Utvärdering av flotationsanläggningen vid Sjölunda avloppsreningsverk i Malmö

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utvärdering av flotationsanläggningen vid Sjölunda avloppsreningsverk i Malmö"

Transkript

1 Utvärdering av flotationsanläggningen vid Sjölunda avloppsreningsverk i Malmö Evaluation of the Dissolved Air Flotation unit at Sjölunda waste water tretment plant in Malmö Av Therese Johansson Vattenförsörjning- och avloppsteknik, Instutionen för kemiteknik, LTH Abstract A trace element test shows that the water from the post-denitrification unit at Sjölunda waste water treatment plant does not mix with the water from the post-sedimentation from the activated sludge basins when the flow to the Dissolved Air Flotation unit is more than 2200 l/s. Jartests show that the water from the post-sedimentation from the activated sludge basins is more difficult to flotate than the water from the post-denitrification unit. To improve the treatment results at high flows occasions, 160 ml PAX XL100/l and 0,6 g polymer/l should be dosed. At normal flow occasions 80 ml PAX XL100 can be dosed to remove Phosphorus. Keywords: Dissolved Air Flotation, Sjölunda, coagulants Inledning Sjölunda avloppsreningsverk i Malmö är flotationen en del av efterfällningsanläggning. Redan när flotationsanläggningen uppfördes 1979 uppstod problem då den inte fungerade riktig som den skulle. En rad försök har utförts på anläggningen för att förbättra den, något som har resulterat i att de 16 bassänger som finns i anläggningen ser olika ut. Flotationsanläggningen fick från början ta hand om om två olika vattentyper. Ena vattentypen var vatten från biobäddarna och den andra typen var vatten från aktivslamblocket. Vid ombyggnation av Sjölunda 1998 fick flotationsanläggningen ta emot en ny typ av vatten från efterdenitrifikationen i stället för biobäddarna. Kapaciteten för flotationsanläggningen är dubbelt så stor som för efterdenitrifikationen och när flödet överskrider denitrifikationens kapacitet kommer det även in vatten från aktivslamblocket i flotationen. Vid regnväder kommer det in mycket vatten till Sjölunda eftersom stora delar av dagvattensystemet är kopplat till reningsverket. Detta resulterar i att reningen i flotationen inte fungerar optimalt. Sjölunda har ett reningskrav för fosfor på 0,3 mg P/l och eftersträvar att inte släppa ut mer än 10 mg suspenderade ämnen/l. Syfte med denna studie är att utvärdera flotationsanläggningen på Sjölunda och undersöka om partikelseparationen kan bli bättre vid tillsats av fällningskemikalier. Förslag på driftstrategier ska även ges.

2 Sjölunda avloppsreningsverk och flotationsanläggningen Processbeskrivning av Sjölunda avloppsreningsverk I figur 1 visas en processbild över Sjölunda. Figur 1: Principskiss av Sjölunda avloppsreningsverk. Sjölunda är dimensionerat för en maxbelastning på 4400 l/s och under 2007 var medelflödet in till verket m 3 /dygn, vilket motsvarar 1410 l/s. Vattnet som kommer in till verket renas först i fyra rensgaller som har spaltvidden 3 mm och därefter delas vattnet upp två parallella linjer. Första steget i de båda linjerna är ett luftat sandfång. Efter sandfånget doseras ett tvåvärt järn som ska oxideras till ett trevärt järn i förluftningen. Därefter leds vattnet till fyra cirkulär försedimenteringsbassängerna i varje linje. Sista steget i linjen är aktivslambassänger som följs av eftersedimenteringsbassänger. Därefter slås vattnet från de båda linjerna ihop och fördelas ut på fyra stycken biobäddar som består av korrigerad plast av typen Munthers plasdek. Från biobäddarna pumpas vattnet till efterdenitrifiktationen som består av sex linjer med två bassänger i varje linje. Bassängerna är fyllda av Kaldnessbärare av typen K1. Efterdenitrifikationen är designad för att ta emot ett flöde på max 2200 l/s. Tillsist leds vattnet in i flotationsanläggningen som är designad för ett maxflöde på 4400 l/s. Om flödet in till verket är mer än 2200 l/s leds vatten från aktivslamblocket i första linjen in till flotationen. Efter flotationen leds vattnet ut i Öresund via två rör som är tre kilometer långa. Om det kommer in för mycket vatten in till verket kan en del av överskottsvattnet renas i ett bräddvattenmagasin som består av två bassänger. Innan vattnet kommer in i den första bassängen som fungerar som ett magasin renas det mekaniskt med rensilar. När första bassängen är full leds vattnet vidare till den andra bassängen som är en lamellsedimenteringsbassäng. I inloppet till den andra bassängen kan fällningskemikalie tillsättas. Flotationsanläggningen Flotationsanläggningen består av 16 bassänger som är uppdelade på två block. Bassäng 1-9 utgör block 1 och resterande bassänger utgör block 2, se figur 2. I bassäng 3, 4, 13, 14, 15 och 16 finns det en kontaktzonsvägg. Till varje bassäng finns ett opackat dispersionskärl. Mängden dispersionsvatten som ska tillsättas styrs av flödet och målet är att 10 % av flödet som lämnar flotationen ska recirkuleras som dispersionsvatten. Dock har problem med den flödesstyrda regleringen gjort att dispersionsflödet till varje bassäng varit låst på 10,5 l/s. Det innebär att

3 Figur 2: Hur bassängerna i flotationsanläggningen på Sjölunda är numrerade. andelen vatten som recirkuleras varierar mellan 4 och 42 % beroende på flödet, där den lägre andelen uppträder vid maxflöde. Rekommenderat värde är att 6-10 % ska recirkuleras som dispersionsvatten. (Harhoff och Van Vuuren, 1993). I flotationsanläggningen har alla bassänger sex stycken ställen där dispersionsvattnet kommer in i kontaktzonen, men bassäng 7 är ombyggd och där finns endast två stycken ställen där dispersionsvattnet kommer in i kontaktzonen. Metodik för laborationsförsök Syftet med experimenten som utfördes är att undersöka hur partikelavskiljningen i flotationsanläggningen på Sjölunda fungerar vid hög- och lågflöde, samt att se om partikelavskiljningen kan bli bättre vid tillsats av fällningskemikalier. Försöksplan De försök som har utförts redovisas nedan: Turbiditetsmätningar vid både hög- och lågflöde för att undersöka hur flödet påverkar partikelavskiljningen i flotationsanläggningen. Turbiditeten tas på både vatten som kommer in i flotationsanläggningen samt utgående vatten från varje bassäng för att upptäcka eventuella skillnader på bassängerna. Spårämnesförsök där spårämnet litium mäts i de båda kanalerna in till varje block för att undersöka hur vattnet från aktivslamblocket blandar sig med vattnet från efterdenitrifikationen. Flotationstest med vatten från efterdenitrifikationen och aktivslamblocket för att undersöka hur väl lämpade vattensorterna är för flotation. Även mängden dispersionsvattnets påverkan på flotationen undersöktes.

