BILAGA 1 LIITE 1. Program för deltagande och bedömning Osallistumis- ja arviointisuunnitelma

Transkript

1 BILAGA 1 LIITE 1 Osallistumis- ja arviointisuunnitelma

2 S U U N N IT T EL U JA T EK N IIK K A NÄRPES STAD DELGENERALPLAN FÖR PJELAX VINDKRAFTPARK rev FCG DESIGN OCH PLANERING AB

3 Program för deltagande och bedömning 1 (19) Innehållsförteckning 1 KONTAKTUPPGIFTER AVSIKTEN MED ETT PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING PLANOMRÅDE PLANERINGSUPPDRAGETS BAKGRUND MÅLSÄTTNINGAR FÖR DELGENERALPLANERINGEN UTGÅNGSPUNKTER FÖR PLANERINGEN PLANER SOM BERÖR OMRÅDET Riksomfattande mål för områdesanvändning Österbottens landskapsplan Etapplandskapsplaner Generalplaner Detaljplaner Byggnadsordning Markägoförhållanden ANKNYTNING TILL ANDRA VINDKRAFTPROJEKT Vindkraftparker i drift i näromgivningen Vindkraftparker i drift i näromgivningen Vindkraftparker som planeras i näromgivningen Miljökonsekvensbedömning (MKB) Utredningar DELTAGANDE OCH VÄXELVERKAN PRELIMINÄR TIDTABELL FCG Design och planering Ab Företagaregatan 13, Vasa Tel , fax , Y-tunnus Kotipaikka Helsinki

4 2 (17) DELGENERALPLAN FÖR PJELAX VINDKRAFTPARK 1 KONTAKTUPPGIFTER Närpes stad Bo-Erik Liljedal Planläggningsingenjör Tel bo-erik.liljedal@narpes.fi Adress: Närpes stad Kyrkvägen Närpes Stadshusets växel Tel (06) VindIn Ab Oy Christina Hillforth Tel christina.hillforth@vindin.se FCG Design och planering Ab Kristina Salomaa Planerare Tel kristina.salomaa@fcg.fi

5 3 (17) 2 AVSIKTEN MED ETT PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING 3 PLANOMRÅDE Enligt markanvändnings- och bygglagen (MBL) 63 skall ett program för deltagande utarbetas gällande planens huvudmål och planeringens gång, växelverkan och tidtabell. I programmet för deltagande beskrivs även utgångspunkterna för planeringen samt utredningar och planens konsekvenser. Programmet för deltagande kan vid behov kompletteras under planeringens gång. Den planerade vindkraftsparken är belägen cirka sju kilometer sydost om Närpes centrum och cirka två kilometer öster om Pjelaxfjärdens kust. Området består i huvudsak av skogsbruksområden i olika stadier samt av mindre mossområden. Planområdets areal är hektar och det gränsar till riksväg 8 i väst och Kristinestads kommungräns i sydost. Figur 3.1. Planområdet har betecknats med blått och är i huvudsak beläget på skogsbruksområden.. 4 PLANERINGSUPPDRAGETS BAKGRUND VindIn Ab Oy ansvarar för vindkraftprojektet i Pjelax. VindIn är ett svenskt vindkraftföretag som har som mål att identifiera lämpliga platser samt utveckla, bygga och driva vindkraftverk i Norden. Enligt de preliminära planerna kommer Pjelax vindkraftpark att bestå av 18 vindkraftverk med en sammanlagd kapacitet på cirka 60 MW.

