UUS. Utvärdering av trygghetsvärdarna i Järfälla kommun. Innehåll. Kontakt

Transkript

1 UUS Urban Utveckling & Samhällsplanering AB Utvärdering av trygghetsvärdarna i Järfälla kommun Innehåll 1. BAKGRUND 1 2. SYFTE 1 3. METOD OCH AVGRÄNSNING 2 4. BOENDES TRYGGHETSUPPLEVELSE I JAKOBSBERG OCH KALLHÄLL 3 5. JÄRFÄLLA KOMMUNS TRYGGHETSVÄRDAR I JAKOBSBERG 3 6. BOENDES SYN PÅ TRYGGHETSVÄRDARNA 5 7. TRYGGHETSFRÅGOR UTANFÖR TRYGGHETSVÄRDARNAS UPPDRAG 7 8. SLUTSATSER 8 9. FÖRSLAG PÅ VIDARE TRYGGHETSARBETE I JÄRFÄLLA KOMMUN 10 Kontakt Järfälla kommun Bo Majling Robert Jägare Urban Utveckling & Samhällsplanering AB Mirja Thårlin, Projektledare mirja.tharlin@urbanplan.se Johan Wahlgren, Projektmedarbetare johan.wahlgren@urbanplan.se Vilhelm Meyer, VD vilhelm.meyer@urbanplan.se

2 1. Bakgrund Två gånger per år erbjuder Statistiska centralbyrån (SCB) alla Sveriges kommuner att delta i deras Medborgarundersökning. I Järfälla skickas en enkät till 1000 slumpmässigt utvalda Järfällabor. Resultaten av undersökningen redovisas med hjälp av ett betygsindex. Värden under 40 klassas som inte godkänt. Gränsen för nöjd går vid 55 och ett värde på 75 eller högre tolkas som mycket nöjd. Järfälla kommun har deltagit fyra gånger. Genom undersökningen får kommunen reda på vilka områden i deras arbete som de behöver arbeta med för att höja upplevelsen av kommunen. Nedan har vi sammanfattat vilket resultat tryggheten har fått i Järfälla kommun från de olika åren som undersökningen har genomförts. Resultatet har jämförts med samtliga kommuner som deltog i medborgarundersökningen för respektive år samt för de kommuner som har ett invånarantal över personer. Tabell 1: Medelvärde för trygghetsindex i medborgarundersökningarna från åren 2006, 2008, 2010 och 2012 då Järfälla kommun har deltagit Järfälla kommun Samtliga deltagande kommuner Kommuner med ett invånarantal på < Källa: Järfälla kommun medborgarundersökning från år 2006, 2008, 2010 och Tryggheten i Järfälla kommun har i mätningen från 2012 erhållit ett värde på 53. Det är lägre än snittet för såväl samtliga deltagande kommuner som för de kommuner med ett invånarantal över I tabellen ovan syns även att Järfälla kommun har haft ett lägre trygghetsindex än snittet även i tidigare genomförda medborgarundersökningar. Kommunens betygsindex har ökat för varje år som undersökningen har genomförts. Värdet ligger dock fortfarande under värdet 55 som är gränsen för nöjd. Järfälla kommun har genomfört flera satsningar för att öka tryggheten. Bland annat har man satsat på grannstödsbil, fältassistenter, drog- och brottsförebyggande verksamhet och grannsamverkan. Polisen har även volontärer som syns och genomför aktiviteter i Jakobsberg och i hela kommunen. Kommunen har även satsat på trygghetsvärdar i Jakobsberg. Den verksamheten startades i Jakobsberg år 2005 och samordnas av Järfälla Stöd och Behandling. Efter flera års arbete med trygghetsvärdar och nattvandrare på fredags- och lördagskvällar vill nu Järfälla kommun följa upp vilka effekter satsningen har fått. Därför genomförs denna utvärdering. 2. Syfte Huvudsyftet med utvärderingen är att undersöka hur satsningen på trygghetsvärdar påverkar den upplevda tryggheten bland personer som bor och vistas i kommunen. Under 1

3 utvärderingen har även potentiella utvecklingsmöjligheter för hur verksamheten ytterligare kan bidra till att öka tryggheten uppmärksammats. 3. Metod och avgränsning Utvärderingen bygger i grunden på spontanintervjuer med boende och besökare i Jakobsberg och Kallhäll. Intervjuer har emellertid även genomförts med utvalda nyckelpersoner i kommunen som arbetar med trygghetsvärdarna eller med trygghet på annat vis. UUS har även deltagit i en av trygghetsvärdarnas vandringar i Jakobsberg. Utvärderingen har genomförts under hösten 2012 och bör betraktas som en mindre studie, uppdraget har omfattat 86 timmars arbete. Utvärderingen ger en initial bild av vilken effekt trygghetsvärdarna har haft i Jakobsberg. För en fullständig utvärdering och bedömning av verksamhetens värde behöver den ställas mot en