Sepsis hos barn. Sammanfattning. Bakgrund. Innehållsförteckning
|
|
- Tobias Öberg
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 (8) Sammanfattning Riktlinjen gäller för barn från 1 månads ålder och tydliggör rutiner vid misstanke om begynnande/hotande sepsis samt undersöknings- och utvärderingskriterier efter insatt behandling. Barn yngre än 1 månad samt immunosupprimerade/cancersjuka barn behandlas enligt särskilda rutiner. Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Bakgrund... 1 Förutsättningar... 2 Definitioner... 2 Genomförande... 2 När ska begynnande/hotande sepsis misstänkas? min - undersökning min - utvärdering min - utvärdering min - utvärdering... 5 Vitala parametrar... 5 Medvetandeskala... 6 Uppföljning... 6 Dokumentinformation... 7 Referensförteckning... 7 Länkförteckning... 8 Bakgrund Trots intensiv kampanj och omfattande internationella riktlinjer ( Surviving Sepsis Campaign ), är sepsis fortfarande en ledande dödsorsak hos barn. Incidensen är cirka 1/1000/år hos barn (10/1000/år hos nyfödda) och mortaliteten är ungefär 10 %. Sepsis orsakas oftast av S. pneumoniae, N. meningitidis, S. pyogenes och Staph. aureus hos barn och S. agalactiae och E. coli hos nyfödda. Syftet med riktlinjen är fungerande rutiner för att lättare kunna identifiera patienter med sepsis på SÄS samt ge en tidsmässigt rigorös approach som ska följas så noggrant som möjligt. Ju tidigare barnet får rätt behandling, desto större är chansen till överlevnad. Mortalitetsfrekvensen fördubblas efter varje timme av obehandlad chock! [1-7]
2 (8) Förutsättningar Riktlinjen gäller för barn från 1 månads ålder. Barn yngre än 1 månad samt immunosupprimerade/cancersjuka barn bör behandlas enligt särskilda riktlinjer. Patienter som är i septisk chock ska handläggas tillsammans med narkosläkare. Definitioner SIRS (systemic inflammatory response syndrome) är en ospecifik, oproportionerligt omfattande reaktion av immunförsvaret som kan framkallas av olika orsaker (infektion, ischemi, inflammation, trauma, brännskada, pankreatit osv.). Felaktig aktivering av hundratals citokiner orsakar uttalad endoteldestruktion som eventuellt kan leda till grava komplikationer i form av multiorgansvikt. Hos barn krävs minst 2 av de följande kriterierna, varav ett måste vara avvikande temperatur eller avvikande LPK-värde. 1. Rektal temperatur: >38.5 eller < Hjärtfrekvens: minst 2SD över den normala gränsen för åldern. För barn under 1 år gäller även bradykardi under den 10e percentil för åldern (se tabellen i appendix, eller df). 3. Andningsfrekvens: 2SD över den normala gränsen för åldern (se appendix, eller df). 4. LPK: >12 x10(9) eller <4 x10(9). Sepsis: SIRS + infektion. Svår sepsis: Sepsis med sviktande organfunktion. Septisk chock: Sepsis med persisterande kardiovaskulär organdysfunktion (hypotension, minskad urinproduktion, laktatacidos, vasoaktivt terapibehov). Genomförande När ska begynnande/hotande sepsis misstänkas? 1. Förändringar i vitala parametrar: och - takykardi (också bradykardi under 1 år) och/eller - takypné och/eller - feber (också hypotermi under 1 år)
3 (8) 2. Infektionsmisstanke p.g.a. anamnes och/eller fysisk status: t.ex. utslag, petekier, nackstelhet, beläggning över tonsillerna, lungronki, lös avföring, dysuri osv. och 3. Kliniska tecken på inadekvat organperfusion: t.ex. rubbning i medvetande (sömnig, trött, irriterad, dålig interaktion eller ögonkontakt osv.), minskad urinmängd, kall, blek, marmorerad hud, förlängd kapillär återuppfyllnadstid osv. Vid misstanke om sepsis, ska standardvårdplan upprättas direkt (tabellen). 0 min - undersökning 1. Temp C normal avvikande 2. Infektionsmisstanke nej ja 3. Hjärtfrekvens /min normal avvikande 4. Andningsfrekvens /min normal avvikande 5. Mentalt status RLS Urinproduktion normal nej/minskat 7. Kapillär återuppfyllnadstid sec <3sec >3sec 8. Hud normal avvikande 9. Blodtryck mm Hg normal avvikande Om kriterier uppfylls och antingen mentalt status eller tre andra av kriterierna 3-8 är avvikande, måste följande åtgärder genomföras omedelbart. Bakjouren vid barn- och ungdomskliniken bör kontaktas. Ge syrgas Sätt in iv/intraosseös infart (x 2 om möjligt) Ta blodprov: Blodstatus, syra/bas test, CRP, odling Ge cefotaxim 50 mg/kg (vid meningit, ge cefotaxim 75 mg/kg. Under 3 mån tillägg ampicillin 50 mg/kg), se riktlinje Läkemedelshantering för Barn- och ungdomskliniken för spädningsinstruktion. Ge 0,9 % NaCl eller Ringer-acetat bolusvätska 20 ml/kg på minuter (1:a bolus)
4 (8) 30 min - utvärdering Hjärtfrekvens /min normal avvikande Andningsfrekvens /min normal avvikande Mentalt status RLS Urinmängd ml/kg/t normal avvikande Kapillär återfyllnad sec normal avvikande Blodtryck mm Hg normal avvikande Vid förbättring ska patient läggas in på barnavdelning för observation. Fortsätt snabb rehydrering med Ringer-acetat 12,5 ml/kg/t i 2 timmar. Underhållsdropp vid behov. Fortsätt antibiotikabehandling till ny bedömning av bakjour vid barn- och ungdomskliniken. Vid försämring/ingen effekt: Ge 0,9 % NaCl eller Ringer-acetat bolusvätska 20 ml/kg på minuter (2:a bolus) 45 min - utvärdering Hjärtfrekvens /min normal avvikande Andningsfrekvens /min normal avvikande Mentalt status RLS Urinmängd ml/kg/t normal avvikande Kapillär återuppfyllnadstid sec normal avvikande Blodtryck mm Hg normal avvikande Vid förbättring ska patient läggas in på barnavdelning för observation. Fortsätt snabb rehydrering med Ringer-acetat 12,5 ml/kg i 1 timme. Underhållsdropp vid behov. Fortsätt antibiotikabehandling till ny bedömning av bakjour vid barn- och ungdomskliniken. Vid försämring/ingen effekt: Ge 0,9 % NaCl eller Ringer-acetat bolusvätska 20 ml/kg på minuter (3:e bolus) Kontakta narkosläkare för eventuell IVA-inläggning
