Effektiviserad fosforavskiljning En studie på ett reningsverk i Vaxholm

Transkript

1 Effektiviserad fosforavskiljning En studie på ett reningsverk i Vaxholm Nina Nilsson Handledare: Ann-Catrine Norrström (KTH) Erik Wall (Roslagsvatten AB) MJ153x Examensarbete i Energi och miljö, grundnivå Stockholm 2014 Nyckelord: Fosfor, reningsverk, kemisk fällning

2 Abstract( Occasionally, too high levels of total phosphorus have been measured in the outgoing wateratblynäswastewatertreatmentplantinvaxholm.consequentely,therehasbeen aninteresttoinvestigatehowtheseparationofphosphoruscanbemademoreeffective. The aim of this report is to improve the precipitation strategy by analyzing the daily variationsofphosphorusconcentrationintheincomingwater.theresultshowedthat there were no big differences in the daily variations of the concentration of total phosphorus. The result also showed some intervals during the day when the load of phosphoruswashigherrespectivelylower.twoalternativesolutionswerediscussedas suggestionsforimprovingtheprecipitationstrategy.thecurrentsystemcouldeitherbe optimized by taking the result of this project into account, or alternatively a machine that continually measures relevant information in the incoming water and, based on thosevalues,adjuststhedoseofprecipitationchemicalscouldbepurchased. Sammanfattning( Stundvis har för höga halter av totalfosfor mätts i det utgående vattnet på Blynäs reningsverk i Vaxholm, varför det har funnits ett intresse av att undersöka hur fosforavskiljningen kan effektiviseras. Den här rapportenssyfteär därför attförbättra fällningsstrategin genom att analysera dygnsvariationer av totalfosforkoncentration i det inkommande vattnet. Resultatet visade att det inte förekom några stora dygnsvariationeravtotalfosforkoncentration,samtpekadeutintervallunderdygnetdå fosforbelastningen var högre respektive lägre. För att förbättra fällningsstrategin diskuterades två alternativa lösningar. Antingen att optimera det nuvarande systemet efterdemätdatasomprojektettagitfram,alternativtattinvesteraienmätapparatsom kontinuerligt mäter relevant information i det inkommande vattnet till reningsverket ochanpassardoseringenavfällningskemikalierefterdessa.

3 Innehållsförteckning( Innehållsförteckning...1 1Introduktion Syfte Mål...2 2Litteraturstudie Fosforocheutrofiering Reningsverk Kemiskfällning Metoderförtillförselavfällningskemikalie FörTochnackdelarmedkemiskfällning Blynäsreningsverk Utsläppsrestriktioner Reningsprocessen Förfällningen Tidigareoptimeringsförsök Nuvarandeoptimeringsfokus...8 3Metoder Insamlingavmätdata Analysmetodförtotalfosfor Analysmetodförfosfat...9 4Resultat Resultatvardagar Resultatsöndagar Jämförelsemedhydrauliskaflödenundervåren JämförelsemellanhydrauliskaflödensommarTochvintertid Diskussion Begränsningarmedstudien Kritikmotresultatet Jämförelsemedliknandeundersökningar Förbättringsförslag Förbättranuvarandesystem Införskaffningavutrustningsomkompletterarsystemet Slutsats...19 Appendix

4 1(Introduktion( Blynäs reningsverk ligger i Vaxholm och drivs av det kommunala företaget RoslagsvattenAB.ReningsverkettaremotavloppsvattenfrånVaxön,RindösamtResarö, och det renade vattnet släpps ut i Norra Vaxholmsfjärden. Under 2013 hade det utgåendevattnetiblandförhöjdahalteravfosforochsuspenderatmaterial(vienolaand Grannholm, 2013). Att hålla uppsatta restriktioner för utgående fosforhalter genom kemiskfällningärnödvändigtförattintedetrenadevattnetskaverkaeutrofierandedå detnårrecipienten(naturvårdsverket,2013). I dagsläget doseras fällningskemikalier i Blynäs reningsverk genom pumpning och varierasitreintervallöverdygnetstimmar.dockärdetinteklartomtidsintervallenoch dess doseringsnivåer är anpassade efter de faktiska fosforhaltsvariationerna i det inkommandevattnet.föratteffektiviserafällningsprocessenfinnsdetdärförintresseav attkontrolleradygnsvariationernaavfosforiavloppsvattnetochanpassadoseringenav fällningskemikalier efter dessa. Att dosera fällningskemikalier rätt innebär en effektiviseringförreningsverket,vilketärbrabådeurekonomitochmiljöaspekt. Målet med projektet är att utifrån mätdata över dygnsvariationerna av fosfor på inkommande vatten ge konkreta förslag på förbättringsåtgärder på reningsverkets fällningsstrategi.rapportenärämnadattnådriftansvarigaförblynäsreningsverk,såatt de utifrån projektets resultat och slutsatser får underlag förattkunnaeffektivisera fosforavskiljningen. 1.1#Syfte# AttundersökahurfosforavskiljningenpåBlynäsreningsverkkaneffektiviseras. 1.2#Mål# Syftetkommeruppfyllasgenomattstuderadygnsvariationerundervardagochhelgav inkommande fosfor till Blynäs reningsverk, samt undersöka om, och i så fall hur, dosering av fällningskemikalier lämpligen bör varieras över dygnet. Detta genom att besvaranedanståendefrågeställningarsomliggertillgrundförprojektet: T Förekommerdetnågondygnsvariationavfosforbelastningundervardagar? T T Förekommerdetnågondygnsvariationavfosforbelastningunderhelger? Finnsdetnågonannanmetodförtillförselavfällningskemikaliesomlämparsig bättreförblynäs? 2

