DETALJPLAN FÖR DEL AV MÖLNLYCKE 1:1 M FL, MÖLNLYCKE FABRIKER

Transkript

1 MAJ 2014, REV. A FEBRUARI 2016 HÄRRYDA KOMMUN DETALJPLAN FÖR DEL AV MÖLNLYCKE 1:1 M FL, MÖLNLYCKE FABRIKER

2

3 ADRESS COWI AB Skärgårdsgatan 1 Box Göteborg TEL FAX WWW cowi.se MAJ 2014, REV. A FEBRUARI 2016 HÄRRYDA KOMMUN DETALJPLAN FÖR DEL AV MÖLNLYCKE 1:1 M FL, MÖLNLYCKE FABRIKER PROJEKTNR. A DOKUMENTNR. PME-001 VERSION 1.0 UTGIVNINGSDATUM , Rev. A UTARBETAD Christina Edström, Thomas Månsson, Per Samuelsson, Andreas Stöllman och Martin Skoglund GRANSKAD Kristin Sandberg GODKÄND Christina Edström

4

5 DETALJPLAN FÖR DEL AV MÖLNLYCKE 1:1 M FL 5 INNEHÅLL 1 Sammanfattning Geoteknisk utredning Bergteknisk utredning Miljöinventering 9 2 Uppdrag 10 3 Utförda undersökningar 12 4 Planförslag 13 5 Topografiska förhållanden Delområde A Delområde A Delområde A Delområde B Delområde B Geotekniska förhållanden Delområde A1 och B Delområde A Delområde A Delområde B Stabilitetsutredning Beräkningssektioner Gynnsamma och ogynnsamma förutsättningar Erforderliga krav för stabilitetsberäkningar Sammanställning av beräkningsparametrar Resultat stabilitetsanalys 39

6 6 DETALJPLAN FÖR DEL AV MÖLNLYCKE 1:1 M FL 7.6 Slutsats stabilitetsanalys Rekommendationer stabilitetsutredning 42 8 Sättningsutredning Grundläggningsrekommendationer 45 9 Bergteknisk utredning Geologi Bergtekniska observationer Radonriskundersökning Miljöinventering Historik Tidigare undersökningar Föroreningssituation Sammanställning av föroreningssituation Riskbedömning Tillståndsbedömning av befintlig stenmur inom delområde A Befintlig stenmur Befintlig dokumentation Inspektion Sammanfattning Rekommendationer detaljplan Geoteknik Bergteknik Miljöteknik 66 BILAGOR Bilaga 7.4 Bilaga 7.5 Bilaga 8 Sammanställning skjuvhållfasthetsdiagram Stabilitetsberäkningar Spänningsdiagram

7 DETALJPLAN FÖR DEL AV MÖLNLYCKE 1:1 M FL 7 1 Sammanfattning I samband med detaljplaneläggande av Mölnlycke 1:1 m fl har en geoteknisk utredning utförts. Utredningen består av tre delområden; en geoteknisk utredning, en bergteknisk utredning samt en miljöinventering. Nedan följer en kortare sammanfattning för de tre olika delarna. 1.1 Geoteknisk utredning Ur geoteknisk synvinkel har området delats upp i fem delområden, två lösmarksområden bestående av gyttja och lera i väster närmast Massetjärnen (delområde A1 och B1), två lösmarksområden bestående av olika sammansättningar av friktionsjord i nordväst och öster (delområde A2 och B2) samt ett fastmarksparti bestående av berg i dagen och mindre mäktigheter av friktionsjord i norr (delområde A3). Se bild, figur 5-1 och 5-2. För områdena i väster närmast Massetjärnen, delområde A1 och B1, är stabilitetsförhållandena för befintliga förhållanden godkända enligt gällande krav och normer. För en framtida utbyggnad kan området närmast Massetjärnen belastas med en utbredd last på 10 kpa för att ca m bakom strandkanten öka till en utbredd last på 25 kpa. Framtida byggnader inom delområdet rekommenderas att de antingen pålas eller kompensationsgrundläggs. För området i nordväst, delområde B2, övergår lösmarken till ett fastmarksparti med återkommande berg i dagen. I detta område bedöms de geotekniska stabilitetsförhållandena vara goda. Framtida byggnader inom delområdet bör kunna grundläggas på platta på mark, dock kan problem med differenssättningar finnas på grund av olika jordmäktigheter. För området i öster, delområde A2, varierar de geotekniska stabilitetsförhållandena och området har delats in i tre mindre delområden. Framtida byggnader inom området bör kunna grundläggas på platta på mark, dock kan problem med differenssättningar finnas på grund av olika jordmäktigheter. För området längst i öster (del av område A2) i anslutning till Mölndalsån är stabilitetsförhållandena närmast åkanten inte godkänd enligt gällande krav och

8 8 DETALJPLAN FÖR DEL AV MÖLNLYCKE 1:1 M FL normer utan en förstärkningsåtgärd krävs. I utredningen rekommenderas att befintligt erosionsskydd som lokalt är bristfälligt kompletteras och slänten flackas ut till en lutning på 1:2. Efter det att erosionsskyddet kompletterats kan området närmast åkanten belastas med en utbredd last på 10 kpa för att ca 5 m bakom åkanten öka till en utbredd last på 80 kpa. För området längst i nordost (del av område A2) finns en befintlig moränslänt vars stabilitetsförhållanden inte är godkänd enligt gällande krav och normer utan en förstärkningsåtgärd krävs. I utredningen rekommenderas att slänten förstärks genom jordspikning. Huruvida området ovanför släntkrön ska belastas eller inte behandlas inte i utredningen utan bör dimensioneras i anslutning till projektering av den framtida förstärkningsåtgärden. För området i söder (del av område A2) finns en befintlig turbinkanal med tillhörande stenmur. Utförd okulärbesiktning och tillståndsbedömning visar att stenmuren är i relativt god kondition. Om befintliga skador åtgärdas och fortsatt kontroll av stenmuren sker bedöms stenmuren fortsatt stabil. För det centrala området (del av område A2) består området av ett fastmarksparti med återkommande berg i dagen. I detta område bedöms de geotekniska stabilitetsförhållandena vara goda. Framtida byggnader inom delområdet bör kunna grundläggas på platta på mark, dock kan problem med differenssättningar finnas på grund av olika jordmäktigheter. Delområde A3 längst i norr består av ett fastmarksparti med berg i dagen och de geotekniska stabilitetsförhållandena bedöms som goda. 1.2 Bergteknisk utredning Bergtekniskt bedöms idag befintliga skärningar och naturliga slänter i huvudsak vara stabila. Potentiellt instabila block har noterats i områdets östra del ovan parkering, i slänt vid volleybollplan samt i områdets nordvästra begränsning. Dessa block, samt i förekommande fall vegetation, bör rensas där risk för rotsprängning som kan orsaka blockutfall förekommer. Längs idrottshallen finns en schaktad slänt som idag är instabil och bör skrotas på löst bergmaterial. Innan eventuella bergschaktarbeten påbörjas inom undersökningsområde ska bergoch vegetationsrensning utföras. Efter avslutad bergschakt utförs bergrensning på schaktväggar. Därefter skall bergsakkunnig tillkallas för att bedöma behov av eventuella förstärkningsåtgärder såsom bultning. Markradonmätning visar att området klassas som normalradonmark vilket innebär att byggnader skall utföras radonskyddade.

9 DETALJPLAN FÖR DEL AV MÖLNLYCKE 1:1 M FL Miljöinventering Miljöinventeringen har omfattat en genomgång av befintligt material avseende förorenad mark inom detaljplaneområdet. Provtagning och analys har inte utförts inom ramen för denna inventering. Arkivinventeringen har baserats på material som erhållits vid kontakter med Härryda kommun och Länsstyrelsen Västra Götalands län. Materialet består av underlag från c:a 1970 och framåt och innefattar koncessionsansökningar, miljörapporter, konsultutredningar, inventeringar samt viss korrespondens med kommunen, Länsstyrelsen i Västra Götalands län och med privatpersoner. I detaljplaneområdet finns två objekt som finns listade i Länsstyrelsens databas över förorenade områden, Mölnlycke fabriker och Tjärnettippen. De har båda riskklassats enligt MIFO till riskklass 2, Stor risk. Mölnlycke fabriker har en lång verksamhetshistorik, från 1849 och fram till idag då verksamheten bedrivs av SCA. Verksamheten har omfattat många mindre delar som t ex ångcentral och verkstad. Kemikalier har använts i produktionen och fabriken har drabbats av flera bränder under de tidiga åren. Tjärnettippen var aktiv mellan 1935 och 1951 och i denna har det deponerats både hushållsavfall och industriavfall (i huvudsak kolstybb från Mölnlycke fabrikers ångcentral). Det kan förväntas att man påträffar föroreningar i jordmassorna och grundvattnet vid fabriken, framförallt petroleumprodukter (eldningsolja), kemikalierester från produktionen (t ex färgrester och lösningsmedel) och brandrester (polycykliska aromatiska kolväten (PAH) och metaller). I Tjärnettippen kan också kemikalierester (färgrester och lösningsmedel) samt kolstybb förväntas påträffas. Kolstybb kan innehålla arsenik. Kompletterande miljöundersökning har utförts av ÅF 2015 enligt rapport "Utvidgad Miljöteknisk undersökning på del av fastigheten Mölnlycke 1:1 (Mölnlycke Fabriker) m.fl., samt Massetjärn", daterad , uppdragsnummer

10 10 DETALJPLAN FÖR DEL AV MÖLNLYCKE 1:1 M FL 2 Uppdrag COWI AB har på uppdrag av Härryda kommun utfört en geoteknisk utredning i samband med att Härryda kommun planerar att detaljplanelägga området vid Mölnlycke Fabriker. Detaljplanen ska möjliggöra för exploatering med avseende på bostäder och verksamheter. Revidering A av utredningen hanterar de förändringar som utförts under detaljplaneprocessen för att denna PM ska överensstämma med nu föreslagen detaljplan. Utredningen omfattar en detaljerad geoteknisk utredning, enligt IEG:s Rapport 4:2010, en bergteknisk utredning inklusive markradonmätning samt en inventering med avseende på risk för eventuell förekomst av föroreningar i mark, grundvatten och sediment. Efter att uppdraget inleddes har ett mindre område med villabebyggelse strax nordväst om fabriksområdet tillkommit till detaljplanen. Det tillkommande området omfattas ej av den bergtekniska undersökningen. Befintliga kulvertar under fabriksbyggnaden samt stenmurar i anslutning till turbinkanalen norr om fabriksbyggnaden har inledningsvis inte besiktigats i denna utredning. Vid revidering A av utredningen har befintlig stenmur norr om fabriksbyggnaden okulärbesiktats och tillståndsbedömts. Befintliga kulvertar under fabriksbyggnaden har hanterats i samband med VA-utredningen för detaljplanen. I denna PM benämns området kring Mölnlycke fabriker för Delområde A och det tillkommande området för Delområde B, se figur 2-1. Denna PM Geoteknik syftar till att användas som utredningsunderlag och ska inte ingå som del av ett förfrågningsunderlag eller annan bygghandling.