5 (8) 60 min - utvärdering Hjärtfrekvens /min normal avvikande Andningsfrekvens /min normal avvikande Mentalt status RLS Urinmängd ml/kg/t normal avvikande Kapillär återuppfyllnadstid sec normal avvikande Blodtryck mm Hg normal avvikande Vid förbättring ska behandlingen fortsätta, antingen på IVA eller barnavdelning enligt överenskommelse mellan barnjour och narkosläkare. På barnavdelningen ska både underhållsdropp och antibiotikabehandling fortsättas till ny bedömning av bakjour vid barn- och ungdomskliniken. Kontrollera blodprov i form av blodstatus, ph, CRP, prokalcitonin, elektrolyter, blodsocker, lever- och njurfunktion och koagulation inom 24 timmar. Ytterligare odlingar (urin, nasopharynx, faeces o.s.v.) ska tas p.g.a. klinisk tillstånd och symtom. Kontrollera vitala parametrar varannan timme under de första 24 timmarna (kan glesas ut vid tydlig förbättring). Barnjouren ska undersöka patienten inom 2 timmar efter inläggning. Vid försämring/ingen effekt ska patienten flyttas till IVA. Vitala parametrar Ålder Hjärtfrekvens Andningsfrekvens Systoliskt blodtryck mm Hg Normal Brady 50e percentil 5e percentil 1 mån -1 år < år N/A år N/A år N/A >12 år N/A
6 (8) Medvetandeskala RLS-85 RLS 1 RLS 2 RLS 3 Vaken. Ej fördröjd reaktion. Orienterad. Slö eller oklar. Kontaktbar vid lätt stimulering som tilltal, enstaka rop, beröring. Mycket slö eller oklar. Kontaktbar vid kraftig stimulering som upprepade tillrop, omskakning, smärtstimulering. Kan t.ex. följa med blicken och fixera, lyda en uppmaning, yttra enstaka ord eller avvärja smärtstimulering. Gräns för medvetslöshet RLS 4 RLS 5 RLS 6 RLS 7 RLS 8 Medvetslös. Lokaliserar men avvärjer inte smärta. Medvetslös. Undandragande rörelse vid smärta. Medvetslös. Stereotyp böjrörelse vid smärta (dekortikering). Handled, fingrar, armbåge flekteras. Benet sträcks och inåtroteras. Medvetslös. Stereotyp sträckrörelse vid smärta (decerebrering). Opistotonus, extension av nacke, sammanbitna käkar, pronerade, adducerade, extenderade armar och ben. Medvetslös. Ingen smärtreaktion. Uppföljning Processteam gör uppföljning och redovisar kvartalsvis under rubriken Processledning/Processvisualisering på processens webbplats.
7 (8) Dokumentinformation För innehållet svarar Gabor Boglari, överläkare, barn- och ungdomskliniken, SÄS Michael Stofkoper, specialistläkare/processledare, sepsisprocessen, SÄS Maria Werner, överläkare/tidigare processledare, sepsisprocessen, SÄS Remissinstanser Verksamhetschefer, SÄS Medicinsk beredningsgrupp, SÄS Fastställt av Michael Stofkoper, specialistläkare/processledare, sepsisprocessen, SÄS Nyckelord Sepsis, barn, behandling, chock, infektion, trauma, blodförgiftning, septikemi, bakteriemi, brännskador Referensförteckning 1. Pediatric emergency medicine. 2008, edit: JM Baren 2. Surviving Sepsis Campaign: international guidelines for management of severe sepsis and septic shock: Critical Care Med, 2013, 41:2, , RP Dellinger et al. 3. Clinical practice parameters for hemodynamic support of pediatric and neonatal septic shock: 2007 update from the ACCCP. Critical Care Med, 2009, 37:2, , J Brierley et al. 4. Updated ACCCP-PALS guidelines for management of pediatric and neonatal septic shock: relevance to the emergency clinician. Ped Emerg Care, 2010, 26:11, 867-9, M Kissoon et al. 5. International Pediatric Sepsis Consensus Conference: definitions for sepsis and organ dysfunction in pediatrics. Ped Critical Care, 2005, 6:1, 2-8, B Goldstein et al. 6. APLS- Advanced paediatric life support - the practical approach. Fifth edition. Edited by Martin Samuels, Susan Wieteska. 7. Management and treatment guidelines for sepsis in pediatric patients. Open inflammation journal 2011 october 7; 4(suppl 1-M11): Nidal El-wiher
8 (8) Länkförteckning Development of Heart and Respiratory Rate Percentile Curves for Hospitalized Children. Artikel i Pediatrics, volume 131, nr 4, april df), enkel standardvårdplan. Sepsisprocessen, SÄS. under gallerisidan Vård och hälsa/patientprocesser Läkemedelshantering för Barn- och ungdomskliniken. Barn- och ungdomskliniken, SÄS. under gallerisidan Organisation
Sepsis Kodning av ett nytt synsätt
Sepsis Kodning av ett nytt synsätt MMM Mikrobiologiskt MMMi Påvisad krobiol ogisk Biokemiskt ( äkta SIRS?) Svår Olafr Steinum och Gunnar Henriksson RDK 2011 Fysiologiskt Sepsis (SIRS) Forntiden Sepsis
Läs merSammanfattning. Bakgrund. Förutsättningar. Innehållsförteckning
2017-08-31 22944 1 (6) Sammanfattning Riktlinje vid akut gastroenterit. Dokumentet beskriver bedömning av dehydreringsgrad, enteral respektive parenteral rehydrering samt ett flödesschema för barnakuten.
