Avlopp och Kretslopp. Driftavtal för att säkerställa funktionen hos små reningsverk. Hanna Karlsen Topas Vatten, Peter Johansson Topas Vatten
|
|
- Anton Jonsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Avlopp och Kretslopp Driftavtal för att säkerställa funktionen hos små reningsverk Hanna Karlsen Topas Vatten, Peter Johansson Topas Vatten Antal sidor : 13 Revision 2: 2010 HK Copyright Topas Vatten AB
2 INNEHÅLL: 1. DRIFTAVTAL TILL KONSUMENT SOM VERKSAMHETSUTÖVARE Viktiga egenskaper hos en anläggning med avloppsreningsverk (ARV) Projektering och anläggning för en problemfri drift Reglering av slammängd Förmåga att klara av variationer i flöde och koncentration av föroreningar Förmåga att klara av inre och yttre störningar Enkel kontroll av processen för verksamhetsutövaren 2 2. DRIFTPARAMETRAR FÖR ARV MED AKTIVSLAMPROCESS Aktivslamprocess med kemisk fällning BOD 7 - och Kvävereduktion Kemisk fällning av Fosfor 4 3. DRIFTSTÖRNINGAR: INRE OCH YTTRE PÅVERKAN Aktivtslam Slamkvalitéer tecken på olika tillstånd i reningsverket Sedimenteringsstörningar 6 Visuell analys: 6 Mikroskopering: 6 Några exempel på slam från mikroskopering: 7 4. DRIFTAVTAL ALTERNATIVT SERVICEAVTAL Driftavtal med funktionsgaranti Verksamhetsmodell för driftavtal Serviceavtal - produktansvar Felavhjälpning och andra linjens support Verktyg för kontroll av processen Slutsats REFERENSER 11 Sid Copyright Topas Vatten AB
3 1. DRIFTAVTAL TILL KONSUMENT SOM VERKSAMHETSUTÖVARE Under senaste åren har det utvecklats avloppsanläggningar i form av minireningsverk med s.k. aktivslam teknik för rening av avloppsvattnet från hushåll. Det är i stora drag samma teknik som i kommunala reningsverk och kraven på funktion är lika stränga. En avloppsanläggning i kommunal regi har frekvent övervakning och kontroll av både utsläpp och den biologiska och kemiska processen. Eventuella processtekniska problem där, upptäcks på ett tidigt stadium och man kan minimera störningar som slamsvällning, slamflykt och bräddning. Driftavtal är en verksamhetsmodell för att vidmakthålla prestanda hos ett reningsverk där verksamhetsutövaren är en privatperson som inte har någon professionell bakgrund i processteknik och mikrobiologiska processer. Verksamhetsmodellen i ett driftavtal är uppbyggd kring underhållsbesök 4 gånger/år av en tekniker som både sköter tekniskt underhåll av utrustning men också kontroll och felavhjälpning i den kemiska och mikrobiologiska processen. Verksamhetsutövaren ges möjlighet att visuellt kontrollera slamkvalité och larm och kan få hjälp med felavhjälpning antingen via telefonsupport eller på plats av sin servicetekniker. Artikeln får inte uppfattas som en komplett beskrivning av tillstånd i avloppsreningsverk utan är en förenklad version för att förklara och ge en grund i angreppssättet för drift av mindre, privat ägda avloppsreningsverk Viktiga egenskaper hos en anläggning med avloppsreningsverk (ARV) Det finns ett par egenskaper som är viktiga i ett biologiskt reningsverk som använder teknik med aktivtslam Projektering och anläggning för en problemfri drift. För en fastighet med ett avloppsreningsverk är det viktigt med noggrann projektering av avloppsanläggningen. Inkommande vatten skall ledas i täta rör. Äldre fastigheter med avloppsrör i betong har ofta problem med inläckage. Detta märktes troligen inte i den gamla avloppsanläggningen som kanske inte var känslig för flödesvariationer. Vid långvarig regnperiod eller snösmältning kan man råka ut för både bräddning och slamflykt. Utsläppet av renat avloppsvatten skall göras så att det inte utgör hygienproblem på fastigheten eller på granntomtens mark och brunnar Skydd mot restbakterier Det renade vattnet bör släppas ut så att det inte finns risk för att eventuella rester av mikroorganismer såsom, småflockar och kolibakterier, hamnar i: Dricksvattentäckt eller brunn Badstrand Ytliga ansamlingar av vatten Det vanliga sättet är att man anlägger en s.k. polerbädd i form av en markbädd eller infiltration som ger en uppehållstid och därmed en sista biologisk nerbrytning av vattnet. Bäddens dimensioner skall motsvara det dimensionerade dygnsflödet i avloppsanläggningen. Det viktigaste är att den ger ett hygieniskt skydd för dem som vistas i området. Copyright Topas Vatten AB 1
4 Skydd mot bräddning och eventuell slamflykt Reningsverket bör vara utrustat med en funktion som liknar en enkel sedimenteringsbrunn om inflödet överstiger det dimensionerade eller att det inträffar ett funktionsfel i reningsverket. En slamflykt som trots allt kan inträffa i bioprocessen, är det svårare att skydda sig mot. Ett sätt kan vara ett bräddningsskydd i polerbädden som i sin tur mynnar ut i en enkel stenkista eller ytterligare en slambrunn Reglering av slammängd Utrustningen skall ha förmåga att reglera koncentrationen av aktivt slam i processtanken oberoende av belastningen och inkommande flöde. Det ständiga överskottet av aktivt slam som bildas måste således flyttas till ett avskilt slamlager. Avsaknad av sådant lager innebär att den biologiska processtanken även måste lagra överskottsslammet. Resultatet blir, för liten koncentration mikroorganismer direkt efter slamtömning och för hög, tiden före tömning. För liten koncentration ger sämre reningseffekt, för stor ger syrebrist/luktproblem och risk för slamflykt. Slamflykt i sin tur ger höga utsläpp av BOD, fosfor och näringsämnen samt igensättningsproblem i en efterpoleringsbädd Förmåga att klara av variationer i flöde och koncentration av föroreningar. Spillvatten från hushåll kommer väldigt oregelbundet. Större mängder på förmiddagar och stort sett inget på natten. Många hushåll har också stora badkar och när ett sådant töms motsvarar det nästan hela den dimensionerade dygnsvolymen. Processutrustningen bör klara även sådana variationer utan att det lättflyktiga slammet spolas ut. Vid låg belastning eller ett driftsuppehåll på veckor är det en fördel att processtanken behåller konstant mängd aktivtslam. Mikroorganismerna får då lika mycket syre och får på kort sikt ett stabil tillgång på löst syre. När det gäller belastning av fosfor i ett reningsverk så varierar den i flöde och koncentration. Ett lågt flöde kan ha hög koncentration och högt inflöde kan ha låg d:o. Detta gör det extra svårt att klara av dosering av t ex fällningskemikalier för att uppnå riktigt låga utsläppsvärden Förmåga att klara av inre och yttre störningar Anläggningen och även efterpoleringsbädden måste vara utformade så att de kan hantera tillfälliga störningar. Anläggningen skall klara strömavbrott, tillfällig överbelastning, slam som inte sedimenterar (slamflykt) och ha rejäla bräddningsmöjligheter. Det eventuellt bräddade vattnet skall inte skapa sanitär olägenhet på fastigheten eller på grannfastigheten Enkel kontroll av processen för verksamhetsutövaren Vissa kontroller bör kunna göras av verksamhetsutövaren mellan de tekniska servicetillfällena. De ofta inbyggda larmen skall naturligtvis uppmärksammas men det är också viktigt att kunna kontrollera det aktiva slammet visuellt. En avvikelse eller störning syns ofta väldigt tydligt. Copyright Topas Vatten AB 2
