Delgeneralplan för Poikel vindkraftpark

Transkript

1 VINDIN AB OY EDSVIK VINDKRAFTPARK AB Delgeneralplan för Poikel vindkraftpark Planbeskrivning / utkast FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY P20387

2

3 Planbeskrivning / utkast 1 (79) Salomaa Kristina Innehållsförteckning 1 INLEDNING PLANLÄGGNINGENS OCH BESLUTSPROCESSENS SKEDEN SAMT TIDTABELL INTRESSENTER OCH DELTAGANDE UTREDNINGAR NULÄGE Planläggningsområde och beskrivning av näromgivningen Läge Bebyggelse Markägoförhållanden Trafik Radar- och kommunikation Elnät Planer som berör området Riksomfattande mål för områdesanvändningen (VAT) Österbottens landskapsplan Etapplandskapsplaner General- och detaljplaner Byggnadsordning Övriga planer och beslut Naturmiljö Berggrund och jordmån Yt- och grundvatten Flora och värdefulla naturtyper Fauna Skyddsområden Fågelbestånd IBA- och FINIBA-områden Landskap och kulturmiljö Allmänt Nationellt värdefulla landskapsområden Byggda kulturmiljöer av riksintresse (RKY 2009) Byggda kulturmiljöer av landskapsintresse (RKY 1993) Områden som är nationellt värdefulla med tanke på kulturmiljön eller landskapsvården Områden som är värdefullt för landskapet eller regionen med tanke på kulturmiljön eller landskapsvården... 27

4 Planbeskrivning / utkast 2 (79) Salomaa Kristina Fornlämningar PLAN FÖR VINDKRAFTPARKEN Placering av vindkraftverken Vindkraftparkens konstruktioner PROJEKTETS ANKNYTNING TILL ANDRA PROJEKT, PLANER OCH PROGRAM Vindkraftparker i drift i näromgivningen Vindkraftparker som planeras i näromgivningen PLANERINGSMÅL DELGENERALPLANEPROCESSEN SAMT FÖRÄNDRINGAR SOM HAR GJORTS UNDER PROCESSENS GÅNG Planläggningen anhängig samt PDB Delgeneralplaneutkast Delgeneralplaneförslag Godkänd delgeneralplan AVGÖRANDEN, BETECKNINGAR OCH BESTÄMMELSER I DELGENERALPLANEN Planens centrala innehåll Beteckningar och bestämmelser som berör områdesanvändningen Beteckningar och bestämmelser som berör uppförandet av vindkraftparken Område som är särskilt viktigt med tanke på naturens mångfald Andra beteckningar och bestämmelser Allmänna bestämmelser DELGENERALPLANENS KONSEKVENSER Allmänt om konsekvensbedömning Typiska konsekvenser för vindkraft Bullerkonsekvenser Riktvärden och metoder Konsekvenser under anläggningen och demonteringen Konsekvenser under driften Skuggningskonsekvenser Riktvärden och metoder Konsekvenser under driften Konsekvenser för berggrund och jordmån Konsekvenser för yt- och grundvatten Konsekvenser för flora Konsekvenser för faunan Konsekvenser för skyddsområden Konsekvenser för fågelbeståndet... 45

5 Planbeskrivning / utkast 3 (79) Salomaa Kristina Häckande fågelbestånd Flyttande fågelbestånd Konsekvenser för markanvändning, näringar och människors levnadsförhållanden Konsekvenser för landskap och kulturmiljö Metoder och granskningsområden Konsekvenser för landskap och kulturmiljö Konsekvenser för fornlämningar Konsekvenser för trafiken Konsekvenser för luftövervakning och flygsäkerheten Konsekvenser för kommunikationsförbindelser Konsekvenser av 110 kv kraftledningen inom planområdet Konsekvenser för säkerheten Sammantagna konsekvenser Buller Skuggningar Landskap Fågelbestånd Trafik Människors levnadsförhållanden DELGENERLPLANEN I FÖRHÅLLANDE TILL BEFINTLIGA PLANER De riksomfattande målen för områdesanvändning Österbottens landskapsplan och etapplandskapsplaner Innehållskrav för generalplaner Särskilda innehållskrav för generalplaner som gäller utbyggnad av vindkraft GENOMFÖRANDE AV DELGENERALPLANEN Bilagor: Bilaga 1. Program för deltagande och bedömning (reviderad ) Bilaga 2. Bullermodelleringar. Bilaga 3. Skuggbildningsmodelleringar. Bilaga 4. Synlighetsanalys och fotomontage. Bilaga 5. Naturutredningar (endast för myndighetsbruk) Bilaga 6. Fladdermusutredningar. Bilaga 7. Arkeologiska inventeringar.

6 Planbeskrivning / utkast 4 (79) Salomaa Kristina KONTAKTUPPGIFTER Korsnäs kommun Strandvägen Korsnäs, Finland info@korsnas.fi Ulf Granås, teknisk chef ulf.granas@korsnas.fi FCG Design och planering Ab Företagaregatan 14 / PB Vasa Satu Taskinen satu.taskinen@fcg.fi Projektchef Kristina Salomaa kristina.salomaa@fcg.fi Planerare VindIn Ab Oy Adress: Närpesvägen Närpes Finland Kontaktperson: Christina Hillforth Telefon: E-post: christina.hillforth@vindin.se