11 DETALJPLAN FÖR DEL AV MÖLNLYCKE 1:1 M FL 11 Delområde B Delområde A Figur 2-1. Flygfoto över detaljplaneområdet indelat i delområde A respektive delområde B.

12 12 DETALJPLAN FÖR DEL AV MÖLNLYCKE 1:1 M FL 3 Utförda undersökningar COWI AB har under mars och april månad 2014 utfört geotekniska undersökningar inom rubricerat område. Undersökningsresultaten har sammanställts i en separat handling benämnd "Markteknisk Undersökningsrapport (MUR), Geoteknik Detaljplan för fastigheten Mölnlycke 1:1 m fl, Mölnlycke fabriker", daterad och med dokumentnamn A RAP-001. Undersökningen redovisas i koordinatsystem SWEREF respektive höjdsystem RH Inom delområde A har COWI AB även utfört en bergteknisk utredning och markradonmätning på blottad berggrund. Den bergtekniska karteringen utfördes den 9 mars 2014 och innefattar observerande av omfattningen av berg i dagen, bergarter, foliation, sprickriktningar och dess egenskaper samt stabiliteten i bergslänter och för löst liggande block. Revidering A omfattar en okulärbesiktning av befintlig turbinkanal och tillhörande stenmur inom delområde A. Okulärbesiktningen utfördes den 5 februari 2016.

13 DETALJPLAN FÖR DEL AV MÖLNLYCKE 1:1 M FL 13 4 Planförslag Härryda kommun planerar att göra en ny detaljplan för området vid Mölnlycke Fabriker för att möjliggöra för exploatering för bostäder och verksamheter. Revidering A av utredningen hanterar de förändringar som utförts under detaljplaneprocessen för att denna PM ska överensstämma med nu föreslagen detaljplan, se figur 4-1 och 4-2 nedan. Figur 4-1. Aktuell detaljplan januari 2016

14 14 DETALJPLAN FÖR DEL AV MÖLNLYCKE 1:1 M FL Figur 4-2. Illustrationskarta aktuell detaljplan januari 2016 Enligt detaljplanen och illustrationskartan är det framförallt i den norra delen av delområde A där bostadshus planeras att byggas. Vissa av bostadshusen är även tänkta att inrymma lokaler i bottenplan. Enligt liggande förslag planeras ca 25 nya byggnader att uppföras inom området. Byggnadshöjden ska variera mellan 2-8 våningar exklusive vindsvåningar och flertalet av byggnaderna planeras att förses med parkeringsgarage som helt eller delvis kommer att ligga under befintlig markyta. Befintlig fabriksbyggnad avses att till stora delar bevaras i nuvarande utformning men ska till vissa delar byggas om och kompletteras med t.ex. sporthall och P-hus. Befintliga byggnader inom delområdets nordöstra del kommer att rivas för att bereda plats åt de nya bostadshusen. Inom delområde B planeras ett fåtal enfamiljshus som placeras mellan befintlig bebyggelse.

15 DETALJPLAN FÖR DEL AV MÖLNLYCKE 1:1 M FL 15 5 Topografiska förhållanden Aktuellt detaljplaneområde ligger i Härryda kommun ca 1,5 km söder om riksväg 40. Området är beläget mellan Massetjärnen i väster och Arketjärnen i öster, ca 700 m öster om Mölnlycke centrum. I söder avgränsas området av Götalandsbanan följt av ett brant bergsparti och i norr finns Wendelsbergsparkens friluftsområde. Strax nordost om detaljplaneområdet finns ett befintligt bostadsområde med villabebyggelse. Genom områdets södra del rinner Mölndalsån från Arketjärn i öster och mot Massetjärn i väster. Ungefär 100 m nedströms efter utloppet från Arketjärn passerar ån en fördämningsanläggning och delas därefter upp i två åfåror som leds i kulvertar under fabriksbyggnaden. För orientering över området med vägar, anläggningar mm se figur 5-1 nedan.

16 16 DETALJPLAN FÖR DEL AV MÖLNLYCKE 1:1 M FL Figur 5-1. Översikt över detaljplaneområdet I utredningen har området delats in i fem mindre delområden, namngivna A1, A2, A3, B1 och B2, se figur 5.2 nedan. Figur 5-2. Översikt med indelning av delområden.

17 DETALJPLAN FÖR DEL AV MÖLNLYCKE 1:1 M FL Delområde A1 Delområde A1 består till stor del av parkeringsytor men även av strandområdet till Massetjärn i väster samt i öster del av fabriksbyggnaden som i dagsläget inrymmer en träningsanläggning, butik, kontor samt diverse mindre industriverksamheter. Området genomskärs av Fabriksvägen vilken går strax väster om fabriksbyggnaden. Längst fabriksbyggnadens södra fasad går Långenäsvägen. Området mellan fabriksbyggnadens västra fasad och Fabriksvägen består till stora delar av plana hårdgjorda ytor, belagda med asfalt, vilka används som parkeringsplats respektive kör- och uppställningsytor. Väster om Fabriksvägen respektive norr om Långenäsvägen och ner mot Massetjärnen utgörs marken av relativt plana gräsytor med enstaka träd. Markytans nivåer varierar mellan ca +50 och ca +51. Figur 5-3. Massetjärnens östra strandområde. Bilden är tagen mot nordväst, daterad

18 18 DETALJPLAN FÖR DEL AV MÖLNLYCKE 1:1 M FL Söder om Massetjärnen, mellan Långenäsvägen och Götalandsbanan, finns en parkeringsplats som är belagd med asfalt. Markytan inom denna del är relativt plan med nivåskillnader på ca +51 till +53. Figur 5-4. Massetjärnens södra strand med Långenäsvägen och befintlig parkeringsplats i bakgrunden. Bilden är tagen mot sydväst, daterad Väster om fabriksbyggnaden lämnar Mölndalsån kulverterna och rinner åter i öppna vattendrag och passerar under Fabriksvägen. Vid utloppet till Massetjärn är Mölndalsån fortfarande uppdelad i två åfåror som separeras av en ca 20 m bred landtunga. Åkanterna utgörs, närmast fabriksbyggnaden, av stenmurar och längre väster ut har stenkross lagts ut längs åkanterna.

19 DETALJPLAN FÖR DEL AV MÖLNLYCKE 1:1 M FL 19 Figur 5-5. Södra åfåran väster om fabriksbygganden. Bilden är tagen mot sydost, daterad Figur 5-6. Södra åfåran väster om fabriksbygganden. Bilden är tagen mot nordost, daterad

20 20 DETALJPLAN FÖR DEL AV MÖLNLYCKE 1:1 M FL 5.2 Delområde A2 Delområde A2 västra delar utgörs till stor del av Mölnlycke Fabrikers industribyggnad som i dagsläget inrymmer en träningsanläggning, butik, kontor samt diverse mindre industriverksamheter. Norr om industribyggnaden går en mindre lokalväg, i området finns även enstaka parkeringsplatser och uppställningsytor. Söder om industribyggnaden går Långenäsvägen. Markytans nivåer norr respektive söder om fabriksbyggnaden varierar mellan ca +51 och +52 och är till stora delar asfalterade. I delområde A2 östra del finns Mölndalsåns utlopp från Arketjärn. Efter utloppet flyter Mölndalsån under Strandvägen och på åns sydöstra sida finns en avgrusad plan som fungerar som parkeringsplats och på den nordvästra sidan går en mindre väg som ansluter till strandvägen i nordost. Åkanterna längs den nordvästra sidan utgörs dels av gräsytor bevuxna med träd, dels av partier med berg i dagen. Längs den sydöstra sidan av ån, inom området mellan ån och parkeringsplatsen, utgörs marken av naturmark/ängsmark bevuxen med träd. Figur 5-7. Mölndalsåns norra strandkant, daterad

21 DETALJPLAN FÖR DEL AV MÖLNLYCKE 1:1 M FL 21 Ungefär 100 m nedströms från utloppet från Arketjärn passerar Mölndalsån genom en fördämningsanläggning och delas strax därefter upp i två åfåror. Åkanterna längs denna sträcka utgörs av betong och stenmurar på den sydöstra sidan respektive sprängsten på den nordvästra sidan. Figur 5-8. Mölndalsåns fördämningsanläggning, daterad Den södra åfåran leds in i en kulvert under fabriksbyggnaden medan den norra åfåran först leds i en turbinkanal innan även denna åfåra leds in i en kulvert under fabriksbyggnaden. Den befintliga turnbinkanalens södra sida består av fabriksbyggnaden och den norra sidan består av en stenmur. Figur 5-9. Befintlig turbinkanal, norr om fabriksbyggnad, daterad