Läs merSepsis. Klassifikation och nya begrepp. Olafr Steinum och Gunnar Henriksson
Sepsis Klassifikation och nya begrepp Olafr Steinum och Gunnar Henriksson RDK konferens Örebro 26 Mars 2009 Sepsis, de goda gamla dagar Traditionella och föråldrade synssätt: Patient med 40 grader feber
Läs merSEPSIS - vad är det och vilka är utmaningarna? Lars Ljungström Infektionskliniken Skövde
SEPSIS - vad är det och vilka är utmaningarna? 180222 Lars Ljungström Infektionskliniken Skövde Sepsis, internationell definition, Sepsis-3 (2016): Life threatening organ dysfunction caused by a dysregulated
Läs merSEPSIS PREHOSPITALT. Larma akutmottagningen MISSTÄNKT SEPSIS MISSA INTE ALLVARLIGA DIFFERENTIALDIAGNOSER. Namn:
1. SEPSIS PREHOSPITALT När en patient (från 18 år) söker akut vård och uppfyller någon av punkterna nedan, kan du misstänka infektion och ska alltid ha sepsis i åtanke. Feber eller frossa Sjukdomskänsla,
Läs merKodning av sepsis enligt ett nytt synsätt. Infektion Biokemiskt påvisad sepsis ( äkta SIRS?) Fysiologiskt påvisad Sepsis (SIRS)
Kodning av sepsis enligt ett nytt synsätt Infektion Biokemiskt påvisad sepsis ( äkta SIRS?) MMM Mikrobiologiskt MMMi Påvisad sepsis krobiol ogisk Svår sepsis Septisk chock Fysiologiskt påvisad Sepsis (SIRS)
Läs merSvår sepsis/septisk chock. Jesper Svefors, infektionsläkare Länssjukhuset Ryhov Jönköping
Svår sepsis/septisk chock Jesper Svefors, infektionsläkare Länssjukhuset Ryhov Jönköping Kvinna f 20 Tid frisk Sjuk en dag med feber, generell värk Rodnad på låret Dyspne Till akuten Akuten Temp 38 Kortandad
Läs merManual. BViS Beslutsstöd för Vård i Skaraborg. Checklista beslutsstöd
Manual Checklista beslutsstöd Checklista beslutsstöd är ett verktyg för sjuksköterskor som ska användas vid bedömning av försämrat hälsotillstånd hos personer med kommunal hälso- och sjukvård, där en planering
Läs merStandardvårdplan Sepsis journalhandling
Standardvårdplan Sepsis journalhandling Direkt handläggning: vid ankomst till avdelningen Patienten informerad om vård enligt SVP Sign:. Åtgärd Utfört: ja Sign PVK 1.3 (vid behov 2 infarter) Blododling
Läs merSIR:s fortbildningskurs Saltsjöbaden 2014. Pär Lindgren Johan Petersson
SIR:s fortbildningskurs Saltsjöbaden 2014 Pär Lindgren Johan Petersson Diagnoser och lite annat 2014-03-13 Svenska Intensivvårdsregistret 2 Varför kan det bli fel? Underlåtenhetssynder Dålig följsamhet
Läs merSEPSIS från 1177 till IVA. Katja Hanslin, Infektionsläkare Jenny Kostov Kanebjörk, sjuksköterska Akademiska Sjukhuset, Uppsala
SEPSIS från 1177 till IVA Katja Hanslin, Infektionsläkare Jenny Kostov Kanebjörk, sjuksköterska Akademiska Sjukhuset, Uppsala Ca 6 miljoner samtal/år Patienten ringer 1177 öppet dygnet runt, kan samverka
Läs merBViS. Beslutsstöd för Vård i Skaraborg
BViS Beslutsstöd för Vård i Skaraborg 2018 Bakgrund Forskning visar att: Det finns risker och problem förknippade med att äldre personer transporteras till sjukhus och vårdas inom slutenvården Otrygghet
Läs merMedvetandegrad RLS och GCS
Medvetandegrad RLS och GCS Ulf Martin Schilling, Dr. med Överläkare i akutsjukvård Specialistläkare i internmedicin Regionsövergripande ST-studierektor Region Östergötland Verksamhetschef ST-kansliet och
Läs merPrehospital ICT Arena Promoting ICT and ehealth in Prehospital Care
Prehospital ICT Arena Promoting ICT and ehealth in Prehospital Care Sepsis i ett prehospitalt kontext en förstudie Johanna Bergman Metis Forum 22/2 2018 Bakgrund 40 000 drabbas av samhällsförvärvad sepsis
Läs merFeber på vuxenakuten. Jesper Ericsson Överläkare Infektionskliniken DS
Feber på vuxenakuten Jesper Ericsson Överläkare Infektionskliniken DS feber Första skriftliga referensen 600 år f kr hos Sumererna. Hippokrates förklarar feber som ett överskott av gul galla. Wunderlich
Läs merSVÅR SEPSIS OCH SEPTISK CHOCK Reviderat september 2009 (Johan Fält / Anna Werner)
Infektionskliniken Johan Fält, spec läkare/anna Werner, öl 91600 Datum September 2009 Gäller till och med september 2010 SVÅR SEPSIS OCH SEPTISK CHOCK Reviderat september 2009 (Johan Fält / Anna Werner)
Läs merSjukhusförvärvad pneumoni - behandlingsrekommendation
Sjukhusförvärvad pneumoni - behandlingsrekommendation Ett konsensusdokument från expertmöte anordnat av Läkemedelsverket 5 6 maj 2015 Definitioner HAP (hospital-acquired pneumonia) - sjukhusförvärvad pneumoni,
Läs merA B C D E - Barn A: Airway B: Breathing
A B C D E - Barn A: Airway Barn 1 år: Sniffing position, dvs.lätt bakåtböjning i nacken. Head tilt and chin lift. Håll på käkens benade del. För alla barn gäller Jaw thrust
Läs merDU ÄR SJUKSKÖTERSKA PÅ EN MEDICINAVDELNING.