4 Fällningsförsök med fällningskemikalier och polymer på vattnet in till de båda blocken vid högflödestillfälle samt på vatten från efterdenitrifikationen utfördes för att undersöka om partikelavskiljningen kan bli bättre vid tillsats av fällningskemikalier. Turbiditet Turbiditeten mättes med hjälp av en portabel turbiditetsmätare, Hach Lange 2100P. Mätnoggrannheten för turbidimetern är ±2 % plus ströljus (<0,02 NTU). Mätområdet för turbidimetern är NTU (Hach Company, 2004). Spårämnesförsök Vid högflöde doserades en lösning med litiumklorid i slutet av efterdenitrifikationen momentant. Via mobiltelefonkontakt kunde provtagningen inne i flotationen påbörjas då litiumkloriden doserades. Därefter togs prov var 10 sekund i kanalerna som leder vattnet till de båda blocken. Prov togs även på vattnet innan försöket startade för att få fram bakgrundskoncentrationen av litium samt på litiumkloridlösningen för att fastställa hur mycket litium som doserats. Litiumproverna analyserades med atomabsorbationsteknik (perkin elmer AAS-300) (Zachowski, 2008). Fällnings- och flotationsförsök För att undersöka hur partikelavskiljningen blir vid flotation gjordes flotationsförsök med och utan fällningskemikalier. Den fällningskemikalien som användes var PAX XL100 som används i flotationsanläggningen idag. Även den katjonaktiva polyakrylamiden, C-949 testades i kombination med PAX XL100. Både PAX XL100 och C-494 är produkter som säljs av KEMIRA. Det går 126 g Al/l PAX XL100. Försöken utfördes i enlitersbägare och vid fällningsförsök användes även flockningsutrustning Flocculator 2000 från KEMIRA KEMWATER där tiden för inblandning, omrörning och sedimentering ställdes in. Vid fällningsförsöken startade först snabbinblandningen och därefter doserades fällningskemikalien. Snabbinblandningen var igång i 11 sekunder, därefter tog långsaminblandningen vid i 10 minuter. Vid de försök där polymer användes, doserades polymeren i provet efter cirka 5 minuters långsaminblandningen. Efter omrörningen tillsattes dispersionsvattnet med hjälp av en dispersionsspruta, se figur 3. Luften till dispersionssprutan fylldes på med hjälp av ett tryckluftscykelpumpsmunstycke som var monterat till ett luftuttag. På dispersionsklockan fanns en tryckluftsmätare som mätte trycket inne i klockan. Som dispersionsvatten användes kranvatten som mättes upp före och efter dosering för att se hur mycket vatten som tillsattes. Trycket i dispersionssprutan var runt 5 bar för att efterlikna trycket i dispersionskärlen ute i flotationsanläggningen. Mängden dispersionsvatten som tillsattes motsvarade cirka 10 % recirkulation, vilket är den mängd dispersionsvatten som tillsätts flotationsanläggningen om recirkulationen är flödesstyrd (vilket eftersträvas). Efter tillsats av dispersionsvatten fick provet flotera i 10 minuter. Prov togs ut med hjälp av en slang eller en pippet. Slangen var antingen fasttejpad på en bägare så prov kunde tas från botten med hjälp av en spruta eller så stacks slangen ner när provet floterat klart och prov togs ut. När prov togs ut med pippet stacks pippetten ned under slamtäcket och prov samlades in.

5 Figur 3: Dispersionssprutan som användes vid flotationsförsöken. Beredning av polymer Vid labbskaleförsöken användes en 0,05 % polymerlösning. Lösningen blandades genom att 0,5 gram polymerpulver löstes upp i 99,5 gram destillerat vatten under kraftig omrörning. Därefter fick lösningen stå i cirka 1 timme för att mogna (efter instruktioner av Pålsson, 2008). Mätningar av suspenderade ämne och total fosfor Mätningarna av suspenderat material utfördes enligt standarden SS-EN 872. Vid mätning av suspenderat material filtrerades en känd mängd prov på ett filterpapper av känd vikt. Filterpappret torkades sedan i 105 C i en timme innan det vägdes och susphalten kunde beräknas enligt ekvation 1. mg susp/l = torkat filter med prov filter provvolym (1) Koncentrationen av totalfosfor mättes med hjälp av Dr Langes testkyvetter, LCK 349 som mäter totalfosfor i området 0,05-1,5 mgp/l. Metoden baseras på fosfatjoner som reagerar i sur lösning med molybdat- och antimonjoner till ett antimonylfosformolybdat- komplex. Vid tillsats av askorbinsyra bildas ett blått komplex som mäts i fotometer (Lange, 2008). Resultat och Diskussion Vid ett högflödestillfälle gjordes ett spårämnesförsök där litium doserades i vattnet från efterdenitrifikationen och sedan samlades upp in till de två blocken i flotationen. Av de 26 gram litium som doserades samlades 12 g upp i block 1 och 9 g i block 2. Resultatet visar att vattnet från efterdenitrifikationen i första hand går in i block 1 och att vattnet inte blandas med vattnet från aktivslamblocket. Under både högflödestillfälle (> 2200 l/s) och lågflödestillfälle (< 2200 l/s) mättes turbiditeten i de 16 bassängerna i flotationsanläggningen för att undersöka om det är någon skillnad mellan dem. Turbiditeten är mätt under 3 dagar vid lågflödestillfällena, 3 gånger varje dag. Turbiditeten är mätt 3 gånger under högflödestillfälle under två dagar. Figur 4 visar medelturbiditeten vid mätningarna under högflöde och lågflöde samt lägsta och högsta uppmätta värde i varje bassäng. Av figuren går det att utläsa att turbiditeten i block 2 (bassäng 9-16) är större än i block 1 (bassäng 1-8), vilket visar att partikelavskiljningen i block 2 är sämre än i block 1 vid högflöde. För att undersöka hur väl lämpade vattnet från efterdenitrifikationen och aktivslamblocket är

6 Figur 4: Medelvärdet av turbiditeten i varje bassäng under högflöde och lågflöde samt högsta och lägsta uppmätta värde. för flotation gjordes ett floteringsförsök där mängden dispersionsvatten varierades på de olika blocken. Mängden dispersionsvatten motsvarade en recirkulation på 4, 6, 10 och 20 %. Haarhoff och Van Vuuren (1993) rekommenderade att mellan 6 och 10 % av vattnet skulle recirkuleras. 4 % recirkulation inträffar vid maxflöde och 20 % av flödes recirkuleras om flödet in till flotationen är 840 l/s. Proven fick flotera olika länge för att motsvara uppehållstiden i flotationsanläggningen. Uppehållstiderna varierade från min. Resultatet kan beskådas i figur 5.

7 Figur 5: I vänstra figuren visas turbiditeten i förhållande till olika mängd recirkulation vid flotering av vatten från efterdenitrifikationen. I högra figuren visas turbiditeten i förhållande till olika mängd recirkulation vid flotering av vatten från aktivslamblocket. Som ses i figur ref:recirkulation är vattnet från efterdenitrifikationen mer lämpat för flotation jämfört med vattnet från aktivslamblocket för att turbiditeten reduceras mer vid lägre tillsats av dispersionsvatten. Bäst reduktion av turbiditeten i vattnet från aktivslamblocket skedde vid 20 % recirkulation, vilket ändå inte gav tillräcklig reduktion av turbiditeten. Av detta försök visar resultatet att mängden dispersionsvatten är viktig för att få en bra flotation. Försök gjordes även där fällningskemikalien PAX XL100 kombinerades med det katjoniska polymeret C-494. Till 160 ml PAX XL100 per kubikmeter vatten från block 1 och block 2 tillsattes 0,5, 0,6 och 0,7 g polymer. Polymeren tillsattes som en 0,05%-lösning. Flödet in till flotationen var 3420 l/s vid försöket. Resultatet kan ses i figur 6. Som ses i figuren blir resultatet i de båda blocken bäst om PAX XL100 kombineras med dosen 0,6 g polymer per kubikmeter vatten. Fällningsförsök utfördes även på vatten från efterdenitrifikationen. Olika doseringar av PAX XL100 kombinerades med olika doser av katjoniskt polymer. Bäst resultat blev det med dosen 80 ml PAX kombinerat med 0,5 ml katjoniskt polymer per kubikmeter avloppsvatten. Försök gjordes även där koncentrationen av fosfor och suspenderade ämnen mättes. Doserna av fällningskemikalier som testades var de som fungerade bäst vid högflöde och lågflöde, med och utan polymer. Försök utfördes även där provet enbart floterades utan tillsats av kemikalie. Resultatet kan beskådas i figur 7. Som ses i figuren blev resultatet bäst när 80 ml PAX XL100 tillsattes per kubikmeter vatten. Resultatet blev även bra utan tillsats av kemikalier, men vid behov av att sänka fosforkoncentrationen kan PAX XL100 tillsättas.