7 FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning / utkast 5 (73) Delgeneralplan för Poikel vindkraftpark 1 INLEDNING VindIn Ab Oy och Edsvik Vindkraftpark Ab planerar uppföra en vindkraftpark bestående av nio (9) vindkraftverk öster om Korsnäs kommuncentrum. Delgeneralplaneområdet är ca 800 hektar stort. Området Poikel har i Österbottens etapplandskapsplan för vindkraft (godkänd ) betecknats som ett område för en vindkraftpark av regional betydelse. Planläggningstillstånd för vindkraft har beviljats på Korsnäs kommunstyrelses sammanträde för området Edsvik i södra Poikel (KST 277) samt för området Korsnäs Kyrka (KST 278) i norra Poikel. Program för deltagande och bedömning för Korsnäs Kyrka vindkraftpark var framlagd under , efter vilket vindkraftparkens namn har ändrats till Norra Poikel vindkraftpark. Program för deltagande och bedömning för området Södra Poikel (Edsvik) var framlagd till påseende under Korsnäs kommunstyrelse har under sitt sammanträde (KST 233) beslutat att planläggningen för vindkraftparkerna Norra Poikel och Södra Poikel går vidare som en gemensam delgeneralplan vid namn Poikel vindkraftpark. ELY-centralen i Södra Österbotten har beslutat att ett miljökonsekvensförfarande inte behöver tillämpas för de separata projekten (Norra Poikel och Södra Poikel ). Motiveringen för besluten grundar på MBK-lagen som från och med inte fodrar en miljökonsekvensbedömning när projektet omfattar mindre än 10 vindkraftverk eller en sammanlagd effekt på under 30 MW. Beslutet innebär att konsekvenserna för projektet kan utvärderas i samband med delgeneralplaneringen. Målsättningen med delgeneralplanen är att möjliggöra uppförandet av vindkraftparken. Vindkraftparken består förutom kraftverken även av servicevägar till kraftverken och av en elstation som byggs på området. Via elstationen överförs elen vidare till 110 kv elnätet. Vid delgeneralplanläggningen av vindkraftparken strävar man till att ta omgivningens särdrag i beaktande. Delgeneralplanen uppgörs så att man på dess grund kan bevilja bygglov för vindkraftverken enligt MBL 77a. Delgeneralplanen uppgörs med rättsverkan och godkänns av Korsnäs kommunfullmäktige. 2 PLANLÄGGNINGENS OCH BESLUTSPROCESSENS SKEDEN SAMT TIDTABELL Planläggningen anhängig Korsnäs kommunstyrelse har godkänt programmet för deltagande och bedömning (PDB) för Korsnäs Norra Poikel vindkraftpark. PDB:n har varit framlagt under tiden Programmet för deltagande och bedömning för Södra Poikel vindkraftpark har godkänts och varit framlagt under tiden Inledningsskedets myndighetssamråd för Norra Poikel ordnades ett arbetsmöte med berörda myndigheter har ordnats Inledningsskedets myndighetssamråd för Södra Poikel ordnades Korsnäs kommunstyrelse har under sitt sammanträde beslutat att delgeneralplaneringen för projekten förs vidare som en gemensam delgeneralplan för Poikel vindkraftpark, bestående av 9 kraftverk enligt justerad layout.

8 FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning / utkast 6 (73) Delgeneralplanens utkastskede (december 2014 februari 2015) Ett arbetsmöte med berörda myndigheter ordnades När materialet för delgeneralplanen är färdigställt läggs planen till allmänt påseende om vilket det kungörs offentligt. Intressenterna och kommuninvånare har möjlighet att framföra sin åsikt om planeutkastet skriftligen eller muntligen (MBF 30 ). Delgeneralplanen är framlagd under tiden Myndigheternas utlåtande om planen begärs och responsen sammanställs. Delgeneraplanens förslagsskede (mars maj 2015) Myndighetssamråd ordnas vid behov efter att responsen från planutkastet har sammanställts. Enligt den preliminära planen färdigställs delgeneralplanförslaget under våren Korsnäs kommun lägger planen till påseende under 30 dagar. Planens påseendetid kungörs offentligt och kommunens invånare och intressenter har rätt att lämna in en anmärkning om planförslaget. Anmärkningarna skall levereras i skriftlig form till kommunstyrelsen innan påseenedetidens utgång. Myndigheternas utlåtande om planförslaget begärs. Delgeneralplanen godkänns (juli 2015) Till de anmärkningar och utlåtanden som inlämnats angående planförslaget ges motiverade svaromål. Korsnäs kommunfullmäktige godkänner delgeneralplanen och godkännandebeslutet kungörs officiellt. 3 INTRESSENTER OCH DELTAGANDE Enligt markanvändnings- och bygglagen 62 skall planläggningsförfarandet ordnas så att markägarna på området och de vars boende, arbete eller övriga förhållanden kan påverkas betydligt av planen samt de myndigheter och sammanslutningar vars verksamhetsområde behandlas vid planeringen (intressent) har möjlighet att delta i beredningen av planen, bedöma verkningarna av planläggningen och skriftligen eller muntligen uttala sin åsikt om saken. Om planförslaget kan intressenten lämna in en skriftlig anmärkning. Innan ett planförslag läggs fram offentligt har en intressent möjlighet att föreslå närings-, trafik- och miljöcentralen samråd om huruvida programmet för deltagande och bedömning är tillräckligt. Om programmet är uppenbart bristfälligt, ska närings-, trafik- och miljöcentralen utan dröjsmål ordna samråd med kommunen för att utreda behoven av att komplettera programmet (MBL 64 ). Intressenter vars boende, arbete eller övriga förhållanden planen kan påverkas betydligt: De invånare, företag och näringsidkare samt användare av rekreationsområden som finns inom planens konsekvensområde. Markägare och -innehavare inom planens konsekvensområde Sammanslutningar vars verksamhetsområde behandlas vid planeringen: Sammanslutningar som representerar invånare, t.ex. boendeföreningar eller byaråd

9 FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning / utkast 7 (73) Sammanslutningar som representerar ett visst intresse eller en viss befolkningsgrupp, t.ex. naturskydds- och jaktföreningar Föreningar som representerar näringsidkare och företag Sammanslutningar som sköter specialuppgifter, t.ex. energi- och vattentjänstverk samt radiofrekvensers användare och operatörer (vattentjänstverket i Korsnäs, Suomen Erillisverkot Oy, Meteorologiska institutet, Finavia Oyj, Fingrid Oyj, Fortum Oyj, Digita Ab, Ukkoverkot Oy, TeliaSonera Finland Oyj, Elisa Oyj, DNA Oy, lokala radioentreprenörer, Fartygstrafikservicen Bothnia VTS) Myndigheter vars verksamhetsområde behandlas vid planeringen: Kommunens nämnder och förvaltningsorgan samt sakkunniginstanser Södra Österbottens NTM-central, Österbottens NTM-central, Österbottens förbund, Österbottens räddningsverk, trafikverket och trafiksäkerhetsverket Trafi, Museiverket, Österbottens museum, Försvarsmakten, grannkommunerna (Närpes stad och Malax kommun), Forststyrelsen, Österbottens naturskyddsdistrikt, Viltoch fiskeriforskningsinstitutet 4 UTREDNINGAR Som grund för delgeneralplanearbetet har det uppgjorts följande utredningar: Korsnäs Kyrka arkeologisk inventering, K-P:n ArkeologiaPalvelu, Vindkraftutredning för Korsnäs Kyrka vindkraftpark, FCG Design och planering Ab, Korsnäs Kyrka fladdermusutredning, Thomas Lilley, Korsnäs Norra Poikel naturutredning, FCG Design och planering Ab, 2/2014 (endast för myndighetsbruk) Södra Poikel arkeologisk inventering, K-P:n ArkeologiaPalvelu, Bullermodellering,10/2014. FCG Design och planering Ab. Skuggmodellering, 10/2014. FCG Design och planering Ab. Poikel vindkraftpark synlighetsanalys och fotomontage 10/2014, FCG Design och planering Ab Korsnäs Södra Poikel fladdermusutredning. Thomas Lilley & Jenni Prokkola Södra Poikel naturutredning, FCG Design och planering Ab 12/2014 (endast för myndighetsbruk) Vid bedömningen av konsekvenser för det flyttande fågelbeståndet har man utnyttjat utredningar och material som har uppgjorts i samband med Molpe-Petalax MKB (FCG 2014, samt Kalax MKB (FCG 2014, I planläggningen utnyttjas också befintliga utredningar/inventeringar och annat material. Beredningsmaterialet för förslaget till Österbottens etapplandskapsplan II, Förnybara energiformer och deras placering i Österbotten omfattar bl.a. följande material: Förnyelsebara energikällor och deras placering i Österbotten Objektbeskrivningar 1-26 Objektbeskrivningar Österbottens vindkraft och specialtransporter Områdesvis konsekvensbedömning Naturabedömning