22 22 DETALJPLAN FÖR DEL AV MÖLNLYCKE 1:1 M FL Inom den norra delen av delområde A2 finns ett antal mindre byggnader, norr om fabriksbyggnaden, som bland annat inrymmer kontorslokaler, restaurang, skola och lokaler för diverse fritidsändamål samt en beachvolleybollplan. Markytan stiger från nivåer varierande mellan ca +55 och +60, närmast fabriksbyggnadens norra fasad, till nivåer mellan ca +80 och +85 vid delområdets norra gräns. Beachvolleybollplanen, nordost om fabriksbyggnaden, omges av branta slänter med lutningar på upp till ca 1,1:1 längs den norra sidan. Slänten är bevuxen med sly och låga buskar. Bakom släntkrönet på den östra sidan av volleybollplanen växer träd. I slänten har det under åren tippats ut ris samt avverkade träd och grenar men även rivningsavfall av tegel- och betongrester. Öster, men även väster om planen finns partier med berg i dagen. Figur Slänten bakom beachvolleybollplanen. Bilden är tagen mot norr, daterad

23 DETALJPLAN FÖR DEL AV MÖLNLYCKE 1:1 M FL Delområde A3 Delområde A3 består av ett skogsbeklätt höjdparti där berget ställvis går i dagen. Markytan stiger från nivåer varierande mellan ca +55 och +60, närmast fabriksbyggnadens norra fasad, till nivåer mellan ca +85 och +90 vid delområdets norra gräns. Figur Skogsbeklätt fastmarksparti i områdets norra del. Bilden är tagen bakom befintliga byggnader mot norr, daterad

24 24 DETALJPLAN FÖR DEL AV MÖLNLYCKE 1:1 M FL 5.4 Delområde B1 Delområde B1 består av strandområde invid Massetjärn och avgränsas i norr av Wendelsvägen. Området utgörs av svagt sluttande gräsytor med enstaka träd. Markytans nivåer varierar från +53 till Figur Massetjärnens norra strandområde. Bilden är tagen mot sydost, daterad Delområde B2 Delområde B är beläget nordväst om fabriksområdet, mellan Parkvägen och Granviksliden. Väster om delområdet ligger Wendelsbergs folkhögskola. Genom den södra delen av området löper Wendelsvägen som ansluter till Fabriksvägen i öster. Delområdets centrala och norra del utgörs av ett bostadsområde bebyggt med villor med tillhörande trädgårdar. Markytan inom den norra delen av området sluttar mot söder från nivå ca +85 längst norr till nivå ca +53 vid Wendelsvägen. Lokalt förekommer slänter med lutningar på upp till ca 1:1. Framförallt inom den norra delen, norr om Granviksliden, återfinns partier med berg i dagen men även i söder har mindre partier observerats.

25 DETALJPLAN FÖR DEL AV MÖLNLYCKE 1:1 M FL 25 Figur Bostadsområdet norr om Granviksliden. Bilden är mot nordost, daterad

26 26 DETALJPLAN FÖR DEL AV MÖLNLYCKE 1:1 M FL 6 Geotekniska förhållanden Jordlagerförhållanden varierar inom området. I följande kapitel beskrivs de geotekniska förhållandena uppdelat på fyra delområden, A1, A2, A3 samt B1 och B2, se figur 6-1 nedan. Indelningen baseras på geotekniska undersökningar utförda i samband med denna utredning, tidigare genomförda geotekniska undersökningar samt SGU:s jordartskarta. Figur 6-1. Flygfoto med indelning av delområden med avseende på geotekniska förhållanden. Gränserna mellan de olika områdena är ungefärliga

27 DETALJPLAN FÖR DEL AV MÖLNLYCKE 1:1 M FL Delområde A1 och B Jordlagerförhållanden Resultaten av tidigare och nu genomförda undersökningar visar att jordlagren inom delområdet överst utgörs av mulljord och/eller fyllning ovan organisk jord bestående av torv, gyttja och dy. De organiska jordlagren underlagras av silt följt av siltig lera som avsatts på friktionsjord. Utförda sonderingar har stoppat i fast lagrad friktionsjord, block eller berg på ca 4-22 m djup under markytan. Djup till fast botten minskar generellt mot nordost. Fyllningen utgörs av en blandad sammansättning av sand, silt, grus, sågspån, asfalt- respektive tegelrester och organisk jord. Fyllningens tjocklek har uppmätts till ca 0,5-3 m. Organisk jord av torv, dy och/eller gyttja förekommer framförallt inom delområdets västra del i mäktigheter varierande mellan ca 2-5 m. Mäktigheten minskar generellt mot öster. Utvärderad skjuvhållfasthet varierar mellan ca kpa. Densiteten har bestämts till 1,1-1,3 t/m 3 och den naturliga vattenkvoten uppgår till %. I undersökningspunkt CW102, har gyttjans konflytgräns bestämts till % högre än vattenkvoten och sensitiviteten varierar mellan 3-8 vilket innebär att gyttjan är lågsensitiv. Silten har påträffats med inlagrade skikt av lera och sand. Mäktigheten har bedömts utifrån tolkningar av genomförda sonderingar till ca 2-5 m. Utifrån tidigare utförd undersökning har de största siltmäktigheterna påträffats inom den östra delen av området. Den siltiga leran har påträffats från ca 3-10 m djup under markytan. Leran förekommer med inlagrade skikt av silt och sand. Ställvis har leran påträffats med inslag av gyttja. Mäktigheten har utifrån utförda sonderingar tolkats till mellan ca 1-10 m. Lerans skjuvhållfasthet har bestämts utifrån konförsök, vingförsök samt CPT-sonderingar. Lerans korrigerade, odränerade skjuvhållfasthet har uppmätts till mellan kpa. Lerans skjuvhållfasthet klassificeras som mycket låg till medium. Densiteten varierar mellan 1,65-2 t/m 3 och den naturliga vattenkvoten har bestämts till %. Lerans konflytgräns är i allmänhet 0-20 procentenheter lägre än vattenkvoten. Sensitiviteten varierar mellan 4-50 vilket innebär att leran är lågsensitiv till högsensitiv. Lerlagrets sättningsegenskaper har utvärderats utifrån CRS-försök på kolvprov upptaget från 12 m djup i undersökningspunkt CW102. CRS-försöket visar att lerans överkonsolideringsgrad, OCR, uppgår till ca 1,4. Detta innebär att leran är svagt överkonsoliderad. Vidare visar CRS-försöket på aktuell nivå att kompressionsmodulen, M L, för effektivspänningar över förkonsolideringstrycket har utvärderats till 1020 kpa.

28 28 DETALJPLAN FÖR DEL AV MÖLNLYCKE 1:1 M FL Friktionsjordens mäktighet har utifrån tidigare utförda undersökningar tolkats till att i allmänhet variera mellan ca 5-10 m. Mindre mäktigheter har registrerats i den norra respektive den sydvästra delen av området Grundvatten- och portrycksförhållanden I samband med undersökningen installerades två portrycksmätare och ett grundvattenrör i punkt CW102. Punkt CW102 ligger på en flack gräsyta i anslutning till Massetjärns strandområde, ca 40 m från vattenkanten. Portrycksmätarna installerades i gyttjan och leran på 5 respektive 12 m djup under markytan och grundvattenröret installerades i friktionsjordslagret på 17,2 m djup under markytan. Portrycksmätarna är avlästa vid två tillfällen, och Avläsningar av lerans portvattentryck visar på trycknivåer motsvarande en fri grundvattenyta ca 1,5-2,5 meter under markytan. Lerans portryck ökar mot djupet med ca 9,5-10,5 kpa per meter. Grundvattenröret har avlästs två gånger, och Avläsningarna av vattentrycket i bottenfriktionen visar på trycknivåer motsvarande en fri grundvattenyta ca 0-0,1 m över markytan. Grundvattenrörets funktion ifrågasätts då trycknivåerna ej överensstämmer med portryckmätarna och Massetjärns nivå. Grundvattenröret fylldes upp med vatten till rörets överkant och sjunkningstiden var mycket långsamt, vilket bedöms tyda på att grundvattenröret ej till fullo sitter i bottenfriktionen. I samband med utredningen har ingen information angående lägsta lågvatten för Massetjärn hittats. Enligt uppmätta vattennivåer i samband med denna utredning är vattennivåerna ca +49,1 och enligt utredningen från 1974 är vattennivåerna ca +49, Delområde A Jordlagerförhållanden Resultaten från utförda fältundersökningar visar att jordlagerföljden består av mulljord ovan ett friktionsmaterial. I områdets norra del har en siltmorän påträffats, i övrigt består friktionsmaterialet av en sand med varierande inslag av silt och grus. Utförda tryck- och hejarsonderingar har stoppat i fast lagrad friktionsjord eller block på ca 1,7-7,2 m djup under markytan. Utförda jord- bergsonderingar visar på djup till berg mellan ca 2,5-9 m. Partier med berg i dagen har observerats inom delområdets nordöstra del i anslutning till beachvolleybollplanen respektive Mölndalsåns nordvästra strandkant. För mer information angående bergkvalitet etc., se kapitel 9.

