in en skriftlig anmärkning. Intressenter vars boende, arbete eller övriga förhållanden planen kan påverkas betydligt: De invånare, företag och näringsidkare samt användare av rekreationsområden som finns inom planens konsekvensområde. Markägare och innehavare inom planens konsekvensområde Sammanslutningar vars verksamhetsområde behandlas vid planeringen: Sammanslutningar som representerar invånare, t.ex. boendeföreningar eller byaråd Sammanslutningar som representerar ett visst intresse eller en viss befolkningsgrupp, t.ex. naturskydds- och jaktföreningar Föreningar som representerar näringsidkare och företag Sammanslutningar som sköter specialuppgifter, t.ex. energi- och vattentjänstverk (Bl.a. EPV Regionalnät Ab, Molpe Vatten Ab, Suomen Erillisverkot Oy, Meteorologiska institutet, Finavia Oyj, Fingrid Oyj, Fortum Oyj, Digita Ab, Ukkoverkot Oy, TeliaSonera Finland Oyj, Elisa Oyj, DNA Oy, lokala radioentreprenörer, Fartygstrafikservicen Bothnia VTS, Cinia Oy)

14 3 (70) Myndigheter vars verksamhetsområde behandlas vid planeringen: Kommunala förvaltningsorgan och sakkunniginstanser (t.ex. tillsynsnämnden i Korsnäs kommun, Byggnadsnämnden och miljönämnden i Malax kommun, Västkustens miljöenhet) Södra Österbottens NTM-central (ansvarsområdena för miljö och naturresurser samt trafik och infrastruktur), Österbottens NTM-central, Österbottens förbund, Södra Österbottens förbund, grannkommunerna, Österbottens räddningsverk, Trafikverket och trafiksäkerhetsverket Trafi, Museiverket, Österbottens museum, Försvarsmakten, Österbottens naturskyddsdistrikt, Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet, Forststyrelsen samt Forststyrelsens UNESCO världsarvskoordinator, Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland. 4 Utredningar och miljökonsekvensbedömning 4.1 Miljökonsekvensbedömning (MKB) 4.2 Utredningar Lagen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning (468/1994) och ändringen av lagen (458/2006) tillämpas alltid på projekt som kan medföra betydande skadliga miljökonsekvenser. Statsrådet har den 14 april 2011 lagt till vindkraftparker med minst 10 kraftverk eller en total kapacitet på minst 30 MW till projektförteckningen i 6 i MKB-förordningen. Således har ett MKB-förfarande tillämpats på Molpe-Petalax vindkraftpark. MKB-programmet var officiellt framlagd till påseende Kontaktmyndigheten har gett ett eget utlåtande om MKB-programmet utifrån de erhållna anmärkningarna och utlåtandena. Kontaktmyndigheten gav sitt utlåtande om MKB-programmet (Dnr EPOELY/71/07.04/2013). Konsekvensbedömningen har som uppgift att stödja utarbetandet av planen samt valet av godtagbara planlösningar och hjälper att bedöma hur målen och kraven på innehållet i planen förverkligas. Konsekvensbedömningen av planen grundar sig på basutredningar som görs över området, andra befintliga grundläggande fakta, utredningar, terrängbesiktningar, utgångsuppgifter, utlåtanden och åsikter från intressenterna samt analyser av vilka egenskaper i planen som kommer inverka på miljön. Vid bedömningen av delgeneralplanens konsekvenser granskas speciellt hur projektet påverkar natur-, landskaps-, buller- och skuggbildningsförhållanden. Miljökonsekvensbedömningens syfte är dessutom att öka medborgarnas tillgång till information och deras möjligheter till medbestämmande. Genom förfarandet får också den projektansvarige information som denne behöver för att kunna välja det lämpligaste alternativet med tanke på miljön, och myndigheten får veta mer om projektets förutsättningar och information för att kunna definiera tillståndsvillkoren. Konsekvensbeskrivningen var officiellt framlagd till påseende Kontaktmyndigheten gav sitt utlåtande över MKB-beskrivningen och därmed är MKB-förfarandet avslutat. Inga beslut om projektet fattas inom MKB-förfarandet, utan beslut fattas efter avslutat MKB-förfarande i samband med planläggningen och övriga tillståndsförfaranden. I samband med MKB-förfarandet för Molpe-Petalax vindkraftpark har gjorts följande utredningar:

15 4 (70) Kartering av det häckande fågelbeståndet (Turo Tuomikoski & Harry Lillandt 2013) Uppföljning av det flyttande fågelbeståndet (Turo Tuomikoski & Harry Lillandt 2012 & 2013) Biotop- och flygekorrekartering (FCG / Nuottajärvi & Partanen 2014) Kartering av lokala och flyttande fladdermöss (Thomas Lilley & Jenni Prokkola 2013 och Thomas Lilley 2013) Arkeologisk inventering (Keski-Pohjanmaan ArkeologiaPalvelu / Itäpalo 2013) Naturabedömning (FCG / Pihlaja 2014) I samband med MKB-förfarandet och planläggningen har uppgjorts följande modelleringar: Bullermodellering. Sammantagna konsekvenser för Molpe-Petalax vindkraftpark och Granskog vindkraftpark. Kraftverkstyp Vestas V126, källjud 105,9 db(a) och Nordex N117, källjud 105 db(a) (FCG / Märsylä 2015) Skuggningsmodellering. Sammantagna konsekvenser för Molpe-Petalax vindkraftpark och Granskog vindkraftpark. Kraftverkstyp Vestas V126 och Nordex N117 (FCG / Märsylä 2014) Synlighetsanalys och fotomontage. Kraftverkstyp Vestas V126 (FCG / Märsylä 2014) Layoutplan för 15 kraftverk (preliminär placering av kraftverk, servicevägar och elöverföring). I planläggningen utnyttjas också befintliga utredningar/inventeringar och annat material. Beredningsmaterialet till Österbottens etapplandskapsplan II, Förnybara energiformer och deras placering i Österbotten omfattar bl.a. följande material: Förnyelsebara energikällor och deras placering i Österbotten Objektbeskrivningar 1-26 Objektbeskrivningar Österbottens vindkraft och specialtransporter Konsekvensbedömning Områdesvis konsekvensbedömning Naturabedömning Övriga utredningar och material som gäller området: Österbottens förbund 2010; Österbottens landskapsplan. Södra Österbottens förbund 2005; Södra Österbottens landskapsplan. Statens miljöförvaltning. Miljö- och geodatatjänsten OIVA. Museiverket Byggda kulturmiljöer av riksintresse RKY. Vindatlas. Inventeringar på landskapsnivå (Museiverket)