10 FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning / utkast 8 (73) Övriga utredningar och material som gäller området: Österbottens förbund 2010; Österbottens landskapsplan. Södra Österbottens förbund 2005; Södra Österbottens landskapsplan. Statens miljöförvaltning. Miljö- och geodatatjänsten OIVA. Museiverket Byggda kulturmiljöer av riksintresse RKY. Vindatlas Inventeringar på landskapsnivå (Museiverket) 5 NULÄGE 5.1 Planläggningsområde och beskrivning av näromgivningen Läge Planläggningsområdet är cirka 800 ha stort och är beläget i Österbotten i Korsnäs kommun, öster om Korsnäs kommuncentrum. Strandvägen (673) löper intill planeområdet på den västra och norra sidan. I förhållande till vindkraftverken är avståndet till kommuncentrum cirka 2 kilometer och avståndet till Strandvägen som närmast cirka 1,7 kilometer. Avståndet till Malax kommungräns från planläggningsområdet är cirka fyra kilometer mot öst. Figur 5.1. Planområdet är beläget öster om Korsnäs kommuncentrum.

11 FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning / utkast 9 (73) Bebyggelse Planläggningsområdet består i huvudsak av skogsbruksdominerad mark. På planområdet finns även Stormossens återvinningsstation i samband med Edsvik gamla avstjälpningsplats. Bebyggelsen i omgivningen är koncentrerad till Korsnäs kommuncentrum i väst och Korsbäck by i öst. Inom 1,5 kilometer från de planerade kraftverken finns det enligt Lantmäteriverkets databas 23 fasta bostäder och 1 fritidsbostad. Avståndet till närmaste bostad är 1,2 km. Norr om planområdet finns en pälsfarm. Enligt YKR 2010 klassificeras planområdet delvis som landsbygd medan de mittersta delarna av planområdet inte har klassificerats. Korsnäs kommuncentrum är klassat som en tätort, Korsbäck och Bjurbäck som byar och Västanlid norr om planområdet som en liten by. Figur 5.2. Bosättning och samhällsstruktur kring planområdet Markägoförhållanden Trafik Markägare på området är Korsnäs församling samt privatpersoner. Projektörerna VindIn Ab Oy samt Edsvik Vindkraftpark Ab har ingått arrendeavtal med markägarna på området. Planeområdet för Poikel vindkraftpark omges av Strandvägen (673) till väst och norr samt Korsbäckvägen (6781) till öst. Trafikmängden på Strandvägen intill planeområdet var år 2013 cirka 1285 fordon per dygn och på Korsbäckvägen var motsvarande cirka

12 FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning / utkast 10 (73) 220 fordon per dygn. Antalet tunga fordon på Strandvägen var 72 fordon per dygn. (Trafikverket, 2013) På planeområdet finns det körvägar och körstigar som breddas och utnyttjas vid anläggningen och driften av vindkraftparken Radar- och kommunikation Konsekvenser för kommunikationsförbindelserna är relativt sällsynta. All radiokommunikation formar en förbindelse mellan sändarantennen och mottagarantennen med elektromagnetiska vågor. Vågen påverkas av alla elledande material såsom metall, jord och vid frågan om större frekvenser också av fuktig luft och skog. Vindkraftverk har i vissa fall konstaterats orsaka störningar i tv-signalen i närheten av kraftverken. Förekomsten av störningar beror bland annat på kraftverkens läge i förhållande till sändarmasten och TV-mottagarna, styrkan och riktningen av sändarens signal samt på terrängens former och på eventuella andra hinder mellan sändaren och mottagaren. Generellt sett är risken för störningar mindre vad gäller digitala sändningar än analoga. Radio- och TV- sändarnas positioner har uträtts på basen av Digitas ( och SveaTVs databaser ( Enligt Digita Ab:s karttjänst täcker inte tv-sändningen från Vasa och Bötombergens sändarstationer hela Korsnäsområdet. SveaTV:s sändning täcker kusten från Närpes till Karleby Elnät Figur 5.3. Digita Abs och SveaTVs sändningsområden i Korsnäs. Anslutningspunkten för Poikel vindkraftpark har i detta skede inte ännu fastställts. Alternativa anslutningspunkter för vindkraftparken är elstationerna i Petalax eller Taklax. Elöverföringen inom och utanför vindkraftparken kommer att ske med

13 FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning / utkast 11 (73) jordkablar. Jordkablarna inom vindkraftparken placeras i mån av möjlighet i samband med servicevägarna. 5.2 Planer som berör området Riksomfattande mål för områdesanvändningen (VAT) De statliga och kommunala myndigheterna ska beakta de riksomfattande målen för områdesanvändning (Statsrådets beslut , de justerade målen vann laga kraft ) samt främja förverkligandet av dem. Myndigheterna ska också bedöma konsekvenserna av sina åtgärder sett ur de riksomfattande målen för områdesanvändningens perspektiv. För delgeneralplanen för Poikel vindkraftpark gäller särskilt följande delar av de riksomfattande målen för områdesanvändning: Fungerande regionstruktur: Allmänt mål: Genom områdesanvändningen stödjer man en balanserad utveckling av regionstrukturen och förstärker näringslivets konkurrenskraft samt landets internationella ställning genom att i så stor utsträckning som möjligt utnyttja befintliga strukturer och främja en förbättring av livsmiljöns kvalitet och ett hållbart nyttjande av naturresurserna. Särskilt mål: Vid planeringen av områdesanvändningen ska försvarsmaktens och gränsbevakningens behov beaktas och tillräckliga regionala förutsättningar skall garanteras för (...) försvarets och gränsbevakningens övriga verksamhetsbetingelser. Enhetligare samhällsstruktur och kvalitet på livsmiljön: Allmänt mål: Genom områdesanvändningen främjas den ekologiska, ekonomiska, sociala och kulturella hållbarheten i samhällena och livsmiljöerna. Allmänt mål: Vid planeringen av områdesanvändningen identifieras befintliga eller förväntade miljöolägenheter och exceptionella naturförhållanden och verkningarna av dem förebyggs. Vid områdesanvändningen skapas förutsättningar för anpassningen till klimatförändringen. Särskilt mål: Vid områdesanvändningen skall energisparande samt betingelser för att använda förnybara energikällor och förbruka fjärrvärme främjas. Kultur och naturarv, rekreation i det fria och naturresurser: Allmänt mål: Med hjälp av områdesanvändningen bidrar man till att kulturmiljön och byggnadsarvet samt deras regionalt skiftande karaktär bevaras. Allmänt mål: Med hjälp av områdesanvändningen främjas bevarandet av områden som är värdefulla och känsliga i den levande och den livlösa naturen och säkerställs att deras mångfald bevaras. Bevarandet av ekologiska förbindelser mellan skyddsområden och vid behov mellan skyddsområden och övriga värdefulla naturområden främjas. Särskilt mål: I samband med områdesanvändningen skall säkras att nationellt sett betydelsefulla värden inom kulturmiljön och naturarvet bevaras. Vid områdesanvändningen skall de riksomfattande inventeringar 1 som myndigheterna genomfört beaktas som utgångspunkter för planeringen av områdesanvändningen. 1 ) Med dessa avses riksomfattande inventeringar av kulturmiljön och naturarvet som myndigheterna genomfört som baserar sig på en tillräckligt övergripande beredning. När detta beslut fattas finns följande inventeringar: landskapsområden som är betydelsefulla för hela