29 DETALJPLAN FÖR DEL AV MÖLNLYCKE 1:1 M FL 29 Mulljordens mäktighet har uppmätts till 0,2-0,5 m. Sanden i området har varierande inslag av silt och grus. Sanden har en mäktighet mellan ca 4,5-7 m. Utvärdering av trycksondering visar att sanden har en hög relativ fasthet. Siltmoränen har inslag av grus och sand, och mot djupet lokalt även inslag av lera och inlagrade skikt av sandig siltig lera. Utvärdering av utförda hejarsonderingar visar att siltmoränen har en mycket lös till lös lagringstäthet. Siltmoränens lagringstäthet ökar kraftigt ca 0,5 m före sonderingens stopp, då till fast lagringstäthet Grundvatten- och portrycksförhållanden I samband med utförda undersökningar kunde en fri vattenyta observeras ca 2,8 m under markytan i det öppna skruvprovtagningshålet i undersökningspunkt CW105. I anslutning till moränslänten i områdets nordöstra del påträffades ingen fri grundvattenyta i öppna undersökningshål. I samband med utredningen har ingen information angående lägsta lågvatten för Mölndalsån hittats. Enligt uppmätta vattennivåer i samband med denna utredning är vattennivåerna ca +55, Delområde A3 Delområdet består av ett fastmarksparti med berg i dagen samt områden med ett tunt jordtäcke ovan berg. För mer information angående bergkvalitet etc. se kapitel Delområde B Jordlagerförhållanden Utförda undersökningar inom delområde B2 visar att jordlagren utgörs av mulljord ovan silt. Lokalt har sand påträffats under mulljorden. Vid utförd skruvprovtagning i punkt CW107 kunde siltig torrskorpelera konstateras under siltlagret. Inom delområdets nordvästra del har morän påträffats under mulljorden. Tidigare genomförda provgropsgrävningar och nu utförda sonderingar har utförts till ett djup av 0,3-1,6 m under markytan. Partier med berg i dagen förekommer inom området, framför allt inom de norra delarna men även lokalt i söder går berget i dagen. Mulljordens mäktighet har uppmätts till 0,1-0,5 m. Silten övergår inom de västra delarna av området till lerig silt. Lokalt har silten påträffats med organiskt innehåll. Vid utförda undersökningar har siltlagret konstaterats förekomma ner till ca 0,4-0,9 m under markytan.

30 30 DETALJPLAN FÖR DEL AV MÖLNLYCKE 1:1 M FL Torrskorpeleran har påträffats med en mäktighet av ca 0,8 m i aktuell punkt. I torrskorpeleran förekommer skikt av silt Grundvatten- och portrycksförhållanden Inom aktuellt delområde har inga observationer av grundvattenytan gjorts i samband med utförda undersökningar.

31 DETALJPLAN FÖR DEL AV MÖLNLYCKE 1:1 M FL 31 7 Stabilitetsutredning Nedanstående kapitel redovisar den geotekniska stabilitetsanalysen. Utförd tillståndsbedömning av den befintliga turbinkanalen med tillhörande stenmur inom delområde A2 redovisas i kapitel 11. Stabilitetsanalysen är utförd med programmet Slope/W Geostudio Krav för säkerhetsfaktorer mot stabilitetsbrott är framtagna i enlighet med IEG Rapport 4:2010, Tillståndsbedömning/klassificering av naturliga slänter, vägledning för tillämpning av Skredkommissionens rapporter 3:95 och 2:96 (delar av). 7.1 Beräkningssektioner För det aktuella utredningsområdet har stabilitetsförhållandena analyserats i fem sektioner, se figur 7-1 nedan.

32 32 DETALJPLAN FÖR DEL AV MÖLNLYCKE 1:1 M FL Sektion 5 Sektion 3 Sektion 4 Sektion 2 Sektion 1 Figur 7-1 Aktuella beräkningssektioner I beräkningsmodellerna är markytans nivå tagen från av Härryda kommun tillhandahållen grundkarta med nivåkurvor om 1,0 meters ekvidistans, nu utförd inmätning av sektion 4 och sektion 5 samt tidigare lodning av Massetjärn utförd Bottennivåerna lodade i samband med utredningen utförd 1974 bedöms som tillämpbara, då erosionen inte bedöms som stor och ingen information angående utförd muddring finns hos kommunen. Nivåerna på Massetjärns botten kan troligtvis vara något högre idag då viss materialtransport finns från Mölndalsån ut i Massetjärn. Vid stabilitetsanalysen har dock nivån för Massetjärns botten sänkts med ca 0,5-1 m i förhållande till utförd lodning för att minska risken att en för hög bottennivå används.

33 DETALJPLAN FÖR DEL AV MÖLNLYCKE 1:1 M FL Gynnsamma och ogynnsamma förutsättningar En bedömning av områdets gynnsamma och ogynnsamma förutsättningar har gjorts och resultatet redovisas i tabell 7-1 till tabell 7-3 nedan. Tabell 7-1 Gynnsamma och ogynnsamma förutsättningar för sektion 1-3 Förutsättning Gynnsamma Ogynnsamma Fältundersökningens innehåll och omfattning Kvalificerade (CPTsondering, vingförsök, ostörd provtagning). Kompressionsförsök är utförda. Laboratorieundersökningens innehåll och omfattning Enbart en kvalificerad punkt är utförd i denna utredning, resterande punkter är från äldre utredningar. Områdets beständighet Ingen synbar erosion. Områdets geometri Lodade bottennivåer i Massetjärn är till beräkningsmodellen sänkt med ca 0,5-1 m. Markytans nivåer är tagna från grundkarta. Bottennivåer i Massetjärn är antagna mot bakgrund av lodning utförd vid ett tillfälle Grundvatten- och portrycksförhållanden Konservativ bedömning från mätningar i en punkt. Kort mätserie. Jordens egenskaper Relativt liten spridning av uppmätt hållfasthet. Förekomst av högsensitiv lera på ett djup av 12 m under markytan Analys- och beräkningsarbetets innehåll och omfattning. Tvådimensionell analys (resultat på säkra sidan).

34 34 DETALJPLAN FÖR DEL AV MÖLNLYCKE 1:1 M FL Tabell 7-2 Gynnsamma och ogynnsamma förutsättningar för sektion 4. Förutsättning Gynnsamma Ogynnsamma Fältundersökningens innehåll och omfattning Enbart en trycksondering utförd Laboratorieundersökningens innehåll och omfattning Enbart jordartsbestämning genomförd Områdets beständighet Inget erosionsskydd finns utlagt längs åkanten. Områdets geometri Markytans nivåer är avvägda med GPS Bottennivå i Mölndalsån är bedömd utifrån lodning i en punkt utförd från bro ca 30 m uppströms beräkningssektionen Grundvatten- och portrycksförhållanden Konservativ bedömning. Inget grundvattenrör är installerat, enbart observationer i öppna undersökningshål. Jordens egenskaper Hållfasthetsparametrar har antagits utifrån tabellvärden. Analys- och beräkningsarbetets innehåll och omfattning. Tvådimensionell analys (resultat på säkra sidan).

35 DETALJPLAN FÖR DEL AV MÖLNLYCKE 1:1 M FL 35 Tabell 7-3 Gynnsamma och ogynnsamma förutsättningar för sektion 5. Förutsättning Gynnsamma Ogynnsamma Fältundersökningens innehåll och omfattning Hejarsondering utförd för att bestämma djup till berg. Hejarsondering utförd för att bestämning av hållfasthetsegenskaper Laboratorieundersökningens innehåll och omfattning Enbart jordartsbestämning genomförd Områdets beständighet Inga synliga spår av ras eller skred. Områdets geometri Markytans nivåer är avvägda med GPS Grundvatten- och portrycksförhållanden Inget fritt vatten kunde noteras i öppna undersökningshål Inget grundvattenrör är installerat, enbart observationer i öppna undersökningshål. Jordens egenskaper Hållfasthetsparametrar har utvärderats från hejarsonderingar Skruvprovtagning indikerar förekomst av skiktad jord Analys- och beräkningsarbetets innehåll och omfattning. Tvådimensionell analys (resultat på säkra sidan). 7.3 Erforderliga krav för stabilitetsberäkningar Beräkningarna har utförts med totalsäkerhetsanalys. I enlighet med IEG Rapport 4:2010 för nyexploatering/planläggning detaljerad utredning, ligger intervallet på erforderlig säkerhetsfaktor på F c 1,7-1,5 (odränerad analys), F komb 1,5-1,4 (kombinerad analys) samt F ø 1,3 (dränerad analys). Säkerhetsfaktorer mot stabilitetsbrott har valts med hänsyn till gynnsamma och ogynnsamma förhållanden i Tabell 7-1 till Tabell 7-3. För sektion 1, 2 och 3 har erforderlig säkerhetsfaktor mot stabilitetsbrott för odränerad analys valts till F c 1,55 och för kombinerad analys till F komb 1,4. För sektion 4 och 5 har erforderlig säkerhetsfaktor mot stabilitetsbrott för dränerad analys valts till F ø 1,3.

36 36 DETALJPLAN FÖR DEL AV MÖLNLYCKE 1:1 M FL 7.4 Sammanställning av beräkningsparametrar Jordmaterialparametrar Valda beräkningsparametrar är framtagna för respektive sektion, se figur 7-1 ovan för beräkningssektionernas läge i plan. Sektion 1, 2 och 3 Valda beräkningsparametrar för sektion 1, 2 och 3 redovisas i tabell 7-4 nedan. I bilaga 7.4 redovisas skjuvhållfasthetsdiagram för kohesionsmaterialen i sektion 1, 2 och 3 Vid kombinerad analys har lerans friktionsvinkel ansatts till 30 och lerans kohesionsintercept till 10 % av den odränerade skjuvhållfastheten. Tabell 7-4 Sammanställning av härledda värden för sektion 1, 2 och 3 Jordmaterial Jordparameter Härlett värde Fyllning Tunghet, ( ) 18 kn/m 3 Effektiv tunghet, ( ') 11 kn/m 3 Inre friktionsvinkel ( ') 32 Gyttja/torv Tunghet, ( ) 11,5 kn/m 3 Effektiv tunghet, ( ') 1,5 kn/m 3 Odränerad skjuvhållfasthet, (c u ) 14 kpa Lera Tunghet, ( ) 18 kn/m 3 Effektiv tunghet, ( ') 8 kn/m 3 Odränerad skjuvhållfasthet, (c u ) 20 kpa Friktionsjord Tunghet, ( ) 18 kn/m 3 Effektiv tunghet, ( ') 11 kn/m 3 Inre friktionsvinkel ( ') 35 Bank GC-bana Tunghet, ( ) 18 kn/m 3 Effektiv tunghet, ( ') 11 kn/m 3 Inre friktionsvinkel ( ') 35