16 5 (70) 5 Nuläge 5.1 Planläggningsområde och beskrivning av näromgivningen Läge Molpe-Petalax vindkraftpark är belägen invid kommungränsen mellan västra Malax och norra Korsnäs. Eftersom planområdet är beläget i närheten av Kvarkens kust är terrängen tämligen låglänt. Planområdet inbegriper ca 465 hektar av Malax kommuns område och 1315 hektar av Korsnäs kommuns område. Planområdet är huvudsakligen i ekonomiskogsbruksanvändning Bebyggelse Figur 1. Planområdet för Molpe-Petalax vindkraftpark är beläget på kommungränsen mellan Malax och Korsnäs kommuner. Molpe-Petalax vindkraftpark är belägen söder om Molpe by och väster om Petalax by. Söder och väster om planområdet finns även byarna Häggvik, Granskog, Korsbäck, Råbacken och Långbacken. Inom 2 kilometer från de planerade kraftverken på planområdet finns det 44 fasta bostäder och 1 fritidsbostad. Enligt YKR-klassificeringen är kraftverken belägna utanför klassificerade områden, medan planområdet delvis överlappar områden som har klassificerats som landsbygd.

17 6 (70) Figur 2. Planområdet i förhållande till den nuvarande samhällsstrukturen och bosättningen Markägoförhållanden Trafik Planområdet är i huvudsak i privat ägo. VindIn Ab Oy har ingått arrendeavtal med markägare på området. Molpe-Petalax vindkraftpark är omgiven av vägar på alla sidor. Den mest trafikerade av vägarna är Strandvägen (673), som går mellan kusten och planområdets västra och norra delar. Trafikmängden under dygnet är cirka fordon norr om planområdet och fordon på vägavsnittet väster om planområdet. Norrvägen (6780) och Petalaxvägen (6780) löper öster om planområdet. Trafikmängden på Norrvägen är cirka fordon per dygn och på Petalaxvägen cirka 780 fordon per dygn. Mindre vägar som omger planområdet är Västervägen och Korsbäckvägen (6781). Vägarna är mindre och binder samman trafiknätet Petalaxvägen och Strandvägen. Den dygnsmässiga trafikmängden på Västervägen är cirka 150 fordon, på Korsbäckvägen sydost om planområdet är trafikmängden cirka 90 fordon och på Råbackavägen sydväst om området är den cirka 50 fordon per dygn. (Trafikverket, 2013a) Den tunga trafiken i närheten av området går i huvudsak längs med Strandvägen och mängden fordon per dygn är 84 st norr om planområdet och 70 väster om planområdet. Den tunga trafiken koncentreras generellt till Strandvägen och till riksväg 8 som går på cirka 15 kilometers avstånd. På riksväg 8 är den dygnsmässiga mängden tung trafik cirka 350.

18 7 (70) Elnät Elöverföringen från Molpe-Petalax vindkraftpark till det nationella elnätet handhas i en separat parallell process (Energiverkets projekttillstånd). För denna process samarbetar VindIn med det regionala elöverföringsbolaget (EPA). Enligt preliminära planer är anslutningspunkten Petalax elstation öster om planområdet. I detta skede anger EPA ingen anslutningsplats för vindkraftparken och kapacitet på elöverföringslinjen kan bekräftas först efter att vindkraftsparkens plan godkänts i kommunerna. 5.2 Planer som berör området Riksomfattande mål för områdesanvändningen (VAT) De statliga och kommunala myndigheterna ska beakta de riksomfattande målen för områdesanvändning (Statsrådets beslut , de justerade målen vann laga kraft ) samt främja förverkligandet av dem. Myndigheterna ska också bedöma konsekvenserna av sina åtgärder sett ur de riksomfattande målen för områdesanvändningens perspektiv. För delgeneralplanen för vindkraftverk i Molpe- Petalax gäller särskilt följande delar av de riksomfattande målen för områdesanvändning: Fungerande regionstruktur: Allmänt mål: Genom områdesanvändningen stödjer man en balanserad utveckling av regionstrukturen och förstärker näringslivets konkurrenskraft samt landets internationella ställning genom att i så stor utsträckning som möjligt utnyttja befintliga strukturer och främja en förbättring av livsmiljöns kvalitet och ett hållbart nyttjande av naturresurserna. Särskilt mål: Vid planeringen av områdesanvändningen ska försvarsmaktens och gränsbevakningens behov beaktas och tillräckliga regionala förutsättningar skall garanteras för (...) försvarets och gränsbevakningens övriga verksamhetsbetingelser. Enhetligare samhällsstruktur och kvalitet på livsmiljön: Allmänt mål: Genom områdesanvändningen främjas den ekologiska, ekonomiska, sociala och kulturella hållbarheten i samhällena och livsmiljöerna. Allmänt mål: Vid planeringen av områdesanvändningen identifieras befintliga eller förväntade miljöolägenheter och exceptionella naturförhållanden och verkningarna av dem förebyggs. Vid områdesanvändningen skapas förutsättningar för anpassningen till klimatförändringen. Särskilt mål: Vid områdesanvändningen skall energisparande samt betingelser för att använda förnybara energikällor och förbruka fjärrvärme främjas. Kultur och naturarv, rekreation i det fria och naturresurser: Allmänt mål: Med hjälp av områdesanvändningen bidrar man till att kulturmiljön och byggnadsarvet samt deras regionalt skiftande karaktär bevaras. Allmänt mål: Med hjälp av områdesanvändningen främjas bevarandet av områden som är värdefulla och känsliga i den levande och den livlösa naturen och säkerställs att deras mångfald bevaras. Bevarandet av ekologiska förbindelser mellan skyddsområden och vid behov mellan skyddsområden och övriga värdefulla naturområden främjas.