5 Det är således viktigt att det på ett enkelt sätt går att kontrollera slammängd men också kvalité på slammet i reningsverket. Mängden av aktivt slam kontrolleras i processen, normal nivå skall vara ca 30% av reaktorvolymen. Man kan också notera att slammet separerar bra och en tydlig klarzon bildas. På bilden till höger kan verksamhetsutövaren enkelt kontrollera att den biologiska processen samt att den så viktiga sedimentationen (klarzon) fungerar. Fig. 1 och 2. Enkel och visuell kontroll av aktivslamprocessen 2. DRIFTPARAMETRAR FÖR ARV MED AKTIVSLAMPROCESS 2.1. Aktivslamprocess med kemisk fällning Aktivslamprocessen med kemisk fällning är idag den vanligast förekommande metoden för rening av avloppsvatten. Metoden är populär för dess enkla och robusta utformning. För att reningsverk med aktivslamprocess skall fungera måste slammet bilda flockar som är stora nog för att sjunka och sedimentera. Genom att flockarna sjunker separerar man slammet från vattnet före utsläpp till recipient. Störningar i detta medför att det bildas flytslam eller grumligt vatten och följden är små slamflockar som följer med ut till utloppet. Samlingsnamnet för detta är slamflykt och det kan vara ett mer eller mindre allvarligt tillstånd. Slamflockars struktur och sammansättning varierar mellan olika anläggningar BOD 7 - och Kvävereduktion BOD 7 och kväve reduceras i aktivslamprocessen. När avloppsvattnet luftas omvandlas kvävet som kommer in i form av *NH 4 med hjälp av bakterier till NO 3. Detta kallas för nitrifiering. För att kvävet skall reduceras krävs det att det nitrifierade avloppsvattnet utsätts för syrebrist d v s anoxisk miljö. Copyright Topas Vatten AB 3
6 En annan typ av bakterier kan då tillgodogöra sig det syret som är bundet i NO 3 och kvävet bildar då N 2 som är en vanlig gas i atmosfären. Kvävereduktion fungerar sämre under vintern, dvs. när vattnet är kallare. BOD 7 och Ntot, totalkväve testas på ett ackrediterat laboratorium. För hög skyddsnivå krävs det 90 % reduktion av BOD 7 och 50 % av Ntot. *NH 4 är en för växter lättillgänglig form och är utmärkt för gödning men därmed inte önskvärd i att släppa ut i vattendrag Kemisk fällning av Fosfor För mindre avloppsreningsverk är Kemiras PAX 21 eller liknande den vanligaste fällningskemikalien för fosfor. PAX 21 är blandning av främst polyaluminiumsalter med lite inslag av järnsalter och andra kemikalier. Blandningen är gjord för att passa ett brett spektrum av vattenkvalitéer. Om fällningen fungerar dåligt kan man behöva byta fällningskemikalie. Kommunala reningsverk har ofta en optimerad blandning för sitt specifika vatten. Vattnets sammansättning i den egna brunnen kan påverka reduktionen av fosfor. Ptot (totalfosfor) är summan av löst och fast fosfor i vattnet. För att kontrollmäta totalfosforn måste den fasta fosforn lösas upp genom kokning. Att styra fosforreduktion är kanske det mest krävande. Det inkommande vattnet har ett stort spann med avseende på koncentration och därför räcker det inte att dosera kemikalier bara m a p flöde utan även på koncentration av Ptot i avloppsvattnet. För hög skyddsnivå krävs minst 90 % reduktion av Ptot. 3. DRIFTSTÖRNINGAR: INRE OCH YTTRE PÅVERKAN Alla reningsverk drabbas i viss utsträckning av driftstörningar. Problemen kan delas in i yttre och inre störningar. Yttre störningar kan orsakas av exempelvis stora flödes- eller belastningsvariationer eller plötsliga större utsläpp av ämnen som slår ut mikroorganismerna i reningsverket. Inre driftstörningar kan t ex vara dåligt fungerande maskinell utrustning, som resulterar i haverier. Trots att aktivslamprocessen är den mest förkommande, med mycket forskning nerlagt, är faktorer som styr sedimentering dåligt kända. Sedimenteringsstörning är troligen den allvarligaste tillståndet i ett avloppsreningsverk. Copyright Topas Vatten AB 4
7 3.1. Aktivtslam Aktivt slam består av mikroorganismer samt en större eller mindre del oorganiska partiklar, organiska fibrer och trådformiga bakterier. Helt avgörande för slammets sedimenteringsegenskaper är bakteriernas förmåga att klumpa ihop sig (flockulera). En god flockbildning utgör grunden för en tillfredsställande avskiljning i sedimenteringsfasen. I typisk sammansättning av aktivt slam finns under gynnsamma förhållande mikrodjur som livnär sig på småflockar och frisimmande bakterier. Närvaron av sådana mikroorganismer ger ett väldigt klart vatten. Olika beståndsdelar i aktivt slam så som det kan se ut under mikroskopering. Enkel kontroll av den biologiska processen. Kontroll av sedimeteringsförmågan samt kontroll av klarfasens utseende. Fig. 3 Aktivt slam under mikroskop och visuell kontroll Slamkvalitéer tecken på olika tillstånd i reningsverket Det aktiva slammet består av encelliga djur och bakterier. Denna kultur av mikroorganismer behöver syresatt vatten och energi (näring) för att fungera bra och bryta ner föroreningar i vattnet. Det allra viktigaste när det gäller slamkvalitén är att slammet sedimenterar och att slammet kan förtjockas. Ett vanligt sätt att kontrollera slammet på kommunala reningsverk är att undersöka slamvolymindex (SVI). SVI metoden används för att beskriva sedimenteringsegenskaper hos slammet. Ett SVI över 150 ml/g är t ex ett tecken på att slammet har sämre sedimenteringsegenskaper. Metoden är för komplicerad för privata användare. Istället kan man utföra ett enkelt prov med t ex ett litermått enligt ovan. Detta ger tillräcklig anvisning om slammets tillstånd och framförallt om processen har alltför hög slamkoncentration och anläggningen är i behov av slamtömning. Copyright Topas Vatten AB 5
8 Sedimenteringsstörningar Visuell analys: Med hjälp av denna enkla kontroll kan vi nedan beskriva de vanligaste tillstånd och störningar i aktiv slamprocessen. Fig 4 Enkel kontroll av slamkvalité Observation Sedimenteringsproblem Trolig orsak Konsekvens Grumlig klarfas - Små flockar, mikroorganismer förekommer som enskilda celler En klar vattenfas med slam som inte förtjockas bra. Tar lång tid att sedimentera. Fluffigt slam Flytslambildning Skumbildning - Kompakt brunt slam på ytan Mikroskopering: Grumlig klarfas Slamsvällning Slam som flyter upp i klumpar. Tydligt För att kunna vidta lämpliga åtgärder vid störningar av det aktiva slammet, måste man ibland göra en mikroskopering av slammet. Brist på löst O 2 i vattnet. -Kan bero på att vattnets förmåga att få O 2 att lösa upp sig. -För mycket slam i reningsverket. Hög halt av filamentbildande bakterier, som skapar flockar med hålrum. -För mycket slam i reningsverket -Slam som flyter upp p.g.a. kvävgasbildning vid denitrifikation. Skumbildande bakterier t ex Microthrix Luktproblem, Partikelbunden BOD och Fosfor följer med ut från reningsverket. Kan orsaka slamflykt. Risk för slamflykt Stor risk för slamflykt Kräver omedelbar åtgärd. Även kommunala reningsverk har olika slamkvalitéer och utformar sin driftmodell utifrån den lokala behovsbilden. Fig. 5 Mikroskopering av slam Copyright Topas Vatten AB 6