DU ÄR SJUKSKÖTERSKA PÅ EN MEDICINAVDELNING. Fråga 1. Klockan är 15.30 Situation Kvinna 75 år, inkommer med sepsismisstanke. Bakgrund Erysipelas vänster underben som ej har svarat på tablett Kåvepenin.
Läs merDelexamination 3 VT 2013. Klinisk Medicin. 20 poäng MEQ 2
Delexamination 3 VT 2013 Klinisk Medicin 20 poäng MEQ 2 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter
Läs merDelexamen 4 Infektion FACIT
MEQ-fråga 1 Sida 1 (5) 62-årig man söker pga feber och frossa. Han är tidigare frisk, rökare sedan länge. Dricker alkohol vid festligare Söker med hög feber och frossa sedan tre dagar tillbaka. Lite lätt
Läs merRädda hjärna flödet, handläggning sjukvården Gävleborg
Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 09-63177 Fastställandedatum: 2013-04-09 Giltigt t.o.m.: 2014-04-09 Upprättare: Miriam M Nahum Fastställare: Ulf Larsson Rädda hjärna flödet, handläggning
Läs merAllmänt ICD-10. R57.1 Hypovolemisk chock R57.0 Kardiogen chock
1 Copyright the33 Chock Den här artikeln behandlar Chock i allmänt men även: ICD-10 (sida 1) Stadieindelningen efter chock (sida 1-2) Patofysiologin (sida 2) Symptom (sida 2-3) Behandling (sida 3, 4 och
Läs merBViS. Beslutsstöd för Vård i Skaraborg. Januari Maria Björck
BViS Beslutsstöd för Vård i Skaraborg Januari 2018 Maria Björck maria.bjorck@falkoping.se Bakgrund Forskning visar att: Det finns risker och problem förknippade med att äldre personer transporteras till
Läs merMinifall Tecken på allvarlig infektion 2019
Minifall Tecken på allvarlig infektion 2019 2019-05-22 Om ni har valt Minifall Tecken på allvarlig infektion som del av ert självdeklarationsarbete, ska ni diskutera alla de tre korta journalanteckningarna
Läs merSEPSIS. VAD är sepsis? dödlighet. kostnader. Sepsis - patogenes. Systemisk inflammation. Koagulation. Immunsvar
SEK VAD är sepsis? SEPSIS Singer et. al., 216, JAMA Volkan Özenci, Överläkare, Docent Inga Fröding, Specialistläkare Karolinska Universitetslaboratoriet Klinisk Mikrobiologi, F72, Huddinge Volkan Özenci
Läs merDiabetes hyperglykemi utan ketoacidos - BARN
2018-09-27 37560 1 (7) Diabetes hyperglykemi utan ketoacidos - BARN Sammanfattning Nydebuterade diabetespatienter utan ketoacidos ph >7,3 och BE >-15 ges i första hand subkutan (sc) insulinbehandling direkt.
Läs mer/(\ inspektionen för vård och omsorg
/(\ inspektionen för vård och omsorg BESLUT 2016-02-24 Dnr 8.1.1-20976/2014 1(5) A v delning Mitt Hälso- och sjukvård, HS l hans.rudstam@ivo.se Region Gävleborg län Vårdgivare Region Gävleborg, Gävle sjukhus,
Läs merHälsa Sjukvård Tandvård. Nu blir det repetition av baskunskaper
Nu blir det repetition av baskunskaper Bakomliggande fysiologi i METTS vitalparametrar A= Luftväg B= Andning C= Cirkulation D= CNS E= Temp. Vilken/vilka parametrar faller ut och signalerar vilket/vilka
Läs merComa. Lars Lind Akutsjukvården
Coma Lars Lind Akutsjukvården Genes till coma Hyperglykemi Hypoglykemi Stroke Skalltrauma Intox Leversvikt Njursvikt Myxödem Subarachnoidalblödning Elektrolytstörningar Epilepsi Korsakoff Arrytmier Encephalit
Läs merAktuella synpunkter på Sepsisbehandling. Sune Forsberg MIVA/SÖS
Aktuella synpunkter på Sepsisbehandling Sune Forsberg MIVA/SÖS 2014-05-07 SIRS = Systemic Inflammatory Response Syndrome minst 2 av följande: Temp >38 o C eller 90/min AF >20/min
Läs merLuftvägsinfektioner Folke Lagerström Vivalla VC
Luftvägsinfektioner Folke Lagerström Vivalla VC Pneumoni - Tonsillit - Sinuit - Otit Vilka bör antibiotikabehandlas? Vilka kan avstå från behandling? Vilka antibiotika bör användas? Tecken allvarlig infektion:
Läs merAnafylaxi. Anafylaxi. Klinisk definition. Anafylaktisk reaktion. Anafylaxi; symtom, utredning, behandling
Alf Tunsäter Docent, Överläkare AKC, Lund Anafylaktisk reaktion Av grek. aná = åter upp phylaxis = bevakning, säkerhet, skydd Klinisk definition En akut, svår, oftast snabbt insättande systemisk överkänslighetsreaktion
Läs merSepsis akut handläggning. Se ny riktlinje på Medicinska riktlinjer/ Infektionssjukdomar/Sepsis och Septisk chock
Sepsis akut handläggning Se ny riktlinje på Medicinska riktlinjer/ Infektionssjukdomar/Sepsis och Septisk chock Övriga PM Färdiga Nekrotiserande fasciit Diagnossättning av svåra infektioner Pågående Meningit
Läs merAktuella synpunkter på Sepsisbehandling. Anders Hedman MIVA/SÖS
Aktuella synpunkter på Sepsisbehandling Anders Hedman MIVA/SÖS 2013-12-04 SIRS = Systemic Inflammatory Response Syndrome minst 2 av följande: Temp >38 o C eller 90/min AF >20/min
Läs merCefotaxim (1p) / motsvarande i.v. preparat med god grampositiv och gramnegativ täckning.