19 8 (70) Särskilt mål: I samband med områdesanvändningen skall säkras att nationellt sett betydelsefulla värden inom kulturmiljön och naturarvet bevaras. Vid områdesanvändningen skall de riksomfattande inventeringar 1 som myndigheterna genomfört beaktas som utgångspunkter för planeringen av områdesanvändningen. 1 ) Med dessa avses riksomfattande inventeringar av kulturmiljön och naturarvet som myndigheterna genomfört som baserar sig på en tillräckligt övergripande beredning. När detta beslut fattas finns följande inventeringar: landskapsområden som är betydelsefulla för hela landet (Miljöministeriet, miljövårdsavdelningen, betänkande 66/1992), kulturhistoriska miljöer som är betydelsefulla för hela landet (Museiverket, byggnadshistoriska avdelningen, publikation 16, 1993) och förhistoriska skyddsområden som är betydelsefulla för hela landet (Inrikesministeriet, planläggnings- och byggnadsavdelningen, meddelande 3/1983). Särskilt mål: Vid planeringen av områdesanvändningen skall behovet av skydd för grund- och ytvattnen beaktas, likaså behoven av förbrukning. Fungerande förbindelsenät och energiförsörjning: Allmänt mål: Inom områdesanvändningen tryggas behoven inom energiförsörjningen på riksnivå och möjligheterna att utnyttja förnybara energikällor gynnas. Särskilt mål: Vid markanvändningen i omgivningen runt flygplatser bör faktorer som anknyter till säkerheten inom flygtrafiken beaktas, i synnerhet höjdbegränsningarna för flyghinder. Särskilt mål: Vid planeringen skall beaktas såväl de nya ledningar som behövs liksom även behoven av att förbättra och bygga ut det gamla nätet. När nya kraftlinjer dras skall i första hand de befintliga korridorerna användas. Särskilt mål: Vindkraftverken skall i första hand koncentreras till enheter som omfattar flera kraftverk Österbottens landskapsplan Österbottens landskapsplan gäller på planområdet. Österbottens landskapsplan är fastställd av Miljöministeriet I landskapsplanen har man även angett tre områden för vindkraft; två havsområden (ytterom Sideby och Korsnäs) samt ett område på land (Bergö). Landskapsstyrelsen har i början av 2014 beslutat att inleda arbetet med att uppgöra Österbottens landskapsplan 2040 och målsättningen för en godkänd plan är år Öster om Molpe-Petalax vindkraftspark finns i landskapsplanen en beteckning för utveckling av å- och älvdalarna (mk). Beteckningen anger områden för landsbygdsbebyggelse i å- och älvdalarna, där särskilt sådant boende samt näringsoch rekreationsverksamhet som faller tillbaka på lantbruk och andra landsbygdsnäringar, naturen och kulturmiljön skall utvecklas. I sydvästra delen av planområdet är det i landskapsplanen betecknat ett grundvattenområde (pv). Detta är ett grundvattenområde som är viktigt för samhällenas vattentäkt eller som lämpar sig för vattentäkt. Anläggningar och funktioner som medför risk för att grundvattnen förorenas eller förändras skall placeras på tillräckligt långt avstånd från viktiga och för vattentäkt lämpliga grundvattenområden. Västra delarna av planområdet är betecknat mv-13. Mv-beteckningen anger ett utvecklingsområde för turism och rekreation. För området mv-13 har det specificerats att beteckningen berör naturvärden för Hintjärv sjö, myrmarker och kusten samt kulturvärden för bebyggelsen i byarna och landskapen i området.