6 4 (17) Projektets konsekvenser har bedömts i ett miljökonsekvensförfarande (MKBförfarande). Enligt preliminära utredningar är vindförhållandena på planområdet goda och planområdet är gynnsamt för byggande av en vindkraftpark. Planområdet är i privat ägo. Vid uppbyggnad och underhåll av vindkraftparken utnyttjar man huvudsakligen de nuvarande skogsvägarna samt förstärker dem. Man bygger nya stickvägar på planområdet för varje turbinplats. Vindkraftparken ansluts till det nationella elöverföringsnätet med en 110 kv kraftledning från parkens elstation till Pjelax elstation belägen nordväst om planområdet intill Pjelax by eller till KD-stationen i Kristinestad. Elöverföringen från vindkraftparken bestäms i en skild EMV-process som genomförs i samband med planläggningen. Elöverföringen inom parken sker med jordkablar. På planområdet finns det inga delgeneral- eller detaljplaner med rättsverkningar. Området bör planläggas med delgeneralplan så att den ska kunna utnyttjas som grund för beviljande av bygglov för vindkraftverk enligt delgeneralplanen (MBL 77a ). Enligt de preliminära planerna kommer planområdet även i fortsättningen användas som skogsbruksområde samt för rekreation, förutom de byggplatser som anvisas för vindkraftverk, elstation, servicevägar och infrastruktur. Närpes stad har den beviljat planläggningstillstånd för vindkraftparken i Pjelax by. Beslutet har kompletterats enligt Figur 4.1. Området som berör Pjelax vindkraftpark är det södra delområdet Pjelax by. Figur 4.1. Planläggningstillstånd som har beviljats av Närpes stad för Pjelax vindkraftpark. 5 MÅLSÄTTNINGAR FÖR DELGENERALPLANERINGEN Målsättningen med delgeneralplanen är att skapa förutsättningar för byggandet av de planerade vindkraftverken och därtill hörande elöverföringsnät, elstation och servicevägar på planområdet. Avsikten med vindkraftprojektet är ytterligare att främja de klimat- och energipolitiska mål som Finland förbundit sig till. Målet är att höja vindkraftens totala kapacitet i Finland från den nuvarande kapaciteten till MW senast år 2020.

7 5 (17) Vid generalplaneringen beaktas också andra markanvändningsbehov samt mål som uppstår under planeringsprocessens gång. Delgeneralplanen uppgörs så att den kan användas som grund vid beviljandet av bygglov enligt 77a i MBL. Delgeneralplanen uppgörs med rättsverkan och den godkänns av Närpes stadsfullmäktige. Delgeneralplanen utarbetas så att den uppfyller bestämmelserna i markanvändningsoch bygglagen beträffande planeringsprocessen och innehållet i planen. Dessutom beaktas de riksomfattande målen för områdesanvändningen samt landskapsplanen och andra regionala reserveringar gällande området. 6 UTGÅNGSPUNKTER FÖR PLANERINGEN Följande krav på generalplanens innehåll enligt 39 i Markanvändnings- och bygglagen skall speciellt beaktas: att samhällsstrukturen fungerar, är ekonomiskt och ekologiskt hållbar, att trafiken samt energiförsörjningen, vatten och avlopp samt avfallshanteringen kan ordnas på ändamålsenligt och med tanke på miljön, naturtillgångarna och ekonomin hållbart sätt, att miljöolägenheterna minskas, att den byggda miljön, landskapet och naturvärdena värnas, samt att det finns tillräckligt med områden som lämpar sig för rekreation. De reviderade riksomfattande målen för områdesanvändningen som trädde i kraft skall beaktas och främjas vid all planläggning. En ändring av markanvändnings- och bygglagen (MBL) som berör vindkraftsbyggande trädde i kraft Lagändringen möjliggör beviljandet av bygglov för vindkraftverk direkt på basen av generalplanen. Enligt MBL 77 a 1 mom. bygglov kan beviljas för uppförande av vindkraftverk, om det i en generalplan med rättsverkningar särskilt bestäms att planen eller en del av den får användas som grund för beviljande av bygglov. I MBL 77 b finns angett särskilda krav på innehållet i en generalplan som gäller utbyggnad av vindkraft. När en sådan plan utarbetas ska det, utöver vad som annars föreskrivs om generalplaner, ses till att: generalplanen styr byggandet och annan områdesanvändning på området tillräckligt, den planerade utbyggnaden av vindkraft och annan planerad markanvändning lämpar sig för landskapet och omgivningen, det är möjligt att ordna vindkraftverkets tekniska service och elöverföring Om en i 77 a avsedd generalplan som styr utbyggnad av vindkraft utarbetas i huvudsak påkallad av ett enskilt intresse och på initiativ av den sammanslutning som inleder vindkraftsprojektet eller på initiativ av markägaren eller markinnehavaren, kan kommunen hos denne helt eller delvis ta ut kostnaderna för utarbetandet av generalplanen. Kommunen godkänner principerna för avgiften och sättet och tidpunkten för uttagandet av avgiften särskilt för varje planområde. (MBL 77c) Planområdets nuläge Planområdet för Pjelax vindkraftpark består till största delarna av skogbevuxen mark samt lättframkomlig skogbevuxen myrmark. På planområdet finns även kalhyggen, främst i områdets norra delar och över resten av området tämligen utspritt. Området är dikat för att främja skogsbruket. Höjdförhållandena på planområdet varierar mellan 27,5 m.ö.h. i planområdets västra delar till 62,5 m.ö.h. i de östra delarna. I de norra delarna av projektområdet finns det marktäktsverksamhet, som beaktas vid placeringen av kraftverk.

