DELGENERALPLAN FÖR KALAX VINDKRAFTPARK

Transkript

1 NÄRPES STAD DELGENERALPLAN FÖR KALAX VINDKRAFTPARK PLANBESKRIVNING / FCG DESIGN OCH PLANERING AB

2

3 PLANBESKRIVNING / 1 (85) Taskinen Satu & Salomaa Kristina Innehållsförteckning 1 INLEDNING PLANLÄGGNINGENS OCH BESLUTSPROCESSENS SKEDEN DELTAGANDE OCH SAMARBETE UTREDNINGAR OCH MILJÖKONSEKVENSBEDÖMNING MKB (Miljökonsekvensbedömning) Utredningar NULÄGE Planläggningsområde och beskrivning av näromgivningen Läge Bebyggelse Markägoförhållanden Trafik Elnät Planer som berör området Riksomfattande mål för områdesanvändningen (VAT) Österbottens landskapsplan Etapplandskapsplaner Generalplaner Detaljplaner Byggnadsordning Övriga planer och beslut Närpes stads synpunkter på delgeneralplaneringen av Kalax vindkraftspark Naturmiljö Berggrund och jordmån Yt- och grundvatten Flora och värdefulla naturtyper Fauna Fågelbestånd Arter som är hotade och missgynnade samt arter i habitatdirektivets bilagor Skyddsområden Landskap och kulturmiljö Allmänt Nationellt värdefulla landskapsområden Byggda kulturmiljöer av riksintresse (RKY 2009) Värdefulla byggda miljöer (RKY 1993) Områden som är nationellt värdefulla med tanke på kulturmiljön och landskapsvården FCG Design och planering Ab Företagargatan 13, PB 186, Vasa Tel , fax , Hemort Helsingfors

4 PLANBESKRIVNING / 2 (88) Taskinen Satu & Salomaa Kristina Områden som är värdefulla på landskaps- eller regionnivå med tanke på kulturmiljön och landskapsvården Fornlämningar PROJEKTETS ANKNYTNING TILL ANDRA PROJEKT, PLANER OCH PROGRAM Norrskogens vindkraftspark Vindkraftparker i drift i näromgivningen Övriga vindkraftparker som planeras i näromgivningen PLANLÄGGNINGENS MÅLSÄTTNINGAR PLAN FÖR VINDKRAFTPARKEN Konstruktionerna i vindkraftparken Vindkraftparkens plan i planutkastskedet Vindkraftparkens plan i planförslagsskedet Vindkraftparkens plan i godkännandeskedet PLANLÄGGNINGENS SKEDEN Planläggningen anhängig Planutkast Planförslag Godkänd plan AVGÖRANDEN, BETECKNINGAR OCH BESTÄMMELSER I DELGENERALPLANEN Planens centrala innehåll Beteckningar och bestämmelser som berör områdesanvändningen Beteckningar och bestämmelser som berör uppförandet av vindkraftparken Område som är särskilt viktigt med tanke på naturens mångfald (luo) Andra beteckningar och bestämmelser Allmänna bestämmelser DELGENERALPLANENS KONSEKVENSER Allmänt om konsekvensbedömning Typiska konsekvenser för vindkraftverk Bullerkonsekvenser Riktvärden och metoder Konsekvenser under byggtiden Konsekvenser under driftstiden Skuggnings- och blinkningskonsekvenser Riktvärden och metoder Konsekvenser under driftstiden Konsekvenser för berggrund och jordmån Konsekvenser för yt- och grundvatten Konsekvenser för floran, faunan och skyddsområden... 53

5 PLANBESKRIVNING / 3 (85) Taskinen Satu & Salomaa Kristina Flora Fauna Skyddsområden Konsekvenser för fågelbeståndet Häckande fågelbeståndet Flyttfågelbeståndet Konsekvenser för markanvändning, näringar och människors levnadsförhållanden Konsekvenser för trafiken Konsekvenser för landskapet och kulturmiljön Metoder och granskningsområden Konsekvenser för landskap och kulturmiljö Konsekvenser för fornlämningar Konsekvenser för luftövervakningen och flyghindertillstånd Konsekvenser för kommunikationsförbindelser Konsekvenser för säkerheten Sammantagna konsekvenser Bedömda sammantagna konsekvenser Buller Skuggningar Fågelbeståndet Samhällsstruktur och markanvändning Människors levnadsförhållanden Landskapet Vägtrafik DELGENERALPLANENS FÖRHÅLLANDE TILL DE RIKSOMFATTANDE MÅLEN FÖR OMRÅDESANVÄNDNING OCH INNEHÅLLSKRAVEN FÖR LANDSKAPSPLANEN OCH GENERALPLANEN Planen i förhållanden till de riksomfattande målen för områdesanvändning Förhållande till landskapsplanen Förhållande till generalplanens krav Innehållskrav för generalplaner Särskilda krav på innehållet i en generalplan som gäller utbyggnad av vindkraft DELGENERALPLANEN I FÖRHÅLLANDE TILL KONTAKTMYNDIGHETENS UTLÅTANDE ÖVER MKB- BESKRIVNINGEN GENOMFÖRANDE AV DELGENERALPLANEN LITTERATUR FCG Design och planering Ab Företagargatan 13, PB 186, Vasa Tel , fax , Hemort Helsingfors

6 PLANBESKRIVNING / 4 (88) Taskinen Satu & Salomaa Kristina Bilaga 1. Program för deltagande och bedömning (PDB). FCG Design och planering Ab 5/2015. Bilaga 2. Buller- och skuggningsmodellering. FCG Design och planering Ab 4/2015. Bilaga 3. Fotomontage och synlighetsanalys. FCG Design och planering Ab 4/2015. Bilaga 4. Naturabehovsprövning för Hinjärv träsk Natura område. FCG Design och planering Ab Bilaga 5. Kontaktmyndighetens utlåtande över MKB-beskrivningen för Kalax vindkraftpark. Bilaga 6. Bemötanden till inkomna åsikter över planutkastet. FCG Design och planering Ab 4/2015. Materialet i anknytning till Kalax MKB-förfarande finns tillgängligt på kontaktmyndighetens internetsidor:

7 5 (88) DELGENERALPLAN FÖR KALAX VINDKRAFTPARK 1 INLEDNING VindIn Ab Oy planerar en vindkraftspark vid ett skogsområde som är beläget mellan Nämpnäs, Kalax, Norrnäs och Västra Yttermark. Närpes centrum är belägen sydost om planeområdet som närmast på cirka 2,5 kilometers avstånd. Avståndet mellan Närpes centrum och närmaste kraftverk är ca 3,5 kilometer. Planområdets areal är cirka hektar och vindkraftsparken består enligt utkastet av som mest 22 vindkraftverk. De planerade vindkraftverken består av ett cirka 140 meter högt ståltorn, ett maskinrum samt av en trebladig rotor. Rotorbladens diameter är cirka 130 meter och vindkraftverkens maximihöjd är cirka 200 meter. Inom vindkraftsparken byggs en 110 kv elstation, där den effekt som vindkraftverken producerar transformeras till en överföringsspänning på 110 kv. Från elstationen överförs elen till det nationella nätet. I detta fall skall vindkraftparken anslutas till det nationella nätet till Nixback befintliga elstation. Elöverföringen förverkligas med jordkabel inom och utanför vindkraftsparken. VindIn Ab Oy har anhållit om att få uppgöra delgeneralplan för vindkraftparken i Kalax och Närpes stadsstyrelse har godkänt anhållan under stadsstyrelsens sammanträde Målsättningen med delgeneralplanen är att möjliggöra uppförandet av vindkraftparken. Vindkraftparken består förutom kraftverken även av servicevägar till kraftverken och av en elstation som byggs på området. Via elstationen överförs elen vidare till elnätet. Vid delgeneralplanläggningen av vindkraftparken strävar man till att ta omgivningens särdrag i beaktande. Delgeneralplanen uppgörs så att man på dess grund kan bevilja bygglov för vindkraftverken enligt MBL 77a. Delgeneralplanen uppgörs med rättsverkan och godkänns av Närpes stadsfullmäktige. 2 PLANLÄGGNINGENS OCH BESLUTSPROCESSENS SKEDEN Planläggningen anhängig (november 2013-december 2014) Program för deltagande och bedömning för Kalax vindkraftpark har varit framlagt under tiden Inledningsskedets myndighetssamråd ordnades Delgeneralplanens utkastskede (december 2014 mars 2015) Beredningsmaterialet för Kalax planutkast färdigställdes under februari och planutkastet ställdes till påseende under tiden Intressenterna och kommuninvånare hade möjlighet att framföra sin åsikt om planeutkastet skriftligen eller muntligen (MBF 30 ). Ett andra myndighetssamråd ordnades Responsen över planutkastet har sammanställts och bemötts (bilaga 6). Delgeneraplanens förslagsskede (april 2015 juni 2015) Enligt den preliminära planen färdigställs delgeneralplaneförslaget under maj Närpes stad lägger planen till påseende under 30 dagar.

8 6 (85) Planens påseendetid kungörs offentligt och kommunens invånare och intressenter har rätt att lämna in en anmärkning om planeförslaget. Anmärkningarna skall levereras i skriftlig form till stadsstyrelsen innan påseenedetidens utgång. Myndigheternas utlåtande om planförslaget begärs. Delgeneralplanen godkänns (hösten 2015) Till de anmärkningar och utlåtanden som inlämnats angående planeförslaget ges motiverade svaromål. Närpes stadsfullmäktige godkänner delgeneralplanen och godkännandebeslutet kungörs officiellt. 3 DELTAGANDE OCH SAMARBETE Enligt markanvändnings- och bygglagen 62 skall planläggningsförfarandet ordnas så att markägarna på området och de vars boende, arbete eller övriga förhållanden kan påverkas betydligt av planen samt de myndigheter och sammanslutningar vars verksamhetsområde behandlas vid planeringen (intressent) har möjlighet att delta i beredningen av planen, bedöma verkningarna av planläggningen och skriftligen eller muntligen uttala sin åsikt om saken. Om planförslaget kan intressenten lämna in en skriftlig anmärkning. Intressenter vars boende, arbete eller övriga förhållanden planen kan påverkas betydligt: De invånare, företag och näringsidkare samt användare av rekreationsområden som finns inom planens konsekvensområde. Markägare och innehavare inom planens konsekvensområde Sammanslutningar vars verksamhetsområde behandlas vid planeringen: Sammanslutningar som representerar invånare, t.ex. boendeföreningar eller byaråd Sammanslutningar som representerar ett visst intresse eller en viss befolkningsgrupp, t.ex. naturskydds- och jaktföreningar Föreningar som representerar näringsidkare och företag Sammanslutningar som sköter specialuppgifter, t.ex. energi- och vattentjänstverk (Bl.a. EPV Regionalnät Ab, Närpes Vatten Ab, Suomen Erillisverkot Oy, Meteorologiska institutet, Finavia Oyj, Fingrid Oyj, Fortum Oyj, Digita Ab, Ukkoverkot Oy, TeliaSonera Finland Oyj, Elisa Oyj, DNA Oy, lokala radioentreprenörer, Fartygstrafikservicen Bothnia VTS) Myndigheter vars verksamhetsområde behandlas vid planeringen: Kommunala förvaltningsorgan och sakkunniginstanser som sektionen för byggnadstillsyn och Västkustens miljöenhet Södra Österbottens NTM-central (ansvarsområdena för miljö och naturresurser samt trafik och infrastruktur), Österbottens NTM-central, Österbottens förbund, Södra Österbottens förbund, grannkommunerna, Österbottens räddningsverk, Trafikverket och trafiksäkerhetsverket Trafi, Museiverket, Österbottens museum, Försvarsmakten, Österbottens naturskyddsdistrikt, Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet, Forststyrelsen, Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland.

9 7 (88) 4 UTREDNINGAR OCH MILJÖKONSEKVENSBEDÖMNING 4.1 MKB (Miljökonsekvensbedömning) Lagen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning (468/1994) och ändringen av lagen (458/2006) tillämpas alltid på projekt som kan medföra betydande skadliga miljökonsekvenser. Statsrådet har den 14 april 2011 lagt till vindkraftparker med minst 10 kraftverk eller en total kapacitet på minst 30 MW till projektförteckningen i 6 i MKB-förordningen. Således skall den planerade vindkraftparkens miljökonsekvenser utredas i ett MKB-förfarande. MKB-programmet blev färdigt och sickades till kontaktmyndigheten (Södra Österbottens NTM-central) i oktober MKB-programmet var officiellt framlagd till påseende Kontaktmyndigheten har gett ett eget utlåtande om MKBprogrammet utifrån de erhållna anmärkningarna och utlåtandena. Kontaktmyndigheten gav sitt utlåtande om MKB-programmet den 20 februari 2014 (Dnr EPOELY/69/07.04/2013). Konsekvensbedömningen har som uppgift att stödja utarbetandet av planen samt valet av godtagbara planlösningar och ska hjälpa att bedöma hur målen och kraven på innehållet i planen förverkligas. Konsekvensbedömningen av planen grundar sig på basutredningar som ska göras över området, andra befintliga grundläggande fakta, utredningar, terrängbesiktningar, utgångsuppgifter, utlåtanden och åsikter från intressenterna samt analyser av vilka egenskaper i planen som kommer inverka på miljön. Vid bedömningen av delgeneralplanens konsekvenser granskas speciellt hur projektet påverkar natur-, landskaps-, buller- och skuggbildningsförhållanden. Miljökonsekvensbedömningens syfte är dessutom att öka medborgarnas tillgång till information och deras möjligheter till medbestämmande. Genom förfarandet får också den projektansvarige information som denne behöver för att kunna välja det lämpligaste alternativet med tanke på miljön, och myndigheten får veta mer om projektets förutsättningar och information för att kunna definiera tillståndsvillkoren. Målet är att genomföra delgeneralplaneprocessen delvis parallellt med MKB-förfarandet. Insamlandet av det utgångsmaterial och genomförandet av de utredningar som förutsätts för delgeneralplaneringen samordnas så effektivt som möjligt med MKBförfarandet. Utkastet för delgeneralplanen läggs till påseende efter att MKBbeskrivningen har varit till påseende och kontaktmyndigheten har gett sitt utlåtande över MKB-beskrivningen. Konsekvensbeskrivningen skickades till kontaktmyndigheten i slutet av juni 2014 och var officiellt framlagd till påseende Kontaktmyndigheten gav sitt utlåtande över MKB-beskrivningen Inga beslut om projektet fattas inom MKB-förfarandet, utan beslut fattas efter avslutat MKB-förfarande i samband med planläggningen och övriga tillståndsförfaranden.

10 8 (85) Figur 1. MKB-förfarandets och delgeneralplaneringens skeden. 4.2 Utredningar I samband med MKB-förfaradet för Kalax vindkraftpark har gjorts följande utredningar: Inventering av flygekorre och naturtyper (FCG / Nuottajärvi & Partanen 2014) Fågelinventeringar; det häckande fågelbeståndet (Suupohjan Lintutieteellinen Yhdistys ry / Harry Lillandt & Turo Tuomikoski 2013), vårflyttning (Suupohjan Lintutieteellinen Yhdistys ry / Harry Lillandt & Turo Tuomikoski 2013), höstflyttning (Suupohjan Lintutieteellinen Yhdistys ry / Harry Lillandt & Turo Tuomikoski 2012) Naturabehovsprövning (FCG / Mäkelä 2014) Fladdermusinventering (Lilley 2013), flyttande fladdermöss (Lilley ) Arkeologisk inventering (Keski-Pohjanmaan Arkeologia Palvelu / Itäpalo 2013) I samband med planeringen och MKB:n har även utarbetats (FCG ): en så kallad nej-analys, där områden som inte lämpar sig för vindkraftsbyggnation definieras Preliminära layout-planer för vindkraftparken (preliminär placering av vindkraftverken, vägarna och elöverföring) Modelleringar för buller och skuggning Synlighetsanalys Fotomontage I samband med delgeneralplanprocessen har man uppgjort följande modelleringar: Layoutplan för 22 kraftverk (preliminär placering av kraftverk, servicevägar och elöverföring). Buller- och skuggningsmodelleringar samt beräkningar över lågfrekvent buller för 22 kraftverk. Kraftverkstyp Vestas V126, navhöjd 137 m, rotordiameter 126 m, utgångsbuller 105,9 db(a). Synlighetsanalys och fotomontage för 22 kraftverk. Kraftverkstyp Vestas V126, navhöjd 137 m, rotordiameter 126 m.

11 9 (88) I planläggningen utnyttjas också befintliga utredningar/inventeringar och annat material. Beredningsmaterialet för förslaget till Österbottens etapplandskapsplan II, Förnybara energiformer och deras placering i Österbotten omfattar bl.a. följande material: Förnyelsebara energikällor och deras placering i Österbotten Objektbeskrivningar 1-26 Objektbeskrivningar Österbottens vindkraft och specialtransporter Konsekvensbedömning Områdesvis konsekvensbedömning Naturabedömning Övriga utredningar och material som gäller området: Österbottens förbund 2010; Österbottens landskapsplan. Södra Österbottens förbund 2005; Södra Österbottens landskapsplan. Statens miljöförvaltning. Miljö- och geodatatjänsten OIVA. Museiverket Byggda kulturmiljöer av riksintresse RKY. Vindatlas. Inventeringar på landskapsnivå (Museiverket)

12 10 (85) 5 NULÄGE 5.1 Planläggningsområde och beskrivning av näromgivningen Läge Planläggningsområdet är beläget i Kalax, i Närpes knappa tre kilometer nordväst från Närpes centrum. Planområdet är cirka hektar stort. Mindre tätorter eller bebyggelse i närheten av vindparkområdet är bland andra Nämpnäs, Norrnäs och Västra Yttermark. Avståndet från planområdet till kusten är dryga fyra kilometer. Figur 2. Planområdet är beläget i Närpes, nordväst om Närpes centrum Bebyggelse Planläggningsområdet består i huvudsak av obebyggd skogsbruksdominerad mark. Den tätaste bebyggelsen finns i Närpes centrum, som ligger på ett avstånd av ca 3,5 kilometer från närmaste kraftverk. I Närpes centrum bor det cirka 3000 personer. Ytterligare finns det tätare bebyggelse i Norrnäs, Västra Yttermark, Nämpnäs och Kalax byar. Bebyggelse har också koncentrerats längs med Vasavägen. Förutom Norrnäs by finns bebyggelse i Nixmossen norr om planområdet. Det finns inga fasta bostäder eller fritidsbostäder på planområdet för den planerade vindkraftparken. Den närmaste bosättningen är belägen i Nixmossen och Nordgårdsbacken på 1,4 kilometers avstånd från närmaste kraftverk. Bostäderna i Råskogen är belägna som närmast på ett avstånd av cirka 1,5 km och bostäderna i

13 11 (88) Mjödträsk på ett avstånd av cirka 1,6 kilometer. Centralt på planområdet finns det en jaktstuga. Inom en radie av 2 kilometer från planområdet finns det 65 fasta bostäder men inga fritidsbostäder. Kraftverken är placerade utanför den nuvarande samhällsstrukturen enligt YKR-klassificeringen. Figur 3. Fasta bostäder och fritidsbostäder i planområdets näromgivning samt planområdets förhållande till den nuvarande samhällsstrukturen (YKR10) Markägoförhållanden Trafik Planområdet är i huvudsak i privat ägo. VindIn Ab Oy har ingått arrendeavtal med markägarna på området. Den planerade vindkraftsparken omges av vägar. Trafiknätets stomme på området består av Vasavägen öster om planområdet, Nixmossvägen som löper nordost om planområdet samt av Strandvägen väster om planområdet. Riksväg 8 (vägen mellan Åbo och Uleåborg) löper i sydväst-nordostlig riktning som närmast på cirka 7 kilometers avstånd öster om planområdet. Riksväg 8 är en specialtransportled. År 2013 var den genomsnittliga trafikmängden per dygn på riksväg 8 vid närheten av planområdet cirka fordon och mängden tung trafik var cirka 330 fordon.

14 12 (85) År 2013 var den genomsnittliga trafikmängden per dygn på Vasavägen vid närheten av planområdet cirka 2260 fordon och ca 70 tunga fordon. Ytterligare löper en förbindelseväg, Råskogsvägen (17117), ungefär parallellt med planområdets östra gräns. På Råskogsvägen var trafikmängderna år fordon och 2 tunga fordon. Den genomsnittliga trafikmängden längs Nixmossvägen (17239) var cirka 260 fordon och 11 tunga fordon per dygn. Längs Strandvägen (673) ca 1040 fordon per dygn väster om planområdet och cirka 2000 fordon per dygn söder om planområdet. Mängden tung trafik på Strandvägen var dryga 80 fordon per dygn. Figur 4. Befintlig vägstruktur i förhållande till planområdet och till de planerade vindkraftverkens placering Elnät I vindkraftparkens elstation höjs elspänningen till 110 kv. Från elstationen överförs elen till det nationella nätet via en 110 kv jordkabel. För närvarande utreds anslutning till Nixbacken i en separat EMV-process. Närmsta elstation till vilken Kalax vindkraftpark kan knytas finns i Nixbacken vid närheten av Närpes centrum. I alternativet byggs en cirka 8,5 kilometer lång jordkabel till en befintlig elstation sydost om vindkraftparken. På grund av tekniska orsaker är det möjligt att man behöver koppla upp till elstationen via ett par stolpar och luftledning precis invid elstationen. Elöverföringsrutten löper sammanlagt cirka 5,5 kilometer utanför planområdet.