8 Figur 6: Turbiditeten mätt i block 1 och block 2 vid tillsats av fällningskemikalier. Figur 7: Turbiditeten och koncentrationen av suspenderade ämnen och fosfor ändras vid tillsats av fällningskemikalier.

9 Slutsats Spårämnesförsöket som gjordes visade att: Vattnet från efterdenitrifikationen inte blandades med vattnet från aktivslamblocket. Vattnet från aktivslamblocket i huvudsak gick in i block 2. Flotationsförsöken med vatten från efterdenitrifikationen och aktivslamblocket visade att: Vattnet från efterdenitrifikationen är mer lämpat för flotation än vad vattnet från aktivslamblocket är. Vattnet från aktivslamblocket behöver minst 20 % recirkulation för att turbiditeten ska minska något. Turbiditetsmätningarna i flotationsanläggningen visade att: Turbiditeten i block 2 var högre än i block 1 vid högflöde. Att vattnet från sämre på att flotera och det är för lite dispersionsvatten för att få en bra dispersion. Fällningsförsöken vid högflöde visade att: Lämplig dosering är 160 ml PAX XL100/l och 0,6 g polymer/m 3 av den katjoniska sorten, C-494. Doseringen fungerade bättre i block 2 än vad den gjorde i block 1. Fällningsförsöken på vattnet från efterdenitrifikationen visade att: Tack Flotationen av vattnet fungerar bra utan tillsats av fällningskemikalier. För att reducera fosforn kan 80 ml PAX XL100/l doseras. Stor tack till professor Jes la Cour Jansen, Michael Ljunggren, Ulf Nyberg och Christopher Gruvberger som har gjort det möjligt att utföra mitt examensarbete. Även ett stor tack till personalen på Sjölunda som har svarat på alla mina frågor. Referenser Driftinstruktioner för Sjölunda avloppsreningsverk, hämtade [ ], revideras löpande Haarhoff, J., Van Vuuren, L. R. J., A South African Design Guide for Dissolved Air Flotation. Report for the Water Research Commission Hach Company,2008. Portabel turbiditetsmätare, Modell 2100P, Instrument- och användningsbok. Hämtad från SA_ID10lkzSEspkzsvTOKENzLJhGP9ZCNT5D1EOIDjqlM1_t8MBoJnxg, [ ] Johansson, T., Utvärdering av flotationsanläggningen vid Sjölunda avloppsreningsverk i

10 Malmö. Examensarbete, Vattenförsörjnings- och Avloppsteknik, Institutionen för Kemiteknik, LTH Lange, Analysföreskrift, Kyvett-test LCK 349 Fosfor total / Fosfat orto Reviderad: Hämtad från: SA_ID10lkzSEspkzsvTOKENbB4lY91O2EP1mPO _IlnNQNDTTg8MUHYtuA, [ ] Miljörapporter för Sjölunda avloppsreningsverk, Malmö, Åren Personal vid Sjölunda, personlig kommunikation Pålsson, A och telefonkontakt Zachowski, S.,

Kombinera skivfilter med kemisk fällning. Pille Kängsepp

Kombinera skivfilter med kemisk fällning. Pille Kängsepp Kombinera skivfilter med kemisk fällning Pille Kängsepp Hydrotech filtreringslösningar Skivfilter 1996 Trumfilter 1990 Beskrivning: Diameter (m): Sålda filter: Upp till 24 skivor Max 134.4 m 2 filterarea

Läs mer

Kemisk fällning av avloppsvatten kan

Kemisk fällning av avloppsvatten kan Grundkurs i Kemisk fällning 3 AVLOPPSVATTENRENING I de föregående två artiklarna har vi i all enkelhet berättat om kemisk fällning och hur den tillämpas för att rena dricksvatten. Nu går vi in på hur avloppsvatten

Läs mer

Årsrapport för mindre avloppsreningsverk

Årsrapport för mindre avloppsreningsverk Årsrapport för mindre avloppsreningsverk 2013 Haga Huddunge Runhällen Årsrapport för mindre avloppsreningsverk i Heby kommun I Heby Kommun finns fyra stycken mindre avloppsreningsverk (Haga, Huddunge,

Läs mer

Tillfällig magasinering av flödestoppar i kombination med direktfällning minskar utsläppen. Maria Mases processingenjör VA SYD

Tillfällig magasinering av flödestoppar i kombination med direktfällning minskar utsläppen. Maria Mases processingenjör VA SYD Tillfällig magasinering av flödestoppar i kombination med direktfällning minskar utsläppen Maria Mases processingenjör VA SYD Upplägg Sjölunda avloppsreningsverk Bakgrund Arbetsprocess för att hitta lösning

Läs mer

Stockholms framtida avloppsrening MB Komplettering

Stockholms framtida avloppsrening MB Komplettering Stockholms framtida avloppsrening MB 3980-15 Komplettering Bilaga 5 Tekniska och ekonomiska förutsättningar för andra begränsningsvärden Stockholm 2016-02-05 PROMEMORIA Till: Avdelning Nacka Tingsrätt

Läs mer

Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. Mikael Algvere AOVA chef

Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. Mikael Algvere AOVA chef Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. 20140910 Mikael Algvere AOVA chef Vad är ett reningsverk? Reningsverk är en biokemisk processindustri, som renar vårt spillvatten från biologiskt material,

Läs mer

Årsrapport för mindre avloppsreningsverk

Årsrapport för mindre avloppsreningsverk Årsrapport för mindre avloppsreningsverk 2014 Haga Huddunge Morgongåva Runhällen Årsrapport för mindre avloppsreningsverk i Heby kommun I Heby Kommun finns fyra stycken mindre avloppsreningsverk (Haga,

Läs mer

Varför byggde vi skivfilter och MBBR?

Varför byggde vi skivfilter och MBBR? Varför byggde vi skivfilter och MBBR? Disc filters Secondary settlers MBBR Upplägg 35 kompakta år på Ryaverket Vad hade vi för alternativ? Varför valde vi MBBR och skivfilter? Kompakt byggande 1972-2010

Läs mer

Kemisk och mekanisk rening av bräddvatten

Kemisk och mekanisk rening av bräddvatten Avdelningen för Vattenförsörjnings- och Avloppsteknik Kemisk och mekanisk rening av bräddvatten Examensarbete av: Lovisa Larsson Oktober 2004 Avdelningen för Vattenförsörjnings- och Avloppsteknik Lunds

Läs mer

Utökad förfällning vid Henriksdals reningsverk

Utökad förfällning vid Henriksdals reningsverk EXAMENSARBETE INOM KEMITEKNIK, GRUNDNIVÅ STOCKHOLM, 2015 Utökad förfällning vid Henriksdals reningsverk Patrik Lexing KTH ROYAL INSTITUTE OF TECHNOLOGY KTH KEMIVETENSKAP EXAMENSARBETE Högskoleingenjörsexamen

Läs mer

Avloppsreningsverk - Den mest komplicerade processanläggning som finns

Avloppsreningsverk - Den mest komplicerade processanläggning som finns Gruppövningar 2016-08-29 Avloppsreningsverk - Den mest komplicerade processanläggning som finns Exempel på en genomgång av processfunktionen vid ett avloppsreningsverk på 5500 pe VA-Konsulten Magnus Aronsson

Läs mer

Utvärdering av flotationsanläggningen vid Sjölunda avloppsreningsverk i Malmö

Utvärdering av flotationsanläggningen vid Sjölunda avloppsreningsverk i Malmö Vattenförsörjnings- och Avloppsteknik Institutionen för Kemiteknik Utvärdering av flotationsanläggningen vid Sjölunda avloppsreningsverk i Malmö Examensarbete av Therese Johansson December 2008 Vattenförsörjnings-

Läs mer

Rena fakta om Gryaab och ditt avloppsvatten.