9 Några exempel på slam från mikroskopering: På följande exempel kan vi se att tillstånden varierar på olika anläggningar. Kompakt bra flock: Ovanligt perfekt Vanlig bild: Bra flockar mikrodjur som tar hand om frisimmande bakterier. Svaga flockar, i detta fall p g a syrebrist. Slamsvällning, farligt tillstånd Slamsvällning/Flytslam som visar det inre i en flock (Microthrix parvicella) Mikrodjur kring en flock. Mikrodjuren äter frisimmande bakterier och ger ett klart vatten. Fig. 6 Olika slamkvalitéer i aktivt slam Copyright Topas Vatten AB 7
10 4. DRIFTAVTAL ALTERNATIVT SERVICEAVTAL Sedan 2003 har vi arbetat med en verksamhetsmodell som erbjuder verksamhetsutövaren en tjänst som ligger nära en kommunal service. Det innebär att all drift och tekniskt arbete utförs av driftpersonal som är utbildad och arbetar med reningsverk på heltid. Alla anläggningar finns i ett serviceregister som uppdateras via en mobil uppkoppling direkt i samband med servicebesöket. Det innebär att serviceteknikern ser historik och också påminns om det är något som behöver följas upp. Teknikerna har alla anläggningar i ett GPS register och kan enkelt planera och hitta till sitt reningsverk. Både service och driftavtal omfattar också telefonsupport Driftavtal med funktionsgaranti Verksamhetsmodellen i driftavtal bygger på att all teknisk drift utförs av personal med utbildning i produkten och i processteknik. Service och kontroll görs 4 gånger/år. Fastighetsägaren utför endast en visuell kontroll av klarzonen och slamkvalité. Kontrollen eller som vi kallar den Tillsyn är enkel och kräver inte tekniskt kunnande. Skulle en störning uppstå kontaktar verksamhetsutövaren driftorganisationen och får inom 24 tim hjälp med felsökning. För komplexa störningar eskaleras problemställningar till andra linjens support. En annan fördel med verksamhetsmodellen är att organisationen snabbt hittar systemfel som återkopplas till utvecklingsarbetet. Topas Vatten har arbetat med driftavtal sedan 2003, och har på detta sätt fått en hög tillförlitlighet och kontroll på alla avloppsanläggningar som är levererade. Anläggningarna finns dokumenterade i en databas med mobil access och alla status efter alla besök dokumenteras av driftteknikerna. Verksamhetsutövaren som tecknar driftavtal garanteras funktion och godkända provresultat efter myndighetens krav. Copyright Topas Vatten AB 8
11 Verksamhetsmodell för driftavtal Förutom underhåll av utrustning med byte av slitdelar och påfyllning av kemikalier ingår följande arbeten som är kritiska för att kunna uppnå funktion och den reningsgrad som finns i tillståndet för anläggningen. Teknikerna kontrollerar och åtgärdar bl.a. följande: Tekniskt underhåll av avloppsanläggning Fosforinnehåll på renat vatten Slamkvalité och mängd Slamtömning UV lampa (om sådan finns) Kontroll av Fosforfälla (om sådan finns) Provtagning Rengörning av ingående delar, byte av slitdelar och liknande. Teknikern kontrollerar och justerar dosering av fällningskemikalier Kontroll av slamkvalité och mängd slam i reningsverket. De små reningsverken har som regel slamavvattnare för lokalt slamomhändertagande. Teknikerna hjälper till med hanteringen. Funktionskontroll ev. byte Funktionskontroll och initiativ till byte. Vid behov ombesörjer teknikerna bytet. Prov tas och lämnas till ackrediterat lab. Resultat meddelas till verksamhetsutövaren och den lokala tillsynsmyndigheten. Mätning av fosforinnehåll i fält med ortofosfatmätare. Metoden används vid intrimning av kemikaliers dosering på reningsverk samt kontroll under drift. På Topasanläggningar är det utgående vattnet är filtrerat med ett sandfilter. Efter filtret är det bara den lösta fosforn kvar. Detta möjliggör kontroll i fält med en Ortofosfatmätare. Mätresultatet som man får i fält stämmer sedan väl med Ptot som utförs av ett ackrediterat lab. Det är sällan som en fabriksinställning stämmer med den verkliga belastningen. Med fältkontroll kan man både spara in på kemikalier alt. öka doseringen för att kompensera en hög belastning. Fig. 7 Mätning av reningsresultatet med avseende på fosfor Copyright Topas Vatten AB 9
12 Serviceavtal - produktansvar Serviceavtalet är den enklaste avtalsformen för teknisk tillsyn och underhåll. I detta fall måste verksamhetsutövaren lägga ett större engagemang och kunskap i skötseln av anläggningen. Övervakning av processen hamnar helt och hållet på verksamhetsutövaren. Funktionsgaranti blir svårare att uppnå då det kan vara svårt att veta i vilket skick reningsverket är när serviceteknikern kommer och skall ta prover. Inställningen för kemikaliedoseringen kan behöva justering och för detta krävs att verksamhetsutövaren innehar och kan hantera en fosformätare. Slamkvalitén och mängden slam är också ett frågetecken efter 12 månader drift Felavhjälpning och andra linjens support Felavhjälpning kan ibland ske på telefon men kan också innebära en utryckning vid mer kritiska tillstånd. Löst O 2 i avloppsvattnet: För att klara att felsöka den biologiska processen används också s.k. Löst O 2 - instrument. Ett sådant instrument används för att kontrollera om det finns tillgängligt syre löst i vattnet. Det är endast det lösta syret (O 2 ) som bakterierna kan tillgodogöra sig. En yttre störning kan vara att vattnets beskaffenhet är sådant att verkningsgraden för syreöverföringen (s.k. alfafaktor) är låg och den biologiska processen kan vara försämrad eller i stort sett utebli. Orsak till detta kan vara att vattnet innehåller stor andel av fettsyror, brunnsvattnets kemiska sammansättning, tvättmedel m m. Forskning kring detta pågår och symptomen finns även på kommunala reningsverk. Ett första tecken är grumlig klarfas och även lukt. Mikroskopering av avloppsslam: Används när man misstänker slamsvällning eller andra sedimenteringsproblem. Mikroskoperingen ger en bättre analys till ett åtgärdsprogram. Det är framförallt för att kunna påverka de yttre omständigheterna. Andra linjens support: Vid behov kan serviceteknikerna eskalera svårare problem dels inom den egna serviceorganisationen men också till en processtekniker. Kontroll av löst O 2 i den biologiska processen. Denna kontroll görs när man misstänker syrebrist i processen. Detta kan bero på vattnets egenskaper eller att vattnet innehåller fettsyror eller liknande som försämrar syrets O 2 förmåga att lösa sig i vattnet. Första tecknet på detta är att klarfasen är grumlig och luktproblem. Ofta behöver man komplettera mätningen med en mikroskopering. Fig. 8 Kontroll av löst O 2 i den biologiska processen. Copyright Topas Vatten AB 10