20 9 (70) Genom de västra delarna av planområdet har betecknats en blå linje med bokstäverna tl, vilket anger en datakommunikationsförbindelse. Intill planområdets västra delar finns även beteckningar för en kulturhistoriskt betydande vägsträckning (orange linje med bollar, med vilken avses den gamla vägsträckningen Strandvägen), beteckning för cykelled (röda bollar i linje) samt beteckning för en riktgivande friluftsled (gröna bollar i linje), beteckning (linje med v) för stomvattenledning, en regional väg (st, Strandvägen) samt ett regionalt överföringsavlopp (jv). Byarna Molpe och Petalax har i landskapsplanen angetts en rasterbeteckning som markerar deras betydelse som nationellt värdefulla med tanke på kulturmiljön eller landskapsvården. Vid planering och användning av samt byggande i områdena skall bevarandet av de värden som hänför sig till kultur- och naturarvet främjas. Vid detaljerad planering skall landskapsområdenas och den byggda kulturmiljöns helheter, särdrag och tidsmässiga skiktning beaktas. Byn Råbacken och delar av byn Korsbäck har betecknats som områden som är värdefulla för landskapet eller regionen med tanke på kulturmiljön eller landskapsvården. Med beteckningen anges landskapsområden och byggda kulturmiljöer som är av intresse för landskapet och på det regionala planet. I närheten av planområdet har det angetts en del skyddsområden. Med beteckningen luo har markerats områden väst och nordväst om planområdet. Området är särskilt viktigt med tanke på naturens mångfald och anger viktiga fågelområden utanför skyddsområden. Beteckningen är informativ och anger de viktigaste nationellt betydande fågelområdena utanför skyddsområden. Beteckningen begränsar inte områdets användning för t.ex. jord- eller skogsbruk. Inom området kan finnas flera olika markanvändningsformer. Nordost om planområdet har ett Natura 2000-område markerats. På området gäller bygginskränkning enligt 33 i markanvändnings- och bygglagen. När områdesanvändningen planeras skall det tillses att sådana naturvärden inte i betydande grad försämras för vilkas skydd området har införlivats i nätverket Natura Samma område har också angetts beteckningen SL3, vilket betyder att området tillhör eller förslagits tillhöra skyddsprogrammet för fågelvatten. Väster om planområdet har det markerats ett objekt som ingår i UNESCO:s världsarvslista. Med beteckningen anges ett område som ingår i FN:s organ för kultur och vetenskap UNESCOs förteckning över världsarvsobjekt. Kvarkenskärgården har utnämnts som världsarv på geologiska grunder. Värdefulla geologiska formationer är De Geer-moränerna, drumlinerna och glosjöarna. Planeringsbestämmelse: Vid planering av markanvändning i området bör världsarvets geologiska värden samt skyddsområdenas skyddsvärden beaktas. Byn Molpe har angetts beteckningen at-2, vilket betyder att byn klassas som en havsnära by. Med beteckningen anges för havsnära boende lämpliga byar. Planeringsbestämmelse: Vid områdesplanering bör byns ställning stärkas genom att sammanjämka behoven beträffande fritidsbosättning, fast bosättning och övrig verksamhet. Petalax har angetts beteckningen ca, vilket anger ett sekundärcentrum för centrumfunktioner. Vid områdesplanering och planläggning bör särskild uppmärksamhet fästas vid mellanzonen mellan sekundärcentrumet och den övriga tätorten, vid fastställande av den service och de funktioner som placeras i området samt vid trafikarrangemang och tätortsbild.

21 10 (70) I Petalax by har det i landskapsplanen angetts ett område för energiförsörjning (en). Med beteckningen anges transformatorer och elstationer. På området gäller bygginskränkning enligt 33 i markanvändnings- och bygglagen. Figur 3. Planområdet har betecknats med blått på utdraget ur Österbottens landskapsplan Etapplandskapsplaner I samband med landskapsplanen uppgörs även nya etapplaner. Dessa består av etapplandskapsplan I (lokalisering av kommersiell service) och etapplandskapsplan II (förnyelsebara energikällor och deras placering i Österbotten). I Etapplandskapsplan I har inga beteckningar angetts planområdet. Planen har fastställts För byn Petalax öster om planområdet har det i planen angetts en beteckning för sekundärcentrum för centrumfunktioner (ca). I etapplandskapsplan II ligger tyngdpunkten på vindkraft. Målsättningen är att anvisa de lämpligaste områdena för vindkraften för perioden fram till år Arbetet påbörjades i december I första skedet uppgjordes ett program för deltagande och bedömning som var till påseende Förbundet har också gjort tilläggsutredningar och konsekvensbedömningar gällande stora rovfåglar och flyttfåglar. Utredningarna blev färdiga under försommaren Planutkastet var offentligt framlagt Utifrån responsen på utkastet gjordes planförslaget som var framlagt Naturabedömningen för 12/33 planerade områden för vindkraft var framlagd På basen av utlåtanden och åsikter om planförlaget samt om Natura-bedömningen har Österbottens förbund tagit bort tre områden; Sidlandet, Blaxnäs och Gillermossen. Förslaget till etapplan 2 har godkänts av Österbottens landskapsfullmäktige och har skickats till Miljöministeriet för fastställelse.

22 11 (70) I etapplandskapsplan II har planområdet till stora delar betecknats som ett område lämpligt för vindkraftverk (tv-1). I samband med etapplandskapsplanen har man utfört en områdesvis konsekvensbedömning för de områden som anvisas som lämpliga för vindkraft. Området som anvisats vindkraft i etapplanen är cirka ha stort och skulle ge utrymme för kraftverk. Molpeområdet har angetts nummer 24 på objektkorten. (Österbottens förbund 2014a) I etapplanen har det även betecknats en kraftledning och ett område för energiförsörjning på östra sidan av planområdet. Från planområdets gräns till 110 kv kraftledningen är det cirka två kilometer och till elstationen i Petalax cirka tre kilometer Generalplaner Figur 4. Planområdet betecknat med blått i förhållande till ett utdrag ur etapplandskapsplan II. Generalplaner i kraft i närheten av Molpe-Petalax vindkraftspark är delgeneralplanen för havsnära boende i Malax nordost om planområdet, Nyby delgeneralplan öster om planområdet (Petalax by), strandgeneralplanerna i Malax och Korsnäs nordost och nordväst om planområdet och delgeneralplan för Molpe norr om planområdet. Nordost om planområdet finns Malax strandgeneralplan, som har fastställts och ändrats Strandgeneralplanen i Korsnäs stäcker sig likaså längs med Korsnäs kommuns kust och har fastställts

23 12 (70) Figur 5. Planområdet i förhållande till Malax strandgeneralplan samt Korsnäs strandgeneralplan. I Molpe delgeneralplan har man anvisat områden för lantbruksenheters driftcentra (AM), bostadsområden dominerade av småhus (AP) samt jord- och skogsbruksdominerade områden (M-2) i närheten av Molpe-Petalax planområdes gräns. Molpe delgeneralplan är under revidering. Figur 6. Planområdet i förhållande till Molpe delgeneralplan. Nyby delgeneralplan för Petalax by är belägen öster om planområdet. Närmast planområdet har det betecknats jord- och skogsbruksområden.