15 13 (88) 5.2 Planer som berör området Riksomfattande mål för områdesanvändningen (VAT) De statliga och kommunala myndigheterna ska beakta de riksomfattande målen för områdesanvändning (Statsrådets beslut , de justerade målen vann laga kraft ) samt främja förverkligandet av dem. Myndigheterna ska också bedöma konsekvenserna av sina åtgärder sett ur de riksomfattande målen för områdesanvändningens perspektiv. För delgeneralplanen för vindkraftverk i Kalax gäller särskilt följande delar av de riksomfattande målen för områdesanvändning: Fungerande regionstruktur: Allmänt mål: Genom områdesanvändningen stödjer man en balanserad utveckling av regionstrukturen och förstärker näringslivets konkurrenskraft samt landets internationella ställning genom att i så stor utsträckning som möjligt utnyttja befintliga strukturer och främja en förbättring av livsmiljöns kvalitet och ett hållbart nyttjande av naturresurserna. Särskilt mål: Vid planeringen av områdesanvändningen ska försvarsmaktens och gränsbevakningens behov beaktas och tillräckliga regionala förutsättningar skall garanteras för (...) försvarets och gränsbevakningens övriga verksamhetsbetingelser. Enhetligare samhällsstruktur och kvalitet på livsmiljön: Allmänt mål: Genom områdesanvändningen främjas den ekologiska, ekonomiska, sociala och kulturella hållbarheten i samhällena och livsmiljöerna. Allmänt mål: Vid planeringen av områdesanvändningen identifieras befintliga eller förväntade miljöolägenheter och exceptionella naturförhållanden och verkningarna av dem förebyggs. Vid områdesanvändningen skapas förutsättningar för anpassningen till klimatförändringen. Särskilt mål: Vid områdesanvändningen skall energisparande samt betingelser för att använda förnybara energikällor och förbruka fjärrvärme främjas. Kultur och naturarv, rekreation i det fria och naturresurser: Allmänt mål: Med hjälp av områdesanvändningen bidrar man till att kulturmiljön och byggnadsarvet samt deras regionalt skiftande karaktär bevaras. Allmänt mål: Med hjälp av områdesanvändningen främjas bevarandet av områden som är värdefulla och känsliga i den levande och den livlösa naturen och säkerställs att deras mångfald bevaras. Bevarandet av ekologiska förbindelser mellan skyddsområden och vid behov mellan skyddsområden och övriga värdefulla naturområden främjas. Särskilt mål: I samband med områdesanvändningen skall säkras att nationellt sett betydelsefulla värden inom kulturmiljön och naturarvet bevaras. Vid områdesanvändningen skall de riksomfattande inventeringar 1 som myndigheterna genomfört beaktas som utgångspunkter för planeringen av områdesanvändningen. 1 ) Med dessa avses riksomfattande inventeringar av kulturmiljön och naturarvet som myndigheterna genomfört som baserar sig på en tillräckligt övergripande beredning. När detta beslut fattas finns följande inventeringar: landskapsområden som är betydelsefulla för hela landet (Miljöministeriet, miljövårdsavdelningen, betänkande 66/1992), kulturhistoriska miljöer som är betydelsefulla för hela landet (Museiverket, byggnadshistoriska avdelningen, publikation 16, 1993) och förhistoriska skyddsområden som är betydelsefulla för hela landet (Inrikesministeriet, planläggnings- och byggnadsavdelningen, meddelande 3/1983).

16 14 (85) Särskilt mål: Vid planeringen av områdesanvändningen skall behovet av skydd för grund- och ytvattnen beaktas, likaså behoven av förbrukning. Fungerande förbindelsenät och energiförsörjning: Allmänt mål: Inom områdesanvändningen tryggas behoven inom energiförsörjningen på riksnivå och möjligheterna att utnyttja förnybara energikällor gynnas. Särskilt mål: Vid markanvändningen i omgivningen runt flygplatser bör faktorer som anknyter till säkerheten inom flygtrafiken beaktas, i synnerhet höjdbegränsningarna för flyghinder. Särskilt mål: Vid planeringen skall beaktas såväl de nya ledningar som behövs liksom även behoven av att förbättra och bygga ut det gamla nätet. När nya kraftlinjer dras skall i första hand de befintliga korridorerna användas. Särskilt mål: Vindkraftverken skall i första hand koncentreras till enheter som omfattar flera kraftverk Österbottens landskapsplan Österbottens landskapsplan gäller på planområdet (figur 5). Österbottens landskapsplan är fastställd av Miljöministeriet I landskapsplanen har betecknats tre områden för vindkraftsverk av vilka två är belägna på havsområden (utanför Sideby och Korsnäs) och en på fastlandet (Bergö). I Österbottens landskapsplan har det betecknats att planområdet för Kalax vindkraftpark ligger till sina östra delar på ett område som hör till utveckling av å- och älvdalarna, mera noggrant till Närpes ådals område (mk-2). Med beteckningen anges områden för landsbygdsbebyggelse i å- och älvdalarna, där särskilt sådant boende samt sådan näringsverksamhet och rekreationsverksamhet som faller tillbaka på lantbruket och övriga landsbygdsnäringar, naturen och kulturmiljön samt det fysiska landskapet utvecklas. Vid områdesplanering för Närpes ådal bör man främja förbättring av vattenkvaliteten, mångsidig användning av området och bevarande av de värden som hänför sig till kulturlandskapet. Därtill har i landskapsplanen, i Närpes ådal, betecknats historiska vägsträckningen Adolf Fredriks postväg (RKY 2009). Kalax planområde gränsar till ett område som är nationellt värdefullt med tanke på kulturmiljön eller landskapsvården. Med beteckningen anges nationellt värdefulla landskapsområden och byggda kulturmiljöer. Vid planering och användning av samt byggande i områdena skall bevarandet av de värden som hänför sig till kultur- och naturarvet främjas. Vid detaljerad planering skall landskapsområdenas och den byggda kulturmiljöns helheter, särdrag och tidsmässiga skiktning beaktas. Enligt landskapsplanen ligger Närpes ådal (mv-3) öster om planområdet på ett avstånd av en dryg kilometer. Med beteckningen anges ett område med turistattraktioner/utvecklingsområde för turism och rekreation. Vid planering och utveckling av turismrelaterade funktioner bör man fästa uppmärksamhet vid områdets särdrag och dra nytta av deras attraktionskraft. Rekreationsområden och -leder bör bilda samverkande nätverk. Byggande för turism och rekreation bör anpassas till miljön. I planbeskrivningen för beteckningen mv-3 (Närpes ådal) har anvisats att i områdesplaneringen för turismområdet bör tas i beaktande bl.a. följande särdrag: Närpes ås rekreationsmöjligheter och ådalens slättlandskap och tystnad samt bandbebyggelsen längs vägen Pörtom-Övermark.

17 15 (88) Närpes centrum har i landskapsplanen betecknats som område för centrumfunktioner (C) och tätortsfunktioner (A). Byarna i planområdets närhet har byabeteckningen (at) i landskapsplanen. Nämpnäs by har betecknats som en havsnära by (at-2). Norr om planområdet löper en stomvattenledning (v). Med beteckningen anges de för samhällenas vattenförsörjning regionalt viktigaste stomvattenledningarna. Väster och söder om planområdet har det betecknats i landskapsplanen gå en cykelled och en kulturhistoriskt betydande vägsträckning. Det finns betecknat ytterligare cykelled öster om planområdet. Med den kulturhistoriskt betydande vägsträckningen avses den gamla vägsträckningen för Strandvägen. I landskapsplanen har det betecknats en datakommunikationsförbindelse (tl) som går väster och söder om Kalax vindkraftpark. På dryga två kilometers avstånd mot väst finns ett område som är särskilt viktigt med tanke på naturens mångfald (luo). Beteckningen är informativ och anger de viktigaste nationellt betydande fågelområdena utanför skyddsområden. Cirka 4 kilometer sydväst om Kalax planerade vindkraftpark har det betecknats ett skyddsområde på landskapsnivå (S2). Med beteckningen anges sådana värdefulla skyddsområden på landskapsnivå som inte bildats med stöd av naturvårdslagen. Speciell uppmärksamhet skall fästas vid att bevara och trygga områdets naturvärden. Det finns en småbåtsled till Nämpnäs by samt leder väster och sydväst om planområdet. Vattenområdena söder om Nämpnäs by har betecknats som skyddade områden i inre skärgården som lämpar sig för paddling. Figur 5. Riktgivande placering av planområdet på Österbottens landskapsplan (Österbottens förbund 2010). Planområdet är markerat med blå linje på landskapsplanen.

18 16 (85) Stora delar av skärgårdsområden sydväst och väst om planområdet tillhör nätverket Natura På dessa områden finns ytterligare ett stort naturskyddsområde som tillhör strandskyddsprogrammet (SL1). Förutom ovan nämnda beteckningar visas nuvarande bebyggda områden i planen Etapplandskapsplaner I samband med landskapsplanen uppgörs även nya etapplaner. Dessa består av etapplan I (lokalisering av kommersiell service) och etapplan II (förnyelsebara energikällor och deras placering i Österbotten). I förslaget till Etapplandskapsplan I, har inga beteckningar angetts planområdet. I etapplandskapsplan II ligger tyngdpunkten på vindkraft. Målsättningen är att anvisa de lämpligaste områdena för vindkraften för perioden fram till år Arbetet påbörjades i december I första skedet uppgjordes ett program för deltagande och bedömning som var till påseende Förbundet har också gjort tilläggsutredningar och konsekvensbedömningar gällande stora rovfåglar och flyttfåglar. Utredningarna blev färdiga under försommaren Planutkastet godkändes av landskapsstyrelsen och var offentligt framlagt Utifrån responsen på utkastet gjordes planförslaget som behandlades i landskapsstyrelsen och var framlagt Då etapplanförslaget var framlagt anvisades 33 vindkraftsområden på fastlandet. 12/33 områden ur etapplanen granskades i en Naturabedömning i enlighet med naturskyddslagen (färdigställdes ). Området Norrskogen-Hedet ingick inte i de granskade områdena. På basen av utlåtanden och anmärkningar till planförslaget, Naturabedömningen och NTMcentralens utlåtande om Naturabedömningen har landskapsstyrelsen på sitt möte bestämt att ta bort tre områden (Sidlandet, Blaxnäs ja Gillermossen) ur planförslaget. Landskapsstyrelsen bestämde även att vindkraftsområden avgränsas ytterom viktiga grundvattenområden. Landskapsstyrelsen behandlade etapplan II under sitt möte Landskapsfullmäktige godkände planförslaget under sitt möte Etapplanen skickas till miljöministeriet för fastställelse i juni Enligt Etapplan II är Kalax planområde delvis beläget på de markområden som avsetts som tv-1 områden som lämpar sig för byggande av en vindkraftpark av regional betydelse. Vid planering och byggande samt vid användning av områdena ska uppmärksamhet fästas vid boende och rekreation, kulturlandskap, fåglar, trafikleder och trafikarrangemang, flygplatsernas flyghinderbegränsningar, elöverföring, tryggandet av förekomsten av arter tillhörande habitatdirektiv IV a samt vid tryggandet av förutsättningarna för primärproduktion och marktäkt. I samband med etapplandskapsplanen har man utfört en områdesvis konsekvensbedömning för de områden som anvisas som lämpliga för vindkraft. Kalax planområde är beläget på det sydliga delområdet av området Norrskogen-Hedet (nr 22). De tre delområdenas areal i etapplandskapsplanen är sammanlagt cirka hektar stort och skulle ge utrymme för cirka kraftverk. Det sydliga delområdet är ca hektar stort. (Österbottens förbund, 2014b)

19 17 (88) Generalplaner Figur 6. Den planerade vindkraftparken i förhållande till godkänd Etapplandskapsplan II (Österbottens förbund 2014a). Planområdet har markerats med blått. Det finns inga generalplaner på planområdet. Den närmaste generalplanen finns ca 250 meter sydväst om planområdet, i Nämpnäs by. Delgeneralplanen över Nämpnäs by markanvändning har godkänts av Närpes stadsfullmäktige

20 18 (85) Figur 7. Kalax planområde i förhållande till delgeneralplanen över Nämpnäs by markanvändning (Närpes stad 2005). De områden i planen som ligger närmast den planerade vindkraftparken är betecknade som jordbruksområde där miljön bevaras (MT /s). På området tillåts endast byggande i anslutning till jordbruket. Byggrätten har överförts till AO-, AO-1-, AO-2-, och AMområden, där nybyggnation skall anpassas till befintlig bebyggelse. I närheten finns även områden som betecknats som jord- och skogsbruksdominerat område (M-1). Enligt byggbestämmelsen har byggrätten för bostadsbyggande överförts till andra områden på lägenheten. Byggrätten har överförts till AO-, AO-1-, AO-2-, och AMområden. Dessutom finns en liten del som betecknats som specialområde, ett område som är avsett för pälsdjursfarmning (E-1), i närheten av planområdet. (Närpes stad 2005). Sydost om planområdet finns Centrum delgeneralplan (I:a gradens generalplan). Planområdet för Kalax vindkraftpark överlappar delgeneralplanen delvis på områden som har betecknats som jord- och skogsbruksdominerat område (M) och som jord och skogsbruksområde (MT). Planområdet för Kalax gränsar till ett bostadsområde (AP-3). M-betecknade området är i huvudsak avsett för jord- och skogsbruksändamål men kan även på synnerliga skäl användas för bebyggelse av glesbebyggelsekaraktär samt för frilufts- och rekreationsändamål. MT-betecknade området reserveras för bedrivande av jord- och skogsbruk, vilken speciellt bör tryggas mot sådan bebyggelse eller annan markanvändning som försvårar bedrivandet av jordoch skogsbruk. Med AP-3-beteckningen avses ett område som lämpar sig för kompletteringsbyggande. Området innehåller både jordbrukslägenhetens driftscentran och egnahemsbebyggelse. Kompletterande bostadsbebyggelse inom området skall beakta befintliga jordbrukscentra med kreaturdrift.

21 19 (88) Figur 8. Kalax planområde i förhållande till Centrum delgeneralplan. Norr om planområdet finns delgeneralplanen för Norrskogens vindkraftpark. Stadsfullmäktige i Närpes har godkänt delgeneralplanen Planen överklagades till Vasa förvaltningsdomstol, men i sitt beslut (Nr 14/0104/3) förkastade förvaltningsdomstolen besvären och ansåg att det inte finns grunder för att avslå stadsfullmäktiges beslut. Avståndet från Norrskogens delgeneralplan till Kalax planområde är en dryg kilometer, medan avståndet mellan närmaste planerade kraftverk är 2,5 kilometer. Avståndet till närmaste kraftverk som Närpes stad har beviljat byggnadslov för är 3,4 km.

22 20 (85) Detaljplaner Byggnadsordning Figur 9. Kalax planområde i förhållande till delgeneralplanen för Norrskogens vindkraftspark. På det planerade vindparksområdet finns inga detaljplaner. De närmaste detaljplanerade områdena finns i Närpes centrum som närmast på knappa två kilometers avstånd från planområdet. Närpes stads byggnadsordning har trätt i kraft den Övriga planer och beslut I Österbottens landskapsöversikt 2040 strävas till att entydiga och snabba beslut skall medge planläggning av vindkraftsområden och byggnad av vindkraftverk. Därmed skall tilltron till det egna teknologiska kunnandet i Österbotten stärkas. Enligt landskapsprogrammet skall investeringar i infrastruktur för vindkraftsteknologins transporter, installation av marina vindkraftverk samt för eldistributions- och transmissionsnät främjas. I enlighet med detta utarbetar Österbottens förbund för närvarande Etapplandskapsplan 2 för förnybara energiformer och deras placering i Österbotten.

23 21 (88) Närpes stads synpunkter på delgeneralplaneringen av Kalax vindkraftspark Första myndighetssamrådet för delgeneralplaneringen av Kalax vindkraftpark ordnades den 13 november 2013 i NTM-centralen i Vasa. Närpes stad anförde på mötet sina synpunkter om projektet. De centrala synpunkterna för planeringen och den planerade markanvändningen var bl.a. att planområdet motsvarar det område som innehåller vindkraftverk och vindupptagningsområde (stadsst ) (svart linje) (Figur 10). Projektområdet (röd linje) som utreddes i MKB:n var till sin storlek större och innehöll projektets konsekvensområde och det område som utredningarna har inriktats på. Närpes stad anförde på myndighetssamrådet att planeringsområdet skall ha tillräcklig skyddszon till Närpes ådals landskapsområde (rosa) och fåglarnas flygstråk norr om planeringsområdet skall hållas fritt från kraftverk (blåa pilar och svart streckat område). Ytterligare framförde Närpes stad att centrumområdets fortsatta tillväxtmöjlighet och utvidgningsområdet mellan Näsby och Kalax byar skall tryggas. Närpes stad planerar ett nytt daghem i Kalax by för cirka 120 barn, vilket skall tas i beaktande i den fortsatta delgeneralplaneringen. Staden har inte planer på att utveckla områdena längs med Råskogsvägen i projektområdets sydostliga delar för bosättning. Figur 10. Närpes stads synpunkter om projektet på första myndighetssamrådet som ordnades i NTM-centralen i Vasa. Det område som Närpes stad fattat planläggningstillstånd för är betecknat med svart linje. Planområdet för Kalax vindkraftpark har preciserats på basen av det slutförda MKBförfarandet och ny layout för vindkraftparken. Den layout som låg som grund för planutkastet beaktade bl.a. de resultat som framkommit under MKB-förfarandet, sammantagna konsekvenser med Norrskogen vindkraftpark samt den befintliga och

24 FCG DESIGN OCH PLANERING AB PLANBESKRIVNING / 22 (85) planerade samhällsstrukturen i närheten av planområdet. Avgränsningen av planområdet har baserats på den uppdaterade layouten. Vid avgränsningen har man dessutom beaktat vindkraftparkens bullerområde 40 db(a), som begränsar bostadsoch semesterbyggande i närheten av vindkraftparken. Figur 11. Planområde för Kalax delgeneralplan i förhållande till det område som Närpes stadsstyrelse har beviljat planläggningstillstånd för. 5.3 Naturmiljö Berggrund och jordmån Berggrund Planområdet hör till den svekofenniska skifferzonen i Österbotten, som uppstod för cirka miljoner år sedan. Berggrunden på projektområdet består huvudsakligen av glimmergnejs som är en metamorfos bergart. Dessutom förekommer det metaarkos i planområdets västliga delar. (GTK 2013a) Jordmån Den vanligaste jordarten som täcker berggrunden i Österbotten är morän. Jordmånen på planområdet består huvudsakligen av blandade fraktioner av sten (GTK 2013b). Berget kommer i dagen på många ställen. Myrmarkerna i moränmarkernas sänkor består av torv och de är till största delen utdikade.

25 23 (88) Sura sulfatjordar förekommer längs med Finlands kust inåt mot landet längs med den linjen som i forna tider uppgjort kusten till Litorina havet. I Österbotten förekommer sura sulfatjordar i huvudsak på områden belägna under 60 m.ö.h (Österbottens förbund 2010). Kalax planområde är i sin helhet beläget inom denna kustremsa. På planområdet höjs markytans nivå från det låglänta området i den sydvästra delen mot den nordvästra delen och varierar mellan +5 och +30 m ö.h. Därför är det möjligt att det förekommer sura sulfatjordar på planområdet. Utifrån en ungefärlig kartgranskning finns planområdet på ett område där sannolikheten för att det förekommer sura sulfatjordar varierar från stor till mycket liten (GTK 2014, preliminär tolkningskarta 1: ) Yt- och grundvatten Ytvatten Planområdet hör huvudsakligen till huvudavrinningsområdet för Bottenhavets kustområde (OIVA, 2013). Inga värdefulla vattendrag i avseende på naturskyddslagen eller fiskernäring finns innanför planområdet. Inom planområdet finns följande myrobjekt: Fågelmossen (naturskyddsmässigt regionalt värdefullt, klass 3). I samband med objektet finns en naturtyp som skyddas i enlighet med vattenlagens 2. kapitels 11 (en 0,08 ha stor tjärn i naturtillstånd). Nixmossen (naturskyddsmässigt regionalt värdefullt, klass 3) I den södra delen av Kalax planområde finns en liten sjö, Lillträsket, vars areal är cirka sex hektar. Lillträskområdet är obebyggt och har klassats som klass 5, annat naturskyddsmässigt värdefullt område i naturinventeringen. Dessutom finns det två små dammar i Pålåsen i planområdets nordvästliga delar. Ytterligare finns det en liten damm norr om Fågelmossen också belägen i planområdets nordvästliga delar. Dessa dammar har formats i jordtagningsfördjupningar. Enligt Skogscentralen finns det en bäck inom planområdet som är en särskilt viktig livsmiljö (lagobjekt). Förekomsten av särskilt viktiga livsmiljöer enligt Skogslagen 10 hindrar inte byggandet av vindkraft men hänsyn skall tas på ett ändamålsenligt sätt. Största delen av ytvattnet i planområdet rinner till Långbrobäcken i syd och Söcklidbäcken i sydost. I planområdets västligaste delar i Storträsket rinner ytvattnet genom åkerlandskapet i ett dike mot Nämpnäs. Ytvattnet i planområdets norra delar rinner mot norr och nordväst och slutligen till Lidån och i planområdets nordöstligaste delar mot syd via Skettliddiket som förenas med Storbäcken. Grundvatten I projektområdet eller i dess närhet finns inga grundvattenområden (OIVA 2013). Lilla Vargbergets grundvattenområde är belägen som närmast på cirka sju kilometers avstånd i öst. I planområdet finns inga brunnar, vattentäkter eller observationsrör för grundvatten (Hertta 2013) Flora och värdefulla naturtyper Planområdet hör i den biogeografiska indelningen till den sydboreala vegetationszonen på den Österbottniska kusten (OIVA 2013).