utvärdering av övriga kommunala trygghetssatsningar. Spontanintervjuer Spontanintervjuerna i studien genomfördes i Jakobsbergs och Kallhälls centrum både dagtid och kvällstid. Genom intervjuerna har synpunkter och upplevelser av den allmänna tryggheten i respektive centrum fångats upp. De har också berättat vilken bild de har av trygghetsvärdarna och huruvida de anser att trygghetsvärdarna bidrar till att öka tryggheten och i så fall på vilket sätt detta sker. Intervjuerna har genomförts under september och oktober 2012 vid tre tillfällen i respektive centrum. Ett av tillfällena i varje centrum genomfördes en fredagskväll mellan klockan och Totalt har 81 personer intervjuats i Jakobsberg och 63 personer i Kallhäll. Det bör poängteras att många personer som deltagit i spontanintervjuerna har ansetts vara osäkra på om det är just trygghetsvärdarna som de har uttalat sig om. Det är många så kallade jackor som vandrar i Jakobsberg, exempelvis fältassistenter och Järfälla Hus ABs egna trygghetsvärdar. Detta har naturligtvis försvårat möjligheten för oss att uttala oss om trygghetsvärdarnas effekt på tryggheten i Jakobsberg. Intervjuer med nyckelpersoner För att förstå hur Järfälla kommuns trygghetsvärdar påverkar tryggheten i Jakobsberg har även några nyckelpersoner som arbetar med trygghetsfrågor i Järfälla kommun intervjuats. Under samtalen har även förslag till utvecklingsmöjligheter för trygghetsvärdarnas verksamhet framkommit. De som har intervjuats är: Roland Borgström, brottsförebyggare hos Närpolisen i Jakobsberg. Maria Monreal och Malin Rasmussen, trygghetssamordnare samt enhetschef på Ungdomsgruppen på Järfälla Stöd och Behandling. Håkan Örnelius, fastighetschef på Järfälla Hus AB. Februniye Boyaci, ordförande i Hyresgästföreningen på Sångvägen. Trygghetsvandring i Järfälla Fredagen den 5 oktober mellan klockan och deltog Mirja Thårlin, projektledare för den här studien i en av trygghetsvärdarnas trygghetsvandringar i Jakobsberg. Under vandringen 2

4 deltog två trygghetsvärdar och två nattvandrare. Momentet var viktigt för att förstå hur trygghetsvärdarna normalt arbetar och för att upptäcka potentiella utvecklingsmöjligheter. 4. Boendes trygghetsupplevelse i Jakobsberg och Kallhäll Under spontanintervjuer i Jakobsbergs och Kallhälls centrum framgår att majoriteten som vi pratar med känner sig trygga i både Jakobsberg och Kallhäll. Det finns dock en betydande del som känner sig otrygga i båda centrumen och som upplever den otryggheten som ett stort problem. Denna grupp ska inte förbises. Vid intervjuerna i Jakobsberg har det framkommit att boende i Jakobsberg främst upplever att det är ungdomar och ungdomsgäng om skapar otrygghet i Jakobsberg centrum. Ungdomarna behöver inte bete sig dåligt utan det räcker med deras närvaro för att många ska bli otrygga. Denna bild bekräftas från en trygghetsvärd vid nattvandringen. I Jakobsberg oroar sig flera även för langare, missbrukare och alkoholister i centrum. Många känner sig främst otrygga när de är ute sent, när de är ensamma och tvingas passera ungdomar som hänger i grupper. I Kallhäll är det många som känner otrygghet för att det är ödsligt i centrumet. Där är det också fler än i Jakobsberg som tar upp problem kopplade till den fysiska miljön. Exempelvis Gjutarplan som upplevs instängd och Kullen i centrum som upplevs bristfälligt belyst. Även i Kallhäll är det dock många som tar upp problemet med ungdomar som hänger i centrumet och som ställer till med problem för butiksägare. Det finns en upplevelse bland människor i Kallhäll att Polisen inte bryr sig om Kallhäll och att ungdomarna har förstått detta och därför gör som de vill. Ett par killar i tjugoårs- åldern upplever att det oftast är lugnt i Jakobsberg och att det är i Kallhälls om bevakningen behövs. 5. Järfälla kommuns trygghetsvärdar i Jakobsberg Målet med Järfälla kommuns trygghetsvärdar är att göra Jakobsbergs centrum till en tryggare plats. Alla kommunens invånare är deras målgrupp och de bedriver sin verksamhet genom nattvandringar på fredag- och lördagskvällar då de finns till hands, iakttar, rapporterar, observerar och är behjälpliga i olika situationer i Jakobsbergs centrum och dess omnejd. 