14 FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning / utkast 12 (73) landet (Miljöministeriet, miljövårdsavdelningen, betänkande 66/1992), kulturhistoriska miljöer som är betydelsefulla för hela landet (Museiverket, byggnadshistoriska avdelningen, publikation 16, 1993) och förhistoriska skyddsområden som är betydelsefulla för hela landet (Inrikesministeriet, planläggnings- och byggnadsavdelningen, meddelande 3/1983). Särskilt mål: Vid planeringen av områdesanvändningen skall behovet av skydd för grund- och ytvattnen beaktas, likaså behoven av förbrukning. Fungerande förbindelsenät och energiförsörjning: Allmänt mål: Inom områdesanvändningen tryggas behoven inom energiförsörjningen på riksnivå och möjligheterna att utnyttja förnybara energikällor gynnas. Särskilt mål: Vid markanvändningen i omgivningen runt flygplatser bör faktorer som anknyter till säkerheten inom flygtrafiken beaktas, i synnerhet höjdbegränsningarna för flyghinder. Särskilt mål: Vid planeringen skall beaktas såväl de nya ledningar som behövs liksom även behoven av att förbättra och bygga ut det gamla nätet. När nya kraftlinjer dras skall i första hand de befintliga korridorerna användas. Särskilt mål: Vindkraftverken skall i första hand koncentreras till enheter som omfattar flera kraftverk Österbottens landskapsplan Österbottens landskapsplan gäller på projektområdet. Österbottens landskapsplan är fastställd av Miljöministeriet I Österbottens landskapsplan har det betecknats ett förbindelsebehov för kraftledning (z) och ett förbindelsebehov för naturgasledning (k) som går genom planområdet. Planområdet är beläget på ett område med turistattraktioner/utvecklingsområde för turism och rekreation (mv-13). Området avser Hinjärv sjö, myrmarker och kusten ur natursynvinkel och bebyggelsen i byarna samt ladlandskapen ur kultursynvinkel. Strandvägen (673) som går genom Korsnäs kommuncentrum och vidare förbi planområdet i sydvästlig-nordostlig riktning har betecknats som regional väg eller huvudgata (st) i landskapsplanen. Korsbäckvägen öster om projektområdet har klassificerats som förbindelseväg (yt). Strandvägen har även betecknats som kulturhistoriskt betydande vägsträckning och invid den löper en cykelled. Det löper ytterligare en datakommunikationsförbindelse (tl) och överföringsavloppsförbindelse (jv) söder om Strandvägen. Väster om projektområdet i Korsnäs kommuncentrum finns beteckningar för bl.a. område för tätortfunktioner (A), område för centrumfunktioner (c), industri- och lagerområde (t), avloppsreningsverk (et-j) samt en punktbeteckning för rekreationsobjekt/turistattraktion. Hela Korsnäs kommuncentrum har även betecknats med rasterbeteckningen för ett område som är nationellt värdefullt med tanke på kulturmiljön eller landskapsvården. Vid planering och användning av samt byggande i områdena skall bevarandet av de värden som hänför sig till kultur- och naturarvet främjas. Korsungfjärden norr om planområdet har betecknats som ett område som är särskilt viktig med tanke på naturens mångfald (luo). Med beteckningen anges viktiga fågelområden utanför skyddsområden (Halsö grund). Halsö grund hör till Finlands viktiga fågelområden.

15 FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning / utkast 13 (73) Direkt sydost om planområdet har det i landskapsplanen betecknats ett SL2-område och Natura 2000-område. Området, Degermossen, är ett naturskyddsområde som tillhör myrskyddsprogrammet. I landskapsplanen finns även tre vindkraftsområden, två ytterom Korsnäs och Sidebys kust samt ett på Bergö. Figur 5.4. Planområdet i förhållande till Österbottens landskapsplan. Planområdets riktgivande läge har betecknats med blått på kartan Etapplandskapsplaner I samband med landskapsplanen uppgörs även nya etapplandskapsplaner. Dessa består av etapplandskapsplan I (lokalisering av kommersiell service) och etapplandskapsplan II (förnyelsebara energikällor och deras placering i Österbotten). Förslaget till etapplandskapsplan I fastställdes av Miljöministeriet och i planen har inga beteckningar angetts för planområdet. I etapplandskapsplan II är tyngdpunkten på vindkraften. Målsättningen är att anvisa de lämpligaste områdena för vindkraften för en period fram till år Arbetet påbörjades i december I första skedet uppgjordes ett program för deltagande och bedömning som var till påseende En utredning av förnybara energikällor och deras placering i Österbotten färdigställdes i december Etapplandskapsplanens första utkast var till påseende Utifrån responsen på utkastet gjordes planförslaget som behandlades i landskapsstyrelsen och var framlagt Naturabedömningen för etapplandskapsplanen var framlagd På basen av Naturabedömningen har tre vindkraftområden tagits bort ur den fortsatta