Rena fakta om Gryaab och ditt avloppsvatten. Rena fakta om Gryaab och ditt avloppsvatten. Foto: Bert Leandersson Ryaverket är ett av Nordens största reningsverk. Här renas cirka 4 000 liter vatten per sekund. Illustration: Anders Lyon Du spolar,

Läs mer

FLÖDESDESIGN VID AVLOPPSRENINGSVERK

FLÖDESDESIGN VID AVLOPPSRENINGSVERK VATTEN Journal of Water Management and Research 68:69 74. Lund 2012 FLÖDESDESIGN VID AVLOPPSRENINGSVERK Flow design at wastewater treatment plants av HANS CARLSSON, Tyréns AB, Isbergs gata 15, 205 19 Malmö,

Läs mer

Utvärdering av reningsfunktionen hos Uponor Clean Easy

Utvärdering av reningsfunktionen hos Uponor Clean Easy Utvärdering av reningsfunktionen hos Uponor Clean Easy Ett projekt utfört på uppdrag av Uponor Infrastruktur Ola Palm 2009-06-04 2009 Uppdragsgivaren har rätt att fritt förfoga över materialet. 2009 Uppdragsgivaren

Läs mer

Lokalt reningsverk för Hammarby Sjöstad, etapp 1. Kemisk fällning och flockning av avloppsvatten med flotation som förbehandling till omvänd osmos

Lokalt reningsverk för Hammarby Sjöstad, etapp 1. Kemisk fällning och flockning av avloppsvatten med flotation som förbehandling till omvänd osmos Projektpublikation nr 37 R nr 20, oktober 2006 Lokalt reningsverk för Hammarby Sjöstad, etapp 1 Kemisk fällning och flockning av avloppsvatten med flotation som förbehandling till omvänd osmos Inkommande

Läs mer

Karakterisering av fosfors bindning till slam beroende på fosforavskiljningsmetod i huvudströmmen

Karakterisering av fosfors bindning till slam beroende på fosforavskiljningsmetod i huvudströmmen Karakterisering av fosfors bindning till slam beroende på fosforavskiljningsmetod i huvudströmmen Karin Jönsson *, Svetlana Öfverström**, Jes la Cour Jansen* * Vattenförsörjnings- och Avloppsteknik vid

Läs mer

Henriksdals avloppsreningsverk. För stockholmarnas och miljöns bästa

Henriksdals avloppsreningsverk. För stockholmarnas och miljöns bästa Henriksdals avloppsreningsverk För stockholmarnas och miljöns bästa 1 Ett av Europas största avloppsreningsverk Insprängt i Henriksdalsberget, på gränsen mellan Stockholm och Nacka, ligger ett av Stockholm

Läs mer

Avancerade reningskomponenter för dagvattensystem innovativ dagvattenhantering

Avancerade reningskomponenter för dagvattensystem innovativ dagvattenhantering Föroreningsplym från utsläpp av orenat dagvatten Avancerade reningskomponenter för dagvattensystem innovativ dagvattenhantering Reaktiva filtermaterial, membranfiltrering, kemisk fällning och sedimenteringsraster

Läs mer

Hur reningsverket fungerar

Hur reningsverket fungerar Kommunalt avlopp Det vatten du använder hemma, exempelvis när du duschar eller spolar på toaletten, släpps ut i ett gemensamt avloppssystem där det sen leds vidare till reningsverket. Hit leds även processvatten

Läs mer

Vattenkemiska analyser (mätområde/mätosäkerhet)

Vattenkemiska analyser (mätområde/mätosäkerhet) Innehåll Vattenkemiska analyser (mätområde/mätosäkerhet)... 2 Vattenanalyser FIAstar 5000 system (mätområde/mätosäkerhet)... 3 Vattenanalyser SEAL (mätområde/mätosäkerhet)... 4 Sedimentkemiska analyser

Läs mer

Ett av marknadens osynligaste minireningsverk

Ett av marknadens osynligaste minireningsverk U P O N O R I N F R A S T R U K T U R U P O N O R C L E A N I M I N I R E N I N G S V E R K N Y H E T Ett av marknadens osynligaste minireningsverk 75001 12 2009 Marknadens driftsäkraste minireningsverk

Läs mer

Pilotförsök Linje 1 MembranBioReaktor

Pilotförsök Linje 1 MembranBioReaktor Pilotförsök Linje 1 MembranBioReaktor Hammarby Sjöstadsverk Stockholms framtida avloppsrening Projektrapport Maj 2014 Bakgrund Stockholms framtida avloppsrening Stockholm växer med cirka 1,5 procent per

Läs mer

Långtgående reningskrav vid återanvändning av renat avloppsvatten till dricksvatten. Barriärtänkande kring organiska substanser

Långtgående reningskrav vid återanvändning av renat avloppsvatten till dricksvatten. Barriärtänkande kring organiska substanser Långtgående reningskrav vid återanvändning av renat avloppsvatten till dricksvatten. Barriärtänkande kring organiska substanser Lena Flyborg Teknisk vattenresurslära, LTH Oplanerad återanvändning av renat

Läs mer

Ett arbete om Reningsverk! Av: Julia Ärnekvist 9G.

Ett arbete om Reningsverk! Av: Julia Ärnekvist 9G. Ett arbete om Reningsverk! Av: Julia Ärnekvist 9G. Innehållsförteckning. Sida nr. 1. Inledning. 2. Frågeställning. 3-8. Svar på frågorna. 9. Intervju med Åke Elgemark. 10. Bilder ifrån reningsverket. 11.

Läs mer

SÄTTERSVIKENS AVLOPPSRENINGSVERK. Hammarö kommun

SÄTTERSVIKENS AVLOPPSRENINGSVERK. Hammarö kommun Hammarö kommun Processbeskrivning Sättersvikens ARV 2006-10-15 I SÄTTERSVIKENS AVLOPPSRENINGSVERK Hammarö kommun Process Beskrivning Life projektet LOCAL RECYCLING Hammarö kommun Processbeskrivning Sättersvikens

Läs mer

Statens naturvårdsverks författningssamling

Statens naturvårdsverks författningssamling Statens naturvårdsverks författningssamling Miljöskydd ISSN 0347-5301 Kungörelse med föreskrifter om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse; beslutad den 30 maj 1994. SNFS 1994:7 MS:75 Utkom från trycket

Läs mer

Satellitbild Lite korta fakta Ett unikt reningsverk 1 2 Processavloppsvattnet från läkemedelstillverkningen i Snäckviken pumpas i en 6,5 km lång ledning. Den är upphängd i en avloppstunnel som leder till

Läs mer

Metallinnehåll i vattenverksslam

Metallinnehåll i vattenverksslam R nr 25, okt 1997 Metallinnehåll i vattenverksslam Johanna Blomberg, Stockholm Vatten AB Metallinnehåll i vattenverksslam Johanna Blomberg, Stockholm Vatten AB Rapport Nr 25, oktober 1997 1 INLEDNING Om

Läs mer

Bromma avloppsreningsverk. För stockholmarnas och miljöns bästa

Bromma avloppsreningsverk. För stockholmarnas och miljöns bästa Bromma avloppsreningsverk För stockholmarnas och miljöns bästa 1 Stockholms första avloppsreningsverk Bromma avloppsreningsverk består av två anläggningar, Åkeshov och Nockeby. De ligger utefter Drottningholmsvägen

Läs mer

årsrapport 2013 Svenstorps avloppsreningsverk

årsrapport 2013 Svenstorps avloppsreningsverk årsrapport 2013 Svenstorps avloppsreningsverk 1. INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 2. GRUNDDEL... 3 3. TEXTDEL... 4 3.1 Verksamhetsbeskrivning... 4 3.1.1 Organisation... 4 3.1.2 Verksamhet...