1 Under samtal med trygghetssamordnaren Maria Monreal berättar hon att trygghetsvärdarna är engagerade vuxna personer över 20 år som representerar dagens samhälle med olika bakgrund, ålder och kön. De vill engagera sig för att skapa ett tryggare samhälle. Kostnaden för trygghetsvärdarnas verksamhet är cirka kronor per år. En stor del av kostnaden går till samordningen av verksamheten. I budgeten ligger även samordning av grannstödsbilen med. Trygghetsvärdarna får en personlig ersättning medan den ersättning som nattvandrarna får istället går till den förening han/hon är medlem i. Det blir alltså ett bidrag som gör att föreningen har mer resurser till sin verksamhet. De föreningar som nattvandrar är alla föreningar som bedriver barn- och ungdomsverksamhet. 1 Järfälla Stöd och Behandling (2011), Verksamhetsberättelse för trygghetsvärdar

5 Under den trygghetsvandring där UUS deltog konstaterades att trygghetsvärdarna felanmäler trasig belysning och viss nedskräpning. Vi bedömer att det är en mycket betydelsefull del av deras verksamhet som direkt bidrar till att den fysiska miljön upplevs tryggare. I Jakobsberg finns emellertid fler brister i den fysiska miljön som trygghetsvärdarna inte anmäler. Under samtal med Järfälla Stöd och Behandling framgår att trygghetsvärdarna har olika roller när de nattvandrar. Det är exempelvis från början bestämt vem som tar den första kontakten med människor och vem som ansvarar för den gemensamma mobiltelefonen. Utifrån det observationstillfälle som gjorts under studien är det inte helt uppenbart hur nattvandrarna bidrar till ökad tryggheten under vandringarna. Vi upplever dock att även om nattvandrarna inte bidrar direkt till trygghet under vandringarna kan de långsiktiga sociala vinsterna av att de ändå deltar tänkas vara värdefulla för Järfälla kommun. Enligt trygghetssamordnare Maria Monreal kommer nattvandrarna från Järfälla kommuns föreningsliv och att det är flera olika föreningar som är med och nattvandrar. Det innebär att personer som tidigare förmodligen aldrig skulle ha träffats nu träffas och lär känna varandra. Att lära känna människor i varierande åldrar och från olika bakgrund är en social vinst som på sikt också kan bidra till trygghet. Några boende upplever att det ser överdrivet ut när både trygghetsvärdar och nattvandrare går tillsammans i en stor grupp och polis Roland Borgström utrycker sig så här: Ibland kan man se dem (trygghetsvärdarna) komma 5-6 stycken och det är ju en trygghet för dem naturligtvis men kanske inte för andra. Om de delade på sig och kanske gick 2-3 tillsammans så vore nog det bra. Då kan de ju täcka in ett större område också. Foto på trygghetsvärdar och nattvandrare. Källa: Järfälla Stöd och Behandling (2011), Verksamhetsberättelse för trygghetsvärdar

6 I Jakobsberg centrum arbetar även flera andra goda krafter som fältassistenter och periodvis Lugna gatan. Maria Monreal berättar att trygghetsvärdarna ska ses som ett komplement och stöd till dessa. Under samtal med Maria Monreal och Malin Rasmussen på Järfälla Stöd och Behandling berättar de att det tidigare funnits föräldravandringar i Jakobsberg men att det då var svårt att upprätthålla verksamheten på grund av bristande engagemang och otydligt ansvar för verksamheten. Enligt dem båda är samordningen troligtvis en förutsättning för att verksamheten ska vara framgångsrik. Polis Roland Borgström instämmer med detta. Vår bedömning är att det troligtvis stämmer eftersom verksamheten har en stabil bas i och med samordningen. Risken för uppehåll i verksamheten minskar i och med schemaläggning och flexibilitet vid exempelvis sjukdomsfall. Genom samordningen sker också en löpande uppföljningen av trygghetsvärdarnas anteckningar som på så sätt kommer till nytta för såväl Närpolisen som för Järfälla kommun. De yttre poliserna kan exempelvis snabbt få tips från trygghetsvärdarna ifall de behöver komma till en specifik plats och