16 FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning / utkast 14 (73) planläggningen; Gillermossen, Blaxnäs och Sidlandet. Förslaget till etapplan 2 godkändes vid Österbottens förbunds landskapsfullmäktiges möte och har i juni 2014 skickats till Miljöministeriet för fastställelse. Med beteckningen anvisas markområden som lämpar sig för byggande av flera vindkraftverk eller vindkraftparker (tv-1). Vid planering och byggande samt vid användning av områdena ska uppmärksamhet fästas vid boende och rekreation, kulturlandskap, fåglar, trafikleder och trafikarrangemang, flygplatsernas flyghinderbegränsningar, elöverföring, tryggandet av förekomsten av arter tillhörande habitatdirektiv IV a samt vid tryggandet av förutsättningarna för primärproduktion och marktäkt. Korsnäs Poikel planområde är beläget på ett markområde som lämpar sig för byggande av vindkraft. Figur 5.5. Planområdet i förhållande till Österbottens etapplandskapsplan II, vindkraft. Planområdet har betecknats med blått på kartan General- och detaljplaner På planområdet finns inga generalplaner med rättsverkningar. Den närmaste generalplanen är Korsnäs strandgeneralplan som täcker hela Korsnäs kustlinje och skärgård. Strandgeneralplanen har fastställts Strandgeneralplanen styr markanvändningen längs med kusten norr och väster om planområdet. Beteckningar som anvisats i strandgeneralplanen i närheten av planområdet är jord- och skogsbruksdominerade områden (M), rekreationsområden

17 FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning / utkast 15 (73) (V), bostadsområden (A), områden för fritidsbostäder (RA), och båthamnsområden (LV-1). Avståndet från planområdet är knappa 1,4 kilometer Byggnadsordning Figur 5.6. Planområdet i förhållande till Korsnäs strandgeneralplan. Planområdet har betecknats med blått på kartan. Korsnäs kommuns byggnadsordning har trätt i kraft den Övriga planer och beslut I Österbottens landskapsöversikt 2040 strävar man till att entydiga och snabba beslut skall medge planläggning av vindkraftsområden och byggnad av vindkraftverk. Därmed skall tilltron till det egna teknologiska kunnandet i Österbotten stärkas. Enligt landskapsprogrammet skall investeringar i infrastruktur för vindkraftsteknologins transporter, installation av marina vindkraftverk samt för eldistributions- och transmissionsnät främjas. I enlighet med har Österbottens förbund utarbetat Etapplandskapsplan II för förnybara energiformer och deras placering i Österbotten som har skickats till Miljöministeriet för fastställande. En av målbilderna 2040 i Österbottens landskapsstrategi är att Österbotten är självförsörjande på energi. El- och värmeproduktionen samt trafiken är koldioxidneutrala. För att bli energisjälvförsörjande krävs att landskapets energiproduktion nästan helt grundar sig på förnybara energikällor. Enligt landskapsprogrammet ska målet förverkligas bl.a. genom att främja byggandet av vindkraft och beredskapen att utnyttja vindkraftspotentialen regionalt.

18 FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning / utkast 16 (73) 5.3 Naturmiljö Berggrund och jordmån Berggrunden på planområdet består huvudsakligen av glimmergnejs och jordmånen av blandade fraktioner av sten. På planområdet finns det inga värdefulla bergsområden. Sura sulfatjordar förekommer längs med Finlands kust inåt land längs med den linjen som i forna tider uppgjort kusten till Litorina havet. I Österbotten förekommer sura sulfatjordar i huvudsak på områden belägna under 60 m.ö.h (Österbottens förbund 2010). Poikel planområde är i sin helhet beläget inom denna kustremsa och därför är det möjligt att det förekommer sura sulfatjordar inom planområdet. Utifrån en kartgranskning finns planområdet på ett område där sannolikheten för att det förekommer sura sulfatjordar är mycket liten (GTK 2014, preliminär tolkningskarta 1: ) Yt- och grundvatten Planområdet är beläget på Bottenhavets huvudavrinningsområde (83). Huvudavrinningsområdet är indelat i mindre enheter, varav planområdet överlappar Storbäckens avrinningsområde (83.106) i öst och Innerfjärd dikets (83.104) avrinningsområde i väst. Genom planområdet i nord-sydlig riktning flyter Poikeldiket och myrmarkerna som förekommer på planeområdet är utdikade för skogsbrukets behov. Grundvatten förekommer inte på planområdet, de närmaste är Boviksanden A och B cirka två kilometer väst om planeområdet Flora och värdefulla naturtyper I Finlands växtlighetsgeografiska regionindelning för skogstyper placerar sig planområdet för Poikel vindkraftpark i sydborealiska växtlighetszonen som hör till Österbottens kustområde. Sydborealiska växtlighetszonen sträcker sig längs med kusten ungefär från Björneborg till Jakobstad. Växtligheten och naturtyperna har karterats i de norra delarna av planområdet under maj-juni 2012 och i de södra delarna av området i juni 2014 (bilaga 5). På basen av flygfoton och kartor över området fäste man speciellt uppmärksamhet på områden som kunde ha naturvärde, som t.ex. äldre skogsområden, bäckar och trädfattiga myrmarker. Planområdet är huvudsakligen i ekonomiskogsanvändning. Största delen av skogarna är monotypiska plantskogar i olika ålder. I de norra delarna av planområdet, väster om Poikeldiket, finns ett mindre mönster av äldre lundartad moskog av Oxalis Myrtillustyp. I de mellersta och södra delarna av planområdet finns det två outdikade mossar, Lövismossen och delar av Högmossen. Mossarna har vid naturkarteringarna klassats som andra naturskyddsmässigt värdefulla objekt och som ökar mångfalden på planområdet. I de mellersta delarna av planområdet har det förekommit flygekorre. På området har det dock utförts avverkningar vid vilka man endast har besparat flygekorrens hålträd. Vid karteringarna upptäckte man inte hotade, missgynnade eller sällsynta naturtyper.

19 FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning / utkast 17 (73) Fauna Figur 5.7. Högmossen i de södra delarna av planområdet. Vanliga djurarter och stora rovdjur Faunan på området har karterats i samband med naturutredningarna 2012 och Vanliga däggdjur i Österbotten är älg, lo, räv, skogshare, mårdhund och utter. Vanligen förekommande djur på området är även bl.a. sork, mus, mård, ekorre och grävling. Vid karteringarna observerade man inte däggdjur, men under karteringarna 2012 observerade man liggplatser för älg. Webbportalen riistahavainnot.fi, som upprätthålls av RKTL, visar den generella förekomsten av stora rovdjur (rutor 10 km x 10 km). Enligt webbportalen och den ruta som täcker planområdet har man observerat spår av lo i november På området förekommer det inte öppna vatten förutom mindre bassänger i samband med den gamla avstjälpningsplatsen. Enligt observation är insektfaunan på området vanligt förekommande i ekonomiskogar. Arter som är hotade eller missgynnade samt arter i habitatdirektivets bilagor Flygekorre Allmänt Uppgifterna om flygekorrens levnadssätt är bristfälliga. Individerna rör sig utanför boet vanligen i skymningen på kvällen och efternatten, och idag bygger taxeringen av flygekorre uteslutande på observationer av spillning. Flygekorrens biotop är grandominerade blandskogar med mångsidig åldersstruktur och inslag av stora aspar.