5 2(Litteraturstudie( Hösten 2013 genomfördes ett projekt av Käppalaförbunden för att bland annat undersökavaddestundvisförhöjdahalternaavutgåendefosforpåblynäsreningsverk berorpå,samtgeförslagpåhurreningsprocessenkanoptimeras.slutsatsenvarattde utgående halterna av suspenderade substanser, vilka binder fosfor (Hansen, 1997a), behöver reduceras genom att se över internbelastningen och effektivisera fällningsstrategin(vienola and Grannholm, 2013). Genom att kontrollera inkommande fosforhaltersdygnsvariationochgerådförhureneffektiviseringavförfällningenskulle kunna ske, alternativt undersökas vidare, är denna rapport ett steg på vägen mot en effektivarefosforfällningpåblynäsreningsverk. 2.1#Fosfor#och#eutrofiering# Fosforärettgrundämnemedettnaturligtkretslopppåalltfrånnågondagtillfleraår. Dessa kretslopp är i sin tur förbundna till varandra i ett komplext kretslopp med en omsättningstidpåupptillmiljontalsår.inaturenförekommerfosforvanligeniformen fosfatsomärbundentillsyre.fosforärettgödandeämne,vilketärbådegottochont. Dengödandeeffektenärbravidodlingmenskadligvidfosforläckage,detvillsägadådet finnsmerfosforänvadmarkenklararavattbinda,vilketbidrartillattmarkochsjöar blir övergödda (Naturvårdsverket, 2013). Om gödande ämnen kommer ut i sjöar och hav kan de stimulera algtillväxt och i långt gångna fall leda till syrebrist i vattnet (Ljunggren,2014). I avloppsvatten förekommer fosfor alltid i någon form av fosfat (Henze et al., 1997), varavungefärhälftenärpartikulärtbundetochresterandehälftiupplöstform(hansen, 1997b). Det partikulärt bundna fosfatet är fäst vid organiskt material och kallas därav organiskfosfat(riceetal.,2012).detupplöstafosfatetfinnsiformernaortofosfat,som är vanligast, ochpolyfosfat,vilkenoftasthydroliserastillortofosfatunderreningens gång(henzeetal.,1997).ortofosfatochpolyfosfattillförsavloppsvattnetgenomstädt och tvättprodukter. Även jordbruk är en bidragande faktor till ortofosfat i avloppsvatten, då ämnet används som gödning och når avloppssystemet med ytavrinning. Organiskt fosfat bildas genom biologiska processer och tillförs avloppsvattnet genom fekalier, urin och matrester (Rice et al., 2012). Vid en livscykelsanalyspåettreningsverkvisadedetsigattutsläppenavfosfor,ammoniumoch organiskt material tillsammans stod för mer än 95 procent av reningsverkets eutrofierandepåverkan(hospidoetal.,2004),varfördetärsärskiltviktigtatthållaen lågutsläppsnivåavdessaämnen. 2.2#Reningsverk# Reningsverk finns till för attrena avloppsvatten så att miljöt och hälsofara undviks. RestriktionerkringdetrenadevattnetbestämsisvensklagstiftningochhärrörfrånEG:s avloppsdirektiv (Naturvårdsverket, 2014). Avloppsvatten som når reningsverk består till över 99,9 % av vatten, resterande del består av suspenderat respektive upplöst organiskt och oorganiskt material, samt mikroorganismer. Avloppsvattnets sammansättning beror på var avloppsvattnet kommer ifrån, till exempel skiljer avloppsvattnet från ett hushåll och en industri sig från varandra. Dock använder människorenstordelvattensomaldrignårettreningsverk,såsomvattensomanvänds 3

6 förattvattnagräsmattorochvattenvidbrandbekämpning.endelavloppsvattenläcker ävenuturledningarnapåvägenmotettreningsverk(qasim,1985). Mängden av och koncentrationerna i avloppsvatten som ett reningsverk belastas av varieraröverdygnet.generelltsettfinnsdettvåpikardåbelastningenärsomstörst,vid morgon och vid kvällen. Som lägst är belastningenvanligenruntkl4pånatten.vilket berorpåmänniskorsdygnsrytm.allmäntärattdetärhögrebelastningpåreningsverk under arbetsdagar, samt varma och torra dagar, särskilt under sommarmånaderna. Ytterligare en faktor som bidrar till avloppsvattnets mängd och innehåll är infiltration och inflöde i kloakerna. Infiltration sker då grundvatten kommer in i kloaker genom spruckna ledningar, defekta skarvar och underhållspunkter. Inflödet består av ytavrinningsvattensomkommerinisystemetblandannatifrånunderhållspunkteroch takrännor(qasim,1985). 2.3#Kemisk#fällning# Kemiskfällninganvändsireningsverkförattfåbortpartiklarochfosforurvattnet.Den partikulärt bundna fosforn fälls genom partikelfällning och den upplösta fosforn fälls med ett salt. Fällningskemikalien består alltid av någon sorts salt som har en aktiv positiv del. Den positiva delen används för att attrahera partiklar i vattnet, vilka till störstadelenharnegativytladdning,såattdetbildasflockar.enfosfatjonharentrevärd negativ laddning, varför det behövs en trevärd positiv jon för att fälla en fosfatjon. I praktiken kan alla positiva joner användas till fällningen, men av kostnadst och hälsohänsynärdetvanligastattjärntelleraluminiumjoneranvänds.destohögrepositiv laddning som jonerna har desto bättre neutraliseras ytorna på partiklarna i vattnet (Hansen,1997b). Partiklarnasomfinnsiavloppsvattnetäravmycketvarierandestorlek.Omenpartikel sjunker och sedimenteras beror av dess storlek, densitet och vattnets viskositet enligt Stokes lag. En liten partikel på någon tusendels millimeter sjunker därmed inte av sig självt, varför fällningskemikalier behöver tillföras. Fällningskemikalien attraherar partiklarna, vilket gör att partiklarnas negativa ytladdning neutraliseras. De neutraliseradepartiklarnakanisinturdratillsigandrapartiklarivattnet,varesigde har positiv eller negativ ytladdning, och binda dessa till sig genom Van der WaalsT bindning (Hansen, 1997b). De nya större partiklarna som bildas kan sedan avlägsnas antingen genom sedimentering eller genom flotation. Reaktionen som sker kan beskrivasmedföljandeformler,där Me 3 stårföretttrevärtpositivtladdatjärnteller aluminiumsalt(henzeetal.,1997): Huvudreaktion: (1) Sidreaktion: (2) Partiklariavloppsvattenkantillvissdeläventasbortgenomsåkalladsvepkoagulering. Fällningskemikalien verkar då liknande en syra i vattnet, vilket gör att metallsaltet reagerar med vatten istället för partiklar och metalljonerna bildar hydroxider. Metallhydroxidernakanbildastoramolnivattnet,vilkasmåpartiklarfastnari.Denhär typenavmolnärkänsligaförmekaniskpåverkan.vidtillförselavfällningskemikalierär detdärförviktigtattfällningskemikaliensnabbtblandasinmedavloppsvattnet,inomen 4