1 (5) En 42 årig kvinna inkommer under eftermiddagen till akuten med anamnes på halsont och feber som började för ca 7 dagar sedan. Hon är gift, arbetar som receptionist och har två barn i tonåren. Hon
Läs merAnafylaxi. Gäller för: Region Kronoberg
Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Giltig fr.o.m: 2015-12-10 Faktaägare: Helene Axfors, överläkare barn - och ungdomskliniken Växjö Fastställd av: Katarina Hedin, ordförande medicinska kommittén
Läs merFörsämrat hälsotillstånd
RUTIN METODSTÖD LOKAL RUTIN Område: Trygg och säker hälso- och sjukvård och rehabilitering Ansvarig: Beslutad av: Version: 1 Giltig fr.o.m. 2017-06-01 Ansvarig för revidering: Beslutad datum: Revideras
Läs merPneumoni på akuten Anders Lundqvist. Identifiering Allvarlighetsbedömning Diagnostik
Pneumoni på akuten 160524 Anders Lundqvist Identifiering Allvarlighetsbedömning Diagnostik När fattar dom att det kommer att gå fort? Identifieringsarbete på akuten Identifiera patienter med pneumoni Identifiera
Läs merRapporteringsstöd för baspersonal. stöd inför sjuksköterskas bedömning av olika symtom hos patient, utifrån SBAR
Rapporteringsstöd för baspersonal stöd inför sjuksköterskas bedömning av olika symtom hos patient, utifrån SBAR Detta häfte innehåller ett antal symtombilder. För att sjuksköterskan ska få en så fullständig
Läs merDehydrering (se även Akut Pediatrik, sjunde upplagan)
Barn och ungdomsklinikerna Dehydrering 1(5) Dehydrering (se även Akut Pediatrik, sjunde upplagan) Definitioner Isoton dehydrering Hyperton dehydrering Hypoton dehydrering S-Na 135-149 mmol/l (vanligast,
Läs merObstretisk NEWS2 riktlinje
Gäller för: Region Kronoberg Riktlinje Process: 3.0.2 RGK Styra Område: MIG Faktaägare: Kerstin Cesar, sjuksköterska ProACTcourse Fastställd av: Stephan Quittenbaum, ordförande medicinska kommittén Revisions
Läs merDelexamen 4 Infektion FACIT s
MEQ-fråga 2 Sida 1 (7) En 71-årig man inkommer med ambulans. Han har haft snuva, slemhosta och huvudvärk i två dagar. Känt sig varm. I morse påtagligt sämre med frysningar, trötthet, mycket hosta och en
Läs merJAMA February 23, 2016 Volume 315, Number 8
SEPSIS 3.0 JAMA February 23, 2016 Volume 315, Number 8 HISTORIA SEPSIS 1.0 1991 American College of Chest Physicians (ACCP) and the Society of Critical Care Medicine (SCCM) Consensus Conference Första
Läs merÄr patient lindrigt eller allvarligt sjuk?
Är patient lindrigt eller allvarligt sjuk?...eller vem har nytta av att komma för bedömning Malin André, allmänläkare Uppsala Vart är vi på väg? Svårigheter med prognos Sjukdomsförlopp Sjukhusvård Läkarbedömning
Läs merNär är det dags för IVA? Magnus Brink Infektionskliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset
När är det dags för IVA? Magnus Brink Infektionskliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset Ankomstväg till IVA Svenska Intensivvårdsregistret 2017 Vad är IVA? En plats för övervakning och behandling av
Läs merÅrsrapport från kvalitetsregistret för Svår sepsis/septisk chock 2014 Sverige
Årsrapport från kvalitetsregistret för Svår sepsis/septisk chock 2014 Sverige Inledning Patienter med svår sepsis eller septisk chock är relativt vanliga på våra sjukhus och framförallt på våra intensivvårdsavdelningar.
Läs merSIR:s riktlinjer för intensivvårdens registrering av vårdbegäran på inneliggande patienter med eller utan stöd av MIG (Mobil IntensivvårdsGrupp)
Ansvariga författare: Per Hederström, Göran Karlström, Caroline Mårdh Version: 5.0 Fastställt: 2009-02-27 Gäller från: 2009-01-01 SIR:s riktlinjer för intensivvårdens registrering av vårdbegäran på inneliggande
Läs merSepsis, svår sepsis och septisk chock
Sepsis, svår sepsis och septisk chock Diagnostik och biomarkörer Bengt Gårdlund, Infektionskliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge 2012 Sepsis continuum Sepsis Svår sepsis Septisk chock Systemreaktion
Läs merRETTS för Triolab. RETTS Rapid Emergency Triage and Treatment System
RETTS för Triolab RETTS Rapid Emergency Triage and Treatment System Hur vet vi vad som är viktigt att veta om just den här patienten? Eller, vad är viktigt att veta om alla patienter? Tidigare arbetssätt
Läs merMRT är en mer känslig metod för att identifiera epileptogena lesioner än DT och bör utföras på alla patienter med oklar etiologi.