Järfälla kommun får genom trygghetsvärdarna löpande in felanmälningar av bland annat trasig belysning. Erfarenheter från Järfällahus arbete med trygghetsvärdar Järfälla kommuns bostadsbolag Järfällahus AB har egna trygghetsvärdar som patrullerar i deras bostadsområden. För erfarenhetsutbyte har deras fastighetschef Håkan Örnelius intervjuats angående deras arbete med trygghetsvärdar. Håkan Örnelius berättar att de har haft sina egna trygghetsvärdar i 3-4 år. Deras trygghetsvärdars uppdrag är att öka tryggheten i Järfällahus AB:s bostadsområden på Söderhöjden, Tallbohov och Hårsta Backe. En skillnad mot Järfälla kommuns trygghetsvärdar är att Järfällahus AB kräver att deras trygghetsvärdar ska ha en väktarutbildning och minst 4 års yrkeserfarenhet. Deras klädsel och framtoning ska dock inte vara väktarlik utan avskalad med enkla gula jackor med bostadsbolagets logotype på. Håkan Örnelius berättar att i och med deras trygghetsvärdars utbildning och erfarenhet vet värdarna hur de ska hantera olika situationer som kan uppstå och Järfällahus AB anser att den typen av professionella väktare fungerar bra hos dem. Håkan Örnelius berättar också att de genom sina boendeenkäter kan se att tryggheten har ökat i deras områden och att boende är glada att trygghetsvärdarna finns. Järfällahus AB har dock flera trygghetssatsningar igång och det är därför svårt för dem att säga vilken inverkan just trygghetsvärdarna har haft på den ökade tryggheten. 6. Boendes syn på trygghetsvärdarna Som tidigare nämnts har vi under studien inte kunnat säkerställa att det alltid är Järfälla kommuns trygghetsvärdar som boende vi har intervjuat har uttalat sig om. Detta bör beaktas när boendes syn på trygghetsvärdarnas verksamhet diskuteras. Boendes kännedom om trygghetsvärdarna varierar Under intervjuer med boende i Jakobsberg och Kallhäll har det framgått att vetskapen om att trygghetsvärdarna finns är betryggande för de som känner till dem, men det är många som inte känner till att de finns. Trygghetsvärdarna är exempelvis relativt okända bland personer som inte är ute sent på kvällen. Flera av de som inte är ute sent på kvällen upplever dessutom den största otryggheten. När vi berättar om trygghetsvärdarna och deras syfte för de som inte hört 5

7 talas om dem blir flera förvånade över att de inte känner till dem och säger samtidigt att verksamheten låter mycket bra. Uppskattningen av att få reda på att det finns trygghetsvärdar tolkar vi som att kännedomen om att trygghetsvärdarna finns kan bidra till ökad trygghet. De människor som rör sig i Jakobsberg centrum efter klockan är de personer som bäst känner till trygghetsvärdarna och de har också en god bild av dem och deras verksamhet. I Kallhäll är det av naturliga skäl färre som känner till trygghetsvärdarna. När vi beskriver verksamheten är de flesta positiva till att det skulle finnas något liknande i Kallhäll. De upplever nämligen att det är bristfällig bevakning där. Frågan om det är värt att finansiera trygghetsvärdar genom skattsedeln eller på bekostnad av annat har dock inte ställts. Ibland informerar kommunen om trygghetsvärdarna i tidningen Järfälla visar vägen. Det är positivt för att öka kännedomen om verksamheten. Under studien har det noterats att kommunens kundtjänstlokal på Riddarplatsen 5 inte känner till trygghetsvärdarna och heller inte har information att lämna ut om verksamheten. Under studien har det även noterats att en väktare i Jakobsbergs centrum inte heller kände till trygghetsvärdarna. Det kan mycket väl vara en engångsföreteelse men vi vill ändå understryka att vår bedömning är att det är viktigt att dessa parter känner till trygghetsvärdarnas verksamhet för att kännedom om dem ska spridas. Vår bedömning är att kännedom om trygghetsvärdarna bidrar till en ökad upplevd trygghet. Trygghetsvärdarnas effekt på tryggheten enligt boende I frågorna har inte trygghetsvärdarnas verksamhet ställts mot aktivitetens kostnad, eller jämförts mot alternativa trygghetssatsningar till samma kostnad. Det är möjligt att en sådan frågeställning hade