7 sekund för att optimera processen, för att undvika svepkoagulering där det inte är önskvärt(hansen,1997b) (Metoder(för(tillförsel(av(fällningskemikalie( Tillförseln av fällningskemikalier kan ske i olika delar i ett reningsvek beroende på vilken effekt som önskas uppnås. Olika modeller av kemisk fällning är förfällning, efterfällning, simultanfällning och direktfällning. Vilken metod som används påverkar bland annat reningsresultatet, kostnaden för reningen, mängden producerat slam, reningsverkets energiförbrukning. Vilken metod som är effektivast för ett reningsverk beroravflerafaktorersåsomavloppsvattnetskvalitéochreningskrav(hansen,1997a). För att dimensionera mängden tillsatt fällningskemikalie används vanligen totalfosforhaltenellerdenupplöstaochdensuspenderadefosforhaltensommåttstock. En dosering av fällningskemikalie baserad på den totala fosforhalten är en snabbare men något osäkrare metod, eftersom den inte tar i beaktning förhållandet mellan upplöst respektive suspenderad fosfor. Månatliga, veckovisa och dagliga variationer i innehålletavavloppsvattenärvanligtochviktigtatttahänsyntillvidmodelleringenav ettreningsverk(henzeetal.,1997).ävenhaltenavfosforkanvarierakraftigtbarainom några minuter eller timmar. För att styra doseringen av fällningskemikalie optimalt är det därför nödväntigt att ha kontinuerlig information om fosforhalten och det hydrauliskaflödetgenomreningsverket(holmquist,2004). Påsenaretidhardetblivitvanligtattanvändaolikainstrumentförattmomentantmäta denhärtypenavinformationochautomatisktjusteradoseringenavfällningskemikalie efter mätdata. Olika metoder för detta är bland annat att ha en apparat som kontinuerligt mäter inkommande totalfosfort och fosfathalt, att använda en sorts laddningsmätare som läser av halten negativt laddade partiklar i avloppsvattnet, eller atthaenapparatsommäterhaltensuspenderatmaterialikombinationmedenmätare somläseravtotalfosforhalten(holmquist,2004) (FörB(och(nackdelar(med(kemisk(fällning( Med kemisk fällning kan 50T70 % av det organiska materialet, vilket innehåller partikulärtbundetfosfat,iavloppsvattentasbort,jämförtmed30%utanfällning,vilket görfällningtilletteffektivtverktyg(henzeetal.,1997).förfällningärettkomplement till biologisk rening, eftersom fällningen sänker både fosforhalten i avloppsvattnet och avlägsnarpartiklar.denbiologiskareningenskergenomstorsyresättningochgårutpå att mikroorganismer bryter ned löst organiskt material. Om förfällning används kan därförmindresyretillsättasdenbiologiskareningenochvolymendärbehöverintevara så stor. I den biologiska reningen kräver partiklar mycket tid och energi för att brytas nedavmikroorganismer,varfördelättasttasbortpåkemiskvägiförfällningen.föratt denbiologiskareningenskafungerabördockfosforvärdetefterförfällningeninteligga under1,0mg/l(hansen,1997a). Dock finns det en del nackdelar med kemisk fällning. Ett problem för själva reningsverketvidanvändandeavfällningskemikalieriformavjärntelleraluminiumsalt ärriskenförkorrosion.problemetundviksenkeltgenomattanvändaplastmaterialför ledningar och behållare som är i kontakt med fällningskemikalien. Man bör även kontrollera så att det inte blir stopp i ledningar, speciellt i krökar, eftersom fällningskemikalien i sig innehåller en del olösbart material (Henze et al., 1997). 5

8 Användandet av kemikalier står tillsammans med energianvändning, utsläpp till atmosfärenochslamproduktionförettreningsverksstörstamiljöpåverkan,(hospidoet al., 2004), varför en så låg användning av fällningskemikalier som möjligt bör eftersträvas. 2.4#Blynäs#reningsverk# Blynäsreningsverkärdimensioneratförattkunnarena8000populationsekvivalenter, förkortatpe(henzeetal.,1997),medettflödepå190m 3 /h.ifebruari2014renades vatten för 6631 p e. Avloppsvattnet består främst av spillvatten från hushåll och kommer från Vaxön, Resarö och Rindö. Den enda miljöfarliga verksamhet som är koppladtillspillvattennätetärfordonstvättar.detrenadevattnetsläppsutirecipienten NorraVaxholmsfjärden (Utsläppsrestriktioner( De utsläppsvillkor som finns på Blynäs reningsverk rör biologisk syreförbrukning och totalfosfor.riktvärdetförtotalfosforär0,3mg/l,vilketgällersomkvartalsmedelvärde ochsomårsmedelvärde.totalfosforvärdenavarieradestortunderår2012t2013ochlåg oftaöverriktvärdet.mätningarharvisatpåattdenutgåendehaltentotalfosforberorav den utgående halten suspenderade substanser, vilket indikerar på att fosforn är i partikulärt bunden form. Ett bevis på det är att de utgående fosfathalterna är mycket låga, medan totalfosforhalten ligger kring sitt riktvärde. Då halten suspenderade substanserlågpånivån10mg/lvartotalfosforhalten0,2mg/l.tidigarehardockhalten suspenderade substanser periodvis legat över 10 mg/l. Om halten suspenderade substanserintehållsnedriskerardärmedriktvärdetförtotalfosforattintekunnahållas (VienolaandGrannholm,2013) (Reningsprocessen( Reningen på Blynäs sker med mekaniska, biologiska och kemiska metoder, se flödesschematiappendix1.dåinkommandevattennåttupptillenvissnivåpumpasdet upp i reningsverket, förs genom filter och genom trumsilar så att rens avskiljs från avloppsvattnet. I en ränna mellan trumsilarna och försedimenteringsbassängen sker sedan en förfällning, vilket är ett delsteg i den kemiska reningen. Efter försedimenteringen genomgår avloppsvattnet den biologiska reningen, där främst organiskt material i en syresatt process omhändertas av mikroorganismer. Slutligen sker en efterfällning, vilken är det avslutande steget i den kemiska reningen, och en slutsedimentering. Slam som bildas i det biologiska reningssteget återcirkuleras till viss del till biobassängerna. Resterande bioslam förs tillsammans med blandslam från fört och eftersedimenteringen till en rötkammare. Rötslammet avvattnas i en centrifug och transporterastillåtervinningscentralenbrännbackeniösteråkerskommun.rejektfrån centrifugen och dekantat från slambassängerna förs till ett slamvattenlager. Då slamvattenlagret fyllts upp till en viss nivå pumpas det upp till reningsverkets inkommandevatten.dåslamvattenlagrettömskandetdärförstarktpåverkainnehålleti detinkommandevattnet. 6