Läs mer

Berg avloppsreningsverk Årsrapport 2012

Berg avloppsreningsverk Årsrapport 2012 Berg avloppsreningsverk Tekniska förvaltningen, VA-avdelningen 0780-50-021 Innehållsförteckning 1. Verksamhetsbeskrivning... 3 1.1 Lokalisering och recipient... 3 1.2 Verksamhetens organisation och ansvarsfördelning...

Läs mer

Bilaga 1. Teknisk beskrivning av. Tångens avloppsreningsverk H2OLAND. Mark de Blois/Behroz Haidarian www.h2oland.se 0322-66 04 67

Bilaga 1. Teknisk beskrivning av. Tångens avloppsreningsverk H2OLAND. Mark de Blois/Behroz Haidarian www.h2oland.se 0322-66 04 67 Bilaga 1 av Tångens avloppsreningsverk Orust kommun 2013-07-02 Tångens avloppsreningsverk Tillståndsansökan Orust kommun av Tångens avloppsreningsverk Innehållsförteckning 1 INLEDNING... 3 2 UTSLÄPPSVILLKOR...

Läs mer

TENTAMEN i Kommunal och industriell avloppsvattenrening

TENTAMEN i Kommunal och industriell avloppsvattenrening TENTAMEN i Kommunal och industriell avloppsvattenrening Tid: 21 oktober 2011 kl 8.00-13.00 Plats: Bergsbrunnagatan 15 Ansvarig lärare: Bengt Carlsson tel 018-4713119, 070-6274590 Bengt kommer till tentasalen

Läs mer

Biologisk reducering av nitrat och nitrit i vatten

Biologisk reducering av nitrat och nitrit i vatten Fakulteten för teknik- och naturvetenskap Avdelningen för kemiteknik Thomas Sohlberg Biologisk reducering av nitrat och nitrit i vatten Biologic reduce of nitrate and nitrite in water Examensarbete 15

Läs mer

VA-forskning och VA-utbildning i södra Sverige

VA-forskning och VA-utbildning i södra Sverige VA-forskning och VA-utbildning i södra Sverige Jes la Cour Jansen Överblick Va-forskning inom VA-teknik bedrivs på flera institutioner på Lunds Tekniska Högskola och på flera andra högskolor och universitet

Läs mer

Inledning. Humusavskiljning med sandfilter. Humusavskiljning med sandfilter. -Focus på kontinuerliga kontaktfilter för bättre COD-reduktion

Inledning. Humusavskiljning med sandfilter. Humusavskiljning med sandfilter. -Focus på kontinuerliga kontaktfilter för bättre COD-reduktion Humusavskiljning med sandfilter Mattias Feldthusen Tel: +46 (0) 31 748 54 14 Mobile: +46 (0)70 420 21 56 mfeldthusen@nordicwater.com Nordic Water Products AB Sisjö Kullegata 6 421 32 Västra Frölunda Sverige

Läs mer

Entreprenörsfredag Borås 2015-03-20

Entreprenörsfredag Borås 2015-03-20 Vad händer i ett Avloppsreningsverk med aktivt slam? Agenda: När skall man välja ett minireningsverk Vem köper avloppsreningsverk Hur fungerar en aktiv slamanläggning Vad kan hända i driften När är det

Läs mer

drift av små, privata avloppsreningverk

drift av små, privata avloppsreningverk drift av små, privata avloppsreningverk Agenda: Vad kan hända i en aktivslamanläggning Verksamhetsmodell för driftavtal Driftavtal Vs. Serviceavtal Driftavtal verksamhetsmodell Felavhjälpning 2:a linjens

Läs mer

Välkommen på Utbildningsdag. Processer i avloppsreningsverk

Välkommen på Utbildningsdag. Processer i avloppsreningsverk Välkommen på Utbildningsdag Processer i avloppsreningsverk Program 09:00 11.20 Avloppsvattnets karaktär och sammansättning Transport av avloppsvatten De olika typerna av avloppsreningsverk Mekanisk rening

Läs mer

Entreprenadlösningar i större projekt

Entreprenadlösningar i större projekt Entreprenadlösningar i större projekt Johan Magnusson NCC Teknik NCC Construction Sverige AB 12-01 1 Länsvattenrening och annan vattenrening Etablerad teknik finns för: Dricksvatten Avloppsvatten Lakvatten

Läs mer

Vilka utmaningar ser vi framöver? Vad har gjorts för att möta dem? KARIN JÖNSSON

Vilka utmaningar ser vi framöver? Vad har gjorts för att möta dem? KARIN JÖNSSON Vilka utmaningar ser vi framöver? Vad har gjorts för att möta dem? KARIN JÖNSSON Utmaning - Något som kräver ansenlig ansträngning, men som ändå attraherar KARIN JÖNSSON Innehåll Olika typer av krav (när

Läs mer

Uponor minireningsverk för enskilt avlopp: 5pe, 10pe och 15pe.

Uponor minireningsverk för enskilt avlopp: 5pe, 10pe och 15pe. U P O N O R I N F R A S T R U K T U R U P O N O R M I N I R E N I N G S V E R K P R O D U K T FA K TA 1-0 6 Uponor minireningsverk för enskilt avlopp: 5pe, 10pe och 15pe. Enskilda avlopp - problem och

Läs mer

KARLSKOGA AVLOPPSRENINGSVERK

KARLSKOGA AVLOPPSRENINGSVERK KARLSKOGA AVLOPPSRENINGSVERK Välkommen till Karlskoga avloppsreningsverk. Ett reningsverk som ingår i Karlskoga Miljö AB. Grunderna till dagens reningsverk lades vid bygget av det första reningsverket

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Återvinning av P samt andra ämnen ur olika askor efter upplösning

Bibliografiska uppgifter för Återvinning av P samt andra ämnen ur olika askor efter upplösning Bibliografiska uppgifter för Återvinning av P samt andra ämnen ur olika askor efter upplösning Författare Ek M., Junestedt C. Utgivningsår 2005 Tidskrift/serie Rapport - Sveriges lantbruksuniversitet,

Läs mer

årsrapport 2013 Vätterledens avloppsreningsverk

årsrapport 2013 Vätterledens avloppsreningsverk årsrapport 2013 Vätterledens avloppsreningsverk 1. INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 2. GRUNDDEL... 3 3. TEXTDEL... 4 3.1 Verksamhetsbeskrivning... 4 3.1.1 Organisation... 4 3.1.2 Verksamhet...

Läs mer

Microspiralfilter. testsammanställning

Microspiralfilter. testsammanställning Microspiralfilter testsammanställning Testrapporter - inledning De flesta av följande redovisade tester är utförda i Sverige och av ackrediterade laboratorier. Referens till resp. analysrapport står i

Läs mer

Kyvett-test LCK 380 TOC Totalt organiskt kol

Kyvett-test LCK 380 TOC Totalt organiskt kol Kyvett-test Princip Totalt kol () och totalt oorganiskt kol () omvandlas genom oxidation () eller surgörning () till koldioxid (CO 2 ). Koldioxiden överförs från uppslutningskyvetten via ett membran, till

Läs mer

OMBYGGNATION AV GAMLEBY AVLOPPSRENINGSVERK

OMBYGGNATION AV GAMLEBY AVLOPPSRENINGSVERK OMBYGGNATION AV GAMLEBY AVLOPPSRENINGSVERK Västervik är centralort i Västerviks kommun i Kalmar län. Västervik ligger vid Gamlebyvikens mynning Fakta om Gamlebyviken 21 km lång tröskelvik Yta: ca 27 km².