8 6 (17) Planområdets rekreationsvärden är tämligen små och området används närmast för sporadiskt friluftsliv (bl.a. bär- och svampplockning och andra utflykter). På området finns inga frilufts- eller andra utflyktsleder som upprätthålls av staten eller kommunen. Planområdet i Pjelax omges av byar, åkrar och skogsmark. Mindre tätorter eller bebyggelser i närheten av planområdet är, förutom Pjelax by, Tjöck i Kristinestad och Myrkky i Bötom kommun. Pjelax by ligger cirka två kilometer nordväst om planområdet. Tjöck by är belägen söder om planområdet i Kristinestad. Avståndet till planområdet är cirka fem kilometer. Byn Myrkky finns på cirka 3,5 kilometers avstånd mot öst. Byggnadsbeståndet i byarna korrelerar med jord- och skogsbruksnäringarna i området, gårdarna i byarna består av bostadshus och tillhörande ekonomibyggnader. Speciellt i Pjelax finns det på grund av växthusnäringen flera växthus i samband med byastrukturen och bosättningen. Inom 2 km från planerade vindkraftverk i finns det 46 fasta bostäder och två fritidsbostäder. I huvudsak koncentreras de fasta bostäderna till väst om planområdet. Bostäderna finns vid norra och sydöstra Pjelax. På eller i den omedelbara närheten av planområdet finns det tre jaktstugor, varav två är klassade som fritidsbostäder och en som fast bostad i Lantmäteriverkets databas. Planområdet är huvudsakligen beläget utanför YKR-klassificeringen, med undantag av de nordligaste delarna, som har klassats som landsbygd. Tätorter i närheten an planområdet är Närpes centrum och Perälä. Myrkky i öst och Pjelax i väst har klassats som byar. Figur 6.1. Vindkraftverken på Pjelax vindkraftpark är huvudsakligen belägna på områden som inte har klassats i YKR-databasen. I norr är ett litet område klassat som landsbygd.

9 7 (17) 7 PLANER SOM BERÖR OMRÅDET 7.1 Riksomfattande mål för områdesanvändning De statliga och kommunala myndigheterna ska beakta de riksomfattande målen för områdesanvändning (Statsrådets beslut , de justerade målen vann laga kraft ) samt främja förverkligandet av dem. Myndigheterna ska också bedöma konsekvenserna av sina åtgärder sett ur de riksomfattande målen för områdesanvändningens perspektiv. För delgeneralplanen för Pjelax vindkraftpark gäller särskilt följande delar av de riksomfattande målen för områdesanvändning: Fungerande regionstruktur: Allmänt mål: Genom områdesanvändningen stödjer man en balanserad utveckling av regionstrukturen och förstärker näringslivets konkurrenskraft samt landets internationella ställning genom att i så stor utsträckning som möjligt utnyttja befintliga strukturer och främja en förbättring av livsmiljöns kvalitet och ett hållbart nyttjande av naturresurserna. Särskilt mål: Vid planeringen av områdesanvändningen ska försvarsmaktens och gränsbevakningens behov beaktas och tillräckliga regionala förutsättningar skall garanteras för (...) försvarets och gränsbevakningens övriga verksamhetsbetingelser. Enhetligare samhällsstruktur och kvalitet på livsmiljön: Allmänt mål: Genom områdesanvändningen främjas den ekologiska, ekonomiska, sociala och kulturella hållbarheten i samhällena och livsmiljöerna. Allmänt mål: Vid planeringen av områdesanvändningen identifieras befintliga eller förväntade miljöolägenheter och exceptionella naturförhållanden och verkningarna av dem förebyggs. Vid områdesanvändningen skapas förutsättningar för anpassningen till klimatförändringen. Särskilt mål: Vid områdesanvändningen skall energisparande samt betingelser för att använda förnybara energikällor och förbruka fjärrvärme främjas. Kultur och naturarv, rekreation i det fria och naturresurser: Allmänt mål: Med hjälp av områdesanvändningen bidrar man till att kulturmiljön och byggnadsarvet samt deras regionalt skiftande karaktär bevaras. Allmänt mål: Med hjälp av områdesanvändningen främjas bevarandet av områden som är värdefulla och känsliga i den levande och den livlösa naturen och säkerställs att deras mångfald bevaras. Bevarandet av ekologiska förbindelser mellan skyddsområden och vid behov mellan skyddsområden och övriga värdefulla naturområden främjas. Särskilt mål: I samband med områdesanvändningen skall säkras att nationellt sett betydelsefulla värden inom kulturmiljön och naturarvet bevaras. Vid områdesanvändningen skall de riksomfattande inventeringar 1 som myndigheterna genomfört beaktas som utgångspunkter för planeringen av områdesanvändningen. 1 ) Med dessa avses riksomfattande inventeringar av kulturmiljön och naturarvet som myndigheterna genomfört som baserar sig på en tillräckligt övergripande beredning. När detta beslut fattas finns följande inventeringar: landskapsområden som är betydelsefulla för hela landet (Miljöministeriet, miljövårdsavdelningen, betänkande 66/1992), kulturhistoriska miljöer som är betydelsefulla för hela landet (Museiverket, byggnadshistoriska avdelningen, publikation 16, 1993) och förhistoriska skyddsområden som är betydelsefulla för hela landet (Inrikesministeriet, planläggnings- och byggnadsavdelningen, meddelande 3/1983).