9 2.4.3(Förfällningen( Fällningskemikalien på Blynäs består av PIXT111, en flytande lösning som innehåller järn(iii)kloridochärvanligbådevidförtochefterfällning(hansen,1997a).kemikalien tillsätts genom en dubbelpump som varje pulsslag doserar fällningskemikalier till fört ochefterfällningen.pulsslagenärflödesstyrda,menpåverkasävenavhurmycketström som når pumpen. Strömtillförseln varieras idag över tre tidsintervall på dygnet, där varje tidsintervall har en viss procentuell fördelning som påverkar tiden det tar för doseringspumpenattgenomgåenslaglängd.följandesertidsintervallenutidag: kl.07 16: 60% kl.16t24: 40% kl.24t07: 20% Eftersom doseringspumpen är flödesstyrd doseras mer fällningskemikalier vid höga flöden.dockfinnsdetenövregränsdärpumpeninteökardoseringen.dettaberorpå att mycket höga flöden genom verket beror av yttre faktorer så som väder, varför fosforhalten i det inkommande vattnet då späds ut och blir mycket låg. Att öka dosen fällningskemikalier i dessa fall skulle därför inte göra någon nytta. Det finns även en undregränsfördoseringen. Utöver tidsintervallen kan även pumpens doseringsmängd ställas in manuellt. DoseringsmängdenkanvarierasmellanförTochefterfällninggenomattändrapåderas respektive slaglängder, men tidsintervallen är den samma för bägge områden. Idag doseras200mlfällningskemikalieperpulsslag.avdessgår40mltillförfällningenoch resterande 160 ml till efterfällningen. Apparaturen som sköter doseringen av fällningskemikalien räknar antalet pulsslag som genereras. Eftersom apparaturen inte nollställs dagligen beräknas mängden kemikalier som doserats till förfällningen under ettdygnenligtformel(3)nedan: (3) Mängdenkemikaliersomdoseratstillförfällningenperkubikmetervattenunderdygnet kanberäknasenligtformel(4)nedan: (4) Värden på flöden och kemikaliedosering antecknas dagligen av personal på reningsverket (Tidigare(optimeringsförsök( Ett försök att minska de utgående halterna fosfor och suspenderat material genomfördesijuni2013.dåminskadestillförselnavfällningskemikalietillförfällningen, medan tillförseln till efterfällningen ökade. I juli mättes halten utgående totalfosfor till 0,9 mg/l och suspenderat material till 12T16 mg/l. I slutet av augusti hade dessa värdensjunkittill0,1mg/lrespektive3,3mg/l.detgårdockinteattdranågonslutsats om minskningen av halterna beror på förändringen i fällningsstrategin (Vienola and Grannholm,2013).Ytterligareettförsökförattminskamängdensuspenderatmateriali 7

10 utgåendevattengenomfördestidigtunder2014.dåbörjadepolymereratttillsättasvid efterfällningenförattåstadkommastörrepartiklarochpåsåvisökasedimenteringenav suspenderadesubstanser (Nuvarande(optimeringsfokus( Sedanhösten2013hardetbildatsenformavslemirännornapåeftersedimenteringen. Det har spekulerats huruvida detta kan bero på en eventuell näringsbrist i den biologiska reningen, vilket kan göra att bakterier bildar en form av slem som en skyddsmekanism. För att undersöka om för lite näring i form av fosfat når den biologiska reningen har Roslagsvatten under en dag i februari 2014 analyserat stickprover på vatten efter försedimenteringen, innan vattnet går in i den biologiska reningen.resultatetavanalysernaindikerarpåattfosfatvärdenaärtillräckligthögaför attnäringsbristintebörrådaidenbiologiskareningen,setabell1.däremotgårdetatt seattfosfatnivånvarierarvidolikaklockslag,vilketkantänkasberopåattdoseringen avförfällningskemikalieinteäranpassadefterdenfaktiskafosforbelastningenvidolika tidpunkterunderdygnet. Klockslag( TotP(( Filt.( PO4( [mg/l]( [mg/l]( ,7 1, , 0, , 0,410 Tabell1(Mätdatapåtotalfosfor(TotP)ochfiltreratfosfat(Filt.PO4)efterförsedimenteringenden 19februari

11 3(Metod Somunderlagföranalysavhuroptimeringavfällningsstrateginkanskeharinformation inhämtatsfrånolikahåll.delsharmätdatainsamlatsdirektfrånblynäsreningsverkför attkartläggadedygnsvariationeravfosforhaltiinkommandevattensområder,delshar information sökts rörande andra projekt kring optimering av fällningsstrategier samt projekt som inkluderat kartläggande av dygnsvariationer av fosforhalter på andra reningsverk. Källor som studerats är examensarbeten kring vattenrening, böcker, myndighetershemsidorochvetenskapligarapporterfråndatabasenweb'of'knowledge' (WOK).IstörstamöjligamånharinformationhämtatsfrånpeerTreviewadearbeten. 3.1#Insamling#av#mätdata## Under fyra vardagar och tre söndagar togs vattenprover från Blynäs reningsverk i Vaxholm. Proverna transporterades i plastbehållare från Blynäs reningsverk till Margretelunds reningsverk i Åkersberga, där de analyserades i reningsverkets tillhörandeackrediteradelaboratorium.analysernasomgenomfördesvarpåtotalfosfor, menvidetttillfälleävenpåfosfatförattkunnasekorrelationenmellantotalfosfortoch fosfathaltenivattenproverna. Föratttavattenproveranvändesdenportablaprovtagaren6712frånföretagetIscoInc. Provtagarenplaceradessåattdensöguppinkommandevatteneftersandfånget,direkt innan tillförseln av fällningskemikalie vid förfällningen. Provtagaren programmerades såattettvattenprovpå250millilitersögsuppienplastbehållarevarjeheltimmeunder 24timmar.Någontimmeefterdetattsistaprovetvartagettömdesprovernaöverinya plastbehållareochfraktadestillmargretelundsreningsverk.plastbehållarnatillhörande provtagarensköljdesurmedvattenochsattestillbakapåsinaplatseriprovtagaren. 3.2#Analysmetod#för#totalfosfor# Förattsönderdelapartiklarivattnethomogeniseradesprovernamedenhomogenisator undertvåminuter.sedanspäddesprovernatill1:20meddestilleratvattenimätkolvar. FörattmätatotalfosforhaltenanvändesHachLangessnabbtestförfosfor,vilketgårut påattfosfatjoneriensurlösningreagerarmedmolybdattochantimonjonerförattbilda ett antimonylfosformolybdatkomplex. Komplexet reduceras sedan med hjälp av askorbinsyra till fosformolybdenblått. De färdigbehandlade proverna analyserades slutligen i labbets spektrometer och mätvärdena skrevs upp i en tabell. För att få de riktiga koncentrationerna multiplicerades tabellvärdena med en faktor 20. Spektrometernhadeettavläsningsintervallpå0,1 1,5mgfosfatperliter. 3.3#Analysmetod#för#fosfat# För att avlägsna fasta partiklar filtrerades vattenproverna genom ett filter av glasmikrofiber. De filtrerade proverna behandlades sedan med Hach Langes snabbtest förfosfor,samtanalyseradesilabbetsspektrometer.deavlästamätvärdenaskrevsupp ientabell. 9