13 Verktyg för kontroll av processen En funktionskontroll av ett avloppsreningsverk kräver således följande verktyg: Ortofosfatmätare Mätinstrument som mäter den i vattnet lösta fosforn.* Löst O 2 mätare Mätinstrument som mäter det lösta O 2 innehållet i processvattnet. ph indikator ph mätare eller indikatorpapper. Genomskinlig behållare För kontroll av slamkvalité och mängd. Första indikation på sedimenteringsproblem. Mikroskop Undersökning av den mikrobiologiska sammansättningen i avloppsslammet. * För att mäta totalfosfor, måste man koka provet för att lösa upp den fasta fosforn. I Topas ARV är det utgående vattnet filtrerat med sandfilter och vi mäter således endast den lösta fosfor som då motsvarar totalfosfor Slutsats Det finns både faktiska och mjuka värden i tjänsten driftavtal Det faktiska värdet är att vi upptäcker problem och kan hjälpa till att lösa dem. Det är inte alltid fel på avloppsreningsverket och problemen orsakas av yttre störningar. Det viktiga är ändå att det går att felsöka avloppsanläggningen och föreslå åtgärder. Ingen vill ha en avloppsanläggning som inte fungerar. Som leverantör kan vi tryggt leverera önskat reningsresultat uppsatt av den lokala tillsynsmyndigheten. Verksamhetsutövaren får hjälp i att fullfölja sitt ansvar för avloppsanläggningens prestanda och funktion. De mjuka fördelarna är att verksamhetsutövaren känner en trygghet i sin avloppsanläggning utan ett allt för stort engagemang. Det är enkelt att ringa supporten och man känner sin tekniker. Det har resulterat i att kunden får ett naturligt intresse för anläggningen och successivt växer in i rollen som verksamhetsutövare. Det intressanta är att även de som från början visat litet intresse för anläggningen bygger successivt upp kunskap och får därmed ett större engagemang. 5. REFERENSER 1. Ternström, Anders AnoxKaldnes, Lund 2. Bøgh,Anna-Marie Trådformiga bakterier och slamflockens uppbyggnad, Kemira Copyright Topas Vatten AB 11
drift av små, privata avloppsreningverk
drift av små, privata avloppsreningverk Agenda: Vad kan hända i en aktivslamanläggning Verksamhetsmodell för driftavtal Driftavtal Vs. Serviceavtal Driftavtal verksamhetsmodell Felavhjälpning 2:a linjens
Läs merEntreprenörsfredag Borås 2015-03-20
Vad händer i ett Avloppsreningsverk med aktivt slam? Agenda: När skall man välja ett minireningsverk Vem köper avloppsreningsverk Hur fungerar en aktiv slamanläggning Vad kan hända i driften När är det
Läs merUtsläppsvillkor och funktionellt krav på reningsverket och ledningsnätet.
Bakgrund Hornasjöns Samfällighetsförening planerar för 37 fastigheter anslutna med ledningsnät till ett gemensamt reningsverk. Utsläppsvillkor och funktionellt krav på reningsverket och ledningsnätet.
Läs mertotal trygg het Nyckelfärdiga reningsverk för 1 500 hushåll
total trygg het Nyckelfärdiga reningsverk för 1 500 hushåll extrem rening profes sionell service profes sionell kompe tens Du är i goda händer. Topas Vatten är mer än ett bra reningsverk. Vid planering
Läs merminireningsverk BioCleaner Ett robust och pålitligt reningsverk med fler än 25 000 installationer.
minireningsverk BioCleaner Ett robust och pålitligt reningsverk med fler än 25 000 installationer. 10% av Sveriges befolkning saknar anslutning till ett kommunalt reningsverk. Dessa 10% bidrar till lika
Läs merUponor minireningsverk för enskilt avlopp: 5pe, 10pe och 15pe.
U P O N O R I N F R A S T R U K T U R U P O N O R M I N I R E N I N G S V E R K P R O D U K T FA K TA 1-0 6 Uponor minireningsverk för enskilt avlopp: 5pe, 10pe och 15pe. Enskilda avlopp - problem och
Läs merKILENE AVLOPPSRENINGSVERK. Hammarö kommun
Hammarö kommun Processbeskrivning KILENE AVLOPPSRENINGSVERK Hammarö kommun Process Beskrivning Life projektet LOCAL RECYCLING Hammarö kommun Processbeskrivning Sättersvikens ARV 2007-01-15 I Innehållsförteckning
Läs merÅrsrapport för mindre avloppsreningsverk
Årsrapport för mindre avloppsreningsverk 2014 Haga Huddunge Morgongåva Runhällen Årsrapport för mindre avloppsreningsverk i Heby kommun I Heby Kommun finns fyra stycken mindre avloppsreningsverk (Haga,
Läs merENSKILDA AVLOPP I TANUMS KOMMUN. Miljöavdelningen Tanums kommun 457 81 Tanumshede. mbn.diarium@tanum.se 0525-18000
ENSKILDA AVLOPP I TANUMS KOMMUN Miljöavdelningen Tanums kommun 457 81 Tanumshede mbn.diarium@tanum.se 0525-18000 Den här broschyren vänder sig till dig som planerar att anlägga en enskild avloppsanläggning.
Läs merVatten och avlopp i Uppsala. Av: Adrian, Johan och Lukas
Vatten och avlopp i Uppsala Av: Adrian, Johan och Lukas Hela världens kretslopp Alla jordens hav, sjöar eller vattendrag är ett slags vatten förråd som förvarar vattnet om det inte är i någon annan form.
Läs merBerg avloppsreningsverk Årsrapport 2012
Berg avloppsreningsverk Tekniska förvaltningen, VA-avdelningen 0780-50-021 Innehållsförteckning 1. Verksamhetsbeskrivning... 3 1.1 Lokalisering och recipient... 3 1.2 Verksamhetens organisation och ansvarsfördelning...
Läs merPuhtaiden vesien puolesta - opas jätevesien maailmaan
Page 1 of 5 Bruks- och underhållsanvisningar för markbädd Markbädd Slamavskiljare Fördelningsbrunn Uppsamlingsrör Uppsamlingsbrunn Markbädd I en markbädd grundar sig reningen på en biologisk process som
Läs merPilotförsök Linje 1 MembranBioReaktor
Pilotförsök Linje 1 MembranBioReaktor Hammarby Sjöstadsverk Stockholms framtida avloppsrening Projektrapport Maj 2014 Bakgrund Stockholms framtida avloppsrening Stockholm växer med cirka 1,5 procent per
Läs merCE-certifierade minireningsverk
CE-certifierade minireningsverk Produktbeskrivning PP-modell Typ 2 50 pers. Oberoende utvärderat enligt EN12566-3. Smidig Smidig lösning lösning Våra produkter Våra produkter är biologiskt är biologiskt
Läs merOch vad händer sedan?
Och vad händer sedan? I STORT SETT ALLA MÄNNISKOR I SVERIGE SOM BOR i en tätort är anslutna till ett vatten- och avloppsledningsnät. Men så har det inte alltid varit. Visserligen fanns vattenledningar
Läs merBAGA Easy. Avloppsanläggningar för hög skyddsnivå. Kretsloppsanpassat
BAGA Easy Avloppsanläggningar för hög skyddsnivå Kretsloppsanpassat Enkelt och driftsäkert Bästa miljö och hälsoskydd 10 års process- och funktionsgaranti CE-certifierad i Sverige under svenska klimatförhållanden
Läs merSatellitbild Lite korta fakta Ett unikt reningsverk 1 2 Processavloppsvattnet från läkemedelstillverkningen i Snäckviken pumpas i en 6,5 km lång ledning. Den är upphängd i en avloppstunnel som leder till
Läs merBedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Eksjö kommun
Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Eksjö kommun Antagna av tillstånds- och myndighetsnämnden 2013-01-23 Innehållsförteckning Inledning.. 3 Funktionskrav......3 Säker funktion och användarvänlighet.........3
Läs merGår igenom populärversion av aktivt slam. Hur man kontrollerar slam visuellt Vad händer när det blir slamflykt och flytslam Vad bör man tänka på när
Går igenom populärversion av aktivt slam. Hur man kontrollerar slam visuellt Vad händer när det blir slamflykt och flytslam Vad bör man tänka på när man projekterar ett enskilt avlopp speciellt om man
Läs merStörre avloppsanläggningar - skötsel och underhåll
Större avloppsanläggningar - skötsel och underhåll En avloppsanläggning kräver underhåll och skötsel. Främst genom att regelbundet titta till anläggningen för att se så den fungerar som den ska. Problem
Läs merRent, renare, Ecoboxrent!