10 8 (17) Särskilt mål: Vid planeringen av områdesanvändningen skall behovet av skydd för grund- och ytvattnen beaktas, likaså behoven av förbrukning. Fungerande förbindelsenät och energiförsörjning: Allmänt mål: Inom områdesanvändningen tryggas behoven inom energiförsörjningen på riksnivå och möjligheterna att utnyttja förnybara energikällor gynnas. Särskilt mål: Vid markanvändningen i omgivningen runt flygplatser bör faktorer som anknyter till säkerheten inom flygtrafiken beaktas, i synnerhet höjdbegränsningarna för flyghinder. Särskilt mål: Vid planeringen skall beaktas såväl de nya ledningar som behövs liksom även behoven av att förbättra och bygga ut det gamla nätet. När nya kraftlinjer dras skall i första hand de befintliga korridorerna användas. Särskilt mål: Vindkraftverken skall i första hand koncentreras till enheter som omfattar flera kraftverk. 7.2 Österbottens landskapsplan Österbottens landskapsplan gäller på planområdet. Österbottens landskapsplan är fastställd av Miljöministeriet I Österbottens landskapsplan är planområdet helt beläget på ett område som är särskilt viktigt med tanke på naturens mångfald (luo). Beteckningen är informativ och anger de viktigaste nationellt betydande fågelområdena utanför skyddsområden. Beteckningen begränsar inte områdets användning för t.ex. jord- eller skogsbruk. Inom området kan finnas flera olika markanvändningsformer. På Pjelax planområde finns två naturskyddsbeteckningar. Det ena området tillhör skyddsprogrammet för gamla skogar (SL4) och det andra naturskyddsområdet tillhör lundskyddsprogrammet (SL5). Med beteckningen SL reserveras ett sådant område som bildats med stöd av naturvårdslagen. På området gäller bygginskränkning enligt 33 i markanvändnings- och bygglagen. Speciell uppmärksamhet skall fästas vid att bevara och trygga områdets naturvärden samt undvika sådana åtgärder som äventyrar de värden för vilka området bildats till ett naturskyddsområde. Områdena tillhör nätverket Natura Söder om naturskyddsområdena SL4 och SL5 finns en beteckning för ett bergtäktsområde (eo-4) där det gäller bygginskränkning enligt 33 i markanvändnings- och bygglagen. Väster om planområdet går riksväg 8, som är betecknad med vt. Väster om riksvägen finns en beteckning för ett förbindelsebehov för en naturgasledning (k), en grön linjebeteckning (mv-1) som anger ett område med turistattraktioner eller ett utvecklingsområde för turism och rekreation samt beteckningen för en kulturhistoriskt betydande vägsträckning (Strandvägen 673). En grön streckad linje anger dessutom en cykelled. Runt omkring planområdet finns det flera beteckningar i landskapsplanen. Väster om planområdet går en områdesbeteckning mk-2. Med beteckningen anses Närpes ådal. Vid områdesplanering bör man bl.a. främja en mångsidig användning av området och bevarande av de värden som hänför sig till kulturlandskapet. Pjelaxfjärden är utmärkt som ett område som tillhör Natura 2000-nätverket. Området är även betecknat som ett naturskyddsområde som tillhör skyddsprogrammet för