37 DETALJPLAN FÖR DEL AV MÖLNLYCKE 1:1 M FL 37 Sektion 4 Valda beräkningsparametrar för sektion 4 redovisas i Tabell 7-5 nedan. Tabell 7-5 Sammanställning av härledda värden för sektion 4 Jordmaterial Jordparameter Härlett värde Sand 1 Tunghet, ( ) 18 kn/m 3 Effektiv tunghet, ( ') 11 kn/m 3 Inre friktionsvinkel ( ') 34 Sand 2 Tunghet, ( ) 18 kn/m 3 Effektiv tunghet, ( ') 11 kn/m 3 Inre friktionsvinkel ( ') 36 Sektion 5 Valda beräkningsparametrar för sektion 5 redovisas i Tabell 7-6 nedan. Tabell 7-6 Sammanställning av härledda värden för sektion 5 Jordmaterial Jordparameter Härlett värde Siltmorän 1 Tunghet, ( ) 20 kn/m 3 Effektiv tunghet, ( ') 11 kn/m 3 Inre friktionsvinkel ( ') 35 Odränerad skjuvhållfasthet, (c u ) 5 kpa Siltmorän 2 Tunghet, ( ) 20 kn/m 3 Effektiv tunghet, ( ') 11 kn/m 3 Inre friktionsvinkel ( ') 33 Odränerad skjuvhållfasthet, (c u ) 3 kpa

38 38 DETALJPLAN FÖR DEL AV MÖLNLYCKE 1:1 M FL Portryck- och grundvatten I stabilitetsberäkningarna för sektion 1, 2 och 3 har en grundvattennivå ca 1,0 m under markytan och med en hydrostatisk portrycksfördelning mot djupet antagits. Härryda kommun har angett nivåer för lägsta lågvatten. Lägsta lågvatten är för Massetjärn nivån +49,68 och för Mölndalsån nivån +54,54. I stabilitetsberäkningarna för sektion 4 har grundvattenytan antagits ligga i nivå med lägsta lågvatten för Mölndalsån. I stabilitetsberäkningarna för sektion 5 har grundvattenytan antagits i huvudsak ligga ca 1,0 m under markytan. I slänten har en något lägre grundvattenyta antagits, ca 1,5 m under markytan. I samband med utförda fältundersökningar påträffades ingen fri grundvattenyta i öppna undersökningshål Laster Generellt har trafiklast på vägar modellerats som en utbredd last på 20 kpa, inom parkeringsytor en utbredd last på 10 kpa och inom GC-vägar har trafiklasten antagits till 5 kpa för befintliga förhållanden. För sektion 5 antas släntkrön vara obelastat för befintliga förhållanden. Markytan kan förändras inom det aktuella området med ±0,5 meter utan marklov. En ökning av markytan med 0,5 meter innebär en utbredd last på ca 10 kpa. I stabilitetsanalysen har en last för en eventuell höjning av markytan utförts för samtliga sektioner. För framtida förhållanden är lasterna framtagna genom en optimering mot säkerhetsfaktorn för stabilitetsbrott. Lasterna nedan innefattar all last, både permanenta och temporära laster så som trafiklaster. För framtida förhållanden i sektion 1 och 3 har överytan för blivande GC-bana ca m bakom Massetjärns strandlinje lagts ca 0,5 m över omkringliggande mark. Tillkommande last från GC-banans vägbank har i beräkningarna modellerats som ett material med densitet och hållfasthetsparmeter enligt tabell 7-4 ovan. En last om 10 kpa antagits på GC-banan. Därefter har en last på 25 kpa lagts på resterande yta inom beräkningssektionen. För framtida förhållanden i sektion 2 har en last om 25 kpa antagits inom ytan för blivande brygga. För framtida förhållanden i sektion 4 har en last på 10 kpa antagits närmast Mölndalsåns åkant. Därefter har en last på 80 kpa lagts på resterande yta inom beräkningssektionen. För framtida förhållanden i sektion 5 har ingen yttre belastning lagts på släntkrönet.

39 DETALJPLAN FÖR DEL AV MÖLNLYCKE 1:1 M FL Känslighetsanalys Som känslighetsanalys har stabilitetsberäkningar utförts med: En höjning av portrycket med 1 mvp (meter vattenpelare) genom hela profilen. En sänkning av jordlagrens valda hållfasthetsparametrar med 10 %. På grund av att erhållen säkerhetsfaktor mot stabilitetsbrott i sektion 5 beräkningsmässigt är för låg med hänsyn till erforderliga krav har ingen känslighetsanalys utförts för aktuell sektion då detta bedöms vara utan relevans. 7.5 Resultat stabilitetsanalys Stabilitetsberäkningar ger värdet på säkerhetsfaktorn F c (odränerad analys), F cø (dränerad analys) och F komb (kombinerad analys). Beräkningsresultaten framgår av Tabell 7-7 nedan samt i Bilaga 7.5. Tabell 7-7 Beräknade säkerhetsfaktorer med avseende på stabilitetsbrott. Sektion, beskrivning Fc Fkomb Fcø Bilaga Sektion 1, befintlig sektion 2,10 2, , 2 Sektion 1, befintlig sektion, känslighetsanalys, höjt portryck med 1 mvp genom hela lerprofilen - 2, Sektion 1, befintlig sektion, känslighetsanalys, minskning av jordmaterialparametrar med 10 % 1,89 2, , 5 Sektion 1, utbyggd sektion, ökad utbredd last med 10 kpa och 25 kpa. I odränerad analys har dessutom trafiklast om 5 kpa på GC-bana medräknats. 1,58 1, , 7 Sektion 2, befintlig sektion 2,07 2, , 9 Sektion 2, befintlig sektion, känslighetsanalys, höjt portryck med 1 mvp genom hela lerprofilen - 2, Sektion 2, befintlig sektion, känslighetsanalys, minskning av jordmaterialparametrar med 10 % 1,82 2, , 12 Sektion 2, utbyggd sektion, ökad utbredd last med 25 kpa 1,63 1, , 14

40 40 DETALJPLAN FÖR DEL AV MÖLNLYCKE 1:1 M FL Sektion, beskrivning Fc Fkomb Fcø Bilaga Sektion 3, befintlig sektion 2,39 2, , 16 Sektion 3, befintlig sektion, känslighetsanalys, höjt portryck med 1 mvp genom hela lerprofilen - 2, Sektion 3, befintlig sektion, känslighetsanalys, minskning av jordmaterialparametrar med 10 % 2,17 2, , 19 Sektion 3, utbyggd sektion, ökad utbredd last med 10 kpa och 25 kpa. I odränerad analys har dessutom trafiklast om 5 kpa på GC-bana medräknats. 1,76 1, , 21 Sektion 4, befintlig sektion - - 1, Sektion 4, förstärkt sektion med erosionsskydd och släntlutning 1: , Sektion 4, förstärkt sektion med erosionsskydd och släntlutning 1:2, känslighetsanalys, höjd grundvattenyta med 1 m (och lägsta lågvatten i Mölndalsån) - - 1, Sektion 4, förstärkt sektion med erosionsskydd och släntlutning 1:2, känslighetsanalys, minskning av jordmaterialparametrar med 10 % - - 1, Sektion 4, förstärkt sektion med erosionsskydd och släntlutning 1:2, ökad utbredd last med 10 kpa och 80 kpa - - 1, Sektion 5, befintlig sektion - - 1, Sektion 5, förstärkt sektion med tryckbank - - 1, Sektion 5, förstärkt sektion med jordspikning - - 1,

41 DETALJPLAN FÖR DEL AV MÖLNLYCKE 1:1 M FL Slutsats stabilitetsanalys Resultaten av stabilitetsanalysen skiljer sig mellan de olika beräkningssektionerna och därigenom mellan de olika delområdena Sektion 1, 2 och 3 Stabilitetsanalysen visar för sektion 1, 2 och 3 att beräknade säkerhetsfaktorer mot stabilitetsbrott för befintliga förhållanden i området är tillfredställande enligt gällande krav och normer. Känslighetsanalys för befintliga förhållanden med en sänkning av valda hållfasthetsparametrar med 10 % i odränerad analys respektive kombinerad visar att beräknad säkerhetsfaktor mot stabilitetsbrott fortfarande är tillfredställande i sektion 1, 2 och 3. Känslighetsanalys för befintliga förhållanden för ett ökat portryck från uppmätta värden med 1 mvp genom hela lerprofilen i kombinerad analys visar att beräknad säkerhetsfaktor mot stabilitetsbrott är tillfredställande för de tre aktuella sektionerna. Stabilitetsanalysen visar för sektion 1 att med utökade lastförhållanden med en utbredd last på 10 kpa, vilken angriper på blivande GC-bana, ca 5-10 m från strandkanten och som därefter ökar till 25 kpa är beräknad säkerhetsfaktor mot stabilitetsbrott tillfredställande. Stabilitetsanalysen visar för sektion 2 att med utökade lastförhållanden, med en utbredd last på 25 kpa inom ytan för den blivande bryggan, ca 5-10 m från strandlinjen är beräknad säkerhetsfaktor mot stabilitetsbrott tillfredställande. Stabilitetsanalysen visar för sektion 3 att med utökade lastförhållanden med en utbredd last på 10 kpa på blivande GC-bana, ca 15 m från strandlinjen och en last om 25 kpa bakom GC-banan att beräknad säkerhetsfaktor mot stabilitetsbrott är tillfredställande.