Rent, renare, Ecoboxrent! Ett komplett minireningsverk som renar avloppet år ut och år in - helt utan kemikalier Robust byggd för vårt nordiska klimat Fritt från kemikalier För normal och hög skyddsnivå
Läs merLärarhandledning för arbetet med avlopp, för elever i år 4 6. Avloppsvatten
Lärarhandledning för arbetet med avlopp, för elever i år 4 6 Avloppsvatten Varför gör vi ett material om vatten? Vatten- och avloppsavdelningen i Enköpings kommun arbetar för att vattnet som vi använder
Läs merSlam från slamavskiljare med inkopplad WC tömning vart annat år Ange skäl för dispens
Blanketten skickas till: Västerviks kommun Miljö och byggnadskontoret 593 80 Västervik FÖRLÄNGT HÄMTNINGSINTERVALL FÖR SLAMBRUNN OCH/ELLER WC-TANK Ansökan om dispens gällande hushållsavfall Enligt 15 kap
Läs merÅSEDA AVLOPPSRENINGSVERK
ÅSEDA AVLOPPSRENINGSVERK Uppvidinge kommun Samrådsredogörelse Treatcon AB Kalmar den 11:e mars 2011 Uppdrag: Åseda avloppsreningsverk Samrådsredogörelse Datum: 2011-03-11 Uppdragsgivare: Uppvidinge kommun
Läs merUponor Minireningsverk 5-10pe
Uponor Minireningsverk 5-10pe Allmänt-minireningsverk Uponors minireningsverk är tillverkade för att uppfylla myndigheternas krav. Reningsverken är biologiskkemiskt fungerande satsreningsverk, för behandling
Läs merBedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Nässjö kommun. Antagen av Miljö- och byggnadsnämnden 2008-06-11
Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Nässjö kommun Antagen av Miljö- och byggnadsnämnden 2008-06-11 Innehållsförteckning Inledning...... 3 Funktionskrav.. 3 Säker funktion och användarvänlighet.......
Läs merÅrsrapport för mindre avloppsreningsverk
Årsrapport för mindre avloppsreningsverk 2013 Haga Huddunge Runhällen Årsrapport för mindre avloppsreningsverk i Heby kommun I Heby Kommun finns fyra stycken mindre avloppsreningsverk (Haga, Huddunge,
Läs merAvloppsanordning för hushållsspillvatten på Edsås 1:18 - komplettering
Edsås 1:18 Foto från norra delen av Edsås 1:18 Avloppsanordning för hushållsspillvatten på Edsås 1:18 - komplettering 2007-04-25 Beställare: Advokatfirman Åberg Kungsportsavenyn 32 411 36 GÖTEBORG Konsult:
Läs merBilaga 1. Teknisk beskrivning av. Tångens avloppsreningsverk H2OLAND. Mark de Blois/Behroz Haidarian www.h2oland.se 0322-66 04 67
Bilaga 1 av Tångens avloppsreningsverk Orust kommun 2013-07-02 Tångens avloppsreningsverk Tillståndsansökan Orust kommun av Tångens avloppsreningsverk Innehållsförteckning 1 INLEDNING... 3 2 UTSLÄPPSVILLKOR...
Läs merSÄTTERSVIKENS AVLOPPSRENINGSVERK. Hammarö kommun
Hammarö kommun Processbeskrivning Sättersvikens ARV 2006-10-15 I SÄTTERSVIKENS AVLOPPSRENINGSVERK Hammarö kommun Process Beskrivning Life projektet LOCAL RECYCLING Hammarö kommun Processbeskrivning Sättersvikens
Läs merBrandholmens avloppsreningsverk.
Brandholmens avloppsreningsverk. 1 2 Brandholmens avloppreningsverk. Vattnet i Nyköping. I Nyköpings kommun är ca 55 % av vårt dricksvatten producerat av ytvatten från bland andra sjön Yngaren. Vattnet
Läs merSlamavskiljare Markbädd Nordkalk Filtra P
April, 2009 Slamavskiljare Markbädd Nordkalk Filtra P Figur 1. Nordkalk Filtra P är ett passivt filter som effektivt renar fosfor och bakterier ur vatten. (Filtret fungerar även efter kompaktfilter, biofilter
Läs merRiktlinjer för små avloppsanordningar i Haparanda kommun. Antagen av samhällsbyggnadsnämnden 2016-04-12 37
Riktlinjer för små avloppsanordningar i Haparanda kommun Antagen av samhällsbyggnadsnämnden 2016-04-12 37 Inledning Avloppsvatten är ett samlingsbegrepp för olika sorters förorenat vatten. Spillvatten
Läs merANTAGET AV MILJÖ-OCH SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN 2015-02-25. Riktlinjer för enskilda avlopp i Hedemora kommun
ANTAGET AV MILJÖ-OCH SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN 2015-02-25 Riktlinjer för enskilda avlopp i Hedemora kommun Lagstiftning och andra styrdokument Miljöbalken Olika typer av förorenat vatten definieras som avloppsvatten.
Läs merPolicy för enskilda avloppsanordningar (upp till 25 pe) i Orust kommun
FÖRFATTNINGSSAMLING (6.2.7) Antagen av Miljö- och byggnadsnämnden 2008-04-10 84 (MBN/2008:104), 2008-05-13 139 (MBN/2008:104) Policy för enskilda avloppsanordningar (upp till 25 pe) i Orust kommun Gäller
Läs merTILLSTÅNDSANSÖKAN ANSÖKAN BYLANDETS AVLOPPSRENINGSVERK SAMRÅDSHANDLING SEAB. Karlstad 2013-05-21. Uppdragsnummer 2004-30
TILLSTÅNDSANSÖKAN ANSÖKAN BYLANDETS AVLOPPSRENINGSVERK Karlstad Uppdragsnummer 2004-30 VA-Konsulten Magnus Aronsson AB Granitvägen 28 653 50 Karlstad Telefon 070-307 87 75 arv:2004-30 Tillsta ndsanso kan:130521
Läs merTänker du inrätta ny avloppsanläggning eller rusta upp din gamla?
Tänker du inrätta ny avloppsanläggning eller rusta upp din gamla? När du ska inrätta en avloppsanläggning behöver du ha ett tillstånd. Tillståndet söker du hos Miljöförvaltningen. Även om du inte ska göra
Läs merNär det gäller avloppsanläggningens placering finns olika avstånd man måste ta hänsyn till. När behöver man söka tillstånd eller göra en anmälan?