12 4(Resultat( Nedan följer resultat av mätdata presenterat i diagram och tabellformat. Tabeller med allinsamladmätdatafinnssombilagaiappendix2t5. 4.1#Resultat#vardagar# Underfyravardagarinsamladesmätdatafördygnsvariationeravtotalfosforhalt.Vidett avdessatillfällenanalyseradesbådetotalfosfortochfosfathaltiprovernaförattseom det finns en korrelation mellan koncentrationerna, se figur 1. Då det visade sig att det finnsettsambandmedkorrelationskoefficienten0,62ochptvärdet0,12%analyserades endasttotalfosforhaltervidresterandemätdagar. Figur1(Förhållandetmellantotalfosforochfosfatidetinkommandevattnetunderenvardagi mars2014. Mätdata för de olika mättillfällena sammanställdes i ett diagram för att skapa en överblickavhurdygnsvariationernasågutviddeolikatillfällena,sefigur2.detvisade sig att det inte förekom några större dygnsvariationer under respektive dygn. Vissa dagaruppvisadesdocknågratydligtavstickandevärden,vilkafortsättningsvisbenämns somextremvärden.bortsettfrånextremvärdenaföljerdygnsvariationskurvornaförde olika dygnen varandra relativt väl. Det går även att se att kurvorna för dygnsvariationernaunderdeolikadagarnatycksliggapåolikanivåer,vilketgörattdet somäretthögtvärdeunderettdygnkanutgöraettrelativtlågtvärdeunderettannat dygn. 10

13 Figur2(Dygnsvariationeravtotalfosforhaltiinkommandevattenunder24timmar.Mätdataär tagenunder4vardagarifebruariochmars2014. Att kurvorna för dygnsvariationer ligger på olika nivåer under de olika dagarna beror mesttroligtpåflödetgenomverket.somdetgårattseitabell2finnsdetettsamband mellandenlägstatotalfosforhaltenunderettdygn,dygnsmedelvärdetavtotalfosforoch dygnsflödetgenomverket.underdagarmedetthögtflödeärtotalfosforkoncentrationen lägre,medankoncentrationenärhögreunderettdygnmedettlågtflödegenomverket. Datum( Flöde(( Min.( Ptot( Medel( Ptot( PIXB111( PIXB111( [m3/dygn]( [mg/l]( [mg/l]( [l/dygn]( [ml/m3]( 24-feb ,30 3, feb ,84 4, feb ,36 4, mar ,60 3, Tabell 2 ( Förhållandet mellan flöde, minsta uppmätta totalfosforhalt (Min. Ptot) och kemikaliedosering(pix(111)från4vardagarunderfebruariochmars2014. För att skapa en översiktlig presentation av dygnsvariationerna av totalfosforhalter skapadesettdiagrammedmedelvärdenaavinsamladmätdata,sefigur3.ytterligareett diagram med medelvärden skapades, men där extremvärden blivit borttagna för att skapaenmerrepresentativkurva,sefigur4.ifigur4gårdetattseattkurvanärrelativt jämn under dygnet, med en skillnad på dryga 2 mg totalfosfor per liter som skillnad mellanhögstaochlägstadygnsnivå.koncentrationenärsomhögstundersenförmiddag ochsomlägstundernattenssmåtimmar. 11

14 ( Figur3(Medelvärdetavdygnsvariationavtotalfosforhaltiinkommandevattenunder24timmar. Mätvärdenakommerfrån4vardagarunderfebruariochmars2014. ( Figur4(Medelvärdetavdygnsvariationavtotalfosforhaltiinkommandevattenunder24timmar. Mätvärdena kommer från 4 vardagar under februari och mars Starkt avstickande värden harhärblivitborttagnaförattskapaenrepresentativkurva. 4.2#Resultat#söndagar# Mätvärdenaförsöndagarvarieradegrovtunderdetreprovdagarsomgenomfördes,se figur5.varförmätvärdenavarieradesåmycketunderdeolikasöndagarnagårinteatt säga. Det kan vara så att mätvärdena generellt sett varierar mer under söndagar, men det är även tänkbart att någon form av störning skett under dessa dagar som kan ha påverkatmätvärdena.dånågraextremvärdenvarväldigthögaresulteradedettaiatten del av proverna efter en spädning på 1:20 hamnade utanför spektrometerns säkra mätområde,varfördessaproversexaktavärdeärhögstosäkra. 12

15 ( Figur5(Dygnsvariationeravtotalfosforhaltiinkommandevattenunder24timmar.Mätdataär tagenunder3söndagarimarsochapril2014. Eftersom dygnsvariationerna var så pass olika gick det inte att sammanställa representativa medelvärden för dygnsvariationer under söndagar. Ur tabell 3 går det däremotattseattdenlägstatotalfosforhaltenunderrespektivesöndagkorrelerarmed dygnsflödetgenomverket,precissomtabell2visarförvardagar.jämförtmeddelägsta totalfosforhalternaförvardagarliggerdelägstatotalfosforhalternaförsöndagarpåen högre nivå, vilket tyder på att fosforbelastningen på verket är högre under helgdagar jämförtmedvardagar. Datum( Flöde(( Min.( Ptot( PIXB111( PIXB111( [m3/dygn]( [mg/l]( [l/dygn]( [ml/m3]( 09-mar , mar , apr , Tabell 3 ( Förhållandet mellan flöde, minsta uppmätta totalfosforhalt (Min. Ptot) och kemikaliedosering(pix(111)från3söndagarundermarsochapril #Jämförelse#med#hydrauliska#flöden#under#våren#2013# Dethydrauliskaflödetundervårenskiljdesignågotmedflödetunder2013,setabell4. Under2014varflödetstörreunderfebruariochmarsjämförtmed2013,medanflödet under januari och april var lägre. Framför allt går det att se att flödet under 2014 var jämnare mellan månaderna jämfört med Detta kan tänkas bero på att det har kommit lite snö under våren 2014, varför snösmältning inte påverkat flödena under vårenspecielltmycket.eftersomsnövanligenförekommerivaxholmenbitinpåvåren ärdetdärförtänkbartattflödetundervåren2014ärnågotlägreänvaddetbrukarvara. Dock finns det en del perioder under våren 2014 då flödet varierat kraftigt, se månadsvisa jämförelser i appendix 5. Det beror antagligen på perioder med kraftig nederbördiformavsnöellerregn. 13

16 Månad( Medellöde(2013( [m3/dygn]( Medellöde(2014( [m3/dygn]( Januari Februari Mars April Tabell 4 Jämförmånadsmedelvärdena för det hydrauliska flödet genom reningsverket under våren2013och #Jämförelse#mellan#hydrauliska#flöden#sommarG#och#vintertid#2013# I figur 6 går det att se att det finns en variation på flödet genom reningsverket under vintert respektive sommarperiod. Flödet är som störst under vinter och vår, då även flödesmedelvärdena mellan månaderna varierar som mest. Under sommarmånaderna ärmånadsmedelvärdetpåflödetrelativtkonstantmellanmånaderna.detstörreflödet och variationerna under vintertid beror mest troligt på kraftigare nederbörd och snösmältning. Figur6 Månadsmedelvärdenfördethydrauliskaflödetundermånadernajanuaritillseptember år