11 9 (17) fågelvatten och punktbetecknat som en vårdbiotop (grön punkt). Pjelax by har i landskapsplanen betecknats med beteckningen at. Nordväst om planområdet finns det en beteckning för en kraftledning (z), som går mellan Närpes centrum och Kaskö. Längs med Teuvavägen norr om planområdet går en stomvattenledning (v). Intill korsningen Teuvavägen - riksväg 8 finns ett grundvattenområde (pv). Ett annat grundvattenområde finns betecknat nordost om planområdet. Intill grundvattenområdet går beteckningen för en riktgivande friluftsled. Planeringsområdet gränsar i sydost till Tjöck ådal (mk-7) som tillhör ett område för utvecklig av å- och älvdalarna. Med beteckningen (mk) anges områden för landsbygdsbebyggelse i å- och älvdalarna, där särskilt sådant boende samt sådan näringsverksamhet och rekreationsverksamhet som faller tillbaka på lantbruket och övriga landsbygdsnäringar, naturen och kulturmiljön samt det fysiska landskapet utvecklas. Vid områdesplanering för Tjöck ådal bör hållbart utnyttjande av naturen och miljön samt landskapsvård främjas. Vattenkvaliteten i den outbyggda ån inklusive dess avrinningsområde bör förbättras. Tjöck å och dess betydelse som ett för fiskbeståndet värdefullt område bör främjas, i synnerhet när det gäller att bevara vilda arter. Sydost om planområdet finns en rasterbeteckning för ett område som är värdefullt för landskapet eller regionen med tanke på kulturmiljön eller landskapsvården. På området skall man bevara de värden som hänför sig till kultur- och naturarvet. Förutom ovan nämnda beteckningar presenteras nuvarande bebyggda områden i landskapsplanen. Det har även betecknats vindkraftområden till havs och land. Områden för vindkraftparker till havs har betecknats ytterom Sideby och Korsnäs kuster samt ett vindkraftsområde till land på Bergö. Figur 7.1. Riktgivande placering av planområdet i förhållande till Österbottens landskapsplan (Österbottens förbund 2010).

12 10 (17) 7.3 Etapplandskapsplaner I samband med landskapsplanen uppgörs även nya etapplandskapsplaner. Dessa består av etapplandskapsplan I (lokalisering av kommersiell service) och etapplandskapsplan II (förnyelsebara energikällor och deras placering i Österbotten). I etapplandskapsplan I har inga beteckningar angetts planområdet. Planen fastställdes av miljöministeriet (YM4/5222/2012). (Österbottens förbund 2013a) I etapplandskapsplan II ligger tyngdpunkten på vindkraft. Målsättningen är att anvisa de lämpligaste områdena för vindkraften för perioden fram till år Arbetet påbörjades i december I första skedet uppgjordes ett program för deltagande som var till påseende Planutkastet godkändes av landskapsstyrelsen och var offentligt framlagt Utifrån responsen på utkastet gjordes planförslaget som behandlades i landskapsstyrelsen och var framlagt En Naturabedömning har utförts för 12 av 33 vindkraftsområden och var framlagd t.o.m På basen av utlåtanden har man tagit bort 3 områden ur planförslaget (Sidlandet, Gillermossen och Blaxnäs). Landskapsstyrelsen har under sitt sammanträde och landskapsfullmäktige under sitt sammanträde godkänt etapplandskapsplan II och därmed har planen sickats vidare till Miljöministeriet för fastställelse. Med beteckningen tv-2 anvisas markområden som lämpar sig för byggande av flera vindkraftverk eller vindkraftsparker med regional betydelse. Vid planering och byggande samt vid användning av områdena ska uppmärksamhet fästas vid boende och rekreation, kulturlandskap, fåglar, trafikleder och trafikarrangemang, flygplatsernas flyghinderbegränsningar, elöverföring, tryggandet av förekomsten av arter tillhörande habitatdirektiv IV a samt vid tryggandet av förutsättningarna för primärnäring och marktäkt. Åtgärderna inom området ska planeras och genomföras så att bevarandet av områdets biologiska mångfald/naturvärden främjas. Enligt etapplandskapsplan II är Pjelax planområde beläget på ett markområde som lämpar sig för byggande av en vindkraftspark med regional betydelse (tv-2). I den områdesvisa konsekvensbedömningen som utförts i samband med etapplandskapsplanen motsvarar Pjelax vindkraftspark till stora delar området Långmarken. På hela tv-2-området skulle enligt konsekvensbedömingen rymmas vindkraftverk. Ur området har man uteslutit naturskyddsområdet och detta syns som en öppning i mitten av området. (Österbottens förbund, 2014b)