Varför är avloppsrening viktigt? Minska syrebrist och övergödning Utsläpp av dåligt renat avloppsvatten till våra hav, sjöar, åar och bäckar kan ge syrebrist i vattnet med dålig lukt som följd. Det kan
Läs merNya riktlinjer för tillsyn av enskilda avlopp
Miljönämnden 2007-04-04 69 35 Dnr 2007-369 Nya riktlinjer för tillsyn av enskilda avlopp ÄRENDE Miljönämnden har tidigare fastställt riktlinjer för handläggning av enskilda avlopp. Dessa riktlinjer har
Läs merStatens naturvårdsverks författningssamling
Statens naturvårdsverks författningssamling Miljöskydd ISSN 0347-5301 Kungörelse med föreskrifter om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse; beslutad den 30 maj 1994. SNFS 1994:7 MS:75 Utkom från trycket
Läs merMiljörapport. Kvicksund 2014.
Miljörapport. Kvicksund 2014. Innehåll 1 Grunddel Flintavik... 2 2 Verksamhetsbeskrivning Flintavik... 3 2.1 Organisation... 3 2.2 Verksamhetsområde... 3 2.3 Avloppsvattenrening... 3 2.4 Kemikaliehantering...
Läs mer1. VARFÖR BEHÖVS EN AVLOPPSANLÄGGNING?... 3 2. BESTÄMMELSER OM ENSKILDA AVLOPP... 3 2.1 Hög eller Normal skyddsnivå... 3 3.
Att planera för enskilt avlopp Informationsmaterial från Miljö- och hälsoskyddsavdelningen Januari 2009 Innehållsförteckning 1. VARFÖR BEHÖVS EN AVLOPPSANLÄGGNING?... 3 2. BESTÄMMELSER OM ENSKILDA AVLOPP...
Läs merDrift av Topas Avloppsreningsverk: Tillsyn. Topas Vatten R 09 Version TOM-C 1. Förrådsvägen 9, 181 41 Lidingö +46 8 767 0030
V A T T E N Drift av Topas Avloppsreningsverk: Tillsyn Topas Vatten R 09 Version TOM-C 1 Topas Vatten AB www.topasvatten.se Förrådsvägen 9, 181 41 Lidingö +46 8 767 0030 1. Varför renar vi avloppsvatten
Läs mer2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING
2 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING... 3 2.1 Befintlig anläggning... 3 2.2 Ny anläggning... 4 2.3 Recipient... 6 3 TEKNISK FÖRSÖRJNING... 7 4 GEOLOGISKA FÖRHÅLLANDEN...
Läs merLANDSKAPSREGERINGENS ANVISNINGAR FÖR PLANERING AV ENSKILDA AVLOPPSANLÄGGNINGAR
1 LANDSKAPSREGERINGENS ANVISNINGAR FÖR PLANERING AV ENSKILDA AVLOPPSANLÄGGNINGAR OKTOBER 2006 Reviderad maj 2013 Olika skyddsavstånd att ta hänsyn till vid placeringen av en avloppsanläggning (Bild ur
Läs merKoll på Kungsbacka Miljö & Hälsoskydd Rapport 2:2008. Renare vatten Inventering av minireningsverk Kungsbacka kommun
Koll på Kungsbacka Miljö & Hälsoskydd Rapport 2:2008 Renare vatten Inventering av minireningsverk i Kungsbacka kommun Kungsbacka kommun Sammanfattning Förvaltningen för Miljö & Hälsoskydd har under 2007-2008
Läs merLyft produktionen med rätt vattenrening
Lyft produktionen med rätt vattenrening ~ 1 ~ Kraven på rening av industriellt avloppsvatten Reningsverken är byggda för att ta emot hushållsspillvatten, som är biologiskt nedbrytbart samt reduktion av
Läs merRiktlinjer för enskilda avlopp
Riktlinjer för enskilda avlopp 2016-03-01 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Enskilda avlopp 2016-02-23, 18 Miljö- och byggnämnden Tills vidare Dokumentansvarig
Läs merMinireningsverk. från. För ett grönare tänkande
Minireningsverk från För ett grönare tänkande Robust konstruktion inga rörliga delar, inga mekaniska pumpar, ingen elektronik nere i själva tanken. Minska miljöbelastningen med egen slamtömning. Finansiering
Läs merVA-HANTERING RÖRUM 5:24 (TID 5:21)
VA-HANTERING RÖRUM 5:24 Utredning Malmö Uppdragsnummer 3830995 SWECO Hans Michelsensgatan 2 Box 286, 201 22 Malmö Telefon 040-16 70 00 Telefax 040-15 43 47 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING... 2 2 VATTENFÖRSÖRJNING...
Läs merRaita C ORIGINAL ENVIRONMENT
MILJÖTEKNIK Raita C ORIGINAL ENVIRONMENT Informationen in denna skötselanvisning är avsedd för reningsverkets skötsel samt för planering och installation av reningsverk, erbjudanden och tillståndsbehandlingar
Läs merKungsbacka vattenrike
Grönt: Våtmarksanläggning avsedd att ytterligare rena det utgående avloppsvatten från reningsverket Rött: Tillsammans med natura 2000-området Kungsbackafjorden kan det bilda ett Kungsbacka vattenrike Kungsbacka
Läs merKÄLLBY AVLOPPSRENINGSVERK
KÄLLBY AVLOPPSRENINGSVERK 1 Avloppsnätet Avloppsnätet i Lund är till största delen, 90 %, byggt som duplikatsystem. Det betyder att spillvatten och dagvatten avleds i skilda ledningar. De återstående tio
Läs mer1. Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att upphäva beslut Mhn 148/2013, Reviderade anvisningar för enskilda avlopp i Halmstads kommun.
1(6) Tjänsteskrivelse 2015-05-13 Diarienummer: 2015-2493 Version: 1,0 Beslutsorgan: Miljö- och hälsoskyddsnämnden Enhet: Hälsoskyddsavdelningen Handläggare: Ingela Caswell E-post: ingela.caswell@halmstad.se
Läs merBioCleaner. Rent va en helt enkelt. Minireningsverk för avloppsva enrening. Anpassat för svenska krav. Cer fierat enligt EU-direk v.