Läs mer

SOSFS 2004:7 (M) Bassängbad. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2004:7 (M) Bassängbad. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2004:7 (M) frfattningssam ling Allmänna råd Bassängbad Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter

Läs mer

Norsborgs vattenverk. Vatten i världsklass till över en miljon människor, dygnet runt året runt.

Norsborgs vattenverk. Vatten i världsklass till över en miljon människor, dygnet runt året runt. Norsborgs vattenverk Vatten i världsklass till över en miljon människor, dygnet runt året runt. Vi har producerat dricksvatten i över 100 år Stockholm Vatten har mångårig erfarenhet av vattenproduktion.

Läs mer

BMP-test 2014-03-25. Samrötning av pressaft med flytgödsel. AMPTS-försök nr 2. Sammanfattning

BMP-test 2014-03-25. Samrötning av pressaft med flytgödsel. AMPTS-försök nr 2. Sammanfattning 1 BMP-test 2014-03-25 Samrötning av pressaft med flytgödsel AMPTS-försök nr 2 Tomas Östberg Ida Sjölund Sammanfattning Ensilage med hög fukthalt kan i ensilagesilos ge upphov till att relativt stora volymer

Läs mer

Koholmens Avloppsreningsverk

Koholmens Avloppsreningsverk Koholmens Avloppsreningsverk - Informationsskyltar - Jan Andersson, Ljungsjömåla Text, Bild & Form HB, 2001 TEKNISKA FÖRVALTNINGEN Koholmens avloppsreningsverk Pumpstationer Gullberna och Vämöviken Inlopp

Läs mer

Anläggning. VA Inledning Vatten. Alla bilder i denna presentation är från boken Vårt vatten, Svenskt vatten

Anläggning. VA Inledning Vatten. Alla bilder i denna presentation är från boken Vårt vatten, Svenskt vatten Anläggning VA Inledning Vatten Alla bilder i denna presentation är från boken Vårt vatten, Svenskt vatten Jordens vatten 27 maj 2013 Sara Bäckström 3 Vattentillgång 27 maj 2013 Sara Bäckström 4 Gott om

Läs mer

- Green Rock AquaStone - sten med fällningskemikalie (Patentsökt)

- Green Rock AquaStone - sten med fällningskemikalie (Patentsökt) - Green Rock AquaStone - sten med fällningskemikalie (Patentsökt) Genom mekaniska och biologiska reningsmetoder kan bara en liten del av näringsämnena i löst form, (varav fosforn är störst) avskiljas ur

Läs mer

Utsläppsvillkor och funktionellt krav på reningsverket och ledningsnätet.

Utsläppsvillkor och funktionellt krav på reningsverket och ledningsnätet. Bakgrund Hornasjöns Samfällighetsförening planerar för 37 fastigheter anslutna med ledningsnät till ett gemensamt reningsverk. Utsläppsvillkor och funktionellt krav på reningsverket och ledningsnätet.

Läs mer

Dos. Inkoppling. Vatten in från vattentanken. Koncentrat Till Mix pump (slangen som tidigare gick till koncentratdunken)

Dos. Inkoppling. Vatten in från vattentanken. Koncentrat Till Mix pump (slangen som tidigare gick till koncentratdunken) Instruktioner DROPPEN Dos doserar automatiskt Rotstop Gel till rätt blandning av koncentrat för Mix-pumpen. Denna instruktion visar generell inkoppling av Dos-systemet till befintlig stubbehandling på

Läs mer

inom avloppsrening - 2 - Rensskärare Centrifugalpump Roterande sil Rensskärare i pumpstation Excenterskruvpump Lobrotorpump

inom avloppsrening - 2 - Rensskärare Centrifugalpump Roterande sil Rensskärare i pumpstation Excenterskruvpump Lobrotorpump Vi håller dina processer igång Inom avloppsrening inom avloppsrening Till samtliga steg i avloppsreningsprocessen, från filtrering till finfördelning, pumpning och dosering, erbjuder AxFlow bland annat

Läs mer

Actiflo. - för bibehållen sjövattenmiljö

Actiflo. - för bibehållen sjövattenmiljö Actiflo - för bibehållen sjövattenmiljö BRÄDDVATTENRENING I Karlskoga utgörs hela 20 procent av spillvattennätet av kombinerade ledningar. Det vill säga att spillvatten (avlopp) och dagvatten (regnvatten

Läs mer

Stigebr andt Hydroteknik o c h vår syn på IN dustriell o ch kommunal vat tenrening.

Stigebr andt Hydroteknik o c h vår syn på IN dustriell o ch kommunal vat tenrening. Stigebr andt Hydroteknik o c h vår syn på IN dustriell o ch kommunal vat tenrening. simply functional Vi på Stigebrandt Hydroteknik drivs av devisen att det förmodligen alltid går att göra någonting enklare.

Läs mer

2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING

2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING 2 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING... 3 2.1 Befintlig anläggning... 3 2.2 Ny anläggning... 4 2.3 Recipient... 6 3 TEKNISK FÖRSÖRJNING... 7 4 GEOLOGISKA FÖRHÅLLANDEN...

Läs mer

Avloppsvattenbehandling för Klövsjö, Katrina och Storhognaområdet

Avloppsvattenbehandling för Klövsjö, Katrina och Storhognaområdet Avloppsvattenbehandling för Klövsjö, Katrina och Storhognaområdet Avloppsreningsanläggning Avloppsreningsanläggningen består av processanläggningen i Utanbergsvallarna samt infiltrationsanläggningen i

Läs mer

Folkhälsomyndighetens allmänna råd om bassängbad

Folkhälsomyndighetens allmänna råd om bassängbad FoHMFS 2014:12 Folkhälsomyndighetens allmänna råd om bassängbad Folkhälsomyndighetens författningssamling I Folkhälsomyndighetens författningssamling (FoHMFS) publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna

Läs mer

Länsstyrelsen Västra Götalands län. Minireningsverk och kemisk fällning i slamavskiljare. Vad är ett minireningsverk. Kemisk fällning av fosfor

Länsstyrelsen Västra Götalands län. Minireningsverk och kemisk fällning i slamavskiljare. Vad är ett minireningsverk. Kemisk fällning av fosfor Minireningsverk och kemisk fällning i slamavskiljare Maria Hübinette (Naturvårdsverket) Projektledare, vattenvårdsenheten Vad är ett minireningsverk MBK Filterboxar (Ekobox, Greenrock BAGA Easy Kemisk

Läs mer

Vatten och luft. Åk

Vatten och luft. Åk Vatten och luft Åk 4 2016 Olika sorters vatten Saltvatten Det finns mest saltvatten på vår jord. Saltvatten finns i våra stora hav. Sötvatten Sötvatten finns i sjöar, åar, bäckar och myrar. Vi dricker

Läs mer

Ballingmetoden. Jonas Roman. En genomgång av Ballingmetoden i teori och praktik. Utgåva 2.0

Ballingmetoden. Jonas Roman. En genomgång av Ballingmetoden i teori och praktik. Utgåva 2.0 Ballingmetoden Jonas Roman En genomgång av Ballingmetoden i teori och praktik Utgåva 2.0 Innehållsförteckning Inledning 3 Teoretisk bakgrund 4 Uträkning av doseringarna 6 Recept 10 BALLING CLASSIC 10 BALLING