42 42 DETALJPLAN FÖR DEL AV MÖLNLYCKE 1:1 M FL Sektion 4 Stabilitetsanalysen visar för sektion 4 att beräknade säkerhetsfaktorer mot stabilitetsbrott för befintliga förhållanden inte är tillfredställande för mindre glidytor, inom ett avstånd på ca 2 m från släntkrön, enligt gällande krav och normer. För större glidytor är beräknad säkerhetsfaktor mot stabilitetsbrott för planlagda förhållanden i området tillfredställande. Stabilitetsanalysen visar att beräknad säkerhetsfaktor mot stabilitetsbrott för utbyggd sektion med ett erosionsskydd och en släntlutning på 1:2 är tillfredställande. Känslighetsanalys för utbyggd sektion med ett erosionsskydd och en släntlutning på 1:2 med en sänkning av sandens valda friktionsvinkel med 10 % i dränerad analys visar att beräknad säkerhetsfaktor mot stabilitetsbrott för befintliga förhållanden är tillfredställande. Känslighetsanalys för utbyggd sektion med ett erosionsskydd och en släntlutning på 1:2 med en höjd grundvattenyta med en 1 m i dränerad analys visar att beräknad säkerhetsfaktor mot stabilitetsbrott för befintliga lastförhållanden är tillfredställande. Stabilitetsanalysen visar för utbyggd sektion enligt ovan och med utökade lastförhållanden med en utbredd last på 10 kpa närmast strandkanten som efter ca 5 m ökar till 80 kpa att beräknad säkerhetsfaktor mot stabilitetsbrott är tillfredställande Sektion 5 Stabilitetsanalysen visar för sektion 5 att beräknade säkerhetsfaktorer mot stabilitetsbrott för befintliga förhållanden i området inte är tillfredställande enligt gällande krav och normer, en förstärkningsåtgärd kommer att krävas. Stabilitetsanalys är utförd för två olika alternativa förstärkningsåtgärder, tryckbank samt jordspikning. Beräknad säkerhetsfaktor mot stabilitetsbrott för de både alternativa förstärkningsåtgärderna är tillfredställande. 7.7 Rekommendationer stabilitetsutredning I stabilitetsutredningen har befintliga förhållanden kontrollerats samt möjliga belastningar i samband med exploatering av området. Beräkningssektionerna 1, 2 och 3 kontrollerar framtida belastningar i lösmarksområdet närmast Massetjärn. I förlängningen av sektion 3 genom delområde B2 övergår lösmarken till ett fastmarksparti med återkommande berg i dagen. I områdena mellan berg i dagen är släntlutningen relativt flack, ca 1:7 till 1:8. I detta område bedöms stabilitetsförhållandena vara goda. I detaljplaneområdets centrala delar, norr om befintlig fabriksbyggnad finns ställvis berg i dagen och fältundersökningen visar på friktionsmaterial. I områdena mellan

43 DETALJPLAN FÖR DEL AV MÖLNLYCKE 1:1 M FL 43 berg i dagen är släntlutningen relativt flack, ca 1:6 till 1:7. I detta område bedöms stabilitetsförhållandena vara goda. I området finns en befintlig turbinkanal med tillhörande stenmur, för mer information angående stenmuren se kapitel 11. Beräkningssektion 4 kontrollerar framtida belastningar i området sydväst om Mölndalsån. På andra sidan Mölndalsån finns berg i dagen på flertalet platser, dock finns mindre områden med jordtäcke med okänd mäktighet. Markytan har likvärdig lutning på båda sidorna om Mölndalsån och det bedöms att sektion 4 kan representera båda sidorna av Mölndalsån. I anslutning till Mölndalsån behöver befintligt erosionsskydd inspekteras och kompletteras där det idag saknas. I samband med utläggandet av nytt erosionsskydd ska slänten flackas till en lutning på 1:2. På Mölndalsåns sydvästra sida finns inget berg i dagen utan erosionsskyddet bör läggas ut efter hela sträckan. På Mölndalsåns norra sida finns berg i dagen i anslutning till åkanten och erosionsskyddet bör anpassas i områdena där i mellan. Beräkningssektion 5 visar att befintliga förhållanden vid moränslänten i områdets norra del ur stabilitetssynpunkt inte klarar gällande krav och normer utan en förstärkningsåtgärd måste utföras. Alternativen tryckbank och jordspikning har utretts. Båda alternativen fungerar bra ur en geoteknisk synvinkel, där tryckbanken bör bestå av sprängsten eller ett krossmaterial medan jordspikningen bör fästas i berget. Innan förstärkningsåtgärden är utförd är det viktigt att befintlig vegetation i slänten inte tas bort då vegetationens rötter stabiliserar slänten. En kostnadsbedömning är utförd för de båda alternativen, tryckbank och jordspikning. Kostnadsbedömningarna visar att skillnaden mellan de olika förstärkningarna är liten och val av förstärkningsåtgärd istället borde grundas på framtida markanvändning. Ett annat alternativ på förstärkningsåtgärd är att flacka slänten genom avschaktning. Alternativet har inte utretts vidare på grund av att det finns befintliga ledningar bakom släntkrön, vilka vid en avschaktning måste flyttas, samt att det längre bakom släntkrönet, ca 20 m, finns en vändplats och ca 50 m bakom släntkrönet finns befintliga byggnader. En förstärkningsåtgärd med avschaktning kommer att kräva lastrestriktioner bakom släntkrön.

44 44 DETALJPLAN FÖR DEL AV MÖLNLYCKE 1:1 M FL 8 Sättningsutredning Området vid Massetjärn har tidigare fyllts ut och idag finns en fyllning med en mäktighet mellan ca 0,5 och 3 m. Det är osäkert när området fylldes ut, men troligtvis påbörjades utfyllnaden i mitten på 1930-talet. Lasten från den tidigare fyllningen har medfört sättningar i området och troligtvis pågår krypsättningar i torv- och gyttjelagren samt i leran inom tidigare utfyllda områden. Vid platsbesök kunde sättningar noteras i anslutning till den pålgrundlagda betongbron som leder Fabriksvägen över Mölndalsån väster om fabriksbyggnaden, se figur 8-1 nedan. Figur 8-1. Sättningsskador i anslutning till bro över Mölndalsån, daterad

45 DETALJPLAN FÖR DEL AV MÖLNLYCKE 1:1 M FL 45 Enligt uppmätta värden från CPT-sondering och CRS-försök på prov från ostörd provtagning är leran i området normal- till svagt överkonsoliderad. Spänningsdiagrammet, se bilaga 8-1, visar att sättningar troligtvis kommer att uppstå även för små laster. Förekommande organiska jordlager av torv och/eller gyttja inom området i anslutning till Massetjärn är normalt mycket sättningskänsliga. Sättningar kommer att ske även för små laster. Lerans mäktighet varierar i området så problem med differenssättningar inom en byggnad kan uppstå. Innan byggnation bör sättningsproblematiken utredas. Inom övriga delar av området där jordlagren utgörs av friktionsjord på berg bedöms sättningsproblematiken vara liten. 8.1 Grundläggningsrekommendationer Jordlagerföljden för det aktuella utredningsområdets östra delar (område A1 och B1) är sättningsbenägen. Enligt spänningsdiagram, se kap. 8, uppstår sättningar även av små laster. Byggnader rekommenderas att grundläggas med pålning eller att kompensationsgrundläggning utförs. För övriga områden (områdena A2, A3 och B2) är jordlagerföljden mindre sättningsbenägen och byggnader bör kunna grundläggas med platta på mark.

46 46 DETALJPLAN FÖR DEL AV MÖLNLYCKE 1:1 M FL 9 Bergteknisk utredning Den bergtekniska undersökningen är utförd i delområde A, se kapitel 2 för mer information. Inom delområde A förekommer berg i dagen endast norr om fabriksområdet, vilket följande bergteknisk utredning beskriver. Det aktuella delområdet är gulmarkerat nedan i figur 9-1 nedan. Delområde B Delområde A Figur 9-1. Gulmarkerat område för bergtekniska observationer

47 DETALJPLAN FÖR DEL AV MÖLNLYCKE 1:1 M FL 47 Planritning med geologisk information, se figur 9-2, är inkluderad i Markteknisk Undersökningsrapport (MUR), Geoteknik, se kapitel 3 för hänvisning. Figur 9-2. Planritning med geologisk information, ritning finns inkluderad i Markteknisk undersökningsrapport (MUR), Geoteknik. 9.1 Geologi Berggrunden inom området består av en fin-medelkornig ljusgrå gnejsig tonalit med pegmatitiska ådror. Förskiffringen är undulerande och lutar huvudsakligen svagt mot syd (10-30 /18 ). Frekvensen på uppsprickningen av berget är generellt låg. Vanligt förekommande sprickriktningar inom området är: med stupning 18 E (längs foliationsplan) med stupning S med stupning 75 W 9.2 Bergtekniska observationer Inom undersökningsområdets utgör bergsslänter/branter huvuddelen av berg i dagen. Bergsslänterna är huvudsakligen låga, ca 0,5-3 m i områdets södra del och upp till ca 5 m i det nordliga hällområdet. Berggrunden inom området karakteriseras av uppsprickning längs foliationsplanet. Nedan följer en beskrivning av observerat berg uppdelat i delområde 1-5.

48 48 DETALJPLAN FÖR DEL AV MÖLNLYCKE 1:1 M FL Område 1 Område 1 ligger norr om väg och parkering i undersökningsområdets östra del. Bergsslänten sträcker sig från vägen vidare upp i slänten mot sydväst. Där är berggrunden kraftigt uppsprucken längs det flacka foliationsplanet. I bergssläntens västra ände växer ett större träd vars rötter orsakat blockuppsprickning vilket riskerar att ge upphov till risk för ras, se figur 9-3. I övrigt bedöms risken för ras och utfall av berg som små. Häll förekommer även inom inhägnat område söder om vägen mot ån. Från vad som kan observeras bedöms berggrunden vara stabil. Figur 9-3. Till vänster: Delområde 1 med bergsslänt mot parkering. Pil markerar område för figur till höger där instabila block förekommer till följd av rotsprängning Område 2 Område 2 ligger i östra kanten i en utschaktad sänka vid sidan av en volleybollplan. Bergslänten är naturlig och utgörs av mindre starkt uppsprucken berggrund där risk för naturliga ras och/eller utfall av berg bedöms som små till obefintliga, se figur 9-4. Dock förekommer mindre mängd löst liggande block i den sly och buskbeväxta slänten. Där risk för rotsprängning förekommer som kan orsaka blockutfall, så bör slänten även rensas från detta. I moränslänter kan dock vegetationen vara stabiliserande så anslutande områden med bergrensning bör utföras lokalt över berg.