BASAL UTREDNING VID EPILEPTISKA ANFALL OCH EPILEPSI (Martin Lindberger) En noggrann anamnes inklusive vittnesuppgifter är av stor vikt för att ställa korrekt diagnos. MRT är en mer känslig metod för att
Läs merLUNGEMBOLI. Kevin Wakabi Kompletterings utbildning för utländska läkare Karolinska Institutet
LUNGEMBOLI Kevin Wakabi Kompletterings utbildning för utländska läkare Karolinska Institutet EPIDEMIOLOGI DVT 150-200/100 000/år LE 20-60/100 000/år Mortalitet: 10-15/100 000 Yngre kvinnor +80år, 1/100/år
Läs merL. Larsson, en 81-årig man som varit på boendet de senaste två åren.
2 FALLÖVNINGAR L. Larsson (f. 1933) L. Larsson, en 81-årig man som varit på boendet de senaste två åren. Han använder rullstol och behöver syrgas på natten för emfysem, för vilken han även regelbundet
Läs mer[Chock] [ Hypovolemisk- och Kardiogen chock ] Health Department, the33
[Chock] [ Hypovolemisk- och Kardiogen chock ] Health Department, the33 1 Innehållsförteckning Allmänt......2 ICD-10.......2 Stadieindelning.........2 Patofysiologi.....3 Symtom...... 3 Behandling.......4
Läs merAnna-Carin Attåsen 091218
OMVÅRDNAD VID STROKE Anna-Carin Attåsen 091218 Vad innebär omvårdnad? Att tillgodose personliga behov Att tillvarata individens egna resurser för att bevara eller återfinna optimal hälsa Att tillgodose
Läs merMC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants
MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants Datum: 2015 01 16 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 55. Kardiologi, fråga 1, 7p. Infektioner,
Läs merFaktaägare: Helene Axfors, överläkare, barn- och ungdomskliniken Gunilla Lindström, överläkare, medicinkliniken
Riktlinje Process: 3.0.2 RGK Styra Område: Giltig fr.o.m: 2018-03-28 Faktaägare: Gunilla Lindström, överläkare medicinkliniken Växjö Fastställd av: Stephan Quittenbaum, tf ordförande medicinska kommittén
Läs merTecken till allvarlig infektion hos vuxna, riktlinjer från Programråd Strama
Tecken till allvarlig infektion hos vuxna, riktlinjer från Programråd Strama 2018-04-17 Kristoffer Strålin, Docent, Överläkare Patientområde Infektionssjukdomar Tema Inflammation och Infektion Karolinska
Läs merChock. Chock. Chock. Andreas Rantala PhD-student, MSc, PEN, RN
Chock Andreas Rantala PhD-student, MSc, PEN, RN Chock Symtombaserad definition Blekhet, kallsvett Försämrad kapillär cirkulation Grumlat sensorium, aggressivitet, oro Hypotension Metabolisk acidos Oliguri/anuri
Läs merHöftfraktur - Preoperativa faste- och postoperativa nutritionsrutiner
2018-05-17 35851 1 (5) Höftfraktur - Preoperativa faste- och postoperativa nutritionsrutiner Sammanfattning Riktlinjen beskriver preoperativa faste- och nutritionsrutiner för patienter med höftfraktur.
Läs merCRP och procalcitonin: Variation vid okomplicerad elektiv sectio
CRP och procalcitonin: Variation vid okomplicerad elektiv sectio Vetenskapligt arbete under ST tjänstgöring Patrik Alm, ST läkare Kvinnokliniken, Gävle sjukhus Innehållsförteckning 1.1 Introduktion...2
Läs merUrinvägsinfektioner. Robert Schvarcz Januari 2016
Urinvägsinfektioner Robert Schvarcz Januari 2016 Klassificering cystit - pyelonefrit - urosepsis sporadisk - recidiverande samhällsförvärvad - vårdrelaterad Hur vanligt är det? Varannan kvinna, 5-10% pyelonefrit
Läs merAtt arbeta med barn på en barnakutmott
Att arbeta med barn på en barnakutmott 17.000 barn/år Medicinska sjukd Kirurgiska sjukd Öron-näsa-hals Bemötande/Kommunikation Barn är inte små vuxna Presentera dig Lugn Empati Närmande Arbeta på barnets
Läs merOptimalt omhändertagande av pneumonipatienter. Jessica Kaminska 2012-10-24
Optimalt omhändertagande av pneumonipatienter Jessica Kaminska 2012-10-24 Pneumoni Hos icke immunsupprimerade patienter med samhällsförvärvad pneumoni som behandlas på sjukhus Innehåll Pre- och post-antibiotika
Läs merStrama för sjuksköterskor
Strama för sjuksköterskor Infektionsveckan, 2019 Patientens rätt till bästa infektionsbehandling i en sjukvård som motverkar antibiotikaresistens. www.skyddaantibiotikan.se/arkiv/ Antibiotika inom humansektorn
Läs merDiabetesfot. Gäller för: Region Kronoberg
Riktlinje Process: 3.0.2 RGK Styra Område: Diabetes Faktaägare: Kristofer Soldan, överläkare infektionskliniken Fastställd av: Stephan Quittenbaum, tf ordförande medicinska kommittén Revisions nr: 1 Gäller
Läs merCandida- Hur optimera diagnostik och behandling på IVA? Symposium Infektionsveckan och mikrobiologiskt vårmöte Karlstad 2018
Candida- Hur optimera diagnostik och behandling på IVA? Symposium Infektionsveckan och mikrobiologiskt vårmöte Karlstad 2018 Ola Blennow: Candidainfektioner på IVA- epidemiologi Helena Hammarström: Betaglukan
Läs merTentamen Kursens namn: Medicin A, Klinisk medicin vid medicinska sjukdomstillstånd II
Tentamen Kursens namn: Medicin A, Klinisk medicin vid medicinska sjukdomstillstånd II Kurskod: MC 1028 Kursansvarig: Rolf Pettersson Lärare: Eva Rask 4p Ann Dalius 4p Nils Nyhlin 7p Torbjörn Noren 19p
Läs mer1. Vilka mikrobiologiska analyser påverkas inte nämnvärt av att patienten påbörjat antibiotikabehandling tidigare samma dag?