26 24 (85) Fauna På grund av skogsbruk är skogen i planområdet huvudsakligen inte i naturtillstånd och därför är de flesta skogsområden i ett så kallat övergångstadium. I området finns sålunda i varierande grad kalhyggen, busksnår, ung och något äldre skog. Ställvis förekommer myrartade sänkor och klippområden i planområdet. Största delen av myrarna har dikats ut. Outdikade större mossområden i naturtillstånd finns i planområdets nordliga delar i Nixmossen och Fågelmossen. Vid naturinventeringen i samband med MKB identifierades värdefulla biotoper där naturens mångfald är störst på planområdet. Dessa områden är: Fågelmossen: Området är ett mångsidigt myrområde där de centrala delarna är outdikade. Områdets areal är ca 7,6 hektar. I samband med objektet finns en naturtyp som skyddas i enlighet med vattenlagens 2. kapitels 11 (en 0,08 ha stor tjärn i naturtillstånd). Dessutom finns i området en livsmiljö som upptagits i skogslagen 10 lista på speciellt viktiga livsmiljöer i skogsnatur (tjärnens näromgivning) samt utrotningshotade myrnaturtyper. Nixmossen: Området är en myr vars centrala del är outdikat. Arealen är ca 45,3 hektar. På området finns utrotningshotade myrnaturtyper och möjliga objekt som anses vara i enlighet med skogslagen 10, d.v.s. trädfattiga myrar på obrukbar eller fattig mark. Gräsmarken: objektet är en mycket utrotningshotad naturtyp som är liten till ytan. Objektet är en möjligen speciellt viktig livsmiljö i skogsnatur i enlighet med skogslagen 10. Lundartad moskog: På planområdet finns sammanlagt sex mönster av gammal grandominerad lundartad moskog (naturtyp som bör beaktas). Skogsmönstren som har avgränsats har ett trädbestånd som är mångsidigt, till naturtillståndet i gott skick och räckan av murkna träd är minst måttligt. Ett av objekten har klassats som vara i enlighet med skogslagen 10. Bergiga skogar: På planområdet finns två objekt av bergiga skogar, varav den ena är en möjligen speciellt viktig livsmiljö i skogsnatur i enlighet med skogslagen 10 och den andra är sämre till sin representativitet och hör därmed till klassen annat naturskyddsmässigt värdefullt objekt. Lillträsket: Objektet är en sjö som har obebyggda stränder och hör till klassen annat naturskyddsmässigt värdefullt objekt. Flygekorrens livsmiljöer: Under terränginventeringarna observerade man flygekorre vid sammanlagt fem olika skogsområden. Observationerna gjordes i äldre lundartade moskogar där det dominerande trädslaget är gran och där det även förekom asp och andra lövträdarter. Av flygekorrens livsmiljöer är två belägna i sydost i de yttre kanterna av planområdet och ett i de norra delarna av planområdet. Eftersom planområdet är skogigt finns det goda rörelseförbindelser för flygekorren på området. De övriga två livsmiljöerna är belägna nordväst och söder om planområdet. Inga hotade eller nära hotade arter har observerats i planområdet (UHEX). Faunan på planområdet representerar en rätt vanlig fauna för ekonomiskog. På området för viltcentralen i Österbotten låg tätheten cirka 3 älgar/1 000 hektar (VFFI 2012). Enligt uppskattning lever sammanlagt högst cirka tio älgar på planområdet.

27 25 (88) Fågelbestånd Stora rovdjur påträffas emellertid i närheten av den planerade vindkraftsparken. Förekomsten av dessa arter på projektområdet är tämligen slumpmässig. Enligt Viltoch fiskeriforskningsinstitutets s.k. Tassu-systemet har en varg och en björn observerats på Närpes kustområde år Hotade, missgynnade och arter i habitatdirektivets bilagor II och IV beskrivs i kapitel Häckande fågelbeståndet Enligt Finlands tredje fågelatlas (Valkama m.fl. 2011) är planområdet beläget till största delen i rutan 694:320, Närpiö Nämpnäs, som har 82 kända häckande fågelarter, 34 sannolikt häckande arter och 9 potentiellt häckande arter sammanlagt 125 arter. Planområdets nordligaste delar är belägna i rutan 695:320, Närpiö Norrnäs, som har 85 kända häckande fågelarter, 36 sannolikt häckande arter och 7 potentiellt häckande arter sammanlagt 128 arter. Atlasrutorna täcker ett betydligt större område än det planerade området för vindkraftsparken. Till det häckande fågelbeståndet på och i närheten av planområdet hör följande rovfågelarter upptagna i bilaga I till Europeiska unionens fågeldirektiv (79/409/ETY): berguv, sparvuggla, jorduggla, pärluggla och ormvråk (Ringmärkningsbyrån 2012). Enligt ringmärkningsbyråns fågeldata (2012) häckar inte fiskgjuse eller havsörn inom planområdet. Fiskgjusen, som är en hänsynskrävande art (NT) och ingår i fågeldirektivens (79/409/ETY) bilaga I, har häckat år 1975 inom planområdet. De övriga närmaste fisgjusebona finns som närmast på 4 kilometers avstånd söder om planerade kraftverk i Kalax och ca 8 kilometer norr om planerade kraftverk i Kalax. Havsörnen har klassificerats som en sårbar art (VU), särskilt skyddad (NVL 22 ) och fridlyst (NVL 19 ) djurart. Havsörnen ingår också i fågeldirektivens (79/409/ETY) bilaga I. Enligt ringmärkningsbyråns fågeldata (2012) har det häckat flera havsörnar inom en radie på tio kilometer från planområdet. Bona har hittats nära kusten. Den närmaste kända havsörnens bo fanns väster om planområdet vid Brännsträsket på ett avstånd av dryga 4 kilometer från planerade kraftverk. Boet var aktivt år De vanligaste fågelarterna som observerades i punkttaxeringarna var bofink, lövsångare, trädpiplärka och ringduva. Dessa fyra arter utgjorde sammanlagt 50 % av de häckande paren som observerats. I punkttaxeringen påträffades inga arter som har klassificerats hotad enligt Finlands rödlista (Rassi m.fl. 2010). Inom 50 meter från karteringspunkten 8 påträffades spillkråka och 50 meter från karteringspunkten 26 påträffades orre som är arter upptagna i fågelsskyddsdirektivets bilaga I. Över 50 meter från punkttaxeringsplatser påträffades sex fågelsskyddsdirektivets arter: trana, göktyta, spillkråka, järpe, orre och törnskata varav törnskatan och orren klassificeras nära hotad (NT). (Lillandt & Tuomikoski 2013) Utifrån resultaten av linjetaxeringarna är den genomsnittliga tätheten av det häckande beståndet i Kalax projektområde cirka 178 par/km 2, vilket är medeltalet för regionen (Väisänen m.fl. 1998). I linjetaxeringen påträffades 33 arter och cirka 694 par. I linjetaxeringen förekom mest lövsångare, bofink, rödhake, kungsfågel, trädpiplärka och gransångare. Tätheten av det häckande beståndet av dessa arter varierar mellan 6-25 par/km 2 i området. I linjetaxeringarna påträffades tre skyddsvärda fågelarter: brushane (EN, starkt hotad), trana (fågelsskyddsdirektiv) och orre (NT, nära hotad, fågelsskyddsdirektiv). Brushanarna bedöms ha varit flyttande individer - arten häckar

28 26 (85) inte i området. Förutom orre påträffas tjäder och järpe. Det gjordes inga observationer av tjäderspelplatser i karteringarna. (Lillandt & Tuomikoski 2013) Ljungpipare, lappuggla, nattskärra, grönbena, tjäder och småspov klassificeras som regionalt hotade i Sydboreala zonen, Österbottens kust (2a). I samband med karteringsberäkningen gjordes också några observationer av dagsrovfåglar. På området observerades ormvråk (VU), bivråk (VU), tornflak, sparvhök och duvhök. Speciellt under våren och försommaren observerade man vid några tillfällen lokala havsörnar (VU) i planområdet och i närheten av det. Ett duvhöksbo observerades inom planområdet. Duvhöken häckar också nordväst om Fågelmossen. (Lillandt & Tuomikoski 2013) Vid Lillträsket observerades 9 svarthakedoppingar (VU). Träsket är regionalt värdefullt som artens häckningsplats. Vid träsket förekommer även drillsnäppa (NT). På våren observerades flera viggar (VU) som vilade under flytten. (Lillandt & Tuomikoski 2013) Av utrotningshotade arter observerade man under karteringarna även gulärla (VU), vaktel (EN) och av nära hotade arter grönsångare och flera törnskator. Andra, tidigare icke nämnda, fågeldirektivsarter som påträffats på området under häckningstid är sångsvan och tretåig hackspett. Sångsvan häckar troligen inte på området. (Lillandt & Tuomikoski 2013) Flyttfåglar Bottniska vikens kustregion är känd som en viktig flyttrutt för fåglarnas vår- och höstflyttning. Under observationerna av höstflyttningen 2012 på tre olika observationsplatser antecknades inemot flyttande fåglar. Livligast var flytten från mitten av september till början av oktober. Största delen av de fåglar som observerades under uppföljningen av höstflyttningen var tranor, ringduvor, kajor och gäss. Antalet små fåglar och trastar var också stor men observation fokuserade på de större arterna. Bland arter som klassificerats som hotade observerades bivråk, blå kärrhök, havsörn, kungsörn och ormvråk. (Lillandt & Tuomikoski 2012) Under observationerna av vårflyttningen 2013 antecknades cirka flyttande fåglar. Den livligaste säsongen inföll i mars april, och i maj var den synliga flyttningen mycket liten. Bland arter som klassificerats som hotade observerades blå kärrhök, havsörn och ormvråk. (Lillandt & Tuomikoski 2013) Av alla observerade fåglar flög cirka 69 procent på kollisionshöjd. De arter som flög procentuellt sett mest på kollisionshöjd av de sensitiva arterna var gäss, rovfåglar av samma storleksklass som ormvråk och också havsörn. Tranor hade den i genomsnitt högsta flyghöjden och svanarna den lägsta. Åkrarna öster om planområdet erbjuder en flyttrutt för vissa arter, som t.ex. gäss och dagrovfåglar. Vid granskningen av de enskilda arterna bör man notera att på våren flyttade sädgås och tranor främst öster om planområdet, medan ringduva och tofsvipa flyttade med en betydligt jämnare fördelning över planområdet. På hösten erbjuder åkrarna längs Närpes å mellan Kalax och Pörtom en viktig rastplats för tranor, men också några tiotal gäss och svanar vilar på åkrarna varje år. Under de bästa dagarna på hösten har det räknats ungefär 3000 tranor vila på åkrarna (Nousiainen 2005).

29 27 (88) Man bör minnas att fåglarnas flyttrutter och flyghöjder varierar stort från år till år, och resultaten bör därför tolkas som ett urval av flyttningen under ett år Arter som är hotade och missgynnade samt arter i habitatdirektivets bilagor Fladdermus Planområdet kan enligt fladdermusutredningen (Lilley 2013) till stora delar anses vara dåligt eller medelmåttigt med tanke på fladdermössens födo- och viloplatser. Vid inventeringen påträffades nordisk fladdermus och i mindre skala även trollfladdermus och mustaschfladdermusarter. Trollfladdermusen kategoriseras som utrotningshotad, men observationerna gjordes under den för trollfladdermusen typiska flyttningstiden i augusti. Inom planområdet finns det inte permanenta jaktområden eller viloplatser för trollfladdermusen. Enligt inventeringen av det flyttande fladdermusbeståndet (Lilley ) är Kalax planområde ett viktigt område med tanke på årligen flyttande fladdermöss. I båda passivdetektorerna som placerades på planområdet uppträdde flyttande fladdermusarter, inte bara trollfaddermus som är den allmännaste flyttande arten, utan också betydligt mer sällsyntare gråskimlig fladdermus och pipistrell. År 2012 observerade man sammalagt 11 dvärgfladdermöss och en gråskimlig fladdermus. År 2013 observerade man sju dvärgfladdermöss, en gråskimlig fladdermus och en pipistrell. Även om man relativt sällan påträffar flyttande fladdermusarter vid fladdermusutredningar för vindkraftparker, förblev individmängderna för Kalax område ganska låga jämfört med flyttutredningar som har utförts vid kusten (t.ex. Franzèn 2014, Bathouse 2010). De nordiska fladdermössen som upptäcktes i detektorerna är mest sannolikt lokala individer eftersom det inte observerades typisk höjning på aktivitetsgraden som är typisk för flyttande fladdermöss. Flygekorre Skyddsområden I flygekorrutredningen påträffades flygekorrspillning i fem olika skogsområden på planområdet och i dess närhet. Tre av dessa är belägna inom planområdet. Inom planområdet inventerades dessutom två skogsområden, Nixmossängen och Långbroarna som kan vara möjliga habitat för flygekorren. På dessa områden upptäckte man dock inga flygekorrar. Natura 2000 På planområdet finns inga Natura 2000 områden. Det finns ett objekt som ingår i Natura 2000-programmet som finns på under tio kilometers avstånd från Kalax planområde (Södra Österbottens NTM-central 2013 & OIVA 2013). Väster om planområdet på 6,5 kilometers avstånd från planerade kraftverk finns ett Naturaområde vid namnet Närpes skärgård (FI , SPA/SCI). Området omfattar en skärgårds och havsområde med en areal på cirka hektar som sträcker sig från norr och sydost om Kaskö ända till kusten utanför Korsholm. Södra Österbottens NTM-central har i sitt utlåtande över MKB-beskrivningen konstaterat att en Natura-behovsprövning även bör utföras för Naturaområdet Hinjärv träsk (FI , SPA och SCI/SAC). I Naturabehovsprövningen bedöms Kalax vindkraftparks konsekvenser för de arter på vilkas förekomst skyddsområdet har

30 28 (85) grundats. Hinjärv träsk är beläget på ett avstånd av ca 13 kilometer norr om planområdet. Vid behovsprövningen har man utnytjat den information över det flyttande fågelbeståndet som har samlats in under höst- och vårflyttobservationerna vid Kalax vindkraftpark samt vid Pjelax och Böle vindkraftparker söder om Kalax och Molpe-Petalax vindkraftpark norr om Kalax. På basen av dessa fältinventeringar kunde man bilda sig en god bild av var de viktigaste flyttstråker vid kusten löper speciellt i fråga om de större arterna (trana, gäss och havsörn). Hinjärv träsk är ett till sitt avrinningsområde litet och humushaltigt träsk beläget ca 10 kilometer från havet. De södra delarna av träsket har betydelse som livsmiljö för vattenfåglar. Naturaområdet består av två delområden, varav det andra är beläget väster om träsket. Norrmossen är en ung och karg myrmark. Hinjärv träsk ingår även i skyddsprogrammet för fågelvatten. Naturskyddsområden På planområdet finns inga naturskyddsområden. Det finns 32 naturskyddsområden på privat mark på under tio kilometers avstånd från Kalax planområde. Det närmaste naturskyddsområdet, Närpes skärgård 5 YSA (Närpiön saaristo 5), är belägen på 6,5 kilometers avstånd väster om Kalax planområde. Objekt som hör till strandskyddsprogrammet samt METSOskyddsavtalsområden Det finns ett objekt som hör till skyddsprogram på under 10 kilometer från Kalax planområde. Objektet Kaldonskär-Södra Björkön (RSO100056) hör till skyddsprogrammet för stränder och har en areal på cirka hektar. Objektet hör till Naturaområdet Närpes skärgård (FI ) och är belägen väster om planområdet. Kaldonskär- Södra Björkön är belägen som närmast på 6,5 kilometers avstånd från planerade kraftverk. Enligt Skogscentralen (2014) finns det två METSO-skyddsavtalsområden på planområdet. 5.4 Landskap och kulturmiljö Allmänt Indelat i landskapsområden finns planområdet i Österbotten. Mer noggrant i Södra Österbottens kustregion (Miljöministeriet 2013a). Karaktäristiskt för Södra Österbottens kustregion är tämligen smala ådalar med odlingsområden, mellan vilka det finns karga moränåsar. Eftersom terrängen är relativt jämn finns det gott om myrar i området och ganska få klippformationer. Skogarna karaktäriseras av tämligen torr tallskog av lingontyp. I närheten av kusten är skogarna något frodigare, ställvis finns också granskog och vegetationen är även i övrigt mångsidigare. Södra Österbottens odlingsslätter karaktäriseras dessutom av åkerslätterna, som är de mest vidsträckta i landet. Planområdet är beläget nordväst om Närpes bycentrum, på skogsområden där det även finns några åkrar. Det ganska stängda landskapet på området genomskärs av avverkningsområden och områdena på projektområdet består sålunda av små landskapsrum. Till motsatsen domineras landskapet till stor del av åkrar i väst, norr och

31 29 (88) söder. I åkerlandskapet är de öppna vyerna större. De typiska inslagen i Närpes är stora, öppna odlingsområden som klyvs av en väg med bebyggelse längs vägens sträckning. Figur 12. Åkerlandskap i närheten av planområdet (Foto: FCG) Nationellt värdefulla landskapsområden Det finns inga nationellt värdefulla landskapsområden i närheten av planområdet. Det närmaste nationellt värdefulla landskapsområdet Härkmeri (MAO100108) finns i Kristinestad på över 35 kilometers avstånd från planerade kraftverk. (Miljöministeriet 2013c & OIVA 2013). De nationellt värdefulla landskapsområdena i Södra och Mellersta Österbotten har inventerats under Inventeringsobjekten är nationellt värdefulla landskapsområden (statsrådets principbeslut 1995) och objekt som fallit bort eller beskurits vid värderingen av byggda kulturmiljöer av riksintresse (RKY 2009). Förslagen har ännu inga rättsverkningar. Rättsverkningarna uppkommer för de nationellt värdefulla områdenas del genom statsrådets beslut då landskapsområdena i hela landet har uppdaterats, troligen år Inom 25 kilometer av de planerade kraftverken på Kalax planområde finns två områden som föreslagits till nationellt värdefulla landskapsområden. Kulturlandskapet vid Närpes å är som närmast beläget på ett avstånd av en kilometer från planerade kraftverk på Kalax planområde. Landskapsområdet är stort och sträcker sig längs med hela ådalen. Området består av två delområden. Som längst sträcker sig landskapsområdet till Pörtom på ett avstånd av över 25 kilometer från Kalax planerade kraftverk. Harrström ådal har även föreslagits till nationellt värdefullt. Objektet är beläget norr om Kalax på ett avstånd av 15 kilometer Byggda kulturmiljöer av riksintresse (RKY 2009) Inom planområdet eller i dess direkta närhet finns inga värdefulla byggda kulturmiljöer av riksintresse (RKY 2009). Inom 12 kilometers avstånd från kraftverken finns tre

32 30 (85) objekt som tillhör byggda kulturmiljöer av riksintresse. Inom 25 kilometer från de planerade kraftverken finns ytterligare sex RKY 2009-objekt. Tabell 1. Byggda kulturmiljöer av riksintresse inom en 12 kilometers radie från planområdet. Objekt Adolf Fredriks postväg (2040) Museibron (4845) Närpes kyrka och kyrkstallar (1628) Beskrivning Adolf Fredriks postväg är en historisk vägsträckning, som byggdes på kronans initiativ under talen. Den snörräta vägen, som går genom ett låglänt odlingslandskap, är cirka 30 kilometer lång och bjuder på storslagna vyer. Objektet består av alléer samt bosättning, som uppkommit sedan slutet av 1700-talet till följd av vägbyggen och torrläggning av kärren. Nybro i Närpes är från år Museibron går över ån i Finby på vägen som korsar Adolf Fredriks postväg. Museibron i Närpes centrum förbinder Näsby och Finby byar. Stenvalvsbron med tre spann är byggd av lokal granit från Böle. Bron hör till de vackraste exemplen på den tidiga stenbroarkitekturen i Finland (Museiverket 2009). Objektet består av en medeltida stenkyrka, kyrkostallar i närmiljön, sockenmagasin, sockenstuga samt en prästgård. Avstånd från närmaste kraftverk 2,6 km 4,7 km 5 km Bruksherrgårdarna i Österbotten, Benvik (4736) Kaskö rutplaneområde Sälgrund fyr, lotsstation och Laxhamn Harrström fiskehamn och by Villa Carlsro Teuvan umpipihaiset talonpoikaistalot 12,8 km 13,3 km 19,5 km 20 km 22 km km Värdefulla byggda miljöer (RKY 1993) Inom planområdet finns inga värdefulla byggda miljöer (RKY 1993). På 12 kilometers avstånd från planområdet finns sammanlagt tre objekt. Inom 25 kilometer finns ytterligare sex objekt. Tabell 2. Byggda kulturmiljöer av landskapsintresse inom en 12 kilometers radie från planområdet. Objekt Kulturlandskapet vid Närpes å (1701) Närpes kyrkas omgivning (1700) Beskrivning Objektet består av ådalarnas odlingsslätter och gammalt byggnadsbestånd. Ytterligare hör Adolf Fredriks postväg till objektet. Motsvarar RKY 2009 objektet Närpes kyrka och kyrkstallar. Avstånd från närmaste kraftverk 1 km 4,9 km

33 31 (88) Benviks herrgård och kulturlandskap (1684) Två exceptionellt ståtliga österbottniska byggnader i två våningar som är från slutet av 1700-talet. 12 km Kaskisten ruutukaava-alueen puutaloasutus (1631) Latva-Koms byggnadsgrupp och kyrkby Harrström by och fiskehamn Vanhan kirkon rauniot Teuvanjokilaaksossa Pörtom kyrka med omnejd Kauppila by 13 km 20 km 20 km 22 km 23 km 23 km Områden som är nationellt värdefulla med tanke på kulturmiljön och landskapsvården Områden som är nationellt värdefulla med tanke på kulturmiljön eller landskapsvården har angetts i Österbottens landskapsplan (vma). Inom 12 kilometer från planerade kraftverk finns Kulturlandskapet vid Närpes å. Objektets avgränsning motsvarar den sammanlagda avgränsningen för RKY 1993-objekten Kulturlandskapet vid Närpes å och Närpes kyrkas omgivning. (Österbottens förbund 2010) Områden som är värdefulla på landskaps- eller regionnivå med tanke på kulturmiljön och landskapsvården Fornlämningar Områden som är värdefulla på landskaps- eller regionnivå med tanke på kulturmiljön eller landskapsvården har i Österbottens landskapsplan betecknats med ma. På planområdet eller inom 12 kilometer från planerade kraftverk finns inga mabeteckningar. Fornlämningsregistret Enligt Museiverkets (2013) befintliga uppgifter finns totalt fem fornlämningsobjekt och - områden inom planområdet. De objekt som finns inom planområdet är gravplatser från järnåldern och tidiga metallåldern. Gravrösena finns främst i de centrala och norra delarna av Kalax planområde. Inventeringsresultat En ny fornlämning hittades i fornlämningsinventeringen (Itäpalo 2013) som utfördes på planområdet och dess näromgivning. Vid utredningen registrerades ett arbets- och tillverkningsplats (fångst- och jaktbas) vid namnet Lappnäsberget 2. Objektet är beläget utanför planområdet. På platsen har man byggt ett jaktskydd i bergssänkan. Jaktskyddet är en grop med diametern 3,5 meter, på vars nord-sydliga och västra sidor man har staplat stenar i varierande storlek till en höjd på högst en meter. Objektet har inte daterats. 6 PROJEKTETS ANKNYTNING TILL ANDRA PROJEKT, PLANER OCH PROGRAM 6.1 Norrskogens vindkraftspark Det mest väsentliga projektet med tanke på Kalax vindkraftsprojekt är EPV Vindkraft Ab:s planerade vindkraftspark i Norrskogens område, norr om Kalax planområde.