BioCleaner Rent va en helt enkelt Anpassat för svenska krav. Cer fierat enligt EU-direk v. Minireningsverk för avloppsva enrening Anteckningar: Rent va en helt enkelt BioCleaner är e av marknadens mest
Läs merSamrådsunderlag Utbyggnation av Leksands avloppsreningsverk
Sida 1(8) Datum 2015-05-28 Samrådsunderlag Utbyggnation av Leksands avloppsreningsverk På uppdrag av Leksand Vatten AB Handläggare Anna Danielsson På uppdrag av Leksand Vatten AB 0247-44140 anna.danielsson@dvaab.se
Läs merHållbara och kostnadseffektiva små avlopp i Norra Sverige
Kommunerna i Västerbottens och Norrbottens län Vägledning Hållbara och kostnadseffektiva små avlopp i Norra Sverige Vägledning för små avlopp i Norra Sverige 3. Handläggning av ärenden För att uppnå större
Läs merStatsrådets förordning
Statsrådets förordning om behandling av hushållsavloppsvatten i områden utanför vattenverkens avloppsnät Given i Helsingfors den 11 juni 2003 På föredragning av miljöministern föreskrivs med stöd av 11
Läs merHenriksdals avloppsreningsverk. För stockholmarnas och miljöns bästa
Henriksdals avloppsreningsverk För stockholmarnas och miljöns bästa 1 Ett av Europas största avloppsreningsverk Insprängt i Henriksdalsberget, på gränsen mellan Stockholm och Nacka, ligger ett av Stockholm
Läs merRegeringsuppdrag fosfor Effekterna av Naturvårdsverkets förslag. Lund 20 december 2013 Anders Finnson Svenskt Vatten
Regeringsuppdrag fosfor Effekterna av Naturvårdsverkets förslag Lund 20 december 2013 Anders Finnson Svenskt Vatten Förslag till etappmål för hållbar återföring av fosfor och andra växtnäringsämnen Kretsloppen
Läs merAlla produkter klarar Naturvårdsverkets nya krav. Fastighetsägaren 2012-02-09. Avloppsreningens viktiga funktioner
2012-02-09 Informationsträff om enskilda avlopp Ebba af Petersens WRS Uppsala AB & Avloppsguiden AB ebba.af.petersens@w rs.se Ebba af Petersens WRS Uppsala AB ebba@avloppsguiden.se Ornö 9 februari 2012
Läs merEfterpoleringsvåtmark vid Hammargårds reningsverk. Projektarbete Våtmarker och rinnande vatten Linneuniversitet 2011 Christer Johansson
Efterpoleringsvåtmark vid Hammargårds reningsverk Projektarbete Våtmarker och rinnande vatten Linneuniversitet 2011 Christer Johansson Tanken på en efterpoleringsvåtmark efter Hammargårds reningsverk har
Läs merÅrlig tillsynsrapport för avloppsreningsverk
MILJÖFÖRVALTNINGEN Årlig tillsynsrapport för avloppsreningsverk Januari 2012 till december 2012 Principskiss av reningsverken. www.stockholm.se/miljoforvaltningen Från Stockholmvattens Va AB:s miljörapport
Läs merEtt enkelt sätt att skydda din miljö
IN-DRÄN Biobädd 5ce Ett enkelt sätt att skydda din miljö - förnya ditt avlopp Vi hjälper dig Du läser detta för att du vill rena ditt avloppsvatten. Antingen finns ett krav från myndigheterna eller så
Läs merHANDLEDNING Fordonstvättar 2014 Version 1-2014-11-06
HANDLEDNING Fordonstvättar 2014 Version 1 - Allmänt Denna handledning finns som ett stöd för tillsyn av fordonstvättar. Varje avsnitt i checklistan följs av anvisningar och detaljerade förklaringar mm.
Läs merKontrollprogram för Bräcke-Hede Avloppsverk
1 Kontrollprogram för Bräcke-Hede Avloppsverk 2014-06-30 Reviderad: 2015-03-28 Planskiss reningsverk Bräcke Hede 2 Inledning Detta kontrollprogram avser Bräcke-Hede VA-förenings uppföljning och kontroll
Läs merÖversiktlig VA och dagvattenutredning för Bjärnö 1:2 2013-03-28. Upprättad av: Johanna Persson och Emma Sjögren
PM Översiktlig VA och dagvattenutredning för Bjärnö 1:2 2013-03-28 Upprättad av: Johanna Persson och Emma Sjögren PM Översiktlig VA och dagvattenutredning för Bjärnö 1:2 Kund Karlshamns Kommun Stadsmiljöavdelningen
Läs mer- Green Rock AquaStone - sten med fällningskemikalie (Patentsökt)
- Green Rock AquaStone - sten med fällningskemikalie (Patentsökt) Genom mekaniska och biologiska reningsmetoder kan bara en liten del av näringsämnena i löst form, (varav fosforn är störst) avskiljas ur
Läs merBDT-avlopps möte på länsstyrelsen 2009-03-04
BDT-avlopps möte på länsstyrelsen 2009-03-04 Närvarande: Inspektörer från Enköping, Tierp, Östhammar, Älvkarleby, Håbo, Sala-Heby, Uppsala och Tomas Waara länsstyrelsen Uppsala, Peter Ridderstolpe, WRS
Läs merInformationsmöte på Margretelunds reningsverk. Mikael Algvere AOVA chef
Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. 20140910 Mikael Algvere AOVA chef Vad är ett reningsverk? Reningsverk är en biokemisk processindustri, som renar vårt spillvatten från biologiskt material,
Läs merLäkemedelsrester i avloppsvatten och slam
Läkemedelsrester i avloppsvatten och slam Förekomst och negativa effekter av läkemedel i sjöar och vattendrag är ett ämne som rönt stor uppmärksamhet de senaste åren. Det finns också farhågor att läkemedelsrester
Läs merIdag är avståndet från Lidköpings reningsverk till bebyggelse ca 600 meter. Målet är att kunna bygga bostäder inom ett avstånd av 50-100 meter.
BILAGA 1 Frånluftbehandling vid Lidköpings ARV INLEDNING Reningsverken i svenska städer och samhällen ligger av naturliga skäl i lågpunkten nära vattenrecipienten. Det finns idag en klar tendens i Sverige
Läs merVattenverk i Askersund kommun
Vattenverk i Askersund kommun I Askersund finns 5 vattenverk där vattnet produceras. Det finns 11 tryckstegringsstationer på ledningsnätet där vattentrycket höjs med pumpar för att kompensera för höjd-
Läs merRAPPORT. Härjedalen Tillstånd HÄRJEDALENS KOMMUN ÖSTERSUND VATTEN OCH MILJÖ SAMRÅDSUNDERLAG UPPDRAGSNUMMER 1644764000 2015-12-22
HÄRJEDALENS KOMMUN Härjedalen Tillstånd UPPDRAGSNUMMER 1644764000 SAMRÅDSUNDERLAG 2015-12-22 ÖSTERSUND VATTEN OCH MILJÖ JESSICA RAFTSJÖ LINDBERG Sammanfattning Enligt Härjedalens översiktsplan för Funäsdals-området
Läs merTerana GRAF. minireningsverk GRAF MINIRENINGSVERK HÖG DRIFTSÄKERHET OCH GOD TOTALEKONOMI
Terana GRAF minireningsverk GRAF MINIRENINGSVERK HÖG DRIFTSÄKERHET OCH GOD TOTALEKONOMI Biokemisk hantering av avloppsvatten från hushåll GRAF är ett biokemiskt minireningsverk för hantering av allt avloppsvatten
Läs merINFORMATION FRÅN MILJÖAVDELNINGEN. AVLOPP PÅ RÄTT SÄTT Information till dig som skall anlägga enskild avloppsanläggning
INFORMATION FRÅN MILJÖAVDELNINGEN AVLOPP PÅ RÄTT SÄTT Information till dig som skall anlägga enskild avloppsanläggning INNEHÅLLSFÖRTECKNING VILKA RIKTLINJER STYR?... 3 OLIKA RENINGSMETODER... 3 ALLMÄNT...
Läs merRevidering av Grundförutsättningar Torneträsk Riksgränsen 2013-05-28
Revidering av Grundförutsättningar Torneträsk Riksgränsen 2013-05-28 Följande avsnitt är reviderade. I grunddokumentet är de markerade avsnitten markerade med rött kryss. Kapitel 2.7 har reviderats med
Läs merTidskrift/serie Växtpressen. Redaktör Hyltén-Cavallius I. Utgivningsår 2006 Nr/avsnitt 1 Författare Frostgård G.