13 11 (17) 7.4 Generalplaner Figur 7.2. Pjelax planområde i förhållande till etapplandskapsplan II. (Österbottens förbund 2014a) Det finns inga generalplaner i kraft på Pjelax planområde. I närheten av planområdet finns Pjelax delgeneralplan, Närpes strandgeneralplan, Kristinestad strandgeneralplan, delgeneralplanen för vindkraftspark vid Gamla Närpesvägen och Bötombergens delgeneralplan (OIVA 2013). Den närmaste generalplanen finns väster om planeringsområdet, i Pjelax by. Delgeneralplanen över Pjelax by har godkänts av Närpes stadsfullmäktige De områden i planen som ligger närmast den planerade vindkraftsparken är bl.a. jordoch skogsbruksdominerat område (M), jord- och skogsbruksområde (M-1) där byggrätten för bostadsbyggande har överförts till andra områden inom samma markägoenhet, industriområde där miljön ställer särskilda krav på verksamhetens art (TY), område för lantbrukslägenheters driftscentrum (AM-1) och områden för fristående småhus (A0-1). (Närpes stad 2006)

14 12 (17) 7.5 Detaljplaner 7.6 Byggnadsordning Figur 7.3. Planområdet i förhållande till Pjelax delgeneralplan. Cirka en kilometer sydväst om Pjelax planområde finns en delgeneralplan för vindkraftsparken vid Gamla Närpesvägen under uppgörelse. Vindkraftparken består av 6 vindkraftverk och förslaget har varit framlagt till påseende under tiden Ytterligare finns det två strandgeneralplaner i planeringsområdets näromgivning; strandgeneralplanen i Närpes, som närmast på cirka två kilometers avstånd i väst och strandgeneralplanen för Kristinestad på över fyra kilometers avstånd i sydväst. Båda planerna har fastställts år Bötombergens delgeneralplan är belägen cirka tio kilometer sydost från planområdet. (OIVA 2013) På det planerade vindparksområdet gäller inga detaljplaner. Den närmaste detaljplanen ( ) är belägen i Närpes centrum. Den är fastställd och finns på över 4,5 kilometers avstånd från planeringsområdet. Närpes stads byggnadsordning har trätt i kraft den Markägoförhållanden Planeringen berör privat mark. VindIn Ab Oy har ingått markanvändningsavtal med berörda parter.

15 13 (17) 8 ANKNYTNING TILL ANDRA VINDKRAFTPROJEKT 8.1 Vindkraftparker i drift i näromgivningen 8.2 Vindkraftparker i drift i näromgivningen Inom en radie på cirka 20 kilometer från planområdet finns fyra aktörer med vindkraftverk i drift. VidnIn Ab Oy driver Svalskulla vindkraftpark, bestående av fem kraftverk, väster om riksväg 8 intill Pjelax planområde. Ab Öskata Vind Närpes har ett 750 kw vindkraftverk i drift i Öskata fiskehamn i Nämpnäs by i Närpes. Kraftverket är beläget cirka 13 kilometer nordväst om planområdet. Kraftverket blev färdigt år PVO Innopower Oy har tre vindkraftverk i drift sydväst om Kristinestad. Vindkraftverken har en effekt på 1 MW styck. Kraftverken har varit i drift sedan Privatpersoner (Pettumäen mylly Oy) äger ett vindkraftverk, Pettumäen mylly, i drift i Teuva i Perälä. Kraftverkets effekt är 2,5 MW och avståndet till Pjelax planområde är cirka 12 km. (Finska Vindkraftföreningen r.f. 2013a) 8.3 Vindkraftparker som planeras i näromgivningen De mest väsentliga projekteten med tanke på Pjelax vindkraftsprojekt är Svalskulla vindkraftspark och Böle vindkraftspark som även drivs eller planeras av VindIn. Därtill gränsar Pjelax planområde i syd till projektet Kristinestad Norr som planeras av Triventus. Svalskulla vindkraftspark är togs i drift Vindkraftsparken består av fem kraftverk, Vestas V112, vars navhöjd är 124 meter och en totalhöjd således ca 180 meter. Böle vindkraftspark är under planering och planläggningstillstånd beviljats av Närpes stad. Projektet undergår ett MKB-förfarande och består av max 27 kraftverk. Kristinestad Norr vindkraftspark planeras av Triventus Wind Power AB och projektet är i MKB-beskrivningsfas. VindIn och Triventus har samarbetat kring placeringar av vindkraftsverken i de olika närliggande projekten och i nuvarande planeringssituation består projektet av 19 vindkraftverk. Förslag till delgeneralplan för Gamla Närpesvägens vindkraftspark har uppgjorts och varit framlagt till påseende under tiden Enligt planen har Innopower Oy som mål att bygga sex vindkraftverk på planområdet. I Österbotten finns det för övrigt ett flertal vindkraftprojekt i olika planeringsstadier. De projekt som finns i kännedom har presenterats i Figur 8.1.