34 32 (85) Avståndet mellan bägge projektens kraftverk är som närmast cirka 2,5 kilometer. Avståndet mellan närmaste kraftverk på Kalax och kraftverk som man beviljat bygglov för på Norrskogen planområde är 3,3 kilometer. Närpes stad har godkänt en delgeneralplan för Norrskogens vindkraftpark. Den godkända planen möjliggör byggandet av 28 kraftverk med en höjd på 230 meter och ett utgångsljud med cirka 108 db inom planeområdet. Av dessa har 24 kraftverk beviljats bygglov för. De fyra kraftverken som är godkända i delgeneralplanen men som EPV Vindkraft Ab inte har sökt bygglov för har beaktats i sammantagna modelleringar enligt i kraftvarande planläggning. 6.2 Vindkraftparker i drift i näromgivningen Inom en radie på cirka 20 kilometer från planområdet finns två vindkraftverk i drift. Ab Öskata Vind Närpes har ett 750 kw vindkraftverk i drift i Öskata fiskehamn i Nämpnäs by i Närpes. Kraftverket är beläget cirka sju kilometer sydväster om planområdet. Kraftverket blev färdigt år Ca 20 km öster om planområdet finns Pettumäen mylly i drift i Teuva. (Finska Vindkraftföreningen r.f. 2013a). VindIn Ab Oys vindkraftpark vid namn Svalskulla är i drift vid gränsen mellan Närpes och Kristinestad sedan hösten Vindkraftsparken är belägen inom Närpes stads område och är belägen på ca 18 kilometers avstånd från Kalax kraftverk. 6.3 Övriga vindkraftparker som planeras i näromgivningen Flera vindkraftsparker planeras i närheten av Kalax. Planeringsskedena är i olika stadier. Enligt Finska vindkraftföreningen r.f. (2013b) och uppgifter från VindIn Ab Oy finns det flera vindkraftsprojekt under planering inom en radie på cirka 20 kilometer från Kalax vindkraftsprojekt. Tabell 3. Vindkraftsparker som planeras inom en 20 km radie från planområdet. Namn Projektägare Antal kraftverk Totala effekt (MW) Stadie Avstånd till närmaste kraftverk Norrskogen EPV Vindkraft Ab Bygglov 2,5 / 3,3 km Uppgradering av Öjvind Hedet-Björkliden Ab Öskata Vind Närpes Oy Prokon Wind Energy Finland Oy km MKB-förfarande och planläggning pågår. Pjelax VindIn Ab Oy Planläggning 13 km 7 km Böle VindIn Ab Oy MKB-förfarande 13 km och planläggning pågår. GreenPower Finland km Oy Harrström Smålands Miljöenergi 4 12 Planläggning pågår 19 km Ab Gamla Närpesvägen Innopower Oy 6 18 Planläggning pågår 20 km Nämnvärt är att wpd Finland Oy planerar en havsvindkraftpark med kraftverk utanför Korsnäs kust. Vindkraftsparkens totala kapacitet skulle uppgå till cirka MW. Avståndet till Kalax vindkraftsprojekt skulle vara cirka 23 kilometer.

35 33 (88) Likaså planerar Innopower Oy en havsvindkraftspark med 73 kraftverk utanför Kristinestad. Parkens totala kapacitet skulle uppgå till MW. Avståndet till Kalax vindkraftsprojekt skulle vara ungefär 25 kilometer. VindIn Ab Oy planerar ytterligare en vindkraftspark med 19 kraftverk i Pörtom och en vindkraftspark med kraftverk i Molpe-Petalax. Avståndet till Kalax vindkraftspark skulle vara över 20 kilometer från båda vindkraftsparkerna. Figur 13. Vindkraftsparker i drift och vindkraftsparker som planeras i projektets närhet (Vindkraftföreningen 2013). Områden för vindkraft i Österbottens förbunds och Södra-

36 34 (85) Österbottens förbunds etapplandskapsplaner (vindkraft) presenteras med rosa och ljusgrönt. Utöver dessa projekt finns det enligt lokala kontakter också andra projektutvecklare i regionen. Än så länge är dock placeringen av och mer ingående uppgifter om dessa projekt inte kända. 7 PLANLÄGGNINGENS MÅLSÄTTNINGAR Målsättningen med delgeneralplanen är att möjliggöra uppförandet av Kalax vindkraftpark. Vid planläggningen strävar man till att speciellt beakta områdets naturvärden, kulturlandskap och sammantagna konsekvenser med Norrskogen vindkraftpark. Målsättningen med vindkraftparken är i sin tur att främja de klimatpolitiska mål Finland har bundit sig till. Finlands mål är att höja den mängd energi som produceras med vindkraft från nuvarande 458 MW till MW fram till år (VTT 2014) Dessutom tillhör planens målsättningar att ta i beaktande möjliga andra behov för områdesanvändningen samt de målsättningar som uppstår under planeprocessens gång. 8 PLAN FÖR VINDKRAFTPARKEN 8.1 Konstruktionerna i vindkraftparken Ett vindkraftverk består av ett torn som förankras i fundamentet, en rotor med rotorblad och ett maskinrum. Rotorbladen är tillverkade av kompositmaterial. Vindkraftverkens navhöjd är högst cirka 140 meter och rotorns diameter är högst 130 meter. Rotorbladens längd skulle då vara 65 meter och vindkraftverkets högsta höjd 205 meter. I modeller och utredningar som gjorts i samband med planläggningen har sannolika kraftverkstyper använts. Kraftverkstypen som använts i modelleringarna är Vestas V126, vars enhetseffekt är 3,3 MW. Tornet bultas fast i fundamentet. I byggskedet används lyftkranar när vindkraftverken monteras upp. Runt vart och ett vindkraftverk röjs skog för byggnads- och installationsarbetena och utöver detta röjs all vegetation bort på ett mindre område och jämnas för att hålla för tung trafik. Storleken på områdena som behövs påverkas av kraftverkstypen. Olika tillverkare har olika krav på områden som behövs för lyftningen. I planområdet kan delvis utnyttjas befintliga skogsvägar men också byggande av nya servicevägar förutsätts. De befintliga vägarnas bärkraft måste delvis förbättras och körbanan breddas för att passa tunga transporterna och specialtransporterna under byggtiden. Minimibredden på körbanan som krävs för transporten av kraftverkskomponenterna och monteringsutrustningen är cirka 4,5 6 meter och vägområdets totala bred blir då cirka meter. Vid brantare kurvor måste skog röjas på ett bredare område än detta för transporten av rotorbladen (kombinationens längd cirka 70 meter). Vid varje vindkraftverks fundament byggs en uppställningsyta för resande av vindkraftverket. På denna yta ställs lyftkranen upp och vindkraftverkets komponenter lagras inför resningen. Beaktande den valda typen av vindkraftverk är det plana hårdgjorda kranområdet cirka 40 X 60 meter. Därtill sträcker sig uppställningsytan för kranen cirka 20 x 150 meter längs med ankomstvägen. I anläggningsskedet röjs därmed trädbeståndet på ett cirka ett hektar stort område för att man ska kunna bygga fundamentet och resa vindkraftverket. Det röjda uppställningsområdets storlek beror

37 35 (88) på val av vindkraftsleverantör. Under byggnadsskedet krävs därtill ett cirka 30 x 60 meter stort plant gruslagt kontorsområde för byggnadsbaracker och upplagring av arbetsredskap. Figur 14. Exempel på planerad uppställningsyta för resning av ett vindkraftverk. Projektet förutsätter inga lagerområden. Kraftverkets komponenter lagras i hamnen före transporterna till vindkraftområdet och vid uppställningsplatserna före resningen. Inga avstjälpningsplatser för jordmassor är nödvändiga eftersom parkens massabalans beräknas så att inga jordmassor behöver transporteras bort från vindkraftparken eller samlas i högar inom vindkraftparken. Jordmassorna används i vindkraftparkens byggnation som fyllnadsmaterial under uppställningsytorna samt längs vägarna som byggs och förbättras. Under vindkraftparkens byggtid behövs ett kontorsområde för personal och byggutrustning. Området, cirka 1 ha, skall vara jämt och grusbelagt och placeras intill servicevägen vid närheten av ingången till vindkraftparken. På området uppförs enbart tillfälliga byggnader (baracker och tält). Vindkraftsparkens eldistribution sker via jordkablar som i första hand läggs ner intill vägarna som byggs eller förbättras. Från elstationen i planområdet överförs elen via en 110 jordkabel till en elstation utanför vindkraftparken. För närvarande utreds olika anslutningsalternativ. 8.2 Vindkraftparkens plan i planutkastskedet Enligt vindkraftparkens plan i utkastskedet kunde 26 vindkraftverk placeras på området. Vindparken kommer utöver vindkraftverken att omfatta också byggnads- och servicevägar samt jordkablar som förenar alla kraftverken. Jordkablarna följer väglinjerna i mån av möjlighet. Vid planeringen av vindkraftverkens placering har uppgifter från vindmätning, naturförhållanden, terrängformer, byggd miljö och fornlämningar i området utnyttjats. Vid planeringen har utredningar och inventeringar som gjorts med tanke på planläggningen utnyttjats liksom också annat befintligt material. Värdefulla objekt i planområdet har lämnats utanför byggandet. Vid placeringen av vindkraftverken har också fästs uppmärksamhet vid minimeringen av buller- och skuggeffekterna.

38 36 (85) Figur 15. Preliminär placering av vindkraftverken och annan infrastruktur som behövs för Kalax vindkraftpark. 8.3 Vindkraftparkens plan i planförslagsskedet På basen av inkomna åsikter över planutkastet har man justerat planen för vindkraftparken i samband med uppgörandet av ett planförslag. I planförslagsskedet består vindkraftparken av 22 kraftverk. Vindparken kommer utöver vindkraftverken att omfatta också byggnads- och servicevägar samt jordkablar som förenar alla kraftverken. Jordkablarna följer väglinjerna i mån av möjlighet. Fyra kraftverk har tagits bort ur planeringen och en del av de övriga kraftverken har omplacerats i enlighet med att optimera vindkraftparkens layout.

39 37 (88) Figur 16. Vindkraftparkens konstruktioner i enlighet med planen i förslagsskedet. 8.4 Vindkraftparkens plan i godkännandeskedet Kompletteras under processens gång. 9 PLANLÄGGNINGENS SKEDEN 9.1 Planläggningen anhängig 9.2 Planutkast VindIn Ab Oy har anhållit om att få uppgöra delgeneralplan för vindkraftparken i Kalax och Närpes stadsstyrelse har godkänt anhållan under stadsstyrelsens sammanträde Programmet för deltagande och bedömning (PDB) för Kalax vindkraftpark har varit framlagt under tiden Inledningsskedets myndighetssamråd ordnades MKB-förfarandet för Kalax vindkraftpark avslutades med kontaktmyndighetens utlåtande Planutkastet för Kalax vindkraftpark färdigställdes under februari 2015 och var till påseende under tiden

40 38 (85) 9.3 Planförslag Figur 17. Planutkast för Kalax vindkraftpark. Över planutkastet inlämnades sammanlagt 10 skiftliga åsikter och 4 muntliga åsikter. Åsikterna berörde främst vindkraftverkens placering i förhållande till närbelägen bosättning, uppgörande av tilläggsfotomontage, konsekvenser för naturmiljön och rekreation samt konsekvenser för säkerhet till följd av möjliga iskast. På basen av inkomna åsikter har vindkraftparken justerats till planförslaget och består av 22 kraftverk. Layouten till förslaget strävar till att ytterligare minska bullerkonsekvenserna för närliggande bostäder. På myndighetssamrådet diskuterades plankartans bestämmelser och beteckningar. Enligt Skogscentralen bör METSO-skyddsavtalsområden inte betecknas på plankartan, eftersom uppgifterna är belagda under skydd av personuppgifter. På mötet diskuterades även den kommunala planläggningens framskridning i förhållande till landskapsnivå. Enligt NTM-centralen är det möjligt att godkänna vindkraftplaner på kommunal nivå fastän Etapplandskapsplanen ännu skulle ha fastställts. Följande förändringar har gjorts till planförslaget i förhållande till planutkastet: - Kraftverk har tagits bort ur planeringen i sydost, väst och nordväst. Till följd av detta har även ett antal andra kraftverk omplacerats eller justerats. Till följd av detta har även vägplanen och tv-områden justerats. Planen består i förslagsskedet av 22 kraftverk. - Bestämmelsen för luo-1 och luo-2 har preciserats.

41 39 (88) - Beteckningen för fornlämningsområde har ändrats till turkos huvudmarkanvändningsform och bestämmelsen har justerats i enlighet med landskapsmuseets utlåtande. - Beteckningen för riktgivande ny vägdragning har ändrats till mörkröd streckad linje i enlighet med NTM-centralens utlåtande. - Vindkraftverkens riktgivande placeringar inom tv-området har betecknats. 9.4 Godkänd plan Figur 18. Plankarta för Kalax vindkraftpark i förslagsskedet. Planförslaget för Kalax vindkraftpark läggs fram till påseende under maj Kompletteras under planprocessens gång. 10 AVGÖRANDEN, BETECKNINGAR OCH BESTÄMMELSER I DELGENERALPLANEN 10.1 Planens centrala innehåll Planen har utarbetats med den preliminära planeringen, MKB-förfarandet, utredningarna och programmet för deltagande och bedömning som grund. De centrala bestämmelserna i generalplanen är anvisningarna för byggandet av vindkraftparken. Ytterligare har områdets naturvärden och kulturmiljö beaktats. Planen har utarbetats som sådan generalplan med rättsverkningar som avses i 77 a i markanvändnings- och bygglagen. Delgeneralplanen kan i enlighet med

42 40 (85) bestämmelserna i generalplanen användas som grund för att bevilja bygglov för vindkraftverken på platserna som anvisats för dem (tv-1 -områden). Planområdets yta är cirka hektar. Generalplanen möjliggör byggandet av 22 vindkraftverk på Kalax planområde. Vindkraftverkens totala höjd får inte överskrida 205 meter. Planbestämmelsen lämnar på ett ändamålsenligt sätt utrymme för valet av kraftverkstyp. I delgeneralplanen anvisas även servicevägarnas och jordkablarnas riktgivande placeringar samt riktgivande placering av extern överföring samt elstation. I planeringen av vägnätet har man strävat till att utnyttja det befintliga vägnätet i mån av möjlighet. I de allmänna bestämmelserna i kapitel 10.6 har angivits att Vindkraftverken bör ej orsaka buller som överskrider ikraftvarande rikt- eller planeringsriktvärden. Vindkraftverken bör ej heller orsaka blinkningar eller skuggningar som överskrider ikraftvarande rekommendations- eller riktvärden. Bestämmelsen hänvisar till de för tillfället ikraftvarande rikt- eller planeringsriktvärdena samt rekommendationerna, i vilka man definierar känsliga objekt som kan utsättas för buller eller skuggningar samt gränsvärden för dessa. Miljöministeriet gör för tillfället upp nya riktvärden för buller. Utkastet till statsrådets förordning angående bullernivåer från vindkraftverk avviker från de planeringsriktvärden som är i kraft för tillfället Beteckningar och bestämmelser som berör områdesanvändningen JORD- OCH SKOGSBRUKSDOMINERAT OMRÅDE. Området är huvudsakligen reserverat för skogsbruk. På området får placeras vindkraftverk på områden som anvisats särskilt för dem (tv) samt servicevägar och tekniska nätverk i anslutning till vindkraftverken. På området får byggas en elstation samt byggnader som anknyter till jord- och skogsbruket. VATTENOMRÅDE. FORNMINNESOMRÅDE. En fast fornlämning som är fredad genom lagen om fornminnen (295/63). Vid åtgärder och planer på fornlämningen bör förfaras enligt vad som stipuleras i lagen om fornminnen. För åtgärder och planer på fornlämningen och ifall rådande markanvändning i näromgivningen förändras ska på förhand i god tid Museiverket eller landskapsmuseet kontaktas. Fornminnesområden: o o o o o Häggfors / Mjödträsket, gravrösen Rävliden, gravrösen Lappnäsmossen, gravrösen Västerberg, gravrösen Bastubacken, gravrösen

43 41 (88) 10.3 Beteckningar och bestämmelser som berör uppförandet av vindkraftparken OMRÅDE FÖR VINDKRAFTVERK. Med beteckningen anvisas områden där det är möjligt att placera vindkraftverk. Talet anger hur många vindkraftverk som får placeras i området. Vindkraftverkens totala höjd får vara högst 205 meter. Vindkraftverken ska ha enhetliga tornkonstruktioner. Vindkraftverkens färgsättning ska vara enhetlig och ljus. RIKTGIVANDE PLACERING AV VINDKRAFTVERK. RIKTGIVANDE PLACERING AV JORDKABEL. Jordkablarna ska i första hand placeras i anslutning till vägarna. RIKTGIVANDE PLACERING FÖR EXTERN ELÖVERFÖRING. RIKTGIVANDE PLACERING AV ELSTATION. RIKTGIVANDE DRAGNING AV NY VÄG. Med beteckningen anges nya servicevägar för vindkraftverken Område som är särskilt viktigt med tanke på naturens mångfald (luo) Det finns fem objekt som betecknats med luo-1 i planen: o Fågelmossen. Ett mångsidigt outdikat myrområde. Objektet innefattar en tjärn som är skyddad enligt vattenlagen 11 samt dess näromgivning som är skyddad enligt skogslagen 10. o Nixmossen. Trädfattig myr, skogslagen 10. o Träskmossens lundartade moskog, skogslagen 10. o Träskmossens gräsmark, skogslagen 10. o Överstlidens bergiga skog, skogslagen 10 OMRÅDE SOM ÄR SÄRSKILT VIKTIGT MED TANKE PÅ NATURENS MÅNGFALD. Området är en speciellt värdefull livsmiljö enligt skogslagen 10 eller vattenlagen 11. Vid planeringen bör områdets skyddsvärden beaktas samt bevarandet garanteras. Vid skogsbruk bör man beakta det angränsande områdets naturvärden.

44 42 (85) Flygekorrerevir har betecknats med luo-2 i planen: o o o Rotgärdan Tranmyran Smalliden 10.5 Andra beteckningar och bestämmelser OMRÅDE SOM ÄR SÄRSKILT VIKTIGT MED TANKE PÅ NATURENS MÅNGFALD. Med beteckningen anvisas livsmiljö för flygekorre. Område, vars trädbestånd bör skötas och bevaras på ett sådant sätt att flygekorrens boträd, träd som omger boträdet samt ett tillräckligt trädbestånd för flygekorrens rörelse bevaras. DELGENERALPLANENS GRÄNS. OMRÅDETS GRÄNS. BEFINTLIG VÄGDRAGNING / VÄG SOM SKALL FÖRBÄTTRAS Allmänna bestämmelser Denna generalplan är uppgjord i enlighet med MBL 77a som en rättsverklig generalplan. På basen av delgeneralplanen kan man bevilja bygglov för vindkraftverken i enlighet med de områden som betecknats som områden för vindkraftproduktion (tv- 1). Högst 22 vindkraftverk får placeras på de områden som anvisats för vindkraftverk i generalplanen. Före uppförandet av vart och ett av kraftverken ska ett flyghindertillstånd i enlighet med 158 i luftlagen erhållas. Innan beviljandet av bygglov måste projektet godkännas av Försvaret. Vindkraftverken bör ej orsaka buller som överskrider ikraftvarande rikt- eller planeringsriktvärden. Vindkraftverken bör ej heller orsaka blinkningar eller skuggningar som överskrider ikraftvarande rekommendations- eller riktvärden. 11 DELGENERALPLANENS KONSEKVENSER 11.1 Allmänt om konsekvensbedömning Konsekvensbedömningen för delgeneralplanen för Kalax vindkraftpark baserar sig långt på det utredningsmaterial, den alternativjämförelse och konsekvensbedömning som har utförts i samband med projektets miljökonsekvensbedömning. I denna planbeskrivning har projektets centrala konsekvenser presenterats sammanfattningsvis. En omfattande konsekvensbedömning presenteras i miljökonsekvensbeskrivningen för Kalax vindkraftpark.