17 5(Diskussion Demätdatasominsamlatstyderpåattdetundervardagarinteärnågonstörrevariation avtotalfosforkoncentrationiinkommandevatten.undersöndagarärbelastningenoch variationerna något kraftigare, vilket antagligen beror på att fler personer är hemma i sinabostäder.resultatetpekarpåattnivånpåkoncentrationenavtotalfosforunderett dygnberoravflödetgenomreningsverket.vidhögreflödentycksfosforhalternaspädas utochvidlägreflödentyckshalternavaramerkoncentrerade.dettagårbådeattsepå totalfosforhaltens medelvärde och lägsta värde under dygnet. Även om kurvorna för dygnsvariationerna av totalfosforkoncentrationer följer varandra någorlunda under olikadygnärdärförnivåernapådygnsvariationskurvornaolikaberoendepåflödetför respektivedygn. Resultatet utgör ett underlag som kan ligga till grund för optimering av doseringen av fällningskemikalie. Eftersom resultatet visar att det inte är några större dygnsvariationer av totalfosforhalter bör det nuvarande doseringssystemet anpassas efter de faktiska fosforkoncentrationerna. Därmed uppfylls projektets syfte genom de insamladedatasomfinnsochdeförslagpåförbättringsåtgärdersompresenterasnedan. 5.1#Begränsningar#med#studien# Förattskapaettbättreunderlagförförbättringsåtgärdervidfosforavskiljningenhade detvaritlämpligtattundersökaflerparametraränvaddettaprojektinnefattar.främst hade det varit intressant att vidare undersöka fosforhaltens nivå precis innan det biologiska reningssteget. Detta för att kunna kontrollera hur pass mycket fosfor som faktisktfällsochsedimenterasbort,samtförattkontrolleraattfosforhalteninteärför låginfördenbiologiskareningensåattnäringsbristriskerarattuppstå.dethadeäven varit relevant att testa att variera dosen och tidsintervallen för tillförseln av fällningskemikalier och då ta prover på fosforhalten inför den biologiska reningen och pådetutgåendevattnet.dettahadedocktagitfleraveckorattgenomföra,varfördetinte varrimligtinomramarnafördettaprojekt. Somdetgårattseiresultatetärflödenaundersommarengenerelltsettlägreänflödena undervinterochvår,vilketgörattfosforkoncentrationernabörvarahögre.detäräven möjligt att en större del av de bofasta i området vistas hemma mer under sommaren, varför belastningen då kan tänkas öka precis som under helger. Dessutom är belastningen på reningsverk generellt sett högre under sommarmånaderna (Qasim, 1985). Det hade därför varit relevant att kartlägga dygnsvariationer av fosforhalt sommartid,förattseomdetfinnsenskillnadjämförtmedmätdataidettaprojekt. Resultatetvisarattflödetgenomreningsverketundervåren2014stundvisvaritlägreän flödetundervåren2013.detärmöjligtattdessaskillnaderiflödemellanårenkanha genererat en differens i fosforkoncentrationerna i det inkommande vattnet. Det går därmed inte att säga att de mätdata på fosforkoncentrationer som presenteras här i rapporten är representativa för flera år. För att kunna dra en sådan slutsats skulle sammaproverbehövatasundersammaperiodunderettflertalår. 5.2#Kritik#mot#resultatet# Detgårinteattgaranteraexaktheteniinsamladmätdataeftersomfosforanalyserskett med ett snabbtest. För att få fram exakta värden hade ackrediterade analysmetoder 15

18 behövt användas. Detta hade dock tagit för lång tid för att hinna genomföras på alla prover.eftersomallanalysärgenomfördmedsammasnabbtestvisarändåmätdatasom presenteras i resultatet hur fosforhalten varieras över dygnet, eftersom en eventuell förskjutning upp eller ned i koncentrationsnivå som kan ha skett till följd av de icke ackrediterademetodernabörvarasammaförallmätdata. Vid låga flöden in till reningsverket rör sig inte pumparna förrän det inkommande vattnet nått upp till en viss nivå. Därför kan vattnet i rännan mellan trumsilarna och försedimenteringsbassängen, där vattenproverna tagits, bli stillastående under en tid innannyttvattenpumpasinavpumparna.mätvärdenpåvarandraföljandetimmarvid låga flöden, särskilt nattetid, kan därför mycket väl vara prover av samma vatten som stått stilla under en period. Det är dock fortfarande relevant att ta dessa prover, eftersomdetärisammarännasomdoseringenavförfällningskemikaliesker.eftersom doseringspumpen för fällningskemikalie är flödesstyrd så doseras inga fällningskemikalierdåvattnetstårstilla. Inågradiagramsompresenterasiresultatetharextremvärdenfrånmätdatatagitsbort. Detärdocksvårtattsäkertkunnaavgöravadsomärettextremvärdeutanatthamycket mätdata som underlag. I dessa diagram har mätdata med kraftigt avvikande värden tagits bort. Men det går inte att utesluta att det kan vara ett korrekt värde, som här kategoriserasbortsomettextremvärde.detärtänkbartattendelextremvärdenkanha påverkatsavtömningavslamvattenlagret. Endelproverharhaftväldigthögahalteravfosfor.Dettaharresulteratiattproverna efter en spädning på 1:20 fortfarande har haft en för hög koncentration fosfor för att kunna avläsas inom spektrometerns säkra avläsningsintervall. Därmed är de riktigt högamätvärdena,framföralltdeundersöndagar,högstosäkra.detärdäremotsäkert attdessaproverharhaftenhögkoncentrationavtotalfosfor,mendenexaktasiffrangår inteattsäga.provernahadebehövtspädasmerförattgeettabsolutsvarpådetta. Det finns även en osäkerhet i värdena för flöden och kemikaliedosering för söndagar. Inget av dessa värden mäts av under helgen, varför helgens värde, som avläses på måndagmorgon,ärensummeringavfredag,lördagochsöndagsvärden.förattfåfram flödet respektive kemikaliedoseringen för söndag morgon till måndag morgon har därför den totala flödesmängden och kemikaliedoseringsmängden för helgen använts ochdivideratsmedtre,vilketgettengrovapproximationavverklighetenochskapaten osäkerhetsfaktor. De första provvärdena för vardagar, 24 februari till och med 26 februari, inföll under Stockholmssportlovsvecka.Detgårinteattsägaomdettaharpåverkatmätdatanågot, mendetärtänkbartattvärdenakanskiljasignågotfrånenvanligvardagsvecka. 5.3#Jämförelse#med#liknande#undersökningar# Videttstudentarbetepåettannatreningsverkförhushållsspillvatten,(Sjöstrand,2006), undersöktes dygnsvariationer av totalfosforhalt på inkommande vatten under en intensivprovtagningsperiod på 5 dagar, varav en dag var en söndag. Även i detta fall varieradetotalfosforhaltenkraftigareundersöndagen.dygnsvariationermellanhögsta och lägsta totalfosforhalt varierade mellan 2 och 4 mg/l under de olika vardagarna. Dygnsvariationskurvorna var relativt jämna, men en något högre belastning gick att 16