1 (7) På fråga 1-8 finns 1-5 rätt(a) svarsalternativ 1. Vilka mikrobiologiska analyser påverkas inte nämnvärt av att patienten påbörjat antibiotikabehandling tidigare samma dag? a. Urinodling b. PCR mykoplasma
Läs merAkut endokrinologi. Inger Friberg 2014
Akut endokrinologi Inger Friberg 2014 Karin 68 år Hypertoni sedan 5 år tar ACE hämmare i kombination med tiazid Osteoporos diagnos efter radiusfraktur tar bisfosfonat och Calcium D vitamin Tröttare senaste
Läs merExamination. Diagnostiska metoder (2 hp, provkod 0300) Örebro universitet/hv MC069A. Datum:
Examination Diagnostiska metoder (2 hp, provkod 0300) Datum: 2017 01 11 Tid: 1,5 timmar (summa 3 tim för farmakologi (0200) samt diagnostiska metoder (0300)) Tentamens form: Salstentamen Kursansvarig:
Läs merParenteral nutrition Enteral nutrition
Parenteral nutrition Enteral nutrition Anita Staaf Leg. sjuksköterska, adjunkt För sjuksköterskeprogrammet T3 Institutionen för Folkhälso- och Vårdvetenskap Uppsala universitet Del 1 Kortfattat om energibehov
Läs merSkade- och läkningsmekanismer vid skalltrauma. Carl-Henrik Nordström
Skade- och läkningsmekanismer vid skalltrauma Carl-Henrik Nordström Skallbasfraktur Skallfraktur Epiduralhematom Dura Arachnoidea Pia Subduralhematom Hjärn kontusion Epiduralhematom Subduralhematom
Läs merIntegrerad MEQ fråga 2 DX2. Totalt 17 poäng. Anvisning:
Integrerad MEQ fråga 2 DX2 Totalt 17 poäng Tentamensnummer: Anvisning: Frågan är uppdelad på sju sidor (inkl detta försättsblad) där nästföljande sidas frågor bygger på föregående sidor. All nödvändig
Läs merP R I U S. Pre-hospital Recognition and Identification of Unspecific Symptoms
P R I U S Pre-hospital Recognition and Identification of Unspecific Symptoms Doktorand: Robert Ivic, leg ssk, fil.mag Karolinska Institutet; Institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset,
Läs merBAS Att identifiera patient med risk att utveckla svår sepsis
BAS 90-30-90 Att identifiera patient med risk att utveckla svår sepsis Utbildningsprogram Länssjukhuset i Kalmar 2011/2012 Patientfall Man, 72 år. Hypertoni. Lindrig angina pectoris Utskriven från sjukhuset
Läs merSvårläkta sår. Britt-Marie Strömqvist Undersköterska Sårcentrum Blekinge
Svårläkta sår Britt-Marie Strömqvist Undersköterska Sårcentrum Blekinge Hur tänkte vi? Kunde vi gjort annorlunda? Hur förebygger vi trycksår hos äldre? Patienten i det aktuella fallet är 83 år och har
Läs merIkterus i nyföddhetsperioden
Dok-nr 13203 Författare Carin Widén, överläkare, H.K.H. Kronprinsessan Victorias barn- och ungdomssjukhus Godkänd av Fredrik Lundberg, överläkare/läkarchef, H.K.H. Kronprinsessan Victorias barn- och ungdomssjukhus
Läs merHandläggning av antibiotikaallergi
VO INFEKTIONSSJUKDOMAR Dokumenttyp: Medicinskt PM Titel: Antibiotikaallergi Dokumentansvarig: Simon Werner, Malmö Malin Inghammar, Lund Godkänt av: Peter Lanbeck Publicerat av: Irene Silfver Reviderad
Läs merDoknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version SU/med RUTIN Arteriella sår
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 20191 SU/med 2017-02-06 2 Innehållsansvarig: Adil Samad, Överläkare, Läkare hud- och könssjukvård (adisa) Godkänd av: Helena Gustafsson, Verksamhetschef,
Läs merABCDE Strukturerat arbetssätt vid bedömning och handläggning av en akut sjuk patient
ABCDE Strukturerat arbetssätt vid bedömning och handläggning av en akut sjuk patient ABCDE Baseras på potentiell mortalitetsrisk Ofri luftväg dödar snabbare än nedsatt ventilation, som dödar snabbare än
Läs merfråga pat HUR hen reagerade! DOKUMENTERA
Luftvägsinfektioner Varning Om allergi finns angiven: fråga pat HUR hen reagerade! Om pat får misstänkt allergisk reaktion DOKUMENTERA substans, symtom och förlopp i journalen! Tips: kolla gamla recept!