45 43 (88) 11.2 Typiska konsekvenser för vindkraftverk Typiskt för vindkraftverkens miljökonsekvenser är de visuella konsekvenserna i landskapet, konsekvenser för fåglarna samt ljudet som driften medför. Också byggandet av kraftverken orsakar tillfälliga konsekvenser när fundamenten byggs och konstruktionerna monteras. Konsekvenserna är tidsmässigt kortvariga och orsakas främst av ljud från maskinerna och trafiken. Konsekvenserna som nedläggningen av kraftverken medför är jämförbara med byggskedet Bullerkonsekvenser Riktvärden och metoder Bullermodelleringarna samt beräkningarna av det lågfrekventa bullret för Kalax vindkraftpark har uppgjorts i enlighet med Miljöministeriets direktiv (2/2014) och standarden ISO Vid bedömningen av bullerkonsekvenserna jämförs resultaten med de riktvärden för bullernivåer som har fastställts i statsrådets beslut (993/1992) samt med planeringsriktvärden för buller dag- och nattetid som har definierats specifikt för vindkraft. De modellerade lågfrekventa ljudnivåerna jämförs till de nivåer som angivits i Social- och hälsovårdsministeriets anvisningar om boendehälsa (Social- och hälsovårdsministeriet 2003). Tabell 4. Riktvärden för medelbullernivå enligt statsrådets beslut (SRb 993/1992). Konsekvensobjekt Kl Kl Utomhus Bostadsområden, rekreationsområden i tätorter eller i deras omedelbara närhet och områden avsedda för vårdinrättningar eller läroanstalter Områden med fritidshus, campingområden, rekreationsområden utanför tätorterna och naturskyddsområden Inomhus 1) 2) 55 db 50 db 45 db 40 db Bostads-, patient- och inkvarteringsrum 35 db 30 db Undervisnings- och möteslokaliteter 35 db - Affärs- och kontorslokaliteter 45 db - 1) I nya områden är riktvärdet 45 db för bullernivån nattetid. 2) Riktvärdet för nattetid tillämpas inte i områden avsedda för läroanstalter. 3) Riktvärdet för nattetid tillämpas inte i sådana naturskyddsområden som under natten inte allmänt används för vistelse eller naturobservationer. 4) I områden med fritidshus inom tätorterna kan dock riktvärdena för bostadsområden tillämpas. Tabell 5. Planeringsriktvärden för buller för vindkraftsprojekt enligt miljöministeriets anvisningar 2012 (MM 4/2012). 3) 4) Planeringsriktvärden för utomhusbuller vid utbyggnad av vindkraft Utomhus L Aeq kl L Aeq kl Områden som används för boende, områden som används för fritidsboende i tätorter, rekreationsområden 45 db 40 db Områden utanför tätorter som används för fritidsboende, campingområden, naturskyddsområden* 40 db 35 db Övriga områden (t.ex. industriområden) tillämpas inte tillämpas inte

46 44 (85) *Nattvärdet tillämpas inte för naturskyddsområden som i allmänhet inte används för vistelse eller naturobservationer under natten. Tabell 6. Lågfrekventa ljudets riktvärden i bostäder inomhus utan viktning och med A- viktning. Ters, Hz , Medelljudnivå L Zeq,1h, db Medeljudnivå som A-viktad L Aeq,1h, db Om man på basen av de utförda bullermodelleringarna kan anta att ljudnivåerna inte underskrider givna riktvärden för buller, skall man enligt Miljöministeriets anvisningar (2/2014 Modellering av buller fån vindkraftverk) göra en mer noggrann modellering före miljö- eller byggnadstillstånd kan ges för vindkraftverken. Bullret från vindkraftverkens driftstid har modellerats med programmet WindPRO. Modelleringen utgick från en så kallad verklig situation (real case). I bullerkalkylen beaktades det totala antalet kraftverk, placeringen, navhöjden, rotorns diameter och den hypotetiska ljudnivån från vindkraftverket. Konsekvensbedömningen utgår från ett nuläge som beaktar Norrskogen vindkraftpark. Resultatet av modelleringen har åskådliggjorts med en karta över spridningen. Kartan visar kurvor för spridningen av bullrets medelljudnivå (35, 40 och 45 db(a)). I modelleringen har också ljudnivåerna i bullerkänsliga objekt i omgivningen kring vindkraftverket räknats ut separat. Tabell 7. Modelleringsprogram och vindkraftverkens ljudnivåer samt bullrets karaktäristiska drag (Kalax vindkraftverk samt Norrskogen vindkraftverk som ansökts om bygglov för). MALLINNUSOHJELMAN TIEDOT Mallinnusohjelma ja versio: Mallinnusmenetelmä: ISO WindPRO version TUULIVOIMALAN (TUULIVOIMALOIDEN TIEDOT) Tuulivoimalan valmistaja: Vestas Tyyppi: V126 Sarjanumero/t:- Nimellisteho:3,0 MW Napakorkeus:137m Roottorin halkaisija:126 Tornin tyyppi: hybridi Mahdollisuudet vaikuttaa tuulivoimalan melupäästöön käytön aikana ja sen vaikutus meluun Lapakulman säätö Pyörimisnopeus Muu, mikä Kyllä db Kyllä db - db Ei Ei - db AKUSTISET TIEDOT/LASKENNAN LÄHTÖTIEDOT Melupäästötiedot perustuvat dokumenttiin Vestas; _01,

47 45 (88) Oktaaveittain [Hz], db(a) 1/3-oktaaveittain [Hz], db(a) 63 87,9 6,3 31, , , ,1 8 38, , , , , , , ,2 12,5 51, , , , , , , , , , , , , , , ,8 31,5 70, , , , , , , , ,9 105,9 db(a) 63 83, ,8 Melun erityispiirteiden mittaus ja havainnot: Kapeakaistaisuus / Tonaalisuus Impulssimaisuus Merkityksellinen sykintä (amplitu- dimodulaatio) Muu, Mikä: kyllä ei kyllä ei kyllä ei kyllä ei Tabell 8. Modelleringsprogram och vindkraftverkens ljudnivåer samt bullrets karaktäristiska drag (Norrskogen vindkraftverk som inte ansökts om bygglov för men som är betecknade i godkänd delgeneralplan). MALLINNUSOHJELMAN TIEDOT Mallinnusohjelma ja versio: Mallinnusmenetelmä: ISO WindPRO version TUULIVOIMALAN (TUULIVOIMALOIDEN TIEDOT) Tuulivoimalan valmistaja: Generic Tyyppi: na Sarjanumero/t:- Nimellisteho:n.v. Napakorkeus:140m Roottorin halkaisija: 130 Tornin tyyppi: hybridi Mahdollisuudet vaikuttaa tuulivoimalan melupäästöön käytön aikana ja sen vaikutus meluun Lapakulman säätö Pyörimisnopeus Muu, mikä Kyllä - db Kyllä - db - db Ei Ei - db AKUSTISET TIEDOT/LASKENNAN LÄHTÖTIEDOT Melupäästötiedot perustuvat kaavanmukaisiin oletuksiin Oktaaveittain [Hz], db(a) 1/3-oktaaveittain [Hz], db(a) 63 87, , , , , , , , ,0 31,5 73, , ,7

48 46 (85) , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,4 108,0 db(a) Melun erityispiirteiden mittaus ja havainnot: Kapeakaistaisuus / Tonaalisuus Impulssimaisuus Merkityksellinen sykintä (amplitu- dimodulaatio) Muu, Mikä: kyllä ei kyllä ei kyllä ei kyllä ei Tabell 9. Använda modelleringsparametrar enligt standarden ISO samt objekt som utsätts för buller. AKUSTISET TIEDOT/LASKENNAN LÄHTÖTIEDOT Laskenta korkeus ISO : 4,0 m Suhteellinen kosteus Laskentaruudun koko [m m] 25x25 m Lämpötila 70 % Muu, mikä ja miksi: ISO : 15 C Maastomallin lähde ja tarkkuus Maastomallin lähde: MML maastotietokanta Vaakaresoluutio:1,0 Pystyresoluutio:0,5 Maan- ja vedenpinnan absorption ja heijastuksen huomioiminen, käytetyt kertoimet ISO ,4 HUOM Ilmakehän stabiilius laskennassa/meteorologinen korjaus Neutraali, (0): Neutraali Muu, mikä ja miksi: Sääolosuhteiden huomiointi; laskennassa käytetty tuulen suunnat ja nopeus Tuulen suunta: Tuulennopeus: 8 m/s Voimalan äänen suuntaavuus ja vaimentuminen Vapaa avaruus: kyllä Muu, mikä, miksi: Melulle altistuvat asukkaat ja kohteet > 40 db(a), lkm (ilman meluntorjuntaa/voimalan ohjausta) Asukkaat: 0 kpl Vapaa-ajan rakennukset: 0 kpl Hoito- ja oppilaitokset: 0 kpl Melun leviäminen virkistys- tai luonnonsuojelualueille Virkistysalueet: 0 kpl Luonnosuojelualueet: 0 kpl Konsekvenser under byggtiden Konsekvenserna av buller under byggandet av vindkraftparken är lokala och tämligen kortvariga och bedöms inte orsaka någon betydande olägenhet med tanke på

49 47 (88) bosättning. Mest konsekvenser av buller under anläggningstiden uppstår i bostads- och fritidsbyggnaderna närmast de planerade vindkraftverken. Under anläggningen av vindkraftsparken kan bosättningen i Nämpnäs, Norrnäs och bosättningen längs Råskogsvägen i Kalax utsättas för måttliga konsekvenser på grund av de ökade tunga transporterna. Konsekvensen bedöms dock vara kortvarig och reversibel eftersom transporterna upphör efter anläggningstiden. På andra ställen uppstår konsekvenser närmast av att trafiken tillfälligt ökar Konsekvenser under driftstiden Vid bedömningen av bullerkonsekvenserna för Kalax vindkraftpark tas Norrskogen vindkraftpark i beaktande. Figur 19. Bullermodelleringarna för de enskilda projekten, Kalax 22 st vindkraftverk med ett utgångsljud på 105,9 db(a) samt Norrskogen 24 st vindkraftverk enligt bygglov (utgångsljud 105,9 db(a) och 4 st vindkraftverk enligt godkänd delgeneralplan (utgångsljud 108,00 db(a). Enligt de enskilda bullermodelleringarna överskrids inte Miljöministeriets planeringsriktvärden för vindkraftbuller vid närliggande fast eller fritidsbosättning. Kalax och Norrskogen vindkraftparker har sammantagna bullerkonsekvenser och utökar det område där bullernivåerna överstiger 35 db(a) mellan vindkraftparkerna. Enligt den sammantagna bullermodelleringen underskrids Miljöministeriets planeringsriktvärden för vindkraftbuller vid närliggande fast och fritidsbosättning. På Kalax planområde finns det en jaktstuga, som i Lantmäteriverkets databas har betecknats som en fast bostad. Planeringsriktvärden för buller tillämpas ej för byggnaden.

50 48 (85) Figur 20. Sammantagen bullermodellering för Kalax och Norrskogen vindkraftparker. Lågfrekvent buller Eftersom det inte i detta skede kan definieras hur väl närliggande bostäder är isolerade har man beräknat det lågfrekventa ljudet till en punkt som är belägen utanför huset och även jämfört detta värde med de riktvärden som gäller inomhus. Det lågfrekventa ljudet inomhus har därefter räknats ut genom att använda en standardvägg enligt den danska förordningen Bekendtgørelse om støj fra vindmøller BEK nr 1284, Dessa resultat jämförs med Social- och hälsovårdsministeriets riktvärden för boendehälsa. I tabell 10 har man sammanställt beräkningarna och jämfört dem till riktvärde. Socialoch hälsovårdsministeriets riktvärde har även jämförts med den lågfrekventa ljudnivån som har beräknats till utanför bostaden. Ifall riktvärdet överskrids eller underskrids kan man läsa från den högra kolumnen i tabellen. Social- och hälsovårdsministeriets riktvärden för boendehälsa underskrids vid alla objekt. Det finns stora skillnader i hur väl byggnaderna isolerar de lågrekventa ljuden, men det är mycket sannolikt att

51 49 (88) riktvärden för buller inomhus underskrids vid alla objekt och vid alla terser. Den isoleringsstandard som har använts vid beräkningarna anger en isolering som i allmänhet är mindre än en normal yttervägg i Finland. Bostädernas nummer hänvisar till objektnummer presenterade i bilaga 2. Tabell 10. De mest hörbara terserna utom- och inomhus jämfört med SHM-riktvärden för boendehälsa inomhus. Bokstäverna anger modellerad bostad i bilaga 2. Byggnad Ljudnivå ute L eq,1h - riktvärde inne Hz Ljudnivå inne L eq,1h - riktvärde inne Bostad A Råskogvägen 71-8, ,8 50 Bostad B Råskogsvägen 181-7, ,9 50 Bostad C Edsbackvägen 2, ,2 50 Bostad D Börknäset -3, ,3 50 Bostad E Vasavägen 303b -6, ,3 50 Bostad F Lidvägen 12b 5, ,6 50 Bostad G Nybackavägen 21 4, ,7 50 Bostad H Nybackavägen 74 5, ,4 50 Bostad I Skata-Mjödträskvägen 240-3, ,5 50 Bostad J Skatatåget -5, ,0 50 Bostad K Kambbackenvägen -7, ,6 50 Bostad L Fallvägen 19-8, ,5 50 Bostad M Vargstubackvägen 78-8, ,7 50 Bostad N Nordgårdsvägen 86-7, ,9 50 Bostad O Strandvägen 348-9, ,5 50 Bostad P Norrtåget 14-8, ,3 50 Bostad Q Nybackavägen 48 4, ,9 50 Bostad R Nixmossvägen 679 5, ,8 50 Bostad S Nixmossvägen 673 5, ,8 50 Bostad T Nybackavägen 25 4, ,5 50 Bostad U Nybackavägen 23 4, ,5 50 Bostad V Nixmossvägen 667 4, ,2 50 Bostad W Nybackavägen 13 3, ,0 50 Bostad X Lidvägen 12a 5, ,5 50 Bostad Y Lidvägen 7 5, ,6 50 Bostad Z Nybackavägen 78 5, ,1 50 Bostad AA Lidvägen 20 5, ,1 50 Bostad AB Edsvägen 187 1, ,4 50 Bostad AC Edsvägen 169 1, ,7 50 Bostad AD Edsvägen 207 2, ,0 50 Bostad AE Nixmossvägen 17-1, ,4 50 Bostad AF 4, ,9 50 Bostad AG 5, ,2 50 Bostad AH 6, ,9 50 Bostad AI 5, ,1 50 Bostad AJ 3, ,4 50 Hz Vindkraftparken begränsar bostads- och semesterbyggandet i vindparksområdet och dess omedelbara närhet. Detta innebär det område där bullernivåerna överskrider 40

52 50 (85) db(a), vilket är Miljöministeriets planeringsriktvärde för fast bosättning. Utanför detta 40 db(a) bullerområde förhindrar vindkraftparken inte bostadsbyggande eller utvecklingen av samhällsstrukturen. Bullernivåerna på vindparksområdet medför inga hälsorisker för dem som exempelvis idkar friluftsliv eller jakt i området. Bullret från vindkraftverken hindrar inte att området används, men bedömningen är att områdets rekreationsvärde kommer att försämras på grund av bullret. Upplevelsen att ljudet som vindkraftverken orsakar är störande är individuell Skuggnings- och blinkningskonsekvenser Riktvärden och metoder I Finland har myndigheterna inte utfärdat några allmänna bestämmelser om den maximala varaktigheten av skuggbildningen som orsakas av vindkraftverk eller om grunderna för bedömningen av skuggbildningen. I miljöministeriets anvisningar för planering av vindkraftsutbyggnad föreslås att man använder sig av de rekommendationer som andra länder har gett om begränsning av blinkeffekter (Miljöministeriet 2012). Det har dock i praxis arbetats fram en rekommendation som ursprungligen kommer från Tyskland (förordningen WEA-Schattenwurf-Hinweise). Denna innebär att den teoretiska skuggtiden för störningskänslig bebyggelse, vilken omfattas av bostads- och fritidshus med tillhörande tomter, inte bör överstiga 30 timmar per år och att den faktiska skuggtiden inte bör överstiga 8 timmar per år och 30 minuter om dagen. Skuggningseffekterna från vindkraftverken modellerades med programmet WindPRO. Modelleringen utgick från den så kallade verkliga situationen (real case). Modelleringen beaktar inte den täckande effekten från växtligheten, men däremot beaktar den höjdskillnaderna i terrängen. Som utgångsdata för solskensmängderna användes de månatliga solskensmängder som mätts i samband med långtidsuppföljningen vid väderstationen i Umeå i Sverige. Som beräkningshöjd för beräkningsobjektet användes 1,5 meter och som beräkningsområde 5,0 x 5,0 meter. Resultaten från skuggmodelleringen åskådliggörs med en karta. Skuggningseffektens omfattning (1, 8 och 20 timmar i året) framgår av kartan. I modelleringen har också effekterna för känsliga objekt i omgivningen kring vindkraftsparken räknats ut separat Konsekvenser under driftstiden Skuggningskonsekvenserna har modellerats så att man beaktar Norrskogen vindkraftpark enligt bygglov (24 kraftverk) och godkänd delgeneralplan (ytterligare 4 kraftverk). Enligt de enskilda skuggningsmodelleringarna för Kalax finns det en fast bostad som är belägen inom det området där skuggningarna överskrider 8 h/a. Denna fasta bostad är i verkligheten en jaktstuga som är belägen mitt på Kalax planområde. Enligt de enskilda skuggningsmodelleringarna för Norrskogen finns det 13 fasta bostäder och 2 fritidsbostäder belägna inom det område där skuggningarna överskrider 8 h/a.

53 51 (88) Figur 21. Skuggningsmodelleringar för de enskilda projekten. Kalax vindkraftverk har modellerats med en navhöjd på 137 meter. Norrskogen vindkraftverk som har beviljats bygglov för har modellerats med en navhöjd på 144 meter och Norrskogen vindkraftverk enligt godkänd plan med en navhöjd på 140 meter. På basen av den sammantagna skuggningsmodelleringen kan man konstatera att det inte finns ytterligare fasta bostäder eller fritidsbostäder belägna inom det skuggningsområde som överskrider 8 h/a än de bostäder som finns inom detta område på basen av de enskilda skuggningsmodelleringarna. Vindkraftparkerna orsakar sammantaget ett större område mellan vindkraftparkerna där skuggtimmarna överskrider 1 h/a, men det finns inte ytterligare fasta bostäder eller fritidsbostäder belägna inom detta område. Skuggningsmodelleringarna illustrerar en situation som motsvarar kalhygge kring vindkraftparken, d.v.s. modelleringen beaktar inte den befintliga skogen. Därmed kommer de skuggningskonsekvenser som uppkommer då vindkraftverken är i drift att vara lindrigare än vad modelleringen visar.

54 52 (85) Figur 22. Sammantagen skuggningsmodellering för Kalax och Norrskogen vindkraftparker Konsekvenser för berggrund och jordmån Vindkraftparkens konsekvenser för jord- och berggrunden anses vara små. På vindparksområdet finns inga värdefulla eller skyddade bergsområden eller objekt vars jordmån bör skyddas, vilka skulle kunna utsättas för konsekvenser Konsekvenser för yt- och grundvatten Vindkraftparkens konsekvenser för ytvattnet anses vara små. Ytvattnen i vindkraftsparken utsätts för konsekvenser endast under anläggningen av kraftverken, vägarna och elstationen. Under byggåtgärderna avlägsnas ytjorden, vilket kan öka avrinningen och sedimentbelastningen i vattendragen och därför anses konsekvenserna vara direkta. Konsekvensen av den eventuellt ökade

55 53 (88) sedimentbelastningen är dock mycket kortvarig vid varje kraftverk och orsakar ingen permanent skada. Det har inte placerats kraftverk eller servicevägar på Fågelmossen där det finns ett småvatten som är skyddat med stöd av vattenlagen 11 och det finns en tillräcklig skyddszon mellan objektet och byggåtgärderna. Det finns inga sjöar och vattendrag som är värdefulla eller skyddade med tanke på naturskyddet eller fiskerihushållningen på planområdet. Det har inte placerats kraftverk eller servicevägar på objekten som i naturinventeringen har klassats som naturskyddsmässigt värdefulla och inte heller på Skogscentralens lagobjektet. Kraftverken, uppställningsytorna, elstationen och servicevägarna förändrar tidigare absorberande ytor till ogenomträngliga i planområdet. I förhållande till avrinningsområdenas areal är dock förminskningen mycket marginell. Enligt uppgifter från Närpes stad och NTM-centralen i Södra-Österbotten finns det inga brunnar på området. Det finns inga grundvattenområden inom planområdet. Vindkraftparken bedöms inte medföra konsekvenser för grundvattenområdena Konsekvenser för floran, faunan och skyddsområden Flora Naturmiljön på det område som krävs för att bygga vindkraftverken blir byggd miljö. Runt vart och ett vindkraftverk röjs skog för byggnads- och installationsarbetena och utöver detta röjs all vegetation bort på ett mindre område och jämnas för att hålla för tung trafik. Utöver områdena där vindkraftverken byggs förändras naturmiljön också genom att behövliga vägar byggs. Delvis kan emellertid också befintliga vägar utnyttjas. Resultaten av naturinventeringarna har beaktats i planeringen av vindkraftparken och man har inte placerat kraftverk på områden som är värdefulla ur naturskyddssynvinkel. Områden, vars naturvärden baserar sig på lagobjekt har även betecknats i delgeneralplanen som luo-områden. Dessa är objekt som vid naturinventeringarna konstaterats vara skyddsenliga enligt skogslagen 10, vattenlagen 11 eller revir för flygekorre. Konsekvenserna för vegetationen är små.