Läs mer

ÅSEDA AVLOPPSRENINGSVERK

ÅSEDA AVLOPPSRENINGSVERK ÅSEDA AVLOPPSRENINGSVERK Uppvidinge kommun Samrådsredogörelse Treatcon AB Kalmar den 11:e mars 2011 Uppdrag: Åseda avloppsreningsverk Samrådsredogörelse Datum: 2011-03-11 Uppdragsgivare: Uppvidinge kommun

Läs mer

total trygg het Nyckelfärdiga reningsverk för 1 500 hushåll

total trygg het Nyckelfärdiga reningsverk för 1 500 hushåll total trygg het Nyckelfärdiga reningsverk för 1 500 hushåll extrem rening profes sionell service profes sionell kompe tens Du är i goda händer. Topas Vatten är mer än ett bra reningsverk. Vid planering

Läs mer

Läkemedel i avloppsvatten. Marinette Hagman, NSVA, Sweden Water Research och Michael Cimbritz, LTH

Läkemedel i avloppsvatten. Marinette Hagman, NSVA, Sweden Water Research och Michael Cimbritz, LTH Läkemedel i avloppsvatten Marinette Hagman, NSVA, Sweden Water Research och Michael Cimbritz, LTH Rester av läkemedel i avloppsvatten Svårnedbrytbara Oftast vattenlösliga Kan vara biologiskt aktiva Kan

Läs mer

Exergi och avloppsreningsverk

Exergi och avloppsreningsverk Exergi och avloppsreningsverk Daniel Hellström, Svenskt Vatten 1 Avgränsningar För nästan alla större reningsverk utgör rötning av slam, och därmed produktion av rötgas 1, en integrerad del av reningsverkens

Läs mer

Projekt Johannishusåsen. För säkerhet och kvalitet i Karlskronas framtida

Projekt Johannishusåsen. För säkerhet och kvalitet i Karlskronas framtida Projekt Johannishusåsen För säkerhet och kvalitet i Karlskronas framtida vattenförsörjning Försök med infiltration i Johannishusåsen Sedan en tid tillbaka pågår försöksverksamhet med infiltration av vatten

Läs mer

Frisk luft från SAU. Tilluftsaggregat.

Frisk luft från SAU. Tilluftsaggregat. Frisk luft från SAU Tilluftsaggregat www.ostberg.com Innehåll SAU TILLUFTSAGGREGAT.......3 SAU 125 A1......................4 SAU 125 C1......................4 SAU 200 B1/B3..................5 SAU 200 C3......................5

Läs mer

Förbehandling av kommunalt avloppsvatten genom förfällning i kompaktanläggning

Förbehandling av kommunalt avloppsvatten genom förfällning i kompaktanläggning Förbehandling av kommunalt avloppsvatten genom förfällning i kompaktanläggning Petter Olsson Vattenförsörjnings- och Avloppsteknik Institutionen för kemiteknik, LTH Examensarbete 2012 Förbehandling av

Läs mer

Centrifugering av vattenverksslam

Centrifugering av vattenverksslam R nr 22, aug 1998 Centrifugering av vattenverksslam Robert Eklund, Stockholm Vatten AB Centrifugering av vattenverksslam Robert Eklund, Stockholm Vatten AB Rapport Nr 22, augusti 1998. 1 FÖRORD Detta centrifugeringsförsök

Läs mer

SJÖLUNDA AVLOPPSRENINGSVERK

SJÖLUNDA AVLOPPSRENINGSVERK SJÖLUNDA AVLOPPSRENINGSVERK 1 Lomma Avloppsnätet Staffanstorp Sjölundaverket tar emot avloppsvatten från olika upptagningsområden. I nedströmsdelen av avloppsområdena finns en större pumpstation som pumpar

Läs mer

Houseware. SodaMaster gazelle // Type 6511, 6512, 6513, 6514, 6515, 6516, 6517, espresso nero// espresso nero// mineral water dispenser //

Houseware. SodaMaster gazelle // Type 6511, 6512, 6513, 6514, 6515, 6516, 6517, espresso nero// espresso nero// mineral water dispenser // espresso nero// espresso and cappuccino maker// Houseware espresso nero// espresso and cappuccino maker// SodaMaster gazelle // mineral water dispenser // 1 litre // Adjustable amount of CO2 in water //

Läs mer

Drift av Topas Avloppsreningsverk: Tillsyn. Topas Vatten R 09 Version TOM-C 1. Förrådsvägen 9, 181 41 Lidingö +46 8 767 0030

Drift av Topas Avloppsreningsverk: Tillsyn. Topas Vatten R 09 Version TOM-C 1. Förrådsvägen 9, 181 41 Lidingö +46 8 767 0030 V A T T E N Drift av Topas Avloppsreningsverk: Tillsyn Topas Vatten R 09 Version TOM-C 1 Topas Vatten AB www.topasvatten.se Förrådsvägen 9, 181 41 Lidingö +46 8 767 0030 1. Varför renar vi avloppsvatten

Läs mer

Johan Nordgren, Andreas Matussek, Ann Mattsson, Lennart Svensson, Per-Eric Lindgren Division of Medical Microbiology/Molecular Virology Department of

Johan Nordgren, Andreas Matussek, Ann Mattsson, Lennart Svensson, Per-Eric Lindgren Division of Medical Microbiology/Molecular Virology Department of Johan Nordgren, Andreas Matussek, Ann Mattsson, Lennart Svensson, Per-Eric Lindgren Division of Medical Microbiology/Molecular Virology Department of Clinical and Experimental Medicine Vinterkräksjukan

Läs mer

Ombyggnation av Hamburgsunds ARV

Ombyggnation av Hamburgsunds ARV Ombyggnation av Hamburgsunds ARV Underlag för samråd 2014-10-03 (reviderat 2015-02-23) Hamburgsunds ARV 1 av 50 2015-02-23 Innehållsförteckning 1 Administrativa uppgifter... 3 2 Inledning... 4 3 Bakgrund

Läs mer

Hållbara kliv vårt vatten i åk 4 studiebesök på reningsverket Sundet Kranvatten dagvatten spillvatten tekniska system. Spillvatten

Hållbara kliv vårt vatten i åk 4 studiebesök på reningsverket Sundet Kranvatten dagvatten spillvatten tekniska system. Spillvatten Hållbara kliv vårt vatten i åk 4 studiebesök på reningsverket Sundet Kranvatten dagvatten spillvatten tekniska system Spillvatten (Information hämtad från Växjö kommuns hemsida http://www.vaxjo.se/bygga--

Läs mer

Ryaverket. Projekt EN 2013, utökad kväverening. Ärende. Framtida befolkningsökning

Ryaverket. Projekt EN 2013, utökad kväverening. Ärende. Framtida befolkningsökning 2013-02-21 1(8) Anders Åström Ryaverket Projekt EN 2013, utökad kväverening Ärende Gryaabs AB har under 2011 och 2012 utrett i vilken utsträckning företagets anläggningar har kapacitet att möta framtida

Läs mer

ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA

ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA Sid 1 (5) ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA Återvinning av bindemedel från asfaltmassor, utförd med rotationsindunstare. Recovery of binder from bituminous mixes: procedure with rotary evaporator. 1. ORIENTERING

Läs mer

Kontrollprogram för Bräcke-Hede Avloppsverk

Kontrollprogram för Bräcke-Hede Avloppsverk 1 Kontrollprogram för Bräcke-Hede Avloppsverk 2014-06-30 Reviderad: 2015-03-28 Planskiss reningsverk Bräcke Hede 2 Inledning Detta kontrollprogram avser Bräcke-Hede VA-förenings uppföljning och kontroll

Läs mer

Innehåll. Rening av fosfor och bakterier i markbäddar och fosforfilter. Projektdeltagare. Identifiering av anläggningar (1)

Innehåll. Rening av fosfor och bakterier i markbäddar och fosforfilter. Projektdeltagare. Identifiering av anläggningar (1) 217-3-22 Rening av fosfor och bakterier i markbäddar och fosforfilter nga errmann Brenda Vidal Annelie edström nnehåll Två projekt finansierade av av: osforfällor för små avlopp: ur länge fungerar de?