gett andra svar. Bidrar till viss trygghet men andra faktorer spelar också in för upplevelsen av trygghet Näst intill alla av de som känner till trygghetsvärdarna svarar att de tycker att det är bra att trygghetsvärdarna finns eftersom de upplever att de bidrar till att öka tryggheten generellt genom att synas ute. När människor möter dem vet de att trygghetsvärdarna är bra vuxna personer. Det är emellertid endast ett fåtal som uppger att det är specifikt trygghetsvärdarna som gör att de känner sig trygga i Jakobsberg. De flestas trygghet beror snarare på att de har bott i Jakobsberg länge, att de känner många i området eller att de helt enkelt inte är personer som låter sig bli skrämda. Trygghetsvärdarna torde därför bidra till upplevelsen av trygghet hos vissa personer men inte enskilt stå för den totala upplevda tryggheten. Andra faktorer spelar också in för att skapa trygghet. Bidrar till trygghet i det ögonblick då de syns Några berättar att de känner sig tryggare i det ögonblick då de möter trygghetsvärdarna. Den omedelbara trygghetseffekten av trygghetsvärdarna bedöms därför vara betydelsefull för dessa människor. Efter att ha varit med på en av trygghetsvärdarnas nattvandringar kan vi intyga om att de, under det tillfället, bidrog till att skapa en lugnare stämning där de befann sig. Den största effekten observerades i bussterminalen där många ungdomar uppehöll sig. Ljudnivån sjönk märkbart när trygghetsvärdarna kom till platsen. Ungdomarna hälsade på trygghetsvärdarna och de växlade några ord. Det bidrog till att skapa ett lugnare och en trevligare atmosfär i bussterminalen. Den insatsen bedömer vi med stor sannolikhet ökar tryggheten hos flera människor som befann sig på platsen. 6

8 Bidrar till viss långsiktig trygghet Vår bedömning är att det även finns långsiktiga trygghetsvinster med trygghetsvärdarnas arbete eftersom de genom sitt rullande schema har byggt upp en kontakt med de ungdomar som uppehåller sig i centrum och på skolgårdar i Jakobsberg. Också flera vuxna som intervjuats har tagit upp trygghetsvärdarnas kontinuerliga kontakt med de ungdomar som brukar vistas i Jakobsbergs centrum. De som nämnt detta menar att relationen och den sociala kontrollen som trygghetsvärdarna skapar gör att ungdomarna håller sig lugnare, även när trygghetsvärdarna inte är på plats. Det tyder på att de genom kontaktskapandet kan lyckas bidra till trygghet även på lång sikt. En av trygghetsvärdarna berättar att de har upplevt att klotter och skadegörelse har minskat de senaste åren och de tror att det kan bero på att ungdomarna vet att de riskerar att bli påkomna. Vi har emellertid frågat oss om den relation som trygghetsvärdarna skapar med ungdomarna redan finns mellan ungdomarna och fältassistenterna, och i så fall om trygghetsvärdarnas relation med ungdomarna är överflödig eller om det är så att det bara är positivt att fler vuxna har bra kontakt med ungdomarna? Fältverksamhetens insatser har inte ingått i den här studien och frågan har därför inte kunnat utredas vidare. Trygghetsvärdar, väktare och polis kompletterar varandra Under spontanintervjuerna har frågan kring huruvida trygghetsvärdarna borde vara utbildade väktare eller inte dykt upp. Det råder delade meningar bland boende om detta. Några upplever att det vore tryggare om trygghetsvärdarna hade befogenheten att ingripa om något skulle hända. Andra uppskattar det faktum att trygghetsvärdarna inte har polisiära befogenheten och att de enbart genom sin närvaro bidrar med en lugnande effekt som minskar risken för att något ska inträffa. Vår bedömning är att trygghetsvärdarnas och väktarnas syfte och befogenheter kompletterar varandra bra. Fördelen med trygghetsvärdarna är att de är civilt klädda. Väktare klädda som dagens trygghetsvärdar skulle kunna fungera lika bra men dessutom ha mer befogenheter om något händer. 