24 13 (70) Figur 7. Planområdet i förhållande till Nyby generalplan i Petalax by Detaljplaner Byggnadsordning Området för Molpe-Petalax vindkraftspark är inte detaljplanerat, men i närheten av planområdet finns det fem detaljplanerade områden. Den detaljplanen ( ) som finns närmast planområdet finns i Petalax by på cirka 1,3 kilometers avstånd. Väster om planområdet finns ett detaljplanerat område ( ) intill Korsungfjärdens kust. Malax kommuns byggnadsordning har trätt i kraft Övriga planer och beslut I Österbottens landskapsöversikt 2040 strävas till att entydiga och snabba beslut skall medge planläggning av vindkraftsområden och byggnad av vindkraftverk. Därmed skall tilltron till det egna teknologiska kunnandet i Österbotten stärkas. Enligt landskapsprogrammet skall investeringar i infrastruktur för vindkraftsteknologins transporter, installation av marina vindkraftverk samt för eldistributions- och transmissionsnät främjas. I enlighet med detta utarbetade Österbottens förbund Etapplandskapsplan 2 för förnybara energiformer och deras placering i Österbotten.

25 14 (70) 5.3 Naturmiljö Berggrund och jordmån Berggrunden på planområdet består av glimmergnejs som är en metamorfos bergart. Jordmånen på Molpe-Petalax planområde består till största delen av blandade fraktioner av sten och myrmarkerna består av torv. Planområdet är huvudsakligen beläget på ett område där sannolikheten för förekomst av sura sulfatjordar bedömts vara mycket liten Yt- och grundvatten På planområdet finns Stenträsket i sydväst, de outdikade mossarna Långträskmossen samt Dermossen i de nordliga och sydostliga delarna av planområdet. I övrigt är mossarna i området mycket utdikade. Alla bäckar på planområdet har i något skede utgrävts och det finns inga bäckar är i naturtillstånd. I de sydvästliga delarna av planområdet finns grundvattenområdet Källorna. Källorna klassas som ett grundvattenområde som är viktigt för vattenanskaffningen. Grundvattenområdet är cirka 95 ha stort och dess egentliga vattenupptagningsområde är cirka 47 ha. Utanför planområdet finns grundvattenområdena Molpe, Vägvik och Strömsören Flora och värdefulla naturtyper Skogarna på området är unga och växande och den dominerande skogsvegetationstypen är färsk barrmoskog av blåbärstyp vars dominerande trädart är tall och gran. På de högre terrängområdena är skogsvegetationstypen torr tallmoskog av lingontyp. De låglänta områdena på planområdet är på flera ställen sumpaktiga. Även nästan alla mindre skogsmark- och sumpmarksmönster är dikade. Under terrängkartläggningarna observerades inga hotade eller nära hotade växtarter på planområdet. I Finlands miljöcentrals databas över arter finns inga observationer av hotade växtarter sedan 1990-talet. Värdefulla naturtyper på planområdet: Namn Typ och klassificering Betecknas i plan Dermossen Långträskmossen Lokalt värdefull myrmark, skogsl 10. Lokalt värdefull myrmark, skogsl 10. Luo-1 Luo-1 Hultholmsskogens skog gamla Lundartad blandade trädslag. moskog, Betecknas ej. Har beaktas i layouten. Holmens gamla skog Lundartad moskog, blandade trädslag. Järpkärrets gamla skog Lundartad och grandominerad moskog. Betecknas ej. Har beaktas i layouten. Betecknas ej. Har beaktas i layouten. Kolmanåsskogens gamla Lundartad och Betecknas ej. Har beaktas