49 DETALJPLAN FÖR DEL AV MÖLNLYCKE 1:1 M FL 49 Figur 9-4. Bergslänt i område Område 3 Område 3 utgörs av ett enskilt "block" ca 5*5 m stort beläget väster om område 2, i en schaktad slänt längs med idrottshallen. Den schaktade slänten är upp till ca 2 m hög och är kraftigt uppsprucken med mindre synliga blockutfall. Slänten bedöms vara instabil där risk för blockutfall föreligger. Det enskilda "blockets" berggrund bedöms vara stabil Område 4 Område 4 utgörs av ett flertal mindre bergsslänter, mindre än 1 m höga vilka är belägna längs gångvägen som sträcker sig mellan idrottshallen och grusfotbollsplanen samt ned mot fabriksbyggnaden. Berggrunden bedöms vara stabil Område 5 Bergsslänten i område 5 är beläget mellan undersökningsområdets begränsning mot norr och den nordligaste gång/cykelbanan inom området. Bergssläntens sydliga sida är naturlig och relativt flack medan dess sydost-ostliga sida delvis är schaktad i mindre terrasser, se figur 9-5. Inga lösa block noterades i dessa sprickfattiga slänter, dock noterades några block på släntkrönet vilka troligtvis markerar tomtgräns, se figur 9-6. Dessa lösa block utgör idag ingen större rasrisk men bör om markarbete sker inom området avlägsnas, i övrigt bedöms berggrunden vara stabil.

50 50 DETALJPLAN FÖR DEL AV MÖLNLYCKE 1:1 M FL Figur 9-5. Terrass schaktad bergsslänt i område 5 Figur 9-6. Lösliggande block vilka tros utgöra markering av tomtgräns

51 DETALJPLAN FÖR DEL AV MÖLNLYCKE 1:1 M FL Radonriskundersökning Radon är en ädelgas som bildas vid radioaktivt sönderfall av radium, vilket i sin tur är en sönderfallsprodukt till uran. Radon från marken (berg och jord) är den vanligaste källan till förhöjda radonhalter i inomhusmiljöer. I nybyggda utrymmen där personer vistas mer än tillfälligt ska radonhalten enligt Boverkets byggregler BBR (BFS 1993:57) ej överstiga 200 Bq/m 3. Denna halt är även socialstyrelsen riktvärde för radonhalten i bostäder, skolor och allmänna lokaler. För att begränsa hälsorisker med radon är det viktigt att känna till markförhållanden samt egenskaper på täktmaterial och/eller fyllnadsmassor. Detta för att kunna anpassa byggnadstekniken och därmed förhindra inläckage av markradon Metod Berggrundens har mätts kontinuerligt på blottad berggrund med en scintillometer (Scintrex BGS-3). Scintillometern mäter total gammastrålning vilket ger en god indikation på uran- och radiuminnehållet i berggrunden och därmed även radonhalt i markluft Resultat Uppmätt gammastrålningen på blottat berg varierade mellan 6-10 μr/h. Mätning på enskilda pegmatitådror uppmättes till 13 μr/h. Omvandlat till μsv/h ger detta ett mätresultat på 0,06-0,1 μsv/h, med lokalt 0,13 μsv/h över pegmatitådror. Marken klassas som högradon vid intervallet >0,15-0,25 μsv/h och som lågradon vid intervallet <0,05-0,08 μsv/h. De uppmätta strålningsnivåerna innebär att området klassas som normalradonmark. Byggnader på normalradonmark skall utföras radonskyddade.

52 52 DETALJPLAN FÖR DEL AV MÖLNLYCKE 1:1 M FL 10 Miljöinventering Inom ramen för utförd geoteknisk utredning har det genomförts en arkivinventering med avseende på förorenad mark. Fokus har legat på utbredning, halter och risker. Arkivinventeringen har baserats på material som erhållits vid kontakter med Härryda kommun och Länsstyrelsen Västra Götalands län. Materialet består av underlag från c:a 1970 och framåt och innefattar koncessionsansökningar, miljörapporter, konsultutredningar, inventeringar samt viss korrespondens med kommunen, Länsstyrelsen i Västra Götalands län och med privatpersoner. Kompletterande miljöundersökning har utförts av ÅF 2015 enligt rapport "Utvidgad Miljöteknisk undersökning på del av fastigheten Mölnlycke 1:1 (Mölnlycke Fabriker) m.fl., samt Massetjärn", daterad , uppdragsnummer Historik Verksamheten på platsen grundades redan 1849 som en renodlad textilindustri, innefattande bomullsspinneri, blekeri och färgeri stod även ett väveri klart. Kort därefter brann nästan hela spinneriet och en stor del av väveriet ned. Väveriet återuppbyggdes, men år 1861 drabbades företaget åter av brand, vilken omfattade nästan hela anläggningen. Fabriken återuppbyggdes återigen och kom att omfatta 370 vävstolar. Efter ytterligare expansion tros fabriken runt 1880 varit en av landets modernaste textilfabriker.

53 DETALJPLAN FÖR DEL AV MÖLNLYCKE 1:1 M FL 53 Figur Mölnlycke fabriker, c:a år Foto från Wikipedia (originalet i Sveriges industriella etablissementer från 1872) Lågkonjunktur i början av 1900-talet ledde till konkurs år 1906, men med nya ägare fortsatte moderniseringen. Dock fick banken överta ägandet 1925 efter att ny lågkonjunktur efter första världskriget drabbat fabriken hårt. Mölnlycke började tidigt använda konstfibrer och cellull vävdes redan Forskning och utveckling ledde till framtagandet av Mölnlyckes vaxduk, chintz, sportrockstyg och sjukvårdsplast. Under 1930-talet började sytråd tillverkas och med början under andra världskriget började engångs menstruationsbindor att tillverkas. Från 1950-talet börjar textilindustrin avvecklas och mängden produkter inom hygienområdet ökar köps Mölnlycke upp av SCA och arbetet börjar fokuseras på sjukvårdsprodukter. År 1997 bildas Mölnlycke Health Care som ett självständigt företag. Då har de sista delarna av textilindustrin redan avvecklats av SCA, sist ut var Mölnlycke Sytråd AB och AB Melka 1987 respektive Idag producerar SCA personliga hygienprodukter såsom tvättlappar, tvättvantar, torra servetter och hygienlakan i Mölnlycke och c:a 40 personer arbetar på anläggningen. Mölnlyckes gamla lokaler är numer renoverade och inhyser förutom SCA en rad mindre företag.

54 54 DETALJPLAN FÖR DEL AV MÖLNLYCKE 1:1 M FL 10.2 Tidigare undersökningar Efter kontakter med Härryda kommun samt Länsstyrelsen Västra Götalands län har endast en tidigare undersökning kunnat lokaliserats. Det är en undersökning gjord 2008 av Sweco och avhandlar en provtagning av jord mellan lastgården (markerad med 4 i figur 10-2) och Massetjärn samt strandnära sedimentprov i Massetjärn. Syftet var att kontrollera om det fanns risker för att förorenat material eroderats ut i Massetjärn vid extrema flöden i Mölndalsån då nödvattenutskovet längs Långenäsvägen utnyttjas. Figur Mölnlycke fabrikers olika delar, från ansökan till Länsstyrelsen I den utförda undersökningen gjordes jordprovtagning ner till mellan 0,15 och 0,5 m under markytan. Förekomst av cancerogena polycykliska aromatiska kolväten (PAH) över känslig markanvändning samt spår av bensen, toluen, etylbensen och xylener (BTEX) och lösningsmedelsrester påträffades. Även vid provtagningen av sediment påträffades förhöjda PAH-halter samt flera tungmetaller. Proverna på jorden visade också innehåll av deponirester som slagg, kolrester och tegel.

55 DETALJPLAN FÖR DEL AV MÖLNLYCKE 1:1 M FL Föroreningssituation Fabriksområdet Kemikalieanvändning: Ett flertal olika kemikalier har använts processerna, för uppvärmning och för tvättning genom åren. Listan nedan är ett exempel på förbrukningen från Oljeprodukter Eldningsolja m 3 Eldningsolja kg Olja och smörjmedel kg Fotogen liter Lösningsmedel Etylenoxid kg Et-förtunning 25 liter White spirit (dvs lacknafta) 780 kg Rengöringsmedel (biologiskt nedbrytbart) 200 liter Färg, lim och lackprodukter Vattenbaserade polyakrylatlim (Appretan, Texicote och Hycar) kg Vattenbaserat etylenvinylacetat (Air flex) kg Vattenbaserat polyvinylacetat (National) kg Bostik Hotmelt kg Hernia Hotmelt kg Vulcoplast Hotmelt kg Latex Dow 222 SB kg Latex 2570H28 SB kg Latex Geon 576 PVC kg Latex Primal HA 8 Akryl kg Latex Primal HA 4 Akryl kg Latex J 150 Akryl kg Latex Appretan Vinylacetat kg Latex Evoral Paraffin kg Latex National Akryl kg Latex B-5 Akryl kg Latex Rehagit Akryl kg Helioechtschwarz Färg 900 kg Helioechtgrün Färg kg Koncentrerade sura eller alkaliska produkter Tinoventin koncentrerad syntetisk tensid kg Natriumhypoklorit kg Kaustiksoda kg Väteperoxid kg Ättiksyra kg Ateblanc Aktivator för klorblekning kg