56 54 (85) Fauna Figur 23. Värdefulla naturobjekt i förhållande till konstruktionerna på Kalax planområde. Klass 3= Regionalt värdefullt, 4= Lokalt värdefullt och 5= annat naturskyddsmässigt värdefullt. Vanliga djurarter Konsekvenserna för regionalt typiskt förekommande djurarter bedöms vara små, eftersom den livsmiljö som går förlorad är typiskt förekommande i regionen och till ytan väldigt liten. Olägenheterna som uppstår vid byggandet av vindkraftparken och människornas ökade verksamhet leder troligtvis till att de stora rovdjuren undviker området. Djuren kommer sannolikt att vänja sig vid det ljud som uppstår från vindkraftverken och övriga störande effekter, och det är möjligt att djuren återvänder till området när anläggningsskedet har avslutats. Man kan utgå ifrån att djurarterna i området redan i någon mån har anpassat sig till de förändringar i livsmiljön som härrör från skogsbruket. Enligt uppskattning kommer den konsekvens i form av splittring av skogsområdena som åtföljs av vindkraftsparken endast obetydligt att förstärka de konsekvenser som skogsbruket redan har medfört. Förändringarna är mycket lokala och begränsar sig närmast till byggplatsernas omedelbara närhet. Omfattande utredningar som har gjorts i Europa tyder dessutom på att vindkraftverk med tillhörande förbindelsevägar antingen inte nämnvärt påverkar ekologiska korridorer (Rydell m.fl. 2012).

57 55 (88) Arterna i habitatdirektivet Fladdermus Konsekvenserna av genomförandet av vindkraftprojektet bedöms vara högst måttlig för de lokala och flyttande fladdermusarterna. Servicevägarna som byggs i anslutning till vindkraftsparken kan för fladdermössen på området ha en styrande s.k. korridoreffekt och de nya servicevägarna kan fungera som styrlinjer genom skogsområdena i synnerhet för den nordiska fladdermusen. För fladdermössen kan konsekvensen antingen vara positiv då den erbjuder en ingång till nya livsmiljöer eller negativ då den ökar kollisionsrisken med kraftverkens rotorblad. Nordisk fladdermus och trollfladdermus som högriskarter eftersom de ibland jagar på hög höjd i det fria luftrummet. Enligt undersökningar som utförts utomlands har man observerat att vindkraftsparker på intensiva skogsbruksområden bara medför begränsade konsekvenser för fladdermusen i jämförelse t.ex. med konsekvenserna av skogsbruket (Rydell m.fl. 2012). Trollfladdermusen kategoriseras som utrotningshotad, men eftersom observationerna gjordes under den för trollfladdermusen typiska flyttningstiden i augusti bedömds att individerna flyttade genom området. Inom planområdet finns det heller inga permanenta jaktområden eller viloplatser för trollfladdermusen. Flyttande fladdermusarter kan observeras i Kalax årligen. Även om antalet fladdermöss som flyttar genom området årligen troligen är lite högre än vad som observerats i utredningen, var antalet individer som observerades under flyttningen relativt låga. På de betydande flyttrutterna intill kusten kan t.ex. observera flera tiotals dvärgfladdermössindivider under flyttsäsongen (Franzèn 2014, Bathouse 2010). Som hjälp för att orientera sig under flyttningen utnyttjar fladdermössen landmärken och linjer som kan urskiljas i terrängen såsom vattendrag, höga åsar, kalhyggen och stora vägar. I planområdet i Kalax finns inte sådana ledlinjer. Dessutom minskas kollisionsdödligheten av att kraftverken som planerats inom planområdet ligger på ett rätt likformigt och omfattande skogsbruksområde där höjdvariationerna är rätt små. Planområdet ligger ca fyra kilometer från Bottniska vikens kustlinje där de huvudsakliga flyttningsrutterna i Österbotten sannolikt löper. Kalax planområde kan ha regional betydelse för flyttande fladdermöss. Flyttande arterna har tagits i beaktande i delgeneralplaneringen genom att placera kraftverken i en likformig formation. Under kraftverkens drifttid kan man beakta de flyttande fladdermössen genom att stänga av kraftverken under den aktivaste flytten i september, under väderförhållanden som konstaterats vara optimala förhållanden. Flygekorre Konsekvenserna av genomförandet av vindparkprojektet bedöms vara liten för flygekorren. Projektet anses inte orsaka betydande olägenhet för flygekorrpopulationen som lever på projektområdet, eftersom preliminära byggplatser för vindkraftverk eller nya servicevägar inte har planerats på flygekorrens utbredningsområde eller i skog som är lämplig livsmiljö för arten. Även om projektet genomförs kommer det att finnas tillräckligt med trädbevuxna förbindelsekorridorer mellan flygekorrens fortplantnings- och rastområden. På närområdena kvarstår även tillräckligt med trädbestånd där arten kan hitta föda. Konsekvenserna kommer således att vara lokala men direkta.

58 56 (85) Åkergroda Skyddsområden Inga åkergrodor påträffades i planområdet och anläggningen av vindkraftparken medför inga direkta eller indirekta konsekvenser för eventuell förekomst av åkergroda, eftersom byggnationer inte placeras på ett område som kunde tänkas vara en potentiell livsmiljö för arten. Utifrån befintliga uppgifter förstör eller försämrar inte realiseringen av projektet åkergrodans fortplantnings- eller rastområden. Planområdet är beläget på så långt avstånd från det närmaste Naturaområdet Närpes Skärgård att inga konsekvenser bedöms uppstå för de i Naturaområdenas skyddsgrunder nämnda naturtypernas utbredning eller representativitet, djur- och fågelarternas förekomst på Naturaområdet, deras gynnsamma skyddsnivå eller Naturaområdets helhet. Kalax vindkraftpark bedöms inte ha konsekvenser för de i Naturaområdet Hinjärv träsks skyddsgrunder nämnda naturtypers utbredning eller representativitet. Kalax vindkraftpark bedöms huvudsakligen inte orsaka konsekvenser för det på Naturaområdet häckande fåglarna på grund av avståndet till vindkraftparken. Huvudsakligen bedöms det inte heller riktas dagliga födosökningar från Hinjärv träsk till Kalax planområde under fåglarnas häckningstid. Det bedöms inte uppkomma speciella olägenheter för flygningar mellan födo- och vilo-områden. Lindriga konsekvenser kan uppstå för de arter, som flyttar över planområdet under höst- och vårflyttningen. De flesta fåglars flyttsträck löper väster om planområdet eller över havet samt öster om planområdet längs med åkerslätten. Konsekvenserna har bedömts artspecifikt för trana, sångsvan, havsörn, fiskgjuse och sädgås. Konsekvenserna bedöms inte bli betydande för någon av arterna. Eftersom konsekvenserna på populationsnivå bedöms bli högst mycket lindriga bedöms det inte heller uppstå konsekvenser för Naturanätverkets enhetlighet. Vid planeringen av vindkraftparkens layout har man även strävat till en formation som är enkel att väja för. Den planerade vindkraftparken ligger även så långt från de närmaste naturskyddsområdena och skyddsprogrammen att projektet inte bedöms ha konsekvenser för områdenas skyddsgrunder. De METSO-skyddsavtalsområden som finns inom planområdet blir utanför byggåtgärderna och således bedöms inga konsekvenser uppstå för objekten Konsekvenser för fågelbeståndet Häckande fågelbeståndet Största delen av det häckande fågelbeståndet på planområdet består av olika sparvfåglar, för vilka vindkraftsparkernas konsekvenser i de flesta undersökningarna har konstaterats vara lindriga (Rydell m.fl. 2012, Koistinen 2004). De direkta konsekvenserna under anläggningen är obetydliga, eftersom det är relativt små ytor i livsmiljön som måste röjas för vindkraftverken och servicevägarna och förändringarna inriktar på skogsområden där habitaten och fågelfaunan är ganska vanliga. På de preliminära byggplatserna häckar inga arter som är hotade eller speciellt känsliga för förändringar i livsmiljön. Naturtyper som är värdefulla för fågelbeståndet samt habitater för värdefulla arter (t.ex. nattskärrans revir och de kända boplatserna av dagrovfåglar) har lämnats utanför anläggnings områden redan under planeringsskedet. Dessutom en tillräcklig skyddszon av skog har lämnats runt de värdefulla biotoperna

59 57 (88) och bona. Förändringarna i livsmiljöerna för s.k. gammalskogsarter på området (bl.a. trädkrypare, tjäder, spillkråka och dubbeltrast) är mycket obetydliga, eftersom projektet inte nämnvärt ökar splittringen av äldre skogsbestånd. Inga vindkraftverk eller servicevägar har planerats på spelplatserna för tjäder eller orre. Projektet försämrar och splittar i någon mån skogshönsens livsmiljöer på området, vilket kan i viss mån försämra arternas förökningsframgång. Skogshönsen flyger i höjd med vindkraftverkens rotorblad främst i undantagsfall, varigenom kollisionsrisken bedöms vara obetydlig. Konsekvenserna för tjäder, orre och järpe bedöms som lindriga eftersom bestånden är både regionalt och lokalt livskraftiga. Störningar pga. byggnadsarbetena och ökad mänsklig aktivitet i området kan tillfälligt försämra häckningsresultaten för fågelarter utanför det egentliga anläggningsområdet, men störningen gäller inte ett stort område och är kortvarig (max 2 år). De negativa konsekvenserna av buller och andra störningar (blinkningar och rörelser) från vindkraftverkens rotorblad påverkar ett större område än förändringarna i livsmiljöerna och pågår under hela den tid som vindkraftsparken är i drift. I allmänhet har tätheten för sedvanliga häckande fåglar inte konstaterats minska märkbart i närheten av vindkraftverk (Langston & Pullan 2003) och störningarna bedöms vara obetydliga för största delen av de fåglar som häckar i området. Tranan anses i allmänhet löpa stor risk för kollisioner med rotorbladen. Arten häckar dock mycket fåtaligt på området eller i dess närhet. Det är möjligt att några tranor kommer att kollidera med kraftverken under åren. Projektet bedöms inte orsaka betydande konsekvenser för arten vars population är tilltagande. Havsörnarnas risk för kollisioner med vindkraftverken i Kalax vindkraftspark bedöms vara måttlig, eftersom det närmaste kända havsörnsboet ligger cirka 3,5 kilometer från de närmaste kraftverken och utifrån terrängobservationer havsörnar använder trakten ibland som jaktområde. Vindkraftsparken bedöms ha högst måttliga konsekvenser för de sjöfågelarter (andar och doppingar) som häckar i Lillträskets område Flyttfågelbeståndet Vindkraftsparken bildar ett 4 x 3 kilometers hinder på och i närheten av fåglarnas flyttrutt. Då måste flyttfåglarna flyga runt den planerade vindkraftsparken antingen på den västra eller östra sidan om de inte vill flyga över eller mellan kraftverken. Mellan Bottenhavets kust och vindkraftsparken lämnas en cirka fem kilometer bred zon, som fåglarna fortfarande kan använda som flyttningsrutt. Att kringgå vindkraftverken leder på sin höjd till några extra kilometers flygning och en extra energiåtgång som inte torde vara värd att nämna i relation till den upp till tusental kilometer långa flyttningen. I fråga om den planerade vindkraftsparken går viktiga flyttstråk för många arter förbi planområdet genom skärgården och över havsområdena. Flytten för t.ex. sjöandar som alfågel och sjöorre, lomfåglar, storskarvar, vadar och måsar koncentreras klart till väster om planområdet. Påverkan för dessa arter bedöms försumbar eller låg. I planområdet finns inte sådana terrängformationer (åsar, vattendrag) som fåglarna som flyttar helst över landområdena skulle följa under sin flytt. Många vanliga och talrika arter som ringduva, tofsvipa, trastar och småtättingar flyttar både under våren och också hösten över projektområdet på en bred front. Dessa små och medelstora fågelarter löper dock mindre risk för kollisioner tack vare sina fysiska egenskaper (t.ex. förmåga att snabbt byta riktning). De vanliga arternas känslighet för kollisionskonsekvenser reduceras också av deras goda ungproduktion, korta generationer och stora populationer. Dessutom flyttar de flesta småfågelarter typiskt

60 58 (85) under rotorbladens höjd och bedöms också därför inte vara speciellt utsatt för kollisionsrisk. Störst kollisionsrisk för flyttande fåglar föreligger för stora arter som flyttar i stora mängder igenom eller i närheten av planområdet. Sådana arter i Kalax fall är enligt observationerna sångsvan och gäss, trana speciellt på hösten och havsörn på våren. Bland gässen är det huvudsakligen sädgås som flyttar i betydande skala över planområdet men i viss mån också andra grågåsar. Dessutom är risken för kollision med rotorbladens spetsar ökad med gäss, svanar och tranor för deras aktivitet i närheten av planområdet är ökad på grund av rastplatsen som ligger på det nordöstra och östra sidan av planområdet. Sädgåsen och havsörnen drabbas mest av de potentiella kollisionskonsekvenserna, eftersom de arterna är på avtagande. Därför ligger fokusen i konsekvensbedömningen på dessa stora arter. Havsörnens flyttstråk bedöms till viss mån passera över planområdet även om det observerade antalet individer inte var signifikant stor. Havsörnen har dock betydligt större risk för kollision under häckning och födosök än under flyttningen när den flyger mer direkt. Risken för kollision bedöms vara liten och konsekvenserna för flyttande havsörnar försumbara. Få andra medelstora rovfågelarter observerades i flyttfågelinventeringen, således förblir konsekvenserna på deras population på Kalaxområdet liten. Det är sannolikt att de rovfåglar som flyttar via planområdet kommer att ta sig runt vindkraftverken eller flyga över dem. Sångsvanarna observerades inte i betydande grad flytta genom planområdet. Sångsvanarna konstaterades i fågelinventeringen flyga på mycket låg höjd under både vår och höst, vilken minskar deras risk för kollision med rotorbladens spetsar. En betydande del av tranorna flyttar genom planområdet på hösten. Tranorna flyttar vanligen på mycket hög höjd och vid klart väder då sikten är god. Detta reducerar risken för att de ska kollidera med kraftverken. Flyttrutterna för de tranor som flyttar i närheten av planområdet styrs av närliggande födo- och övernattningsområden. För de tranor som flyttar söderut från kustens övernattningsområden riktas flyttrutten i huvudsak till väster om planområdet, vilket betyder att vindkraftparken inte utgör betydande hinder eller kollisionskonsekvenser för dem. En del av flytten styrs å sin sida av åkrarna längs med Närpes å och riktas till öst om planområdet. De största konsekvenserna riktas mot de fåglar som flyger mellan övernattnings- och födoområdena och vars öst-västliga flygrutter i alla fall delvis löper genom planområdet. På basen av flygsättet (långsam, kretsande flygstil) anser man generellt att tranan är en av de arter som är mest riskbenägen för att kollidera med vindkraftverkens rotorer. Dessutom flyger tranorna lägre än vanligt då de flyger från vilo-områden. De fåglar som rastar på åkrarna i Närpes och som söker sig till övernattningsställen och tillbaka kan fortfarande flyga från kusten till födo-områdena och runda vindkraftsparket på dess norra sida. Från att flyga omkring vindkraftverken orsakas det som mest cirka två kilometer ökad flygväg, vilket man inte bedömer orsaka betydande ökning av de stora fåglarnas energiförbrukning. Förutom tranorna så kan motsvarande konsekvenser riktas mot gäss och svanar som vilar på åkrarna. Tranorna kan också flyga mellan de nordligaste kraftverkena. Avståndet mellan kraftverken är över 600 meter vilket bedöms vara tillräckligt för att fåglarna ska kunna undvika kraftverken. De närmaste vindkraftverken ligger emellertid så långt från rastplatserna på åkerfälten att kraftverkens avskräckande störningskonsekvenser inte kan antas sträcka sig till rastplatserna i någon anmärkningsvärd omfattning. Man vet att de tranor som vilar på Närpes område använder flera olika åkerområden som vilo-områden. Ifall vindkraftprojektet förverkligas har tranorna möjlighet att välja åkerområden som är

61 59 (88) tillräckligt lugna och tillräckligt lättillgängliga. Konsekvenserna för rastområden bedöms vara i allmänhet obetydliga och på åkerfälten i Närpes på sin höjd måttliga. Hur populationerna av olika arter påverkas av projektet är beroende av fågelbeståndens nuvarande status och utveckling. För de arter som bedöms vara extra känsliga vid Kalax (havsörn, gäss, sångsvan och trana) så är det enbart sädgåsen som i dagens läge har en negativ populationsökning. Övriga arter har en tillväxt på ca 3-6 % per år (Österbottens förbund, 2013). Trots detta blir påverkan på populationen även för sädgåsen liten. Även om så många som 20 sädgäss årligen skulle dö till följd av projektet så omfattar denna påverkan enbart 0,1 % av populationen. Projektet bidrar därmed till minskningen av beståndet, men har knappast någon avgörande betydelse för artens utveckling. Det är snarare andra faktorer som behöver adresseras för att komma till rätta med populationens utveckling. Havsörnen klassas som hotad och arten är känsligare för kollisionskonsekvenser på grund av den mindre populationen och sin långsamma förökningstakt. Havsörnens häckningsbestånd har dock ökar under de senaste åren på Östersjöområdet och t.ex. under åren har mängden revir i medeltal ökat med 7,5 % (Stjernbert m.fl. 2005). Medeltalet av ungeproduktionen har under de senaste åren varit 250 ungar i året. Ifall de andra faktorerna som inverkar på dödligheten hålls på samma nivå borde det årligen omkomma flera tiotals havsörnsindivider på grund av kraftverken innan populationen skulle minska. Kalax området ligger delvis på huvudflyttstråket för svanar, tranor och sädgäss, men avståndet från strandlinjen och placeringen av kraftverksområdet parallellt med kusten minskar konsekvenserna för flyttfåglarna (Tikkanen m.fl. 2013). Vindkraftprojektet kan orsaka förändringar i de stora flyttfåglarnas flyttrutter och speciellt för deras användning av vilo-områden. Konsekvenserna är dock inte sannolika att bli betydande för någon flyttfågelart, eftersom det finns alternativa vilo-områden även intill de nya flyttrutterna. De enskilda kollisionernas konsekvenser för arternas populationsutveckling bedöms som små Konsekvenser för markanvändning, näringar och människors levnadsförhållanden Projektet strider inte mot de riksomfattande målen för områdesanvändningen eller mot Österbottens landskapsplan. I enlighet med de riksomfattande målen för områdesanvändningen utnyttjar projektet bland annat förnybara energikällor och vindkraftverken har placerats i grupper med flera kraftverk. Kalax vindkraftpark är ungefär belägen i ett område som anvisats för vindkraftsproduktion i förslaget till etapplandskapsplan II (vindkraft). Projektet står inte i konflikt med planer eller planläggning som gäller området eller dess närområden. Inget särskilt användningsändamål och inga sådana planbestämmelser har angetts för vindparksområdet i landskapsplanen att den ändrade markanvändningen som projektet medför skulle strida mot landskapsplanen. Planområdet är beläget intill ett område som i Österbottens landskapsplan hör till utveckling av å- och älvdalarna, mer noggrant till Närpes ådals område (mk-2). Den planerade vindkraftparken kan fortsättningsvis fortsätta användas för rekreation, skogsbruk och jakt. Öster om planområdet finns ett område som är nationellt värdefullt med tanke på kulturmiljön eller landskapsvården. Landskapskonsekvenserna för landskapsområdet bedöms vara måttliga.