26 15 (70) skog grandominerad moskog. i layouten. Kipprots gamla skog Lundartad och grandominerad moskog. Betecknas ej. Har beaktas i layouten. Stenträsket Sjö i naturtillstånd. Betecknas ej. Har beaktas i layouten. Skogscentralen METSO- och skogslagen 10 objekt Skogsobjekt. Betecknas ej. Skogscentralens skyddsobjekt är tecknade under personskyddslagen Fauna Vanliga djurarter Vanliga däggdjursarter i hela Österbotten är bland annat älg, lo, räv, skogshare, fälthare, mårdhund och utter. Enligt uppskattning lever sammanlagt högst cirka 6-7 älgar på planområdet. Förekomsten av älg på området varierar stort från årstid till årstid och år till år. Utifrån observationerna använder hjortdjuren det planerade vindparksområdet som livsmiljö sommartid i tämligen stor omfattning. I samband med terrängkartläggningarna gjordes syn- och spårobservationer av mindre viltdjur på planområdet, bl.a. av hönsfåglar, räv, mårdhund, ekorre och skogshare. Arterna i habitatdirektivet Fladdermus Under karteringen upptäckte man nordisk fladdermus och mustaschfladdermus men antalet observerade individer var litet. I planområdets västra delar upptäckte man dock flera fladdermöss på födosökning och en dagsgömma ytterom planområdet. Planområdet är inte i sin helhet en passande livsmiljö för fladdermusen. Vid uppföljningen av de flyttande fladdermössen observerades jagande nordisk fladdermus, mustaschfladdermus och trollfladdermus. Plantområdet kan ha regional betydelse för flyttande fladdermöss. Antalet observationer av flyttande trollfladdermus var högt, men vid planområdet förekom de i relation i större antal vid 1,5 m höjd än vid 60 m. Ur de uppgifter som passivdetektorn insamlar kan man dock inte fastställa antalet observerade individer och därmed kan observationerna gälla samma individer som flyger omkring under födosök. Flygekorre Enligt UHEX-databasen hade flygekorre påträffats utanför planområdet. Under karteringen observerades inte flygekorre. Områdets granskogar är relativt unga och kan därför inte anses vara optimala som flygekorrens livsmiljö. Till största delen är områdets skogar karga tallskogar eller unga brukade skogar. De områden som kunde vara passande livsmiljöer är splittrade och isolerade. Åkergroda Det är möjligt att det förekommer åkergroda på planområdet, men artens utbredning har inte utretts separat på planområdet. Arten och lämpliga livsmiljöer för den har iakttagits i samband med de andra utredningarna åren 2012 och På planområdet

27 16 (70) Fågelbestånd påträffades inte åkergroda, men det är möjligt att arten leker i skogs- och våtmarksdikena och i öppna gölar på våtmarkerna. Häckande fågelbestånd Det häckande fågelbeståndet på planområdet består främst av i Finland vanliga och rikligt förekommande skogsfåglar. I samband med häckfågelstaxeringarna och de övriga terränginventeringarna i området och dess omedelbara närhet observerades sammanlagt 60 olika arter som tolkades häcka på området eller i omedelbar närheten av området. I UHEX-registret (2012) fanns det inga anteckningar av skyddsvärda häckande fågelarter på planområdet. På området påträffades under observationerna några skyddsvärda häckfågelarter som har klassificerats som sårbar (VU), nära hotad (NT) eller ingår i fågeldirektivens (79/409/ETY) bilaga I. De flesta av dem är representativa för myrområden eller äldre skogsområden. Figur 8. Skyddsvärda fågelarter som observerats inom planområdet under häckfågelkarteringarna. Avgränsningen av planområdet är mindre än planområdet i MKB. Enligt Helsingfors universitets ringmärkningsbyrås fågeldata (2012) har havsörnen dock inte häckat på planområdet eller i dess omedelbara närhet. Det närmaste kända havsörnsboet fanns ca fyra kilometer nordväst om Molpe-Petalax vindkraftverk på Halsön. Boet var aktivt år Inom 10 km finns kända havsörnsbon på Halsön, väster om planområdet samt på Bockören och Öjna.

28 17 (70) Skyddsområden På basen av satellituppföljningen av havsörnen koncentreras de under uppföljning varande havsörnarnas rörelser främst närmare kusten och speciellt till Replot, som fåglarna flyger över då de korsar Bottenviken och flyger till Sverige. Det finns inga satellitlokaliseringar av havsörnar på Molpe-Petalax planområde. Som närmast området har satellithavsörnen vid namn Junnu kommit i april 2014 och Ivar i mars Fåglarnas flygrutter löper intill planområdet i norr, söder och öst. Vid flygningarna har fåglarnas flyghöjd varit mellan m (Luomus 2014). I inventeringen av det häckande fågelbeståndet observerades fiskgjuse bara en gång. Individen flög mot nordost över planområdet. Det närmaste fiskgjuseboet fanns år 2010 söder om planområdet på 1,3 kilometers avstånd i Korsnäs. De övriga närmaste fisgjusebona fanns på cirka 6-7 kilometers avstånd öst och söder om planområdet. Flyttande fågelbestånd Under observationerna av höstflyttningen 2012 på tre olika observationsplatser antecknades inemot flyttande fåglar. Livligast var flytten från mitten av september till början av oktober. Största delen av de fåglar som observerades under uppföljningen av höstflyttningen var tranor, måsar, ringduvor, kajor och gäss. Antalet små fåglar och speciellt trastar var också stort men observationen fokuserades på de större arterna. Bland arter som klassificerats som hotade observerades ormvråk (VU, sårbar), blå kärrhök (VU) och havsörn (VU). Bland nära hotade arter observerades sädgäss och storskrakar. Under observationerna av vårflyttningen 2013 antecknades cirka flyttande fåglar. Den livligaste säsongen inföll i mars april, och i maj var den synliga flyttningen mycket liten. Bland arter som klassificerats som hotade observerades blå kärrhök (VU), havsörn (VU) och ormvråk (VU) och arter som klassificerats som nära hotade observerades sädgås, skrattmås, storskrake, fiskgjuse och grönbena. Det flyttande fågelbeståndet beskrivs noggrannare i kapitel 14 i MKB-beskrivningen för Molpe-Petalax vindkraftpark. Viktiga områden för fågelbeståndet Inom en radie av tio kilometer från planområdet finns det tre FINIBA-områden och ett IBA-område. Dessa är Petalax åmynning, Halsön matalikot, Kvarkens skärgård och Harrström. I planområdet finns inga Natura 2000-områden. På under tio kilometers avstånd från planområdet finns det fyra Natura 2000-områden. I Naturabedömningen har man bedömt konsekvenserna för de tre områden som har klassats som SPA- och SCIområden (Petalax åmynning, Kvarkens skärgård och Kackurmossen). På planområdet finns inga naturskyddsområden. Det finns 119 skyddsområden på privat mark inom 10 kilometer från planområdet Molpe-Petalax. De privata skyddsområdena är till största delen belägna i samband med Natura 2000-områden i Petalax åmynning, Halsön och Degermossen. I närheten av planområdet finns det två objekt som hör till skyddsprogram för fågelvatten, två objekt som hör till skyddsprogram för myrar och två objekt som hör till skyddsprogram för stränder (Petalax åmynning - Öfjärden, Halsö vikarna, Kackurmossen-Bläckmossen, Degermossen, Halsön-Rönnskären-Norrskär och Kaldonskär-Södra Björkön).