16 14 (17) Figur 8.1. Vindkraftsparker i drift och vindkraftsparker som planeras i närheten av planområdet.

17 15 (17) 8.4 Miljökonsekvensbedömning (MKB) 8.5 Utredningar Lagen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning (468/1994) och ändringen av lagen (458/2006) tillämpas alltid på projekt som kan medföra betydande skadliga miljökonsekvenser. Statsrådet har den 14 april 2011 lagt till vindkraftparker med minst 10 kraftverk eller en total kapacitet på minst 30 MW till projektförteckningen i 6 i MKB-förordningen. Således skall den planerade vindkraftparkens miljökonsekvenser utredas i ett MKB-förfarande. MKB-programmet var framlagt till påseende av kontaktmyndigheten (Södra Österbottens ELY-central) mellan tiden Kontaktmyndigheten har gett ett utlåtande om MKB-programmet utifrån de erhållna anmärkningarna och utlåtandena. Kontaktmyndigheten gav sitt utlåtande om MKB-programmet den (Dnr EPOELY/70/07.04/2013). På basen av utlåtandet och MKB-programmet uppgjordes MKB-beskrivningen. MKB-beskrivningen var framlagd till påseende under tiden Kontaktmyndigheten gav sitt utlåtande över MKB-beskrivningen Konsekvensbedömningen har som uppgift att stödja utarbetandet av planen samt valet av godtagbara planlösningar och ska hjälpa att bedöma hur målen och kraven på innehållet i planen förverkligas. Konsekvensbedömningen av planen grundar sig på basutredningar som gjorts över området, andra befintliga grundläggande fakta, utredningar, terränginventeringar, utgångsuppgifter, utlåtanden och åsikter från intressenterna samt analyser av vilka egenskaper i planen som kommer inverka på miljön. Vid bedömningen av delgeneralplanens konsekvenser granskas speciellt hur projektet påverkar natur-, landskaps-, buller- och skuggbildningsförhållanden. Miljökonsekvensbedömningens syfte är dessutom att öka medborgarnas tillgång till information och deras möjligheter till medbestämmande. Genom förfarandet får också den projektansvarige information som denne behöver för att kunna välja det lämpligaste alternativet med tanke på miljön och myndigheten får veta mer om projektets förutsättningar och information för att kunna definiera tillståndsvillkoren. Inga beslut om projektet fattas inom MKB-förfarandet, utan beslut fattas efter avslutat MKB-förfarande i samband med planläggningen och övriga tillståndsförfaranden. I samband med MKB-förfarandet för Pjelax vindkraftpark har det uppgjorts följande utredningar och modelleringar: Naturutredningar, inkluderat biotoper, häckande och flyttande fågelbestånd, flygekorre (FCG / Sallinen 2014; Harry Lillandt, Turo Tuomikoski) Fladdermuskartering, lokala och flyttande fladdermöss (Lilley 2012 & 2014) Arkeologisk inventering (Keski-Pohjanmaan ArkeologiaPalvelu, Itäpalo 2014) Naturabehovsprövning för Pjelax vindkraftpark (FCG / Pihlaja 2014) Buller- och skuggningsmodelleringar (FCG / Vadbäck 2014) Synlighetsanalys samt fotomontage (FCG / Vadbäck 2014) I samband med delgeneralplanläggningen av Pjelax vindkraftpark har det uppgjorts följande modelleringar: Layoutplan för 18 kraftverk (preliminär placering av kraftverk, servicevägar och elöverföring). (FCG / Vadbäck 2014)