19 urskilja under tidig morgon och sen eftermiddag. Kurvorna låg på olika nivåer under olika dygn. Om det fanns en korrelation mellan kurvornas nivå och flödet genom reningsverketgårinteattsägautifrånrapporten. Attstudienovantyderpåattreningsverketharsinastörstabelastningarnågottidigare änvadresultatetpåblynäsreningsverkvisarkanberopåflerasaker.delskandetbero av längden på ledningarna som transporterar avloppsvattnet till reningsverket, eftersomdettarlängretidförvattnetattnåreningsverketomdetfärdasgenomlånga ledningar.delskandetberopåattblynäsärettlitetreningsverk där inkommande vatten inte konstant pumpas in. Att det inkommande vattnet måste nå upp till en viss nivåinnandetpumpasuppavpumparnaochnårdenmätpunktdärprovernatagitsgör attdetkanfinnasenfördröjningavtidpunkternamedhögfosforbelastning. 5.4#Förbättringsförslag## Resultatet visar att fällningsprocessen går att effektivisera. Denna effektivisering kan ske antingen genom förbättring av det nuvarande systemet eller genom inköp av utrustningsomkompletterarsystemet.eftersomblynäsärettrelativtlitetreningsverk berorvaletaveffektiviseringsåtgärdpåvadsomärmestrimligturenekonomiskaspekt förjustblynäs (Förbättra(nuvarande(system( Denenklasteochbilligasteförbättringsåtgärdensomgårattgenomföraärattändrapå tidsintervallen och doseringsnivån för fällningskemikalier i det nuvarande systemet. Främstbördoseringenintevarierassåkraftigtunderdygnet,eftersomresultatettyder på att fosforhalten är relativt jämn under dygnet. Det är troligt att de varierande halternaavfosfatefterförsedimenteringenberoravattdetskerenojämndoseringav fällningskemikalie till förfällningen. Att rekommendera procentsatser för hur stor doseringenskavarafördeolikatidsintervallenärdocksvårtattgörautanattförsttesta resultatet av olika procentsatser. Tidsintervallen justeras lämpligen till följande tre intervall: kl09t14 kl14t03 kl03t09 Detkanvarabraattföljauppresultatetavåtgärdengenomattvaraextravaksampåde utgåendefosforhalternaochnivånavsuspenderatmaterialutfrånreningsverket. Svagheternameddennastyrmetodförtillförselavfällningskemikalieärattdenintekan fällaborteventuellapikarifosforkoncentrationsomkanuppstå.dettagörattsystemet stundvisantagligenintekommerkunnahålladenutgåendefosforhaltenunder0,3mg/l. Systemettarhellerintehänsyntillattfosforhalternavarierarkraftigareunderhelgän vardag. För att systemet ska fungera bra bör det även undersökas om doseringsnivån behöver ökas eller minskas under sommaren för att täcka en förändring av koncentrationsnivå som kan uppstå till följd av den eventuella skillnaden i belastning somkantänkasblitillföljdavsommarledighetochlägreflödegenomreningsverket. 17

20 5.4.2(Införskaffning(av(utrustning(som(kompletterar(systemet( Attinförskaffaenapparatsomkontinuerligtmäterdatasomärrelevantfördoseringen av fällningskemikalie gör att systemet skulle effektiviseras mycket. Att till exempel använda en maskin som ständigt mäter av totalfosfort och fosfathalt och automatiskt anpassar doseringen av fällningskemikalie efter dessa värden gör att variationer i fosforkoncentration hanteras optimalt. Nackdelen med systemet är att investering i apparatkrävs,installationavdenna,samtkontrollochunderhållförattdenskafungera. Denhärförbättringsåtgärdenärdärmedenstörresatsningjämförtmedattoptimeradet nuvarandefällningssystemet. 18

21 6(Slutsats( DoseringenavfällningskemikaliepåBlynäsreningsverkärinteoptimalsomdenseruti dagsläget. Dels är doseringsnivåvariationerna av fällningskemikalier under dygnet för stora. Mätdata i projektet tyder på att fosforkoncentrationen är relativt jämn under dygnet,varförävendoseringenavfällningskemikaliebörvaradet.mätdatavisarockså på att de små variationer av fosforkoncentrationer som sker under dygnet har ett tidsintervall med en något större belastning, samt ett tidsintervall med en något lägre belastning av totalfosfor. Dessa tidsintervall med högre respektive lägre belastning stämmer inte helt överens med de intervall som reningsverket idag doserar fällningskemikalier enligt. Det är troligt att dagens fällningssystem resulterar i de skillnaderifosfatkoncentrationsomuppmättsefterförsedimenteringen.omdoseringen av fällningskemikalier hade varit anpassad efter de faktiska dygnsvariationerna av fosforbordehaltenavfosfatvarakonstantefterförsedimenteringen. För att optimera fällningsstrategin bör tidsintervallen för doseringen av fällningskemikalier anpassas efter de faktiska tidsintervallen med högre respektive lägre belastning som reningsverket utsätts för. Tidsintervallen ska endast ha en liten variation av doseringen av fällningskemikalier, eftersom fosforbelastningen är relativt jämn under dygnet. Lämpligen testas dessa variationer fram under en period för att hitta optimala nivåer. Optimering av doseringen av fällningskemikalier kan även ske genomattinvesteraienmätapparatsomkontinuerligtanalyserarrelevantinformationi det inkommande vattnet och anpassar doseringen av fällningskemikalier efter dessa. Detta skulle dock innebära en större kostnad och tidsåtgång för reningsverket, varför detintenödvändigtvisärdetmestrimligaförbättringsalternativet. Fördelarnamedenförbättradfällningsstrategiärflera.Detblirlättareförreningsverket att hålla restriktionerna för utgående halter av totalfosfor samt att hålla en jämn näringsnivå i den biologiska reningen, och fällningskemikalier doseras inte i onödan. Genomattdethärprojektetuppfyllersittsyfte,atteffektiviserafosforavskiljningen,är det ett steg i riktningen mot ett miljövänligare och effektivare reningsverk. 19