29 18 (70) På 6 km avstånd från kraftverken på Molpe-Petalax planområde finns gränsen för Kvarkens skärgård, som hör till UNESCO:s världsarvsobjekt. Kvarkens skärgård och Höga kusten i Sverige bildar ett gemensamt världsarvsobjekt för två stater och ger tillsammans en komplett bild av landhöjningsfenomenet. 5.4 Landskap och kulturmiljö Nationellt värdefulla landskapsområden De nationellt värdefulla landskapsområdena är ett urval av de bäst bevarade och de mest typiska kulturlandskapen på landsbygden. När markanvändningen på områdena planeras ska man se till att den etablerade landskapsbilden inte skadas. Tabell 1. Nationellt värdefulla landskapsområden inom 30 km från Molpe-Petalax vindkraftverk. Objekt Övermalax Åminne (MAO100109) Solf-Söderfjärden (MAO100110) Avstånd från närmaste kraftverk 14 km 17,5 km Gamla Vasa (MAO100114) 30 km Byggda kulturmiljöer av riksintresse (RKY 2009) Tabell 2. RKY 2009-objekt inom 12 km från Molpe-Petalax vindkraftverk. Objekt Molpe fiskehamn Korsnäs kyrka och prästgård Fyr- och lotsöarna i Kvarkens skärgård Avstånd från närmaste kraftverk 3,5 km 7,5 km 12 km Byggda kulturmiljöer av landskapsintresse (RKY 1993) Tabell 3. RKY 1993-objekt inom 12 km från Molpe-Petalax vindkraftverk. Objekt Petalax kyrkonejd Molpe fiskarby Korsnäs kyrkonejd Avstånd från närmaste kraftverk 1,8 km 1,8 km 6,3 km

30 19 (70) Områden som är nationellt värdefulla med tanke på kulturmiljön eller landskapsvården (vma) Tabell 4. Vma-områden i Österbottens landskapsplan inom 12 km från Molpe-Petalax vindkraftverk. Objekt Petalax by Molpe by Avstånd från närmaste kraftverk 1,8 km 1,8 km Korsnäs kommuncentrum 6,3 km Områden som är värdefulla för landskapet eller regionen med tanke på kulturmiljön eller landskapsvården (ma) Tabell 5. Inom närområdet från kraftverken på Molpe-Petalax finns 4 st områden som betecknats med ma i Österbottens landskapsplan. Objekt Råbacken Korsbäck by Vägviksfjärden Lolax Avstånd från närmaste kraftverk 1,5 km 3 km 2,7 km 5 km UNESCO världsarvsobjekt Fornlämningar På 6 km avstånd från kraftverken på Molpe-Petalax planområde finns gränsen för Kvarkens skärgård, som hör till UNESCO:s världsarvsobjekt. Kvarkens skärgård och Höga kusten i Sverige bildar ett gemensamt världsarvsobjekt för två stater och ger tillsammans en komplett bild av landhöjningsfenomenet. Enligt Museiverkets (2013) befintliga uppgifter fanns det inga fornlämningar på planområdet. Vid inventeringen av fornlämningar på området avgränsades fornlämningen Dermossen. Vid senare granskning har fornlämningens område utvidgats och namngivits till Hultholm. Fornlämningen är kvarlevor som anknyter till jordbruksanorna på området. 6 PROJEKTETS ANKNYTNING TILL ANDRA PROJEKT, PLANER OCH PROGRAM 6.1 Vindkraftparker i drift i näromgivningen I de norra delarna av Bräckskäret driver VS Tuulivoima Ab vindkraftverken vid namn Korsnäs 1 och Korsnäs 3. Vindkraftverkens sammanlagda effekt är 400 kw och de finns på cirka 10 kilometers avstånd nordväst om Molpe-Petalax planområde.

31 20 (70) 6.2 Övriga vindkraftparker som planeras i näromgivningen Granskog vindkraftpark Det mest väsentliga projektet med tanke på Molpe-Petalax vindkraftsprojekt är Otsotuulis planerade vindkraftspark Granskog som gränsar till Molpe-Petalax planområde i väst. Enligt nuvarande planeringsskede består projektet av 5 vindkraftverk Övriga vindkraftparker Inom 20 km från Molpe-Petalax planerade vindkraftpark finns det sju planerade vindkraftparker. Tabell 6. Vindkraftparker som planeras i närheten av Molpe-Petalax vindkraftpark. Namn Projektägare Antal kraftverk Totala effekt (MW) Avstånd till närmaste kraftverk Granskog UPM km Korsnäs Poikel VindIn Ab Oy, Edsvik 9 ~30 5,5 km Vindkraft Ab Sidlandet EPV Tuulivoima Oy ,5 km Ribäcken Långmossa Harrström Hedet Österbottens Miljöenergi Ab Långmossa Wind Park Ab Smålands Miljöenergi Ab Prokon Wind Energy Finland Oy km 9 ~30 9 km km km