20 FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning / utkast 18 (73) Honornas revir är cirka åtta hektar, hanarnas i medeltal 60 hektar (Jokinen m.fl. 2007, Miljöministeriet 2010). Flygekorren förekommer i huvudsak i södra och mellersta Finland. Utbredningsområdets norra gräns går i Uleåborg-Kuusamotrakten. Exakta uppgifter om antalet individer finns inte. Enligt en undersökning publicerad år 2006 finns det flygekorrhonor i Finland (Hanski 2006). Enligt Sulkava m.fl. (2008) ligger det verkliga antalet närmare Flygekorrstammen vid den österbottniska kusten är Finlands tätaste (Hanski 2006). Flygekorren har i Finland klassificeras som en sårbar art och enligt naturvårdslagen (NVL 49 ) är det förbjudet att förstöra och försämra platser där flygekorren förökar sig och rastar. Lagen ålägger bl.a. skyldighet att lämna ett tillräckligt trädbestånd omkring flygekorrens bo. Avvikelser från förbuden i det strikta skyddssystemet får endast göras på de grunder som anges i artikel 16 i habitatdirektivet. Tillstånd till avvikelse beviljas i enstaka fall, och den regionala ELY-centralen fattar beslut om tillstånden med stöd av NVL 49 3 mom (Miljöministeriet 2005). Enligt UHEX-registret har flygekorren förekommit i de mellersta delarna av planområdet år Flygekorrens utbredningsområden Flygekorrens utbredningsområden har karterats under maj-juni 2012 och i juni 2014 (bilaga 5). Under karteringarna fann man inte spillning av flygekorre. Området där man observerat flygekorre år 2006 har avverkats och på området finns endast hålträdsasparna kvar. Kring asparna fanns inte längre övrigt trädbestånd och troligen har reviret ödelagts vid tillfället. Fladdermus Finlands fladdermusbestånd I Finland har 13 fladdermusarter påträffats och de är alla fridlysta med stöd av naturvårdslagen (NVL 29 ). De hör också till de arter som tas upp i bilaga IV (a) till EU:s habitatdirektiv. Det är förbjudet att förstöra och försämra de platser där arterna förökar sig och rastar. Av de fladdermusarter som förekommer i Finland är endast fem allmänna. Den nordligaste utbredningen har den nordiska fladdermusen (Eptesicus nilssonii), som förekommer upp till den 69 breddgraden. Fladdermössen trivs vanligen i småskaliga landskap med gamla byggnader och ihåliga träd som används som daggömmor samt frodiga fångstområden, såsom stränder och strandskogar vid vattendrag (Chiropterologiska föreningen i Finland r.f. 2013). Fransfladdermus har i Finland klassats som starkt hotad (EN) och trollfladdermus har klassats som sårbar (VU) enligt Rassi m.fl Lokala populationer och områden som används av fladdermöss Fladdermusen karterades på de norra delarna av området och Under karteringen upptäcktes tre olika fladdermusarter; nordisk fladdermus, vattenfladdermus och mustaschfladdermus. Sammanlagt gjordes tio fladdermusupptäckter under karteringen, men inga viloplatser hittades. Det låga antalet upptäckta exemplar och det att man inte upptäckte ungar, tyder på att det inte finns viloplatser på området. Lokala fladdermöss har karterats i de södra delarna av

21 FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning / utkast 19 (73) Skyddsområden planområdet under 19.6, 21.6., 10.7., 11.7., och Under denna kartering observerade man enskilda nordiska fladdermöss samt som fåtaligare mustaschfladdermus. Vattenfladdermus observerades inte på området. Även den södra delen av planområdet konstaterades vara av låg kvalitet för fladdermöss. (Bilaga 6) Flyttande fladdermöss Flyttande fladdermöss har karterats med passivdetektor i de mellersta delarna av planområdet. På basen av karteringen under perioden maj-september 2014 flyttar fladdermöss inte alls över området, vilket är ovanligt för karteringar som har utförts i närheten av kusten. Det är troligt att det inte finns samlingsplatser eller klara ledlinjer i terrängen som skulle styra fladdermössens flytt över området. (Bilaga 6) På planeområdet för Poikel vindkraftpark finns det inga områden som hör till Natura 2000-nätverket eller andra skyddsområden. Natura 2000-områden som finns inom tio kilometer från planområdet är Degermossen (FI ), Kvarkens skärgård (FI ), Kackurmossen (FI ), Närpes skärgård (FI ) samt Hinjärv träsk (FI ). Degermossen är belägen invid planområdet, cirka 650 meter sydost om närmaste planerade vindkraftverk och tillhör även skyddsprogrammet för myrar (SSO100263). Naturaområdes skydd har genomförts genom upprättande av privata skyddsområden (Degermossen 1-19) och är skyddat med stöd av habitatdirektivet (SCI). Kvarkens skärgård finns knappa 4 kilometer nordväst om närmaste vindkraftverk och hör även till skyddsprogrammet för stränder (RSO100058) och skyddsprogrammet för fågelvatten (LVO100212). Naturaområdet Kvarkens skärgård är till sin areal hektar stort och den består av större områden i Korsnäs, Korsholm, Vasa, Malax samt Vörå. Kvarkens skärgård infördes sommaren 2006 på UNESCOs världsarvslista och är Finlands enda geologiska världsarv. Naturaområdet är skyddat med stöd av fågeldirektivet och habitatdirektivet SPA/SCI. Kackurmossen är belägen cirka 6,5 kilometer öst om närmaste kraftverk och tillhör samtidigt skyddsprogrammet för myrar (SSO100262). Området är skyddat med stöd av fågeldirektivet och habitatdirektivet SPA/SCI. Närpes skärgård tillhör även skyddsprogrammet för stränder (RSO100056) och finns på knappa 8 kilometers avstånd väst om närmaste vindkraftverk. Naturaområdet är skyddat med stöd av fågeldirektivet och habitatdirektivet SPA/SCI. Hinjärv träsk är beläget på ett avstånd av knappa åtta kilometer från närmaste kraftverk. Hinjärv träsk är en till sitt avrinningsområde litet och humushaltigt träsk beläget ca 10 kilometer från havet. De södra delarna av träsket har betydelse som livsmiljö för vattenfåglar. Naturaområdet består av två delområden, varav det andra är beläget väster om träsket. Norrmossen är en ung och karg myrmark. Naturaområdet är skyddat med stöd av fågeldirektivet och habitatdirektivet SPA/SCI. Hinjärv träsk ingår även i skyddsprogrammet för fågelvatten. De privata och statliga skyddsområdena i närheten av området sammanfaller med Natura 2000-områdena.