22 Referenslista Hansen,B.,1997a,Grundkursikemiskfällning3,Vattenspegeln,KemiraKemiAB. Hansen,B.,1997b,Grundkursikemiskfällning1,Vattenspegeln,KemiraKemiAB. Henze, M., P. Harremoës, J. l. C. Jansen, and E. Arvin, 1997, Wastewater Treatment T BiologicalandChemicalProcesses:EnvironmentalEngineering:Berlin,SpringerT Verlag,383p. Holmquist,J.,2004,Tummenuppför:Behovsanpassaddoseringavfällningskemikalier, Vattenspegeln,KemiraKemwaterAB,p.Bilaga. Hospido, A., M. T. Moreia, M. FernándezTCouto, and G. Feijoo, 2004, Environmental performance of a municipal wastewater treatment plant: The International JournalofLifeCycleAssessment,v.9,p.261T271. Ljunggren, R., 2014, Avloppsvattnets miljöpåverkan, Naturvårdsverket hemsida, Naturvårdsverket. Naturvårdsverket, 2013, Rapport 6580 Hållbar återföring av fosfor Naturvårdsverkets redovisning av ett uppdrag från regeringen T978T91T620T 6580T5.pdf,Naturvårdsverket. Naturvårdsverket,2014,Deviktigasteavloppsreglerna,Naturvårdsverketshemsida. Qasim,S.R.,1985,WastewatertreatmentplantsTPlanning,Design,andOperation:The UniversityofTexasatArlington,CBSCollegePublishing,719p. Rice, E. W., R. B. Baird, A. D. Eaton, and L. S. Clesceri, 2012, Standard Methods For the Examination of Water and Wastewater: United States of America, American PublicHealthAssociation AmericanWaterWorksAssociation WaterEnvironmentFederation. Sjöstrand,A.,2006,Optimeringavbiologiskfosforochkvävereduktioniettreningsverk för hushållsspillvatten, DIVA, Uppsala universitet, TekniskTnaturvetenskapliga vetenskapsområdet, Geovetenskapliga sektionen, Institutionen för geovetenskaper,p.58. Vienola,S.,andC.Grannholm,2013,RapportTBlynäsavloppsreningsverk,Roslagsvatten ABTGenomgångavreningsprocesssamtåtgärdsförslag,Käppalaförbundet. 20

23 21 Appendix( Appendixinnefattarföljande: Appendix1.EttflödesschemaöverBlynäsreningsverk. Appendix2.Informationomdagardåprovtagningskett. Appendix3.Mätdatafrånprovtagningavtotalfosforochfosfat. Appendix4.Mätdatafrånprovtagningavtotalfosforvidsamtligaprovtagningstillfällen. Appendix5.Månadsvisadiagramsomjämförhydrauliskaflödenundervåren2013och 2014.

24 Appendix 1. Flödesschema över Blynäs reningsverk. Sand) Flytslam) Inkommande) Sandtvätt) Rejekt) Returslam) PIX)111) Mellansedi9 Biosteg)A) mentering)a) Trumsil)&) Försedimen9 Restur9) sandfång) tering) slam) Mellansedi9 Biosteg)B) mentering)b) Slamvatten9 lager) Dekantat) Dekantat) Bioslam) Blandslam)2) Blandslam)1) Rejekt) PIX)111) Fällnings9 kammare) Rötkammare) Flocknings9 kammare)a) långsam) Flocknings9 kammare)a) snabb) Slutsedimen9 tering)a) Flocknings9 kammare)b) långsam) Flocknings9 kammare)b) snabb) Slutsedimen9 tering)b) Centrifug) Slam) Utgående)

25 Appendix 2. Information om dagar då provtagninge skett. Datum Veckodag Väder och ev. nederbördsmäng Flöde genom verket, m3/dygn Temperatur i vattnet, celsius Kemikaliedosering l/dygn Kemikaliedosering ml/m3 24-feb måndag Mulet, 3 grader, ingen nederbörd , feb tisdag Mulet, 4 grader, ingen nederbörd , feb onsdag Mulet, 1 grader, ingen nederbörd , mar söndag 25-mar tisdag 30-mar söndag 13-apr söndag Soligt, 7 grad (10/3), ingen Måndagen 10/3: nederbörd , Soligt dagtid, lite nederbörd nattetid och morgon (26/3), 1 grad , Sol, 2 grader (31/3), ingen Mångagen 31/3: nederbörd , Sol och mulet, 9 grader, ingen nederbörd 2190 Måndag 14/4: 9,

26 Appendix 3. Mätning av totalfosforhalt och fosfathalt [mg/l] tisdagen den 25 mars. Klockslag Totalfosforhalt Fosfathalt ,32 1, ,94 2, ,42 2, ,92 2, ,54 1, ,06 1, ,02 0, ,80 1, ,98 0, ,08 1, ,22 1, ,40 1, ,18 1, ,08 1, ,84 1, ,66 1, ,56 1, ,08 1, ,88 1, ,40 1, ,02 1, ,60 0, ,62 0, ,96 1,73

27 Appendix 4. Totalfosforhalt [mg/l] i inkommande vatten under vardagar och söndagar våren Klockslag 24-feb 25-feb 26-feb 09-mar 25-mar 30-mar 13-apr ,86 3,70 3,94 16,82 3,32 5,42 7, ,96 3,92 3,36 6,60 4,94 4,92 30, ,14 5,20 5,22 5,98 7,42 7,14 13, ,82 4,36 5,18 6,78 4,92 6,70 24, ,74 5,30 4,96 6,68 4,54 7,86 8, ,78 4,80 5,30 13,24 4,06 7,70 6, ,36 3,72 5,02 7,68 4,02 7,04 6, ,22 3,58 5,14 6,98 3,80 6,88 5, ,24 4,14 3,82 7,36 2,98 6,94 10, ,58 3,56 4,04 6,00 3,08 5,04 4, ,86 4,08 4,30 5,90 3,22 5,34 24, ,28 3,24 4,50 5,56 3,40 5,48 5, ,88 4,54 5,10 6,30 4,18 5,20 35, ,34 4,24 4,62 5,18 4,08 5,34 27, ,00 4,80 3,76 7,34 3,84 6,20 5, ,82 3,98 4,00 6,10 4,66 7,24 7, ,84 3,50 4,70 10,58 3,56 6,98 26, ,04 4,16 5,10 7,86 3,08 6,58 27, ,86 4,08 4,24 6,28 2,88 6,74 27, ,30 3,40 4,14 6,74 2,40 35,60 27, ,00 3,70 4,12 5,68 2,02 6,54 19, ,30 4,70 4,00 5,26 1,60 5,64 42, ,78 2,84 5,76 6,94 1,62 25,80 68, ,34 3,98 3,72 11,42 2,96 21,40 53,40 Medelvärden: 3,97 4,06 4,50 7,55 3,61 8,99 21,50

28 Appendix 5. Hydrauliska flöden [m3/dygn] under våren 2013 och " 8000" 7000" 6000" 5000" 4000" 3000" 2000" 1000" 0" Hydrauliskaflödenjanuari2013och2014 0" 5" 10" 15" 20" 25" 30" 35" 2013" 2014" 4000" 3500" 3000" 2500" 2000" 1500" 1000" 500" 0" Hydrauliskaflödenfebruari2013och2014 0" 5" 10" 15" 20" 25" 30" 2013" 2014" 6000" 5000" Hydrauliskaflödenmars2013och " 3000" 2000" 1000" 2013" 2014" 0" 0" 5" 10" 15" 20" 25" 30" 35"

29 Appendix 5. Hydrauliska flöden [m3/dygn] under våren 2013 och " Hydrauliskaflödenapril2013och " 4000" 3000" 2000" 2013" 2014" 1000" 0" 0" 5" 10" 15" 20" 25" 30" 35"