32 21 (70) Figur 9. Vindkraftparker i drift och som planeras i närheten av Molpe-Petalax vindkraftpark. 7 PLANLÄGGNINGENS MÅLSÄTTNINGAR Målsättningen med delgeneralplanen är att möjliggöra uppförandet av Molpe-Petalax vindkraftpark. Vid planläggningen strävar man till att speciellt beakta områdets naturvärden, kulturlandskap och sammantagna konsekvenser med Granskog vindkraftpark. Målsättningen med vindkraftparken är i sin tur att främja de klimatpolitiska mål Finland har bundit sig till. Finlands mål är att höja den mängd energi som produceras med vindkraft till MW fram till år (VTT 2014) Dessutom tillhör planens målsättningar att ta i beaktande möjliga andra behov för områdesanvändningen samt de målsättningar som uppstår under planeprocessens gång.

33 22 (70) 8 PLAN FÖR VINDKRAFTPARKEN 8.1 Konstruktionerna i vindkraftparken Ett vindkraftverk består av ett torn som förankras i fundamentet, en rotor med rotorblad och ett maskinrum. Rotorbladen är tillverkade av kompositmaterial. Vindkraftverkens navhöjd är högst cirka 140 meter och rotorns diameter är högst 130 meter. Rotorbladens längd skulle då vara 65 meter och vindkraftverkets högsta höjd 205 meter. I modeller och utredningar som gjorts i samband med planläggningen har sannolika kraftverkstyper använts. Kraftverkstypen som använts i modelleringarna är Vestas V126, vars enhetseffekt är 3,3 MW. Tornet bultas fast i fundamentet. I byggskedet används lyftkranar när vindkraftverken monteras upp. Runt vart och ett vindkraftverk röjs skog för byggnads- och installationsarbetena och utöver detta röjs all vegetation bort på ett mindre område och jämnas för att hålla för tung trafik. Storleken på områdena som behövs påverkas av kraftverkstypen. Olika tillverkare har olika krav på områden som behövs för lyftningen. I planområdet kan delvis utnyttjas befintliga skogsvägar men också byggande av nya servicevägar förutsätts. De befintliga vägarnas bärkraft måste delvis förbättras och körbanan breddas för att passa tunga transporterna och specialtransporterna under byggtiden. Minimibredden på körbanan som krävs för transporten av kraftverkskomponenterna och monteringsutrustningen är cirka 4,5 6 meter och vägområdets totala bred blir då cirka meter. Vid brantare kurvor måste skog röjas på ett bredare område än detta för transporten av rotorbladen (kombinationens längd cirka 70 meter). Vid varje vindkraftverks fundament byggs en uppställningsyta för resande av vindkraftverket. På denna yta ställs lyftkranen upp och vindkraftverkets komponenter lagras inför resningen. Beaktande den valda typen av vindkraftverk är det plana hårdgjorda kranområdet cirka 40 X 60 meter. Därtill sträcker sig uppställningsytan för kranen cirka 20 x 150 meter längs med ankomstvägen. I anläggningsskedet röjs därmed trädbeståndet på ett cirka ett hektar stort område för att man ska kunna bygga fundamentet och resa vindkraftverket. Det röjda uppställningsområdets storlek beror på val av vindkraftsleverantör. Under byggnadsskedet krävs därtill ett cirka 30 x 60 meter stort plant gruslagt kontorsområde för byggnadsbaracker och upplagring av arbetsredskap. Kraftverkets komponenter lagras i hamnen före transporterna till vindkraftområdet och vid uppställningsplatserna före resningen. Inga avstjälpningsplatser för jordmassor är nödvändiga eftersom parkens massabalans beräknas så att inga jordmassor behöver transporteras bort från vindkraftparken eller samlas i högar inom vindkraftparken. Jordmassorna används i vindkraftparkens byggnation som fyllnadsmaterial under uppställningsytorna samt längs vägarna som byggs och förbättras. Under vindkraftparkens byggtid behövs ett kontorsområde för personal och byggutrustning. Området, cirka 1 ha, skall vara jämt och grusbelagt och placeras intill servicevägen vid närheten av ingången till vindkraftparken. På området uppförs enbart tillfälliga byggnader (baracker och tält). Vindkraftsparkens eldistribution sker via jordkablar som i första hand läggs ner intill vägarna som byggs eller förbättras. Från elstationen i planområdet överförs elen via en 110 jordkabel till en elstation utanför vindkraftparken.

34 23 (70) Figur 10. Exempel på planerad uppställningsyta för resning av ett vindkraftverk. 8.2 Vindkraftparkens plan i planutkastskedet Enligt vindkraftparkens plan i planutkastskedet är det möjligt att placera 15 kraftverk på området. Av dessa är 3 st belägna på Malax kommuns område. Vindparken kommer utöver vindkraftverken att omfatta också byggnads- och servicevägar samt jordkablar som förenar alla kraftverken. Jordkablarna följer väglinjerna i mån av möjlighet. Vid planeringen av vindkraftverkens placering har uppgifter från vindmätning, naturförhållanden, terrängformer, byggd miljö och fornlämningar i området utnyttjats. Vid planeringen har utredningar och inventeringar som gjorts med tanke på planläggningen utnyttjats liksom också annat befintligt material samt kontaktmyndighetens utlåtande över MKB-beskrivningen. Värdefulla objekt i planområdet har lämnats utanför byggandet. Vid placeringen av vindkraftverken har också fästs uppmärksamhet vid minimeringen av buller- och skuggeffekterna. Figur 11. Vindkraftparkens tekniska plan i planutkastskedet.