22 FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning / utkast 20 (73) Fågelbestånd Häckande fågelbestånd Det häckande fågelbeståndet har karterats under 18.5., och samt Dessutom utnyttjades öppna databaser, den lokala ornitologiska föreningens publikationer och observationer, miljöförvaltningens databaser, Helsingfors universitets ringmärkningsbyrås uppgifter samt häckningsinformation om skyddsvärda arter av Naturhistoriska centralmuseet (åren ). Man fäste uppmärksamhet på alla skyddsmässigt värdefulla arter som upptas i Röda boken 2010 över utrotningshotade och nära hotade arter, i fågeldirektivets bilaga I, Finlands naturskyddslag och naturskyddsförordning, utrotningshotade arter och arter som arter som bör skyddas samt arter Finland har internationellt specialansvar för. Dessutom observerade man speciellt arter som kan anses orsakas risker av vindkraften. Planområdet är i Finlands tredje fågelatlas (Valkama m.fl. 2011) beläget i rutan Korsnäs-Harrström. I rutan häckar säkert 43 arter, troligen 61 arter och möjligen 9 arter (sammanlagt 113 arter). Av rovfåglarna häckar säkert brun kärrhök, duvhök och tornfalk i atlasrutan. Troliga häckande fågelarter är bl.a. sparvhök och silltrut. Anmärkningsvärt är att fiskgjuse, havsörn och ormvråk inte häckar i rutan. En ruta i fågelatlaset är 10 x 10 km stor. Enligt UHEX-registret och ringmärkningsbyråns data finns det inte observationer av hotade arter eller arter som finns upptagna i fågeldirektivets bilaga 1. De närmaste kända havsörnsbona är belägna på ett avstånd av knappa 4 km nordväst om det nordligaste kraftverket. Boet har varit aktivt Nordväst om planområdet på Halsön finns det även ett flertal observationer som är från år 2006 eller äldre. Det närmaste fiskgjuseboet finns sydost om planområdet på ett avstånd av 1,75 km från närmaste kraftverk. Boet har varit aktivt 2012 då häckningen har lyckats och man har ringmärkt ungarna. Under karteringarna 2012 tolkade man 48 arter som häckande på planområdet och under 2014 var det motsvarande antalet 29 arter. Arterna är huvudsakligen typiska för finska skogar i ekonomibruk. Under karteringarna 2012 observerade man på planområdet nio skyddsvärda fågelarter och under karteringarna 2014 observerade man på planområdet fyra arter med skyddsstatus. Orre observerades 2014 på Högmossen och dess avföring på Lövismossen, som båda är gynnsamma livsmiljöer för arten. Tabell 5.1. Fågelarter som observerats på planområdet eller precis invid under karteringarna av det häckande fågelbeståndet. Art Skyddsstatus Karteringsår Storspov EVA 2012 Göktyta NT 2012 Rödstjärt EVA 2012 Spillkråka dir 2012 Törnskata dir 2012 Rosenfink NT 2012 Järpe dir 2012, 2014

23 FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning / utkast 21 (73) Grönsångare NT 2012 Orre NT, dir. EVA 2012, 2014 Ängspiplärka NT 2014 Ljungpipare dir 2014 Skyddsstatus: NT= nära hotade arter (IUCN kategori), dir. =upptas i EU:s fågeldirektivs bilaga I, EVA = arter Finland har internationellt specialansvar för. Flyttande fågelbestånd Vårflyttningen har följts upp under mars-maj 2013 (24 dagar) i samband med naturutredningarna för Kalax vindkraftpark i Närpes (söder om Poikel planområde) och Molpe-Petalax vindkraftpark i Korsnäs och Malax (nordost om Poikel planområde). Höstflyttningen observerades från samma områden som vårflyttningen under september-november 2012 under 19 dagar. Flyttande fågelbeståndet observerades av de erfarna ornitologerna Turo Tuomikoski och Harry Lillandt. Målet med flyttfågelobservationerna är inte att observera alla flyttfåglar under en viss säsong, utan att bilda en överblick över huvudflyttsträcken i närheten av den planerade vindkraftparken. Väderleken inverkar i stor mån på flyttsträcken och huvudflyttens tidpunkter. Figur 5.8. Observationsplatser för det flyttande fågelbeståndet.

24 FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning / utkast 22 (73) Speciellt fästes uppmärksamhet på arter som är i risk att kollidera med vindkraftverken samt på arter som är fåtaliga eller utrotningshotade samt hur planområdet är beläget i förhållande till viktiga flyttrutter. Det är även möjligt att dra slutsatser på basen av vilka arter man inte observerat under uppföljningarna. På basen av flyttdata flyttar betydande mängder trana, säd- och grågås samt havsörnar i närheten av planområdet. Man observerade även sångsvan och fjällvråk vid uppföljningarna. Storlom och skrattmås observerades inte i betydande mängder, fastän det i Naturabedömningen för Etapplan II konstaterats att dessa arter är riskbenägna för kollisioner i Poikelområdet. Under våren observerade man i Gålören och i Petalax rikligt med gäss medan man observerade mindre antal i Närpes. Från Närpes styrs flytten sannolikt öster om planområdet. Svanarna flyttade enligt observation längs med motsvarande flyttsträck på våren. Under hösten flyttade gässen mot sydväst i närheten av planområdet och även i Närpes längre västerut. Materialet över svanarnas höstflytt indikerar att arten flyttar öster om planområdet på hösten. Tranans flyttsträck går på våren närmare riksväg 8 öster om planområdet. Under höstflytten riktas de i Sverige häckande tranornas flyttsträck norr om Korsnäs i närheten av planområdet. Vid uppföljningarna observerade man troligen de viktigaste flyttdagarna för tranor, eftersom antalet var relativt rikligt. Flyttmängderna ökas dock av att man i Petalax och Närpes även observerat tranor som rörde sig mellan födo- och vilo-områden. I den direkta närheten av Poikel finns det dock inte stora åkerområden som kunde fungera som vilo- och födoområden. Figur 5.9. Rutter och flyttriktningar för gäss enligt observationer vid Kalax projektområde hösten 2012 och våren 2013 (Kalax MKB). Figur Rutter och flyttriktningar för gäss enligt observationer vid Molpe-Petalax