Läs mer

Avlopp och Kretslopp. Driftavtal för att säkerställa funktionen hos små reningsverk. Hanna Karlsen Topas Vatten, Peter Johansson Topas Vatten

Avlopp och Kretslopp. Driftavtal för att säkerställa funktionen hos små reningsverk. Hanna Karlsen Topas Vatten, Peter Johansson Topas Vatten Avlopp och Kretslopp Driftavtal för att säkerställa funktionen hos små reningsverk Hanna Karlsen Topas Vatten, Peter Johansson Topas Vatten Antal sidor : 13 Revision 2: 2010 HK Copyright Topas Vatten AB

Läs mer

Konsekvenser för reningsverken i Stockholmsregionen vid olika nivåer på skärpta reningskrav. Lars-Gunnar Reinius

Konsekvenser för reningsverken i Stockholmsregionen vid olika nivåer på skärpta reningskrav. Lars-Gunnar Reinius Konsekvenser för reningsverken i Stockholmsregionen vid olika nivåer på skärpta reningskrav Lars-Gunnar Reinius Arbetsgruppen På initiativ av Vasrådet bildades i början på året en arbetsgrupp bestående

Läs mer

Knäred, Hishult, Skogaby, Öringe, Kornhult och Mästocka avloppsreningsverk. Laholms kommun

Knäred, Hishult, Skogaby, Öringe, Kornhult och Mästocka avloppsreningsverk. Laholms kommun Knäred, Hishult, Skogaby, Öringe, Kornhult och Mästocka avloppsreningsverk Årsrapport 2014 Knäred Dim 1500 pe m 3 /d 434 1688 1452 2,0 Ängstorps ARV Typ Mängd (ton) sker från ARV innan alt. efter mekanisk

Läs mer

HACH LANGE AB. Envisys Jonas Arvidsson

HACH LANGE AB. Envisys Jonas Arvidsson 1 HACH LANGE AB Envisys 2008-11-12 Jonas Arvidsson 2 HACH LANGE - Består av nedanstående bolag. 75-års jubileum i år Dr. Bruno Lange founded his company in 1933 in Berlin, Germany 1996 1998 2002 2005 2008

Läs mer

Hur gör man världens renaste vatten av avloppsvatten? Helsingforsregionens miljötjänster

Hur gör man världens renaste vatten av avloppsvatten? Helsingforsregionens miljötjänster Hur gör man världens renaste vatten av avloppsvatten? Helsingforsregionens miljötjänster 2 3 Samkommunen Helsingforsregionens miljötjänster renar avloppsvattnet för de 1,2 miljoner invånarna i Helsingforsregionen

Läs mer

Modellering och styrning av ett biologiskt reningsverk

Modellering och styrning av ett biologiskt reningsverk Mål Modellering och styrning av ett biologiskt reningsverk Efter att ha genomfört denna uppgift ska du ha lärt dig att bygga mera komplexa dynamiska modeller och att simulera dessa med hjälp av Matlab

Läs mer

Figur 1. Stadens påverkan på meterologi och hydrologi högre maxflöden!

Figur 1. Stadens påverkan på meterologi och hydrologi högre maxflöden! Lecture notes -VVR145 Lecture 23, 24 Urban hydrology 1. Stadens påverkan och vattenbalans Meterologiska parametrar Ökad temperatur Ökad nederbörd Ökad molnighet Minskad avdunstning Minskad/ändrad vind

Läs mer

Etablering av biologisk fosforavskiljning i

Etablering av biologisk fosforavskiljning i VATTEN 62:161 166. Lund 2006 Etablering av biologisk fosforavskiljning i mindre reningsverk Establishment of enhanced biological phosphorus removal in smaller wastewater treatment plants av DAVID GUSTAVSSON

Läs mer

Yttrande över ansökan om tillstånd enl miljöbalken för Rosenholms avloppsreningsverk i Katrineholm

Yttrande över ansökan om tillstånd enl miljöbalken för Rosenholms avloppsreningsverk i Katrineholm Miljö- och hälsoskyddsnämndens handling 7/2011 1 (5) MILJÖFÖRVALTNINGEN Datum Vår handläggare Ert datum Er beteckning Miljöinspektör Torbjörn Lundahl Telefon 0150-576 62 Miljö- och hälsoskyddsnämnden Yttrande

Läs mer

Driftaspekter på kommunala avloppsreningsverk och bryggerier

Driftaspekter på kommunala avloppsreningsverk och bryggerier Driftaspekter på kommunala avloppsreningsverk och bryggerier Jonas Röttorp Åsa Jansson Magnus Rahmberg Magnus Andersson Mats Ek Jan-Erik Bjurhem Rune Bergström Peter Solyom Christian Junestedt och Olof

Läs mer

Läkemedelsrester i avloppsvatten och slam

Läkemedelsrester i avloppsvatten och slam Läkemedelsrester i avloppsvatten och slam Förekomst och negativa effekter av läkemedel i sjöar och vattendrag är ett ämne som rönt stor uppmärksamhet de senaste åren. Det finns också farhågor att läkemedelsrester

Läs mer

Avvattning av vattenverksslam med Lastapress - Pilotförsök vid Lovö Vattenverk hösten 1998

Avvattning av vattenverksslam med Lastapress - Pilotförsök vid Lovö Vattenverk hösten 1998 R nr 5, nov 1998 Avvattning av vattenverksslam med Lastapress - Pilotförsök vid Lovö Vattenverk hösten 1998 Johanna Öman, Stockholm Vatten AB Avvattning av vattenverksslam med Lastapress - Pilotförsök

Läs mer

" # $#! % & ' ( * '+,,-

 # $#! % & ' ( * '+,,- ! " # #! % ' ( ) * '+,,- #! 1 !""!#!#%# ' ) % ' ' % ' ' ' ' )./1 2 ) 3 #).+)4 1.#51 #5! 4!4 ' )! #5 / 6 ' ' / / 2 / % ) / 4 #4 ' ) ' ) %##'()* '+,#%# -.%#*'#%#... 2 -.-/... 2 -. 1... 2 -.2!... 3.*%'!3

Läs mer

MILJÖRAPPORT 2013 HEDÅSENS RENINGSVERK. Sandvikens kommun

MILJÖRAPPORT 2013 HEDÅSENS RENINGSVERK. Sandvikens kommun MILJÖRAPPORT 2013 HEDÅSENS RENINGSVERK Sandvikens kommun Foto: Marie Engström Sandviken 2014-03-05 Carin Eklund Sandviken Energi Vatten AB Miljörapport 2013 Hedåsens reningsverk, Sandvikens kommun Miljörapport

Läs mer

kemdoseringsenhet Manual Manual

kemdoseringsenhet Manual Manual kemdoseringsenhet Manual Manual 2016-06-01 Egenkontroll Enligt miljöbalken (SFS 1998:808) är fastighetsägare som släpper ut avloppsvatten skyldiga att bedriva egenkontroll. Conclean AB bistår med egenkontrollprogram

Läs mer

Högskoleverket. Delprov NOG 2002-10-26

Högskoleverket. Delprov NOG 2002-10-26 Högskoleverket Delprov NOG 2002-10-26 1. Det ordinarie priset på en skjorta, som såldes på rea, var 600 kr. Inför slutrean sänktes priset till halva ursprungliga reapriset. Vad var det ursprungliga reapriset

Läs mer