7. Trygghetsfrågor utanför trygghetsvärdarnas uppdrag Trygghet är en komplex fråga och upplevs mycket olika från person till person. Några kan uppleva trygghet på en plats där någon annan i samma situation kan uppleva otrygghet. Otryggheten kan därför behöva angripas på olika vis. Trygghetsvärdarna kan bidra med trygghet för vissa människor, medan andra personer ser källor till otrygghet som inte trygghetsvärdarna kan bidra till att minska. Under spontanintervjuer och intervjuer med nyckelpersoner har källor till otrygghet dykt upp som vi upplever att trygghetsvärdarna inte kan bidra till att minska och som heller inte faller inom ramen för deras verksamhet. För att bättre förstå hur otryggheten i Jakobsberg uppstår har vi valt att även redovisa dessa källor. Inom utvärderingens ramar har vi inte kunnat ta ställning till om satsningar på nedanstående punkter bör ske på bekostnad av satsningen på trygghetsvärdar men väljer ändå att redovisa dem för framtida beslutsunderlag. Dessa källor visar att det finns behov av andra arbetssätt än trygghetsvärdar för att öka tryggheten. 7

9 Platser dit ungdomar är välkomna Under nattvandringen där vi deltog berättade en av trygghetsvärdarna att ungdomarna brukar fråga vart de ska gå om de inte ska hänga i centrumet, bussterminalen eller på skolgårdarna? Vår tolkning är att ungdomarna tycks sakna aktiviteter och platser att gå till där de är välkomna även på fredags- och lördagskvällar. Under en intervju med fyra ungdomar i bussterminalen berättar de att de skulle önska att Nibblegården kunde vara öppen på fredagar och lördagar också, då skulle de gärna hänga där istället. Även andra personer som vi möter tror att mer tillgängliga fritidsgårdar skulle bidra till att minska ungdomsgängen i centrum. En kvinna i Jakobsberg berättar att fritidsgårdarna tidigare var öppna fredagar och lördagar när hon var ung och att verksamheten var uppbyggd av ungdomarna själva. Ungdomar är en stor källa till otrygghet i Jakobsberg. Vi upplever därför att en annan tänkbar typ av lösning är att ha som målsättning att kunna hålla någon fritidsgård öppen så att ungdomarna kan vistas där istället. Genom att några av ungdomarna skulle kunna befinna sig på fritidsgård istället för i Jakobsbergs centrum upplever vi att tryggheten skulle kunna öka i Jakobsbergs centrum. Tiggare, hemlösa, langare, alkoholister och drogmissbrukare Under spontanintervjuer och samtal med nyckelpersoner har det vid ett flertal tillfällen framgått att ett problem i Jakobsberg är tiggare, hemlösa, langare, alkoholister och drogmissbrukare som uppehåller sig i Jakobsberg centrum. På Järfälla Stöd och Behandling berättar Maria Monreal och Malin Rasmussen att dessa människor ofta är ofarliga men att de naturligtvis ändå bidrar till att Jakobsbergs centrum upplevs otrivsamt och otryggt bara genom att de vistas där. Brister i den fysiska miljön Under observationer i främst Kallhäll men även i Jakobsberg noterades brister i den fysiska miljön som kan bidra till otrygghet. Klotter, trasig belysning, skymmande träd och dålig överblickbarhet är exempel på sådana brister och de ryms inom så kallad situationell brottsprevention. Polisen Roland Borgström skulle önska att man kunde jobba mer med situationell brottsprevention och åtgärder i den fysiska miljön i Jakobsberg. Vi instämmer i detta uttalande men har under utvärderingens ramar inte kunnat ta ställning om de bör ske på bekostnad av kommunens befintliga trygghetssatsningar eller om det kan genomföras med nya medel. 8. Slutsatser Huvudsyftet med studien har varit att undersöka hur satsningen på trygghetsvärdar påverkar den upplevda tryggheten bland personer som bor och vistas i kommunen. Syftet har även varit att uppmärksamma potentiella utvecklingsmöjligheter för hur verksamheten ytterligare kan bidra till att öka tryggheten. Det är svårt att dra några säkra slutsatser eftersom Järfälla kommunen har flera aktiva trygghetssatsningar som inte har ingått i utvärderingen. Utan att veta vad insatsen och effekten är av övriga trygghetssatsningar är det svårt att slutgiltigt avgöra om effekten av trygghetsvärdarna är värd den insats som verksamheten kräver. Trygghetsvärdarnas effekt på trygghetsupplevelsen i Jakobsberg Vår uppfattning är att trygghetsvärdarna har en lugnande effekt på ungdomar i Jakobsberg tack vare den kontinuerliga kontakten de har med ungdomarna och den sociala kontrollen de utövar. 8