25 FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning / utkast 23 (73) projektområde hösten 2012 och våren 2013 (Molpe-Petalax MKB). Figur Rutter och flyttriktningar för trana enligt observationer vid Kalax projektområde hösten 2012 samt potentiella rutter mellan kända övernattnings och födo-områden (Kalax MKB). Figur Rutter och flyttriktningar för trana enligt observationer vid Molpe-Petalax projektområde hösten 2012 samt våren 2013 (Molpe-Petalax MKB). Havsörnens flyttsträck löper invid Bottenhavets kustlinje. Under våruppföljningen i Närpes observerade man havsörnens flytt ca två kilometer västerut från observationsplatserna och likaså västerut från observationsplatsen i Petalax. Vid observationsplatsen i Gålören var flytten mer spridd till både öst och väst. Fjällvråkens flytt observerades löpa längs med kusten i likhet med havsörnens, medan man inte observerade större mängder andra flyttfåglar. Vid flyttfågeluppföljningarna observerade man endast små mängder vadare, vilket indikerar att deras flytt löper längre ut till havs IBA- och FINIBA-områden IBA-områdena, dvs. internationellt viktiga fågelområden, är BirdLife Internationals projekt för att identifiera och skydda viktiga fågelområden. I världen har cirka internationellt viktiga fågelområden identifierats. Dessa är viktiga också för den övriga biologiska mångfalden (Heath & Evans 2000). FINIBA-områdena är viktiga fågelområden i Finland. Områdena har valts ut utifrån kartläggningar som gjorts av Finlands miljöcentral och BirdLife Finland (Leivo m.fl. 2001). FINIBA-projektet är inte

26 FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning / utkast 24 (73) ett skyddsprogram, men största delen av FINIBA-områdena hör till skyddsprogrammet för fågelvatten eller till förslaget till Natura 2000-nätverket. FINIBA- och IBA-områden som finns i närheten av planeområdet är Halsön matalikot (FINIBA ), Kvarkens skärgård (FINIBA , IBA) och Harrström (FINIBA ). Närmast av dessa områden finns Halsön matalikot som är beläget cirka 2 kilometer norr om närmaste vindkraftverk. Kvarkens skärgård finns nordväst om planområdet, som närmast på ett avstånd av knappa 4 kilometer. FINIBA-området Harrström är beläget dryga 4 kilometer sydväst om planområdet. 5.4 Landskap och kulturmiljö Allmänt Indelat i landskapsområden ligger planområdet i Österbotten, i Södra Österbottens kustregion. Karaktäristiskt för Södra Österbottens kustregion är tämligen smala ådalar med odlingsområden, mellan vilka det finns karga moränåsar (Miljöförvaltningen 2013). Poikel planområde omges på västra och östra sidorna av byastruktur och tillhörande mindre koncentrationer av odlingsmark. Kusten präglar landskapet norr och väster om planområdet, medan planområdet i sig består av odlad skogsmark. Höjdförhållandena i närheten av kusten är jämna. Korsnäs byggnadsstruktur är koncentrerad längs med Strandvägen (673), i huvudsak till väster om vägen. Planområdet är beläget öster om Strandvägen, där sikten från vägen till Poikel planerade vindkraftpark till stora områden skyms av skog Nationellt värdefulla landskapsområden På planeområdet för Poikel vindkraftpark finns det inga nationellt värdefulla landskapsområden. Det nationellt värdefulla landskapsområdet som finns närmast planeområdet är Övermalax-Åminne landskapsområde (MAO100109). Området är beläget i Malax kommun på ett avstånd av 21 kilometer från närmaste kraftverk, nordost om planeområdet. En uppdaterande och kompletterande inventering av de nationellt värdefulla landskapsområdena pågår som bäst vid miljöministeriet. Huvudmålsättningen för de uppdaterande och kompletterande inventeringarna är att granska områdesurvalet, värdeklassificeringen samt avgränsningarna, så att de motsvarar de förnyade mekanismerna för genomföring och styrning av landskapsvård. På basen av inventeringarna uppgörs förslag om nationellt betydande landskapsområde. Områdena revideras och fastställs under Inom 12 km från de planerade kraftverken finns kulturlandskapet vid Harrström ådal. Harrström ådal representerar ett ungt landskap som sent har stigit ur havet, där kustbyarnas kulturella särdrag förenas med åkerslätten längs ådalen med sitt laduhav. I Harrströms bylandskap har många av kustbyarnas utmärkande kulturdrag bevarats; fiskehamnen med sina gamla fiskeskjul och båthus, kvarnbacken med sina väderkvarnar och ekonomibyggnader. (Kuoppala m.fl. 2013) Byggda kulturmiljöer av riksintresse (RKY 2009) På planeområdet finns inga byggda kulturmiljöer av riksintresse.

27 FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning / utkast 25 (73) Objekt inom 0-5 km från planområdet Korsnäs kyrka och prästgård (RKY 4807) består av Korsnäs kyrka, Korsnäs kyrka klockstapel och prästgård. Avståndet från kyrkonejden till närmaste kraftverk är dryga 2 kilometer. Korsnäs kyrka är en av de korskyrkor i trä som ritades på intendentskontoret i början av 1800-talet och byggdes under ledning av den kända österbottniska kyrkosläkten Kuorikoski. I miljön kring kyrkan ingår den samtidigt uppförda prästgården med ekonomibyggnader. Korsnäs kyrka och prästgård utgör en enhetlig bebyggd kyrkomiljö som bevarats intakt. (Museiverket, 2009) Figur Korsnäs kyrka och prästgård, bild MV/RHO Tuija Mikkonen 2007 Harrström by och fiskehamn (RKY 2043) är beläget sydväst om planeområdet, 4,5 kilometer från närmaste kraftverk. Fiskehamnen skildrar näringshistorian i Österbotten och består av en by, naturlig hamn samt tiotals små strand- och båtbodar. I byn finns välbevarade småskaliga gårdar. (Museiverket, 2009) Objekt inom 5-12 km från planområdet Molpe fiskehamn (RKY 2044) är belägen på 8,5 kilometers avstånd från närmaste kraftverk, nordost om planområdet. Fiskehamnen i Molpe by har varit ett av de största hamnområdena längs den österbottniska kusten med tanke på sjöfart och fiske. Båtoch nothusen av olika åldrar ligger utspridda i en lång rad längs Finnhamnsvikens och Finnhamnens stränder. (Museiverket, 2009) Fyr- och lotsöarna i Kvarkens skärgård (RKY 5110) är belägna på det område som även inkorporerats i UNESCOS världsarv. Fyr- och lotsöarna skildrar hur viktig sjöfarten har varit för området och hur fyrtekniken har utvecklats. Lotsöarna är belägna nordväst om planområdet, 12 kilometer från närmaste kraftverk. (Museiverket, 2009) Objekt inom km från planområdet Objekt Adolf Fredriks postväg Bergö hamnar och skärgårdsby Bränno by Malax kyrka och prästgård Åminne fiskehamn Avstånd till kraftverk 17 km 20 km 23 km 24 km 24 km