62 60 (85) Figur 24. Kalax kraftverk i förhållande till Etapplandskapsplan II. Då Kalax vindkraftspark är i drift begränsar det boende- och fritidsboende inom planområdet. Anledningen till detta är bullret från vindkraftverken, vilken kommer att överstiga miljöministeriets anvisningar. Miljöministeriets anvisning är 40 db för bostäder och 35 db för fritidsbostadsområden. Inom planområdet finns inga generaleller detaljplaner. I Kalax vindparksområde finns det inte heller kända markanvändningsplaner som inte är fastställda och för vilka projektet kunde medföra negativa konsekvenser. Projektet hindrar inte byggandet av det planerade bostadsområdet eller daghemmet i Kalax och inte heller centrumområdets fortsatta tillväxtmöjlighet mellan Näsby och Kalax. Projektet hindrar heller inte byggande längs Vasavägen eller i dess närhet. Vindkraftparken planeras på ett område som lämpar sig för verksamheten och grundar sig till stor del på befintlig infrastruktur. Samhällsstrukturen splittras inte, eftersom inga nya bostads-, arbetsplats- eller serviceområden måste byggas för projektet. Planområdet i Kalax är obyggt och huvudsakligen skogsbruksområde och förverkligandet av vindkraftparken utgör inga hinder för skogsbruksverksamheten med undantag av områden för själva vindkraftverken och servicevägarna. Det trädbestånd som ska fällas för att få rum för konstruktionerna är litet i förhållande till hela vindkraftområdet. Projektet bedöms medföra endast små konsekvenser för bedrivandet av skogs- och jordbruket i området. Utgångspunkten är att vindkraftsparken inte ska inhägnas. Vindkraftsparken hindrar inte att man rör sig på området eller använder det för rekreation som jakt och friluftsliv. Byggandet av vindkraftparken ändrar dock på områdets karaktär. De som rör sig i området kan uppleva att vindkraftverken stör rekreationsbruket. Konsekvenserna

63 61 (88) för rekreationen och trivseln som kraftverken hör samman med personliga erfarenheter och känslor. Projektets konsekvenser för sysselsättningen och regionalekonomin anses vara positiva. Vindkraftverken har en sysselsättande effekt särskilt under byggskedet. Under drifttiden sysselsätter projektet närmast service- och övervakningspersonal. Avståndet mellan närmaste kända eller planerade pälsfarm och de närmaste planerade kraftverken är som minst 1,3 kilometer. Detta överstiger det avstånd där driften av vindkraftverken kan orsaka lindriga negativa konsekvenser för pälsdjurens välfärd och farmens produktivitet (Helldin m.fl. 2012; Pörtom MKB 2013) och Finlands Pälsdjursuppfödares Förbunds (FPF) rfs förslag och Närpes stadsstyrelsens beslut på minst meter. Pälsfarmerna är dessutom belägna utanför 40 db(a) bullerområdet samt 8 h/a skuggningsområdet. Enligt konsekvensbedömningen orsakar byggandet av vindkraftsparken inga betydande konsekvenser för den befintliga marktäkten. Med konsekvenser för levnadsförhållandena och trivseln avses konsekvenser som riktar sig mot människor, olika samfälligheter och samhället och som ger upphov till förändringar i människornas dagliga liv och i trivseln i boendemiljön (s.k. sociala konsekvenser). Konsekvenserna av projektet kan rikta sig direkt mot människors levnadsförhållanden och trivsel, men de kan också rikta sig mot till exempel naturen och landskapet och på så sätt påverka människorna indirekt. Närboendes åsikter om Kalax vindkraftpark har samlats in via en invånarenkät. Planområdet används i huvudsak för allmän rekreation och friluftsliv. Av dem som besvarade enkäten var 49 procent av den åsikten att projektet inte har någon inverkan på trivseln i det egna bostadsområdet. Av svarspersonerna bedömde 14 procent att konsekvenserna av vindkraftsparken skulle vara antingen mycket eller ganska positiva, medan 24 procent ansåg att de skulle vara antingen mycket eller ganska negativa. Av invånarenkäten att döma upplevdes vindparkprojektet ha flest negativa konsekvenser för faktorer som berör miljöns kvalitet och bostadsområdets anseende. Mest negativt bedömdes projektet påverka tystnaden i området. Mest positivt bedömdes projektet påverka sysselsättningen och ekonomin i området. Stor delen av dem som besvarade enkäten bedömde att vindparkprojektet inte kommer att ha några betydande konsekvenser Konsekvenser för trafiken Vindkraftparkens konsekvenser för trafiken och trafiksäkerheten är mest betydande under anläggningstiden och gäller närmaste anslutningar och allmänna vägar i omgivningen. Specialtransporterna medför dock längs hela sin rutt betydande men kortvariga och förbigående olägenheter för trafiken. De olägenheter som specialtransporterna orsakar vägtrafiken är mycket beroende av transportrutten och - tidpunkten. Infarten till vindkraftparken sker genom förbättrade vägar i norr och söder. Tunga transporterna till projektområdet sker via riksväg 8 samt via Strandvägen (673) och Nixmossvägen (17239). Både riksväg 8 och regional- och förbindelsevägarna har kapacitet att ta emot ökade trafiken. De slutliga transportlederna bestäms bl.a. enligt från vilken hamn vindkraftverkens komponenter transporteras till planområdet och varifrån det byggmaterial som behövs för projektet transporteras. I samband med etapplandskapsplan II uppgjordes utredningen Österbottens vindkraft och specialtransporter. I utredningen lyfts rutterna regionväg 676 förbindelseväg

64 62 (85) 6760 förbindelseväg samt regionväg 673 förbindelseväg (Norrnäsvägen) förbindelseväg fram. Enligt rapporten finns det inte heller broar eller konstruktionella profilbegränsningar på någondera av vägarna. Den senare rutten går genom byn Norrnäs där vägen ställvis är smal och korsas av en viss mängd luftledningar. Sålunda rekommenderas rutten via förbindelseväg Under anläggningen av vindkraftsparken kan bosättningen i Nämpnäs och Norrnäs samt Kalax utsättas för måttliga konsekvenser på grund av de ökade tunga transporterna. Tillfälliga försämringar av boendetrivseln kan även riktas mot Nixmossvägen, där den procentuella förökningen av tung trafik är relativt stor. Konsekvensen bedöms dock vara kortvarig och reversibel eftersom transporterna upphör efter anläggningstiden. Skogsvägen i planområdets sydliga del kommer att vara huvudrutten in till parken. Det finns inga broar i planområdets närhet som skulle utsättas för konsekvenser av vindkraftsparken. Skyddsavståndet mellan kraftverk och landsvägar är maximalt 300 meter, minst dock kraftverkets maximala höjd sammanräknat med landsvägens skyddsavstånd, vilket är meter (Trafikverket 2012, Hytönen m.fl. 2012). Eftersom inga kraftverk placerats inom detta skyddsavstånd kommer alternativen inte att medföra betydande konsekvenser för trafiksäkerheten. Under vindkraftparkens drifttid består trafiken endast av servicetrafik. Servicetrafiken är begränsad och kortvarig, varför den inte bedöms ha några betydande konsekvenser för trafikfunktionerna och -smidigheten och säkerheten, eller orsaka buller- eller dammolägenheter. Tabell 11. Trafikmängder som anläggningen av vindkraftparken medför under anläggningstiden. Förklaring Kalax vindkraftpark Antal kraftverk 22 Antal tunga transporter Antal specialtransporter 260 Tabell 12. I tabellen presenteras den maximala trafik som orsakas i omgivningens vägar under vindkraftparkens anläggning. Väg MDT 2013 Fordon / dygn Trafik som orsakas av projektet Fordon / dygn Andel av hela trafiken % MDT 2013 Tung trafik Fordon / dygn Tung trafik som orsakas av projektet Fordon / dygn Andel av hela tunga trafiken % Riksväg ,5 % % Strandvägen ,5 % % Vasavägen ,5 % % Nixmossvägen ,5 % %

65 63 (88) Lätt trafik Den ökade trafikmängden vid transporter under den tid då vindkraftverket byggs försämrar i viss mån säkerheten för gång- och cykeltrafiken. Trafikmängderna längs vägarna kring planområdet är måttliga. En stor del av den ökade trafiken är tung trafik. Transportrutten in till planområdet från Strandvägen är dryga två kilometer och från Nixmossvägen 1,3 kilometer. Avståndet från riksväg 8 till korsningen för infartsvägen till planområdet är dryga 8 kilometer. Möten med eller omkörningar av fotgängare och cyklister kan försämra den upplevda trafiksäkerheten. De som rör sig på området är inte vana vid stora specialtransporter som tar mera utrymme än normalstora transporter längs vägen. I Kalax orsakas konsekvenserna under byggtiden främst av att special- och tunga transporterna. Längs med Strandvägen finns det goda förbindelser för den lätta trafiken längs med en från vägen skild lätt trafikled. Den gamla skolan i Kalax planeras byggas om till daghem. I närheten av byggnaden finns det en underpassage som löper under Strandvägen till den lätta trafikleden på andra sidan. Det finns även mycket god sikt längs med Strandvägen. Konsekvenserna för den lätta trafiken i Kalax bedöms därmed vara ganska små. Vid bedömning av trafiksäkerheten bör det beaktas att transportmängderna fördelas över en lång period under byggandet. Trafiksäkerheten längs transportlederna kan när det gäller fotgängare och cyklister påverkas till exempel genom information och skyltar. Vindkraftverkens transporter kan också planeras till en viss tidpunkt under dygnet då mängden fotgängare och cyklister är liten. Transporterna kan t.ex. ske under skoldagen eller på kvällen Konsekvenser för landskapet och kulturmiljön Metoder och granskningsområden Konsekvenserna för landskapet bedöms på basen av kart- och flygfotogranskningar, synlighetsmodellering samt fotomontage. Synlighetsanalysen är en kalkylmodell över kraftverkens synlighet. I modelleringen har navhöjden använts som högsta punkt och vingen har således inte beaktats i kalkylen. I verkligheten kan kraftverken synas vid goda väderförhållanden också längre bort ifrån vindkraftparken än resultaten från synlighetsanalysen visar. Med ökat avstånd försvagas kraftverkens synlighet och deras dominans i landskapet minskar. Den färg som har etablerats för vindkraftverken är en gråvit nyans som har konstaterats lämpa sig bäst för olika ljus- och väderförhållanden. Kraftverken syns oftast mot en ljus bakgrund och den gråaktiga färgen jämnar då ut kontrasterna (Weckman 2006). Fotomontage har uppgjorts från närliggande platser kring den planerade vindkraftparken (bilaga 3). För bedömningen av landskapskonsekvenserna och särskilt de visuella konsekvenserna har man grovt definierat fem avståndszoner. Vindkraftparkens konsekvenser för landskapet är av olika betydelse i de olika zonerna. I konsekvensbedömningen har man betonat det så kallade närområdet och mellanområdet, där landskapskonsekvenserna är störst. Vad gäller det teoretiska maximala synlighetsområdet har en översiktlig bedömning gjorts. Nedan definieras storleken på granskningsområdena mer ingående. 1) Omedelbart konsekvensområde: avståndet från vindkraftverken cirka meter. Främst skuggbildning, buller, konsekvenser under anläggningen.

66 64 (85) 2) Närområde: avståndet från vindkraftverken cirka 0 5 km. Ett synligt kraftverk är ett dominerande element i alla typer av områden. 3) Mellanområde: avståndet från vindkraftverken cirka 5 12 km. Kraftverket är väl synligt i omgivningen, men det kan vara svårt att uppfatta dess storlek eller avståndet till det. 4) Fjärrområde: avståndet från vindkraftverken cirka km. Kraftverket syns, men de övriga landskapselementen minskar dess dominans i takt med att avståndet växer. Vindkraftparkens konstruktioner smälter in i fjärrlandskapet. 5) Teoretiskt maximalt synlighetsområde: km från vindkraftverken. Tornet kan urskiljas i goda förhållanden Konsekvenser för landskap och kulturmiljö I planområdets näromgivning finns vida öppna områden, särskilt i nordost och öster men också i sydost och söder, där största delen av kraftverken är synliga enligt synlighetsanalysen. Närpes ådal är ett enormt odlingsfält som sträcker sig i sydvästnordostlig riktning på nästan 25 kilometers avstånd väster om planområdet. Vindkraftverken är huvudsakligen synliga till åkerområden som dessa samt till övriga stor öppna ytor, som t.ex. havet och trädlösa myrar. Synlighetsanalysen beaktar trädbeståndet och växtligheten enligt Corine 2006, som är en generalisering av marktäcket. Därmed beaktar modelleringen inte den växtlighet som finns längs med vägar eller kring gårdar.

67 65 (88) Figur 25. Vindkraftparkens synlighetsanalys, landskapsmässiga värdeområden närheten av planområdet samt närliggande bosättning. i Vindkraftparkens konsekvenser på närområdet: avståndet från vindkraftverken cirka 0-5 km Enligt synlighetsanalysen syns flest vindkraftverk sett från det långa och vida odlingslandskapet Närpes ådal som sträcker sig nordost, öster och sydost om planområdet. Flera kraftverk syns också från de mindre odlingsfälten i de omkringliggande byarna. Inom närområdets byar Kalax, Nämpnäs, Norrnäs och Västra Yttermark syns kraftverken sannolikt enligt synlighetsanalysen samt från bebyggelsen vid Vasavägen och Närpes centrum. Vyn mot vindkraftsparken bryts dock på många ställen av trädbestånd och byggnader. Enligt synlighetsanalysen är kraftverken inte synliga sett från bebyggelsen i Björknäset förutom från en bostad. Enligt terrängbesök och fotomontage taget från Björknäset (fotomontage 4) syns kraftverken till stora andelar. Landskapskonsekvenserna bedöms

68 66 (85) dock vara måttliga, eftersom kraftverken bildar en jämn horisont och avståndet till kraftverken är 2,5 kilometer. I samma vy är även kraftverken på Norrskogen synliga. Figur 26. Fotomontage 4 öster om planområdet. Avstånd till närmaste kraftverk i Kalax är ca 2,5 kilometer. I samma vy syns Norrskogen vindkraftpark i öst. Fotomontage 7 och 8 är uppgjorda sydväst och väster om planområdet från Mjödträsk och Skatabacken. Från Skatabacken är kraftverken huvudsakligen inte synliga enligt fotomontage 7, men till Mjödträsk är de främsta kraftverken synliga till cirka hälften av tornet. I och med de förändringar som gjorts till planförslaget är två av kraftverken synliga till ca hälften, medan de övriga huvudsakligen är belägna bakom skog och endast är synliga till rotorbladen. De närmaste kraftverken är även belägna längre bort och inte längre i kraftverkens dominansområde (ca 10 x navhöjden). Konsekvenserna bedöms vara måttliga. Största delen av gårdsplanerna är också riktade mot söder eller väster, dvs. bort från vindkraftsparkens riktning, vilket lindrar konsekvenserna för de bosatta. Figur 27. Fotomontage 8 från Mjödträsk. Avstånd till närmaste kraftverk är 1,7 kilometer. Kraftverken ligger utanför synhåll från den största delen av byggnaderna i Nixmossen. Enligt synlighetsanalysen är endast en del av kraftverken synliga norr om Nixmossvägen vid Södergran. Enligt flygfoto och terrängbesök bildar gårdsbyggnader och växtlighet slutna gårdsplaner för bosättningen i Södergran. Kraftverken kommer sannolikt att vara synliga från en bostad som har fönster mot söder. Gårdsplanen i bostaden öppnar sig däremot mot öst. Landskapskonsekvenserna är mindre från bostäderna än från odlingsfälten eller Nixmossvägen, varifrån det bildas hinderfria vyer mot vindkraftsparken (fotomontage 1). Avståndet till det närmaste kraftverket är ca 1,6 kilometer och endast det närmaste kraftverket är mer dominerande i landskapet. Då man rör sig längs med Nixmossvägen är dock fler kraftverk synliga. Konsekvenserna är måttliga till minst måttliga.

69 67 (88) Figur 28. Fotomontage 1 är uppgjort norr om vindkraftparken. I fotomontage från Norrnäs (fotomontage 10), taget från en åker, är kraftverken synliga ovanför trädtopparna men avståndet till kraftverken gör att konsekvensen inte är kraftig. I Nämpnäs och Norrnäs består bebyggelsen av bosättning i gårdsplaner där det finns ekonomiebyggnader samt trädbestånd och högre buskar. I byarna är vindkraftverken bäst synliga från de bostäder som är belägna vid kanten av åkrar som har utsikt mot vindkraftsparken. Avstånden till de närmaste vindkraftverken är ganska stora och därför är konsekvenserna små. Figur 29. Fotomontage 10 från Norrnäs. Avstånd till närmaste kraftverket är 3,8 kilometer. Landskapskonsekvenserna för bosättningen nordost om planområdet i Västra Yttermark koncentreras till bosättningen vid Vasavägen. Enligt synlighetsanalysen syns så gott som alla kraftverk till området. Enligt fotomontage från Vasavägen (fotomontage 2) över åkerlandskapet mot vindkraftsparken är alla kraftverken synliga. Kraftverken är synliga till stora delar i väst, men skyms mer av trädbeståndet i de östra och centrala delarna. På grund av avståndet är konsekvenserna måttliga.

70 68 (85) Figur 30. Fotomontage 2 från Västra Yttermark. Avstånd till kraftverk 4,6 kilometer. Närpes centrum ligger inom närområdet för vindkraftsparkens landskapskonsekvenser (fotomontage 6). Enligt synlighetsanalysen syns största delen av kraftverken från Närpes centrum. Kalax kraftverk är dock huvudsakligen belägna bakom trädbeståndet. Konsekvenserna för bosättningen vid Vasavägen har bedömts tillsammans med konsekvenserna för Adolf Fredriks postväg. Figur 31. Fotomontage 6 från Närpes centrum. Avstånd till närmaste kraftverk 3,8 kilometer. I högra delen av fotomontaget syns Norrskogen kraftverk med lila och blå cirkel. Nationellt värdefulla landskapsområden Kulturlandskapet vid Närpes å har föreslagit som ett nationellt värdefullt landskapsområde. Det föreslagna landskapsområdet är som närmast beläget på ett avstånd av ca en kilometer från närmaste planerade kraftverk. Detta innebär att som närmast är mindre delar av landskapsområdet beläget inom de närmaste kraftverken dominansområde. Detta område är dock litet i förhållande till hela landskapsområdet, som sträcker sig ända till Pörtom i norr och söder om Närpes centrum i sydväst. De största landskapskonsekvenserna uppkommer precis öster om vindkraftparken, där ett

71 69 (88) flertal kraftverk är synliga i en lång rad. I förhållande till MKB-förfarandet har det minsta alternativet minskats ytterligare och vindkraftparken har en rund formation, vilket betyder att vindkraftparken bildar en mer rofylld helhet i landskapet. Konsekvenserna bedöms vara minst måttliga i de områden där kraftverken syns som störst precis intill landskapsområdet, medan de är måttliga eller högst måttliga för området som helhet. Byggda kulturmiljöer av riksintresse (RKY 2009) Adolf Fredriks postväg är avlångt och vidsträckt, men inte särskilt småskaligt. Objektet är beläget huvudsakligen inom närområdet. Enligt synlighetsanalysen syns vindkraftverken väl och i rikligt antal på en stor del av kulturlandskapsområdet inom närområdet. Enligt flygfoto, fotomontage och terrängbesök påverkar dock trädbeståndet längs vägen och vid gårdsplanerna sikten mot vindkraftsparken på många ställen. Enligt terrängbesök kan man inte undgå att se parken från postvägen, men parken är synlig endast från de punkter där vegetationen och byggnaderna inte hindrar vyn. De hinderfria synlighetsplatserna sett från vägen är smala och ifall man rör sig på vägen med bil är det endast möjligt att se parken med snabba blickar då och då. Vindkraftverken är bättre synliga direkt från åkerkanten väst från postvägen. De närmaste vindkraftverken höjer sig dock ovanför siluetten som trädbeståndet skapar. Karaktären hos det tämligen fridfulla kulturlandskapet blir mer teknisk och får samtidigt en större dimension. Enligt fotomontage taget från postvägen i Västra Yttermark (fotomontage 3) och Bonde (fotomontage 5) bedöms konsekvenserna vara högst måttliga. Kraftverken är belägna på ett avstånd av över fyra kilometer sett från Västra Yttermark och på ett avstånd av tre kilometer sett från Bonde. Från Bonde i de södra delarna av objektet är ett flertal kraftverk (ca 6 st.) synliga till stora delar, medan de närmaste kraftverken är belägna bakom trädkanten. Kraftverken från Kalax vindkraftspark syns med stor sannolikhet inte till Museibron. Bron och kraftverken är inte synliga tillika och således orsakas inga konsekvenser för objektet. Kraftverken är inte heller synliga till Närpes kyrka och kyrkstallar och således orsakas inga konsekvenser för objektet. Byggda kulturmiljöer av landskapsintresse (RKY 1993) Kulturlandskapet vid Närpes å motsvarar i huvudsak den avgränsning för området som har föreslagits som nationellt värdefullt landskapsområde och dess konsekvenser har bedömts ovan. Närpes kyrka och kyrkstallar hör till objektet Närpes kyrkas omgivning. Kraftverken är inte synliga till kyrkans näromgivning. Kraftverken syns däremot till åkerområdet och vägen öster om den byggda miljön. Som helhet är konsekvenserna små eftersom man i huvudsak inte vistas på åkrarna och sett från vägen mot vindkraftsparken är konsekvenserna inte ens måttliga på grund av avståndet. Områden som är nationellt värdefulla med tanke på kulturmiljön eller landskapsvården Kulturlandskapet vid Närpes å är betecknad som nationellt värdefullt i Österbottens landskapsplan. Konsekvenserna har bedömts ovan i samband med konsekvenserna för nationellt värdefulla landskapsområden.

72 70 (85) Vindkraftparkens konsekvenser på mellanområdet: avståndet från vindkraftverken cirka 5-12 km I mellanområdet finns bebyggelse norr om vindkraftsparken i Rangsby och Övermark. Enligt synlighetsanalysen är kraftverken inte synliga till Rangsby förutom till en liten del till det närliggande åkerområdet och till Strandvägen. I Övermark är en stor del av kraftverken synliga vid Vasavägen. Öster om vindkraftsparken ligger Östra Yttermark inom mellanområdet. Enligt synlighetsanalysen är de flesta kraftverken synliga till området på grund av det öppna vida odlingslandskapet. Sydost om vindkraftsparken ligger en del av bebyggelsen i Närpes centrum inom mellanområdet. Enligt synlighetsanalysen är en stor del av kraftverken synliga till området. Fritidsbosättningen är tät vid kusten. Gloppet är beläget söder och väster om vindkraftsparken. Enligt synlighetsanalysen syns största delen av kraftverken sett från havet eftersom öppna vattenområden i likhet med öppna åkerområden bildar breda vyer in mot planområdet. Alldeles till kusten och till de flesta fritidsbostäderna på Börsskär och Grytskär är inga kraftverk synliga enligt synlighetsanalysen, men från öarna längre ut till havs syns så gott som alla kraftverken. På grund av det långa avståndet lindras dock konsekvensernas grad. Fritidsborna använder troligen havsområdet till hög grad, och därmed inverkar även synligheten från havet på de totala landskapskonsekvenserna. Det är dock långt en inställningsfråga ifall man anser konsekvenserna vara positiva eller negativa. Väster om vindkraftsparken bedöms konsekvenserna vara relativt små på mellanområdet. Öster om vindkraftparken varierar konsekvenserna från små till måttliga. Som helhet förblir konsekvenserna relativt små på mellanområdet. Nationellt värdefulla landskapsområden Vindkraftverken är även på mellanområdet synliga till Kulturlandskapet vid Närpes å. Konsekvenserna i mellanområdet bedöms vara lindriga på grund av avståndet. Byggda kulturmiljöer av riksintresse (RKY 2009) Enligt synlighetsanalysen syns vindkraftverken från Adolf Fredriks postväg i rikligt antal till en stor del av kulturlandskapsområdet. Landskapet blir mera tekniskt. Liksom i närområdet påverkar trädbeståndet längs vägen och i gårdsplanerna sikten till kraftverken på många ställen. Dessutom bryter byggnader vyerna mot vindkraftparken i många fall. Konsekvenserna för kulturmiljön anses vara lindriga. Byggda kulturmiljöer av landskapsintresse (RKY 1993) Konsekvenserna för Kulturlandskapet vid Närpes å är lindriga i mellanområdet. Enligt synlighetsanalysen syns kraftverken i varierande grad till objektets olika delar men kraftverken kan tydas endast emellan från de tätaste byggda områdena. Vid vägarna finns också emellertid växtlighet som hindrar synligheten mot vindkraftsparken. Områden som är nationellt värdefulla med tanke på kulturmiljön eller landskapsvården Kulturlandskapet vid Närpes å är betecknad som nationellt värdefullt i Österbottens landskapsplan. Konsekvenserna har bedömts ovan i samband med konsekvenserna för nationellt värdefulla landskapsområden.