Läs merNedre luftvägsinfektioner hos vuxna Nya riktlinjer och kvalitetsindikatorer
Nedre luftvägsinfektioner hos vuxna Nya riktlinjer och kvalitetsindikatorer Sven Engström Distriktsläkare Gränna Vårdcentral Ordf. SFAMQ Omfattning Patienter med luftvägsinfektioner är vanliga i primärvården
Läs mer1. Vänligen läs genom alla 4 fallen. Det är hjälpligt att läsa genom kapiteln om neonatologi i eran rekommenderade pediatrik kurslitteratur.
Instruktioner inför neonatal seminarium 9. oktober 2015. 1. Vänligen läs genom alla 4 fallen. Det är hjälpligt att läsa genom kapiteln om neonatologi i eran rekommenderade pediatrik kurslitteratur. 2.
Läs merDu har precis påbörjat ett långt jourpass på akuten och får ta emot en 73 -årig man på larm. Ambulansrapporten lyder:
MEQ2 DX3 VT13 facit Du har precis påbörjat ett långt jourpass på akuten och får ta emot en 73 -årig man på larm. Ambulansrapporten lyder: Hittad på golvet av hustrun idag vid 17-tiden. Hon såg maken, som
Läs merSBAR kommunikationsverktyg för Rätt information vid Rätt tillfälle
kommunikationsverktyg för Rätt information vid Rätt tillfälle Agenda Kommunikation SBAR verktyg Implementering Kommunikation muntlig skriftlig Kommunikation ska vara Säker - fullständig Ändamålsenlig vara
Läs merINFEKTION FALL 1:INF. Lab: CRP 350, vita 22, trombocyter 380, kreatinin 200, Hb 150, ASAT 0,98, ALAT 0,90.
66-årig man (Erik) söker på akuten med följande symtom; 3 dagars hög feber, pendlat mellan 39-40 grader successivt tilltagande produktiv hosta (rödbrunaktiga upphostningar) och andfåddhet vid djupa andetag
Läs merDiskussion kring tonsilliter. Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare
Diskussion kring tonsilliter Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare Syfte Illustrera betydelsen av primärvårdens och infektionskliniken olika patientpopulationer Varför handläggningen
Läs merInfektionsbenägenhet och vaccinationer
Infektionsbenägenhet och vaccinationer Martin Wennerström Infektionsbenägenhet vid nefrotiskt syndrom Hur stor risk för allvarliga infektioner? Varför? Vilka infektioner är vanligast? När är risken störst?
Läs merHöstmöte med smittskyddet. Välkomna! 2012-10-10 Sidan 1 www.stramastockholm.se
Höstmöte med smittskyddet Välkomna! Sidan 1 Vad är Strama Sidan 2 Förskrivare av uthämtade antibiotikarecept* i SLL 2011 Källa: Concise, Apotekens Service AB Tandvård 7% Övriga 8% Närakuter 10% Vårdcentraler
Läs merBEHANDLING AV KETOACIDOS
1 BEHANDLING AV KETOACIDOS En komprimerad version (1 sida) finns i form av den s.k. Behandlingsöversikten! DEFINITION Uttalad glukos-/ ketonuri, P-Glukos > 11 mmol/l, B-Ketoner > 3.9 mmol/l, ph < 7,30
Läs merTidig upptäckt och behandling, TUB - ABCDE, NEWS och SBAR
Godkänt den: 2017-10-29 Ansvarig: Inge Bruce Gäller för: Region Uppsala Tidig upptäckt och behandling, TUB - ABCDE, NEWS och SBAR Innehåll Syfte...2 Bakgrund...2 ABCDE (Airways, Breathing, Circulation,
Läs merTID ÄR LIV Tänk svår sepsis. Men glöm inte STRAMA
SEPSIS Pär Lindgren, Överläkare, anestesikliniken Anders Tuneskog, Överläkare, anestesikliniken Anna Wimmerstedt, Specialistläkare, infektionskliniken Niklas Lönnbro, Överläkare, infektionskliniken 2011-10-25
Läs mer1922 användes IO som axess på människa första gången. Andra världskriget: > 4000 patienter behandlades med hjälp av IO axess.
EZ-IO 1922 användes IO som axess på människa första gången. Andra världskriget: > 4000 patienter behandlades med hjälp av IO axess. IO access blev sedan bortglömt i ca 40 år. Inga civila EMS existerade
Läs merDehydrering hos barn 1mån -18 år
Dok-nr 12942 Författare Catrin Furuhjelm, verksamhetschef/överläkare, H.K.H. Kronprinsessan Victorias barn- och ungdomssjukhus Godkänd av Catrin Furuhjelm, verksamhetschef/överläkare, H.K.H. Kronprinsessan
Läs merJanusinfo. Strama slutenvård och särskilda boenden. Infektioner hos barn Margareta Eriksson
Utskriftsversion Janusinfo Stockholms läns landsting Vårdprogram formulerat av Stockholms läns landstings Strama-grupp Senast uppdaterat 2011-02-09 (ursprungligen publicerat november 2003) Strama slutenvård
Läs merSIR:s riktlinje för diagnossättning för Vårdtyperna IVA, BIVA och TIVA
Ansvariga författare: Pär Lindgren Version 11.0 Fastställd 2012-11-14 Gäller från 2013-01-01 SIR:s riktlinje för diagnossättning för Vårdtyperna IVA, BIVA och TIVA Principer för IVA-diagnossättning SIR:s
Läs merHLR & ABCDE. Jesper Englund, 2016
HLR & ABCDE En minnesregel som talar om i vilken ordning man ska prioritera undersökning och behandling vid en olycka/sjukdomstillstånd ABCDE Första hjälpen och kontroll av vitala funktioner. Internationellt
Läs merDamage Control Kirurgi- -har något ändrats?
Damage Control Kirurgi- -har något ändrats? Lovisa Strömmer Överläkare, docent Akut Trauma och Kirurgi sektionen Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm Damage Control Kirurgi- -har något ändrats? NEJ
Läs mer