Bibliografiska uppgifter för Fosfor - millöproblem i Östersjön Tidskrift/serie Växtpressen Utgivare Yara AB Redaktör Hyltén-Cavallius I. Utgivningsår 2006 Nr/avsnitt 1 Författare Frostgård G. Huvudspråk
Läs merKemisk fällning av avloppsvatten kan
Grundkurs i Kemisk fällning 3 AVLOPPSVATTENRENING I de föregående två artiklarna har vi i all enkelhet berättat om kemisk fällning och hur den tillämpas för att rena dricksvatten. Nu går vi in på hur avloppsvatten
Läs merMinireningsverk för rening av avloppsvatten
Tekniska uppgifter WehoPuts 5 och 10 WehoPuts 5 WehoPuts 10 Kapacitet l/dygn 7 10 Satsstorlek l 2 0 Vikt kg 325 400 WehoPuts Mått mm - längd (A) 2200 - bredd (B) 1200 1400 - höjd (C) 22 795/1025 940/1180
Läs merHur reningsverket fungerar
Kommunalt avlopp Det vatten du använder hemma, exempelvis när du duschar eller spolar på toaletten, släpps ut i ett gemensamt avloppssystem där det sen leds vidare till reningsverket. Hit leds även processvatten
Läs merDOM 2013-01-24 Stockholm
1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen Rotel 060103 DOM 2013-01-24 Stockholm Mål nr M 5065-12 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2012-05-15 i mål nr M 4789-11, se
Läs merFörbättrad fosforavskiljning i enskilda avlopp. Ola Palm
Förbättrad fosforavskiljning i enskilda avlopp Ola Palm Vad är enskilda avlopp? Definition enligt allmänna råden (2006:7) Hushållsspillvatten från enstaka hushåll och från gemensamhetsanläggningar dimensionerade
Läs merVAD ÄR AVLOPPSVATTEN? VARFÖR BEHÖVS AVLOPPSVATTENRENING? AVLOPPSRENINGSVERKETS DELAR
VAD ÄR AVLOPPSVATTEN? VARFÖR BEHÖVS AVLOPPSVATTENRENING? AVLOPPSRENINGSVERKETS DELAR VAD ÄR AVLOPPSVATTEN VAD ÄR AVLOPPSVATTEN SPILLVATTEN Förorenat vatten från hushåll, industrier, serviceanläggningar
Läs merMILJÖRAPPORT 2013 HEDÅSENS RENINGSVERK. Sandvikens kommun
MILJÖRAPPORT 2013 HEDÅSENS RENINGSVERK Sandvikens kommun Foto: Marie Engström Sandviken 2014-03-05 Carin Eklund Sandviken Energi Vatten AB Miljörapport 2013 Hedåsens reningsverk, Sandvikens kommun Miljörapport
Läs merTematiskt tillägg till översiktplanen för vatten och avlopp från 2010
1 2014-03-06 Torsås Kommun Bygg- och miljönämnden 385 25 Torsås Tematiskt tillägg till översiktplanen för vatten och avlopp från 2010 Torsås Kustmiljögrupp har beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad
Läs merRiktlinjer för tvätt av fordon. Beslutade av miljö och hälsoskyddsnämnden 2015-12-09 132
Riktlinjer för tvätt av fordon Beslutade av miljö och hälsoskyddsnämnden 2015-12-09 132 Miljö- och hälsoskyddskontoret december 2015 Riktlinjer för tvätt av fordon Fordonstvättens avlopp efter oljeavskiljare
Läs merKALK FÖR VATTENRENING
KALK FÖR VATTENRENING Vatten vårt viktigaste livsmedel SMA Mineral är en av Nordens största tillverkare av kalkprodukter. Vi har lång erfarenhet av kalk och kalkhantering. Kalk är en naturprodukt och den
Läs merReningsverk BioPlus SORTIMENT ÖVERSIKT
SORTIMENT ÖVERSIKT Reningsverk för små hus, villor och flerbostadsområden. För permanent och fritidsboende Parametrar Modellbeteckning BioPlus-5 BioPlus-9 BioPlus-15 Befolkningsekvivalent (PE) PE 5 9
Läs merRening vid Bergs Oljehamn
Rening vid Bergs Oljehamn statoilsreningsfolder2.indd 1 08-10-09 13.24.00 statoilsreningsfolder2.indd 2 08-10-09 13.24.01 Innehåll Vattenrening vid Bergs Oljehamn 4 Gasrening vid Bergs Oljehamn 10 statoilsreningsfolder2.indd
Läs merårsrapport 2013 Vätterledens avloppsreningsverk
årsrapport 2013 Vätterledens avloppsreningsverk 1. INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 2. GRUNDDEL... 3 3. TEXTDEL... 4 3.1 Verksamhetsbeskrivning... 4 3.1.1 Organisation... 4 3.1.2 Verksamhet...
Läs merVATTENANVÄNDNING - VATTENVÅRD
MULLSJÖ KOMMUN 109 VATTENANVÄNDNING - VATTENVÅRD Tidan i närheten av Näs, Bjurbäck. HUR SER DET UT? Mullsjö kommun är rik på sjöar och vattendrag. De största sjöarna i kommunen är Stråken, Nässjön, Brängen,
Läs merVatten- och avloppssystemen i Göteborg
Vatten- och avloppssystemen i Göteborg Dricksvatten Dricksvattnet är vårt viktigaste livsmedel och kvaliteten kontrolleras regelbundet. Göteborgarnas råvatten, det producerade dricksvattnet vid vattenverken
Läs merCE-Certifierade Minireningsverk
CE-Certifierade Minireningsverk Oberoende utvärderat enligt EN12566-3. Inga mekaniska delar i tanken. Enkelt underhåll, låg driftkostnad. Löpande support via vårt serviceavtal. Ett driftsäkert och naturvänligt
Läs mermarkbädd på burk BIOROCK Certifierad avloppsvattenrening på burk utan el.
markbädd på burk BIOROCK Certifierad avloppsvattenrening på burk utan el. 4evergreen markbädd på burk kräver varken grävning av provgropar, stor markyta eller el för att hjälpa dig rena ditt avloppsvatten.
Läs merMiljörapport 2008. Svensk Biogas i Linköping AB Norrköping Biogas Anläggning 0581-1106
Svensk Biogas i Linköping AB Norrköping Biogas Anläggning 0581-1106 Innehållsförteckning 1 Verksamhetsbeskrivning... 2 1.1 Organisation och ansvarsfördelning... 2 1.2 Beskrivning av verksamheten... 2 1.3
Läs merSAMFÄLLIGHETSFÖRENING RÄTT & FEL LITEN HANDBOK
KVARNHAGENS SAMFÄLLIGHETSFÖRENING RÄTT & FEL LITEN HANDBOK För medlemmarna i Kvarnhagens samfällighetsförening om vad vi får och inte får spola ner i våra avlopp. VAD FÅR VI SPOLA NER I VÅRT AVLOPP - vad
Läs merMILJÖTEKNIK FÖR BEHANDLING AV AVLOPPSVATTEN
PP PP PP PP MILJÖTENI FÖR BEHANDLING AV AVLOPPSVATTEN Uppsamling av sats 4 PA biokemiska minireningsverk: Småhus, fritidshus sida 2 Slambehandling 2. Bio-kemisk rening Gemensamma reningsverk sida 3 Reningsverk
Läs merSweco Environment AB. Org.nr 556346-0327 säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen
Tyresö Kommun Hantering av BDT-vatten i Östra Tyresö Uppdragsnummer 1141230000 Leverans Stockholm 2011-08-15 Sweco Environment AB Denis van Moeffaert 1 (15) Sweco Vatten & Miljö Gjörwellsgatan 22 Box 34044,
Läs merInventering av enskilda avlopp i Gisekvarns fritidsområde
Inventering av enskilda avlopp i Gisekvarns fritidsområde 2011 En samlad bedömning och beskrivning av de enskilda avloppens funktion i Gisekvarns fritidsområde Bakgrund Miljökontoret i Trosa kommun arbetar
Läs mer