56 56 DETALJPLAN FÖR DEL AV MÖLNLYCKE 1:1 M FL Enligt uppgifter från koncessionsnämndsansökningar och liknande har kemikalier i huvudsak förvarats i slutna rum, utan golvbrunn och använts i slutna system. Spill kan dock inte uteslutas under den mycket långa verksamhetstiden och med såpass stor kemikalieanvändning. Miljöpåverkan på mark från flera av ämnena bedöms vara begränsad, detta gäller t ex syror och baser samt ämnen som i huvudsak avgår i gasform vid spill som t ex etylenoxid. Eventuella spill och utsläpp har sannolikt också gått till spillvattennätet (vilket åtminstone i modernare tid varit kopplat till kommunalt reningsverk) och till Mölndalsån, som rinner under fabriken fördelad på två kanaler, se figur Också markerat i figur 10-2 är några områden där det finns anledning att misstänka risk för spill/utsläpp. Vid ångcentralen (1) och omgivande tankar kan det misstänkas spill. Dit har sannolikt bl a eldningsolja levererats. Intill ångcentralen ligger en verkstad (2). Här kan kemikalieanvändning etc orsaka spill. Mindre mängder trikloretylen har använts av Mölnlycke, möjligen i samband med tvätt av maskiner ochverktyg. I förråd och råvarulager (3) kan spill ha skett. Vid lastgården (4) har mottagning och utlastning av varor skett. Vid lastning och lossning är det inte ovanligt att olyckor eller spill sker. Tjärnettippen Mellan 1935 och 1951 drevs en tipplats med utbredning väster, söder och öster om Massetjärn, se figur Här deponerades hushållsavfall och industriavfall från kommunens hushåll och kommunens industrier. Huvudman för tippen var Mölnlycke AB. Figur Tjärnettippen, från kartering gjord 1983.

57 DETALJPLAN FÖR DEL AV MÖLNLYCKE 1:1 M FL 57 Det saknas kontrollprogramför tippen, men prover som tagits på bottenmaterial samt ytvatten från Massetjärn indikerar att påverkan på miljön är liten enligt en sammanställning från Det finns inga uppgifter om vilka ämnen som analyserats. Undersökningen som gjordes av Sweco 2008 visade att både jorden på land och sedimenten i Massetjärn är påverkade av flera olika ämnen, bl a PAH, BTEX, tungmetaller och lösningsmedel. Halterna är dock inte särskilt höga i jordmaterialet. Det kan dock inte utslutas att det finns betydligt mer förorenade delar av den gamla tippen, särskilt på djupare nivåer. Den exakta sammansättningen på deponerat material är okänd, men industriavfallet skall bestå huvudsakligen av kolstybb från Mölnlycke AB, då ångcentralen låg i området fram till Kolrester påträffades också i Swecos provtagning. Beredning, färgning, blekning och appretering av tyger pågick fram till 1967/1968 och det är möjligt att även denna typ av industriavfall och rester från produktionen dumpats i tippen. Tippen är täckt med trärester och jord. På delar av den finns också vägen fram mot Mölnlycke fabriker och samt en parkeringsplats. Genomsläppligheten i täckskiktet bedöms vara mycket hög i de delar som inte är hårdgjorda Sammanställning av föroreningssituation Fabriksområdet: Vad som kan förväntas påträffas i jordmassorna är framförallt petroleumprodukter från eldningsolja samt vissa kemikalierester från produktionen (färgrester, lösningsmedel etc). Anläggningen har också varit utsatt för omfattande bränder vid två tillfällen och det är troligt att brandrester kan finnas i form av PAH och metaller i askor. Tjärnettippen: I avfallsmassorna i tippen kan det finnas rester från produktionen (färgrester, lösningsmedel). Kolstybb kan innehålla arsenik och det är också sannolikt att PAH och metaller kan förekomma. Den ytliga undersökning som genomförts av Sweco i den sydöstra änden av tippen bekräftar detta. Övrigt: Branschtypiska föroreningar för textilindustrier är, förutom de som listats ovan, även fenoler och cyanid.

58 58 DETALJPLAN FÖR DEL AV MÖLNLYCKE 1:1 M FL 10.5 Riskbedömning Det är svårt att säga något specifikt om riskerna med tanke på att undersökningar och analyser saknas för stora delar av detaljplaneområdet. Både fabriksområdet och tjärnettippen finns med som separata objekt i Länsstyrelsens databas över förorenade områden, EBH 1 -stödet. De har båda riskklassats enligt MIFO 2 till riskklass 2, Stor risk. En stor del av de utsläpp och spill som kan ha skett under den aktiva tiden har antagligen hamnat i vattensystemen under fabriken (Mölndalsån eller spillvattennätet) och finns inte längre kvar i planområdet. Tippen på stranden av Massetjärn är gammal och i princip i direktkontakt med ytvattnet. Vid regn och översvämningar har sannolikt urlakning skett till Massetjärn av rörliga föroreningar. Runt 1970 beskrevs det tidigare goda fisket i tjärnen som obefintligt efter stora utsläpp. Bottensedimenten i tjärnen är sannolikt påverkade av den industriella verksamheten och av tippen, men tjärnen berörs inte av planområdet. Kompletterande miljöundersökning har utförts av ÅF 2015 enligt rapport "Utvidgad Miljöteknisk undersökning på del av fastigheten Mölnlycke 1:1 (Mölnlycke Fabriker) m.fl., samt Massetjärn", daterad , uppdragsnummer EBH = Efterbehandling 2 MIFO = Metodik för Inventering av Förorenade Områden. Riskklassning går till så att man bedömer bl a föroreningarnas farlighet, föroreningsnivån, spridningsförutsättningar och objektets känslighet och skyddsvärde. Riskklassning görs från klass 1 till klass 4, där klass 1 är värst.

59 DETALJPLAN FÖR DEL AV MÖLNLYCKE 1:1 M FL Tillståndsbedömning av befintlig stenmur inom delområde A2 Revidering A hanterar okulärbesiktning och tillståndsbedömning av befintlig turbinkanal med tillhörande stenmur inom delområde A2. Endast turbinkanalens sida mot muren har inspekterats. Utförd besiktning har enbart omfattat turbinkanalens del över vattenytan. Nedanstående kapitel omfattar tillståndsbedömning av den kallmurade stödmuren norr om befintlig turbinkanal Befintlig stenmur Stenmuren är ca 60 m lång och varierar i höjd från ca 0,5 m i ytterändarna till högsta punkten på ca 2,5 m, där stenmurens höjd är mätt ifrån kanalens sarg, se Figur 11-1 och Figur Utförd inspektion visar att kanalen troligtvis är gjuten ovanpå kallmuren. ~2,5 m Figur Vy mot väster från bron,

60 60 DETALJPLAN FÖR DEL AV MÖLNLYCKE 1:1 M FL Figur Vy mot väster med bron i vänster sida av bilden, I anslutning till fabriksbyggnadens östra fasad passerar en vägbro, se Figur 11-3, över kanalen och upplaget för överbyggnaden är integrerat i stenmuren. Längs med stenmuren är en kabelstege monterad och två ledningar passerar genom stenmuren och mynnar ut i kanalen. Tidigare har troligtvis trafiken kört närmare stenmuren då avkapade räckesståndare och gammal navföljare vittnar om detta, se Figur Figur Befintlig bro över turbinkanal,

61 DETALJPLAN FÖR DEL AV MÖLNLYCKE 1:1 M FL 61 Figur Gammal räckesståndare och navföljare. Nuvarande avstånd till trafikerad yta 1,2-1,4 m, Befintlig dokumentation Ingen befintlig dokumentation har hittats för turbinkanalen och angränsande mur. Anläggningen ägs och förvaltas av fastighetsbolaget Wallenstam Inspektion Inspektionen utfördes fredagen den 5 februari 2016 av Martin Skoglund och Hans Häggqvist, COWI AB. Vid inspektionstillfället var det uppehåll och ca +2 C. Inspektion av muren är utförd för delen ovanför vattenytan Grundläggning Stenmurens grundläggning är okänd. Inspektionen visar att turbinkanalen är gjuten mot ursprunglig mur Stenmur Stenmuren är utformad med plockade/kilade stenar och lagd i kallmur. Inga större deformationer av muren kan noteras. Ett antal skolstenar saknas på några ställen. Inga större sättningar kan noteras då gammal pågjutning i överkant mur är intakt. Den trafikerade ytan ligger 1,2-1,4 m bakom muren. Ytan mellan mur och räcke är belagd med natursten.

62 62 DETALJPLAN FÖR DEL AV MÖLNLYCKE 1:1 M FL Turbinkanal Betongen för kanalen under stenmuren är troligtvis oarmerad då ingen armering eller armeringskorrosion kunnat observeras, se Figur Sargen är ca 0,2-0,3 m tjock. Sargen är vittrad och på några ställen kan vatten passera igenom mur och sarg, se Figur 11-6 till Figur Vattnet är mycket strömt i kanalen vilket kan påskynda vittring och urspolning. Vattendjupet i kanalen var vid inspektionstillfället ca 1,0 m. SARG Figur Turbinkanal av oarmerad betong. Muren ligger 0,2-0,3 m bakom sargen,

63 DETALJPLAN FÖR DEL AV MÖLNLYCKE 1:1 M FL 63 Figur Urspolning och vatten passerar genom muren, betongsarg Figur Hål i mur/sarg där muren är urspolad och vatten passerar,

64 64 DETALJPLAN FÖR DEL AV MÖLNLYCKE 1:1 M FL Figur Röd pil visar bakomliggande stenmur, Sammanfattning Stenmuren bedöms vara i relativt god kondition. Inga större deformationer noteras, muren har begränsad höjd och den trafikerade ytan ligger ca 1,2-1,4 m bakom murkrönet. Dock bör skadorna i turbinkanalen hållas under uppsikt och de större skadorna bör åtgärdas snarast för att undvika urspolning med ras som följd.