73 71 (88) Vindkraftparkens konsekvenser på fjärrområdet: avståndet från vindkraftverken cirka km Det uppkommer inga konsekvenser för landskapet på fjärrområdet eller så bedöms de vara mycket små. Byggda kulturmiljöer av riksintresse (RKY 2009) Namn Avstånd Konsekvensens Bruksherrgårdarna i Österbotten, Benvik 12,5 km Inte synliga, inga konsekvenser Kaskö rutplaneområde 13 km Kraftverk synliga, små konsekvenser Sälgrund fyr, lotsstation och Laxhamn 19 km Inte synliga, inga konsekvenser Harrström fiskehamn och by 20 km Inte synliga, inga konsekvenser Villa Carlsro 22 km Inte synliga, inga konsekvenser Teuvan umpipihaiset talonpoikaistalot km Inte synliga, inga konsekvenser Byggda kulturmiljöer av landskapsintresse (RKY 1993) Namn Avstånd Konsekvensens Kaskisten ruutukaava-alueen puutaloasutus (1631) 13 km Kraftverk synliga, små konsekvenser Latva-Koms byggnadsgrupp och kyrkby 20 km Inte synliga, inga konsekvenser Harrström by och fiskehamn 20 km Inte synliga, inga konsekvenser Vanhan kirkon rauniot Teuvanjokilaaksossa 22 km Inte synliga, inga konsekvenser Pörtom kyrka med omnejd 23 km Kraftverk synliga, små konsekvenser Kauppila by 23 km Inte synliga, inga konsekvenser Vindkraftparkens konsekvenser på det teoretiska maximala synlighetsområdet: avståndet från vindkraftverken cirka km Projektet medför inga konsekvenser på det teoretiska maximala synlighetsområdet. Avståndet så långt att inga särskilda negativa konsekvenser kan uppstå ens vid klart väder. De yttersta kraftverken i vindkraftparken kommer att förses med klart blinkande flyghinderljus på dagen och ett rött konstant ljus på natten. Flyghinderljuset på dagen kommer inte att påverka landskapskonsekvenserna i någon betydande grad eftersom de kommer knappt att vara synliga. På natten är konsekvenserna små.

74 72 (85) Konsekvenser för fornlämningar Fornlämningarna på planområdet har beaktats vid planeringen av vindkraftparken och inga konsekvenser kommer att riktas mot dessa. Bastubackens fornlämning är som närmast belägen på ett avstånd av 50 meter från ett planerat kraftverk. Inga markarbeten riktas dock mot själva fornlämningen. För att undvika konsekvenser för objektet bör Bastubackens fornlämning märkas ut i terrängen under vindkraftparkens byggskede för att undvika att konsekvenser uppstår för objektet Konsekvenser för luftövervakningen och flyghindertillstånd Enligt utlåtande från försvarsmakten har projektet inga betydande konsekvenser för försvarsmaktens regionala verksamhetsförutsättningar, militärflyget eller förbindelserna inom försvarsmaktens fasta nätverk av radiolänkar. I enlighet med utlåtandet skall försvarsmakten även i fortsättningen höras när planeringen fortskrider. Ett utlåtande begärs av Trafi angående konsekvenser för flyget Konsekvenser för kommunikationsförbindelser Vindkraftverk har i vissa fall konstaterats orsaka störningar i tv-signalen i kraftverkens närhet. Förekomsten av störningar beror bland annat på kraftverkens läge i förhållande till sändarmasten och TV-mottagarna, styrkan och riktningen av sändarens signal samt på terrängens former och på eventuella andra hinder mellan sändaren och mottagaren. Det har förekommit färre störningar i digitala sändningar än i analoga. Ett utlåtande om de konsekvenser som projektet eventuellt orsakar för tv-signalen har begärts av Digita Ab, som svarar för de riksomfattande sändnings- och överföringsnätverken och radio- och tv-stationerna. Digita Ab gav sitt utlåtande Enligt utlåtandet av Digita, orsakar vindkraftsparken eventuellt störningar i tv-mottagningen med antenn i området Norrnäs, Rangsby och Långviken, men de stör inte Digitas datatrafikförbindelser. Det är möjligt att lindra konsekvenserna för TV-mottagningen då kraftverken är placerade på högre markområden i terrängen. Då rotorbladens lägsta höjd från marken är cirka 75 meter är det möjligt att störningar kan undvikas med antenner som har ytterst skarp vertikal spridningsvinkel. Det kan vara möjligt att hindra spridning från vindkraftverkens roterande turbinblad så att TV-mottagning kan ske i skuggområdet. Kostnaden för sådana antenner inklusive montering och justering är cirka några hundra euro per bostad. Detaljerad planering krävs dock också för varje bostad. Alternativt är det möjligt att bygga en lågeffekt sändarstation i Norrnäs. Ett tredje alternativ är att förse varje bostad med satellitantenn som kan ha även högre kostnad än byggandet av en ny sändarstation till Norrnäs Konsekvenser för säkerheten Allmänt De säkerhets- och miljörisker som hänför sig till vindkraftverken är mycket små, men möjliga. För människor som rör sig i närområdet kan farliga situationer uppstå till följd av att delar lossnar från vindkraftverket när det är i drift. Risken är enligt den befintliga informationen dock mycket liten. Om en olycka ändå skulle inträffa faller delen som lossnar inom rotorns diameter.

75 73 (88) Arbetet med att anlägga och resa vindkraftverken är förknippat med säkerhetsrisker för arbetstagarna. Dessa risker kan minimeras genom att man iakttar bygg- och arbetarskyddsbestämmelserna. Is Vintertid kan det bildas is i vindkraftverkets fasta konstruktioner samt i rotorbladen då kraftverket inte är i gång. Is som bildas i fasta konstruktioner faller ner direkt under kraftverket, men is som lossnar från roterande rotorblad kan flyga längre bort och orsaka skador. Is som lossnar från rotorbladen stannar däremot oftast innanför rotorns diameter. I kustområden förekommer isbildning väldigt sällan och området är inte heller i övrigt särskilt känslig för isbildning. I området för vindkraftsparken rör sig mycket lite människor (i synnerhet vintertid) och risken för skador som orsakas av lossnande is är mycket liten. På grund av befintliga risker rekommenderas det däremot att personer som rör sig på området vintertid ska hålla sig på tillräckligt stort avstånd. Varningsskyltar kan sättas upp på området. Sammanfattningsvis kan man konstatera att de risker som medförs av is som lossnar från vindkraftverkens rotorblad och lossnande delar är mycket osannolika. Det finns väldigt lite uppgifter om olyckor som skulle ha orsakats av vindkraftverk eftersom antalet olyckor är väldigt liten i förhållande till antalet kraftverk. Bland annat enligt miljödomstolens beslut (M ) i Sverige är riskerna för att delar eller is ska lossna från vindkraftverk försvinnande små. Miljödomstolen motiverar det bland annat med att artikel 5 i EU:s maskindirektiv, som även gäller i Finland, förpliktar tillverkarna att uppfylla direktivets krav gällande säkerhet och hälsa. Dessutom bör man meddela om eventuella risker för användarna ifall sådana finns. Isbildning kan förebyggas till exempel genom att värma upp rotorbladen, vilket förhindrar isbildning och risken för att is ska slungas iväg på ett effektivt sätt. Detta kan verkställas till exempel endast på sådana kraftverk där det enligt riskbedömningar anses vara nödvändigt. Under de senaste åren har myndigheterna utfärdat rekommendationer om säkerhetsavstånd i vindkraftsprojekt. Miljöministeriet har med tanke på eventuell fallande is och lossnande delar utfärdat ett säkerhetsavstånd som är en och en halv gånger större än kraftverkets maximala höjd (Miljöministeriet 2012). Enligt modelleringar som gjorts av Trafikverket kan is från ett 200 meter högt vindkraftverk slungas till högst 300 meters avstånd. Enligt Trafikverkets beräkningar (2011) är sannolikheten på ett år för att ett fallande isstycke ska träffa en människa som vistas en timme på 10 meters avstånd från ett vindkraftverk som är igång en på 1,3 miljoner år (Göransson 2012). Med andra ord är säkerhetsrisken för fallande is så gott som obefintlig. På området för vindkraftsparken är det möjligt att placera varningsskyltar som berättar om faran för fallande is Sammantagna konsekvenser Bedömda sammantagna konsekvenser Kalax vindkraftpark bedöms huvudsakligen kunna orsaka sammantagna konsekvenser med andra planerade vindkraftparker. Det mest väsentliga projektet som bedöms är Norrskogens vindkraftpark, men med avseende av konsekvenser som riktas till ett

76 74 (85) Buller större område beaktas även vindkraftparkerna Björkliden och Hedet samt med avseende av flyttande fågelbestånd även övriga vindkraftparker i regionen. De sammantagna bullerkonsekvenserna med Norrskogen vindkraftpark har bedömts i kapitel Kalax vindkraftpark orsakar inte sammantagna bullerkonsekvenser med andra vindkraftparker Skuggningar De sammantagna skuggningskonsekvenserna med Norrskogen vindkraftpark har bedömts i kapitel Kalax vindkraftpark orsakar inte sammantagna skuggningskonsekvenser med andra vindkraftparker Fågelbeståndet Vid bedömningen av de sammantagna konsekvenserna har man särskilt granskat konsekvenserna för stora flyttfågelarter som är känsliga för vindkraftsparkernas konsekvenser, såsom tranor, svanar, gäss, skogshönsfåglar och rovfåglar. Vid bedömningen utnyttjades utredningar av flytt- och häckfågelbeståndet som har gjorts för de närliggande vindkraftsprojekten i Norrskogen (Ramboll 2010), samt andra utredningar av fåglarnas flyttstråk och viktiga rastområden som gjorts i Österbotten och Satakunta (bl.a. Nousiainen & Tikkanen 2013, Nousiainen 2013, Vilén m.fl. 2012, Ahlman & Luoma 2013). Flera av de vindkraftsparker som planeras i Bottenhavets kustområde ligger helt eller delvis på ett flyttstråk för fåglar. Flyttstråket följer strandlinjen och är av internationell betydelse (bl.a. Nousiainen 2013, Peltonen & Saarteenoja 2013, Satakuntaförbundet 2008, Tikkanen m.fl. 2013). Enligt utredningarna koncentrerar vårflyttningen för många stora fågelarter storligen i närheten av Bottniska vikens kust och antalet flyttfåglar börjar minska redan cirka tio kilometer från kusten inåt landet. Fågeltätheten är som störst vid de öppna kustavsnitten (Nousiainen & Tikkanen 2013). Från Satakunda och Österbotten fortsätter fåglarnas flyttstråk norrut, där även flera andra vindkraftsprojekt planeras. Längre bort från kustlinjen flyttar bl.a. tranor och många rovfåglar, som utnyttjar det lyft som varmare luftströmmar ger. Dessa arter flyttar sannolikt till viss del via alla de vindkraftsparker som planeras i närheten av kusten. Flera vindkraftsparker på samma flyttstråk kan ge upphov till sammanlagda (kumulerade) konsekvenser för de fåglar som flyttar via kustområdet och deras populationer. Konsekvenserna uppkommer främst i form av eventuella kollisioner och förändringar i fåglarnas flyttstråk. Flyttstråket av tranor och gäss kan flyttas också av naturliga orsaker. Då det råder väst-sydvästlig vind sker flytten längre österut än vanligt. Om flyttstråken förflyttas kan betydelsen av bl.a. rastområdena i Närpes som samlingsställe försämras, medan betydelsen av åkerområdena längre österut kan öka (Tikkanen m.fl. 2013). När det råder nordostlig och ostlig vind kan flyttstråken förtätas väster om vindkraftsparkerna och då framhävs betydelsen av samlingsställena i närheten av kusten (Tikkanen m.fl. 2013). Vindparksprojekten Björkliden och Norrskogen är de projekten som ligger närmast Kalax och som ger upphov till de största sammanlagda konsekvenserna. Vindkraftsparken Hedet ökar konsekvenserna trots att det mellan Hedet och Björkliden lämnas cirka tre kilometer bred flyttled som fåglarna fortfarande kan utnyttja som flyttningsrutt i nordvästliga och sydostliga riktningar. Vindkraftparkernas sammanlagda

77 75 (88) hindereffekt minskas av att vindkraftparkerna är belägna efter varandra i enlighet med fåglarnas naturliga flygriktning. De ovan nämnda parkerna utgör tillsammans cirka 5-6 kilometer brett hinder i fåglarnas naturliga flyttriktning, dvs. i nord-sydlig riktning. Om projekten ovan genomförs, lämnas en vindkraftsfri zon som är mellan 3-4 kilometer bred mellan Bottenhavets kust och vindkraftsparkerna. Flytten bland fåglar som flyttar över fastlandet i Suupohja-området styrs oftast av ådalar samt myrar och våtmarker som lämpar sig som födo- och rastområden (Nousiainen 2013). Inom Närpes följer flyttningsrutterna av gäss, tranor och svanar i viss mån Närpes ådal, vars betydelse som fåglarnas flyttsträck sannolikt kommer att bevaras också ifall alla projekten förverkligas. De största sammanlagda konsekvenserna blir för de stora fågelarter som vilar på åkrarna vid Närpes å och övernattar i skärgården. Kalax och Norrskogen formar ett hinder för fåglarnas flygstråk från födoområdena till övernattningsställena. På basen av de kraftverk som man i Norrskogen har sökt bygglov för samt planen för Kalax vindkraftpark i planutkastet lämnar projekten en 3,3 kilometer bred flygled mellan projekten. Jämfört med den bedömningen som gjorts i MKB är flygleden nu över en kilometer bredare, vilket även bedöms var förmånligare för de stora fågelarterna, som t.ex. tranor. En bredare flygkorridor minkar på möjligheterna att födo- och viloområdena öster om projekten skulle försämras betydligt. Om de vindkraftsparker som anges i landskapsplanerna för Södra Österbotten och Österbotten byggs har det grovt uppskattats att de ger upphov till några hundra döda fåglar per år på grund av kollisioner (Peltonen & Saarteenoja 2013, Tikkanen m.fl. 2013). Enligt modellerna är kollisionsdödligheten på en stor del av de granskade vindparksområdena relativt liten och uppgår till högst några enstaka fåglar per kraftverk per år (Tikkanen m.fl. 2013). I teorin väjer upp till procent av fåglarna för rotorerna (bl.a. Desholm & Kahlert 2006, Scottish Natural Heritage 2010). Konsekvensen av den eventuella kollisionsdödligheten på populationsnivå skulle variera från art till art, men som helhet medför kollisioner knappast någon betydande konsekvens för någon flyttfågelart. De största riskerna löper arter som är på avtagande och som flyttar allmänt över områdena, såsom sädgåsen. De fåglar som övervintrar i kustområdena i de södra delarna av Nordsjön och Östersjön, till exempel en del gäss och svanar, stöter redan i nuläget på vindkraftverk på många avsnitt av flyttstråken och i övervintringsområdena. Till följd av detta är fåglarna sannolikt delvis vana vid vindkraftverk och har lärt sig att väja för dem, vilket lindrar konsekvenserna för fåglarna. De förändringar som sker i fåglarnas flyttstråk och eventuella kollisioner med vindkraftverk borde fastställas i samband med uppföljningarna av projekten, som det vore en god idé att organisera i samarbete med flera projekt som ligger på samma flyttstråk. Sammanlagda konsekvenser kan uppstå även för det lokala häckande fågelbeståndet på grund av förändringar i livsmiljön samt genom att vindkraftverken utgör hinder eller leder till kollisioner. De stora rovfåglarnas revir är vanligen mycket stora och därför kan det hända att flera vindkraftsprojekt planeras på reviren. Flera projekt kan tillsammans orsaka till och med måttliga konsekvenser för livsmiljöerna och hinder- och kollisionskonsekvenser för de rovfåglar som häckar på områdena intill projektområdena. Arter som löper risk att kollidera med vindkraftverken är stora dagrovfåglar (t.ex. havsörn, kungsörn och fiskgjuse), som inte alltid märker de stora rotorbladen. Det har dock allmänt konstaterats att rovfåglar ganska sällan kolliderar med vindkraftverk, såvida inte kraftverken finns på områden som är särskilt populära bland rovfåglarna. Man har strävat efter att beakta sådana områden vid planeringen av

78 76 (85) enskilda vindkraftsparker. Dessutom finns det även lugnare områden på stora revir, ifall störningarna från vindkraftverken skrämmer bort rovfåglarna från vindparksområdena. På Kalax och speciellt Norrskogen vindparksområden förekommer en måttlig hönsfågelstam. De sammanlagda konsekvenserna kan närmast gälla tjädern, som anses vara mest känslig för förändringar i skogarnas struktur. Kända spelplatser för tjäder finns på Norrskogen och störningarna kan försvaga artens lokala population Samhällsstruktur och markanvändning Vindkraftparkerna Kalax och Norrskogen ligger huvudsakligen i jord- och skogsbruksområden som saknar särskilda markanvändningsmål. Om vindkraftprojekten genomförs bildar de tillsammans en mera omfattande helhet som medför att vindkraftverken begränsar markanvändningen och spridningen av samhällsstrukturen i riktning mot vindkraftparkerna. Områdena för vindkraftparkerna kommer även i fortsättningen att precis som nu i huvudsak användas som jord- och skogsbruksområden, och förändringarna begränsas närmast till områdena för vindkraftparkernas konstruktioner och förbindelsevägarna, vilket motsvarar någon enstaka procent av den sammanlagda arealen av projektområdena för vindkraftparkerna. Tillsammans utvidgar projekten det område som utsätts för vindkraftsbuller och där markanvändningsplaneringen är begränsad. Det planeringsvärde som rekommenderas av miljöministeriet är 40 db för bostäder och 35 db för fritidsbostadsområden. Enligt den sammantagna bullermodelleringen utvidgas dock inte 40 db(a) bullerområdet betydande i förhållande till de bullerområden som har modellerats för projekten skilt. De sammantagna konsekvenserna för den framtida markanvändningen är därmed inte betydande. Både Kalax och Norrskogen är ungefär belägna på områden som har utpekats för vindkraft i Österbottens etapplandskapsplan II Människors levnadsförhållanden Vindkraftsparkernas mest betydande sammanlagda konsekvenser för människors levnadsförhållanden hänför sig till förändringar i landskapet. Flest sammantagna konsekvenser orsakas av Norrskogens vindkraftspark. Om båda vindkraftsparkerna byggs skulle det indirekt påverka även rekreationsanvändningen på planområdena och i deras näromgivning. Vindkraftverken förhindrar inte rekreationsanvändningen, men om de byggs förändrar detta den skogbevuxna miljön och landskapet på områdena, vilket kan upplevas som störande för rekreationsanvändningen. Om båda vindkraftsparkerna byggs utsätts ett större område för förändringar i miljön och landskapet än om bara en enskild vindkraftspark byggs. Konsekvenserna är störst för invånarna och fritidsinvånarna i områdena mellan vindkraftsparkerna i Nixmossen Landskapet De sammantagna konsekvenserna för landskapet och kulturarvet kan anses vara störst tillsammans med Norrskogen vindkraftpark. Norrskogen ligger till stor del i Kalax närområde och delvis i mellanområdet i vindkraftverkens landskapsmässiga zonindelning. Björklidens, Hedets, och Öskatas vindkraftverk ligger inom mellanområdet och förstärker i någon mån landskapskonsekvenserna. Bredåsens etapplandskapsplan II-område, avsett för vindkraft, ligger dessutom till största delen inom mellanområdet men en del är också inom fjärrområdet.

79 77 (88) Vindkraftsparkerna i Kalax och Norrskogen skulle synas på de öppna platserna i närområdet. Områdena skulle delvis kunna ses i samma landskap från kulturlandskapsområdet vid Närpes å och Adolf Fredriks postväg. Enligt fotomontage öster om vindkraftsparkerna taget från Adolf Fredriks postväg är kraftverken synliga från samma punkt i Västra Yttermark och Björknäset (fotomontage 2, 3 och 4). Figur 32. Sammantaget fotomontage 2 för Kalax och Norrskogen. Kalax kraftverk belägna till väster och Norrskogen till öster. Figur 33. Sammantaget fotomontage nr 4 för Kalax och Norrskogen. Kalax kraftverk belägna till väster och Norrskogen till öster. Figur 34. Sammantaget fotomontage nr 3 för Kalax och Norrskogen. Kalax kraftverk belägna till väster och Norrskogen till öster. I och med att båda vindkraftsparkerna är synliga från samma punkt stärker det konsekvenserna. Kraftverken är också spridda på ett betydligt större område. Beroende på observationspunkten dominerar någondera vindkraftparken vyn. Enligt fotomontage från postvägen i Bonde (fotomontage 5) är Norrskogens vindkraftverk knappt synliga. Konsekvenserna är störst för ådalen och området mellan vindkraftsparkerna i Nixmossen. Sett från punkter med öppna vyer från ådalen, postvägen och Nixmossen är de sammantagna konsekvenserna minst måttliga. Sammantagna konsekvenserna med Bredåsens etapplandskapsområde för kulturlandskapsområdena bedöms lindriga eftersom de eventuella vindkraftsparkerna inte skulle synas i samma vy, bara på ett långt avstånd skulle vindkraftsparkerna kunna tydas i samma landskap. När avståndet växer mildras också konsekvenserna. Sammantagna landskapskonsekvenserna för Museibron, Närpes kyrka och kyrkstallar samt Närpes kyrkas omgivning bedöms små eftersom vindkraftverken i Kalax inte är synliga sett från objekten eller så är bara vissa kraftverk synliga från åkrarna där