10 Det är dock mycket svårt att med säkerhet bedöma hur mycket ungdomarnas beteende påverkas av detta långsiktigt och hur mycket det i sin tur påverkar kommuninvånarnas trygghetsupplevelse. Det skulle kunna antas att trygghetsvärdarna ökar tryggheten vid det tillfället de möter ungdomarna, även om ungdomarna enbart blir lugnare. Många har angett samlingar av stökiga ungdomar som en otrygghetsfaktor. Ifall trygghetsvärdarna verkligen har en lugnande effekt på ungdomarna bedöms insatsen vara ett kostnadseffektivt sätt att öka tryggheten. Vi jämför i detta fall med möjligheten att för samma budget öka tryggheten genom exempelvis förbättrad belysning eller nattöppna fritidsgårdar. Frågan är om det trygghetsvärdarna gör redan utförs av kommunens fältverksamhet. Till skillnad från trygghetsvärdarna är fältassistenterna myndighetspersonal med vissa befogenheter. Deras roller är därför annorlunda. Fråga har dock inte kunnat besvaras inom utvärderingens ramar eftersom fältassistenternas arbete inte har utvärderats. I Järfälla kommun har Tekniska nämnden uppdraget att förbättra belysning, glesa vegetation, kapa sly med mera. Det arbete med felanmälning av trasig belysning som trygghetsvärdarna gör bedöms dock ha stor betydelse för den upplevda tryggheten. Felanmälningsdelen i trygghetsvärdarnas arbete ska inte underskattas. Många av de tillfrågade nämner spontant att det är viktigt med belysning och den fysisk utformning i övrigt för att de ska känna sig trygga. Detta arbete skulle kunna utvecklas eller bedrivas mer aktivt i en annan form. Eftersom det är svårt att dra några säkra slutsatser om hur trygghetsvärdarnas arbete ökar tryggheten och för hur många är det svårt att med säkerhet väga kostnaden mot resultatet. Tydligt är dock att många Järfällabor uppskattar att det finns trygghetsvärdar. Nattvandrarna som följer med trygghetsvärdarna bedöms inte öka kommuninvånarnas trygghetsupplevelse nämnvärt. En del av kostnaderna för aktiviteten går till samordning av nattvandrarna och föreningsbidrag för deras medverkan. Vi bedömer att nattvandrarnas medverkan bidrar till sociala vinster som bidrar till ökad trygghet, det är dock svårt att uttala sig om i vilken utsträckning. Det är emellertid tänkbart att kostnaden för nattvandrarna skulle kunna användas på annat sätt som skulle öka tryggheten effektivare, exempelvis genom situationell brottsprevention eller en helgöppen fritidsgård. Av studien framgår att de flesta boende i Jakobsberg som vi talat med inte säger sig bli tryggare av att se trygghetsvärdarna på fredag- och lördagskvällar. Det är dock svårt att uttala sig om ifall de skulle känna sig otryggare om trygghetsvärdarna inte fanns eftersom de flesta trots allt påpekar att det är bra att trygghetsvärdarna finns. För en del har de även stor betydelse. Vår bedömning är att den direkta trygghetseffekten som trygghetsvärdarna faktiskt har inte är tillräcklig i sig för att motivera satsningen. Verksamheten bör utvecklas för att vara motiverad sin insats. I nästa kapitel presenteras de förslag på potentiella utvecklingsmöjligheter som har uppmärksammats under utvärderingen. Uppmärksammade potentiella utvecklingsmöjligheter Ett delsyfte i utvärderingen har varit att uppmärksamma potentiella utvecklingsmöjligheter i trygghetsvärdarnas verksamhet. Inom ramen för denna utvärdering har vi inte kunnat ta ställning till om utvecklingsmöjligheterna ryms inom nuvarande budget för verksamheten eller om de behöver finansieras på annat sätt. 9