18 16 (17) Buller- och skuggningsmodelleringar samt beräkningar över lågfrekvent buller för 18 kraftverk. Kraftverkstyp Vestas V126, navhöjd 137 m, rotordiameter 126 m, utgångsbuller 105,9 db(a). (FCG / Kaivo-oja 2015) Synlighetsanalys och fotomontage. Kraftverkstyp Vestas V126, navhöjd 137 m, rotordiameter 126 m. (FCG / Kaivo-oja 2015) En Naturabedömning för naturaområdena Närpes skärgård och Lappfjärds våtmarker uppgörs parallellt med planläggningen och tillställs myndigheterna som en separat bilaga. I planläggningen utnyttjas också befintliga utredningar/inventeringar och annat material. Österbottens etapplandskapsplan II, Förnybara energiformer och deras placering i Österbotten omfattar bl.a. följande material: Förnyelsebara energikällor och deras placering i Österbotten Objektbeskrivningar 1-26 Objektbeskrivningar Österbottens vindkraft och specialtransporter Områdesvis konsekvensbedömning Naturabedömning Övriga utredningar och material som gäller området: Österbottens förbund 2010; Österbottens landskapsplan. Södra Österbottens förbund 2005; Södra Österbottens landskapsplan. Statens miljöförvaltning. Miljö- och geodatatjänsten OIVA. Museiverket Byggda kulturmiljöer av riksintresse RKY. Vindatlas. Inventeringar på landskapsnivå (Museiverket) 9 DELTAGANDE OCH VÄXELVERKAN Enligt markanvändnings- och bygglagen 62 : skall planläggningsförfarandet ordnas så att markägarna på området och de vars boende, arbete eller övriga förhållanden kan påverkas betydligt av planen samt de myndigheter och sammanslutningar vars verksamhetsområde behandlas vid planeringen (intressent) har möjlighet att delta i beredningen av planen, bedöma verkningarna av planläggningen och skriftligen eller muntligen uttala sin åsikt om saken. Om planförslaget kan intressenten lämna in en skriftlig anmärkning. Intressenter vars boende, arbete eller övriga förhållanden planen kan påverkas betydligt: De invånare, företag och näringsidkare samt användare av rekreationsområden som finns inom planens konsekvensområde. Markägare och -innehavare inom planens konsekvensområde Sammanslutningar vars verksamhetsområde behandlas vid planeringen: Föreningar och organisationer som verkar på området och dess närområden, som exempelvis Närpes hembygdsförening, Pjelax skifteslag, Pjelax byaråd, Pjelax och Böle jaktklubbar, Österbottens naturskyddsdistrikt, Sydbottens Natur och miljö rf, väglag på planområdet mm. Föreningar som representerar näringsidkare och företag

19 17 (17) Sammanslutningar som sköter specialuppgifter, t.ex. energi- och vattentjänstverk (Bl.a. EPV Regionalnät Ab, Närpes Vatten Ab, Suomen Erillisverkot Oy, Meteorologiska institutet, Finavia Oyj, Fingrid Oyj, Fortum Oyj, Digita Ab, Ukkoverkot Oy, TeliaSonera Finland Oyj, Elisa Oyj, DNA Oy, Corenet, lokala radioentreprenörer, Fartygstrafikservicen Bothnia VTS) Myndigheter vars verksamhetsområde behandlas vid planeringen: Kommunala förvaltningsorgan och sakkunniginstanser, som sektionen för byggnadstillsyn och Västkustens miljöenhet NTM-centralen i Södra Österbotten (ansvarsområdena för miljö och naturresurser samt trafik och infrastruktur), NTM-centralen i Österbotten, Österbottens förbund, Södra Österbottens förbund, grannkommunerna, Österbottens räddningsverk, Trafikverket och trafiksäkerhetsverket Trafi, Museiverket, Österbottens landskapsmuseum, Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet, Forststyrelsen, Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland och Försvarsmakten. 10 PRELIMINÄR TIDTABELL De ur intressenternas synvinkel viktigaste tidpunkterna för deltagande och växelverkan i planläggningsarbetet är följande: Planläggningen anhängig Närpes stadsstyrelse har kompletterat det godkända planläggningstillståndet Planen för deltagande var framlagd under tiden Inledningsskedets myndighetssamråd ordnades Delgeneralplanens utkastskede (februari-april 2015) När materialet för delgeneralplanen är färdigställt läggs planen till allmänt påseende om vilket det kungörs offentligt. Intressenterna och kommuninvånare har möjlighet att framföra sin åsikt om planutkastet skriftligen eller muntligen (MBF 30 ). Delgeneralplanen är framlagd under tiden Myndigheternas utlåtande om planen begärs och responsen sammanställs. Ett andra myndighetssamråd ordnas med berörda myndigheter. Delgeneraplanens förslagsskede (maj-juli 2015) Planförslaget färdigställs och Närpes stad lägger planen till påseende under 30 dagar. Planens påseendetid kungörs offentligt och kommunens invånare och intressenter har rätt att lämna in en anmärkning om planförslaget. Anmärkningarna skall levereras i skriftlig form till stadsstyrelsen innan påseenedetidens utgång. Myndigheternas utlåtande om planförslaget begärs. Delgeneralplanen godkänns (hösten 2015) Till de anmärkningar och utlåtanden som inlämnats angående planförslaget ges motiverade svaromål. Närpes stadsfullmäktige godkänner delgeneralplanen och godkännandebeslutet kungörs officiellt.

20