11 Utvärderingen har visat att kännedom om trygghetsvärdarna kan bidra till ökad trygghet. Tyvärr är det många som inte känner till att trygghetsvärdarna finns. För att satsningen på värdarna ska få bästa effekt är en utvecklingsmöjlighet att ytterligare marknadsföra värdarna och sprida information om att de finns. Vi bedömer att det är extra viktigt att den informationen når ut till dem som inte vistas ute på kvällarna. Förslagsvis informeras personalen i kommunens kundtjänstlokal på Riddarplatsen 5 om att trygghetsvärdarna finns. Vår bedömning är att det även bör finnas information att dela ut om kommunens trygghetsvärdar. Förslagsvis beskriver informationen verksamheten, vad som krävs för att bli trygghetsvärd eller medverka som nattvandrare samt vem man ska vända sig för mer information eller intresseanmälan att deltaga. Det är troligt att personer som är aktiva i föreningslivet besöker kundtjänstlokalen och det bör därför finnas information där. Trygghetsvärdarna utför viss felanmälan men under relativt ostrukturerade förhållanden. Vi bedömer att detta är en central del av deras verksamhet och att den kan utvecklas. Förslagsvis tas ett särskilt protokoll fram för felanmälan av trasig belysning, klotter och annan skadegörelse eller trasiga/slitna detaljer i den fysiska miljön. Protokollet bör fyllas i under vandringen istället för efter vandringen. Felanmälningen skulle ytterligare kunna utvecklas genom att även låta trygghetsvärdar och nattvandrare vid behov komma med förslag på var kompletterande eller ny belysning behövs, var buskar och träd behöver beskäras för att belysning ska fungera tillfredställande samt andra förbättringsåtgärder i den fysiska miljön. Nattvandrarna som går med trygghetsvärdarna under första delen av kvällarna har inte samma tydliga syfte som trygghetsvärdarna har. De skulle därför kunna föra protokollet när de är med. I trygghetsvärdarnas verksamhetsbeskrivning står inte uttryckligen vilka arbetsuppgifter och roller som trygghetsvärdarna respektive nattvandrarna har. Vår bedömning är att verksamheten skulle bli mer givande om trygghetsvärdarnas och nattvandrarnas respektive syfte och arbetsuppgifter förtydligas i verksamhetsbeskrivningen. Det bidrar även till att utåt förtydliga deras arbetsuppgifter. Under utvärderingen har frågan om nattvandrarnas effekt dykt upp. Vår bedömning är att det är tänkbart att den ersättning som nattvandrarnas föreningar erhåller skulle kunna användas på annat sätt inom kommunen för att öka tryggheten effektivare. Exempelvis genom att försöka lösa de trygghetsfrågor som ligger utanför trygghetsvärdarna uppdrag, se sidan kapitel 7 på sidan 7. Utvärderingen har även väckt frågan om huruvida det vore bra att anlita väktare som trygghetsvärdar. Några boende upplever att väktare skulle ge dem mer trygghet och vid samtal med polisen framgår att de är av samma uppfattning. Med professionella väktare skulle kostnaden för verksamhetens samordning förmodligen minska men å andra sidan ökar kostnaden för väktarna. Kostnaden för väktare bedöms spontant därför totalt sett bli högre än vad kostnaden för dagens trygghetsvärdar är. En noggrannare beräkning av detta bör göras ifall professionella väktare ses som ett intressant alternativ för kommunen. 9. Förslag på vidare trygghetsarbete i Järfälla kommun Genom att utvärdera trygghetsvärdarnas effekt på tryggheten har en bra bild formats för hur deras verksamhet bedrivs och kan utvecklas. För att kunna göra en bedömning av om 10

12 verksamheten är värd den insats som den kräver behöver verksamhetens effekt ställas i relation till Järfälla kommuns övriga trygghetssatsningar och deras effekt på tryggheten. Detta har inte kunnat göras inom den här utvärderingens ramar. Nedan ges våra förslag på hur Järfälla kommun kan arbeta vidare med att höja tryggheten i kommunen. Utvärdera kommunens övriga trygghetssatsningar i syfte att kunna jämföra effekten av de olika satsningarna. Undersök om trygghetsvärdarnas insats hos ungdomarna kompletterar fältverksamhetens insats hos ungdomarna eller om trygghetsvärdarnas insats är överflödig i sammanhanget. Undersök vilka möjligheter Järfälla kommun har att satsa på alternativa trygghetsskapande åtgärder, som exempelvis kvälls- och nattöppna fritidsgårdar och situationell brottsprevention. Under intervjuer i Kallhäll har det framkommit att många boende upplever otrygghet där. Förslagsvis undersöks vilka trygghetssatsningar som är mest lämpliga i Kallhäll. 11